Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse.
1928-04-26 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1928:37, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
1
Nr 37.
Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1928 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
lag om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911
om bankrörelse.
I en till riksdagen avlåten, den 9 mars 1928 dagtecknad proposition nr
147, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och
i lagrådet förda protokoll, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslagit riksdagen
antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i vissa delar av
lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse.
Berörda förslag är av följande lydelse:
F ö rslag
till
Lag
om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om
bankrörelse.
Härigenom förordnas, att lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse skall
sålunda ändras, att dels överskriften närmast framför 24 § får lydelsen »Om
inbetalning, ökning och nedsättning av grundfonden» och överskriften närmast
framför 139 § lydelsen »Om inbetalning, ökning och nedsättning av grundfonden
samt om kommanditfonden», dels sju nya paragrafer införas, betecknade
39 a, 39 b, 86 a, 86 b, 154 a, 155 a och 202 a och av nedan angivna
lydelse, dels ock övriga bär nedan upptagna paragrafer, av vilka 244 och
252 §§ ändrats genom lag den 1 september 1923 (nr 350), erhålla den nya
lydelse, som av det följande framgår:
4 $.
Bolagsordning för bankaktiebolag skall angiva
1) bolagets firma;
2) de---utöva;
3) den —--säte;
4) antalet — — — beslutförhet;
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 8 saml. 21 håft. (Nr 37.)
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
5) huruvida — — — behandling;
6) det--— vidtagna;
7) grunderna för utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma,
såvitt de skola avvika från vad härom finnes föreskrivet i 74, 86
och 86 b §§;
8) grundfonden — — — maximikapitalet;
9) det---lyda;
10) antalet--— befattningar.
Där ej alla aktier skola medföra samma rätt, skall i bolagsordningen
angivas det belopp, vartill aktier med företrädesrätt må kunna utgivas, och
det företräde, de skola medföra, ävensom, såframt grundfonden skall kunna,
utan ändring av bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,
den rätt till teckning eller erhållande av nya aktier, som vid grundfondens
ökning må tillkomma varje särskilt slag av aktier.
Skall förbehåll träffas enligt 39 a § om grundfondens nedsättning genom
inlösen av aktier, varde bestämmelse härom intagen i bolagsordningen.
21
Å — — — styrelseledamöter.
Har förbehåll träffats enligt 39 a § om grundfondens nedsättning genom
inlösen av aktier, varde ock det förbehåll angivet i aktiebrevet.
29 §.
Beslutet — — — tecknarna;
5) där ej de nya aktierna skola vara likställda med de förutvarande, den
olikhet, som mellan dem skall förefinnas.
31 §.
Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare varje aktieägare berättigad
att, i den mån sådant kan ske, av de nya aktierna efter teckning
erhålla det antal, som svarar mot hans andel i den förutvarande
grundfonden.
Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna och
i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte, ävensom, i den mån
så ske kan, genom rekommenderade brev om bolagstämmans beslut om
grundfondens ökning underrätta aktieägarna. Där ej alla aktier skola medföra
samma rätt, skola bolagsordningens bestämmelser om aktier av olika
slag angivas i kungörelsen och breven till aktieägarna.
38 §.
Grundfonden — ---tillämpning.
Bolagsstämmans beslut om ökningen skall, där ej de nya aktierna skola
vara likställda med de förutvarande, angiva den olikhet, som dem emellan
skall förefinnas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
8
Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare varje aktieägare berättigad
att av de nya aktierna erhålla det antal, som svarar mot hans andel i
den förutvarande grundfonden.
Beslutet — — — vunnits.
Innefattar — — — ärendet.
Grundfonden--— överföras.
Ej--— utlämnats.
39 a §.
Innehåller bolagsordningen bestämmelse om minimi- och maximikapital
må grundfonden, såframt vid bolagets bildande förbehåll därom gjorts i
bolagsordningen, kunna genom inlösen av därvid utgivna aktier med företrädesrätt
enligt bestämda grunder nedsättas, dock ej under minimikapitalet.
Dylik nedsättning av grundfonden må kunna ske jämväl genom inlösen
av aktier med företrädesrätt, som senare utgivits, såframt förbehåll därom
gjorts, efter ty ovan sägs, eller ock träffats i beslutet om aktiernas utgivande
och intagits i bolagsordningen.
Förbehåll, varom nu ärj sagt, må ej bringas till verkställighet, förrän
detsamma blivit registrerat. Då nedsättning verkställts, skall styrelsen
ofördröjligen göra anmälan därom för registrering.
Har aktie, enligt vad ovan sägs, blivit inlöst, bör aktiebrevet genom
styrelsens försorg förses med påskrift om inlösandet.
39 b §.
Beslut om nedsättning av grundfonden i annat fall än i 39 a § sägs
kan fattas endast av bolagsstämma. Beslutet skall angiva det belopp,
varmed grundfonden skall nedsättas, ändamålet med nedsättningen samt
det sätt, varpå nedsättningen skall genomföras. Kan nedsättningen ej ske
utan ändring av bolagsordningen, skall vid ansökningen om Konungens
stadfästelse å sådan ändring fogas, i två exemplar, av notarius publicus
eller med styrelseledamöternas egenhändiga bevittnade namnunderskrifter
styrkt avskrift av protokoll, som förts i ärendet, och skall i övrigt iakttagas
vad i 87 § är stadgat. Erfordras ej ändring av bolagsordningen,
skall styrelsen ofördröjligen, med bifogande av protokollsavskrifter som
nyss sagts, anmäla beslutet om nedsättning för registrering.
Beslut om sådan nedsättning må, där det ej tillika innefattar föreskrift.,
att ett nedsättningen motsvarande belopp skall avsättas till reservfonden,
ej bringas till verkställighet utan rättens tillstånd. Ansökan om rättens
tillstånd skall vara åtföljd av bevis, att beslutet blivit registrerat Rätten
utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande för den, som vill
bestrida ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst efter ett år
skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr, att han eljest
anses hava medgivit ansökningen. Har bolagets styrelse sitt säte å landet
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
och äskas ej urtima ting, då må inställelsen utsättas till det lagtima ting,
som infaller näst efter ett år. Kallelsen varde å rättens dörr anslagen
ett år före inställelsedagen samt kungjord i allmänna tidningarna och
minst en tidning i orten tre gånger, första gången tio och tredje gången
sist fyra månader, innan den dag inträffar. Styrkes inför rätten, att de
borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda
för sina fordringar eller medgivit grundfondens nedsättning eller att säkerhet,
som av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, varde ansökningen
bifallen.
Innefattar beslut om grundfondens nedsättning tillika föreskrift om motsvarande
belopps avsättning till reservfonden, skall grundfonden anses
nedsatt, då beslutet om nedsättningen blivit registrerat; dock må vinstutdelning
icke äga rum, förrän rättens tillstånd därtill erhållits eller
grundfonden enligt verkställd registrering ökats med ett mot nedsättningen
svarande belopp. Ansökan om rättens tillstånd till vinstutdelning
skall vara åtföljd av bevis, att beslutet om nedsättningen blivit registrerat.
Rätten utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande för den,
som vill bestrida ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst
efter tre månader skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr,
att han eljest anses hava medgivit ansökningen. Har bolagets styrelse sitt
säte å landet, och äskas ej urtima ting, då må inställelsen utsättas till det
lagtima ting, som infaller näst efter tre månader. Kallelsen varde å rättens
dörr anslagen tre månader före inställelsedagen samt kungjord i allmänna
tidningarna och minst en tidning i orten tre gånger, första gången två
månader och tredje gången sist en månad, innan den dag inträffar. Styrkes
inför rätten, att de borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit
till fullo förnöjda för sina fordringar eller medgivit vinstutdelning eller
att säkerhet, som av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, varde
ansökningen bifallen.
Rättens beslut, varigenom tillstånd till nedsättning eller vinstutdelning
meddelas, skall i huvudskrift eller styrkt avskrift genom styrelsens försorg
insändas för registrering. Likaledes åligger det styrelsen att, då nedsättning,
som ej är förenad med motsvarande belopps avsättning till reservfonden,
verkställts, därom göra anmälan för registrering.
Nedsättning av grundfonden, som ej är förenad med motsvarande belopps
avsättning till reservfonden, vare, där bolagets egendom avträdes till
konkurs, som börjar inom ett år från det rättens beslut efter verkställd
registrering kungjordes i allmänna tidningarna, utan verkan mot borgenär,
som ej till nedsättningen samtyckt eller vid fordringens tillkomst hade
kännedom om rättens beslut, varigenom nedsättning medgivits.
Har till fullgörande av beslutet om nedsättning av grundfonden aktie
blivit inlöst eller dess belopp minskat, bör aktiebrevet genom styrelsens
försorg förses med påskrift därom.
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
5
41 §.
Ej må till aktieägarna annorledes än i följd av grundfondens nedsättning,
efter ty i 39 a och 39 b §§ sägs, utbetalas annat än den vinst, som
förefinnes enligt fastställd balansräkning för sista året, i den mån vinsten
ej skall avsättas till reservfonden. Angående förbud mot vinstutdelning
för visst fall är stadgat i 39 b § 3 mom.
Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med vad i 1
punkten här ovan eller i 39 b § 3 mom. stadgats eller med bestämmelse
i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldiga att
återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet,
en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan
uppkomma.
43 $.
Jämte — — — — balansräkning:
1) Bolagets — —--anskaffande.
2) Andra — — — — avlämna.
3) Osäkra — —--avskrivas.
4) Fast — — — — balansräkning.
5) De belopp, vartill grund- och reservfonder samt andra fonder uppgå,
skola var för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna.
6) Kostnader----tillgång.
75 $.
Bolagsstämma---— säte.
Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskriver, kalla aktieägarna
till bolagsstämma. Föreskrivna kallelseåtgärder skola vara vidtagna senast
två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka före extra stämma.
Där för giltighet av beslut erfordras, att det fattas å två på varandra följande
stämmor, må kallelse till andra stämman ej ske, innan den första
hållits. Kallelse till andra stämman skall, så framt för beslutets giltighet
erfordras, att det å denna stämma biträdes av samtliga röstande eller samtliga
i omröstningen deltagande ägare av aktier av visst slag, jämväl, där
så ske kan, försändas i rekommenderat brev till, i förra fallet, varje aktieägare
och, i senare fallet, varje ägare av aktie av nämnda slag.
86 $.
Beslut, som innefattar sådan ändring av bolagsordningen, att rättsförhållandet
mellan redan utgivna aktier rubbas, vare ej giltigt, med mindre
samtliga aktieägare förenat sig därom. Försämras genom beslutet allenast
vissa aktiers rätt, erfordras dock samtycke endast av ägarna till nämnda
aktier, och gälle i övrigt angående giltigheten av beslutet vad här nedan
är för varje särskilt fall stadgat.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om grunderna för
utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma vare ej
giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet
fattats å två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie,
samt å den stämma, som sist hålles, biträtts av samtliga röstande
och dessa tillika företrätt minst tre fjärdedelar av hela grundfonden. Har,
i samband med beslut om nedsättning av grundfonden enligt 39 b §, fattats
beslut angående ändring av bolagsordningen i fråga om grunderna för utövande
av rösträtt, och innefattar sistnämnda beslut ej annan ändring än
som erfordras för att förhindra, att förhållandet mellan aktier med olika
rätt genom nedsättningen rubbas, gälle med avseende å dylikt beslut om
ändring av bolagsordningen vad i 4 mom. stadgas.
Beslut om sådan ändring av bolagsordningen, att grundfonden må ökas,
vare, där aktier med olika rätt finnas, ej giltigt med mindre samtliga
aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande
bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, samt å den stämma, som
sist hålles, biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande och dessa tillika
företrätt minst tre fjärdedelar av hela grundfonden samt minst tre fjärdedelar
av varje särskilt slag av aktier.
Beslut om annan ändring av bolagsordningen eller om bolagets trädande
i likvidation i andra fall än i 92 och 93 §§, sägs vara ej giltigt,
med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats
å två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie,
och å den stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de
röstande.
Är för giltighet av beslut, varom nu är sagt, något ytterligare villkor
bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.
Å beslut om ändring av bolagsordningen skall sökas Konungens stadfästelse.
86 a §.
Beslut, som i 86 § 3 mom. avses, så ock beslut om sådan ändring av
bolagsordningen, att aktier med företrädesrätt må utfärdas, skall innehålla
bestämmelser om det belopp, vartill nya aktier må utgivas, om de rättigheter,
som i förhållande till de förutvarande aktierna skola tillkomma de
nya, samt om den rätt till teckning eller erhållande av nya aktier, som vid
grundfondens ökning må tillkomma varje särskilt slag av aktier.
86 b §.
Beslut om nedsättning av grundfonden enligt 39 b § vare, där ej samtliga
aktieägare förenat sig därom, ej giltigt, med mindre beslutet fattats å
två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, och å
den stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de röstande.
Rubbas genom beslutet rättsförhållandet mellan aktierna, erfordras där
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 37. 7
jämte samtycke av ägarna av de aktier, vilkas rätt genom beslutet försämras.
Har i bankaktiebolag, där aktier med olika rätt iinnas, fattats
beslut, som avser nedsättning med lika belopp av samtliga aktier av visst
slag, och innehåller beslutet tillika, att till reservfonden skall avsättas ett
mot nedsättningen svarande belopp, vare, änskönt genom beslutet den rätt,
som tillkommer dessa aktier, försämras, beslutet giltigt, där de i omröstningen
deltagande ägarna av sådana aktier förenat sig om beslutet samt de
tillika företrätt tre fjärdedelar av samtliga aktier av sagda slag. Är för
giltighet av beslut, varom ovan sägs, något ytterligare villkor bestämt i bolagsordningen,
lände det till efterrättelse.
94 $.
Har bolagsstämma i enlighet med 86 § 4 mom. beslutat, att bolaget
skall träda i likvidation, eller skall eljest likvidation verkställas, välje
bolagsstämman en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.
117 §.
Huvudlottägarna stånde öppet att med sig förena kommanditlottägare.
Sådana lottägare äro icke för bolagets förbindelser ansvariga med mera
än de i bolaget insatt eller åtagit sig insätta. Ej må kommanditlottägare
i bolaget inrymmas för större belopp än som motsvarar hälften av grundfonden.
Det av kommanditlottägare tillskjutna belopp (kommanditfond)
häftar lika med grundfonden för bolagets samtliga förbindelser, men äga
vid bolagets upplösning kommanditlottägare återfå vad de insatt, innan
utdelning å huvudlotterna må äga rum. Kommanditlott skall lyda å
samma belopp som huvudlott. Vad för kommanditlott skall inbetalas må
ej bestämmas till lägre belopp än det, varå lotten skall lyda. Kommanditlott
vare mot bolaget odelbar.
Kommanditlottägare — — — revisorer.
118
Bolagsordning för solidariskt bankbolag skall angiva
1) bolagets firma;
2) de---- utöva;
3) den — — — säte;
4) antalet---beslutförhet;
5) huruvida — — — behandling;
6) det ---vidtagna;
7) grunderna för utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma,
såvitt de skola avvika från vad härom finnes föreskrivet i
190, 202 och 202 a §§;
8) grundfonden---- maximikapitalet;
9) det---lyda;
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
10) antalet — — — befattningar;
11) huruvida — — — erforderliga.
Skall förbehåll träffas enligt 155 a § om nedsättning av kommanditfonden
genom inlösen av kommanditlotter, varde bestämmelse härom intagen i
bolagsordningen.
132 §.
Å — — — styrelseledamöter.
Har förbehåll träffats enligt 155 a § om nedsättning av kommanditfonden
genom inlösen av kommanditlotter, varde ock det förbehåll angivet
i lottbrevet.
154 a §.
Beslut om nedsättning av grundfonden kan fattas endast av bolagsstämma.
Beslutet skall angiva det belopp, varmed grundfonden skall nedsättas,
ändamålet med nedsättningen samt det sätt, varpå nedsättningen
skall genomföras. Kan nedsättningen ej ske utan ändring av bolagsordningen,
skall vid ansökningen om Konungens stadfästelse å sådan
ändring fogas, i två exemplar, av notarius publicus eller med styrelseledamöternas
egenhändiga bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift
av protokoll, som förts i ärendet, och skall i övrigt iakttagas vad i 203 §,
är stadgat. Erfordras ej ändring av bolagsordningen, skall styrelsen ofördröjligen,
med bifogande av protokollsavskrifter som nyss sagts, anmäla
beslutet om nedsättning för registrering.
Beslut om sådan nedsättning må, där det ej tillika innefattar föreskrift,
att ett nedsättningen motsvarande belopp skall avsättas till reservfonden,
ej bringas till verkställighet utan rättens tillstånd. Ansökan om rättens
tillstånd skall vara åtföljd av bevis, att beslutet blivit registrerat. Rätten
utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande för den, som vill
bestrida ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst efter ett
år skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr, att han eljest
anses hava medgivit ansökningen. Har bolagets styrelse sitt säte å landet
och äskas ej urtima ting, då må inställelsen utsättas till det lagtima ting,
som infaller näst efter ett år. Kallelsen varde å rättens dörr anslagen
ett år före inställelsedagen samt kungjord i allmänna tidningarna och
minst en tidning i orten tre gånger, första gången tio och tredje gången
sist fyra månader, innan den dag inträffar. Styrkes inför rätten, att de
borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda
för sina fordringar eller medgivit grundfondens nedsättning eller att
säkerhet, som av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, varde
ansökningen bifallen.
Innefattar beslut om grundfondens nedsättning tillika föreskrift om
motsvarande belopps avsättning till reservfonden, skall grundfonden anses
nedsatt, då beslutet om nedsättningen blivit registrerat; dock må vinst
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
9
utdelning icke äga rum, förrän rättens tillstånd därtill erhållits eller
grundfonden enligt verkställd registrering ökats med ett mot nedsättningen
svarande belopp. Ansökan om rättens tillstånd till vinstutdelning
skall vara åtföljd av bevis, att beslutet om nedsättningen blivit
registrerat. Rätten utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande
för den, som vill bestrida ansökningen, att sist före klockan
tolv å viss dag näst efter tre månader skriftligen hos rätten göra anmälan
därom vid äventyr, att ban eljest anses hava medgivit ansökningen.
Har bolagets styrelse sitt säte å landet, och äskas ej urtima ting, då må
inställelsen utsättas till det lagtima ting, som infaller näst efter tre
månader. Kallelsen varde å rättens dörr anslagen tre månader före inställelsedagen
samt kungjord i allmänna tidningarna och minst en tidning
i orten tre gånger, första gången två månader och tredje gången
sist en månad, innan den dag inträffar. Styrkes inför rätten, att de
borgenärer, vilka bos rätten bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda
för sina fordringar eller medgivit vinstutdelning eller att säkerhet, som
av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, varde ansökningen
bifallen.
Rättens beslut, varigenom tillstånd till nedsättning eller vinstutdelning
meddelas, skall i huvudskrift eller styrkt avskrift genom styrelsens försorg
insändas för registrering. Likaledes åligger det styrelsen att, då nedsättning,
som ej är förenad med motsvarande belopps avsättning till reservfonden,
verkställts, därom göra anmälan för registrering.
Nedsättning av grundfonden, som ej är förenad med motsvarande
belopps avsättning till reservfonden, vare, där bolagets egendom avträdes
till konkurs, som börjar inom ett år från det rättens beslut efter
verkställd registrering kungjordes i allmänna tidningarna, utan verkan
mot borgenär, som ej till nedsättningen samtyckt eller vid fordringens
tillkomst hade kännedom om rättens beslut, varigenom nedsättning medgivits.
Har till fullgörande av beslutet om nedsättning av grundfonden huvudlott
blivit inlöst eller dess belopp minskat, bör lottbrevet genom styrelsens
försorg förses med påskrift därom.
155 a
Kommanditfonden må, såframt vid bolagets bildande förbehåll därom
gjorts i bolagsordningen, kunna genom inlösen av därvid utgivna kommanditlotter
enligt bestämda grunder nedsättas.
Dylik nedsättning av kommanditfonden må kunna ske jämväl genom
inlösen av kommanditlotter, som senare utgivits, såframt förbehåll därom
gjorts, efter ty ovan sägs, eller ock träffats i beslutet om lotternas utgivande
och intagits i bolagsordningen.
Förbehåll, varom nu är sagt, må ej bringas till verkställighet, förrän
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
detsamma blivit registrerat Då nedsättning verkställts, skall styrelsen ofördröjligen
göra anmälan därom för registrering.
Har kommanditlott, enligt vad ovan sägs, blivit inlöst, bör lottbrevet
genom styrelsens försorg förses med påskrift om inlösandet.
157
Ej må till lottägama annorledes än i följd av grundfondens nedsättning
enligt 154 a § eller nedsättning av kommanditfond, efter ty i 155 a § sägs,
utbetalas annat än den vinst, som förefinnes enligt fastställd balansräkning
för sista året, i den mån vinsten ej skall avsättas till resevfonden. Angående
förbud mot vinstutdelning för visst fall är stadgat i 154 a § 3 mom.
Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i, strid med vad i 1
punkten här ovan eller i 154 a § 3 mom. stadgats eller med bestämmelse
i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldiga att
återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet,
en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan
uppkomma.
159
Jämte — — — balansräkning:
1) Bolagets — — — anskaffande.
2) Andra — — — avlämna.
3) Osäkra — — — avskrivas.
4) Fast — — — balansräkning.
5) De belopp, vartill grund- och reservfonder, kommanditfond samt
andra fonder uppgå, skola var för sig i balansräkningen uppföras bland
skulderna.
6) Kostnader — — — tillgång.
202 a §.
Beslut om nedsättning av grundfonden enligt 154 a § vare, där ej samtliga
huvudlottägare förenat sig därom, ej giltigt, med mindre beslutet
fattats å två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie,
och å den stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar
av de röstande. År för giltighet av beslut, varom nu är sagt,
något ytterligare villkor bestämt i bolagsordningen, lände det till efterrättelse.
243 $.
Beviljas — — — tillkommer.
Innehåller bolagsordningen bestämmelse, varom förmäles i 4 § 1 mom.
under 7) eller i 2 mom., eller förbehåll, som i 4 § 3 mom. sägs, varde
anmärkning om den bestämmelse eller det förbehåll gjord i registret.
Den---sökanden.
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
11
244 $.
Beviljas — — — fullgöras.
Innehåller bolagsordningen bestämmelse, varom förmäles i 118 § 1 mom.
under 7), eller förbehåll, som i 118 § 2 mom. sägs, varde anmärkning
om den bestämmelse eller det förbehåll gjord i registret.
Den — — — sökanden.
251 §.
Med böter från och med femtio till och med tvåtusen kronor eller
fängelse straffes
1) stiftare — — — uppgift;
2) styrelseledamot — — — uppgift;
3) styrelseledamot — — — aktieboken;
4) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen i strid med bestämmelser
i 39 b § 3 mom., 41 § 1 mom. 1 punkten, 154 a § 3 mom. eller 157 §
1 mom. 1 punkten låter verkställa utbetalning till delägare;
5) styrelseledamot — — — 159 §;
6) revisor---granskats;
7) revisor — — — uppdrag;
8) en — — — 187 §.
Ej — — — straff.
252 $.
Bryter — — — finnes stadgat,
eller---3 mom.,
eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 21 §, 23 §
sista momentet, 30 §, 32 §, 33 § 4 mom., 36 § 1 mom., 38 § sista momentet,
39 a § 3 mom. 2 punkten, 39 b § 1 mom. 4 punkten eller 4 mom., 61 §,
65 §, 69 § 1 mom., 73 § 1 eller 4 mom., 87 §, 132 §, 137 §, 143 § 1 mom.,
146 §, 148 §, 149 § 4 mom., 152 § 1 mom., 154 § sista momentet, 154 a § 1
mom. 4 punkten eller 4 mom., 155 § 1, 2 eller 3 mom., 155 a § 3 mom.
2 punkten, 177 §, 181 §, 185 § 1 mom., 189 § 1 eller 4 mom. eller 203 §
är meddelad,
eller — — — förteckningen,
eller — — — är stadgat,
straffes---kronor.
Samma — — — åligger.
Förseelse — — — däri.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt meddelad
uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Chefen för finansdepartementet har beträffande nu föreslagna ändringar
i lagen om bankrörelse erinrat, hurusom Kungl. Maj:t den 21 augusti 1924
tillsatt en särskild kommitté, den s. k. 1924 års bankkommitté, åt vilken
uppdragits att i huvudsaklig överensstämmelse med vissa angivna synpunkter
verkställa utredning och avgiva förslag rörande vissa med det
svenska bankväsendet sammanhängande spörsmål. Nämnda kommitté hade
den 17 juni 1927 avgivit betänkande med förslag i det kommittén förelagda
ämnet.
Huvuddelen av kommitténs förslag vore departementschefen icke beredd
att nu underställa Kungl. Maj:ts prövning, enär däri ingående frågor
särskilt i anledning av de erinringar, som i avgivna yttranden gjorts mot
kommitténs förslag, tarvade ytterligare övervägande och granskning.
Emellertid berörde kommitténs förslag vissa spörsmål, vilkas besvarande
snarast möjligt syntes på grund av rådande förhållanden vara av den
vikt, att de så vitt möjligt borde underställas riksdagens prövning redan i
år. Departementschefen åsyftade därmed kommitténs förslag, att hankbolag
skulle erhålla rätt att utfärda preferensaktier och att nedsätta sitt
kapital.
De föreslagna bestämmelserna angående rätt att utfärda preferensaktier
beröra endast bankaktiebolag. Ifråga om solidariska bankbolag finnes
redan nu en motsvarighet i buvudlottägarnas rätt att med sig förena
kommanditlottägare. Den föreslagna huvudbestämmelsen i ämnet är införd
i 4 §.
Förslaget ifråga om kapitalnedsättning avser nedsättning av grundfond
dels genom inlösen av preferensaktier och dels på annat sätt ävensom,
såvitt angår solidariska bankbolag, nedsättning av kommanditfond. De
föreslagna huvudbestämmelserna äro beträffande bankaktiebolag införda i
nya paragrafer, betecknade 39 a och 39 b §§, samt beträffande solidariska
bankbolag i likaledes nya paragrafer, betecknade 154 a och 155 a §4.
Den förra av de två sistnämnda paragraferna innefattar bestämmelser om
nedsättning av grundfond och den senare stadganden om nedsättning av
kommanditfond genom inlösen av kommanditlotter. Genom sistberörda
stadganden skulle möjlighet icke beredas till nedsättning av redan befintliga
kommanditfonder. Bestämmelser, varigenom nedsättning av dylik
kommanditfond skulle medgivas, bar kommittén funnit vara obehövliga.
De sålunda föreslagna bestämmelserna hava föranlett ändringar jämväl
i åtskilliga andra paragrafer samt införande av tre nya paragrafer, betecknade
86 a, 86 b och 202 a §§. De ändrade och nya bestämmelserna enligt
förslaget överensstämma i huvudsak med motsvarande bestämmelser
i den allmänna aktiebolagslagen.
Beträffande kommitténs motivering för de föreslagna ändringarna i banklagen
tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen, sid. 14—20.
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
13
Bank- och fondinspektionen har i yttrande över kommitténs förslag särskilt
framhållit, att ett av kommitténs motiv för införande i banklagen av nu
ifrågavarande bestämmelser torde hava varit att möjliggöra sådana förändringar
i avseende å en banks grundfond, som kunde föranledas bland annat
av minskning i rörelsen. En särskild fördel med de nu åsyftade bestämmelserna
skulle enligt inspektionens mening vara, att de syntes kunna bringas
i tillämpning även å redan gjorda rekonstruktioner. Genom nedsättning av
grundfonden och utfärdande av aktier med företrädesrätt skulle ett återförande
av vissa med stöd av aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 rekonstruerade
banker till mera normala förhållanden kunna påskyndas. Fall
syntes ock kunna tänkas, där en nedsättning av grundfonden utan samband
med nyemission lämpligen borde ifrågakomma för att bättre anpassa
kapitalet till den nuvarande rörelsen. Bank- och fondinspektionen har
tillstyrkt kommitténs förslag i förevarande del under framhållande av det
önskvärda i att förslaget snarast möjligt måtte upphöjas till lag.
För egen del har departementschefen anfört följande:
»Att, på sätt ifrågasatts i vissa av de över kommittéförslaget avgivna
yttranden, låta anstå med ändrad banklagstiftning i förevarande avseende,
tills en ännu icke igångsatt överarbetning av den allmänna aktiebolagslagen
blivit verkställd, synes mig icke under för handen varande omständigheter
påkallat. Även om, vad särskilt angår kapitalnedsättning,
det skulle befinnas erforderligt, att gällande bestämmelser i sagda lag
göras smidigare, synes man icke av denna anledning längre böra undanhålla
bankbolagen möjlighet till kapitalnedsättning åtminstone i den ordning,
som för närvarande gäller för vanliga aktiebolag. Hinder lärer icke
möta, att, därest aktiebolagslagen i dessa delar framdeles blir ändrad, samtidigt
till prövning upptages frågan om ändring jämväl av banklagens
bestämmelser i ämnet.
Jag anser mig böra erinra, att man vid genomförandet av 1924 års ändringar
i den allmänna aktiebolagslagen icke var främmande för tanken
att bereda även bankbolag möjlighet att nedsätta sitt kapital, men att
tillräcklig anledning icke då ansågs föreligga att framkomma med förslag
därom. Enligt vad jag erfarit och såsom av bank- och fondinspektionen
vitsordats uti dess förut omförmälda utlåtande, är emellertid behovet av
ändring i banklagstiftningen i sådant hänseende numera aktuellt, och detsamma
synes vara fallet även vad angår frågan om rätt för bankbolag att
utgiva preferensaktier. De ifrågasatta lagändringarna skulle vara ägnade
att bland annat minska det faktiska tvång till uppgående i annat bankinstitut,
som under vissa förhållanden kan uppkomma för bankbolag, och
som är ägnat att främja en utveckling av vårt bankväsende, vilken torde
av många anses såsom icke i allo önskvärd. Någon principiell betänklighet
mot införande i vår banklagstiftning av dessa nyheter synes icke före
-
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Utskottet.
finnas och har icke heller framförts i de över kommittébetänkandet avgivna
yttrandena.
Vid sådant förhållande och då de bestämmelser, varom är fråga, utgöra
ett helt för sig utan inre samband med vad kommittén i övrigt föreslagit,
har jag ansett mig böra förorda utbrytning och en snabbare behandling
av ifrågavarande spörsmål.
Av den redogörelse jag förut lämnat framgår, att bestämmelserna, såsom
de av kommittén formulerats, i huvudsak överensstämma med motsvarande
stadganden i den allmänna aktiebolagslagen. De avvikelser, som
förekomma, hava sin grund i särskilda förhållanden, som råda inom bankväsendet.
Jag finner av sålunda anförda skäl, att kommitténs nu omförmälda
förslag bör med några smärre redaktionella jämkningar upphöjas till lag.»
Lagrådet har lämnat förslaget utan anmärkning.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att de av 1924 års bankkommitté
ifrågasatta ändringarna av banklagen, i vad desamma avse rätt
för bankbolag att utfärda preferensaktier och nedsätta sitt kapital, lämpligen
kunna upptagas till behandling oberoende av kommitténs övriga förslag,
med vilka berörda ändringar icke synas stå i samband. Såsom bankoch
fondinspektionen anfört torde dessutom ett aktuellt behov av ändring
av banklagen i här förevarande hänseenden föreligga, och på grund härav
skulle de föreslagna nya bestämmelserna kunna bliva till omedelbart gagn
för vissa bankers verksamhet. Icke heller synas, såsom från något håll påyrkats,
de ifrågasatta ändringarna, för vilka aktiebolagslagens motsvarande
bestämmelser tjänat såsom mönster, böra anstå, tills en väntad revision av
sistnämnda lag ägt rum.
Vad nu angår den föreslagna rätten för bankbolag att utgiva preferensaktier,
avser densamma att möjliggöra för bankaktiebolag att på ett smidigare
sätt än hittills tillgodose ett förefintligt kapitalbehov, vare sig detta
uppstått till följd av nödvändighet att återställa grundfonden för undvikande
av likvidation eller för stärkande av bankens likviditet. I fråga om förslaget
om kapitalnedsättning vill utskottet erinra, att enligt nu gällande
lag bankbolags grundfond samt, såvitt angår solidariska bankbolag, kommanditfond
icke må minskas, så länge vederbörande bolags bankrörelse
fortfar. Genom de föreslagna lagändringarna skulle möjlighet beredas till
nedsättning av bankbolags grundfond utan bankens trädande i likvidation
och ombildning till nytt bolag. Dylik nedsättning förutsättes kunna äga
rum dels genom inlösen av preferensaktier och i vissa fall kommanditlotter,
dels ock genom återbetalning till delägarna av viss del av kapitalet, — vilket
kan vara önskvärt, därest det i rörelsen nedlagda kapitalet befunnits vara
för stort — eller genom nedskrivning av kapitalet till täckande av lidna
förluster. För kapitalåterbetalning samt för vinstutdelning efter sådan
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
15
kapitalnedsättning, som skulle möjliggöra avskrivning av förluster och som
icke följts av motsvarande kapitalökning, skulle enligt förslaget erfordras
rättens tillstånd med därmed följande proklamaförfarande, allt i syfte att
skydda borgenärernas intressen.
Vid granskning av det utav Kungl. Maj:t framlagda förslaget till nu
berörda ändringar i banklagstiftningen har utskottet icke funnit anledning
till erinran mot detsamma. Under sådana förhållanden har utskottet funnit
sig böra tillstyrka, att omförmälda förslag upphöjes till lag.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
proposition.
Stockholm den 26 april 1928.
På bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm , Pettersson i
Olovstorp, Lindley*, Lindgren, Johansson i Friggeråker*, Ström och P. A. Larsson*;
från andra kammaren: herrar Borggren, Winkler, Bäcklund, Lovén, Wikström, Kloo,
Ryberg och Svensson i Betingetorp.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1928:151 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse. a1 i texten