Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om uppflyttning i högre lönegrad av förste bibliotekariebefattningen vid riksdagsbiblioteket.

1928-03-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1928:27, Utlåtande, i anledning av väckta motioner om uppflyttning i högre lönegrad av förste bibliotekariebefattningen vid riksdagsbiblioteket.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 27.

Framställning

till 1926 års

lankoutskott.

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1928 kl. 5 e. m

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om uppflyttning

i högre lönegrad av förste bibliotekariebefattningen

vid riksdagsbiblioteket.

I två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 160 av herr Wigforss

samt den andra inom andra kammaren under nr 356 av herr Forssell,

har hemställts, »att riksdagen ville besluta, dels att sådan ändring göres i

staten för riksdagsbiblioteket, att förste bibliotekarien uppflyttas från 24:e

till 26:e lönegraden, varvid skall så anses, som om tjänsten redan vid nuvarande

innehavarens tillträde till densamma tillhört den högre lönegraden,

dels ock att denna uppflyttning må gälla från och med den 1 januari 1928».

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet, i den mån redogörelse

i det följande ej lämnas, hänvisa till motionen nr 160 i första kammaren.

Frågan om uppflyttning av förste bibliotekariebefattningen vid riksdagsbiblioteket

från 24:e till 26:e lönegraden har, såsom framgår av motionerna,

varit föremål för behandling av bankoutskottet vid 1926 års riksdag i anledning

av en utav styrelsen för biblioteket till utskottet avgiven, den 13

januari 1926 dagtecknad skrivelse. Styrelsen erinrade därvid, hurusom ifrågavarande

befattning vid 1921 års lönereglering placerats i samma lönegrad

— dåvarande 15:e eller nuvarande 24:e lönegraden — som förste bibliotekariebefattningarna

vid kungl. biblioteket. Sistnämnda befattningar hade emellertid

genom beslut av 1925 års riksdag uppflyttats i 26:e lönegraden. Med

hänsyn härtill ansåg styrelsen, att jämväl förste bibliotekariebefattningen

vid riksdagsbiblioteket borde uppflyttas till 26:e lönegraden. Såsom ytterligare

skäl härför åberopades, att samma kompetensfordringar, som vore

stadgade för motsvarande befattningar vid övriga statsbibliotek, gjorts gällande

och alltjämt syntes böra upprätthållas vid tillsättning av bibliotekariebefattningarna

vid riksdagsbiblioteket samt att förste bibliotekarien vid riksdagsbiblioteket

hade sig ålagt ett arbete i ingen män mindre, snarare mera

omfattande än det, som tillkomme den förste bibliotekarie vid kungl. biblioteket,

vilken förestode expeditionen därstädes.

Styrelsens beslut rörande framställning om befattningens uppflyttning

var emellertid icke enhälligt, i det att ledamoten i styrelsen herr Widell

ansåg att någon framställning i ärendet icke borde äga rum.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 27. 13

1926 års bankoutskott inhämtade över styrelsens framställning yttrande

från lönenämnden för riksdagens verk, som förordade förste bibliotekariebefattningens

uppflyttning till 26:e lönegraden.

Till stöd liärför anförde lönenämnden bland annat att, såsom ock av

styrelsen framhållits, det vid 1921 års lönereglering förutsatts, att lönerna

för befattningshavarna vid riksdagens bibliotek skulle regleras i anslutning

till vad som vore eller bleve bestämt för motsvarande tjänstemän inom de

större statsbiblioteken. Då förste bibliotekarierna vid kungl. biblioteket och

universitetsbiblioteken av 1925 års riksdag uppflyttats från 24:e till 26:e lönegraden,

syntes det redan på denna grund lönenämnden riktigt, att förste

bibliotekarien vid riksdagsbiblioteket jämväl bleve placerad i 26:e lönegraden.

Men även en jämförelse av de göromål, som åvilade förste bibliotekarien

i riksdagsbiblioteket, och de kompetenskrav, som för fullgörande av

dessa göromål måste ställas på befattningens innehavare, samt göromålen

och kompetensfordringarna för motsvarande befattningshavare vid ovannämnda

statsbibliotek gåve vid handen, att avlöningsförhållandena rättvisligen

borde vara lika. Kungl. biblioteket och universitetsbiblioteket i Uppsala

hade vardera fyra och universitetsbiblioteket i Lund tre förste bibliotekarier,

vilka tjänstemän var och en omhänderhade en viss gren av respektive

bibliotek, och det vore uppenbart att, om än riksdagsbiblioteket vore

mindre än statsbiblioteken, på en tjänsteman vid riksdagsbiblioteket fölle

åligganden, som inom statsbiblioteken vore uppdelade på flera och att denna

tjänstemans arbete finge anses fullt ut lika krävande som motsvarande

tjänstemäns vid de nämnda biblioteken.

Genom beslut, som i skrivelse den 18 maj 1926 delgavs styrelsen för

riksdagsbiblioteket, förklarade bankoutskottet, med hänsyn till omfattningen av

de göromål, som ålåge förste bibliotekarien, styrelsens framställning icke för

det dåvarande föranleda någon utskottets åtgärd.

Efter erinran om vad sålunda i ärendet förekommit anföra motionärerna

:

»Såsom synes av bankoutskottets skrivelse har avslaget motiverats uteslutande

''med hänsyn till omfattningen av de göromål, som åligga förste bibliotekarien’.

I biblioteksstyrelsens ovan anförda skrivelse heter det emellertid,

att en jämförelse mellan bestämmelserna rörande expeditionsföreståndarens

vid kungl. biblioteket tjänsteåligganden och förste bibliotekariens vid riksdagsbiblioteket

utvisar, ’att förste bibliotekarien vid riksdagsbiblioteket har

sig ålagt ett arbete i ingen mån mindre, snarare mera omfattande, än det,

som tillkommer expeditionsföreståndaren vid kungl. biblioteket’. Vid första

påseende kan det måhända synas, som om bankoutskottet ville bestrida

riktigheten av denna biblioteksstyrelsens uppgift. Detta kan dock näppeligen

vara meningen. Gällande bestämmelser för de båda tjänsterna äro av biblioteksstyrelsen

fullständigt angivna, och envar kan se, att alla de åligganden,

som tillkomma expeditionsföreståndaren vid kungl. biblioteket, även tillkomma

förste biblotekarien vid riksdagsbiblioteket, men att den senare därjämte har

flera betydelsefulla tjänsteåligganden, till vilka ingen motsvarighet finnes i

instruktionen för expeditionsföreståndaren vid kungl. biblioteket, bl. a. vården

av riksdagens arkiv. Förklaringen till ifrågavarande olikhet kan endast

Motionen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 27.

Yttranden

över

motionen.

vara, att biblioteksstyrelsen och bankoutskottet tala om skilda ting. Biblioteksstyrelsen

talar om arten av de göromål, som åligga de båda tjänstemännen.

Bankoutskottets mening måste vara, att expeditionen vid kungl.

biblioteket är av större omfattning än expeditionen vid riksdagsbiblioteket.

Detta är naturligtvis obestridligt. Men därvid är att märka, att expeditionsföreståndaren

vid kungl. biblioteket har ständig hjälp av flera tjänstemän,

medan expeditionsföreståndaren vid riksdagsbiblioteket i regel har att ensam

sköta expeditionen och endast undantagsvis vid behov äger att påkalla hjälp.

Aven ur rent kvantitativ synpunkt måste alltså förste bibliotekariens vid

riksdagsbiblioteket arbete anses fullt likvärdigt med expeditionsföreståndarens

vid kungl. biblioteket, ty meningen kan naturligtvis icke vara att uppställa

den principen, att tjänstemannen vid en mindre institution, blott därför att

institutionen är liten, skall hava lägre avlöning än tjänstemannen vid en

större institution, oaktat kompetensfordringarna, arbetstiden och arbetets art

äro lika. Eu sådan princip torde hittills vara okänd inom svenska statsförvaltningen.

Den tillämpas icke heller i fråga om riksdagsbibliotekets

övriga tjänstemän, i det att överbibliotekarien och andre bibliotekarien därstädes

äro ställda i alldeles samma lönegrader som överbibliotekarierna och

andre bibliotekarierna vid de stora statsbiblioteken. Det synes därför riktigt,

att även förste bibliotekarien vid riksdagsbiblioteket ställes i samma

lönegrad som förste bibliotekarierna i de stora statsbiblioteken, vilket uttryckligen

framhållits i det betänkande av 1902 års löneregleringskommitté, som

ligger till grund för riksdagsbibliotekets nuvarande stat.»

Utskottet har anmodat lönenämnden för riksdagens verk att efter inhämtande

av yttrande från styrelsen för riksdagsbiblioteket till utskottet inkomma

med utlåtande över nu föreliggande motioner. I anledning härav

har styrelsen för riksdagsbiblioteket den 11 februari 1928 avgivit yttrande i

ärendet, vari styrelsen under åberopande av sin framställning till bankoutskottet

vid 1926 års riksdag tillstyrkt bifall till motionerna.

Ledamoten av styrelsen herr Widell har till styrelsens protokoll avgivit

följande särskilda yttrande:

»Då styrelsen för riksdagsbiblioteket den 13 januari 1926 beslöt ingå till

bankoutskottet med hemställan om förslag till riksdagen rörande förste

bibliotekariens vid riksdagsbiblioteket uppflyttning från 24:e till 26:e lönegraden,

. anförde jag till protokollet reservation mot detta styrelsens beslut.

Anledningen härtill var, att vissa tjänstemän i den centrala statsförvaltningen,

vilka enligt min mening hava att utföra ett mera maktpåliggande

och ansvarsfullt arbete än ifrågavarande förste bibliotekarie, äro placerade i

24:e lönegraden. Då emellertid frågan om dessa tjänstemäns löneställning

under en nära framtid torde bliva föremål för riksdagens prövning, vill jag

nu ansluta mig till styrelsens hemställan, under förutsättning att vid de

kommande löneregleringarna de av mig avsedda tjänstemännen bliva behörigen

tillgodosedda ifråga om löneställning.»

För egen del har lönenämnden, efter att hava erinrat om nämndens yttrande

över biblioteksstyrelsens framställning i ärendet till 1926 års bankoutskott,

uttalat, att vad då anförts fortfarande syntes äga giltighet, samt därjämte

särskilt framhållit följande:

»I förste bibliotekariens vid riksdagsbiblioteket tjänståligganden ingår bland

annat att utöva den närmaste tillsynen över expeditionen med därtill hörande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 27.

15

göromål. I den mån antalet förmedlade boklån ökas. medför detta givetvis

i sin tur ökad arbetsbörda för förste bibliotekarien. Enligt uppgifter i

biblioteksstyrelsens årsberättelser bär under årens lopp en mycket betydande

ökning ägt rum av antalet till utlåning framtagna böcker. Detta antal, som

år 1919 uppgick till 6,356 volymer, utgjorde nämligen åren 1925, 1926 och

1927 respektive 45,645, 71,430 och 80,596 volymer.»

Under åberopande av det anförda har lönenämnden förordat bifall till

den i motionerna gjorda framställningen.

Även om, såsom framgår av den föregående redogörelsen, verksamheten

vid riksdagsbiblioteket under de senare åren varit stadd i avsevärd utveckling,

har utskottet likväl vid prövning av det föreliggande förslaget om uppflyttning

i högre lönegrad av förste bibliotekariebefattningen vid biblioteket

icke funnit tillräckliga skäl föreligga att frångå den ståndpunkt, utskottet

intog år 1926. Under sådana förhållanden får utskottet avstyrka bifall till

förevarande motioner.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motioner 1:160 och II: 356 icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 mars 1928.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm *,

Sandler *, Pettersson i Olovstorp, Enhörning *, Bindley, Lindgren * och Johansson i

Friggeråker;

från andra kammaren: herrar Bor g gr en, Bäcklund, Olsson i Berg, Kloo, Höglund,

Thore, Johansson i Edsbyn och Heiding.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr C. E. Svensson, som ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motioner 1:160

och II: 356, må besluta, att förste bibliotekariebefattningen vid

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 27.

riksdagsbiblioteket skall, räknat från och med den 1 jan

1928, hänföras till 26:e lönegraden av den i gällande avlöningsreglemente

för befattningshavare vid riksdagens verk intagna

löneplanen; skolande därvid så anses, som om tjänsten redan

vid nuvarande innehavarens tillträde till densamma tillhört

nämnda lönegrad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.