Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. Innan utskottet ingår på prövning av anslagsfrågorna under förevarande huvudtitel, har utskottet ansett sig böra något beröra det av chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1928

1928-01-31 · 23 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1928:5, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. Innan utskottet ingår på prövning av anslagsfrågorna under förevarande huvudtitel, har utskottet ansett sig böra något beröra det av chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1928

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr ö.

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den Hl januari 1928 kl. 4 e. in.

Utlåtande, angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna

under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen

till pensions- och indragningsstaterna.

Bankoutskottet tar härmed avgiva utlåtande angående regleringen för

budgetåret 1928—1929 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande

anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Innan utskottet ingår på prövning av anslagsfrågorna under förevarande

huvudtitel, har utskottet ansett sig böra något beröra det av chefen för

finansdepartementet till statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4

januari 1928 (XI h. t. sid. 1—5) behandlade spörsmålet om den fortsatta utredningen

av vissa pensionsfrågor.

Av den redogörelse, som departementschefen i nyssnämnda sammanhang

lämnat, framgår i huvudsak följande:

Sedan 1921 års pensionskommitté den 18 oktober 1924 avgivit betänkande

med förslag till lag angående rätt till tjänstepension för ordinarie

tjänstemän vid vissa verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, framlade

Kungl. Maj:t i proposition, nr 158, för 1925 års riksdag ett i huvudsak

på kommitténs betänkande grundat förslag till sådan lag. Frågan förföll

emellertid på grund av kamrarnas skiljaktiga beslut.

Med hänsyn till de erinringar, som framkommit vid behandlingen inom

riksdagen av nyssnämnda proposition, uppdrog Kungl. Maj:t den 12 juni

1925 åt 1921 års pensionskommitté att i samband med behandlingen av

den åt kommittén överlämnade frågan om pensionering av viss statsanställd

icke-ordinarie personal efter verkställd utredning taga under förnyat övervägande

spörsmålet, huruvida jämväl vid allmänna civilförvaltningen tjänstepension

lämpligen skulle kunna för samma syfte som vid kommunikationsverken

uppdelas i statspension och avgiftspension. I anledning av det sålunda

meddelade uppdraget framlade kommittén i ett den 30 november 1925

dagtecknat betänkande nytt förslag till civil tjänstepensionslag, innefattande

jämväl bestämmelser rörande pensionering av viss icke-ordinarie befattningshavare

vid allmänna civilförvaltningen m. m.

Enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet över finansärenden den

4 september 1926 fann dåvarande departementschefen pensionskommitténs

sistnämnda förslag, vilket i förberörda hänseende icke överensstämde med

kommunikationsverkens pensionslag, böra göras till föremål för överarbetning,

innan proposition i ämnet förelädes riksdagen. Härvid borde särskilt

tagas under förnyat övervägande det omhandlade spörsmålet, huruvida icke

det för kommunikationsverken antagna systemet med pensions uppdelning

Bihang Ull riksdagens protokoll 192S. S samt. hd fl. (Nr 5.)

Den fortsatta

utredningen

av vissa

pensionsfrågor.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

Bank ant skot tets utlåtande Nr 5.

2

i stats- och avgiftspension borde vinna tillämpning jämväl för befattningshavare

inom den allmänna civilförvaltningen. För verkställande av den

sålunda ifrågasatta överar betningen borde särskilda sakkunniga tillkallas

inom finansdepartementet.

1921 års pensionskommitté hade vidare den 30 november 1925 avgivit

betänkande, innefattande förslag till pensionering av till arbetarpersonal

hänförliga anställningshavare vid försvarsväsendet och allmänna civilförvaltningen.

Sedermera avgav samma kommitté den 30 juni 1926 utlåtande

över kommunikationsverkens lönekommittés betänkande den 6 november

1922 angående pensionering av icke-ordinarie personal vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk, i vilket utlåtande

pensionskommittén framlade förslag dels till ny tjänstepensionslag för kommunikations

verken, innefattande jämväl föreskrifter rörande pensionering

av extra ordinarie och därmed jämställda tjänstemän vid nämnda verk,

dels ock till kungörelse angående rätt till tjänstepension för till arbetarpersonal

hänförliga anställningshavare vid dessa verk.

Jämväl de nu nämnda, av pensionskommittén uppgjorda författningsförslagen

borde enligt departementschefens nyssnämnda, den 4 september

1926 gjoi''da uttalande överlämnas till de ifrågasatta nya sakkunniga i och

för utarbetande av slutgiltigt förslag till bestämmelser i ämnet.

Förutom de förut omförmälda pensioneringsförslagen har 1921 års pensionskommitté

i betänkande den 22 maj 1925 framlagt förslag till militär

tjänstepensionslag. Sedan 1925 års riksdag fattat beslut angående ny organisation

av försvarsväsendet, uppdrog Kungl. Maj:t den 26 september 1925

åt pensionskommittén att verkställa den överarbetning av nyssberörda förslag,

som med hänsyn till vad sålunda förekommit befunnes erforderlig.

Med anledning härav har pensionskommittén underkastat 1925 års lagförslag

överarbetning samt den 11 januari 1926 framlagt betänkande med nytt förslag

till militär tjänstepensionslag.

Till de pensioneringspörsmål, rörande vilka pensionskommittén skulle

verkställa utredning, hörde slutligen dels en av 1920 års riksdag begärd

utredning angående beredande av riitt till pension åt sådana änkor och barn

efter statstjänare, som enligt nu gällande bestämmelser icke erhålla pension,

dels ock frågan om åstadkommande av enhetliga grunder för familjepensioneringen.

Den fortsatta utredningen beträffande nu senast berörda pensioneringsspörsmål

— den militära tjänstepensioneringen och familjepensioneringen —

ansåg chefen för finansdepartementet i sitt meranämnda yttrande till statsrådsprotokollet

den 4 september 1926 böra vila, intill dess Kungl. Maj:t

och riksdagen haft tillfälle att taga slutlig ståndpunkt till frågan om vilka

principer borde ligga till grund för tjänstepensioneringen inom den allmänna

civilförvaltningen.

Med bifall till departementschefens därom gjorda hemställan bemyndigade

Kungl. Maj:t den 4 september 1926 chefen för finansdepartementet

att tillkalla högst tre personer för att såsom sakkunniga inom departementet

biträda vid överarbetning av det uppgjorda förslaget till civil tjänstepensionslag

samt av vissa andra pensionsfrågor. Samtidigt förklarade Kungl.

Maj:t, att ej mindre de åt 1921 års pensionskommitté meddelade uppdrag

i de delar, desamma icke slutförts, än även de uppdrag, som lämnats de av

dåvarande chefen för finansdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 23 april 1926 tillkallade två pensionssakkunniga, skulle omedelbart

upphöra.

opaginerad Kontrollera mot PDF

hanlcoutshotlcls utlåtande Nr

De nya sakkunniga, som i anledning av Kung). Ma.j:ts den 4 september

1926 givna bemyndigande tillkallats, den s. k. 1926 ära pensions utredning,

hava sedermera den 29 mars 1927 avgivit betänkande med förslag till ny

civil pensionslag in. in. Vidare har pensionsutredningen i enlighet med sitt

uppdrag föreliaft till behandling frågan om pensionering av kommunikationsverkens

ieke-ordinare personal och i yttrande den 29 juni 1927 framlagt

förslag dels till tjänstepensionslag för tjänstemän vid kominunikationsverken,

dels ock till kungörelser angående pensionering av arbetarpersonal

vid nämnda verk. över ifrågavarande två förslag liava yttranden numera

inkommit frän vederbörande ämbetsverk och myndigheter.

Jämväl det av pensionskommittén avgivna förslaget rörande pensionering

av viss arbetarpersonal vid försvarsväsendet och allmänna civilförvaltningen

har varit föremål för övervägande inom pensionsutredningen, och har pensionsutredningen

den 25 november 1927 avgivit betänkande, innefattande

nytt förslag i ämnet.

Sedan nyssbemälda pensionssakkunniga påbörjat sina arbeten, har chefen

för finansdepartementet sett sig föranlåten hos Kungl. Maj:t hemställa om föranstaltande

genom de sakkunniga av utredning jämväl i ett av de spörsmål, som

vid de sakkunnigas tillkallande ansågs böra tillsvidare vila, nämligen spörsmålet

rörande beredande av pension åt efterlevande efter sådana statstjänare,

som enligt nu gällande bestämmelser icke erhålla pension. Vid den förberedande

behandling, pensionsutredningen ägnat pensionskommitténs förut

omnämnda betänkande den 30 november 1925 angående pensionering av

till arbetarpersonal hänförliga anställningshavare vid försvarsväsendet och

den allmänna civilförvaltningen, hade tvekan uppstått om lämpligheten av

att, på sätt kommittén tänkt sig, för fast anställda arbetare inom nyssnämnda

förvaltningsområden såväl tjänste- som familjepensionering skulle beredas

genom nämnda anställningshavares inordnande under statens pensionsanstalts

reglemente. I)å pensionsutredningen i olikhet med pensionskommittén —

enligt sitt dittills givna uppdrag icke skulle hava att till slutlig behandling

upptaga spörsmålet om familjepensionering av icke-ordinarie personal, kunde

man visserligen tänka sig, att vid behandling inom pensionsutredningen av

pensionskommitténs nyss omförmälda betänkande frågan om familjepensionering

lämnades helt å sido. Då emellertid i pensionskommitténs förslag

beträffande nämnda arbetarpersonal frågorna om tjänstepensionering och

familjepensionering sammankopplats med varandra, syntes för dessa grupper

anställningshavare även frågan om familjepensioneringen böra övervägas.

Hänsyn borde härvid i viss mån tagas till det sätt, varpå familjepensioneringen

borde ordnas för andra grupper icke-ordinarie statstjänare, därest

en dylik pensionering ansåges böra komma till stånd även för dessa senare

grupper. Samtliga dessa spörsmål syntes för den skull böra av pensionsutredningen

upptagas till förberedande undersökning.

I enlighet med departementschefens hemställan uppdrog Kungl. Maj:t den

9 juni 1927 åt pensionsutredningen att verkställa förberedande undersökning

rörande det sätt, varpå familjepensionering för icke-ordinarie personal

vid kommunikationsverken och den civila statsförvaltningen samt vid försvarsväsendet

lämpligen skulle kunna ordnas, därest dylik pensionering befunnes

böra komma till stånd.

Till fullgörande av det sålunda givna uppdraget har pensionsutredningen

den 6 december 1927 avgivit betänkande i ärendet.

För egen del har departementschefen i ämnet yttrat följande:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har 1926 års pensionsut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottet.

redning numera avlämnat sina förslag dels till ny civil pensionslag, dels

till tjänstepensionslag för kommunikationsverken, dels angående pensionering

av arbetarpersonal vid kommunikationsverken, dels ock rörande pensionering

av arbetarpersonal vid försvarsväsendet och allmänna civilförvaltningen.

Beträffande dessa förslag — utom försåvitt angår det sistnämnda

— hava yttranden infordrats och inkommit från olika ämbetsverk och myndigheter.

Innan slutlig ståndpunkt kan tagas till den mångfald invecklade

och svårbehandlade spörsmål, som förevarande frågekomplex innefattar, erfordras

uppenbarligen ett grundligt övervägande av de föreliggande förslagen

samt de erinringar mot desamma, som under remissbehandlingen på en

del punkter framställts. Då härtill kommer, att spörsmålet om en förtydligande

ändring av § 36 regeringsformen eventuellt lärer böra tagas under

omprövning samt då familjepensionsfrågan synes äga ett visst sammanhang

med spörsmålet om tjänstepensioneringens ordnande, torde proposition i ämnet

icke kunna föreläggas 1928 års riksdag.»

Enligt utskottets mening måste det anses vara att beklaga, att på grund

av omständigheter, för vilka departementschefen redogjort, förslag icke

kunnat åtminstone i vissa av de här förevarande pensionsfrågorna framläggas

för innevarande års riksdag. Såsom av den lämnade redogörelsen

framgår, har frågan om antagande av ny civil tjänstepensionslag under flera år

stått på dagordningen. I avvaktan på denna frågas lösning hava statsmakterna

låtit anstå med prövning av åtskilliga, delvis betydelsefulla detaljfrågor

med avseende å tjänstepensioneringen för civilförvaltningens ordinarie

personal, t. ex. frågan om kvinnliga befattningshavares pensionsålder.

Vad angår ordnandet av tjänstepensionering för hittills icke pensionsberättigade

grupper av i statens tjänst anställda icke-ordinarie befattningshavare,

har inom riksdagen tidigare i olika sammanhang framhållits angelägenheten

av att denna fråga snarast möjligt måtte bringas till lösning.

Det sätt, varpå pensionering för närvarande äger rum beträffande sistberörda

befattningshavargrupper — nämligen genom prövning av Kungl. Maj:t

och riksdagen i varje särskilt fall — kan i och för sig icke anses tillfredsställande

och medför därjämte för Kungl. Maj:t och riksdagen en år från

år växande arbetsbörda, vars omfattning knappast kan anses stå i rimligt

förhållande till de avsedda ärendenas betydelse.

Under hänvisning till sålunda antydda förhållanden har utskottet ansett

sig böra i förevarande sammanhang ånyo understryka vikten av att nyss

angivna frågor måtte snarast möjligt bringas till slutlig prövning.

Utskottet övergår härefter till behandling av anslagsfrågorna under elfte

huvudtiteln.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr ä.

A. Civila peiaioiiMvusciidd.

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1928—1929 har

Kungl. Maj:t i punkt 1 under elfte huvudtiteln föreslagit riksdagen att

höja ordinarie förslagsanslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare,

nu 3,400,000 kronor, med 300,000 kronor till 3,700,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 4 januari 1928 (XI h. t. sid. 10).

Mot den föreslagna anslagshöjningen, som föranletts av beräknad ökad

belastning å anslaget, har utskottet icke något att erinra.

Utskottet får sålunda hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

av riksdagen bifallas.

2:o) Under punkt 2 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels till beredande av pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra förslagsanslag av 2,800,000 kronor,

dels ock besluta, att kostnaderna för pensionstillägg och pensionsförhöjning

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer, vilka

varit anställda vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens

vattenfallsverk och statens domäner eller vid av nämnda verk övertagna

företag eller inrättningar, skola bestridas av de medel, av vilka vederbörande

verks omkostnader i övrigt bestridas.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovanberörda

statsrådsprotokoll över finansärenden för den 4 januari 1928 (XI h. t.

sid. 11).

Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av här ifrågavarande anslag

med 300,000 kronor, vilken föranletts av belastningen å anslaget under

de senaste budgetåren. Beräkningen av anslagsbehovet har icke givit

utskottet anledning till erinran. På de affärsdrivande verken belöpande

kostnader för pensionsregleringen torde såsom hittills böra bestridas av

de medel, från vilka vederbörande verks omkostnader i övrigt utgå.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som i det följande

gör framställning om anvisande av anslag till pensionsreglering för f. d.

militära befattningshavare, här hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

* Hänvisar till punktbeteckning i åberopade statsrådsprotokoll.

Pensionering

av civila

tjänstinnehavare.

[i .1*

Pensionsreglering

för

f d. civila

befattningshavare

i statens

tjänst

ra. fl. pensionärer.

12.]

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

Dy rtids tillägg

åt f. d. civila

befattningshavare

i statens

tjänst fn. fl.

pensionärer.

[3.J

Dyrtidstillägg

åt pensionsberähtigade

änkor och barn

efter civilt/ befattningshavare

i statens

tjänst m. fl.

[4.]

Statens

bidrag till

pensionering

av barnmorskor.

[io.l

Pensioner in g

av förmän och

arbetare vid

statens järnvägsbyggnader

samt statens

vattenfallsverks

byggnadsavdel
ninq.

[ii.l

3:o) Kungl. Majd har i punkt 3 föreslagit riksdagen att till beredande

av dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av

3,600,000 kronor.

Över ifrågavarande framställning kommer utskottet att avgiva särskilt

utlåtande; vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

4:o) Jämväl över Kungl. Maj:ts under punkten 4 framställda förslag i

fråga om dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila

befattningshavare i statens tjänst m. fl. kommer utskottet att framdeles

avgiva utlåtande; vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

5:o) I punkten 10 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att nedsätta

det ordinarie förslagsanslaget till statens bidrag till pensionering av barnmorskor,

nu 9,000 kronor, med 4,000 kronor till 5,000 kronor.

I en inom andra kammaren av herrar Wallerius och Magnusson i Kalmar

väckt motion nr 351 har hemställts, att riksdagen måtte besluta att åt vissa

i motionen omnämnda, f. d. kommunalt anställda barnmorskor »bidrag av

statsmedel skall utgå för att dem tillkommande pensionsbelopp skall i sin

helhet uppgå till 700 kronor under förutsättning att vederbörande kommun

(ev. även landsting) bidrager med lika stort belopp som statsanslaget, och

att vederbörande utskott måtte härför föreslå erforderligt förslagsanslag.»

över ifrågavarande båda framställningar kommer utskottet att längre

fram under riksdagen yttra sig; vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.

6:o) I punkt 11 har Kungl. Majd föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till pensionering av förmän och arbetare vid

statens järnvägsbyggnader samt statens vattenfallsverks byggnadsavdelning,

nu 60,000 kronor, med 10,000 kronor till 70,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 2 december 1927 (XI h. t. sid. 19), vartill utskottet

får hänvisa.

Den föreslagna anslagshöjningen, vilken är föranledd av beräknad stegring

i belastningen å anslaget, har ej givit utskottet anledning till erinran,

varför utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilunkoutskoltets utlåtande Nr

7:o) Uti punkt 12 av elfte huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit riks- mdnuj un

(lagen att öka det ordinarie förslagsanslaget till pensionering av den av den kvinL

kvinnliga lärarpersonalen vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna, %<* Urarnu

68,000 kronor, med 23,000 kronor till 91,000 kronor. ^flftatsundlr
Beträffande

utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsråds- *tedda enprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 16 december 1927 (XI h. t. anstalterna.

sid. 21). [12.]

Mot den gjorda beräkningen av anslaget bär utskottet icke funnit anledning

till erinran. Utskottet får vid sådant förhållande hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

8:o) Med biträdande av Kungl. Maj:ts under punkt 13 framställda för- TUläggspenslag

och under hänvisning till den i ovanberörda statsrådsprotokoll över ^fffinnoflvid.

ecklesiastikärenden för den 16 december 1927 (XI h. t. sid. 22) lämnade de statsundcrutredningen

i ärendet får utskottet hemställa, skilda läro
anstalterna.

att riksdagen må för beredande enligt av riksdagen [13.]

godkända grunder av tilläggspensioner åt vissa lärarinnor

vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag

av 300,000 kronor.

9:o) Under punkten 14 har Kungl. Maj.t föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1928—1929 under rubrik statens pensionsanstalt

dels upptaga det ordinarie anslaget till bidrag till folkskollärares m. fl.

pensionering med oförändrat belopp 5,310,000 kronor,

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till pensionsavgifter till statens

l>ensionsanstalt, nu 4,100,000 kronor, med 100,000 kronor till 4,200,000 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår beträffande anslaget till bidrag till

folkskollärares m. fl. pensionering — vilket anslag avser att utgöra ränta

på bristen i pensionsanstaltens försäkringsfond — att statens ''pensionsanstalt,

till följd av Kungl. Maj:ts uppdrag, den 18 december 1926 inkommit med

utredning rörande beloppet av berörda anslag, vilken utredning innefattas

i en beräkning rörande ställningen av sagda fond den 1 juli 1926.

Härom anför pensionsanstalten bland annat följande:

Bidrag till

folkskollärares

m. fl. pen

sionering.

Pensionsavgifter

till

statens pensionsanstalt.

[14.]

Utredningen har givit till resultat, att bristen i anstaltens försäkringsfond

den 1 juli 1926 uppgick till 127,588,000 kronor, varå staten följaktligen

enligt gällande grunder skulle hava att erlägga ränta efter 5 procent med

6,379,000 kronor.

Den ökning, som bristen i pensionsanstaltens försäkringsfond undergått

från föregående fondberäkning, vilken avsåg anstaltens ställning den 1

januari 1923 och utvisade en brist på 123,039,000 kronor, men som dock ej

föranledde någon höjning av förutnämnda anslag till ränta å bristen, är till

stor del föranledd av inordnandet i pensionsanstalten av nya delägargrupper

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

samt i samband härmed stående pensionsregleringar, men har även föranletts

av att anslaget till ränta å fondbristen sedan den 1 januari 1923 varit

otillräckligt. Sistnämnda förhållande kommer att i framtiden göra sig än

mera märkbart, därest ej heller nu anslaget höjes till erforderligt belopp. I

detta sammanhang torde även böra erinras, att fondberäkningen, i enlighet

med riksdagens beslut, huvudsakligen grundats på en räntefot av 5 procent.

I utlåtande den 26 januari 1927 har försäkringsinspektionen anfört, att

den för sin del intet hade att tillägga till vad statens pensionsanstalt anfört

i förevarande ärende.

Härefter avgav statskontoret den 16 februari 1927 utlåtande i ärendet och

anförde därvid bland annat följande:

I den mån förevarande beräkningar kunna av statskontoret bedömas, har

anledning till erinran icke förekommit. Men då det nu gäller en anslagsförhöjning

på över en miljon kronor, synes det böra tagas i övervägande,

huruvida den förebragta utredningen verkligen ådagalägger, att statens skuld

till anstalten (d. v. s. den beräknade fondbristen) måste förräntas efter 5

procent. Det skulle visserligen kunna synas, som om vid det förhållande,

att försäkringsfonden till största delen beräknats efter en räntefot av 5

procent, samma räntesats bör tillämpas även vid förräntning av vad som

anses motsvara statens skuld till anstalten. Men liksom anstaltens tillgångar

i värdehandlingar in. m. säkerligen icke i sin helhet alltid kan lämna en

avkastning av 5 procent å det bokförda värdet, så skulle man kunna tänka

sig, att en något lägre räntefot skulle kunna åtminstone tillsvidare tillämpas

beträffande statens skuld, utan att därigenom behövde uppstå någon risk

för anstaltens trygghet eller någon ökning av statens kapitalskuld till anstalten.

Den fondberäkning, som avsåg anstaltens ställning den 1 januari 1923,

utvisade en brist av 123 miljoner kronor. Därefter hava nya stora grupper

av befattningshavare vunnit inträde i anstalten, däribland även delägarna i

dövstumlärarnas pensionsanstalt; och då någon fondbildning i sistnämnda

anstalt icke ägt rum, beräknades, att statens pensionsanstalt skulle, vid övertagande

av dövstumlärarnas pensionsanstalts förbindelser, få en ytterligare

fondbrist å 3 x/2 miljoner kronor (jmf. prop. nr 198/1926 sid. 34). Då förevarande

beräkningar visa, att statens pensionsanstalts fondbrist oaktat inträde

beviljats för nya stora grupper icke ökats med mer än ungefär sistnämnda

belopp, så synes detta förhållande antyda, att det nuvarande förräntningsanslaget,

som antagits vara alldeles otillräckligt och därför föranleda

ökad kapitalbrist, i själva verket räckt väl till och måhända tillika

åstadkommit någon amortering av den kapitalbrist, som förefanns den 1

januari 1923.

Sedan med anledning av vad statskontoret anfört statens pensionsanstalt

den 8 oktober 1927 avgivit förnyat utlåtande — vilket i statsrådsprotokollet

återgivits — och därvid närmare belyst grunderna för sin ståndpunkt i

ärendet, har statskontoret ånyo yttrat sig den 3 november 1927 och därvid

anfört bland annat följande:

Vad anstalten i sin skrivelse av den 8 oktober 1927 anfört beträffande

de av statskontoret framförda synpunkterna för möjliggörande av anslagets

begränsning torde vara alldeles riktigt och anslaget sålunda böra

uppföras i riksstaten med föreslaget förhöjt belopp, därest uteslutande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr •>.

Il

föraäkriugstekniska synpunkter anses böra läggas till grund för bedömande

av förevarande spörsmål. Såsom anstalten dock framhållit är emellertid

den form, under vilken staten lämnar de bidrag till anstalten, som betingas

av statens berörda skuld, för anstalten själv utan särskild betydelse,

om anstalten blott kan räkna med, att vad som i framtiden av pensioneringskostnaderna

icke kan täckas genom anstaltens egna medel ersättes

av statsverket. Statskontoret vill erinra om att just på sådant sätt bestridas

kostnaderna för all annan pensionering, som handhaves av statsverket, i det

att därvid icke annan fondering äger rum än försåvitt angår de av befattningshavarna

erlagda pensionsavgifterna. Icke ens vid de s. k. affär.sdrivande

verken, där det blivit ifrågasatt att för pensioneringsändamål fondera

även statens bidrag, har något sådant blivit genomfört. Statskontoret vill

dock ingalunda nu ifrågasätta, att hela ifrågavarande anslag skulle upphöra;

men däremot synes det statskontoret, som om det vore synnerligen olämpligt

att vid den nuvarande tidpunkten, då mer än vanligt stora svårigheter

torde föreligga för åstadkommande av jämvikt mellan inkomster och utgifter

i statens budget, bevilja en avsevärd anslagsförhöjning endast för att öka

fonderingen och utan att medlen nu behövas för att bestrida pensioneringskostnaderna.

Undersöker man närmare anstaltens förhållanden under de

sistförflutna budgetåren, visar det sig, att anstalten den 1 juli 1924 hade en

behållning av 90.2 miljoner kronor och att behållningen vid ingången av

nu löpande budgetår stigit till 129.3 miljoner kronor. Om härifrån avräknas

ett belopp av 12.5 miljoner kronor, som utgjorde behållningen den 1 juli 1926

hos vissa kassor, vilka då uppgingo i anstalten, så framträder den ökade

fondering, 26. r> miljoner kronor, som under sistförflutna tre budgetår ägt

rum. I medeltal hava inkomsterna utgjort 21 miljoner kronor, därav 12.9

miljoner kronor statsbidrag, 2.9 miljoner kronor delägaravgifter och 5.2 miljoner

kronor räntemedel, under det att utgifterna, bestående av pensioneringskostnader

och kostnader för anstaltens förvaltning, belöpt sig till i medeltal

12.3 miljoner kronor. I betraktande av vad sålunda förekommit vill det

synas statskontoret, som om under nuvarande förhållanden någon förhöjning

av ifrågavarande anslags belopp icke bör äga rum.

Departementschefen har för egen del, under hänvisning till vad statskontoret

framhållit, ansett, att man under ytterligare några år borde avvakta

den vidare utvecklingen av pensionsanstaltens ekonomiska förhållanden för

att därefter taga frågan under förnyat övervägande. I anslutning härtill har departementschefen

föreslagit, att här ifrågavarande anslag måtte för budgetåret

1928—1929 i riksstaten upptagas med oförändrat belopp, 5,310,000

kronor.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 16 december 1927.

Mot den föreslagna höjningen av det ordinarie förslagsanslaget till pensionsavgifter

till statens pensionsanstalt finner utskottet icke anledning

till erinran.

Beträffande härefter anslaget till bidrag till folkskollärares m. fl. pensionering

har utskottet med hänsyn till de skäl, departementschefen åberopat,

funnit sig böra biträda departementschefens uppfattning, att en

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

höjning av detta anslag icke för närvarande bör äga rum. Utskottet tillstyrker

alltså Kungl. Maj:ts förslag jämväl på denna punkt.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

Bidrag till

handelsflottans

pensions - anstalt.

[15.]

Förbättring

av pensioneringen

från

handelsflottans

pensionsanstalt

m. m.

[16.]

Tilläggspensioner

under

år 1928 åt

pensionstagarna

vid

handelsflottans

pensionsan*talt.

[17.]

10:o) Under punkt 15 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja

det såsom bidrag till handelsflottans pensionsanstalt till utgående direkt

av tullmedlen å riksstatens elfte huvudtitel uppförda ordinarie förslagsanslaget,

nu 101,000 kronor, med 19,000 kronor till 120,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 2 december 1927 (XI h. t. sid. 31).

Den föreslagna höjningen av anslaget, vilken föranletts av belastningen

å detsamma under de senaste budgetåren, har icke givit utskottet anledning

till erinran. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

ll:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t under punkt 16 föreslagit och

med hänvisning till den i ovanberörda statsrådsprotokoll över handelsärenden

för den 2 december 1927 (XI h. t. sid. 33) lämnade utredningen i

ämnet får utskottet, under erinran att anslag till samma ändamål för

innevarande budgetår beviljats med enahanda belopp, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 anvisa

dels till förbättring av pensioneringen från handelsflottans

pensionsanstalt ett extra förslagsanslag av

31,000 kronor,

dels ock till förbättring av pensioneringen inom de

tre första klasserna av handelsflottans pensionsanstalt

ett extra anslag av 31,000 kronor.

12:o) I punkt 17 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen att

för beredande under år 1928 av tilläggspensioner åt pensionstagarna vid

handelsflottans pensionsanstalt å riksstaten för budgetåret 1928—1929 under

elfte huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av 106,000 kronor,

förklara, att tilläggspensionerna skola till pensionstagarna utgå med

följande belopp, nämligen inom anstaltens första klass med 80 kronor, inom

den andra klassen med 60 kronor, inom den tredje klassen med 50 kronor

och inom den fjärde klassen med 45 kronor, samt

medgiva, att tilläggspensionerna må till vederbörande pensionärer utgå

s. 11 Kontrollera mot PDF

Uankoutskotlets utlåtande Nr 5. 11

å de tider, i den ordning och efter de grunder, som gällande reglemente

föreskriver i fråga om de från anstalten utgående ordinarie pensionerna.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovanberörda

statsrådsprotokoll över handelsärenden för den 2 december 1927 (XI h. t.

sid. 34).

Då ifrågavarande tilläggspensioner, vilkas belopp överensstämma med

de senast för år 1927 medgivna, torde enligt oförändrade grunder böra

utgå jämväl för år 1928, får utskottet hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

13:o) Kungl. Maj:t bar i punkten 18 föreslagit riksdagen att till bestridande

under år 1928, i enlighet med vad av chefen för handelsdepartementet

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 2 december 1927

förordats, av förvaltningskostnader vid handelsflottans pensionsanstalt å

riksstaten för budgetåret 1928—1929 under elfte huvudtiteln anvisa ett

extra anslag av 1,600 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet (XI h. t. sid. 35).

Kungl. Maj:ts förslag överensstämmer med riksdagens beslut angående

medel för ändamålet för år 1927 och har icke givit utskottet anledning

till erinran. Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

14:o) Under punkt 19 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för beredande

av ersättning, varom stadgas i förordningen den 1 juni 1923

(nr 138) angående ersättning av statsmedel för skada till följd av olycksfall,

som förorsakats av krigsförhållandena under 1914—1919 års världskrig,

med däri genom förordning den 13 juni 1924 (nr 199) gjord ändring,

för budgetåret 1928—1929 under elfte huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag

av 85,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i merberörda statsrådsprotokoll över

handelsärenden för den 2 december 1927 (XI li. t. sid. 36), vartill utskottet

tillåter sig hänvisa.

Bidrag till

bestridande a v

förvaltningskostnaderna

vid handelsflottans

pensionsanstalt.

[18-]

Ersättning av

statsmedel för

skada till följd

av olycksfall,

som förorsakats

av

krigsförhållandena

under

1914—1919

ars världskrig.

[19.]

Då någon ändring i grunderna för ifrågavarande ersättning icke föreslagits

och utskottet icke funnit anledning till erinran mot de gjorda be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

Bidrag till

pensionering

av ankor och

barn efter befäl

och underbefäl

med vederlikar

vid

armén.

[20.]

Arméns pensionskassas

egen pensionering

m. m.

[21-1

räkningarna angående medelsbehovet för ändamålet under nästkommande

budgetår, får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må v''

riksdagens bifall.

B. Militära pcnsiousväseadet.

Lantförsvaret.

15:o) Kungl. Maj:t har under punkt 20 föreslagit riksdagen att

dels minska ordinarie anslaget för bidrag till pensionering av änkor

och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén, nu 143,190

kronor, med 4,266 kronor till 138,924 kronor,

dels ock till ytterligare bidrag för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 till

pensionering av änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar

vid armén för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 5,516

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa till

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 9 december 1927 (XI h. t.

sid. 39).

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

16:o) I punkt 21 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,900,000 kronor att

användas såväl till upprätthållande av arméns pensionskassas egen pensionering

med fastställda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan

att avstå de för nämnda budgetår densamma tillkommande vederlag

för de till statsverket indragna rusthållsavgifterna, som ock till fyllnadspensioner

i enlighet med fastställda grunder för sådana pensioners

utgående.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovanberörda

statsrådsprotokoll över försvarsärenden för den 9 december 1927 (XI h. t.

sid. 41).

s. 13 Kontrollera mot PDF

Banko ul s k o t te t s utlåtande Nr ö.

13

Mot Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en förhöjning av anslaget med

100,000 kronor, föranledd av ökad utgiftsbelastning å anslaget, har utskottet

icke haft något att erinra. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

17:o) Kungl. Maj:t har under punkt 22 föreslagit riksdagen att minska Förhöjning

ordinarie anslaget till förhöjning i gratialen åt avskedat manskap, nu

648,000 kronor, med 17,500 kronor till 630,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda statsrådsprotokoll över

försvarsärenden för den 9 december 1927 (XI h. t. sid. 41), till vilken utskottet

hänvisar.

skay.

[22.]

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

varför utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må av

riksdagen bifallas.

18:o) Med biträdande av Kungl. Maj:ts förelag i punkt 23 och under Ytterligare

hänvisning till den i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 9 gratialen åt

december 1927 (XI h. t. sid. 42) lämnade utredningen i ärendet får ut- avskedat manskottet

hemställa, \2%\

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap,

nu 490,000 kronor, med 10,000 kronor till 500,000 kronor.

Sjöförsvaret.

19:o) I punkt 24 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Bidrag till

flottans pendels

höja ordinarie anslaget för bidrag till flottans pensionskassas sionskassas

gratialfond, nu 44,794 kronor, med 805 kronor till 45,599 kronor, gratialfond.

dels ock till ytterligare bidrag för tiden 1 juli 1927—30 juni 1928

till flottans pensionskassas gratialfond för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra anslag av 1,373 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda statsrådsprotokoll över

försvarsärenden för den 9 december 1927 (XI h. t. sid. 43), till vilket

utskottet hänvisar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Pensioner ing

av flottans

gemenskap.

[25.]

Bidrag till ersättning

i anledning

av

kroppsskada,

ådragen under

militärtj änstgöring.

[26.]

14 Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer sålunda,

att Kungl, Maj:ts ifrågavarande framställning må av

riksdagen bifallas.

20:o) Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag i punkt 25 och under

hänvisning till den i omförmälda statsrådsprotokoll över försvarsärenden

för den 9 december 1927 (XI h. t. sid. 45) lämnade utredningen i ärendet

får utskottet hemställa,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till pensionering av flottans gemenskap, nu 330,000

kronor, med 5,000 kronor till 325,000 kronor.

Gemensamma anslag.

21:o) Kungl. Maj:t har i punkt 26 föreslagit riksdagen att under riksstatens

elfte huvudtitel, med uteslutande av det under rubriken »Bidrag

till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring»

upptagna ordinarie obetecknade anslaget, under samma rubrik

uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 1,325,000 kronor.

Kostnaderna för ersättning enligt förordningen den 18 juni 1909 (nr 89)

om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

hava bestritts dels av beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond, dels

ock av ett för ändamålet i riksstaten uppfört ordinarie anslag, för budgetåret

1927—1928 upptaget med ett belopp av 377,000 kronor. Dessutom har

anvisats ett extra förslagsanslag till beredande enligt kungörelsen den 18

juni 1925 (nr 268) utav förhöjning av den jämlikt berörda förordning den

18 juni 1909 utgående ersättning. För innevarande budgetår har sistnämnda

anslag upptagits till 150,000 kronor.

Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition (nr 179) till 1927 års riksdag

antog riksdagen en ny förordning om ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring. Denna förordning, som av Kungl. Maj:t

utfärdats den 18 juni 1927 (nr 234), har trätt i kraft den 1 januari 1928.

Genom ifrågavarande författning upphäves förordningen den 18 juni 1909,

dock att ersättningsanspråk, som grundas på olycksfall, som inträffat eller

sjukdom, som yppats före den 1 januari 1928, skall bedömas enligt äldre

bestämmelser.

Beträffande kostnaderna för bestridande av ifrågavarande ersättning anförde

föredragande departementschefen vid anmälan av ifrågavarande proposition

till 1927 års riksdag hland annat följande.

Då beväringsmanskapets invalid- och pensionsfonds inkomster beräknats icke

kunna helt förslå till täckande av dess utgifter, hade från och med år 1910

s. 15 Kontrollera mot PDF

Ha nkoutskottets utlåtande Nr ä. 15

under vederbörande huvudtitel anvisats anslag såsom bidrag till ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, vilket anslag ärligen

överförts till fonden i fråga. Då fondens inkomster under år 1918 tillika

med då anvisat anslag ä 00,000 kronor icke räckt till för täckande av kostnaderna

för ersättning enligt militärersättningsförordningen, hade fonden under sagda

år fått vidkännas en kapitalminskning av omkring 100,000 kronor. Genom

därefter anvisade förhöjda anslag hade kostnaderna kunnat bestridas utan

anlitande av fondens kapital, till dess att med budgetåret 1923—1924 kostnaderna

stegrats så, att fondens kapital därefter ånyo måst anlitas, med

påföljd att kapitalet, som den 30 juni 1923 utgjort 4,909,641 kronor 97 öre,

den 30 juni 1926 minskats till 4,544,276 kronor 78 öre. Statskontoret hade

framhållit, att det syntes lämpligt att, om man ville förekomma, att fonden

minskades till kapitalet, i riksstaten anvisa medel i form av förslagsanslag

att anlitas, i den mån fondens inkomster icke försloge till bestridande av

ersättningen för kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring. Ordnades

det på sådant sätt, syntes det statskontoret ej vara behövligt att, såsom för

närvarande skedde, anvisa särskilt förslagsanslag till förhöjning av tidigare

beviljad ersättnihg i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

utan syntes det vara lämpligt att för all sådan ersättning anvisa

ett enda förslagsanslag under riksstatens elfte huvudtitel. Vad statskontoret

härutinnan anfört syntes beaktansvärt. Emellertid skulle den av statskontoret

ifrågasatta anordningen föranleda en anslagsförhöjning av åtskilligt

över en halv miljon kronor. Departementschefen ansåg det vara uteslutet

att i då förevarande sammanhang genomföra densamma, utan borde därmed

få anstå till ett följande budgetår.

I anslutning till vad departementschefen sålunda uttalat har departementschefen,

som ansett ett fortsatt anlitande av beväringsmanskapets invalidoch

pensionsfonds kapitaltillgångar för bestridande av omförmälda ersättning

icke vidare böra ifrågakomma, nu framlagt förslag om anvisande av

erforderliga medel för gäldande av de utgifter, som icke kunde täckas av

fondens inkomster, i form av ett ordinarie förslagsanslag under riksstatens

elfte huvudtitel. På grund härav har departementschefen föreslagit, att det

under nämnda huvudtitel nu upptagna obetecknade ordinarie anslaget till

bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

skulle uteslutas ur riksstaten, varjämte något extra anslag till

förhöjning av ifrågavarande ersättningsbelopp syntes departementschefen icke

vidare behöva anvisas.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet i övrigt hänvisa till ovanberörda

statsrådsprotokoll över försvarsärenden den 9 december 1927 (XI h. t.

sid. 45).

I likhet med departementschefen finner utskottet lämpligt, att sådan anordning

vidtages, att ett fortsatt anlitande av beväringsmanskapets invalidocli

pensionsfonds kapitaltillgångar icke behöver ifrågakomma. De gjorda

beräkningarna i fråga om anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål för

nästkommande budgetår hava icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Iénsionsförbättring

åt

viss personal

v id armén och

marinen.

[27.1

Utskottet.

Pensionsreglering

för f. d.

militära befattningshavare.

[5.]

Pensionstilllägg

åt pensionerade

båtsmän och

16 Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må av

riksdagen bifallas.

22:o) Under punkten 27 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels till beredande av pensionsförbättring åt viss personal vid armén och marinen

i enlighet med de i kungörelserna den 20 respektive den 29 augusti 1919

(nr 538 och 569) samt den 9 och den 15 juni 1922 (nr 335 och 336) angivna

grunder för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,960,000

kronor,

dels ock förklara att Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts betämmande,

underordnad myndighet må i enlighet med de i kungörelsen den 15 juni 1922

(nr 336) angivna grunder tilldela personal, som under tiden 1 juli 1928 —30

juni 1929 avgår från tjänsten, pensionsförbättring att utgå under pensionstagarens

återstående livstid.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 9 december 1927 (XI h. t. sid. 48), vartill utskottet hänvisar.

På sätt framgår av vad utskottet inledningsvis erinrat, torde något förslag

till definitiv pensionsreglering för militär personal icke komma att

föreläggas 1928 års riksdag. Vid sådant förhållande erfordras för budgetåret

1928—1929 medel till pensionsförbättring enligt nu gällande pensioneringsgrunder

såväl åt redan avgången personal som åt personal, vilken

under nämnda budgetår avgår ur tjänst. Någon ändring i grunderna för

pensionsförbättringen har icke ifrågasatts. På grund härav och då utskottet

icke funnit anledning till erinran mot den gjorda beräkningen av

anslagsbehovet, får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

23:o) I punkt 5 av elfte huvudtiteln föreslår Kungl. Maj:t riksdagen

att till beredande av pensionsreglering för f. d. militära befattningshavare

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,650,000

kronor.

Under åberopande av vad utskottet anfört under punkten 2 i det föregående

får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må av

riksdagen bifallas.

24:o) Uti punkten 28 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till beredande

av pensionstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater

samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare i enlighet med de i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

17

kungörelsen den 20 juni 1924 (nr 283) angivna grunder för budgetåret 111arinsuldater

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 270,000 kronor. t‘?mt Yad~

_ t . _ m # szena Kr igs
Under

hänvisning till den i ämnet lämnade utredningen, vilken åter- manshusfinnes

i förberörda statsrådsprotokoll över försvarsärenden för den 9 de- kaff.^8t unde''"

cember 1927 (XI h. t. sid. 49) får utskottet, som ej haft något att erinra [28.]

mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

av riksdagen bifallas.

25:o) Kungl. Maj:t föreslår i punkten 6 riksdagen att till beredande av Dyrtidstillägg

dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra förslagsanslag av 1,900,000 kronor. ningshlvare.

[6.]

över denna framställning avgiver utskottet senare under riksdagen särskilt

utlåtande; vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

26:o) I punkten 7 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till beredande Dyrtidstillägg

av dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter militära ät vens.ior,s''

befattningshavare för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslags- änZTolTbarn

anslag av 650,000 kronor. efter militära

befattnings
havare.

Jämväl över denna framställning avgiver utskottet särskilt utlåtande; [7.]

vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

27:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 8 framställda förslag Dyrtidsoch

med hänvisning till den i statsrådsprotokollet över finansärenden för tillägg åt

den 4 januari 1928 (XI h. t. sid. 15) förebragta utredningen i ärendet får fTJZnlth

utskottet hemställa, marinsoldater

samt Vadstena

att riksdagen må krigsmanshus
kassas

under
a)

för beredande av dyrtidstillägg under budgetåret stödstagare.

1928—1929 åt pensionerade båtsmän och marinsoldater [8.]

samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare,

vilka vid ingången av juli månad år 1928 uppnått en

levnadsålder av 60 år eller däröver, för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,250,000

kronor;

b) förklara, att dyrtidstillägget till varje dylik vid

ingången av juli månad år 1928 till pension eller där
Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 8 samt. 5 häfl. (Nr 5.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

med jämförligt understöd från statsverket, statsund

stödd pensionsinrättning eller Vadstena krigsmansh

kassa berättigad f. d. befattningshavare skall utgå m

ett belopp av 150 kronor;

c) medgiva, att dyrtidstillägget må till vederbörande

f. d. befattningshavare eller, om han under tiden 1 juli

1928—30 juni 1929 avlidit, till hans stärbhus på en

gång utbetalas i den ordning, som av Kungl. Maj:t

bestämmes.

C. Allmänna indragningsstaten.

Allmänna 28:o) Kungl. Maj:t har under punkten 9 föreslagit riksdagen att minska

drstaUn9S ordinarie förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten, nu 1,850,002

[9.] kronor, med 50,051 kronor till 1,799,951 kronor.

Till statsrådsprotokollet över finansärenden den 4 januari 1928 har föredragande

departementschefen beträffande detta anslag anfört följande:

»Förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten upptogs i riksstaten

för budgetåret 1925—1926 med 1,800,001 kronor. För budgetåret 1926—

1927 uppfördes anslaget med 1,887,008 kronor. För innevarande budgetår

är anslaget upptaget med 1,850,002 kronor. De direkta utgifterna å det

för budgetåret 1926—1927 beviljade anslaget belöpte sig till i runt tal

1,803,600 kronor. Med hänsyn till sistnämnda belastningssiffra synes mig

en nedsättning av nu utgående anslagsbelopp motiverad. Anslaget synes

mig böra beräknas till 1,800,000 kronor med erforderlig jämkning för avjämnande

av huvudtitelns slutsumma.»

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till allmänna indragningsstaten, nu 1,850,002 kronor,

med 50,051 kronor till 1,799,951 kronor; dock att i

anslaget må vidtagas den jämkning, som kan erfordras

för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

Övriga ordinarie anslag.

Statens andel 29:o) I riksstatsförslaget för budgetåret 1928—1929 har det ordinarie

i kostnaden förslagsanslaget till statens andel i kostnaden för pensionering av extra

fingPav extra provinsialläkare upptagits med oförändrat belopp, 22,000 kronor.

provinsiaU

läkare.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

19

Enär, enligt vad under hand meddelats utskottet, framställning till riksdagen

lärer vara att förvänta om vidtagande av en omläggning av pensioneringen

för extra provinsialläkare, varav förevarande anslag skulle

beröras, har utskottet ansett anslagets fastställande böra tills vidare uppskjutas.

Utskottet ämnar sålunda längre fram under riksdagen yttra sig

angående detta anslag, vilket utskottet härigenom får för riksdagen

anmäla.

30:o) Beträffande de under elfte huvudtiteln uppförda ordinarie anslag, Övriga ordisom

icke blivit här ovan särskilt omförmälda, har någon ändring icke r''arie ansla9''

ifrågasatts; och får utskottet alltså hemställa,

att samtliga de ordinarie anslag under denna huvudtitel,

i avseende å vilka förändring icke blivit ifrågasatt,

med undantag av förslagsanslaget till statens

andel i kostnaden för pensionering av extra provinsialläkare,

må i riksstaten för budgetåret 1928—1929

upptagas med oförändrade belopp.

Stockholm den 31 januari 1928.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Sandler, Pettersson i Olovstorp,

Enhörning, Lindgren, Andersson i Hedsta, Ström och Bodin; samt

från andra kammaren: herrar Lovén, Wikström, Kloo, Ryberg, Höglund, Svensson

i Betingetorp, Thore och Eklund.

Reservationer

beträffande utskottets inledningsvis gjorda uttalande angående den fortsatta

utredningen av vissa pensionsfrågor:

av herr Lovén, som ansett att utskottets uttalande i ämnet bort hava

följande lydelse:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

»Enligt utskottets mening--— de avsedda ärendenas betydelse.

Under hänvisning till sålunda antydda förhållanden har utskottet ansett

sig böra i förevarande sammanhang ånyo understryka vikten av att nyss

angivna frågor måtte snarast möjligt bringas till slutlig prövning. Utskottet

förväntar, att den fortsatta behandlingen av de utav departementschefen

berörda pensionsspörsmålen så bedrives, att förslag må kunna framläggas

för 1929 års riksdag såväl i tjänstepensions- som familjepensionsfrågorna.

Därest det skulle visa sig, att frågan om familjepensioneringen

icke kan inom denna tid framföras, vill utskottet uttala den förhoppningen,

att denna fråga icke måtte på sådant sätt sammankopplas med frågorna om

ny civil tjänstepensionslag och om ordnandet av tjänstepensioneringen för

icke-ordinarie befattningshavare, att därav föranledes ytterligare uppskov

med lösning av sistnämnda frågor»; samt

av herr Thore.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

21

Verkliga utgifter.

XI. Elfte huvudtiteln. Pensionsväsendet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Civila pensionsväsendet.

1

Pensionering av civila tjänstinnehavare, förslagsanslag

3,700,000

2

Förvaltningsbidrag till civilstatens änke- och pupill-

kassa .........................................................

50,000

3

Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare i

statens tjänst m. fl. pensionärer, förslagsanslag.......

2,800,000

4

Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer, förslagsanslag....................

*3,600,000

5

Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

6

efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.,

förslagsanslag ...............................................................

*2,100,000

Statens andel i kostnaden för pensionering av extra

provinsialläkare, förslagsanslag...................................

* 22,000

7

Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa

8

överåriga lasarettsläkare, förslagsanslag ....................

15,000

Bidrag till sjuksköterskors pensionering, förslagsanslag

2,000

9

Statens bidrag till pensionering av barnmorskor, för-

slagsanslag .................................................................

* 5,000

10

Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående er-

sättningar i anledning av olycksfall i arbete, förslags- anslag ................................................................

250,000

11

Pensionering av förmän och arbetare vid statens järn-

12

vägsbyggnader samt statens vattenfallsverks bygg- nadsavdelning, förslagsanslag.......................................

70,000

Bidrag till kungl. hovkapellets pensionsinrättning.......

3,000

13

Bidrag till universitetets i Uppsala pensionsinrättning

för tjänstemäns änkor och barn ...............................

9,000

14

Bidrag till pensionsinrättningen för änkor och barn

efter ämbets- och tjänstemän vid universitetet i Lund

7,200

15

Bidrag till pensionering av änkor och barn efter lärare

vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m.

157,276

16

Bidrag till pensionering av den kvinnliga lärarperso-

nalen vid de statsunderstödda enskilda läroanstal- terna, förslagsanslag ....................................................

91,000

17

Tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunder-

stödda enskilda läroanstalterna, förslagsanslag ........

Statens pensionsanstalt:

300,000

18

Bidrag till folkskollärares m. fl. pensionering ........

5,310,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

anslag

Kronor

Kron

19

Pensionsavgifter till statens pensionsanstalt, förslags-

1

4,200,000

anslag .......................................................................

9,510,000

Handelsflottans pensionsanstalt:

20

Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt, förslags-

120,000

21

Förbättring av pensioneringen från handelsflottans

31,

pensionsanstalt, förslagsanslag ...............................

22

Förbättring av pensioneringen inom de tre första

31,

klasserna av handelsflottans pensionsanstalt ........

23

Tilläggspensioner under år 1928 åt pensionstagarna

vid handelsflottans pensionsanstalt, förslagsanslag

106,000

24

Bidrag till bestridande av förvaltningskostnaderna

vid handelsflottans pensionsanstalt ........................

1,600

120,000

169,600

25

Ersättning för skada till följd av olycksfall, som för-

orsakats av krigsförhållandena under 1914 —1919

års världskrig, förslagsanslag ...................................

85,000

Säger för civila pensionsväsendet

14,011,476

9,054,600

B. Militära pensionsväsendet.

Lantförsvaret.

Arméns pensionskassa:

1

Ersättning för mistade löneinne-

hållningar................................ 19,021

2

Ersättning för nådårs- och be-

gravningshjälpsbesparingar.... 28,080

3

Ersättning för inkomster från

Vadstena krigsmanshuskassas

äldre medel............................ 106,000

4

Bidrag till pensionering av änkor

och barn efter befäl och under- befäl med vederlikar vid armén 138,924

5

Ytterligare bidrag förtiden 1 juli

1926 — 30 juni 1927 till pen- sionering av änkor och barn

efter befäl och underbefäl med

vederlikar vid armén ............ 5,516

6

Arméns pensionskassas egen pen-

sionering m. mförslagsanslag 3,900,000

292,025

3,905,516

7

Vadstena krigsmanshuskassa............................................

137,640

8

Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap ................

630,500

9

Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap,

förslagsanslag ...............................................................

500,000

1,560,165

3,905,516

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

23

|

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Sjöförsvaret.

Flottans pensionskassa:

Ersättning för minskade inkomster:

'' 10

Pensionsfonden............................................ 30,320

11

!

Gratialfonden ........................................... 10,050

52,970

12

Bidrag till flottans pensionskassas gratialfond ........

45,599

13

Ytterligare bidrag till flottans pensionskassas gratial-

fond............................................................................

1,373

i 14

Pensionering av flottans befäl och underbefäl med

vederlikar, förslagsanslag ........................................

570,000

i 15

Pensionering av flottans gemenskap, förslagsanslag

325,000

■

993,569

1,373

Gemensamma anslag.

16

Invalidhusfonden ............................................................

60,350

1 17

Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådra-

1,325,000

gen under militärtjänstgöring, förslagsanslag ...........

18

Pensionsförbättring åt viss personal vid armén och

marinen, förslagsanslag ................................................

1,960,000

19

Pensionsreglering för f. d. militära befattningshavare,

förslagsanslag ................................................................

2,650,000

20

Pensionstillägg åt pensionerade båtsmän och marin-

l

soldater samt Vadstena krigsmanshuskassas under- stödstagare, förslagsanslaq...........................................

270,000

21

Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare, för-

*1,900,000

slagsanslag ...................................................................

22

Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter militära befattningshavare, förslagsanslag ........

*650,000

23

Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsol-

dater samt Vadstena krigsmanshuskassas understöds- tagare, förslagsanslag....................................................

1,250,000

1,385,350

8,680,000

Säger för militära pensionsväsendet

3,939,084

12,586,889

C. Allmänna indragningsstaten.

1

Diverse föremål, förslagsanslag........................................

1,799,951

Summal

19,750,511

21,641,489

* Av Kung]. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:341 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under elfte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till allmänna indrag a1 i texten
  2. Rskr. 1928:11a Skrivelse till Konungen, angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch s. 1 i texten