Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. Innan utskottet ingår på prövning av anslagsfrågorna under förevarande huvudtitel, har utskottet ansett sig böra något beröra det av chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1928
1928-01-31 · 23 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 18 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1928:5, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. Innan utskottet ingår på prövning av anslagsfrågorna under förevarande huvudtitel, har utskottet ansett sig böra något beröra det av chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1928
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande Nr ö.
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den Hl januari 1928 kl. 4 e. in.
Utlåtande, angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna
under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen
till pensions- och indragningsstaterna.
Bankoutskottet tar härmed avgiva utlåtande angående regleringen för
budgetåret 1928—1929 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande
anslagen till pensions- och indragningsstaterna.
Innan utskottet ingår på prövning av anslagsfrågorna under förevarande
huvudtitel, har utskottet ansett sig böra något beröra det av chefen för
finansdepartementet till statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4
januari 1928 (XI h. t. sid. 1—5) behandlade spörsmålet om den fortsatta utredningen
av vissa pensionsfrågor.
Av den redogörelse, som departementschefen i nyssnämnda sammanhang
lämnat, framgår i huvudsak följande:
Sedan 1921 års pensionskommitté den 18 oktober 1924 avgivit betänkande
med förslag till lag angående rätt till tjänstepension för ordinarie
tjänstemän vid vissa verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, framlade
Kungl. Maj:t i proposition, nr 158, för 1925 års riksdag ett i huvudsak
på kommitténs betänkande grundat förslag till sådan lag. Frågan förföll
emellertid på grund av kamrarnas skiljaktiga beslut.
Med hänsyn till de erinringar, som framkommit vid behandlingen inom
riksdagen av nyssnämnda proposition, uppdrog Kungl. Maj:t den 12 juni
1925 åt 1921 års pensionskommitté att i samband med behandlingen av
den åt kommittén överlämnade frågan om pensionering av viss statsanställd
icke-ordinarie personal efter verkställd utredning taga under förnyat övervägande
spörsmålet, huruvida jämväl vid allmänna civilförvaltningen tjänstepension
lämpligen skulle kunna för samma syfte som vid kommunikationsverken
uppdelas i statspension och avgiftspension. I anledning av det sålunda
meddelade uppdraget framlade kommittén i ett den 30 november 1925
dagtecknat betänkande nytt förslag till civil tjänstepensionslag, innefattande
jämväl bestämmelser rörande pensionering av viss icke-ordinarie befattningshavare
vid allmänna civilförvaltningen m. m.
Enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet över finansärenden den
4 september 1926 fann dåvarande departementschefen pensionskommitténs
sistnämnda förslag, vilket i förberörda hänseende icke överensstämde med
kommunikationsverkens pensionslag, böra göras till föremål för överarbetning,
innan proposition i ämnet förelädes riksdagen. Härvid borde särskilt
tagas under förnyat övervägande det omhandlade spörsmålet, huruvida icke
det för kommunikationsverken antagna systemet med pensions uppdelning
Bihang Ull riksdagens protokoll 192S. S samt. hd fl. (Nr 5.)
Den fortsatta
utredningen
av vissa
pensionsfrågor.
I
Bank ant skot tets utlåtande Nr 5.
2
i stats- och avgiftspension borde vinna tillämpning jämväl för befattningshavare
inom den allmänna civilförvaltningen. För verkställande av den
sålunda ifrågasatta överar betningen borde särskilda sakkunniga tillkallas
inom finansdepartementet.
1921 års pensionskommitté hade vidare den 30 november 1925 avgivit
betänkande, innefattande förslag till pensionering av till arbetarpersonal
hänförliga anställningshavare vid försvarsväsendet och allmänna civilförvaltningen.
Sedermera avgav samma kommitté den 30 juni 1926 utlåtande
över kommunikationsverkens lönekommittés betänkande den 6 november
1922 angående pensionering av icke-ordinarie personal vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk, i vilket utlåtande
pensionskommittén framlade förslag dels till ny tjänstepensionslag för kommunikations
verken, innefattande jämväl föreskrifter rörande pensionering
av extra ordinarie och därmed jämställda tjänstemän vid nämnda verk,
dels ock till kungörelse angående rätt till tjänstepension för till arbetarpersonal
hänförliga anställningshavare vid dessa verk.
Jämväl de nu nämnda, av pensionskommittén uppgjorda författningsförslagen
borde enligt departementschefens nyssnämnda, den 4 september
1926 gjoi''da uttalande överlämnas till de ifrågasatta nya sakkunniga i och
för utarbetande av slutgiltigt förslag till bestämmelser i ämnet.
Förutom de förut omförmälda pensioneringsförslagen har 1921 års pensionskommitté
i betänkande den 22 maj 1925 framlagt förslag till militär
tjänstepensionslag. Sedan 1925 års riksdag fattat beslut angående ny organisation
av försvarsväsendet, uppdrog Kungl. Maj:t den 26 september 1925
åt pensionskommittén att verkställa den överarbetning av nyssberörda förslag,
som med hänsyn till vad sålunda förekommit befunnes erforderlig.
Med anledning härav har pensionskommittén underkastat 1925 års lagförslag
överarbetning samt den 11 januari 1926 framlagt betänkande med nytt förslag
till militär tjänstepensionslag.
Till de pensioneringspörsmål, rörande vilka pensionskommittén skulle
verkställa utredning, hörde slutligen dels en av 1920 års riksdag begärd
utredning angående beredande av riitt till pension åt sådana änkor och barn
efter statstjänare, som enligt nu gällande bestämmelser icke erhålla pension,
dels ock frågan om åstadkommande av enhetliga grunder för familjepensioneringen.
Den fortsatta utredningen beträffande nu senast berörda pensioneringsspörsmål
— den militära tjänstepensioneringen och familjepensioneringen —
ansåg chefen för finansdepartementet i sitt meranämnda yttrande till statsrådsprotokollet
den 4 september 1926 böra vila, intill dess Kungl. Maj:t
och riksdagen haft tillfälle att taga slutlig ståndpunkt till frågan om vilka
principer borde ligga till grund för tjänstepensioneringen inom den allmänna
civilförvaltningen.
Med bifall till departementschefens därom gjorda hemställan bemyndigade
Kungl. Maj:t den 4 september 1926 chefen för finansdepartementet
att tillkalla högst tre personer för att såsom sakkunniga inom departementet
biträda vid överarbetning av det uppgjorda förslaget till civil tjänstepensionslag
samt av vissa andra pensionsfrågor. Samtidigt förklarade Kungl.
Maj:t, att ej mindre de åt 1921 års pensionskommitté meddelade uppdrag
i de delar, desamma icke slutförts, än även de uppdrag, som lämnats de av
dåvarande chefen för finansdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 23 april 1926 tillkallade två pensionssakkunniga, skulle omedelbart
upphöra.
opaginerad Kontrollera mot PDF
hanlcoutshotlcls utlåtande Nr
De nya sakkunniga, som i anledning av Kung). Ma.j:ts den 4 september
1926 givna bemyndigande tillkallats, den s. k. 1926 ära pensions utredning,
hava sedermera den 29 mars 1927 avgivit betänkande med förslag till ny
civil pensionslag in. in. Vidare har pensionsutredningen i enlighet med sitt
uppdrag föreliaft till behandling frågan om pensionering av kommunikationsverkens
ieke-ordinare personal och i yttrande den 29 juni 1927 framlagt
förslag dels till tjänstepensionslag för tjänstemän vid kominunikationsverken,
dels ock till kungörelser angående pensionering av arbetarpersonal
vid nämnda verk. över ifrågavarande två förslag liava yttranden numera
inkommit frän vederbörande ämbetsverk och myndigheter.
Jämväl det av pensionskommittén avgivna förslaget rörande pensionering
av viss arbetarpersonal vid försvarsväsendet och allmänna civilförvaltningen
har varit föremål för övervägande inom pensionsutredningen, och har pensionsutredningen
den 25 november 1927 avgivit betänkande, innefattande
nytt förslag i ämnet.
Sedan nyssbemälda pensionssakkunniga påbörjat sina arbeten, har chefen
för finansdepartementet sett sig föranlåten hos Kungl. Maj:t hemställa om föranstaltande
genom de sakkunniga av utredning jämväl i ett av de spörsmål, som
vid de sakkunnigas tillkallande ansågs böra tillsvidare vila, nämligen spörsmålet
rörande beredande av pension åt efterlevande efter sådana statstjänare,
som enligt nu gällande bestämmelser icke erhålla pension. Vid den förberedande
behandling, pensionsutredningen ägnat pensionskommitténs förut
omnämnda betänkande den 30 november 1925 angående pensionering av
till arbetarpersonal hänförliga anställningshavare vid försvarsväsendet och
den allmänna civilförvaltningen, hade tvekan uppstått om lämpligheten av
att, på sätt kommittén tänkt sig, för fast anställda arbetare inom nyssnämnda
förvaltningsområden såväl tjänste- som familjepensionering skulle beredas
genom nämnda anställningshavares inordnande under statens pensionsanstalts
reglemente. I)å pensionsutredningen i olikhet med pensionskommittén —
enligt sitt dittills givna uppdrag icke skulle hava att till slutlig behandling
upptaga spörsmålet om familjepensionering av icke-ordinarie personal, kunde
man visserligen tänka sig, att vid behandling inom pensionsutredningen av
pensionskommitténs nyss omförmälda betänkande frågan om familjepensionering
lämnades helt å sido. Då emellertid i pensionskommitténs förslag
beträffande nämnda arbetarpersonal frågorna om tjänstepensionering och
familjepensionering sammankopplats med varandra, syntes för dessa grupper
anställningshavare även frågan om familjepensioneringen böra övervägas.
Hänsyn borde härvid i viss mån tagas till det sätt, varpå familjepensioneringen
borde ordnas för andra grupper icke-ordinarie statstjänare, därest
en dylik pensionering ansåges böra komma till stånd även för dessa senare
grupper. Samtliga dessa spörsmål syntes för den skull böra av pensionsutredningen
upptagas till förberedande undersökning.
I enlighet med departementschefens hemställan uppdrog Kungl. Maj:t den
9 juni 1927 åt pensionsutredningen att verkställa förberedande undersökning
rörande det sätt, varpå familjepensionering för icke-ordinarie personal
vid kommunikationsverken och den civila statsförvaltningen samt vid försvarsväsendet
lämpligen skulle kunna ordnas, därest dylik pensionering befunnes
böra komma till stånd.
Till fullgörande av det sålunda givna uppdraget har pensionsutredningen
den 6 december 1927 avgivit betänkande i ärendet.
För egen del har departementschefen i ämnet yttrat följande:
»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har 1926 års pensionsut
-
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottet.
redning numera avlämnat sina förslag dels till ny civil pensionslag, dels
till tjänstepensionslag för kommunikationsverken, dels angående pensionering
av arbetarpersonal vid kommunikationsverken, dels ock rörande pensionering
av arbetarpersonal vid försvarsväsendet och allmänna civilförvaltningen.
Beträffande dessa förslag — utom försåvitt angår det sistnämnda
— hava yttranden infordrats och inkommit från olika ämbetsverk och myndigheter.
Innan slutlig ståndpunkt kan tagas till den mångfald invecklade
och svårbehandlade spörsmål, som förevarande frågekomplex innefattar, erfordras
uppenbarligen ett grundligt övervägande av de föreliggande förslagen
samt de erinringar mot desamma, som under remissbehandlingen på en
del punkter framställts. Då härtill kommer, att spörsmålet om en förtydligande
ändring av § 36 regeringsformen eventuellt lärer böra tagas under
omprövning samt då familjepensionsfrågan synes äga ett visst sammanhang
med spörsmålet om tjänstepensioneringens ordnande, torde proposition i ämnet
icke kunna föreläggas 1928 års riksdag.»
Enligt utskottets mening måste det anses vara att beklaga, att på grund
av omständigheter, för vilka departementschefen redogjort, förslag icke
kunnat åtminstone i vissa av de här förevarande pensionsfrågorna framläggas
för innevarande års riksdag. Såsom av den lämnade redogörelsen
framgår, har frågan om antagande av ny civil tjänstepensionslag under flera år
stått på dagordningen. I avvaktan på denna frågas lösning hava statsmakterna
låtit anstå med prövning av åtskilliga, delvis betydelsefulla detaljfrågor
med avseende å tjänstepensioneringen för civilförvaltningens ordinarie
personal, t. ex. frågan om kvinnliga befattningshavares pensionsålder.
Vad angår ordnandet av tjänstepensionering för hittills icke pensionsberättigade
grupper av i statens tjänst anställda icke-ordinarie befattningshavare,
har inom riksdagen tidigare i olika sammanhang framhållits angelägenheten
av att denna fråga snarast möjligt måtte bringas till lösning.
Det sätt, varpå pensionering för närvarande äger rum beträffande sistberörda
befattningshavargrupper — nämligen genom prövning av Kungl. Maj:t
och riksdagen i varje särskilt fall — kan i och för sig icke anses tillfredsställande
och medför därjämte för Kungl. Maj:t och riksdagen en år från
år växande arbetsbörda, vars omfattning knappast kan anses stå i rimligt
förhållande till de avsedda ärendenas betydelse.
Under hänvisning till sålunda antydda förhållanden har utskottet ansett
sig böra i förevarande sammanhang ånyo understryka vikten av att nyss
angivna frågor måtte snarast möjligt bringas till slutlig prövning.
Utskottet övergår härefter till behandling av anslagsfrågorna under elfte
huvudtiteln.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande Nr ä.
A. Civila peiaioiiMvusciidd.
l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1928—1929 har
Kungl. Maj:t i punkt 1 under elfte huvudtiteln föreslagit riksdagen att
höja ordinarie förslagsanslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare,
nu 3,400,000 kronor, med 300,000 kronor till 3,700,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 4 januari 1928 (XI h. t. sid. 10).
Mot den föreslagna anslagshöjningen, som föranletts av beräknad ökad
belastning å anslaget, har utskottet icke något att erinra.
Utskottet får sålunda hemställa,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
av riksdagen bifallas.
2:o) Under punkt 2 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels till beredande av pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra förslagsanslag av 2,800,000 kronor,
dels ock besluta, att kostnaderna för pensionstillägg och pensionsförhöjning
åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer, vilka
varit anställda vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens
vattenfallsverk och statens domäner eller vid av nämnda verk övertagna
företag eller inrättningar, skola bestridas av de medel, av vilka vederbörande
verks omkostnader i övrigt bestridas.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovanberörda
statsrådsprotokoll över finansärenden för den 4 januari 1928 (XI h. t.
sid. 11).
Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av här ifrågavarande anslag
med 300,000 kronor, vilken föranletts av belastningen å anslaget under
de senaste budgetåren. Beräkningen av anslagsbehovet har icke givit
utskottet anledning till erinran. På de affärsdrivande verken belöpande
kostnader för pensionsregleringen torde såsom hittills böra bestridas av
de medel, från vilka vederbörande verks omkostnader i övrigt utgå.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som i det följande
gör framställning om anvisande av anslag till pensionsreglering för f. d.
militära befattningshavare, här hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
* Hänvisar till punktbeteckning i åberopade statsrådsprotokoll.
Pensionering
av civila
tjänstinnehavare.
[i .1*
Pensionsreglering
för
f d. civila
befattningshavare
i statens
tjänst
ra. fl. pensionärer.
12.]
Utskottet.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 5.
Dy rtids tillägg
åt f. d. civila
befattningshavare
i statens
tjänst fn. fl.
pensionärer.
[3.J
Dyrtidstillägg
åt pensionsberähtigade
änkor och barn
efter civilt/ befattningshavare
i statens
tjänst m. fl.
[4.]
Statens
bidrag till
pensionering
av barnmorskor.
[io.l
Pensioner in g
av förmän och
arbetare vid
statens järnvägsbyggnader
samt statens
vattenfallsverks
byggnadsavdel
ninq.
[ii.l
3:o) Kungl. Majd har i punkt 3 föreslagit riksdagen att till beredande
av dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.
pensionärer för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av
3,600,000 kronor.
Över ifrågavarande framställning kommer utskottet att avgiva särskilt
utlåtande; vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
4:o) Jämväl över Kungl. Maj:ts under punkten 4 framställda förslag i
fråga om dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila
befattningshavare i statens tjänst m. fl. kommer utskottet att framdeles
avgiva utlåtande; vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
5:o) I punkten 10 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att nedsätta
det ordinarie förslagsanslaget till statens bidrag till pensionering av barnmorskor,
nu 9,000 kronor, med 4,000 kronor till 5,000 kronor.
I en inom andra kammaren av herrar Wallerius och Magnusson i Kalmar
väckt motion nr 351 har hemställts, att riksdagen måtte besluta att åt vissa
i motionen omnämnda, f. d. kommunalt anställda barnmorskor »bidrag av
statsmedel skall utgå för att dem tillkommande pensionsbelopp skall i sin
helhet uppgå till 700 kronor under förutsättning att vederbörande kommun
(ev. även landsting) bidrager med lika stort belopp som statsanslaget, och
att vederbörande utskott måtte härför föreslå erforderligt förslagsanslag.»
över ifrågavarande båda framställningar kommer utskottet att längre
fram under riksdagen yttra sig; vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
6:o) I punkt 11 har Kungl. Majd föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till pensionering av förmän och arbetare vid
statens järnvägsbyggnader samt statens vattenfallsverks byggnadsavdelning,
nu 60,000 kronor, med 10,000 kronor till 70,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 2 december 1927 (XI h. t. sid. 19), vartill utskottet
får hänvisa.
Den föreslagna anslagshöjningen, vilken är föranledd av beräknad stegring
i belastningen å anslaget, har ej givit utskottet anledning till erinran,
varför utskottet hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilunkoutskoltets utlåtande Nr
7:o) Uti punkt 12 av elfte huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit riks- mdnuj un
(lagen att öka det ordinarie förslagsanslaget till pensionering av den av den kvinL
kvinnliga lärarpersonalen vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna, %<* Urarnu
68,000 kronor, med 23,000 kronor till 91,000 kronor. ^flftatsundlr
Beträffande
utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsråds- *tedda enprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 16 december 1927 (XI h. t. anstalterna.
sid. 21). [12.]
Mot den gjorda beräkningen av anslaget bär utskottet icke funnit anledning
till erinran. Utskottet får vid sådant förhållande hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
8:o) Med biträdande av Kungl. Maj:ts under punkt 13 framställda för- TUläggspenslag
och under hänvisning till den i ovanberörda statsrådsprotokoll över ^fffinnoflvid.
ecklesiastikärenden för den 16 december 1927 (XI h. t. sid. 22) lämnade de statsundcrutredningen
i ärendet får utskottet hemställa, skilda läro
anstalterna.
att riksdagen må för beredande enligt av riksdagen [13.]
godkända grunder av tilläggspensioner åt vissa lärarinnor
vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna
anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag
av 300,000 kronor.
9:o) Under punkten 14 har Kungl. Maj.t föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1928—1929 under rubrik statens pensionsanstalt
dels upptaga det ordinarie anslaget till bidrag till folkskollärares m. fl.
pensionering med oförändrat belopp 5,310,000 kronor,
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till pensionsavgifter till statens
l>ensionsanstalt, nu 4,100,000 kronor, med 100,000 kronor till 4,200,000 kronor.
Av utredningen i ärendet framgår beträffande anslaget till bidrag till
folkskollärares m. fl. pensionering — vilket anslag avser att utgöra ränta
på bristen i pensionsanstaltens försäkringsfond — att statens ''pensionsanstalt,
till följd av Kungl. Maj:ts uppdrag, den 18 december 1926 inkommit med
utredning rörande beloppet av berörda anslag, vilken utredning innefattas
i en beräkning rörande ställningen av sagda fond den 1 juli 1926.
Härom anför pensionsanstalten bland annat följande:
Bidrag till
folkskollärares
m. fl. pen
sionering.
Pensionsavgifter
till
statens pensionsanstalt.
[14.]
Utredningen har givit till resultat, att bristen i anstaltens försäkringsfond
den 1 juli 1926 uppgick till 127,588,000 kronor, varå staten följaktligen
enligt gällande grunder skulle hava att erlägga ränta efter 5 procent med
6,379,000 kronor.
Den ökning, som bristen i pensionsanstaltens försäkringsfond undergått
från föregående fondberäkning, vilken avsåg anstaltens ställning den 1
januari 1923 och utvisade en brist på 123,039,000 kronor, men som dock ej
föranledde någon höjning av förutnämnda anslag till ränta å bristen, är till
stor del föranledd av inordnandet i pensionsanstalten av nya delägargrupper
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 5.
samt i samband härmed stående pensionsregleringar, men har även föranletts
av att anslaget till ränta å fondbristen sedan den 1 januari 1923 varit
otillräckligt. Sistnämnda förhållande kommer att i framtiden göra sig än
mera märkbart, därest ej heller nu anslaget höjes till erforderligt belopp. I
detta sammanhang torde även böra erinras, att fondberäkningen, i enlighet
med riksdagens beslut, huvudsakligen grundats på en räntefot av 5 procent.
I utlåtande den 26 januari 1927 har försäkringsinspektionen anfört, att
den för sin del intet hade att tillägga till vad statens pensionsanstalt anfört
i förevarande ärende.
Härefter avgav statskontoret den 16 februari 1927 utlåtande i ärendet och
anförde därvid bland annat följande:
I den mån förevarande beräkningar kunna av statskontoret bedömas, har
anledning till erinran icke förekommit. Men då det nu gäller en anslagsförhöjning
på över en miljon kronor, synes det böra tagas i övervägande,
huruvida den förebragta utredningen verkligen ådagalägger, att statens skuld
till anstalten (d. v. s. den beräknade fondbristen) måste förräntas efter 5
procent. Det skulle visserligen kunna synas, som om vid det förhållande,
att försäkringsfonden till största delen beräknats efter en räntefot av 5
procent, samma räntesats bör tillämpas även vid förräntning av vad som
anses motsvara statens skuld till anstalten. Men liksom anstaltens tillgångar
i värdehandlingar in. m. säkerligen icke i sin helhet alltid kan lämna en
avkastning av 5 procent å det bokförda värdet, så skulle man kunna tänka
sig, att en något lägre räntefot skulle kunna åtminstone tillsvidare tillämpas
beträffande statens skuld, utan att därigenom behövde uppstå någon risk
för anstaltens trygghet eller någon ökning av statens kapitalskuld till anstalten.
Den fondberäkning, som avsåg anstaltens ställning den 1 januari 1923,
utvisade en brist av 123 miljoner kronor. Därefter hava nya stora grupper
av befattningshavare vunnit inträde i anstalten, däribland även delägarna i
dövstumlärarnas pensionsanstalt; och då någon fondbildning i sistnämnda
anstalt icke ägt rum, beräknades, att statens pensionsanstalt skulle, vid övertagande
av dövstumlärarnas pensionsanstalts förbindelser, få en ytterligare
fondbrist å 3 x/2 miljoner kronor (jmf. prop. nr 198/1926 sid. 34). Då förevarande
beräkningar visa, att statens pensionsanstalts fondbrist oaktat inträde
beviljats för nya stora grupper icke ökats med mer än ungefär sistnämnda
belopp, så synes detta förhållande antyda, att det nuvarande förräntningsanslaget,
som antagits vara alldeles otillräckligt och därför föranleda
ökad kapitalbrist, i själva verket räckt väl till och måhända tillika
åstadkommit någon amortering av den kapitalbrist, som förefanns den 1
januari 1923.
Sedan med anledning av vad statskontoret anfört statens pensionsanstalt
den 8 oktober 1927 avgivit förnyat utlåtande — vilket i statsrådsprotokollet
återgivits — och därvid närmare belyst grunderna för sin ståndpunkt i
ärendet, har statskontoret ånyo yttrat sig den 3 november 1927 och därvid
anfört bland annat följande:
Vad anstalten i sin skrivelse av den 8 oktober 1927 anfört beträffande
de av statskontoret framförda synpunkterna för möjliggörande av anslagets
begränsning torde vara alldeles riktigt och anslaget sålunda böra
uppföras i riksstaten med föreslaget förhöjt belopp, därest uteslutande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nr •>.
Il
föraäkriugstekniska synpunkter anses böra läggas till grund för bedömande
av förevarande spörsmål. Såsom anstalten dock framhållit är emellertid
den form, under vilken staten lämnar de bidrag till anstalten, som betingas
av statens berörda skuld, för anstalten själv utan särskild betydelse,
om anstalten blott kan räkna med, att vad som i framtiden av pensioneringskostnaderna
icke kan täckas genom anstaltens egna medel ersättes
av statsverket. Statskontoret vill erinra om att just på sådant sätt bestridas
kostnaderna för all annan pensionering, som handhaves av statsverket, i det
att därvid icke annan fondering äger rum än försåvitt angår de av befattningshavarna
erlagda pensionsavgifterna. Icke ens vid de s. k. affär.sdrivande
verken, där det blivit ifrågasatt att för pensioneringsändamål fondera
även statens bidrag, har något sådant blivit genomfört. Statskontoret vill
dock ingalunda nu ifrågasätta, att hela ifrågavarande anslag skulle upphöra;
men däremot synes det statskontoret, som om det vore synnerligen olämpligt
att vid den nuvarande tidpunkten, då mer än vanligt stora svårigheter
torde föreligga för åstadkommande av jämvikt mellan inkomster och utgifter
i statens budget, bevilja en avsevärd anslagsförhöjning endast för att öka
fonderingen och utan att medlen nu behövas för att bestrida pensioneringskostnaderna.
Undersöker man närmare anstaltens förhållanden under de
sistförflutna budgetåren, visar det sig, att anstalten den 1 juli 1924 hade en
behållning av 90.2 miljoner kronor och att behållningen vid ingången av
nu löpande budgetår stigit till 129.3 miljoner kronor. Om härifrån avräknas
ett belopp av 12.5 miljoner kronor, som utgjorde behållningen den 1 juli 1926
hos vissa kassor, vilka då uppgingo i anstalten, så framträder den ökade
fondering, 26. r> miljoner kronor, som under sistförflutna tre budgetår ägt
rum. I medeltal hava inkomsterna utgjort 21 miljoner kronor, därav 12.9
miljoner kronor statsbidrag, 2.9 miljoner kronor delägaravgifter och 5.2 miljoner
kronor räntemedel, under det att utgifterna, bestående av pensioneringskostnader
och kostnader för anstaltens förvaltning, belöpt sig till i medeltal
12.3 miljoner kronor. I betraktande av vad sålunda förekommit vill det
synas statskontoret, som om under nuvarande förhållanden någon förhöjning
av ifrågavarande anslags belopp icke bör äga rum.
Departementschefen har för egen del, under hänvisning till vad statskontoret
framhållit, ansett, att man under ytterligare några år borde avvakta
den vidare utvecklingen av pensionsanstaltens ekonomiska förhållanden för
att därefter taga frågan under förnyat övervägande. I anslutning härtill har departementschefen
föreslagit, att här ifrågavarande anslag måtte för budgetåret
1928—1929 i riksstaten upptagas med oförändrat belopp, 5,310,000
kronor.
Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 16 december 1927.
Mot den föreslagna höjningen av det ordinarie förslagsanslaget till pensionsavgifter
till statens pensionsanstalt finner utskottet icke anledning
till erinran.
Beträffande härefter anslaget till bidrag till folkskollärares m. fl. pensionering
har utskottet med hänsyn till de skäl, departementschefen åberopat,
funnit sig böra biträda departementschefens uppfattning, att en
Utskottet.
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 5.
höjning av detta anslag icke för närvarande bör äga rum. Utskottet tillstyrker
alltså Kungl. Maj:ts förslag jämväl på denna punkt.
På grund av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.
Bidrag till
handelsflottans
pensions - anstalt.
[15.]
Förbättring
av pensioneringen
från
handelsflottans
pensionsanstalt
m. m.
[16.]
Tilläggspensioner
under
år 1928 åt
pensionstagarna
vid
handelsflottans
pensionsan*talt.
[17.]
10:o) Under punkt 15 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja
det såsom bidrag till handelsflottans pensionsanstalt till utgående direkt
av tullmedlen å riksstatens elfte huvudtitel uppförda ordinarie förslagsanslaget,
nu 101,000 kronor, med 19,000 kronor till 120,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 2 december 1927 (XI h. t. sid. 31).
Den föreslagna höjningen av anslaget, vilken föranletts av belastningen
å detsamma under de senaste budgetåren, har icke givit utskottet anledning
till erinran. Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
ll:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t under punkt 16 föreslagit och
med hänvisning till den i ovanberörda statsrådsprotokoll över handelsärenden
för den 2 december 1927 (XI h. t. sid. 33) lämnade utredningen i
ämnet får utskottet, under erinran att anslag till samma ändamål för
innevarande budgetår beviljats med enahanda belopp, hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 anvisa
dels till förbättring av pensioneringen från handelsflottans
pensionsanstalt ett extra förslagsanslag av
31,000 kronor,
dels ock till förbättring av pensioneringen inom de
tre första klasserna av handelsflottans pensionsanstalt
ett extra anslag av 31,000 kronor.
12:o) I punkt 17 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen att
för beredande under år 1928 av tilläggspensioner åt pensionstagarna vid
handelsflottans pensionsanstalt å riksstaten för budgetåret 1928—1929 under
elfte huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av 106,000 kronor,
förklara, att tilläggspensionerna skola till pensionstagarna utgå med
följande belopp, nämligen inom anstaltens första klass med 80 kronor, inom
den andra klassen med 60 kronor, inom den tredje klassen med 50 kronor
och inom den fjärde klassen med 45 kronor, samt
medgiva, att tilläggspensionerna må till vederbörande pensionärer utgå
Uankoutskotlets utlåtande Nr 5. 11
å de tider, i den ordning och efter de grunder, som gällande reglemente
föreskriver i fråga om de från anstalten utgående ordinarie pensionerna.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovanberörda
statsrådsprotokoll över handelsärenden för den 2 december 1927 (XI h. t.
sid. 34).
Då ifrågavarande tilläggspensioner, vilkas belopp överensstämma med
de senast för år 1927 medgivna, torde enligt oförändrade grunder böra
utgå jämväl för år 1928, får utskottet hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
13:o) Kungl. Maj:t bar i punkten 18 föreslagit riksdagen att till bestridande
under år 1928, i enlighet med vad av chefen för handelsdepartementet
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 2 december 1927
förordats, av förvaltningskostnader vid handelsflottans pensionsanstalt å
riksstaten för budgetåret 1928—1929 under elfte huvudtiteln anvisa ett
extra anslag av 1,600 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet (XI h. t. sid. 35).
Kungl. Maj:ts förslag överensstämmer med riksdagens beslut angående
medel för ändamålet för år 1927 och har icke givit utskottet anledning
till erinran. Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
14:o) Under punkt 19 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för beredande
av ersättning, varom stadgas i förordningen den 1 juni 1923
(nr 138) angående ersättning av statsmedel för skada till följd av olycksfall,
som förorsakats av krigsförhållandena under 1914—1919 års världskrig,
med däri genom förordning den 13 juni 1924 (nr 199) gjord ändring,
för budgetåret 1928—1929 under elfte huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag
av 85,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i merberörda statsrådsprotokoll över
handelsärenden för den 2 december 1927 (XI li. t. sid. 36), vartill utskottet
tillåter sig hänvisa.
Bidrag till
bestridande a v
förvaltningskostnaderna
vid handelsflottans
pensionsanstalt.
[18-]
Ersättning av
statsmedel för
skada till följd
av olycksfall,
som förorsakats
av
krigsförhållandena
under
1914—1919
ars världskrig.
[19.]
Då någon ändring i grunderna för ifrågavarande ersättning icke föreslagits
och utskottet icke funnit anledning till erinran mot de gjorda be
-
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 5.
Bidrag till
pensionering
av ankor och
barn efter befäl
och underbefäl
med vederlikar
vid
armén.
[20.]
Arméns pensionskassas
egen pensionering
m. m.
[21-1
räkningarna angående medelsbehovet för ändamålet under nästkommande
budgetår, får utskottet hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må v''
riksdagens bifall.
B. Militära pcnsiousväseadet.
Lantförsvaret.
15:o) Kungl. Maj:t har under punkt 20 föreslagit riksdagen att
dels minska ordinarie anslaget för bidrag till pensionering av änkor
och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén, nu 143,190
kronor, med 4,266 kronor till 138,924 kronor,
dels ock till ytterligare bidrag för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 till
pensionering av änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar
vid armén för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 5,516
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa till
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 9 december 1927 (XI h. t.
sid. 39).
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
16:o) I punkt 21 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,900,000 kronor att
användas såväl till upprätthållande av arméns pensionskassas egen pensionering
med fastställda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan
att avstå de för nämnda budgetår densamma tillkommande vederlag
för de till statsverket indragna rusthållsavgifterna, som ock till fyllnadspensioner
i enlighet med fastställda grunder för sådana pensioners
utgående.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovanberörda
statsrådsprotokoll över försvarsärenden för den 9 december 1927 (XI h. t.
sid. 41).
Banko ul s k o t te t s utlåtande Nr ö.
13
Mot Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en förhöjning av anslaget med
100,000 kronor, föranledd av ökad utgiftsbelastning å anslaget, har utskottet
icke haft något att erinra. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
17:o) Kungl. Maj:t har under punkt 22 föreslagit riksdagen att minska Förhöjning
ordinarie anslaget till förhöjning i gratialen åt avskedat manskap, nu
648,000 kronor, med 17,500 kronor till 630,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda statsrådsprotokoll över
försvarsärenden för den 9 december 1927 (XI h. t. sid. 41), till vilken utskottet
hänvisar.
skay.
[22.]
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
varför utskottet hemställer,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må av
riksdagen bifallas.
18:o) Med biträdande av Kungl. Maj:ts förelag i punkt 23 och under Ytterligare
hänvisning till den i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 9 gratialen åt
december 1927 (XI h. t. sid. 42) lämnade utredningen i ärendet får ut- avskedat manskottet
hemställa, \2%\
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap,
nu 490,000 kronor, med 10,000 kronor till 500,000 kronor.
Sjöförsvaret.
19:o) I punkt 24 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Bidrag till
flottans pendels
höja ordinarie anslaget för bidrag till flottans pensionskassas sionskassas
gratialfond, nu 44,794 kronor, med 805 kronor till 45,599 kronor, gratialfond.
dels ock till ytterligare bidrag för tiden 1 juli 1927—30 juni 1928
till flottans pensionskassas gratialfond för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra anslag av 1,373 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i förberörda statsrådsprotokoll över
försvarsärenden för den 9 december 1927 (XI h. t. sid. 43), till vilket
utskottet hänvisar.
Pensioner ing
av flottans
gemenskap.
[25.]
Bidrag till ersättning
i anledning
av
kroppsskada,
ådragen under
militärtj änstgöring.
[26.]
14 Bankoutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer sålunda,
att Kungl, Maj:ts ifrågavarande framställning må av
riksdagen bifallas.
20:o) Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag i punkt 25 och under
hänvisning till den i omförmälda statsrådsprotokoll över försvarsärenden
för den 9 december 1927 (XI h. t. sid. 45) lämnade utredningen i ärendet
får utskottet hemställa,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till pensionering av flottans gemenskap, nu 330,000
kronor, med 5,000 kronor till 325,000 kronor.
Gemensamma anslag.
21:o) Kungl. Maj:t har i punkt 26 föreslagit riksdagen att under riksstatens
elfte huvudtitel, med uteslutande av det under rubriken »Bidrag
till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring»
upptagna ordinarie obetecknade anslaget, under samma rubrik
uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 1,325,000 kronor.
Kostnaderna för ersättning enligt förordningen den 18 juni 1909 (nr 89)
om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
hava bestritts dels av beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond, dels
ock av ett för ändamålet i riksstaten uppfört ordinarie anslag, för budgetåret
1927—1928 upptaget med ett belopp av 377,000 kronor. Dessutom har
anvisats ett extra förslagsanslag till beredande enligt kungörelsen den 18
juni 1925 (nr 268) utav förhöjning av den jämlikt berörda förordning den
18 juni 1909 utgående ersättning. För innevarande budgetår har sistnämnda
anslag upptagits till 150,000 kronor.
Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition (nr 179) till 1927 års riksdag
antog riksdagen en ny förordning om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring. Denna förordning, som av Kungl. Maj:t
utfärdats den 18 juni 1927 (nr 234), har trätt i kraft den 1 januari 1928.
Genom ifrågavarande författning upphäves förordningen den 18 juni 1909,
dock att ersättningsanspråk, som grundas på olycksfall, som inträffat eller
sjukdom, som yppats före den 1 januari 1928, skall bedömas enligt äldre
bestämmelser.
Beträffande kostnaderna för bestridande av ifrågavarande ersättning anförde
föredragande departementschefen vid anmälan av ifrågavarande proposition
till 1927 års riksdag hland annat följande.
Då beväringsmanskapets invalid- och pensionsfonds inkomster beräknats icke
kunna helt förslå till täckande av dess utgifter, hade från och med år 1910
Ha nkoutskottets utlåtande Nr ä. 15
under vederbörande huvudtitel anvisats anslag såsom bidrag till ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, vilket anslag ärligen
överförts till fonden i fråga. Då fondens inkomster under år 1918 tillika
med då anvisat anslag ä 00,000 kronor icke räckt till för täckande av kostnaderna
för ersättning enligt militärersättningsförordningen, hade fonden under sagda
år fått vidkännas en kapitalminskning av omkring 100,000 kronor. Genom
därefter anvisade förhöjda anslag hade kostnaderna kunnat bestridas utan
anlitande av fondens kapital, till dess att med budgetåret 1923—1924 kostnaderna
stegrats så, att fondens kapital därefter ånyo måst anlitas, med
påföljd att kapitalet, som den 30 juni 1923 utgjort 4,909,641 kronor 97 öre,
den 30 juni 1926 minskats till 4,544,276 kronor 78 öre. Statskontoret hade
framhållit, att det syntes lämpligt att, om man ville förekomma, att fonden
minskades till kapitalet, i riksstaten anvisa medel i form av förslagsanslag
att anlitas, i den mån fondens inkomster icke försloge till bestridande av
ersättningen för kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring. Ordnades
det på sådant sätt, syntes det statskontoret ej vara behövligt att, såsom för
närvarande skedde, anvisa särskilt förslagsanslag till förhöjning av tidigare
beviljad ersättnihg i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
utan syntes det vara lämpligt att för all sådan ersättning anvisa
ett enda förslagsanslag under riksstatens elfte huvudtitel. Vad statskontoret
härutinnan anfört syntes beaktansvärt. Emellertid skulle den av statskontoret
ifrågasatta anordningen föranleda en anslagsförhöjning av åtskilligt
över en halv miljon kronor. Departementschefen ansåg det vara uteslutet
att i då förevarande sammanhang genomföra densamma, utan borde därmed
få anstå till ett följande budgetår.
I anslutning till vad departementschefen sålunda uttalat har departementschefen,
som ansett ett fortsatt anlitande av beväringsmanskapets invalidoch
pensionsfonds kapitaltillgångar för bestridande av omförmälda ersättning
icke vidare böra ifrågakomma, nu framlagt förslag om anvisande av
erforderliga medel för gäldande av de utgifter, som icke kunde täckas av
fondens inkomster, i form av ett ordinarie förslagsanslag under riksstatens
elfte huvudtitel. På grund härav har departementschefen föreslagit, att det
under nämnda huvudtitel nu upptagna obetecknade ordinarie anslaget till
bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
skulle uteslutas ur riksstaten, varjämte något extra anslag till
förhöjning av ifrågavarande ersättningsbelopp syntes departementschefen icke
vidare behöva anvisas.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet i övrigt hänvisa till ovanberörda
statsrådsprotokoll över försvarsärenden den 9 december 1927 (XI h. t.
sid. 45).
I likhet med departementschefen finner utskottet lämpligt, att sådan anordning
vidtages, att ett fortsatt anlitande av beväringsmanskapets invalidocli
pensionsfonds kapitaltillgångar icke behöver ifrågakomma. De gjorda
beräkningarna i fråga om anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål för
nästkommande budgetår hava icke givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
Utskottet.
Iénsionsförbättring
åt
viss personal
v id armén och
marinen.
[27.1
Utskottet.
Pensionsreglering
för f. d.
militära befattningshavare.
[5.]
Pensionstilllägg
åt pensionerade
båtsmän och
16 Bankoutskottets utlåtande Nr 5.
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må av
riksdagen bifallas.
22:o) Under punkten 27 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels till beredande av pensionsförbättring åt viss personal vid armén och marinen
i enlighet med de i kungörelserna den 20 respektive den 29 augusti 1919
(nr 538 och 569) samt den 9 och den 15 juni 1922 (nr 335 och 336) angivna
grunder för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,960,000
kronor,
dels ock förklara att Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts betämmande,
underordnad myndighet må i enlighet med de i kungörelsen den 15 juni 1922
(nr 336) angivna grunder tilldela personal, som under tiden 1 juli 1928 —30
juni 1929 avgår från tjänsten, pensionsförbättring att utgå under pensionstagarens
återstående livstid.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 9 december 1927 (XI h. t. sid. 48), vartill utskottet hänvisar.
På sätt framgår av vad utskottet inledningsvis erinrat, torde något förslag
till definitiv pensionsreglering för militär personal icke komma att
föreläggas 1928 års riksdag. Vid sådant förhållande erfordras för budgetåret
1928—1929 medel till pensionsförbättring enligt nu gällande pensioneringsgrunder
såväl åt redan avgången personal som åt personal, vilken
under nämnda budgetår avgår ur tjänst. Någon ändring i grunderna för
pensionsförbättringen har icke ifrågasatts. På grund härav och då utskottet
icke funnit anledning till erinran mot den gjorda beräkningen av
anslagsbehovet, får utskottet hemställa,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
vinna riksdagens bifall.
23:o) I punkt 5 av elfte huvudtiteln föreslår Kungl. Maj:t riksdagen
att till beredande av pensionsreglering för f. d. militära befattningshavare
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,650,000
kronor.
Under åberopande av vad utskottet anfört under punkten 2 i det föregående
får utskottet hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må av
riksdagen bifallas.
24:o) Uti punkten 28 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till beredande
av pensionstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare i enlighet med de i
Bankoutskottets utlåtande Nr 5.
17
kungörelsen den 20 juni 1924 (nr 283) angivna grunder för budgetåret 111arinsuldater
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 270,000 kronor. t‘?mt Yad~
_ t . _ m # szena Kr igs
Under
hänvisning till den i ämnet lämnade utredningen, vilken åter- manshusfinnes
i förberörda statsrådsprotokoll över försvarsärenden för den 9 de- kaff.^8t unde''"
cember 1927 (XI h. t. sid. 49) får utskottet, som ej haft något att erinra [28.]
mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
av riksdagen bifallas.
25:o) Kungl. Maj:t föreslår i punkten 6 riksdagen att till beredande av Dyrtidstillägg
dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra förslagsanslag av 1,900,000 kronor. ningshlvare.
[6.]
över denna framställning avgiver utskottet senare under riksdagen särskilt
utlåtande; vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
26:o) I punkten 7 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till beredande Dyrtidstillägg
av dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter militära ät vens.ior,s''
befattningshavare för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslags- änZTolTbarn
anslag av 650,000 kronor. efter militära
befattnings
havare.
Jämväl över denna framställning avgiver utskottet särskilt utlåtande; [7.]
vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
27:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 8 framställda förslag Dyrtidsoch
med hänvisning till den i statsrådsprotokollet över finansärenden för tillägg åt
den 4 januari 1928 (XI h. t. sid. 15) förebragta utredningen i ärendet får fTJZnlth
utskottet hemställa, marinsoldater
samt Vadstena
att riksdagen må krigsmanshus
kassas
under
a)
för beredande av dyrtidstillägg under budgetåret stödstagare.
1928—1929 åt pensionerade båtsmän och marinsoldater [8.]
samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare,
vilka vid ingången av juli månad år 1928 uppnått en
levnadsålder av 60 år eller däröver, för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,250,000
kronor;
b) förklara, att dyrtidstillägget till varje dylik vid
ingången av juli månad år 1928 till pension eller där
Bihang
till riksdagens protokoll 1928. 8 samt. 5 häfl. (Nr 5.)
2
18
Bankoutskottets utlåtande Nr 5.
med jämförligt understöd från statsverket, statsund
stödd pensionsinrättning eller Vadstena krigsmansh
kassa berättigad f. d. befattningshavare skall utgå m
ett belopp av 150 kronor;
c) medgiva, att dyrtidstillägget må till vederbörande
f. d. befattningshavare eller, om han under tiden 1 juli
1928—30 juni 1929 avlidit, till hans stärbhus på en
gång utbetalas i den ordning, som av Kungl. Maj:t
bestämmes.
C. Allmänna indragningsstaten.
Allmänna 28:o) Kungl. Maj:t har under punkten 9 föreslagit riksdagen att minska
drstaUn9S ordinarie förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten, nu 1,850,002
[9.] kronor, med 50,051 kronor till 1,799,951 kronor.
Till statsrådsprotokollet över finansärenden den 4 januari 1928 har föredragande
departementschefen beträffande detta anslag anfört följande:
»Förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten upptogs i riksstaten
för budgetåret 1925—1926 med 1,800,001 kronor. För budgetåret 1926—
1927 uppfördes anslaget med 1,887,008 kronor. För innevarande budgetår
är anslaget upptaget med 1,850,002 kronor. De direkta utgifterna å det
för budgetåret 1926—1927 beviljade anslaget belöpte sig till i runt tal
1,803,600 kronor. Med hänsyn till sistnämnda belastningssiffra synes mig
en nedsättning av nu utgående anslagsbelopp motiverad. Anslaget synes
mig böra beräknas till 1,800,000 kronor med erforderlig jämkning för avjämnande
av huvudtitelns slutsumma.»
Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till allmänna indragningsstaten, nu 1,850,002 kronor,
med 50,051 kronor till 1,799,951 kronor; dock att i
anslaget må vidtagas den jämkning, som kan erfordras
för jämnande av huvudtitelns slutsumma.
Övriga ordinarie anslag.
Statens andel 29:o) I riksstatsförslaget för budgetåret 1928—1929 har det ordinarie
i kostnaden förslagsanslaget till statens andel i kostnaden för pensionering av extra
fingPav extra provinsialläkare upptagits med oförändrat belopp, 22,000 kronor.
provinsiaU
läkare.
Bankoutskottets utlåtande Nr 5.
19
Enär, enligt vad under hand meddelats utskottet, framställning till riksdagen
lärer vara att förvänta om vidtagande av en omläggning av pensioneringen
för extra provinsialläkare, varav förevarande anslag skulle
beröras, har utskottet ansett anslagets fastställande böra tills vidare uppskjutas.
Utskottet ämnar sålunda längre fram under riksdagen yttra sig
angående detta anslag, vilket utskottet härigenom får för riksdagen
anmäla.
30:o) Beträffande de under elfte huvudtiteln uppförda ordinarie anslag, Övriga ordisom
icke blivit här ovan särskilt omförmälda, har någon ändring icke r''arie ansla9''
ifrågasatts; och får utskottet alltså hemställa,
att samtliga de ordinarie anslag under denna huvudtitel,
i avseende å vilka förändring icke blivit ifrågasatt,
med undantag av förslagsanslaget till statens
andel i kostnaden för pensionering av extra provinsialläkare,
må i riksstaten för budgetåret 1928—1929
upptagas med oförändrade belopp.
Stockholm den 31 januari 1928.
På bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Sandler, Pettersson i Olovstorp,
Enhörning, Lindgren, Andersson i Hedsta, Ström och Bodin; samt
från andra kammaren: herrar Lovén, Wikström, Kloo, Ryberg, Höglund, Svensson
i Betingetorp, Thore och Eklund.
Reservationer
beträffande utskottets inledningsvis gjorda uttalande angående den fortsatta
utredningen av vissa pensionsfrågor:
av herr Lovén, som ansett att utskottets uttalande i ämnet bort hava
följande lydelse:
20
Bankoutskottets utlåtande Nr 5.
»Enligt utskottets mening--— de avsedda ärendenas betydelse.
Under hänvisning till sålunda antydda förhållanden har utskottet ansett
sig böra i förevarande sammanhang ånyo understryka vikten av att nyss
angivna frågor måtte snarast möjligt bringas till slutlig prövning. Utskottet
förväntar, att den fortsatta behandlingen av de utav departementschefen
berörda pensionsspörsmålen så bedrives, att förslag må kunna framläggas
för 1929 års riksdag såväl i tjänstepensions- som familjepensionsfrågorna.
Därest det skulle visa sig, att frågan om familjepensioneringen
icke kan inom denna tid framföras, vill utskottet uttala den förhoppningen,
att denna fråga icke måtte på sådant sätt sammankopplas med frågorna om
ny civil tjänstepensionslag och om ordnandet av tjänstepensioneringen för
icke-ordinarie befattningshavare, att därav föranledes ytterligare uppskov
med lösning av sistnämnda frågor»; samt
av herr Thore.
Bankoutskottets utlåtande Nr 5.
21
Verkliga utgifter.
XI. Elfte huvudtiteln. Pensionsväsendet.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
A. Civila pensionsväsendet.
1
Pensionering av civila tjänstinnehavare, förslagsanslag
3,700,000
2
Förvaltningsbidrag till civilstatens änke- och pupill-
kassa .........................................................
50,000
3
Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare i
statens tjänst m. fl. pensionärer, förslagsanslag.......
2,800,000
4
Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer, förslagsanslag....................
*3,600,000
5
Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn
6
efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.,
förslagsanslag ...............................................................
*2,100,000
Statens andel i kostnaden för pensionering av extra
provinsialläkare, förslagsanslag...................................
* 22,000
7
Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa
8
överåriga lasarettsläkare, förslagsanslag ....................
15,000
Bidrag till sjuksköterskors pensionering, förslagsanslag
2,000
9
Statens bidrag till pensionering av barnmorskor, för-
slagsanslag .................................................................
* 5,000
10
Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående er-
sättningar i anledning av olycksfall i arbete, förslags- anslag ................................................................
250,000
11
Pensionering av förmän och arbetare vid statens järn-
12
vägsbyggnader samt statens vattenfallsverks bygg- nadsavdelning, förslagsanslag.......................................
70,000
Bidrag till kungl. hovkapellets pensionsinrättning.......
3,000
13
Bidrag till universitetets i Uppsala pensionsinrättning
för tjänstemäns änkor och barn ...............................
9,000
14
Bidrag till pensionsinrättningen för änkor och barn
efter ämbets- och tjänstemän vid universitetet i Lund
7,200
15
Bidrag till pensionering av änkor och barn efter lärare
vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m.
157,276
16
Bidrag till pensionering av den kvinnliga lärarperso-
nalen vid de statsunderstödda enskilda läroanstal- terna, förslagsanslag ....................................................
91,000
17
Tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunder-
stödda enskilda läroanstalterna, förslagsanslag ........
Statens pensionsanstalt:
300,000
18
Bidrag till folkskollärares m. fl. pensionering ........
5,310,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.
22
Bankoutskottets utlåtande Nr 5.
Ordinarie
anslag
Kronor
Kron
19
Pensionsavgifter till statens pensionsanstalt, förslags-
1
4,200,000
anslag .......................................................................
9,510,000
Handelsflottans pensionsanstalt:
20
Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt, förslags-
120,000
21
Förbättring av pensioneringen från handelsflottans
31,
pensionsanstalt, förslagsanslag ...............................
22
Förbättring av pensioneringen inom de tre första
31,
klasserna av handelsflottans pensionsanstalt ........
23
Tilläggspensioner under år 1928 åt pensionstagarna
vid handelsflottans pensionsanstalt, förslagsanslag
106,000
24
Bidrag till bestridande av förvaltningskostnaderna
vid handelsflottans pensionsanstalt ........................
1,600
120,000
169,600
25
Ersättning för skada till följd av olycksfall, som för-
orsakats av krigsförhållandena under 1914 —1919
års världskrig, förslagsanslag ...................................
85,000
Säger för civila pensionsväsendet
14,011,476
9,054,600
B. Militära pensionsväsendet.
Lantförsvaret.
Arméns pensionskassa:
1
Ersättning för mistade löneinne-
hållningar................................ 19,021
2
Ersättning för nådårs- och be-
gravningshjälpsbesparingar.... 28,080
3
Ersättning för inkomster från
Vadstena krigsmanshuskassas
äldre medel............................ 106,000
4
Bidrag till pensionering av änkor
och barn efter befäl och under- befäl med vederlikar vid armén 138,924
5
Ytterligare bidrag förtiden 1 juli
1926 — 30 juni 1927 till pen- sionering av änkor och barn
efter befäl och underbefäl med
vederlikar vid armén ............ 5,516
6
Arméns pensionskassas egen pen-
sionering m. mförslagsanslag 3,900,000
292,025
3,905,516
7
Vadstena krigsmanshuskassa............................................
137,640
8
Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap ................
630,500
9
Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap,
förslagsanslag ...............................................................
500,000
1,560,165
3,905,516
Bankoutskottets utlåtande Nr 5.
23
|
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Sjöförsvaret.
Flottans pensionskassa:
Ersättning för minskade inkomster:
'' 10
Pensionsfonden............................................ 30,320
11
!
Gratialfonden ........................................... 10,050
52,970
12
Bidrag till flottans pensionskassas gratialfond ........
45,599
13
Ytterligare bidrag till flottans pensionskassas gratial-
fond............................................................................
1,373
i 14
Pensionering av flottans befäl och underbefäl med
vederlikar, förslagsanslag ........................................
570,000
i 15
Pensionering av flottans gemenskap, förslagsanslag
325,000
■
993,569
1,373
Gemensamma anslag.
16
Invalidhusfonden ............................................................
60,350
1 17
Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådra-
1,325,000
gen under militärtjänstgöring, förslagsanslag ...........
18
Pensionsförbättring åt viss personal vid armén och
marinen, förslagsanslag ................................................
1,960,000
19
Pensionsreglering för f. d. militära befattningshavare,
förslagsanslag ................................................................
2,650,000
20
Pensionstillägg åt pensionerade båtsmän och marin-
l
soldater samt Vadstena krigsmanshuskassas under- stödstagare, förslagsanslaq...........................................
270,000
21
Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare, för-
*1,900,000
slagsanslag ...................................................................
22
Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn
efter militära befattningshavare, förslagsanslag ........
*650,000
23
Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsol-
dater samt Vadstena krigsmanshuskassas understöds- tagare, förslagsanslag....................................................
1,250,000
1,385,350
8,680,000
Säger för militära pensionsväsendet
3,939,084
12,586,889
C. Allmänna indragningsstaten.
1
Diverse föremål, förslagsanslag........................................
1,799,951
Summal
19,750,511
21,641,489
* Av Kung]. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1928:341 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under elfte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till allmänna indrag a1 i texten
- Rskr. 1928:11a Skrivelse till Konungen, angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch s. 1 i texten