Sök i Ratio Lex

Memorial, angående viss gratifikation åt de hos riksdagens kamrar och utskott samt i riksdagens kansli anställda vaktmästarna.

1928-05-21 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1928:55, Memorial, angående viss gratifikation åt de hos riksdagens kamrar och utskott samt i riksdagens kansli anställda vaktmästarna.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 55.

9

Nr

55.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1928 kl. 1 e. m.

Memorial, angående viss gratifikation åt de hos riksdagens kamrar

och utskott samt i riksdagens kansli anställda vaktmästarna.

I en till bankoutskottet avlåten, den It maj 1928 dagtecknad skrivelse hava

kamrarnas herrar talmän anfört och föreslagit följande:

»Vid denna dag hållet talmanssammanträde, vid vilket riksdagens kanslideputerade

närvarit, behandlades den i kanslideputerades härvid i avskrift

fogade skrivelse omförmälda framställning angående anställnings- och avlöningsförhållandena

för vissa hos riksdagens kamrar och utskott anställda

vaktmästare.

Vid sammanträdet gjorde sig den mening gällande, att de i berörda framställning

väckta frågorna borde göras till föremål för ytterligare utredning

för att sedermera vid nästa riksdag återupptagas till slutgiltig behandling.

Däremot ansågs, att en provisorisk åtgärd till förmån för vaktmästarna

borde redan nu vidtagas; och i överensstämmelse med ett i sådant hänseende

framställt förslag, om vilket meningarna enades, få vi härmed hemställa,

att envar av de hos kamrarna och utskotten samt i riksdagens kansli anställda

vaktmästarna må för innevarande riksdag tillerkännas, utöver redan

bestämda avlöningsförmåner, en tillfällig gratifikation till belopp, motsvarande

en krona för varje tjänstgöringsdag.»

Den i skrivelsen omförmälda, till herrar talmän ingivna framställningen

från kanslideputerade är av följande lydelse:

»Vaktmästarna hos riksdagens kamrar och utskott hava i en till Eder avlåten

skrivelse framhållit, att, enär åtskilliga av de inom riksdagen anställda

vaktmästarna saknade stats- eller annan allmän anställning, det för dem var

förenat med svårigheter att draga sig fram mellan riksdagarna eller i händelse

av inträffad sjukdom. På grund härav hemställde de,

att åtgärder måtte vidtagas för att bereda ifrågavarande vaktmästare sysselsättning

mellan riksdagarna i den utsträckning, detta läte sig göra, med

tjänstgöring inom riksdagens hus,

att ifrågavarande vaktmästare i varje fall måtte tillförsäkras ett arvode

under tiden mellan riksdagarna, utgående, därest de erhölle sysselsättning

av nyss antydd art, med samma belopp per dag, som under riksdagarna men

eljest med 4 kronor per dag, dock utan rätt till dyrtidstillägg å sistnämnda

arvode,

samt att, då styrkt sjukdom lade hinder i vägen för tjänstgöringens fullgörande

i riksdagen, sjukersättning måtte utgå enligt i skrivelsen angivna

grunder.

Genom remiss den 7 mars 1928 hava kamrarnas herrar talmän anmodat

kanslideputerade att avgiva yttrande över sagda framställning.

Kanslideputerade vilja till en början erinra om att frågan om anställning

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 8 saml. 34 häft. (Nr 52—55.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial Nr 55.

för vissa av riksdagens vaktmästare behandlats i eu vid 1927 års riksdag

av herr Lindhagen i första kammaren väckt motion, nr 172, däri hemställdes,

att ''riksdagen ville anmoda vederbörande tillse, att så vitt möjligt vid

riksdagen anställda vaktmästare utan annan avsevärd utkomst kunna erhålla

a r bet san st äl 1 n i n g övriga tider av året vid riksgäldskontoret, riksbanken,

statsrevisionen eller dess kommittéer’. Såsom framgår av bankoutskottets

utlåtande nr 32 vid sagda riksdag inhämtades yttrande över motionen från

fullmäktige i riksbanken samt i riksgäldskontoret. Sistnämnde fullmäktige

anföide därvid, att till vaktmästare hos riksdagens revisorer under senare

år plägat anställas riksdagsvaktmästare samt att i viss mån enahanda förhållande

ägt rum vid antagande av vaktmästare hos de kommittéer, åt vilka

lokaler upplåtits i riksdagshuset. Under åberopande av vad sålunda anförts

från fullmäktiges i riksgäldskontoret sida och med framhållande av

att vederbörande fullmäktige icke torde underlåta att, där så befunnes lämpligt,

inom respektive verk mellan riksdagarna bereda sysselsättning åt ifrågavarande

personal, ansåg sig utskottet sakna anledning att föreslå några särskilda

åtgärder i motionens syfte och hemställde förty, att motionen icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Vid behandlingen av berörda

spörsmål i kamrarna betonades från flera håll önskvärdheten av att åtgärder

vidtoges i den uti motionen angivna riktningen; utskottets hemställan blev

av bägge kamrarna bifallen.

Därest de vid 1927 års riksdag sålunda framhållna synpunkterna alltjämt

vinna beaktande, torde, såsom i den nu förevarande framställningen göres

gällande, läget komma att förbättras för vissa av här ifrågavarande vaktmästare.

Vad den nu förevarande framställningen i övrigt betriiffar, behjärta kanslideputerade

syftet med densamma ur synpunkten av de svårigheter, som pa

grund av arbetsanställningens beskaffenhet kunna förefinnas för vissa avriksdagens

vaktmästare. Kanslideputerade kunna emellertid icke förorda bifall

till att vissa vaktmästare skulle beredas arvoden även under den tid, riksdag

ej pågår. Då vaktmästarna till stöd för införandet av nya arvodesbestämm

el ser vid den svenska riksdagen bland annat åberopat, att arvodena vid

den danska riksdagen utginge för hela året, vilja kanslideputerade framhålla;

att förhållandena vid den danska riksdagen ej iiro jämförliga med dem vid

den svenska, enär den danska riksdagen är samlad i det närmaste hela året.

Ej heller anse kanslideputerade, att frågan om särskild ersättning vid

ledighet för .sjukdom bör lösas genom fastställande av generella bestämmelser.

Kanslideputerade sakna nämligen för sin del möjlighet att överblicka

konsekvenserna av en dylik åtgärd. Erinras må, att i åtskilliga fall torde

frågan om uppbärande under sjukdom av arvode hava lösts under hand

genom särskild överenskommelse.

För främjandet av det med den förevarande framställningen avsedda ändamålet

torde dock enligt kanslideputerades mening vissa åtgärder kunna

ifrågasättas. Hit är att räkna, att tjänstgöring i riksdagen skulle vid sökande

av statstjänst få tillgodoräknas vederbörande vaktmästare såsom om den vore

fullgjord inom statens tjänst. Härigenom bereddes de enbart inom riksdagen

tjänstgörande vaktmästarna en förmån vid sökande av ordinarie statsanställning.

En sådan förmån svnes i och för sig billig, då berörda tjänstgöring

icke i någon mån kan anses va ra av mindre krävande art än annan

dylik tjänstgöring inom statsförvaltningen.

Införandet av här avsedda tjänsteberäkning skulle visserligen innebära ett

avsteg från bestämmelserna i It § av kungl. kungörelsen den 6 juni 1925

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hankoutskottets memorial AV 55.

1 1

(nr 270) angående ändrad lvdeJse i vissa delar av avlöningsreglemcntel den

22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen ävensom från motsvarande

stadgande i kommunikationsverkens avlöningsreglemente, vilket återfinnes

i It § avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk, enligt

denna paragrafs ändrade lydelse genom kungörelsen den 21 juni 1922 (nr

278). Enär emellertid Kungl. Maj:l i fråga om tillgodoräkning av förordnanden

vid befordran till högre tjänst än den förut innehavande i vissa fall

ansett tjänstgöring i riksdagen likställd med tjänstgöring inom statsförvaltningen,

synes den omständigheten, att tjänstgöring inom riksdagen på grund

av att densamma ej kunnat iiga rum i en följd icke böra utgöra hinder för att

en tillgodoräkning i här avsedda fall må äga rum. En särskild bestämmelse

om tillgodoräknande av tjänstgöringstid såsom vaktmästare i riksdagen torde

vara erforderlig, enär tjänstgöring i eu följd förutsatts såsom villkor för

tillgodoräknande av dylik tid vid erhållande av första ordinarie statsanställning

i åberopade 11 § 1 mom. i avlöningsreglementet för civilförvaltningen

samt i 11 § 1 mom. av avlöningsreglementet för kommunikationsverken.

Därest bestämmelser om en sådan rätt till tillgodoräkning av tjänstgöring

i riksdagen såsom vaktmästare komme till stånd, borde densamma, för att

lända så många som möjligt av riksdagsvaktmästarna till fördel, givas retroaktiv

verkan. Med tjänstgöring som vaktmästare i riksdagen torde i fråga

om tjänsterättsberäkning böra likställas tjänstgöring i sådan egenskap i

statsrevisionen samt, därest så låter sig göra, jämväl tjänstgöring som vaktmästare

i av Kungl. Maj:t tillsatt kommitté.

Det här ovan angivna tillmötesgåendet mot vaktmästarnas önskemål synes

kunna realiseras genom en framställning till Kungl. Maj:t i syfte att tjänstgöring

såsom vaktmästare i riksdagen eller i statsrevisionen eller i av Kungl.

Maj:t tillsatta kommittéer måtte, om den befinnes tillfredsställande vitsordad,

förklaras vid sökande av första ordinarie anställning i statens tjänst jämförbar

med motsvarande tjänstgöring inom statsförvaltningen. Därest dylika

bestämmelser komma till stånd, torde desamma böra givas retroaktiv verkan.

Därest bestämmelser av nu angiven innebörd komme att meddelas, torde

det kunna förväntas, att stadganden av enahanda art därefter utfärdades

jämväl för riksdagens verk. Ytterligare möjliga åtgärder i anledning av

vaktmästarnas förevarande framställning torde kunna göras till föremål för

undersökning genom riksgäldsfullmäktiges försorg.»

I likhet med kanslideputerade behjärtar utskottet syftet med den fram- Utskottet.

ställning, som — på sätt av kanslideputerades skrivelse framgår — gjorts av

va k t mä s t a rp er s o n a le n hos riksdagen, och utskottet finner vissa skäl kunna

anföras för vidtagande av åtgärder till undanröjande eller förminskande av

de svårigheter, vilka på grund av anställningens tillfälliga art otvivelaktigt

kunna förefinnas för vissa av ifrågavarande befattningshavare. Enligt utskottets

mening är emellertid denna fråga av natur att böra ytterligare

övervägas, innan ärendet företages till slutlig prövning. Den vidare utredning,

som alltså synes erforderlig före riksdagens ståndpunktstagande,

lärer böra verkställas genom fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka torde

böra, därest utredningen därtill giver anledning, vid nästkommande riksdag

avgiva förslag i ämnet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial Nr 55.

Om utskottet alltså ansett sig icke för närvarande kunna taga ställning

till de frågor, vilka berörts i kanslideputerades förenämnda skrivelse, eller

ingå på behandling av andra tänkbara åtgärder i framställningens syfte,

har utskottet emellertid funnit sig böra förorda, att en tillfällig gratifikation

beviljas vaktmästarpersonalen — såväl förste vaktmästare som vaktmästare

hos kamrarna och utskotten samt i riksdagens kansli — vid innevarande

års riksdag. Inom utskottet har visserligen yppats någon tvekan,

huruvida en sådan gratifikation borde, såsom avses i det av kamrarnas herrar

talmän framställda förslaget, utgå till samtliga ifrågavarande befattningshavare

eller om icke förmånen i fråga borde tilldelas allenast sådana vaktmästare,

vilka icke innehava statstjänst eller annan anställning av mera fast

natur. I betraktande av de svårigheter, som föreligga för ernående av en

lämplig och rättvis avgränsning i angiven riktning, har utskottet likväl efter

övervägande funnit sig böra biträda vad talmännen i omförmälda hänseende

tillstyrkt. Ej heller finner utskottet anledning till erinran mot talmännens

förslag beträffande gratifikationens belopp.

Å ifrågavarande gratifikationer bör givetvis icke utgå dyrtidstillägg.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till herrar talmäns förevarande

framställning, må medgiva, att envar av de hos riksdagens

kamrar och utskott samt i riksdagens kansli anställda vaktmästarna

må för innevarande riksdag tillerkännas, utöver

dem enligt gällande bestämmelser tillkommande avlöningsförmåner,

en tillfällig gratifikation till belopp, motsvarande

en krona för varje tjänstgöringsdag.

Stockholm den 21 maj 1928.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Pettersson

i Olovstorp, Enhörning*, Johansson i Friggeråker*, Andersson i Hedsta och

Ström;

från andra kammaren: herrar Borggren, Bäcklund*, Lovén, Olsson i Berg,

Wikström, Ryberg, Höglund och Thore.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1928

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.