Sök i Ratio Lex

Första lcammarens undra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5

1928-03-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1928:5, Första lcammarens undra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lcammarens undra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1928 kl. 5 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 5 i

anledning av väckt motion, I: 50, om utredning angående

landets tillgångar av för brytning och bearbetning lämplig

granit m. m.

I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 50, hava herrar Sigfrid Hansson m. fl. föreslagit, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning angående

i landet befintliga tillgångar av för brytning och bearbetning lämplig

granit; i vilken utsträckning landets granitbestånd befinner sig i kronans,

bolags eller enskild ägo; samt huruvida det nu förhärskande brytningsförfarandet

kan anses i en snar framtid äventyra stenindustriens bestånd.

Beträffande motivering får utskottet hänvisa till motionen.

En utredning om landets tillgångar av för brytning och bearbetning

lämplig granit skulle, då en sådan utredning icke kunde anses tillfredsställande

utan att omfattande brytningar företoges i en stor mängd av granitförekomstema,

taga en avsevärd tid och vara förenad med stora kostnader. Med

hänsyn härtill och då utskottet icke känt sig övertygat om nödvändigheten av

en sådan utredning, finner sig utskottet böra avstyrka motionärernas hemställan

i denna del.

Icke heller har utskottet funnit tillräckliga skäl framförda för en utredning

om äganderätten till landets granitbestånd, och utskottet avstyrker därför

motionen jämväl i denna andra del.

Huvudvikten i motionen synes emellertid hava lagts på frågan om brytningsförfarandet

vid stenbrotten och särskilt den s. k. nedskravlingen. Denna

fråga är också av intresse. Av motionärernas framställning och av vad utskottet

för övrigt inhämtat framgår tydligt, att driften vid stenbrotten i stor

utsträckning icke skötts på bästa sätt. De ofta oerhörda skrotstenshögar, som

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 12 samt. 2 avd. 5 häft. (Nr 5.) 1

Motionen.

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

belamra stenbrottsplatserna, äro nu givetvis ett hinder för utnyttjande av

den granit, på vilken de upplagts, och skulle samma uppläggning av skrotsten

fortsätta i framtiden, låge häri tydligen en risk för att allt större områden

brytningsbar granit bleve omöjliga att bearbeta. Utskottet har emellertid erfarit,

att förhållandena nu tendera att bliva bättre. De största skrothögarna

bildades under stenindustriens tidigare skeden, då dels den lättåtkomliga

graniten förekom i så stor myckenhet, att hänsyn ej behövde tagas till att vissa

partier av graniten genom skrothögarna gjordes oåtkomliga för brytning,

dels ock de tekniska hjälpmedel, som stodo stenindustrien till buds, ej möjliggjorde

en rationellare uppläggning av den skrotsten, som under alla omständigheter

måste bildas vid ett stenbrott. Den moderna tekniken har medfört

en förbättring härvidlag, och ekonomisk hänsyn har också tvingat till rationellare

brytningsförfarande. Särskilt lärer en utveckling till det bättre hava

skett vid de större stenbrotten, och då en tendens till bildande av större företag

genom sammanslående av mindre gjort sig gällande, synes denna förbättring

komma att omfatta allt större del av stenbrotten. Något ingripande nu

för att reglera driften vid större stenindustriföretag synes därför ej vara

av behovet påkallat. Vid de små, ofta såsom biföretag vid sidan av annan

verksamhet bedrivna stenbrotten, torde ett rationellt brytningssätt vara svårare

att genomföra, då dessa småföretag näppeligen kunna bära de oundvikliga kostnader,

som anskaffandet av nödig maskinell utrustning kräver. Något statligt

ingripande mot dessa småföretag är med hänsyn till företagens ekonomi därför

icke att anbefalla.

Enligt vad utskottet inhämtat, äges en stor del av stenbrotten icke av det

företag, som bearbetar brottet utan detta är av ägaren upplåtet åt företaget

på längre eller kortare tids arrende. Ett brytningsförfarande, som omöjliggör

eller avsevärt försvårar fortsatt brytning å stenbrottet, länder därför i sista

hand ägaren av området till skada. Det bör därför ligga i ägarens intresse

att vid arrendets ingående sådana villkor bestämmas angående brytningen och

uppläggningen av skrotstenen, att brytningsmöjlighetema icke efter arrendetidens

slut äro förstörda och området ifråga alltså återställes till honom såsom

fullständigt värdelöst. Även i de fall, där brottet både äges och bearbetas

av ägaren, gälla naturligtvis samma hänsyn mot framtida brytningsmöjligheter.

Enligt utskottets förmenande åligger det alltså först och främst ägaren

av stenbrottet att sörja för att rationella brytningsmetoder användas, och

utskottet håller det också för troligt, att denna uppfattning allt mer gör sig

gällande på området i fråga. Ett genom statligt ingripande författningsmässigt

ordnat reglerande av dessa förhållanden synes under sådana omständigheter

utskottet icke ännu lämpligt.

Därest de förhoppningar, som utskottet ovan uttalat angående en fortsatt

förbättring å ifrågavarande område, icke skulle infrias, anser utskottet det

vara att förvänta, att frågan ånyo underställes riksdagens prövning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5. 3

iled stöd av vad sålunda anförts om åtgärder rörande brytningsförfarandet

anser sig utskottet böra avstyrka motionens hemställan jämväl i dess

tredje del och får sålunda hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 mars 1928.

På utskottets vägnar :

OUSTAF W. ROOS.

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Roos, Julin, N. A. Nilsson,

Fritiof Gustafsson, Östergren, Granström, Larsén och Henrik Andersson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.