Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial Nr 8

1928-02-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1928:8, Bankoutskottets memorial Nr 8

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 8.

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 9 februari 1928 kl. 2 e. m.

Memorial, med överlämnande av redaktionskommitténs för

utgivande av ett historiskt och statsvetenskapligt arbete

om den svenska riksdagen berättelse över kommitténs

verksamhet under år 1927.

1926 års riksdag uppdrog åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i huvudsaklig

överensstämmelse med en i bankoutskottets utlåtande nr 23 omförmäld,

av tillkallade kommitterade uppgjord plan låta utgiva ett historiskt

och statsvetenskapligt arbete om den svenska riksdagen — avsett att

hugfästa femhundraårsminnet av den svenska riksdagens tillvaro — samt

bemyndigade fullmäktige att av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader

i mån av behov för ifrågavarande ändamål använda ett belopp

av 240,000 kronor.

Med anledning härav hava fullmäktige, i enlighet med ovannämnda

kommitterades förslag, i april 1926 tillsatt en redaktionskommitté för

ifrågavarande verk samt till ledamöter i denna kommitté utsett fullmäktiges

ordförande K. E. H. Hildebrand, f. d. generalkrigskommissarien K. Y.

Rydén, riksarkivarien H. K. H. Almquist och professorn A. K. A. Brusewitz.

Kommittén har i sin ordning uppdragit åt landshövdingen N. Edén att

utöva den närmaste ledningen av arbetet.

I bankoutskottets omförmälda utlåtande förutsattes, att redaktionskommittén

skulle till fullmäktige avgiva årsberättelser över sin verksamhet,

vilka sedermera skulle tillställas bankoutskottet, samt att kostnaderna skulle

i nämnda berättelser närmare redovisas.

I anledning härav har utskottet fått emottaga från fullmäktige dels under

år 1927 redaktionskommitténs berättelse över kommitténs verksamhet under

år 1926, dels ock med skrivelse den 26 januari 1928 en av kommittén

avgiven, såsom bilaga vid detta memorial fogad berättelse över kommitténs

verksamhet under år 1927.

Då sistnämnda berättelse innehåller en redogörelse för den nu föreliggande

planen för verket, har utskottet ansett densamma böra bringas till riksdagens

kännedom; vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 9 februari 1928.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankout skottets memorial Nr 8.

7

Bilaga.

Till herrar fullmäktige i riksgäldskontoret.

Redaktionskommittén för utgivande av ett verk om svenska riksdagen

får härmed avgiva berättelse över sin verksamhet under år 1927.

Kommittén har under året haft sju sammanträden, nämligen den 17

februari, den 27 maj, den 2 september, den 20 oktober, den 19 november,

den 28 november och den 2 december.

Sedan amanuensen, fil. lic. Sixten Humble, vilken i juni månad 1926

anställts såsom kommitténs sekreterare, tillträtt ny tjänst och i anledning

härav anmält sig önska avgå från sitt uppdrag i kommittén, har såsom

sekreterare från och med den 18 februari 1927 tjänstgjort andre arkivarien

i riksarkivet, fil. d:r Walfrid Enblom.

Den under 1926 igångsatta registreringen av frihetstidens utskottshandlingar

har fullföljts och under större delen av året 1927 kunnat bedrivas

med ökad fart, därigenom att ytterligare ett skrivbiträde engagerats

och i övervakningen av registreringsarbetet jämte förste arkivarien Naumann

deltagit även kommitténs sekreterare. Dennes medverkan i arbetet med

registreringen har jämlikt hans åtagande ingått i hans uppdrag såsom

sekreterare och ej påkallat ersättning utöver det avtalade sekreterarearvodet,

2,000 kronor per år.

Under hösten träffades denna del av kommitténs verksamhet av en

beklaglig förlust, i det att förste arkivarien Naumann efter en kort sjukdom

avled den 26 oktober 1927. Ledningen av registreringsarbetet i

dess helhet — under redaktörens inseende — övertogs då av sekreteraren

d:r Enblom mot det för Naumann bestämda arvodet av 250 kronor per

månad; i samband härmed begränsades enligt överenskommelse med d:r

Enblom hans sekreterarearvode tills vidare till 1,000 kronor för år. Då

sålunda alltifrån den 1 oktober 1927 endast en arkivman varit anställd

vid detta arbete, har detsamma därefter givetvis icke kunnat fortgå med

samma snabbhet som under föregående del av året, men resultatet har

dock blivit, att vid årets slut registerkort voro utskrivna för samtliga

riksdagar utom 1719 års, som på grund av det ringa antalet betänkanden

hittills icke behandlats. Det arbete, som nu återstår är antecknandet å

dessa av ständernas resolutioner samt ständernas och sekreta utskottets

skrivelser.

Arbetet i dess helhet beräknas kunna vara avslutat under sommaren

1928.

Planen för verket om riksdagen har av kommittén och redaktören under

året blivit slutligt utformad i sina olika delar. Det utkast, som på sin

tid framlagts av 1925 års utredningskommitté och lämnats utan anmärkning

vid riksdagens beslut i ärendet, har därvid i allt väsentligt blivit följt.

Av utredningskommitténs alternativ i fråga om volymantalet inom förra

huvudavdelningen, riksdagens historia intill 1865, har det befunnits nöd
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr &.

vändigt att upptaga det längre gående, eller sex volymer, i det att framställningen

av tiden intill 1718 efter samråd med de vidtalade författarne

ansetts kräva sammanlagt tre volymer. Den senare huvudavdelningen,

Tvåkammarriksdagen, har däremot kunnat, med undantag för avslutande

sammanfattning och register, inrymmas inom det lägre av utredningskommitténs

alternativ, 7 volymer. Jämsides med planens utformning hava

underhandlingar om engagerande av författare fortgått. Kommittén måste

även beträffande denna del av sin verksamhet beklaga förlusten av tvänne

värderade medarbetare, i det att professorerna Sigfrid Wallengren och

P. O. Gränström, vilka åtagit sig att utarbeta den förstnämnda inledningsvolymen

i verkets senare avdelning och den sistnämnde slutvolymen i

dess förra avdelning, bortryckts av döden. Dessa dödsfall hava nödvändiggjort

förändringar i den avsedda författarelistan, vilka icke utan svårighet

kunnat genomföras. Det har emellertid lyckats kommittén att väsentligen

slutföra engagerandet av författare, så att avtal — i form av skriftliga

kontrakt -— nu äro träffade för hela förra avdelningen samt även för

senare avdelningen med undantag för ett par smärre partier, vilka av särskilda

skäl ansetts böra något anstå.

Den sålunda nu föreliggande planen för verket och dess uppdelning på

författare framgår av följande tablå, däri en volym avses inrymma genomsnittligt

400 sidor:

PÖRRA AVDELNINGEN.

Riksdagens historia intill 1865.

I. Riksdagens uppkomst och utveckling intill 1500-talets slut. lVs

volym.

Professor Sven Tunberg.

II. Riksdagens historia från 1600-talets ingång intill Erihetstiden. IV2

volym.

Docenten Nils Ahnlund.

III. Riksdagen under Erihetstiden. I1/2 volym.

Lektor Fredrik Lagerroth.

Anmärkning: (Vissa mindre partier av framställningen om Riks
dagen

under Erihetstiden, vilka kräva speciella undersökningar,

äro avsedda att överlämnas åt medarbetare

till huvudförfattaren.)

IV. Riksdagen under Gustavianska tiden. Va volym.

Docenten Georg Landberg.

V. Riksdagen 1809—1865: Sammansättning och verksamhetsformer.

Fil. d:r Erik Fahlbeck.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotteta memorial Nr 8.

9

SENARE AVDELNINGEN.

Riksdagen efter 18G5.

I. Sammansättning, valrätt, valsätt. 1 volym.

Docenten Georg Andrén.

Anmärkning: (En kort framställning om riksdagspartierna är av
sedd

att ingå i denna volym; författare har ännu icke

blivit engagerad.)

II. Riksdagens konstituerande och avslutning. Riksdagsupplösning.

Förfarandet i kamrarna (generellt).

Professor C. A. Reuterskiöld.

Sammanjämkning och gemensam votering.

Docenten Arthur Thomson. 1 volym.

III. Utskottsväsendet. 1 volym.

Docenten Herbert Tingsten.

Anmärkning: (Till den allmänna framställningen av utskottsväsendet

avser kommittén att foga redogörelser för de ständiga

utskottens arbetssätt, utarbetade av medlemmar eller

sekreterare i olika utskott, i den män författare kunna

förvärvas.)

IV. Riksdagens finansmakt.

Professor Nils Herlitz.

Budgetens utarbetande.

Överdirektören Richard Sandler. 1 volym.

V. Riksdagen och Riksbanken.

Förste deputeraden i Riksbanken V. Moll.

Riksgäldskontoret.

Riksgäldsfullmäktiges ordförande, D:r Karl Hildebrand.

Riksdagen och lagstiftningen, i volym.

VI. Ministeransvarigheten. Interpellationsinstitutet. Opinionsnämnden.

Riksdagens befogenheter beträffande utrikespolitiken.

Professor Axel Brusewitz. 1 volym.

VII. Justitieombudsmannen. Militieombudsmannen. Kommitterade för

tryckfriheten.

Justitierådet Nils Alexandersson.

Riksdagens revisorer.

Docenten Gunnar Hesslén. 1 volym.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 8 samt. 6 häft. (Nr 6—8.)

807 28 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial Nr S.

Härtill torde komma avslutande sammanfattning, register och eventuellt

en allmän bibliografi.

Här upptagna beteckningar för olika volymer och partier avse endast

att angiva ämnet för framställningen, icke att utgöra definitiva rubriker;

sådana kunna först i samband med tryckningen utformas.

I varje kontrakt med författare ingår bestämmelse om framställningens

omfång, beräknad i antal tryckark med viss stilyta, ävensom angående

den tidpunkt, vid vilken manuskriptet skall vara avlämnat. Dessa tidpunkter

falla för förra avdelningen mellan 1 januari 1930 och 1 januari

1932, för senare avdelningen mellan 1 april 1932 och 1 januari 1934.

Kommittén har för avsikt att verkställa tryckning och utgivning successivt,

allt eftersom banden kunna färdigställas.

Kommitténs kostnader hava för tiden 1 januari—31 december 1927

belöpt sig till:

för fyra ledamöter i kommittén, ä 500 kronor årligen kronor

redaktören, efter 5,000 kronor årligen ................... ...... *

sekreteraren, efter 2,000 kronor årligen, för de två

sista månaderna reducerat till halva beloppet med

hänsyn till annat uppdrag............................................ ,■»

förste arkivarien E. Naumann efter 250 kronor per

månad, från 1 januari till 30 september, samt skrivbiträden

för registreringen av frihetstidens utskottshandlingar,

ä 1 krona 50 öre per timme (belopp,

utbetalda år 1927 men utgörande kostnader för år

1926, 481 kronor, ej medräknade samt 665 kronor

50 öre, utbetalda i januari månad 1928, inräknade) »

resekostnader och dagtraktamenten ........................... ... »

skrivmaterial, häftning, tryckning ...........,......................... »

2,000: —

5,000: —

1,833: 34

6,773

66

152

75

Summa kronor 15,825

09

Stockholm i januari 1928.

Karl Hildebrand.

Värner Rydén

Helge Almquist.

Axel Brusewitz.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 192&»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.