Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret. Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret.

1928-06-06 · 53 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 48 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1928:62, Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret. Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62.

1

Nr 62.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1928 kl. 1 e. in.

Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret.

Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret.

Det nya reglementet har uppställts i överensstämmelse med det nu gällande,

dock med vissa ändringar och tillägg, för vilkas huvudsakliga innehåll

här nedan redogöres.

Enligt hittills tillämpad praxis hava såväl förste som andre deputeraden

i riksgäldskontoret utsetts omedelbart efter det val av fullmäktige förrättats

av riksdagens valmän och därefter tjänstgjort i sina befattningar intill tiden

för nästa års val av fullmäktige. Deras uppdrag har sålunda i regel omfattat

en tid av ett helt år.

I skrivelse till bankoutskottet den 16 maj 1928 hava fullmäktige i riksgäldskontoret

— under framhållande att beträffande förste deputeraden

någon förändring i hittills tillämpad praxis ej syntes böra ske — föreslagit,

att andre deputeradens tjänstgöringstid skulle kunna bestämmas till

kortare tid än den nyss nämnda. Möjlighet kunde därigenom beredas

flera bland fullmäktige att under olika perioder av ett och samma år

tjänstgöra såsom andre deputerad och därunder närmare följa det dagliga

arbetet å riksgäldskontorets olika avdelningar samt erhålla en bättre

inblick i de mångskiftande ärenden, som deputerade hade att handlägga.

Då den nuvarande andre deputeraden flera månader under den förflutna

vintern av hälsoskäl varit förhindrad att tjänstgöra i denna egenskap, hade

uppdraget att utöva befattningen såsom andre deputerad fördelats på olika

fullmäktige. Det av fullmäktige ifrågasatta nya systemet hade sålunda redan

blivit prövat, och fullmäktige kunde vitsorda, att detsamma befunnits lämpligt.

I anslutning till vad sålunda anförts hava fullmäktige hemställt, att efter

första stycket i § 9 måtte införas ett nytt stadgande av följande innehåll:

»Förste deputeraden utses omedelbart efter det val av fullmäktige förrättats

av riksdagens valmän och utövar därefter sin befattning, till dess

nytt val av fullmäktige under nästföljande år ägt rum. Andre deputeraden

utses för kortare period.»

Fjärde stycket av här ifrågavarande paragraf stadgar, att deputerade äga

att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta ledighet utan avdrag

å arvodet. Fullmäktige hava ansett, att därest den av dem nu ifrågasatta

förändringen beträffande andre deputeradens funktionstid bifölles,

B i haag till riksdagens protokoll 1928. 8 samt. AO höft. (Nr 62.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial Nr 62.

borde även den rätt till semester, som förut varit honom tillerkänd, borttagas.

Fullmäktige hava därför föreslagit, att första meningen i nämnda

stycke matte formuleras salunda: »Förste deputeraden äger att under en och

en halv månad ärligen åtnjuta ledighet utan avdrag å arvodet.» Därjämte

har i nästfoljande mening ordet »deputerads» ansetts böra utbytas mot »förste

deputeradens» och orden »den ledige deputeradens» mot »dennes».

Utskottet biträder fullmäktiges förslag och har i förslaget till det nya

reglementet vidtagit de ifrågasatta ändringarna uti § 9.

§12. I § 8 av ett mellan svenska staten, efter bemyndigande av 1927 års riksdag,

ä ena sidan, samt Luossavaara- Kiirunavaara aktiebolag in. fl., å andra

sidan, den 29 juni 1927 träffat avtal stadgas, att staten skall hava rätt att,

därest den det påfordrar och erbjuder lika förmånliga villkor, som vid upplåning

hos annan kunna erhållas, själv lämna nämnda bolag kredit intill

det belopp, av vilket bolaget har mera stadigvarande behov.

I händelse staten skulle komma att begagna den rätt, som sålunda förbehållits

densamma, torde de för tillhandahållandet av ovannämnda kredit erforderliga

medlen böra anskaffas av riksgäldskontoret genom upplåning. Bemyndigande

härtill torde böra lämnas genom särskild föreskrift i riksgäldskontorets

reglemente. På grund härav har till § 12 fogats ett nytt stycke av

följande lydelse:

»5. Därest svenska staten skulle komma att begagna sin jämlikt § 8 i ett

den 29 juni 1927 mellan staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

in. fl., å andra sidan, ingånget avtal förbehållna rätt att lämna bolaget

viss kredit, äger riksgäldskontoret att genom upplåning, på sätt i mom. 1 är

stadgat, anskaffa de för kreditens tillhandahållande erforderliga medlen.»

§ 13. Innevarande års riksdag har uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att utfärda förbindelse till aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 att

vid anfordran tillhandahålla kassan svenska statens obligationer, löpande

utan ränta, till ett belopp av 4 999 600 kronor, för förvärv för statsverkets räkning

av 49 996 aktier å 100 kronor i berörda aktiebolag (riksdagens skrivelse nr

89). Detta riksdagens beslut har införts i reglementets § 13 (mom. 7).

I denna paragraf har vidare (mom. 14) intagits det beslut, 1928 års riksdag

fattat rörande statens garanti för två obligationslån å respektive högst

600 000 kronor och högst 900 000 kronor, avsedda att upptagas av Lule älvs

flottningsförening och Piteå flottningsförening (riksdagens skrivelse nr 172).

I mom. 11 av § 13 är för närvarande infört det beslut, 1927 års riksdag

latlat rörande ökning av Konungariket Sveriges stadshypotekskassas grundfond.

Sedan fullmäktige i april 1928 utfärdat förbindelse att för omförmälda

ändamål till stadshvpotekskassan vid anfordran överlämna svenska statens

3/a % obligationer å nominellt 30 000 000 kronor, har ifrågavarande stadgande

uteslutits.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62.

3

I proposition nr 108 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att viss ytterligare statsgaranti finge av Kungl. Maj:t

beviljas de centralkassor för jordbrukskredit, vilka vunnit eller framdeles

vunne godkännande från det allmännas sida.

Sedan Kungl. Maj:ts förslag bifallits av riksdagen (skrivelse nr 314), liava

de nya bestämmelserna angående ifrågavarande statsgaranti införts i § 13 av

riksgäldskontorets reglemente (mom. 5).

I Kungl. Maj ds förslag till riksstat för budgetåret 1928—1929 har det § 2Iav

fullmäktige beräknade anslaget till ränta å fonden för statsskuldens

amortering, upptaget till 1 887 700 kronor, av Kungl. Majd uteslutits.

Chefen för finansdepartementet har motiverat denna åtgärd med amorteringsfondens

sannolika snabba tillväxt och har ej ansett nödigt begära medel

till denna räntegottgörelse, som enligt föreskrift i reglementet för riksgäldskontoret

hittills tillförts fonden, men vars berättigande i betraktande av

sättet för fondbildningen och fondens uppgift kunde sättas i fråga (1928 års

statsverksproposition, Utgifter för kapitalökning, sid. 20). Riksdagen hai

bifallit Kungl. Maj ds förslag i nämnda avseende. På grund härav har det i

andra stycket av reglementets § 21 förekommande stadgandet angående fondens

förräntande uteslutits och sagda stycke erhållit följande lydelse: »Behållningen

av denna fond skall av fullmäktige med hänsyn till föreliggande

förhållanden användas — — — erhållit bemyndigande.»

I förslagsberäkningarna över de riksgäldskontorets inkomster och ut- § 32.

gifter, som borde upptagas i riksstaten för budgetåret 1928—1929, föreslogo

fullmäktige beträffande utgiftsanslagen XIII: 1—8: »Riksdags- och revisionskostnader

in. in.», att anslaget XIII: 6: »Kontorsexpenser, inlösningsprovisioner

och andra omkostnader för statsskulden» borde uppföras i ordningsföljd

omedelbart efter anslaget XIII: 2: »Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds-

och riksdagsförvaltningen», och verkställdes i nämnda förslagsberäkningar

de ändringar i anslagens nummerbeteckning, som därav betingades.

Kungl. Maj:t har i förslaget till riksstat för budgetåret 1928—1929 följt

fullmäktiges hemställan. Sedan riksdagen numera bifallit ändringsförslaget,

har motsvarande omgruppering av anslagen i fråga vidtagits i riksgäldskontorets

reglemente, § 32.

I avdelning 1 av § 32 hava i mom. h) och j) införts nedannämnda två av § 32, avd. l.

innevarande års riksdag fattade beslut:

angående utgivning av ett fullständigt person- och sakregister till riksdagens

protokoll med bihang för åren 1921—1930 (bankoutskottets utlåtande

nr 7), samt

angående ordnandet av planen framför och omkring riksdagshuset in. m.

(bankoutskottets utlåtande nr 44).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 62.

Under denna paragraf torde vidare böra beröras en av fullmäktige i riksgäldskontoret

i ovan omförmälda skrivelse till bankoutskottet gjord framställning

om anslag för prydande av riksdagens lokaler med konstverk. Fullmäktige

hava i ämnet anfört och hemställt följande:

»Under senare år har inom riksdagen visats ett ej ringa intresse för riksdagshusets

prydande med konstverk. Så beviljade nästlidna års riksdag ett

anslag å 6 680 kronor för restaurering och inramning av ett antal oljemålningar,

vilka överflyttades från statens konstsamlingar till partisammanträdesrummet

i riksdagshusets attikvåning. I sammanhang därmed anvisades

även ett belopp av 2 000 kronor för anskaffande genom nationalmusei försorg

av lämpliga för riksdagshuset avsedda reproduktioner och inramning av dessa.

Emellertid anse fullmäktige, att det för undvikande av omgång och tidsutdräkt

vore önskvärt, att ett belopp ställdes till fullmäktiges förfogande att utan

riksdagens hörande användas för utgifter av det slag, som ovan är nämnt.

Beloppet av detta anslag torde lämpligen kunna sättas till 3 000 kronor årligen.

Fullmäktige föreslå, att i § 32 avd. 1 införes ett nytt moment av följande

lydelse:

Ett belopp av högst 3 000 kronor årligen att efter fullmäktiges prövning

användas för prydande av riksdagens lokaler med konstverk.''»

Utskottet, som biträder det av fullmäktige framställda förslaget, har infört

det ifrågasatta stadgandet såsom mom. k) i avdelning 1 av § 32.

§32, avd. 2. Enligt bestämmelse i mom. a) av § 32 avd. 2 åtnjuter fullmäktiges

ordförande ett särskilt arvode av 1 000 kronor. Då detta belopp torde

få anses väl knappt med hänsyn till det maktpåliggande arbete, som

åligger ordföranden, har utskottet, efter framställning från fullmäktige, funnit

sig böra föreslå, att berörda arvode höjes till 2 000 kronor, samt vidtagit

därav betingade ändringar dels i berörda moment, dels ock i den vid reglementet

fogade avlöningsstaten för riksgäldskontoret och riksdagens hus.

Utskottet har här ovan vid § 9 ifrågasatt, att andre deputeradens rätt till

semester skulle upphöra. I anslutning härtill torde i mom. e) av nu ifrågavarande

avdelning orden »fullmäktiges deputerade» utbytas mot »förste deputeraden».

Vidare har det i sagda moment avsedda anslaget till vikariatsersättning

ansetts kunna nedsättas från 2 000 kronor till 1 250 kronor. Härav

betingad ändring i nyssnämnda avlöningsstat har vidtagits.

I slutet av § 32 avd. 2 meddelas bestämmelser angående det statsbidrag

å högst 2 250 kronor årligen, vartill riksgäldskontorets änke- och pupillkassa

under vissa förutsättningar är berättigad. Såsom villkor för utbetalning av

statsbidraget gäller, att delägarnas bidrag utgå utan förminskning av deras

uti det för kassan gällande reglementet bestämda belopp, samt att pensio
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Hankmilskotiels memorial Nr 6''2.

5

nerna för änkor och barn efter tjänstemän ocli vaktmästare vid riksgäldskontoret

ej få höjas utöver de belopp, varmed de enligt kassadelägarnas den It)

maj 1019 fattade, av fullmäktige i riksgäldskontoret fastställda beslut skola

utgå.

Änkekassans delägare hava emellertid under innevarande år antagit ett

nytt reglemente för kassan, vilket blivit fastställt av fullmäktige den 26

april 1928. Genom detta hava såväl det äldre reglementet av år 1920 som

nyssnämnda beslut av den It) maj 1919 blivit upphävda.

Det nya reglementet innehåller åtskilliga förändrade bestämmelser beträffande

delägarnas avgifter och pensionsbeloppens beräkning. Så har i stället

för de hittillsvarande inträdes- och befordringsavgifterna införts en allmän

befordringsa vgift* (retroaktivavgift), vilken utgår efter de för civilstatens

änke- och pupillkassa stadgade grunderna. Den nya befordringsavgiften kommer

emellertid icke att uttagas av nuvarande kassadelägare och ej heller av

blivande delägare, vilka den 31 december 1927 innehade anställning såsom

e. o. tjänstemän i riksgäldskontoret, utan avgifterna för dessa båda kategorier

skola utgå efter oförändrade grunder. Sedan emellertid de nya bestämmelserna

i framtiden börjat tillämpas, komma de inflytande befordringsavgiftema

att i avsevärd grad bidraga till stärkandet av kassans ekonomi.

Även andra bestämmelser, ägnade att stärka kassans ställning, hava införts

i det nya reglementet, t. ex. stadgandena att tjänsteman, som vid första

utnämning till tjänst uppnått en levnadsålder av 55 år, ej må inträda såsom

medlem, samt att medlem, som uppnått 60 år, ej må vinna förhöjning i delaktighetsbeloppet.

Å andra sidan hava hittillsvarande stadganden angående grunderna för

pensionernas beräkning undergått vissa förändringar, vilka medföra något

ökade utgifter för kassan. Därest änka ej finnes, skulle enligt det äldre reglementet

ett barn åtnjuta hälften av den ensam änka tillkommande pensionen,

två barn hela omförmälda pension och tre barn samma pension, förhöjd med

40 %, varjämte en förhöjning av 10 % å änkepensionen skulle utgå för varje

barn utöver tre. Det nya reglementet stadgar att, då pensionsberättigad änka

ej finnes, pensionen skall utgå, om endast ett barn finnes, med hela den änka

ensam tillkommande pensionen, samt, om barnen äro två eller flere, med omförmälda

pension, förhöjd med 40 %, därest barnen äro två, samt därutöver

med 10 % för varje ytterligare barn. Ovannämnda förändrade bestämmelser

rörande barnpensionerna äro även hämtade från reglementet för civilstatens

änke- och pupillkassa.

Övriga förändringar i reglementet för riksgäldskontorets änke- och pupillkassa

äro av mycket ringa betydelse för kassans ekonomi.

Då kassan synes böra bibehålla den rätt till statsbidrag, som tidigare varit

medgiven, har den ändringen vidtagits i förevarande mom. k), att orden

»nu gällande reglemente» utbytts mot »år 1928 utfärdade reglementet» samt

orden »kassadelägamas den 10 maj 1919 fattade, av fullmäktige i riksgälds
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 62.

kontoret fastställda beslut» ersatts med »samma reglemente». Orden »och

vaktmästare» hava därjämte utgått.

Efter förslag av bankoutskottet (memorial nr 62 sid. 3 och 4) bemyndigade

1927 års riksdag fullmäktige att årligen disponera ett belopp av förslagsvis

500 kronor att efter fullmäktiges prövning användas till understöd åt

de vid riksdagshuset anställda städerskorna under sjukdom.

Enahanda förmån, som salunda tillerkänts städerskorna i riksdagshuset,

torde även böra beviljas de i riksgäldskontoret anställda städerskor, vilka

hava stadig sysselsättning under hela året med städnings- och rengöringsarbete.

Dessa äro till antalet sex och uppbära en månadsavlöning, växlande

mellan 147 kronor 50 öre och 32 kronor 50 öre. Då ett belopp av förslagsvis

300 kronor synts utskottet årligen böra ställas till fullmäktiges förfogande för

beredande av sjukhjälp åt riksgäldskontorets städerskor, har utskottet såsom

ett nytt moment 1) i § 32 avd. 2 infört ett stadgande härom.

§ 32, avd. 7. Mom. d) av § 32 avd. 7 innehåller bland annat föreskrifter rörande det

tjänstgöringstraktamente, som skall utgå till justitieombudsmannens efterträdare,

och däri åberopas en av Kungl. Maj:t utfärdad kungörelse av den 31

december 1921 (nr 753). Denna kungörelse är emellertid numera upphävd

och ersatt med eu ny kungörelse av den 26 juni 1925 (nr 357). I anledning

härav har ifrågavarande moment erhållit följande förändrade lydelse:

»Till justitieombudsmannens ersättare må, därest han icke är bosatt i huvudstaden,

under den tid han utövar justitieombudsmannens ämbete utgå,

förutom tjänstgöringsarvode efter 17 040 kronor för helt år räknat ävensom

resekostnads- och traktamentsersättning under resa från boningsorten till

huvudstaden och åter samt under annan resa för utövning av ämbetet, hälften

av tjänstgöringstraktamente enligt de grunder, som med avseende å befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen, äro stadgade i 5 § i kungl. kungörelse den 26 juni 1925

(nr 357), dock att beträffande dylik utövning av ämbetet efter utgången av

sjätte månaden ävensom vid sådan tjänstgöring, som på förhand kan beräknas

bliva av längre varaktighet än sex månader, ifråga om hela tjänstgöringstiden,

det skall ankomma på delegerade för riksdagens verk att bestämma,

huruvida eller till vilket belopp justitieombudsmannens ersättare må äga

uppbära tjänstgöringstraktamente, dock med iakttagande, att traktamentet i

dylika fall icke må utgå med högre belopp än hälften av vad som i nyss

nämnda paragraf bestämts för tiden från och med 16 :e dygnet till och med

6:e månadens utgång.»

§ 32, avd. 8. I mom. d) av § 32 avd. 8 hava vidtagits enahanda förändringar, som här

ovan föreslagits beträffande mom. d) i nästföregående avdelning av § 32.

§34. I § 34 hava införts dels slutsumman av de belopp, vilka jämlikt beslut

av innevarande års riksdag skola av riksgäldskontoret anskaffas ge
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Hankoutskottets memorial Nr 02.

7

nom ny upplåning och vilka finnas uppförda i riksstaten under rubrikerna

»Övriga fasta lånemedel» och »Övriga tillfälliga lånemedel», dels ock uppgift

å återstoden av de belopp, som riksgäldskontoret på grund av riksdagens

till och med år 1927 fattade beslut äger rätt att upplåna för täckande av på

riksstaten anvisade utgifter.

1 § 41 stadgas bland annat, att riksgäldskontorets årsbok bör ut- § Mgivas

senast vid utgången av september månad varje år. Då årsboken omfattar

ett vidlyftigt text- och siffermaterial — för budgetåret 1926—1927 ej

mindre än 158 trycksidor — har det, enligt vad fullmäktige meddelat, visat

sig förenat med svårigheter att iakttaga nyssnämnda tidsbestämmelse. I anledning

härav torde tiden för årsbokens utgivande böra förlängas med eu

månad och följaktligen ordet »september» i ovannämnda paragraf utbytas

mot »oktober».

Enligt mom. b) i § 57 åligger det fullmäktige att upprätta kontrakt § 57.

om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av de skrivmaterialier och

övriga effekter, som för riksdagens behov kunna erfordras. Stadgandet

torde böra omformuleras. Däri omnämnes nämligen ej en av de viktigaste

förbrukningsartiklar, fullmäktige årligen hava att upphandla för riksdagshusets

räkning, nämligen bränsle. Vidare synes det ej vara erforderligt

att i varje särskilt fall upprätta kontrakt rörande de leveranser, stadgandet

avser, utan torde detta uttryck lämpligen kunna utbytas mot orden

»träffa avtal». Därjämte torde föreskriften att leveranserna böra fullgöras

under riksdagens lopp böra utgå. Momentet i fråga har formulerats på följande

sätt: »träffa avtal om inköp av bränsle för riksdagshusets behov samt

om leverans av skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagen erfordras.

»

Den i § 66 medgivna rätten för riksgäldskontorets änke- och pupill- § 06.

kassa att vid inträffad ledighet av ordinarie tjänst i riksgäldskontoret

tillgodonjuta uppkommen lönebesparing har genom beslut av kassans delägare

begränsats till en tid av 6 månader. I anledning härav har efter

meningen »kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing att upphöra»

inskjutits orden »efter 6 månader eller dessförinnan».

Bestämmelserna angående allmänna järnvägslånefonden.

Å sid. 35—37 i nu gällande reglemente finnas införda de bestämmelser,

som av 1916 års riksdag meddelats angående låneunderstöd från allmänna

järnvägslånefonden och vilka avse det anslag å 7 500 000 kronor, som sagda

riksdag anvisat till understödjande av nya, ännu ej påbörjade järnvägsanläggningar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 62.

Av ifrågavarande medel har Kung]. Maj:t beviljat nio län å tillsammans

7 463 500 kronor för sju särskilda järnvägsanläggningar. Då de beviljade

lånebeloppen numera till fullo utbetalats av riksgäldskontoret, och då det å

anslaget innestaende beloppet 36 500 kronor icke vidare lärer kunna av

Kungl. Maj :t disponeras, synes det ej vara erforderligt att i reglementet bibehålla

förenämnda, år 1916 meddelade bestämmelser, och hava desamma följaktligen

uteslutits i det nu framlagda reglementsförslaget.

Av 1928 års riksdag fattat beslut rörande ytterligare uppskov med förut

bestämda avsättningar till allmänna järnvägslånefonden (riksdagens skrivelse

nr 21) har införts i 1923 ars bestämmelser angående låneunderstöd

från berörda fond.

Pensions förteckningen.

I pensionsförteckningen har införts det understöd å 504 kronor årligen,

som innevarande års riksdag (bankoutskottets utlåtande nr 35) beviljat städerskan

vid riksdagshuset Hedda Elfrida Nyqvist, född Ekendahl.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att det nu överlämnade förslaget till reglemente för riksgäldskontoret

må av riksdagen godkännas.

Stockholm den 6 juni 1928.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes behandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm*,

Pettersson i Olovslorp*, Enhörning, Johansson i Friggeräker*, Dalberg*, Ström*

och P. A. Larsson*;

från andra kammaren: herrar Borggren, Winkler*, Bäcklund, Olsson i Berg*,

Wikström*, Kloo*, Rgberg* och Höglund*.

* Ej närvarande vid memorialets justering.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62.

9

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen

enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller riksdagen

blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och

inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade överskott

och behållningar riksdagen till handa;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å riksgäldskontoret

anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för övrigt

av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under

någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller

användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande, som

däremot strider, vare kraftlöst (§ 68 regeringsformen). Och må, vid likviderande

av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda

samtycke, icke medgivas.

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3.

Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är avriksdagen

uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag utses i

den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen

blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig välja

en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 8 samt. 40 höft. (Nr 62.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial Nr 62.

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av riksdagen

bestämd ordning.

§ 5.

Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt vad

här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt

antal suppleanter.

§ 6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente

samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige

dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som

tyst vara bör.

§ 7.

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning, att

han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen, icke

må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen

och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av riksgäldskontoret

och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att

omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt

för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten

av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige

givna uppdrag.

§ 9.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller,

två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att i överensstämmelse

med detta reglemente samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige

meddela, ombesörja lånemedlens indragning, verkställa de för riksgäldskontorets

räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till

vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar,

föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges

beslut, utöva tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet

handhava den löpande förvaltningen, fullmäktige dock obetaget att, där så

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62.

11

prövas lämpligt, till annan fullmäktig än deputerad anförtro fullgörande av

visst uppdrag rörande förvaltningen.

Förste deputeraden utses omedelbart efter det val av fullmäktige förrättats

av riksdagens valmän och utövar därefter sin befattning, till dess

nytt val av fullmäktige under nästföljande år ägt rum. Andre deputeraden

utses för kortare period.

Fördelningen mellan deputerade, av vilka förste deputeraden bar daglig

tjänstgöringsskyldighet, av dem gemensamt tillhörande göromål bestämmes

av fullmäktige. Vid varje sammankomst böra deputerade och de bland övriga

fullmäktige, som hava att handlägga vissa ärenden, redogöra för sina åtgärder

under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna

tid.

Förste deputeraden äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller

för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ledighet under

högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande

intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Han utövar jämväl

beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen

i sådant avseende innehåller.

Förste deputeraden äger att under en och en halv månad årligen åtnjuta

ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av dem

utses att under sådan ledighet bestrida förste deputeradens befattning, utgår

av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp,

motsvarande dennes arvode för ifrågavarande tid.

Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han skyldig

att frånträda den därmed förenade avlöning, så länge han uppbär

arvode såsom förste deputerad.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

§ 10.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående användandet

av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma verk,

få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige för

sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer

allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar

ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess revisorers

beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 11.

Till ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,

för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial Nr 62.

stämda föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära

råd och yttranden.

Riksgäldskontorets lånerörelse.

§ 12.

1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen

anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika

medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer,

ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss

tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord

amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers

valörer, räntefot och uppsägningstid.

2. För konvertering av äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda

och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på

sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som

till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning

av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör

föremål för konvertering.

3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge

eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven

upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter

på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig

företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.

4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket, då sådan

enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov upplåna

medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelse eller obligationer

i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller

efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må fullmäktige,

jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren

som fastställa betalningsterminerna.

5. Därest svenska staten skulle komma att begagna sin jämlikt § 8 i ett

den 29 juni 1927 mellan staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

m. fl., å andra sidan, ingånget avtal förbehållna rätt att lämna bolaget

viss kredit, äger riksgäldskontoret att genom upplåning, på sätt i mom. 1

är stadgat, anskaffa de för kreditens tillhandahållande erforderliga medlen.

§ 13.

1. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning av fullmäktige

i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser

i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp

av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst två år

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62.

13

ävensom alt genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken trätta

erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form, belopp,

löpetid, myntslag, inlösen m. in.

2. Generalpoststyrelsen äger att, vid behov av medel för bedrivande av

postsparbanksrörelse, i riksgäldskontoret tillgodonjuta kredit till ett belopp

av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse, motsvarande den effektiva ränta

jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret enligt sina beräkningar har att

självt utgiva å sålunda försträckta medel, ävensom på de villkor i övrigt,

som genom överenskommelse mellan fullmäktige i riksgäldskontoret och

generalpoststyrelsen varda fastställda.

För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda

kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt

rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.

3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit,

som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens

obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret

överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom en gemensam

pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans

fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den

mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av

medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem

uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor, att behovet av

pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall

förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens

användande skall lämnas av Kungl. Maj ds befallningshavande i det län,

där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga

föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för därigenom

influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riksgäldskontoret

ofördröjligen underrättas, då dylikt medgivande lämnats, samt att

obligationerna därvid tillika i första hand hembjudas riksgäldskontoret till

inlösen.

4. 1925 års riksdag har medgivit, att från riksgäldskontoret må till Sveriges

riksbank överlämnas svenska statens obligationer till ett belopp av 100,000

kronor att, där jordbrukskassa eller centralkassa för jordbrukskredit i avseende

å medlemmarnas ansvar för kassans förbindelser beslutat nedsättning,

som möjliggjorts genom ändringar, vilka vidtagits i gällande bestämmelser

angående godkännande av dylik kassa från det allmännas sida, av riksbanken

användas till täckande av förlust, som i följd av nedsättningen må

hava tillfogats någon, som, då beslutet därom registrerades, ägde fordran

hos kassan, under villkor att förlustens anledning och omfång styrkes

genom intyg av rättens ombudsman i kassans konkurs samt, vad angår

centralkassa, jämväl av det allmänna ombud, som förordnats att deltaga i

förvaltningen av konkursboet, att medgivande till obligationernas användande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial Nr 62.

skall lämnas av länsstyrelsen i det län, där kassans styrelse har sitt säte,

att därvid tillika skola meddelas erforderliga föreskrifter angående sättet för

behövliga obligationers tillgodogörande, att riksgäldskontoret ofördröjligen

skall underrättas, då dylikt medgivande lämnas, att obligationerna därvid

tillika i första hand skola hembjudas riksgäldskontoret till inlösen samt att

utbetalning till kassas fordringsägare av för obligationer influtna medel skall

verkställas genom konkursförvaltningens försorg.

5. 1928 års riksdag har

dels medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit, som vunnit

eller vinner godkännande från det allmännas sida, må från riksgäldskontoret

till Sveriges riksbank överlämnas svenska statens obligationer till

belopp, som av Kungl. Maj:t må bestämmas under iakttagande av, att beloppet

— däri inräknat beloppet av de obligationer, vilka enligt riksdagens

medgivande i skrivelse den 19 mars 1915, nr 132, överlämnats eller komma

att överlämnas till riksbanken — må högst motsvara tjugu procent, med avrundning

av beloppet uppåt till jämnt hundratusental kronor, av kassans

upplåning enligt senast upprättade bokslut, samt att beloppet icke må i

något fall överstiga 500,000 kronor eller understiga 100,000 kronor;

dels beslutit, att de sålunda till riksbanken överlämnade obligationerna

skola av denna innehavas såsom en för samtliga centralkassans förbindelser

avsedd gemensam pant för ett belopp motsvarande högst tjugu procent av

kassans upplåning enligt senast upprättade bokslut dock lägst för 100,000

kronor, med rätt för kassans fordringsägare att, i enlighet med vad nyss

angivits samt under nedan angivna villkor, använda panten till täckande av

sina fordringar, i den mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade,

som på grund av medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser

kunna från dem uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga;

dels ock föreskrivit såsom villkor för ifrågavarande pants användande, att

behovet av pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud,

som förordnats för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivandet till

pantens användning skall lämnas av länsstyrelsen i det län, där kassans

styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga föreskrifter

angående sättet för pantens tillgodogörande och för därigenom influtna medels

fördelning mellan fordringsägarna, att riksgäldskontoret ofördröjligen

underrättas, då dylikt medgivande lämnats, samt att obligationerna därvid

tillika i första hand skola hembjudas riksgäldskontoret till inlösen.

6. Enligt medgivande av 1922 års riksdag åligger det riksgäldskontoret

att såsom garantifond åt aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 tillhandahålla

bolaget ett belopp av 50,000,000 kr. i av svenska staten utgivna 5 % obligationer,

att användas i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som äro angivna i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 10

mars 1922.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 02.

15

7. 1928 års riksdag har uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret att

utfärda förbindelse till aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 att vid anfordran

tillhandahålla kassan svenska statens obligationer, löpande utan

ränta, till ett belopp av 4,999,600 kronor för förvärv för statsverkets räkning

av 49,996 aktier å 100 kronor i berörda aktiebolag.

8. Riksdagen har år 1923

dels medgivit, att Kungl. Maj:t må under de förutsättningar, som angivas

i statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden den 16 februari 1923,

förbinda svenska staten att intill det belopp, som erfordras för amortering

och förräntning ävensom emitterande och placering av högst 13 millioner

österrikiska guldkronor av kapitalbeloppet av ett internationellt lån för

Österrikes finansiella återuppbyggande, deltaga i garantien av sagda lån;

dels ock bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla statsobligationer

eller kontanta medel till det belopp, som erfordras för fullgörande av de

förbindelser, Kungl. Maj:t sålunda kan komma att ikläda staten.

9. 1923 års riksdag, som till rörelsekapital för statens domänverk anvisat

ett anslag av 10,000,000 kronor, har vidare

dels bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att ej mindre för beredande

åt domänverket av ytterligare rörelsekapital tillhandahålla sagda verk

en rörlig kredit av intill 10,000,000 kronor än även till förvaltning mottaga

samma verks för omedelbart förestående utgifter eller inleverering till statsverket

av driftöverskott icke erforderliga medel;

dels ock beslutit, att å såväl lyftade kreditbelopp som till förvaltning

överlämnade medel skall utgå ränta, som av fullmäktige i riksgäldskontoret

efter samråd med domänstyrelsen bestämmes med hänsyn till de å den allmänna

penningmarknaden rådande förhållanden.

10. 1924 års riksdag har

dels bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att ej mindre för beredande

åt telegrafverket av ytterligare rörelsekapital tillhandahålla sagda verk en

rörlig kredit av intill 5,000,000 kronor än även till förvaltning mottaga

samma verks för omedelbart förestående utgifter eller inleverering till statsverket

av driftöverskott icke erforderliga medel;

dels ock beslutit, att å såväl lyftade kreditbelopp som till förvaltning

överlämnade medel skall utgå ränta, som av fullmäktige efter samråd med

telegrafstyrelsen bestämmes med hänsyn till de å den allmänna penningmarknaden

rådande förhållanden.

11. 1925 års riksdag, som medgivit, att Kungl. Maj:t må — under förutsättning

av liknande förbindelse från finska statens sida — förbinda

svenska staten att ikläda sig garanti för ett obligationslån å 1,500,000 kronor,

avsett att upptagas av Torne och Muonio gränsälvars flottningsförening,

har bemyndigat riksgäldskontoret att i fall av behov infria nämnda förbindelse.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial Nr 62.

12. 1926 års riksdag har

dels bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att ej mindre för beredande

åt statens reproduktionsanstalt av rörelsekapital tillhandahålla anstalten

en rörlig kredit av intill 40,000 kronor än även till förvaltning mottaga

anstaltens för omedelbart förestående utgifter eller inleverering till statsverket

av driftöverskott icke erforderliga medel;

dels ock beslutit, att å såväl lyftade kreditbelopp som till förvaltning överlämnade

medel skall utgå ränta, som av fullmäktige i riksgäldskontoret efter

samråd med lantmäteristyrelsen bestämmes med hänsyn till de å den

allmänna penningmarknaden rådande förhållanden.

13. 1927 års riksdag, som medgivit, att Kungl. Maj:t må förbinda svenska

staten att ikläda sig garanti för ett obligationslån å högst 750,000 kronor,

avsett att upptagas av Kalix älvs flottningsförening, har bemyndigat riksgäldskontoret

att i fall av behov infria nämnda förbindelse.

14. 1928 års riksdag, som medgivit, att Kungl. Maj:t må förbinda svenska

staten att ikläda sig garanti för två amorteringslån, det ena å högst 600,000

kronor, avsett att upptagas av Lule älvs flottningsförening, samt det andra

å högst 900,000 kronor, avsett att upptagas av Piteå flottningsförening, har

bemyndigat riksgäldskontoret att i fall av behov infria nämnda förbindelser.

§ 14.

1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning

medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige

i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra

framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter

för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka böra

årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.

2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper

och handlingar lämna fullständig upplysning, böra i övrigt de föreskrifter,

som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit

fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.

3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets

skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda

förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom

vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola nu

eller framdeles göras gällande.

4. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga

fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.

5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna obligationer

och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62.

17

och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias;

för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser

med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.

6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets

obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret

utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande

belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namnteckning,

samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret

utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.

§ 15.

1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Fordran

på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,

må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret

förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken

kan även äga rum genom kontant inbetalning, varvid sökanden

antecknas såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande

belopp. Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens

anordning samt villkoren för dess begagnande.

2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss

mans hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje

innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar å

själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga föreskriva.

§ 16.

För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta

verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken till belopp av högst 1,500,000

kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet

därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 17.

Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge de icke

behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken

eller placeras i lätt förytterliga valutor.

§ 18.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige

medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial Nr 62.

§ 19.

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa

Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning

fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela

sin garanti.

Riksgäldskontorets fonder.

§ 20.

Piiksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra fonden för annuitetslikvider,

till vilken, enligt vad i § 33 sägs, överföras de medel, som av riksgäldskontoret

lyftas å de i riksstaten uppförda anslag till förräntning och

amortering av statsskulden.

Från denna fond skola utgå:

dels de belopp, som åtgå för inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger,

tillhörande statslånen samt av staten övertagna lån,

dels ock de för gäldande av ränta å övrig medgiven upplåning erforderliga

belopp.

§ 21.

Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd en fond för statsskuldens amortering,

till vilken föras de anslag, som kunna komma att av riksdagen anvisas

för denna fond.

Behållningen av denna fond skall av fullmäktige med hänsyn till föreliggande

förhållanden användas antingen till amortering av statsskulden

medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning i den nya

upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyndigande.

Till fonden för återlevererade fasta lånemedel skola överföras till riksgäldskontoret

återlevererade belopp, som tidigare utbetalts å anslag att utgå

av fasta lånemedel och icke äro för sitt ursprungliga ändamål erforderliga,

och skola de å fonden innestå, till dess de på i § 29 föreskrivet sätt tagas i

anspråk.

Till fonden för amortering av tillfälliga lånemedel skola överföras till

riksgäldskontoret återbetalda medel, som tidigare anvisats å riksstat att utgå

av tillfälliga lånemedel, och skola de å fonden innestå, till dess de på i

§ 29 föreskrivet sätt tagas i anspråk.

§ 22.

1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av enskilda

järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontoret förvaltas och bokföras

under namn av allmänna järnvåg slånefonden.

De bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från nämnda fond, finnas

angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62. 1 •*

2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och

Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret

förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter

samt bokföras under namn av bibanelånefonden.

De för denna fond gällande föreskrifter finnas angivna i en vid detta

reglemente fogad bilaga.

3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,

söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med

åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till

riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,

som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även därest tvångsförsäljning

sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret har

inteckning till säkerhet för statens fordran, så förfara, att dylik försäljning

ej må ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen varder

betäckt.

4. De medel, som blivit av riksdagen anvisade av lånemedel under titeln

»Utgifter för kapitalökning. Låneunderstöd», skola, i den mån de förvaltas

av riksgäldskontoret, bokföras under namn av fonden för låneunderstöd.

§ 23.

De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande av vissa

allmänna byggnadsföretag, den s. k. allmänna byggnadslånefonden, skola

av riksgäldskontoret förvaltas och, i den mån de återbetalas till riksgäldskontoret,

redovisas till statsverket.

§ 24.

De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens hus, riksdagsbiblioteket

samt justitie- och militieombudsmansexpeditionema åliggande pensionsavgifter

ävensom kvinnliga tjänstinnehavares avgifter för beredande av rätt

till pension åt efterlevande barn skola tillföras en under fullmäktiges förvaltning

ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under benämning

pensionsfonden.

De pensioner, som skola utgå från denna fond, bestridas dock tillsvidare

av anslagen till pensioner vid resp. verk.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.

§ 25.

Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande

av utgifter, skall riksgäldskontoret, i den mån dessa medel, på sätt i §§

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial Nr 62.

35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper bokföra desamma

under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 26.

Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade

medel och kursvinster m. m. skola å lämpliga tider insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å

kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

§ 27.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån från allmänna järnvägslånefonden,

bibanelånefonden, allmänna byggnadslånefonden samt fonden för

låneunderstöd skola insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken samt

i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å konti för »Inkomster av statens

produktiva fonder».

§ 28.

1. Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från allmänna

järnvägslånefonden och bibanelånefonden, vilka härröra av lånemedel,

skola insättas på riksgäldskontorets giroräkning i riksbanken under konto:

»Fonden för återbetalda fasta lånemedel» samt, i den mån de tagas i anspråk

för å riksstaten anvisade utgifter till kapitalökning av lånemedel, bokföras

sasom inkomst a titel: »Fasta lånemedel: Återbetalningar».

2. Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från allmänna

järnvägslånefonden och bibanelånefonden, vilka härröra av andra

statsinkomster än lånemedel, skola insättas på statsverkets giroräkning och

bokföras såsom inkomst å titel: »I anspråk tagna kapitaltillgångar: Övriga

fonder.» Pa enahanda sätt förfares jämväl vad beträffar kapitalavbetalningar

å lån från allmänna byggnadslånefonden.

§ 29.

Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till särskilda

uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontoret

anvisade utgiftsanslag av andra statsinkomster än lånemedel,

skola dessa medel insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets

räkenskaper bokföras å konto för det utgiftsanslag, till vilket

medlen höra.

Då de medel, som tillförts fonden för återlevererade fasta lånemedel, skola

tagas i ansprak a riksstaten för däri anvisade utgifter att täckas av lånemedel,

skola de redovisas såsom inkomst för riksstatens titel »Fasta lånemedel: Återbetalningar».

Reservationer å anslag av fasta lånemedel, som tagas i anspråk å riksstaten

s. 21 Kontrollera mot PDF

Iiankoutskottets memorial Nr 62.

21

för däri anvisade utgifter av lånemedel, skola redovisas såsom »Fasta lånemedel:

I anspråk tagna reservationer».

De medel, vilka överförts till fonden för amortering av tillfälliga lånemedel,

skola, i den mån de tagas i anspråk å riksstaten för anslag till återbetalning

av tillfälliga lånemedel, i riksstaten redovisas såsom inkomst under titel »Tillfälliga

lånemedel: Återbetalningar».

§ 30.

Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid

hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, vilka för infriande av

sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från fonden

för annuitetslikvider samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken

och i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å riksstatstiteln »Diverse inkomster».

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna.

§ 31.

Från riksgäldskontoret skola utbetalas samtliga de utgifter, som enligt

riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från anslagen

till riksdags- och revisionskostnader m. m.

Medel till dessa utgifter äger riksgäldskontoret bereda sig genom uttag i

mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

§ 32.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola

omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom

sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål

eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t

godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner

och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,

statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.

För de ändamål, som äro angivna i § 31 och här ovan i § 32, äro

i riksstaten för budgetåret 1928—1929, under gruppen »riksdags- och revisionskostnader

m. m.», uppförda följande anslag, nämligen:

1. Riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus,

förslagsanslag ...................................... kr. 3,290,000:

Från detta anslag skola utgå

a) ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar,

expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens

sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter, som

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial Nr 62.

hittills plägat från detta anslag bestridas, ävensom de ersättningsbelopp,

som jämlikt bestämmelse i § 74 här nedan kunna komma att vid skada

till följd av olycksfall i arbete utbetalas till den personal, som är anställd

vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer samt

tryckeriexpedition;

b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens

revisorer, ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning

av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda

avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de

hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning

till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av

papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas

sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda

resor;

c) kostnaderna, jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utgivande

genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg av en uppslagsbok över

riksdagens verksamhet;

d) kostnaderna, enligt 1912, 1921 och 1926 års riksdagars beslut, för utgivandet

på svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga av 2,000

exemplar av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar

i främmande länder; skolande detta arbete, i mån de olika häftena

utkomma, avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa

begäran, samt i övrigt hållas till försäljning till det antal exemplar,

fullmäktige äga bestämma;

e) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryckning

i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll

under riksdagarna 1810, 1812 och 1815;

f) i mån av behov ett belopp av 240,000 kronor för utgivande, enligt 1926

års riksdags beslut, av ett historiskt och statsvetenskapligt arbete om den

svenska riksdagen;

g) ett belopp av förslagsvis 10,000 kronor att enligt 1924 års riksdags

beslut användas för fullbordande av manuskriptet till personregistret till

riksdagens protokoll för tiden 1809—1866 ävensom enligt 1927 års riksdags

beslut ett belopp av förslagsvis 12,500 kronor för tryckning av manuskripten

till personregistren över prästeståndet och borgarståndet vid riksdagarna under

perioden 1809—1866 samt bindning av 100 exemplar av den tryckta upplagan;
h)

kostnaderna, enligt 1928 års riksdags beslut, för utarbetande och tryckning

i en upplaga av 500 exemplar av ett fullständigt person- och sakregister

till riksdagens protokoll med bihang för åren 1921—1930;

i) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt

underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda fasta

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62.

23

egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll

och komplettering;

;) kostnaderna, enligt 1928 års riksdags beslut, för verkställande av utredning

i fråga om ordnandet av riksdagshusets omgivningar;

k) ett belopp av högst 3,000 kronor årligen att efter fullmäktiges prövning

användas för prydande av riksdagens lokaler med konstverk;

/) kostnaderna för tryckning av justitieombudsmannens och militieombudsmannens

ämbetsberättelser;

m) pensioner till f. d. befattningshavare vid riksdagen samt till änkor och

barn efter sådana befattningshavare;

n) ett belopp av förslagsvis 500 kronor för år, att efter fullmäktiges prövning

användas till understöd åt de i riksdagshuset anställda städerskorna

under sjukdom.

2. Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,

förslagsanslag ...................... kr. 460,000: -

Från detta anslag skola utgå:

a) arvode till en var av sju fullmäktige i riksgäldskontoret,

efter 4,000 kronor för år.............................. » 28,000: —

därutöver:

b) till fullmäktiges ordförande ...................... » 2,000: —

c) till förste deputeraden............................ » 10,000: —

d) till andre deputeraden............................ » 3,000: —

e) vikariatsersättning vid semester för förste deputera
den

enligt bestämmelsen i § 9 av detta reglemente, förslagsanslag

.............................................. » 1,250: —

För tid, varunder förste deputeraden är av sjukdom hindrad

att tjänstgöra, skall han vidkännas ett tjänstledighetsavdrag

av 8 kronor för dag.

Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, skall dessutom

äga uppbära reseersättning för varje resa, som han efter

kallelse till sammanträde företager från sin hemort till sammanträdesorten

och åter enligt de grunder, som äro eller

varda bestämda för ledamot av riksdagen.

Suppleant för fullmäktig, vilken inkallas till tjänstgöring,

äger uppbära dagarvode och reseersättning enligt de grunder,

som äro eller bliva bestämda för ledamot av riksdagen.

/) avlöning till ordinarie tjänstemän vid riksgäldskontoret

och riksdagens hus enligt det av riksdagen fastställda avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk

med därtill hörande tjänsteförteckning och särskilda bestämmelser

angående tillämpning av samma reglemente, förslagsanslag

.............................................. » 200,000: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial Nr 62.

g) vikariatsersättningar, förslagsanslag................ kr. 10,000: —

h) avlöning åt icke-ordinarie befattningshavare vid riksgäldskontoret

och riksdagens hus samt ersättning för extra

arbeten, förslagsanslag ................................ » 60,000: —

i) pensioner åt f. d. tjänstemän vid riksgäldskontoret och

riksdagens hus, förslagsanslag.......................... > 7,500:—.

/'') ersättning vid skada till följd av olycksfall i arbetet

till personalen vid riksgäldskontoret och riksdagens hus,

enligt § 74 här nedan ................................ » —: —

k) understöd åt stärbhusen efter avlidna obemedlade vakt
betjänte

vid riksgäldskontoret efter ett belopp per år av » 225: —

l) ett belopp, att efter fullmäktiges prövning användas till

understöd åt de i riksgäldskontoret anställda städerskorna

vid sjukdom, av för år förslagsvis...................... » 300: —

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret för helt år avslutade

och vederbörligen granskade räkenskaper skulle visa, att kassans inkomster

under året understigit de utbetalningar, som därunder ålegat kassan, må

den sålunda uppkomna bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250

kronor för året, dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma

för ett år ej behövt användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas,

och under villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå utan

förminskning av deras uti det för kassan år 1928 utfärdade reglementet

bestämda belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter tjänstemän

vid riksgäldskontoret ej få höjas utöver de belopp, med vilka de enligt samma

reglemente skola utgå.

3. Kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra omkostnader för

statsskulden, förslagsanslag ............................ kr. 300,000: —

Från detta anslag skola utgå:

a) riksgäldskontorets kontorsexpenser, såsom utgifter för inventarier och

förbrukningsartiklar, belysning och uppvärmning, städning och renhållning,

tryckning och bindning, telefon, resekostnadsersättningar, bidrag till anordnande

av lunchservering för riksgäldskontorets personal m. m.;

b) inlösningsprovisioner; samt

c) andra omkostnader för statsskulden, såsom utgifter för inköp av obligationspapper,

tryckning av obligationer m. m., ävensom oförutsedda utgifter

till ett belopp av högst ettusen kronor.

4. —6. Riksdagsbiblioteket:

4. Avlöningar, arvoden m. m., vikariatsersättningar och

expenser, förslagsanslag................................ kr.

Från detta anslag skola utbetalas:

a) arvoden till en var av styrelsens tre ledamöter, efter

500 kronor för år .................................... »

57,000: —

1,500: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62.

25

b) avlöningen för tjänstemän vid biblioteket enligt det

av riksdagen fastställda avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk med därtill hörande tjänsteförteckning

och särskilda bestämmelser angående tillämp
-

ning av samma reglemente, förslagsanslag.............. kr. 32,000: —

c) vikariatsersättningar, förslagsanslag ................ » 500: —

d) pensioner till förutvarande tjänsteinnehavare vid biblioteket

................................................ * •

e) avlöning till icke-ordinarie befattningshavare........ » 8,000: —

f) expenser, förslagsanslag » 6,500: —

g) ersättning vid skada till följd av olycksfall i arbetet,

jämlikt § 75 ........................................ * :

5. Riksdagsbibliotekets komplettering och utvidgning,

reservationsanslag .................................... * 18,000: —

6. Kostnader för tryckning av katalog, reservationsanslag » 5,000: —

7. Avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag...................... kr. 65,000:

Från detta anslag skola med tillämpning av nedan angivna

bestämmelser utgå:

a) arvode till justitieombudsmannen .................. »

Arvodet må uppbäras under den tid, justitieombudsmannen

utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för tid,

varunder justitieombudsmannen är av sjukdom hindrad att

utöva ämbetet, skall han vidkännas ett tjänstledighetsavdrag

av 14 kronor för dag.

För sådan tid, varunder justitieombudsmannen av annan

anledning än semester eller sjukdom icke bestrider ämbetet,

må han kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken

och fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av

arvodet avstå vad i varje fall prövas skäligt.

Därest justitieombudsmannen förut innehar tjänst å rikets

stat, skall han vara skyldig att frånträda den därmed

förenade löneinkomst, så länge han uppbär justitieombudsmannens

avlöning.

b) flyttningshjälp till justitieombudsman, som vid ämbetets

tillträde icke är bosatt i huvudstaden ............ »

c) tjänstgöringsarvode för justitieombudsmannens ersättare,

efter 17,040 kronor för helt år räknat, förslagsanslag »

Justitieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar

tjänst å rikets stat, vara skyldig att frånträda den där
-

17,040: —

1,500: —

2,130: —

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 8 samt. 40 höft. (Nr 62.)

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial Nr 62.

med förenade löneinkomst för den tid, varunder han uppbär

nämnda tjänstgöringsarvode.

rf) resekostnads- och traktamentsersättning samt tjänstgöringstraktamente

till justitieombudsmannens ersättare.... kr.

Till justitieombudsmannens ersättare må, därest han icke

är bosatt i huvudstaden, under den tid han utövar justitieombudsmannens

ämbete utgå, förutom tjänstgöringsarvode

efter 17,040 kronor för helt år räknat ävensom resekostnadsoch

traktamentsersättning under resa från boningsorten till

huvudstaden och åter samt under annan resa för utövning

av ämbetet, hälften av tjänstgöringstraktamente enligt de

grunder, som med avseende å befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen, äro stadgade i 5 § i kungl. kungörelse

den 26 juni 1925 (nr 357), dock att beträffande dylik utövning

av ämbetet efter utgången av sjätte månaden ävensom

vid sådan tjänstgöring, som på förhand kan beräknas

bliva av längre varaktighet än sex månader, ifråga om hela

tjänstgöringstiden, det skall ankomma på delegerade för riksdagens

verk att bestämma, huruvida eller till vilket belopp

justitieombudsmannens ersättare må äga uppbära tjänstgöringstraktamente,

dock med iakttagande, att traktamentet

i dylika fall icke må utgå med högre belopp än hälften av

vad som i nyss nämnda paragraf bestämts för liden från

och med 16:e dygnet till och med 6:e månadens utgång.

e) avlöning för byråchefen, utgående med samma belopp

och efter samma grunder som enligt avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk gälla för befattningshavare

i 30 :e lönegraden.......................... »

Därest byråchefen förut innehar tjänst på rikets stat,

skola samma villkor och förbehåll vid uppbärandet av ovanberörda

avlöning iakttagas, som äro stadgade i avseende

på utbetalningen av justitieombudsmans avlöning i enahanda

fall. För åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka

tillkomma byråchefen, skola i övrigt tillämpliga delar, efter

justitieombudsmannens beprövande, gälla samma villkor

och bestämmelser, som äro eller bliva stadgade med avseende

å de byråchefen hos justitiekanslersämbetet tillkommande

avlöningsförmåner.

f) avlöning till ordinarie tjänstemän vid justitieombudsmannens

expedition enligt det av riksdagen fastställda avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens

verk med därtill hörande tjänsteförteckning och särskilda

11,940:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62. ''21

bestämmelser angående tillämpningen av samma reglemente,

förslagsanslag ................................ kr. 14,135:

g) vikariatsersättningar, förslagsanslag ................ » 1,800: —

h) pensioner till förutvarande tjänstinnehavare vid justitieombudsmannens

expedition ...................... » 1,700: —

i) avlöning till icke-ordinarie befattningshavare vid justitieombudsmannens

expedition ...................... » 2,000: —

;) expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihets
kommitterades

expedition, förslagsanslag .............. » 7,400: —

k) kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor. ... » 4,000: —

I) enligt 1907 års riksdags beslut, kostnaderna för utarbetandet

av en historik över justitieombudsmansämbetets

förvaltning under det första seklet av detta ämbetes tillvaro,

för vilket ändamål må till justitieombudsmannen, på dennes

rekvisition och emot framdeles skeende redovisning,

förskottsvis utbetalas ett belopp av högst........*........ » 20,000: —

Anslagen under g), i), j) och k) utbetalas som förskott från riksgäldskontoret

till justitieombudsmannen mot därför inom varje budgetårs utgång

avgivande redovisning.

8. Avlöningar, resekostnader och expenser för militieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag...................... kr. 65,000: —

Från detta anslag skola utgå:

a) arvode till militieombudsmannen .................. » 17,040: —

Arvodet må uppbäras för den tid, militieombudsmannen

utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för tid, varunder

militieombudsmannen är av sjukdom hindrad att

utöva ämbetet, skall han vidkännas ett tjänstledighetsavdrag

av 14 kronor för dag.

För sådan tid, varunder militieombudsmannen av annan

anledning än semester eller sjukdom icke bestrider ämbetet,

må han kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken

och fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av

arvodet avstå vad i varje fall prövas skäligt.

Därest militieombudsmannen förut innehar tjänst å rikets

stat, skall han vara skyldig att frånträda den därmed

förenade löneinkomst, så länge han uppbär militieombudsmannens

avlöning.

b) flyttningshjälp till militieombudsman, som vid ämbetets

tillträde icke är bosatt i huvudstaden .............. » 1,500: —

c) tjänstgöringsarvode för militieombudsmannens ersättare,

efter 17,040 kronor för helt år räknat, förslagsanslag.. » 2,130: —

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial Nr 62.

Militieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar

tjänst å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed

förenade löneinkomst för den tid, för vilken han uppbär

nämnda tjänstgöringsarvode.

d) resekostnads- och traktamentsersättning samt tjänstgöringstraktamente

till militieombudsmannens ersättare.... kr,.

Till militieombudsmannens ersättare må, därest han icke

är bosatt i huvudstaden, under den tid han utövar militieombudsmannens

ämbete utgå, förutom tjänstgöringsarvode

efter 17,040 kronor för helt år räknat ävensom resekostnadsoch

traktamentsersättning under resa från boningsorten till

huvudstaden och åter samt under annan resa för utövning

av ämbetet, hälften av tjänstgöringstraktamente enligt de

grunder, som med avseende å befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen, äro stadgade i 5 § i kungl. kungörelse

den 26 juni 1925 (nr 357), dock att beträffande dylik utövning

av ämbetet efter utgången av sjätte månaden ävensom

som vid sådan tjänstgöring, som på förhand kan beräknas

bliva av längre varaktighet än sex månader, ifråga om hela

tjänstgöringstiden, det skall ankomma på delegerade för riksdagens

verk att bestämma, huruvida eller till vilket belopp

militieombudsmannens ersättare må äga uppbära tjänstgöringstraktamente,

dock med iakttagande, att traktamentet i

dylika fall icke må utgå med högre belopp än hälften av vad

som i nyss nämnda paragraf bestämts för tiden från och med

16 :e dygnet till och med 6:e månadens utgång.

e) avlöning för byråchefen, utgående med samma belopp

och efter samma grunder som enligt avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk gälla för befattningshavare

i 30 :e lönegraden.......................... »

Därest byråchefen förut innehar tjänst på rikets stat,

skola samma villkor och förbehåll vid uppbärandet av ovanberörda

avlöning iakttagas, som äro stadgade i avseende på

utbetalningen av militieombudsmansavlöningen i enahanda

fall. För åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma

byråchefen, skola i tillämpliga delar, efter militieombudsmannens

beprövande, gälla samma villkor och bestämmelser,

som äro eller bliva stadgade med avseende å

de byråchefen hos justitiekanslersämbetet tillkommande avlöningsförmåner.

f) avlöning till ordinarie tjänstemän vid militieombudsmannens

expedition enligt det av riksdagen fastställda av
-

11,940

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62.

29

löningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk

med därtill hörande tjänsteförteckning och särskilda bestämmelser

angående tillämpningen av samma reglemente,

förslagsanslag ........................................ kr. 14,060:-

g) vikariatsersättningar, förslagsanslag ................ 1 1,500: —

h) avlöning till icke-ordinarie befattningshavare vid mi
litieombudsmannens

expedition ........................ » 3,400: —

i) expenser jämte ersättning till tillfälliga biträden vid

militieombudsmannens expedition, förslagsanslag ........ * 4,900:

j) kostnader för militieombudsmannens ämbetsresor. .. . » 8,000: —

k) hyra för lokal åt militieombudsmansexpeditionen,

ävensom för lokalens uppvärmning, förslagsanslag...... » 3,600: —

/) erforderlig flyttningskostnad, därest ombyte av lokal

för militieombudsmannens expedition förekommer.

Anslagen under g), h), i) och j) utbetalas som förskott från riksgäldskontoret

till militieombudsmannen mot därför inom varje budgetårs utgång

avgivande redovisning.

Dyrtidstillägg och pensionsreglering.

1924 års riksdag har

l:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till befattningshavare vid

riksgäldskontoret och riksdagens hus enligt de grunder, som av riksdagen

blivit godkända för dyrtidstillägg åt andra befattningshavare i statens tjänst

och i övrigt angivits i bankoutskottets utlåtande nr 58, dels ock bemyndigat

fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget

till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen

använda erforderliga belopp;

2:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till befattningshavare vid

riksdagsbiblioteket enligt de i mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels

ock bemyndigat styrelsen för riksdagsbiblioteket att för ifrågavarande ändamål

av förslagsanslaget till avlöningar, arvoden m. m., vikariatsersättningar

och expenser använda erforderliga belopp;

3:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till justitieombudsmannen

och befattningshavare vid justitieombudsmannens expedition enligt de i

mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat justitieombudsmannen

att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar,

resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition

använda erforderligt belopp;

4:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till militieombudsmannen

och befattningshavare vid militieombudsmannens expedition enligt de i mom.

l:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat militieombudsmannen

att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar, rese
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial Nr 62.

kostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen och hans expedi

tion använda erforderligt belopp; samt

5:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må från och med den 1 juli 1924

utgå till änkor och barn, som åtnjuta pension från riksgäldskontorets änke

och pupillkassa samt till änkorna Anna Amalia Sandström och Ingeborg Karlström,

enligt de grunder, som finnas angivna i bankoutskottets utlåtande nr 60,

dels och'' bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande

ändamål av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid

riksgälds- och riksdagsförvaltningen samt förslagsanslaget till riksdags- och

revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus använda erforderligt

belopp.

1925 års riksdag har

l:o) dels medgivit, att förhöjda pensioner jämte dyrtidstillägg må från

och med den 1 juli 1925 utgå till f. d. befattningshavare hos riksdagen enligt

de grunder, som finnas angivna i bankoutskottets utlåtande nr 55, dels ock

bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål

av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för

riksdagens hus använda erforderligt belopp;

2:o) dels medgivit, att förhöjda pensioner jämte dyrtidstillägg må från

och med den 1 juli 1925 utgå till f. d. befattningshavare i riksgäldskontoret

och vid riksdagens hus enligt de i mom. l:o) här ovan angivna grunder,

dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande

ändamål av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds-

och riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp; samt

3:o) dels medgivit, att förhöjda pensioner jämte dyrtidstillägg må från

och med den 1 juli 1925 utgå till f. d. befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen

enligt de i mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels ock

bemyndigat justitieombudsmannen att för ändamålet av förslagsanslaget till

avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans

expedition använda erforderligt belopp.

Pensionstillägg.

1922 års riksdag har

dels medgivit, att pensionstillägg enligt de grunder, som av samma

års riksdag blivit godkända för pensionstillägg till vissa f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer samt vissa änkor och barn efter

befattningshavare i statens tjänst m. fl., må utgå till änkor och barn,

som åtnjuta pension från riksgäldskontorets änke- och pupillkassa, ävensom

till änkorna Anna Amalia Sandström och Ingeborg Karlström;

dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande

ändamål av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds-

och riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62. •’''

§ 33.

De anslag, som finnas i riksstaten uppförda under anslagsgrupperna

*Räntor d statsskulden m. m.» och >Avbetalning d statsskulden» och vilka

skola täckas av de allmänna statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret att i

mån av behov direkt draga å statsverkets giroräkning i riksbanken samt

tillgodoföra fonden för annuitetslikvider.

De under rubriken »Återbetalning av lånemedel» i riksstaten uppförda

anslag stå därjämte till riksgäldskontorets förfogande för därmed avsedda

ändamål.

§ 34.

Riksdagen har bemyndigat riksgäldskontoret att för svenska statens räkning

upplåna:

dels 46,185,974 kronor, motsvarande de i riksstaten för budgetåret 1928

1929 å inkomstsidan uppförda belopp, vilka skola anskaffas genom ny upplåning;
dels

ock 72,681,000 kronor, utgörande återstoden av de belopp, som riksgäldskontoret

på grund av riksdagens till och med år 1927 fattade beslut

äger rätt att upplåna för täckande av på riksstaten anvisade utgifter.

Det åligger riksgäldskontoret att enligt Ivungl. Maj:ts disposition utbetala

de anslag, som av riksdagen anvisats att utgå av lånemedel.

§ 35.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret

utbetalas, vad statens ämbetsverk och myndigheter beträffar, på sätt är

föreskrivet i Kungl. Maj:ts kungörelse den 23 december 1920 angående statsverkets

giroräkning, och i övrigt medelst checker å riksgäldskontorets giroräkning,

ställda till respektive mottagare.

I riksgäldskontorets räkenskaper skola ifrågavarande medel uppdebiteras

å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras å konto för

riksstatens vederbörande utgiftstitel.

*

§ 36.

De anslag, som av riksdagen anvisas till allmänna järnvägslånefonden och

bibanelånefonden, skola av riksgäldskontoret redovisas såsom reservationsanslag.

§ 37.

Uttagning enligt detta reglemente av medel å statsverkets giroräkning

i riksbanken skall ske genom checkar, underskrivna av en bland fullmäktige

samt kontrasignerade av riksgäldskommissarien och ytterligare en tjänsteman

i riksgäldskontoret; och skola i övrigt iakttagas föreskrifterna i kungörelsen

den 23 december 1920 angående statsverkets giroräkning i riksbanken.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial Nr 62.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 38.

Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit

och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av

15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas, sedan

han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens å

denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan

av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i allmänna

tidningarna kungjord.

§ 39.

Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande, bör

å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då

Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,

sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den

vara oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 40.

över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter uppgöres för varje budgetår en fullständig huvudbok, vilken

skall inom den 1 augusti närmast efter budgetårets utgång vara avslutad

samt senast den 1 därpå följande september behörigen granskad.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas riksräkenskapsverket

till handa, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna

i nödiga delar intagas i rikshuvudboken.

Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman hos riksgäldskontoret

att till riksräkenskapsverket för varje månad före den 15 i därpå följande

månad avlämna fullständiga räkenskapsuppgifter enligt fastställda formulär

angående riksgäldskontorets rörelse under månaden samt uppgift å befintlig

kassabehållning vid månadens början och slut.

§ 41.

Senast vid utgången av oktober månad varje år bör, till upplysning för

allmänheten om riksgäldskontorets ställning, utgivas en årsbok, innefattande

bland annat redogörelse för riksgäldskontorets verksamhet under det näst

föregående räkenskapsåret, och böra i årsboken införas för ändamålet lämpade

utdrag av detta verks räkenskaper för samma år.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62.

33

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 42.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem

bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.

Vid varje sammankomst skall protokoll föras.

§ 43.

Med undantag av de enligt § 9 åt deputerade eller särskilt utsedd fullmäktig

uppdragna åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande ärenden

inför fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där

avgöras.

§ 44.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden avresa,

bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla samt

då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.

§ 45.

Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,

till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter

hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje

gång tillkännagiva.

§ 46.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må

ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest

^le äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen

omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän

vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas,

såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 47.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro

av Konungens ombud, ifall ombudet, utan att av fullmäktige därom vara

anmodat, skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 48.

Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna, böra

samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster, vilka

per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial Nr 62.

emellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas. Då

ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens röst

avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig, som sin röst

ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett föredraget ämne,

sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 49.

över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän

eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt dessa beslut

kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär.

Missnöje med beslutet skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen anmälas

hos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden därav

bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga om tillsättande eller uppehållande

av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag beslutet blivit

justerat eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton dagar

ingivas till fullmäktige, vilka hava att, jämte utlåtande däröver, så snart

ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 50. •

Fullmäktige skola minst en gång varje år genomgå och inventera de

obligationer, skuldförbindelser och övriga värdehandlingar, som antingen

tillhöra riksgäldskontoret eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige

böra jämväl en gång årligen granska ombudsmannens diarium.

§ 51.

En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens hus,

vilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det icke

allenast värde å de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier

finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris

på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen

ulsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62.

35

skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma

varda utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris,

vartill desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade.

§ 52.

Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga rum och

lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt

begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna

varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga

lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,

utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning

icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller

också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ända

mål; ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor,

som fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas

noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen

och inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt

skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 53.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att förvalta den jämlikt beslut vid

1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

§ 54.

Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola

fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och

förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen avgiva

och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,

sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs.

§ 55.

Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,

som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 16 september eller, om

helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse i

tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna

sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola

fullmäktige ofördröjligen inkalla den för honom utsedda suppleanten. Uppkommer

hinder för inkallad suppleant, skall den närmast i ordningen varande

suppleanten utan dröjsmål inkallas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial Nr 62.

§ 56.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning av

revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna

och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka

handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande

riksdag och revisorer överlämnas.

Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande

av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift

erhåller nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån av

tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt.

§ 57.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens protokoll

med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper

och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade föreskrifter,

låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets som

bihangets tryckning;

b) träffa avtal om inköp av bränsle för riksdagshusets behov samt om

leverans av skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagen erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens

hus; samt

d) låta utföra nödiga underhålls- och reparationsarbeten å riksdagshuset.

Vid verkställigheten härav bör i regel iakttagas, att anbud, genom kungörelser

i allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att

tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings-

med flera arbeten.

För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets tjänstemän,

som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter

vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt ombesörja

de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,

ävensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje

kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa

av honom mottagna effekter.

§ 58.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,

vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll

jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,

som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande

bestämmelser avlämnas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62.

:s7

Beträffande försäljningen av och prenumerationen å riksdagstrycket gälla

följande av riksdagen år 1920 fastställda bestämmelser:

a) att försäljningspriset skall, med nedan angivna undantag, utgöra 8 öre

för ark (om 16 sidor) av kamrarnas protokoll och 4 öre för ark (om 8 sidor)

av bihanget till protokollen;

b) att statsverkspropositionen eller delar därav ävensom Kungl. Maj:ts

proposition angående tilläggsstat till riksstaten skola försäljas till ett pris

av 2 öre för 8-sidigt ark;

c) att, då hel årgång av riksdagstrycket vid lagtima riksdag köpes, priset

därför skall beräknas till 150 kronor för bundet exemplar; samt

d) att prenumerationsavgiften för riksdagstrycket vid lagtima riksdag

skall utgöra 6 kronor för vardera kammarens protokoll och 18 kronor för

bihanget; varjämte, då prenumeration sker hos postverket, prenumerant har

att erlägga stadgad postbefordringsavgift.

§ 59.

Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27

april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets

räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den ene

bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för varje

revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jämväl

skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda kanals

aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen utse en

revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 60.

♦

Sedan styrelse- och revisionsberättelser rörande de bolag, vilka innehava

statslån för anläggning av enskilda järnvägar, blivit av statens ombud i

bolagens revision insända till kommunikationsdepartementet och därifrån

överlämnade till riksgäldskontoret, böra fullmäktige, efter verkställd granskning

av dessa berättelser, taga under övervägande, huruvida särskilda åtgärder

erfordras för bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de

utgivna lånens fortsatta likviderande.

§ 61.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså

utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens

förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer

ordet. Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna

ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial Nr 62.

rum varje år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 62.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för Konungariket

Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken skall vara

vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså tillkommer

det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga revisionen av

nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 63.

Fullmäktige skola utse

dels en ledamot i styrelsen för aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 jämte

suppleant för denne,

dels ock en ledamot i styrelsen för Ostkustbanans aktiebolag jämte

suppleant för denne.

§ 64.

1. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i

riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda om utsättande

av riksdagsort, då, i anseende till de i nämnda paragraf omförmälda hinder,

riksdag ej kan hållas i huvudstaden;

b) enligt § 98 regeringsformen att, om justitieombudsmannen eller militieombudsmannen

mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet

eller med döden avgår, i ämbetet genast insätta den man, som blivit till

efterträdare utsedd, samt att, därest ombudsmans utsedde efterträdare mellan

riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet

insättes eller med döden avgår, välja en annan behörig man i hans

ställe.

2. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret

dessutom

a) att för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å riksbankens

och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda

kanal än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna

av kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas

varje år och till ombud i revisionerna före desammas början; dock må

förut härtill utsedda personer kunna återväljas;

b) att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens

beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken, allt

i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser

den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blivit av riksdagen meddelade;
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62.

39

c) att bestämma vad justitieombudsmannen eller militieombudsmannen

för sådan tid, då han av annan anledning än semester eller sjukdom icke

bestrider ämbetet, skäligen prövas böra i varje särskilt fall avstå av sin

avlöning.

3. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma

sammanträden böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige

i vartdera verket vara tillstädes, och skall omröstning därvid verkställas

per capita.

§ 65.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för

justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,

skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående avlöningsbesparing, återbesättande av lediga tjänster

m. m.

§ 66.

Vid inträffad ledighet av ordinarie tjänst i riksgäldskontoret, som bör

återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande måst utbetalas,

den avlöningsbesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens

förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla

änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas

rätt till dylik besparing att upphöra efter 6 månader eller dessförinnan,

så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen.

§ 67.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de med

samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken sökande

äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen inom

riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från

anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny ansökningstid,

därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens erhållande fullt

skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 68.

Beträffande kompetensfordringarna för erhållande av ordinarie befattning

i riksgäldskontoret gälla följande bestämmelser;

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial Nr 62.

För att kunna antagas till tjänsteman i någon av 16:e—30:e lönegraderna

fordras att hava undergått godkänd studentexamen; dock böra de tjänstemän,

som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt juris kandidatexamen eller

kansliexamen, varjämte den, som utnämnes till ombudsman, bör hava fullgjort

vad författningarna föreskriva i avseende på dem, som i domarevärv

må begagnas.

Tjänsteman i 7:e eller ll:e lönegraden skall hava avlagt godkänd realskoleexamen

eller erhållit avgångsbetyg från 8-klassigt läroverk för kvinnlig ungdom,

medförande normalskolekompetens.

För erhållande av övriga i tjänsteförteckningen för riksgäldskontoret upptagna

tjänster eller ordinarie tjänst vid riksdagens hus erfordras att hava

med gott vitsord genomgått folkskola och i övrigt ådagalagt för tjänsten

erforderliga kunskaper.

§ 69.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,

som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de särskilda

befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och passande.

Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser

m. in.

§ 70.

1. Om tjänsteman, som begått mindre förseelse i tjänsten eller visat vanvördnad

eller ohörsamhet mot förman, ej låter sig av deputerads tillsägelser

och föreställningar rätta eller ock gör sig skyldig till större fel eller försummelse

i sin befattning eller beträdes med ovärdigt uppförande i allmänna

levernet, vare vederbörande deputerad skyldig att förhållandet hos fullmäktige

anmäla, och skall tjänstemannen, sedan för sakens bedömande erforderliga

upplysningar infordrats samt tillfälle lämnats honom att sig förklara,

inför fullmäktige tillrättavisas och varnas.

2. I händelse den, som på detta sätt erhållit varning, ej därav låter sig

rätta utan varder förvunnen till ny förseelse, skall, efter anmälan härom

hos fullmäktige, hans skriftliga förklaring över vad mot honom förekommit

infordras, och äga därefter fullmäktige att med avseende å förekommande

omständigheter avhålla honom från tjänstgöring under längre eller kortare

tid med förlust av lönen, så framt ej jämlikt § 20 mom. 1 avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk finnes skäligt låta honom uppbära

något därav.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62.

41

3. Därest tjänsteman, vilken förut för tjänsteförsummelse eller annat

i mom. 1 här ovan omförmält förhållande avhållits från tjänstgöring,

ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att efter

anmälan härom och infordrande av tjänstemannens skriftliga förklaring,

med hänsyn till förseelsens beskaffenhet antingen ytterligare avhålla honom

från tjänstgöring, dock minst 6 månader med förlust av lönen, eller helt och

hållet skilja honom från innehavande tjänst och lön.

§ 71.

På fullmäktiges prövning beror huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret,

som blivit nödsakad till borgenärer avträda sin egendom, må vidare bibehålla

och utöva sin beställning.

§ 72.

Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman avhålles från tjänstgöring eller

för alltid skiljes från tjänsten, skall jämte hänvisning till besvärs anförande

honom skriftligen meddelas.

§ 73.

Icke-ordinarie befattningshavare, som utan erhållen tillåtelse eller anmält

laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne efter varandra

följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lämna äskat

biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin rätt att i riksgäldskontoret

vidare tjänstgöra. Den icke-ordinarie befattningshavare, som

under honom uppdragen tjänstgöring förhållit sig försumligt eller felaktigt

och, efter att, på sätt i § 70 stadgas, blivit varnad, sig icke rättat, bör

förklaras vara från riksgäldskontoret skild. För övrigt anses den ickeordinarie

befattningshavare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse

av svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående ersättning för olycksfall i arbete.

§ 74.

Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd

vid eller utför arbete för riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket och riksdagens

hus och enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17

juni 1916 är att anse såsom arbetare, vara berättigad att, i den mån han

eller hon icke på grund av gällande stadganden för ifrågavarande personal

kommer i åtnjutande av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser.

Biliang till riksdagens protokoll 1928. 8 saml. 40 höft. (Nr 62.) 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial Nr 62.

av riksgäldskontoret utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall

i arbetet bestämmelserna i samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.

Vad här ovan är stadgat gäller även beträffande den personal, som är

anställd vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer

samt tryckeriavdelning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62.

43

Allmänna järn vägslånefonden.

Av 1923 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från allmänna järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1923 års riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 5,000,000 kronor att

utgå under budgetåren 1924—1929 med 1,000,000 kronor för varje budgetår,

dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa budgetår

anvisat, må för ett efterföljande budgetår av samma femårsperiod disponeras.

1926 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till allmänna järnvägslånefonden,

som enligt riksdagens tidigare beslut skulle ske under budgetåren

1926—1929, i stället skola äga rum under budgetåren 1927—1930.

1927 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till allmänna järnvägslånefonden,

som enligt riksdagens beslut skulle ske under budgetåren 1927—-

1930, i stället skola äga rum under budgetåren 1928—1931.

1928 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till allmänna järnvägslånefonden,

som enligt riksdagens beslut skulle ske under budgetåren 1928—

1931, i stället skola äga rum under budgetåren 1929—1932.

Härjämte har riksdagen föreskrivit, att för åtnjutande av lån, som Kungl.

Maj:t från nämnda anslag beviljar till understödjande av nya, ännu ej påbörjade

enskilda järnvägsanläggningar, skola gälla nedanstående villkor och

bestämmelser:

l:o) Behovet och ändamålsenligheten av banbyggnaden skola genom tillfredsställande

utredning vara ådagalagda; och skall därvid föreligga särskild

beräkning rörande den sannolika omfattningen av järnvägens blivande trafik.

2:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra.

3:o) Det sökande bolaget är skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, kontrollberäkningar,

besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna

föranledas av granskningen utav kostnadsförslaget, arbetsplanen och den i

l:o) omförmälda utredning och beräkning.

4: o) För att kunna erhålla statsunderstöd skall det lånesökande bolaget

vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande,

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla, och varav minst så stor

del, som motsvarar fyra sjundedelar av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial Nr 62.

5:o) Låneunderstödet må utgöra högst tre sjundedelar av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med

iakttagande därav, att utbetalning av den beviljade lånesumman ej må äga

rum, förrän däremot proportionellt svarande inbetalning verkställts å den

del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan

återbetalningsskyldighet lämnat tillskott; och skall härjämte en tiondel av

den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess ej mindre inteckning i

järnvägen meddelats med den förmånsrätt, som omförmäles nedan under

10:o), än även besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse

med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående

ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande

för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik.

6:o) I undantagsfall, då särskilda skäl därtill föreligga, äger Kungl. Maj:t

bestämma, att statslånet må höjas från tre sjundedelar till högst hälften

av den beräknade anläggningskostnaden, ävensom medgiva det lånesökande

bolaget en däremot svarande minskning i skyldigheten att anskaffa eget

anläggningskapital.

7:o) Därest kostnaden för järnvägsanläggningens utförande icke skulle

uppgå till det i det fastställda kostnadsförslaget upptagna beloppet, skall

statslånet nedsättas med ett belopp, utgörande högst tre sjundedelar eller i

fall, som avses i 6:o), högst hälften av kostnadsminskningen; och skall bolaget

sålunda vara pliktigt, att, sedan anläggningen blivit i vederbörlig ordning

avsynad och godkänd, omedelbart till statsverket återbära vad bolaget

för mycket kan hava uppburit.

8:o) Därest järnväg, för vars anläggning statslån sökes, skall trafikeras

av en annan järnväg, bör preliminärt avtal därom, såvitt möjligt, vara upprättat,

innan ansökning om statslån ingives, samt avskrift av detsamma

bifogas ansökningen.

9:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken

annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör avbetalning därå;

b) att räntefrihet må åtnjutas för högst tre år från lyftningsdagarna,

men dock ej utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik;

c) att, så snart ränta upplupit å lyftat lånebelopp till och med det datum,

som motsvarar det för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp

skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62.

45

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; samt

e) att därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill

dess samma belopp varder behörigen inbetalt.

10:o) Till säkerhet för sin fordrans utbekommande skall staten erhålla

inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för

vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats.

ll:o) Mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, å statens vägnar, och

varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall avslutas kontrakt, varigenom

bolaget förbinder sig att utföra järnvägsanläggningen i överensstämmelse

med den fastställda arbetsplanen ävensom vidtaga alla på bolaget ankommande

åtgärder för att staten må, så snart ske kan, erhålla den under 10:o)

stadgade inteckningssäkerhet; börande i detta kontrakt tillika intagas alla

bolagets rättigheter och skyldigheter enligt de beslut, som av Kungl. Maj:t

meddelats vid statslånets beviljande.

12 :o) Fullmäktige i riksgäldskontoret äga medgiva, att statslån, som utbetalts

från ifrågavarande anslag, må i dess helhet återbetalas före den

stadgade amorteringstidens utgång.

13 :o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot

i styrelsen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten, och

utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och

räkenskaper; och skall arvode till sålunda utsedd ledamot och revisor bekostas

av bolaget.

14:o) Järnvägsbyggnaden med därtill hörande anläggningar skall utföras

under statens kontroll.

15:o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.

Maj:t kan finna gott för bolaget meddela, som ock i övrigt alla de villkor

och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Bibanelånefonden.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från bibanelånefonden med däri av 1916 års

riksdag beslutad ändring.

Riksdagen har år 1911 beslutat att för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och Jämtland.®

län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond av

5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912 med

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial Nr 62.

1.000. 000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under

ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod

disponeras, med rätt för Kung], Maj:t att från denna fond anvisa statslån

till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,

om vilka här är fråga.

1913 års riksdag har beslutat att öka ifrågavarande fond från 5,000,000

kronor till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år från och med år 1914

avsättas ytterligare 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit

till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av

samma treårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna

fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda

järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.

1914 års senare riksdag har beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från

8.000. 000 kronor till 12,000,000 kronor på det sätt, att under vartdera av

åren 1917 och 1918 avsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att belopp,

som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande

år disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från fonden anvisa

statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,

om vilka här är fråga.

1915 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande fond,

som enligt riksdagens tidigare beslut skolat ske under åren 1916—1918, i

stället skola äga rum under åren 1917—1919.

1916 års riksdag har dels beslutat att för avsättning till ifrågavarande

fond i riksstaten för år 1917 upptaga ett belopp av 1,000,000 kronor; dels

beslutat, att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare beslut

skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas för år 1920;

dels ock medgivit, att Kungl. Maj:t må under tiden till och med år 1920

förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade medel.

1919 års lagtima riksdag har beslutat, att den avsättning till fonden, som

enligt år 1916 fattat beslut skolat ske under år 1920, i stället skall äga

rum under år 1921.

1920 års riksdag har dels beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från

12.000. 000 kronor till 24,000,000 kronor på det sätt, att under år 1921 till

fonden avsättas, utöver redan beslutat belopp om 1,000,000 kronor, ytterligare

2,400,000 kronor samt under vart och ett av åren 1922—1925 avsättas

likaledes 2,400,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna

fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda

järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga; dels beslutat, att de för åtnjutande

av lån från ifrågavarande fond hittills föreskrivna villkor och

bestämmelser skola gälla även för lån ur den sålunda ökade fonden; dels

medgivit, att Kungl. Maj:t må under tiden till och med år 1925 förfoga

över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade medel; dels

ock beslutat att för avsättning till ifrågavarande fond i riksstaten för år

1921 upptaga ett reservationsanslag av 3,400,000 kronor.

1921 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till fonden, som skolat

ske under åren 1922—1925, i stället skola äga rum under åren 1923—1926.

1922 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande fond,

som enligt tidigare beslut skolat ske under åren 1923—1926, i stället skola

äga rum under budgetåren 1 juli 1923—30 juni 1927.

Slutligen har 1923 års riksdag beslutat, att de avsättningar till bibanelåne
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62.

47

fonden, som enligt tidigare meddelade bestämmelser skolat ske under budgetåren

1923—1927, i stället skola äga rum under budgetåren 1924—1928.

1926 års riksdag har medgivit, att Kungl. Maj:t må jämväl för tiden efter

1925 års utgång förfoga över samtliga av riksdagen anvisade medel för avsättning

till bibanelånefonden.

För åtnjutande av lån från denna fond har riksdagen fastställt följande

villkor och bestämmelser:*)

l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt

hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning, som

är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara uppgjort

enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadslörslaget och de undersökningar, varpå detta grundar sig,

skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig ledning

därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans

tillräcklighet.

4 ro) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och är

det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas.

5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån vara

skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som jämte

statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt

arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst så stor del, som

motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras

av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets fortgång

på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande därav,

att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av

aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott, skola

ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas, och före lyftningen

av dessa låneandelar. En femtondel av den beviljade låneförsträckningen

skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i

överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december

1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar

och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik.

*) Dessa bestämmelser tillämpas endast i fråga om låneunderstöd, vilka av Kungl. Maj:t

anvisats före den 1 juli 1923.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial Nr 62.

7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

°tt två tredjedelar av det beviljade statslånet skola förräntas och amorteras

sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och fyra

tiondels procent å ursprungliga förslräckningsbeloppet, av vilken annuitet

först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden

utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under en

tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande

sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd

med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom

fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten, först sedan i stadgad ordning såväl

all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som ickt är att hänföra till anståndsränta, upplupit

å lyftat lånebelopp till och med det datum, som motsvarar det för kapitalavbetalning

fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och halv procent ränta, intill dess

samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt, men

amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu ifrågavarande

del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall börja

erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit lyftad;

skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges,

lan tagaren dära gälda fem och en halv procent ränta, till dess samma

belopp varder behörigen inbetalt.*)

8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel

ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den

av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan

fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för

förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må

utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad.

9:°) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd leda
-

) Mom. 7:o har erhållit sin nuvarande lydelse genom beslut av 1916 års riksdag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62.

4!)

mot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten, och

utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och

räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas

av bolaget.

10 :o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

ll:o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt underkasta

sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t

kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och

kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Av 1923 års riksdag meddelade bestämmelser angående understöd

från bibanelånefonden.

(Tillämpas i fråga om understöd, som av Kungl. Maj:t beviljats från fonden fr. o. m.

den 1 juli 1923.)

För åtnjutande av understöd från denna fond skola fr. o m. den 1 juli

1923 gälla följande, av riksdagen fastställda villkor och bestämmelser:

l:o) Behovet och ändamålsenligheten av banbyggnaden, särskilt dess vikt

i nationalekonomiskt hänseende, skola genom tillfredsställande utredning

vara ådagalagda.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning, som

är förenlig med den uppgift, banbyggnaden har att fylla, skall vara uppgjort

enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar sig,

skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig ledning

därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans

tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och är

det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, vilka kunna föranledas av kostnadsförslagets

och arbetsplanens granskning.

5:o) För att kunna erhålla statsunderstöd skall det sökande bolaget vara

skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som

jämte statsunderstödet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande,

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla, och varav minst så

stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande.

6:o) Statsunderstödet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbe
-

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets memorial Nr 62.

tets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med

iakttagande därav, att utbetalning å den beviljade understödssumman ej må

äga rum, förrän däremot proportionellt svarande inbetalning verkställts å den

del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest

utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott; och skall härjämte en femtondel

av det beviljade statsunderstödet innestå, till dess ej mindre inteckning

i järnvägen meddelats med den förmånsrätt, som omförmäles nedan under

10:o), än även besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse

med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående

ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande

för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik.

7:o) Därest kostnaden för järnvägsanläggningens utförande icke skulle

uppgå till det i det fastställda kostnadsförslaget upptagna beloppet, skall

statsunderstödet nedsättas med högst tre fjärdedelar av kostnadsminskningen,

och skall bolaget sålunda vara pliktigt att, sedan anläggningen blivit i

vederbörlig ordning avsynad och godkänd, omedelbart till statsverket återbära

vad bolaget för mycket kan hava uppburit.

8:o) Därest järnväg, för vars anläggning statsunderstöd sökes, skall trafikeras

av annan järnväg, bör preliminärt avtal därom, så vitt möjligt, vara

upprättat, innan ansökning om statsunderstöd ingives, samt avskrift av

detsamma bifogas ansökningen.

9:o) Med avseende å ifrågavarande statsunderstöd skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statsunderstödet skola utlämnas såsom

lån samt förräntas och amorteras sålunda,

a) att annuiteten för lånets återgäldande beräknas till fem och fyra

tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet

först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden

utgör avbetalning därå;

b) att räntefrihet må åtnjutas för högst fyra år från lyftningsdagarna,

men dock ej utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik;

c) att, så snart ränta upplupit å lyftat lånebelopp till och med det

datum, som motsvarar det för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas

belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta intill

dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statsunderstödet skall lämnas utan återbetalningsskyldighet.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62.

51

10:o) Till säkerhet för sin fordrans utbekommande skall staten erhålla

inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för

vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats.

11 :o) Mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, å statens vägnar, och varje

järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall avslutas kontrakt, varigenom

bolaget förbinder sig att utföra järnvägsanläggningen i överensstämmelse

med den fastställda arbetsplanen ävensom vidtaga alla på bolaget

ankommande åtgärder för att staten må, så snart ske kan, erhålla den under

10:o) stadgade inteckningssäkerhet; börande i detta kontrakt tillika intagas

alla bolagets rättigheter och skyldigheter enligt de beslut, som av Kungl.

Maj:t meddelats vid statsunderstödets beviljande.

12 :o) Fullmäktige i riksgäldskontoret äga medgiva, att statslån, som utbetalts

från ifrågavarande anslag, må i dess helhet återbetalas före den

stadgade amorteringstidens utgång.

13:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot

i styrelsen för varje järnvägsbolag, som erhållit understöd av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och

räkenskaper; och skall arvode till sålunda utsedd ledamot och revisor bekostas

av bolaget.

14:o) Järnvägsbyggnaden med därtill hörande anläggningar skall utföras

under statens kontroll.

15 :o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.

Maj:t kan finna gott för bolaget meddela, som ock i övrigt alla de villkor

och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

16:o) I händelse staten inlöser järnvägsanläggningen, skall vid beräkning

i enlighet med koncessionsbestämmelserna av inlösningsbeloppet, staten erhålla

avräkning för den del av statsunderstödet, som lämnats utan återbetalningsskyldighet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets memorial Nr 62.

Avlöningsstater.

Riksgäldskontoret och riksdagens hus.

A. Fullmäktige.

Till envar av sju fullmäktige, arvode 4,000 kronor ..................... 28,000 kr

Därutöver

till ordföranden ................................................................. 2 000 »

> förste deputeraden ...................................................... lODOO »

. » andre > ....................................3,000 »

Vikariatsersättning vid semester för förste deputeraden, förslagsansla§

............................................................................ 1.250 » 44,250 kr.

B. Tjänstemännen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag................................... 220,000 kr.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag........................................................ 10 000 >

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag..................... 60,000 >

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag............................................. 7 500 »

Förslagsanslag 341,750 kr.

Anm. Riksdagen har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i avbidan på slutligt avgörande

av frågan om ordnandet av riksdagens inre administrativa och ekonomiska angelägenheter

tills vidare förordna dels såsom vice värd i riksdagens hus en tjänsteman mot en

avlöning högst enligt 27:e lönegraden i gällande löneplan för befattningshavare vid

riksdagens verk, dels ock under den tid av året, då fullmäktige så finna nödigt, en tjänsteman

i riksdagens verk mot avlöning högst enligt 17:e lönegraden av samma löneplan.

Riksdagsbiblioteket.

Arvoden å 500 kronor till tre styrelseledamöter ...........

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.........

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..............................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare...............

.................... 1,500 kr.

.................... 32,000 >

.................... 500 »

.................... 8,000 »

Förslagsanslag 42,000 kr.

Justitieombudsmansexpeditionen.

Avlöning till justitieombudsmannen.......................................................... 17 040 kr

Gottgörelse till justitieombudsmannens ersättare, förslagsanslag . 2 130 »

Avlöning till en byråchef...................................................................... 11*940 »

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag....................................... 14,135 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.........................................................'' " 1*800 »

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag................................................ R700 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.................................... 2D00 »

Förslagsanslag 50,745 kr.

Militieombudsmansexpeditionen.

Avlöning till militieombudsmannen ........................................................ 17 040 kr

Gottgörelse till militieombudsmannens ersättare, förslagsanslag ..................... 2,130 »

Avlöning till en byråchef........................................................................... 1R940 »

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...................................... 14D60 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................................... ’ ’’ R500 3

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.................................. 3,400 »

Förslagsanslag 50,070 kr.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 62.

53

Från riksgäldskontoret utgående pensioner. *)

1

Ursprungligen

beviljade

pensioner

Förhöjda pen- sioner fr. o. m.

1 juli 1925

Från riksstatsanslaget XIII: 1.

Kr.

Kr.

till f. d. befattningshavare hos riksdagen eller deras änkor:

Förre föreståndaren för riksdagens tryckeriexpedition, fil.

kand. P. Velander.......................................

4,000

—

4,752

—

» notarien i första kammarens kansli Olof Tryggve

Hermelin .....................................................

1,400

—

*)1,914

—

> postvaktmästaren hos riksdagens andra kammare

E. M. Wistrand ............................................

1,000

—

1,452

—

» notarien hos riksdagens andra kammare Andrietta

Katarina Lundgren..........................................

750

—

972

—

Förra städerskan i riksdagshuset Augusta Sofia Nilsson ...

300

—

696

—

» » » > Hedda Elfrida Nyqvist,

född Ekendahl................................................

504

—

—

—

Förre notarien hos riksdagens andra kammare Carl Na- poleon Sandströms änka Anna Amalia Sandström,

född Pilblad...................................................

500

» korrekturläsaren Gösta Miles Karlströms änka Inge- borg Karlström, född Söderman ........................

500

—

—

—

Från riksstatsanslaget XIII: 2.

till f. d. befattningshavare i riksgäldskontoret och vid

riksdagens hus eller deras änkor:

Förre kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart ..................

2,000

—

2,328

—

» revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann

3,100

—

3,504

—

» förste vaktmästaren Carl Johan Lundell...............

1,400

—

1,884

» extra portvakten vid riksdagshuset Per Fredlund...

500

—

900

» förste riksgäldsvaktmästaren Carl Johan Johansson

1,920

—

—

—

» riksgäldsvaktmästaren Vilhelm Emanuel Willberg ...

1,716

—

—

—

Från riksstatsanslaget XIII: 7.

till f. d. befattningshavare hos riksdagens justitie- ombudsman:

Förra skrivbiträdet Ellen Kindelius ..............................

1,200

—

1,668

—

*) Inklusive pensionsförhöjning å en från statskontoret utbetald pension å 1,350 kronor.

Den från riksgäldskontoret utbetalda pensionen beviljades av 1925 års riksdag men har utgått

först från och med år 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:380 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret med reglemente för riksgäldskontoret. a1 i texten