Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående lönereglering för befattningshavare vid domkapitlens expeditioner m. m., i vad avser viss ersättning till prästerskapets änkeoch pupilllcassa från ett under elfte huvudtiteln uppfört förslagsanslag, jämte en i ämnet väckt motion.

1928-04-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1928:40, Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående lönereglering för befattningshavare vid domkapitlens expeditioner m. m., i vad avser viss ersättning till prästerskapets änkeoch pupilllcassa från ett under elfte huvudtiteln uppfört förslagsanslag, jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 40.

1

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1928 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående lönereglering

för befattningshavare vid domkapitlens expeditioner

m. m., i vad avser viss ersättning till prästerskapets

änke- och pupilllcassa från ett under elfte huvudtiteln

uppfört förslagsanslag, jämte en i ämnet väckt

motion.

I en till riksdagen avlåten, den 17 februari 1928 dagtecknad proposition,

nr 102, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, för riksdagen

framlagt förslag i fråga om lönereglering för befattningshavare vid

domkapitlens expeditioner m. m.

Ifrågavarande proposition har hänvisats till bankoutskottets behandling

i vad den avser viss ersättning till prästerskapets änke- och pupillkassa

från ett under elfte huvudtiteln uppfört förslagsanslag, samt i övrigt till

statsutskottet.

I den del av propositionen, som alltså föreligger till bankoutskottets behandling,

har Kungl. Maj:t — som i övrigt föreslagit riksdagen, bland annat,

föreskriva, att beträffande konsistorienotarie, som vid den föreslagna

nya avlöningsstatens ikraftträdande tillträder stiftssekreterarbefattning,

den rätt till tjänstår och nådår, som må tillkomma stärbhus efter konsistorienotarie,

skall upphöra — framlagt förslag, att riksdagen må medgiva,

att den ökade utgift för pensioner, som i anledning av nyssnämnda föreskrift

kommer att drabba prästerskapets änke- och pupillkassa, må ersättas

kassan av statsmedel att utgå från det under elfte huvudtiteln, allmänna

indragningsstaten, uppförda förslagsanslaget till diverse föremål.

Utskottet vill erinra, att statsutskottet den 23 mars 1928 avgivit utlåtande

(nr 64) över ifrågavarande proposition i de delar, densamma hänvisats

till sistnämnda utskott, samt därvid i allt väsentligt tillstyrkt bifall till

Kungl. Maj:ts förslag ävensom att riksdagen numera fattat beslut i överensstämmelse

med statsutskottets hemställan. Riksdagen har därvid även

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 8 saml. 23 hcift. (Nr 40.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 40.

bifallit vad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande föreskrift om upphörande

av tjänst- och nådårsrätt för stärbhus efter konsistorienotarie.

Beträffande den till bankoutskottets behandling föreliggande frågan om

ersättning till prästerskapets änke- och pupillkassa för förlust i anledning

av upphörande av tjänst- och nådårsrätt för konsistorienotaries stärbhus

har föredragande departementschefen anfört följande (propositionen

sid. 69):

»Om tjänst- och nådårsrätten upphäves för konsistorienotaries stärbhus,

kommer den prästerskapets änke- och pupillkassa åliggande pensioneringsskyldigheten

att inträda tidigare. För den förlust, som härigenom

åsamkas kassan, anser statskontoret, att gottgörelse bör beredas kassan.

Statskontoret föreslår i sådant avseende, att gottgörelsen må utgå av det

under elfte huvudtiteln, allmänna indragningsstaten, uppförda förslagsanslaget:

diverse föremål. Till detta förslag vill jag ansluta mig, då det

synes mig ofrånkomligt, att gottgörelse i förevarande avseende beredes

prästerskapets änke- och pupillkassa. Beträffande grunderna för gottgörelsens

bestämmande torde denna böra utgå med belopp, som i varje

särskilt fall motsvarar den faktiska utgiftsökning, som förorsakas kassan

genom att pension utbetalas tidigare. De ersättningsbelopp, om vilka här

kan bli fråga, äro jämförelsevis obetydliga. I medeltal beräknas de för

varje befattning uppgå till 1,500 eller 1,600 kronor.»

I samband härmed har departementschefen berört frågan om familjepensionering

för stiftssekreterare (konsistorienotarie), stiftsnotarier och

amanuenser. Härutinnan har departementschefen till en början erinrat

om följande (propositionen sid. 67—68).

I § 1 av reglementet den 6 november 1874 för prästerskapets änke- och

pupillkassa finnas intagna bestämmelser bland annat därom, att alla efter

sagda dag blivande konsistorienotarier och konsistorieamanuenser skulle

vara förpliktade att ingå i nämnda kassa. Förnyat reglemente för prästerskapets

änke- och pupillkassa utfärdades av Kungl. Maj:t den 17 december

1926 (nr 529). På grund av bestämmelserna i sistnämnda reglemente

och enligt en av Kungl. Maj:t i cirkulär sistnämnda dag till statskontoret

in. fl. myndigheter avgiven förklaring äro konsistorienotarier

och konsistorieamanuenser, som före utgången av april 1927 inträtt såsom

delägare i kassan, skyldiga att kvarstå i sådan egenskap, varav enligt reglementet

för civilstatens änke- och pupillkassa följer, att de äro uteslutna

från delaktighet i sistnämnda kassa. Den åter, som efter utgången av

april 1927 anställts såsom konsistorienotarie eller amanuens, är på grund

av stadgande i § 2 mom. 1 av det förnyade reglementet för prästerskapets

änke- och pupillkassa utesluten från delaktighet i sagda kassa. Härav följer

enligt reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa skyldighet för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 40. 3

konsistorienotarie såsom ordinarie tjänsteman att vara delaktig i denna

senare kassa.

Omförmälda förnyade reglemente för prästerskapets änke- och pupillkassa

var ej utfärdat, då statskontoret avgav sitt vid detta statsrådsprotokoll

fogade utlåtande med förslag till förevarande lönereglering, men i

utlåtandet erinrar statskontoret om den förberedande behandlingen av

frågan om förnyat reglemente för nämnda kassa och de därvid föreslagna

ändrade principerna för familjepensionering av konsistorienotarier och

amanuenser, vilka principer sedermera faststiillts och för vilka nyss redogjorts.

I anslutning härtill upptar statskontoret till behandling frågan,

huruvida stiftssekreterar- och stiftsnotarietjänsterna böra i pensionsavseende

anses som samma befattningar som konsistorienotarie-respektive amanuenstjänsterna

eller som nya befattningar. I enlighet med vad statskontoret

redan i fråga om avlöningsvillkoren uttalat, anser statskontoret, att

stiftssekreterarbefattningarna icke gärna kunna anses annat än som samma

befattningar som konsistorienotarietjänsterna. Av konsistorieamanuensbefattningarna

åter skulle enligt föreliggande förslag några utbytas

mot ordinarie tjänster, stiftsnotariebefattningar, med heltidstjänstgöring

och väsentligt förhöjd avlöning. Att dessa befattningar måste betraktas

som helt nya tjänster anser statskontoret uppenbart. Det syntes därför

icke kunna ifrågakomma att låta konsistorieamanuenser, som befordrades

till stiftsnotarier, kvarstå som delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa

och utesluta dem från delaktighet i civilstatens. De skulle därför

vid en sådan befordran i och för familjepensioneringen övergå från den

förra till den senare kassan.

För egen del har departementschefen i detta ämne yttrat följande (propositionen

sid. 68—69):

»Redan i frågan om stiftssekreterarnas rätt att för placering i löneklass

tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring såsom konsistorienotarie vid

samma domkapitelsexpedition har jag anslutit mig till statskontorets uppfattning,

att stiftssekreterarbefattning bör anses motsvara konsistorienotarietjänst.

Om en konsistorienotarie, som är delägare i prästerskapets

änke- och pupillkassa, i samband med den nya löneregleringen tillträder

befattning såsom stiftssekreterare, skulle han alltså kvarstå såsom delägare

i sagda kassa. Härvid är emellertid att märka, att han på grund

av bestämmelserna i det förnyade reglementet för kassan (§ 66) skall bibehållas

vid det delaktighetsbelopp oförändrat, som var för honom gällande

omedelbart före den 1 maj 1927. Följaktligen skulle den löneförhöjning

för stiftssekreteraren, som den nya löneregleringen innebär, icke medföra

någon förbättring i avsende på pensionsförmånerna för hans efterlevande.

Dessa skulle därigenom komma i en synnerligen oförmånlig ställning i förhållande

till efterlevande efter jämnställda statens befattningshavare.

Någon möjlighet att råda bot härpå genom en ändring av reglementet för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 40.

Motion 1:259.

Utskottet.

prästerskapets änke- och pupillkassa därhän, att stiftssekreterare, som före

den 1 maj 1927 vunnit delaktighet i kassan, finge tillgodoräknas ett i förhållande

till den förhöjda lönen bestämt högre delaktighetsbelopp, torde

med hänsyn till de konsekvenser, som därav skulle föranledas, enligt min

uppfattning icke förefinnas. Å andra sidan kan det — särskilt i de fall, då

vid en stiftssekreterares frånfälle ömmande omständigheter föreligga —

icke anses försvarligt, att pensionerna för de efterlevande få förbliva på

samma nivå som före löneregleringen. Någon annan utväg till förbättrande

av pensionerna torde emellertid icke förefinnas än att det i sådant

i all får tagas under övervägande, huruvida icke tilläggspensioner av statsmedel

till lämpligt avvägda belopp må kunna beviljas.

Vad åter angår stiftsnotarietjänsterna lära de, såsom statskontoret framhållit,

böra anses såsom nya tjänster i förhållande till amanuenstjänsterna.

I enlighet härmed skulle alltså amanuens, som befordras till stiftsnotarie,

innan han uppnått en levnadsålder av 60 år, vara skyldig att inträda

såsom delägare i civilstatens änke- och pupillkassa. Emot fortsatt

erläggande av avgifter till prästerskapets änke- och pupillkassa torde det

emellertid stå honom öppet att i denna kassa kvarstå såsom delägare i en

av kassans fonder, nämligen tillskottsfonden.»

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande proposition väckt

motion nr 259, vari herr Ekman, Karl Johan — efter erinran om vad departementschefen

yttrat i fråga om tilläggspensioner av statsmedel åt efterlevande

till stiftssekreterare, som före den 1 maj 1927 vunnit delaktighet i

prästerskapets änke- och pupillkassa — anfört ocli hemställt följande:

»Den utväg till en rättvis pensionering, som sålunda ställes i utsikt, synes

alltför osäker och otillfredsställande, helst om beviljandet av till - läggspension skall vara beroende av ''ömmande omständigheter’. Det synes

som nu redan i samband med löneregleringen ett ordnande borde och kunde

ske av den tilläggspensionering, staten bör i förevarande fall ikläda sig.

Då emellertid härutinnan icke erforderlig utredning föreligger, tillåter jag

mig hemställa, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t ville efter verkställd utredning till en följande riksdag

inkomma med förslag till tilläggspensionering av efterlevande efter befattningshavare

vid konsistorierna, vilka icke kunna i samband med den

i Kungl. Maj:ts proposition nr 102 föreslagna lönereglering för sagda

befattningshavare på annat sätt beredas tillfredsställande pensioner.»

Vad först beträffar frågan om ersättning till prästerskapets änke- och

pupillkassa för den förlust, som för kassan uppkommer i anledning av den

utav riksdagen beslutade föreskriften om upphörande av tjänst- och nådårsrätt

för stärbhus efter konsistorienotarie, finner utskottet intet att erinra

mot Kungl. Maj:ts förslag, att sådan ersättning får utgå av statsmedel

och bestridas från allmänna indragningsstaten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

BanJcoutskottets utlåtande Nr 40. 5

Vidkommande därefter den av departementschefen berörda frågan om

familjepensionering för stiftssekreterare, som före den 1 maj 1927 blivit

delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa, synes av utredningen i

ärendet framgå, att nämnda befattningshavare i jämförelse med andra

statliga tjänstemän komma att intaga en synnerligen oförmånlig ställning

såtillvida, att den beslutade löneregleringen icke medför rätt till förhöjda

delaktighetsbelopp i kassan. Utskottet delar departementschefens uppfattning,

att någon möjlighet att råda hot härpå genom ändring av reglementet

för kassan, i syfte att medgiva förhöjning av delaktighetsbeloppen för

befattningshavarna i fråga, med hänsyn till konsekvenserna knappast lärer

förefinnas. Vid sådant förhållande finner utskottet billighetsskiil tala för

att staten träder hjälpande emellan genom beviljande av tilläggspensioner

av statsmedel åt efterlevande till här avsedda stiftssekreterare.

Vad angår det i motionen framställda förslaget om utredning rörande

generella grunder för en dylik tilläggspensionering av statsmedel saknar

utskottet möjlighet att på grundval av föreliggande material bedöma frågan

om lämpligheten av att fastställa sådana grunder samt om de konsekvenser,

till vilka ett beslut i dylik riktning skulle kunna leda. Utskottet

har därför ansett sig icke böra tillstyrka, att riksdagen skulle göra uttalande

i denna fråga, vars bedömande i första hand synes ankomma på

Kungl. Maj:t.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, i vad densamma nu är föremål för

prövning, må medgiva, att den ökade utgift för pensioner,

som i anledning av föreskrift om upphörande av rätt till

tjänstår och nådår för stärbhus efter konsistorienotarie

kommer att drabba prästerskapets änke- och pupillkassa,

må ersättas kassan av statsmedel, att utgå från det under

elfte huvudtiteln, allmänna indragningsstaten, uppförda

förslagsanslaget till diverse föremål; samt

b) att förevarande motion I: 259 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 april 1928.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm*, Pettersson

i Olovstorp, Lindley*, Lindgren, Ström, P. A. Larsson* och Bodin;

från andra kammaren: herrar Winkler, Bäcklund, Wikström, Ryberg, Höglund,

Svensson i Betingetorp, Törnkvist i Bjuv och Eklund.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:153 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för befattningshavarna vid domkapitlens expeditioner m. m., i vad avser a1 i texten