Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

1928-03-19 · 137 sidor, varav 131 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 131 av 137 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1928:1, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1928 kl. 10 f. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna

under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande

anslagen till jordbruksdepartementet.

(l:a avd.)

Lantbrnksstyrelsen m. m.

l:o) Lantbruksstyrelsen. I den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—

1929 har Kungl. Maj:t i punkten 1 under nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen

att, i avbidan på den proposition som kunde komma att avlåtas i

ämnet, till lantbruksstyrelsen beräkna för budgetåret 1928—1929 ett belopp

av 225,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

2:o) Tillskott till dyrtidstillägg för lantbrnksingenjörer och lantbruks■stipendiater.

Under punkt 2 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

a) medgiva, att under tiden 1 juli 1928 — 30 juni 1929 må till lantbruksingenjörer

och extra lantbruksingenjörer ävensom till lantbruksstipendiat,

som förordnas att i lantbruksingenjörs ställe utföra förrättning, för den tid

förordnandet varar, utöver dyrtidstillägg på grund av lön eller arvode, av

statsmedel utgå tillskott därtill på grund av inkomster för arbete enligt taxa

beräknade för en var befattningshavare till 2,600 kronor för år räknat;

b) förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående dyrtidstillägg

för motsvarande tid gällande bestämmelser skola i tillämpliga delar

lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare

föreskrifter, som kunna vara erforderliga för tillämpning av dessa bestämmelser

;

c) för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg för lantbruks
*

Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 10 saml. 1 höft. (Nr 1.)

Lantbruks
styrelsen.

[i.*]

Tillskott till

dyrtidstillägg

för lantbruksingenjörer

och

lantbruksstipendiater.

[2.]

l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

JJtskottet.

Assistenter

hos lantbruksingenjörer.

[3.]

ingenjörer och lantbruksstipendiater anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra förslagsanslag av 20,000 kronor.

Departementschefen har ansett tillskotten till dyrtidstillägg åt lantbruksingenjörer

och lantbruksstipendiater böra för budgetåret 1928—1929 utgå

efter samma bestämmelser som nu gälla. Anslaget har beräknats i enlighet

med av Kungl. Maj:t under för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslagna

allmänna grunder för dyrtidstilläggens utgående.

Ehuru riksdagen ännu icke fattat beslut rörande nämnda allmänna grunder

för dyrtidstilläggen, har utskottet med hänsyn till den i varje fall jämförelsevis

obetydliga ändring i det erforderliga anslagsbeloppet, varom här

kan bliva fråga, och i betraktande av det äskade anslagets natur av förslagsanslag

funnit sig böra förorda upptagandet av ifrågavarande anslag

med det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att under tiden 1 juli 1928—30 juni

1929 må till lantbruksingenjörer och extra lantbruksingenjörer

ävensom till lantbruksstipendiat, som förordnas

att i lantbruksingenjörs ställe utföra förrättning,

för den tid förordnandet varar, utöver dyrtidstillägg på

grund av lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott

därtill på grund av inkomster för arbete enligt taxa

beräknade för en var befattningshavare till 2,600 kronor

för år räknat;

b) förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts^

de angående dyrtidstillägg för motsvarande tid gällande

bestämmelser skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse,

med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de

närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga för

tillämpning av dessa bestämmelser;

c) för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg

för lantbruksingejnörer och lantbruksstipendiater

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag

av 20,000 kronor.

3:o) Assistenter hos lantbruksingenjörer. Med tillstyrkande av bifall

till vad Kungl. Maj:t under punkt 3 föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

såsom bidrag till avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

anslag av 48,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

3

4:o) Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning in. m. I enlighet stipendiat »

med Kungl. Maj:ts under punkt 4 gjorda framställning hemställer utskottet, och mejeri
hushållning
att

riksdagen må liksom för innevarande budgetår till m. m.

en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning m. m. [4.]

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

2,500 kronor.

Lantbruksakademien och försöksväsendet på

jordbruksområdet in. in.

5:o) Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

punkt 5 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

Under Centralanstalten

för försöksväsendet
-

a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade på jordbruksförslaget

till stat för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksom- området.

rådet, att tillämpas från och med budgetåret 1928—1929;

b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget till centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet, nu 371,000 kronor, med 5,350

kronor till 376,350 kronor.

Det av departementschefen förordade förslaget till stat för centralanstalten

har följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 142,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................... » 2,000

Arvode till lantbruksakademiens sekreterare i egenskap av

ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalten

samt ordförande i dess nämnd 700 kronor samt arvoden

till envar av 8 assistenter å 6,300 kronor, förslagsanslag » 52,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare.................... » 42,350

Övriga utgifter................................................................................ » 138,000

Förslagsanslag kronor 376,350.

Slutsumman i den för innevarande budgetår gällande staten uppgår till

371.000 krenor, härav för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

40.000 krenor och för övriga utgifter 135,000 kronor, varemot övriga poster

äro upptagna med samma belopp, som i det nu framlagda förslaget.

Den föreslagna höjningen av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare hänför sig dels till behovet att särskilt efter den

numera verkställda utvidgningen av stora institutionsbyggnaden vid experimental

ltet samt på grund av utvecklingen av lantbruksbakteriologiska avdelningens

arbete ersätta det nuvarande vaktmästarbiträdet på avdelningen med en

extra ordinarie vaktmästare med full tjänstgöring och avsedd uteslutande för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Forskningsverksamhet

på

biodlingens

område.

[6.]

denna avdelning, dels ock därtill att styrelsen för centralanstalten med hänsyn

till de krav som numera ställdes på de tre extra assistenterna på husdjursavdelningen

ansett sig böra höja avlöningen åt dessa till liknande belopp som

utgå till motsvarande assistenter vid centralanstaltens andra avdelningar.

Centralanstaltens styrelse har härom anfört, att denna arvodesökning hade

möjliggjorts därigenom, att medel kunnat disponeras för ändamålet ur

reservationsanslaget till avkastningsbedömning rörande avelssvin, å vilket

under senare år förefunnits en behållning. Densamma hade emellertid numera

förbrukats. Därest avdelningen icke skulle nödgas inskränka sin extra

personal, vilket icke torde låta sig göra om det avdelningen påvilande

arbetet skulle kunna fullgöras utan inskränkning, erfordrades sålunda en

ökning av anslaget till icke-ordinarie befattningshavare med 2,350 kronor.

ökningen med 3,000 kronor i anslagsposten övriga utgifter berodde på

stegrade kostnader för gas, bränsle, lyse och kraft i samband med den

vidtagna lokalutvidgningen.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit föranleder ingen utskottets erinran,

varför utskottet hemställer,

/

att riksdagen må

a) godkänna det ovan intagna förslag till stat för

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

att tillämpas från och med budgetåret 1928—1929;

b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget till

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

nu 371,000 kronor, med 5,350 kronor till 376,350 kronor.

6:o) Forskningsverksamhet på biodlingens område. Under punkt 6 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till fortsatt uppehållande av den vid

centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet entomologiska avdelning

bedrivna forskningsverksamheten på biodlingens område anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 6,500 kronor.

För uppehållande av den vid centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet

entomologiska avdelning bedrivna forskningsverksamheten på

biodlingens område anvisade, i anledning av väckta motioner, 1926 års riksdag

(skr. nr 9 A punkt 9) för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av

5,500 kronor. Anslaget, vilket närmast var avsett möjliggöra, att en vid

anstaltens entomologiska avdelning utan särskilt anslag bedriven forskningsverksamhet

rörande särskilt biens sjukdomar icke skulle behöva upphöra,

ställdes till anstaltsstyrelsens förfogande, att användas med 5,200 kronor till

arvode åt assistent och med 300 kronor till expenser.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att statsbidraget för ändamålet skulle i

enlighet med vad statskontoret tillstyrkt för instundande budgetår ökas med

1,000 kronor, varav 800 kronor på assistentens arvode och 200 kronor på

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 5

expenser. Centralanstaltens styrelse har härom anfört att på grund av den

utav riksdagen 1926 beslutade löneregleringen vid anstalten arvodet åt

assistent därstädes höjts till 6,300 kronor. Den person, som anställdes vid

forskningsarbetet för biodlingen, hade förut i fem års tid varit knuten till

den entomologiska avdelningen. För att han icke skulle bliva sämre ställd

i avlöningsliänseende än förut, hade utfyllnad i avlöningen å honom, utöver

av riksdagen beviljade 5,200 kronor, tagits av andra för styrelsen tillgängliga

medel. För innevarande budgetåret saknades emellertid medel till dylik

lönefyllnad, vilket för vederbörande tjänsteman innebure en betydande löneminskning.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till fortsatt uppehållande av den vid

centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet

entomologiska avdelning bedrivna forskningsverksamheten

på biodlingens område anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 6,500 kronor.

7:o) Instrument m. m. vid centralanstaltens för försöksväsendet på

jordbruksområdet avdelning för lantbrukskemi. Under punkt 7 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att av det utav 1926 års rikdag till anskaffande

av instrument m. m. för laboratoriet vid centralanstaltens för

försöksväsendet på jordbruksområdet avdelning för lantbrukskemi beviljade

anslaget av 30,000 kronor anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

8:o) Fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor.

I förslaget till riksstat för budgetåret 1928—1929 har Kungl.

Maj:t upptagit ordinarie anslaget till fast försöksverksamhet vid statsunderstödda

lantbruks- och lantmannaskolor med oförändrat belopp 8,000 kronor.

Departementschefen har i fråga om detta anslag endast framhållit att det

förslag om upprättande av en fast försöksgård, som han på sätt framginge

av nästföljande punkt hade för avsikt att framlägga för innevarande riksdag,

icke vore av beskaffenhet att påverka det under förevarande punkt upptagna

anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928—

1929 upptaga ordinarie anslaget till fast försöksverksamhet

vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor

med oförändrat belopp 8,000 kronor.

Utskottet.

Instrument

m. m. vid

centralanstaltens

för försöksväsendet

på jordbruksområdet

avdelning

för

lantbrukskemi.

[7.]

Fast försöksverksamhet

vid statsunderstödda

lantbruks- och

lantmannaskolor.

[8.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Fast försökagård

för jordbruket.

[9.]

Internationella

lantbruksinstitutet

i Rom.

[10.]

Utskottet.

Internationella

frysinstitutet

i

Paris.

[ii.]

9:o) Fast försöksgård för jordbruket. Under punkt 9 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan

varda riksdagen förelagd, till inrättande vid Lanna Borregården i Saleby

socken av Skaraborgs län av en fast försöksgård för jordbruket beräkna

för budgetåret 1928—1929 ett belopp av 50,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

10:o) Internationella lantbruksinstitutet i Rom. Under punkt 10 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaden för

Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet i Rom anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 11,000 kronor.

För bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella

lantbruksinstitutet i Rom hava av riksdagen anvisade medel stått till Kungl.

Maj:ts förfogande från och med år 1907. Lantbruksakademien, som för

Sveriges del handhar de direkta förbindelserna med institutet, har ansett, att

utgifterna för 1929 böra beräknas till 9,000 kronor såsom bidrag till institutet

samt 2,000 kronor för akademiens kostnader. Då någon reservation

å anslaget den 1 juli 1928 icke torde vara att förvänta, har tillhopa 11,000

kronor ansetts böra stå till förfogande.

Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran. Utskottet hemställer

därför,

att riksdagen må till bestridande av kostnaden för

Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet

i Rom anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 11,000 kronor.

ll:o) Internationella frysjnstitutet i Paris. Enligt anmälan i punkt 11

har på grund av behållning å tidigare för ändamålet anvisade anslag någon

anslagsanvisning för budgetåret 1928—1929 till internationella frysinstitutet

i Paris icke ansetts erforderlig, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
-

omförmäla.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

7

tjudervisniiigsanatalter för jordbruk oeli lantman

n au ä r in gar.

12;o) Diverse behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna. Under punkt 12 D?vers°t^™

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till diverse behov vid lantbruks- ^JtuteTvid

institutet vid Ultuna anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av Ultuna

21,500 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

13:o) Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp. diverse behov

Under punkt 13 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till diverse behov 1 och mejerivid

lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp anvisa för budgetåret 1928— institutet vid

Alnarp.

1929 ett extra anslag av 8,500 kronor. [13.]

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

14:o) Lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Under punkt 14 har LanthusmiKungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att till uppehållande av verksamheten vid nariet å BimFredrika

Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium å Rimforsa anvisa forsa

för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 20,900 kronor. ‘-14.J

Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium å Rimforsa, som

1907, ehuru då under annat namn, börjat sin verksamhet, har alltsedan

1908 understötts med statsmedel. För budgetåret 1927—1928 har för ändamålet

anvisats ett extra förslagsanslag av 20,600 kronor, varav 18,500 utgöra

bidrag till avlöningar och 2,100 kronor beräknats till ålderstillägg åt

lärarinnor.

För läroanstalten gäller av Kungl. Maj:t den 31 december 1921 fastställt

reglemente med däri den 18 juni 1927 gjord ändring. I reglementet hava

intagits vissa bestämmelser, som gälla såsom villkor för statsunderstöd.

Sålunda skola vid seminariet vara fast anställda en föreståndarinna och

minst sex lärarinnor med viss minimilön och rätt till vissa ålderstillägg.

Den föreslagna ökningen med 300 kronor hänför sig till nytillkomna ålders- Utskottet.

tillägg. Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning

och hemställer därför,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten

vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium

å Rimforsa anvisa för budgetåret 1928 1929

ett extra förslagsanslag av 20,900 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Understöd åt

lantmannaskolor.

[15.]

Utskottet.

Ökat understöd

åt lantmannaskolor.

[16.]

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

15:o) Understöd åt lantmannaskolor. I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat

för budgetåret 1928—1929 har ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt lantmannaskolor upptagits med oförändrat belopp 380,000 kronor.

Under förevarande punkt har departementschefen redogjort bland annat

för en framställning av Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

avseende utom annat införande vid lantmannaskolor av kurser lämpade

särskilt för småbrukare samt lantbruksstyrelsens däröver avgivna tillstyrkande

utlåtande.

Departementschefen har för egen del härom anfört följande:

»Beträffande först det i ärendet framställda förslag, avseende anordnande

vid statsunderstödda lantmannaskolor av särskilt för blivande småbrukare

anpassade undervisningskurser, torde jämväl enligt min mening vara synnerligen

önskvärt, att en undervisningsform må införas, vilken bättre än

vad fallet torde vara med de nuvarande lantmannaskolorna är inriktad på

småbrukarnas särskilda förhållanden och behov. Något hinder att redan

nu, innan den på dagordningen stående frågan om en reformering av den

lägre lantbruksundervisningen blivit slutbehandlad, vidtaga åtgärder, möjliggörande

en dylik undervisning, synes mig icke föreligga. Ett försök i

denna riktning torde snarare kunna bliva av en viss betydelse för bedömande

av olika skolformers lämplighet. För ändamålet torde i anslutning till lantbruksstyrelsens

förslag ett tillägg böra ske i det för lantmannaskolorna

gällande reglementet.

Ehuru något beslut av riksdagen i detta avseende icke torde erfordras,

har jag velat här redogöra för frågan, för att riksdagen må beredas tillfälle

att yttra sig därom.»

Vad departementschefen i ärendet anfört, föranleder icke någon erinran

från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lantmannaskolor

må i riksstaten för budgetåret 1928—1929

upptagas med oförändrat belopp, 380,000 kronor.

16:o) Ökat understöd åt lantmannaskolor. Under punkt 16 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att för beredande av ökat understöd åt lantmannaskolor

för läsåret 1927—1928 anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

förslagsanslag av 20,000 kronor, att utgå med högst 10 procent av skola

eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel,

anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke

inräknat, samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt

eller delvis svarande belopp.

Utöver nyssnämnda ordinarie förslagsanslag till understöd åt lantmannaskolor

har av riksdagen från och med 1919 anvisats särskilda anslag för

beredande av ökat understöd åt lantmannaskolor till mötande av skolornas

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

9

under dyrtiden betydligt ökade utgifter för hyra av lokaler, underhåll av

byggnader, räntor, bränsle, trycksaker m. m. Ifrågavarande understöd hava

alltsedan läsåret 1923 — 1924 utgått med högst 10 procent av skola eljest enligt

gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel, anslag till

ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat,

samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt eller delvis

svarande belopp. Det för budgetåret 1927—1928 beviljade anslaget, 33,000

kronor, avser understöd för läsåret 1926—1927.

(Statsrådsprotokollet sid. 36 och 37.)

Såsom i ärendet erinrats, har föregående års riksdag beviljat anslag att

uppföras i riksstaten för innevarande budgetår för beredande av ökat understöd

med 10 procent åt folkhögskolor för arbetsåret 1927—1928.

Förevarande framställning avser att bereda dylikt tilläggsanslag jämväl

till lantmannaskolorna på sätt föregående år ägt rum. Med hänsyn till

medelsåtgången under senaste budgetsperioder har anslaget av departementschefen

ansetts kunna begränsas till 20,000 kronor.

I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av ökat understöd åt

lantmannaskolor för läsåret 1927—1928 anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra förslagsanslag av 20,000

kronor, att utgå med högst 10 procent av skola eljest

enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av

statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg

till lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende

av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt eller

delvis svarande belopp.

17:o) Ökat understöd åt lanthushållsskolor. Under punkt 17 har Kungl. ökat underMaj:t

föreslagit riksdagen att för beredande av ökat understöd åt lanthushållsskolor

för läsåret 1927—1928 anvisa för budgetåret 1928—1929 ett skolor.

extra förslagsanslag av 8,000 kronor, att utgå med högst 10 procent av [17.]

skola eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel,

anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen

icke inräknat, samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot

helt eller delvis svarande belopp.

Utöver ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lanthushållsskolor,

213,000 kronor, ha från och med 1919 av riksdagen anvisats särskilda anslag

för beredande, i likhet med för lantmannaskolorna, av ökat understöd.

Ifrågavarande understöd hava alltsedan läsåret 1923—1924 utgått med högst

10 procent av skola eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd

av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Dyrtidstiilägg

åt lärare vid

lantmannaskolor,

lanthushållsskolor

och lantbruksskolor,

.

[18.]

lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes

däremot helt eller delvis svarande belopp. Anslaget är för budgetåret

1927—1928 upptaget med 20,000 kronor.

Framställningen avser beredande åt lanthushållsskolorna av motsvarande

ytterligare understöd, som föreslagits beträffande lantmannaskolorna. Med

hänsyn till medelsåtgången under de två senaste budgetåren har anslaget

av departementschefen ansetts kunna begränsas till 8,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för beredande av ökat understöd åt

lanthushållsskolor för läsåret 1927—1928 anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor,

att utgå med högst 10 procent av skola eljest enligt

gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel,

anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstiilägg

till lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende

av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt

eller delvis svarande belopp.

18:o) Dyrtidstiilägg åt föreståndare och lärare vid lantmannaskolor,

lanthushållsskolor och lantbruksskolor. Under punkt 18 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att

a) besluta, att de för budgetåret 1927—1928 gällande allmänna grunder

för dyrtidstiilägg åt lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt

lantbruksskolor skola gälla jämväl för budgetåret 1928—1929;

b) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter, som för

tillämpning av förberörda allmänna grunder för ifrågavarande dyrtidstiilägg

må befinnas erforderliga;

c) medgiva, att åt lärarinnepersonalen vid Fredrika Bremer-förbundets

lanthushållningsseminarium å Rimforsa må från och med den 1 juli 1928

och tillsvidare under budgetåret 1928—1929 utgå dyrtidstiilägg i huvudsaklig

överensstämmelse med de allmänna grunder, som för samma tid komma att

gälla beträffande motsvarande personal vid lanthushållsskola, och jämlikt

de närmare föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan för tillämpning av sagda

grunder finna erforderliga;

d) för nu angivna ändamål anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

förslagsanslag av 125,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

11

19:o) Lägre mejeriskolor för kvinnor. I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat

för budgetåret 1928 — 1929 har ordinarie reservationsanslaget till lägre

mejeriskolor för kvinnor upptagits utan angivet belopp.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 29,000 kronor. Med

hänsyn till å anslaget uppkommen behållning erfordras icke någon medelsanvisning

för instundande budgetår.

Utskottet hemställer,

att ordinarie reservationsanslaget till lägre mejeriskolor

för kvinnor må i riksstaten för budgetåret 1928—1929

uppföras utan angivet belopp.

20:o) Utbildningskurser för kontrollassistenter. Under punkt 20 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser

för kontrollassistenter anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

21:o) Utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare. Under

punkt 21 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser

för ladugårdsförmän och svinskötare anvisa för budgetåret

1928 — 1929 ett extra reservationsanslag av 32,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

22:o) Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och

Dalarna. Under punkt 22 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till

anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland

och Dalarna anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 2,800 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

( ''

23:o) Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel. Under punkt 23

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser

i beteskultur och ängsskötsel anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra reservationsanslag av 2,200 kronor.

Lägre mejeriskolor

för

kvinnor.

[19.]

Utskottet.

Utbildningskurser

för

kontrollassistenter.

[20.]

Utbildningskurser

för

ladugårdsförmän

och

svinskötare.

[21.]

Utbildningskurser

för

kvinnliga

ladugårdsskötare

i

Norrland och

Dalarna.

[22.]

Utbildningskurser

i betes•

kultur och

dna sskötsel.

[23.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

Understöd åt

elever vid

lägre lantbruksund

ervisningsanstalt

er.

[24.]

Motion.

12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

24:o) Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter.

Under punkt 24 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att minska ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,

nu 150,000 kronor, med 10,000 kronor till 140,000 kronor.

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion

nr 197 av herrar Schill och Olsson i Ramsta har hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att under punkt 24, nionde huvudtiteln, upptaget ordinarie

förslagsanslag höjes med 50,000 kronor till 190,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Ordinarie förslagsanslaget till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter

är jämlikt beslut av 1927 års riksdag (se IX H. T. p. 32)

uppfört med 150,000 kronor.

För anslagets användning gäller kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 296)

med däri genom kungörelse den 11 juni 1926 (nr 255) gjord ändring. Från

anslaget må utgå understöd till ohemedlade och mindre bemedlade elever vid

lantmanna-, lanthushålls- och lantbruksskolor, vid kvinnliga mejeriskolor,

vid utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna

samt vid fast småbrukarkurs med särskilt antagna elever.

Understöden utgå, vad beträffar lantmannaskolor, med högst följande belopp,

nämligen 30 kronor till obemedlad och 15 kronor till mindre bemedlad

elev för varje månad.

Anslaget har till och med budgetåret 1925—1926 haft karaktär av reservationsanslag,

och redovisas från denna tid en å anslaget uppkommen behållning

av 8,959 kronor 26 öre. Då denna behållning torde böra tagas i

anspråk för med anslaget avsett ändamål, har departementschefen ansett anslaget

böra för budgetåret 1928—1929 begränsas till 140,000 kronor.

I den under punkt 15 här ovan omförmälda framställningen till Kungl. Maj:t

från Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har jämväl hemställts

om sådan höjning av elevunderstöden vid statsunderstödda lantmannaskolor,

att behövande elever kunde utan större direkta kostnader genomgå

skolorna. Härjämte har i en av departementschefen under motsvarande

punkt i nionde huvudtiteln omförmäld framställning av svenska lantmannaskolornas

lärarförening hemställts om anvisande av ett anslag å 120,000

kronor till understöd åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid sådana

lantmannaskolor avseende att möjliggöra en ökning med 50 procent av de

nu utgående elevunderstöden.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande över sistnämnda framställning anfört,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr t

13

att därest vissa av styrelsen berörda ekonomiska konsekvenser icke skulle

anses utgöra hinder för tillmötesgående av de önskemål, som uttalats i denna

framställning, styrelsen för sin del ville förorda bifall till densamma på

det sätt, att ordinarie förslagsanslaget till understöd åt elever vid lägre

lantbruksundervisningsanstalter måtte höjas från 100,000 kronor med 50,000

kronor till 200,000 kronor att, såvitt anginge lantmannaskolor, utgå alltefter

de behövande elevernas ekonomiska villkor med 50 kronor, 35 kronor

eller 20 kronor för varje månad.

Departementschefen har enligt uttalande under punkt 15 i statsrådsprotokollet

(sid. 35) ansett frågan om höjning av elevunderstöden tarva närmare

utredning icke minst med hänsyn till konsekvenserna beträffande andra

statsunderstödda skolor, och kunde han därför icke nu tillstyrka någon höjning

uti ifrågavarande avseende.

Det i motionen framställda förslaget avser en höjning av elevunderstöden

för obemedlad elev till 50 kronor och för mindre bemedlad elev till 25 kronor

per månad, i anslutning vartill motionärerna hemställt om en höjning av

det av Kungl. Maj:t under förevarande punkt upptagna anslaget med 50,000

kronor till 190,000 kronor.

I motionen framhålles, hurusom elevantalet vid de svenska lantmannaskolorna

är lägre än vid motsvarande läroanstalter i Danmark och Norge.

Utgående ifrån att detta förhållande närmast torde vara att tillskriva, att

elevunderstöden vid de danska och norska skolorna utgå med högre belopp

än vid de svenska, föreslå motionärerna en höjning av de nu utgående

understöden vid våra statsunderstödda lantmannaskolor. Motionärernas syfte

att sålunda söka höja elevantalet vid dessa skolor, vilket som bekant på

vissa håll är ganska ringa, synes otvivelaktigt behjärtansvärt. Med hänsyn

emellertid icke minst till de konsekvenser beträffande andra statsunderstödda

skolor, vartill — på sätt departementschefen ock påpekat — ett beslut i

motionens riktning torde kunna leda, påkallas jämväl enligt utskottets mening

en närmare utredning av frågan. Frågan om elevunderstöden vid

lantmannaskolorna torde icke heller böra, såsom motionärernas förslag innebär,

upptagas utan en motsvarande samtidig prövning i förevarande avseende

beträffande de övriga lägre lantbruksundervisningsanstalterna.

För övrigt vill utskottet erinra att departementschefen enligt uttalande under

punkt 51 i nionde huvudtiteln har för avsikt att omedelbart verkställa

utredning av frågan angående den lägre lantbruksundervisningen och de

åtgärder, som må påkallas till dennas utveckling. Då det sätt, varpå nämnda

organisation av den lägre lantbruksundervisningen kan komma att utformas,

ingalunda saknar betydelse för stipendiefrågans bedömande, synes utskottet

även lämpligt avvakta lösningen av nämnda organisationsfråga, vars utredande

enligt statsrådsprotokollet icke synes behöva taga alltför lång tid i

anspråk. Utskottet kan sålunda icke tillstyrka motionen.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Försöksverksamhet

med

köksväxter

vid Alnarps

trädgårdar.

[25.]

Motion.

Mot vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har utskottet

intet att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å den i ämnet

väckta motionen II: 197 minska ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,

nu 150,000 kronor, med 10,000 kronor

till 140,000 kronor.

25:o) Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar. Under

punkt 25 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till försöksverksamhet

med köksväxter vid Alnarps trädgårdar anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 19,300 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 43—49).

I en inom första kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr

74 av herr Linders, har hemställts, att riksdagen till påbörjande av en försöksfruktträdgårdsanläggning

vid Alnarp måtte anvisa för budgetåret 1928—

1929 ett extra anslag av 4,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

För åren 1916 — 1920 har Kungl. Maj:t dels genom anvisande av mindre

anslag utav tillgängliga medel dels ock genom medgivande att använda

vissa belopp av uppkommande vinst å Alnarps trädgårdar understött försök

med renodling och förädling samt fröodling av köksväxter vid Alnarps trädgårdar.

Från och med 1921 har riksdagen anvisat anslag för ändamålet,

varjämte med undantag för budgetperioderna 1924—1925 och 1925 — 1926

för verksamheten anslagits viss beräknad vinst på affärsverksamheten vid

nämnda trädgårdar. Anslagen hava grundats å för verksamhet beräknad

utgiftsstat.

För budgetåret 1927—1928 beräknades medelsbehovet till 26,300 kronor.

Då inkomsterna uppskattades tillhopa till 7,000 kronor, upptogs anslaget för

samma budgetår med 19,300 kronor.

I två särskilda till Kungl. Maj:t ställda av lantbruksstyrelsen med utlåtande

den 26 september 1927 överlämnade framställningar har styrelsen

för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp dels hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte av riksdagen äska ett statsunderstöd till samma belopp, som

beviljats för innevarande budgetår, eller 19,300 kronor, till bestridande av

kostnaderna under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 för ifrågavarande försöksoch

förädlingsverksamhet, dels ock anhållit om ett anslag av 4,000 kronor

att under samma tid användas till påbörjande av en försöksfruktträdgård

vid Alnarp. Utöver detta belopp, som avsågs för inhägnad av det för

fruktträdgårdsanläggningen tilltänkta område, beräknades enligt uppgjord

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 15

plan efter några år, då området till större delar hunnit planteras och skördar

hörjat erhållas, bliva erforderligt ett belopp av 41,000 kronor för uppförande

av bostäder samt kontors- och arbetslokaler. Årskostnaderna för

driften, sedan arbetet kommit i full gång, uppskattades i planen till 11,500

kronor.

Utlåtanden i ärendet hava avgivits av lantbruksstyrelsen, statskontoret

och styrelsen för centralanstalten för jordbruksförsök.

Departementschefen har i statsrådsprotokollet anfört följande.

»Institutsstyrelséns förslag om anvisande, liksom för innevarande budgetår,

för budgetåret 1928—1929 av ett anslag å 19,300 kronor för den nuvarande

försöksverksamheten vid Alnarps trädgårdar, vilket förslag förordats

av samtliga i ärendet hörda myndigheter, tillstyrkes även av mig.

Jag vill härvid understryka lämpligheten av att, på sätt lantbruksstyrelsen

och centralanstaltens styrelse framhållit, den årliga planen för trädgårdsförsöksverksamheten

underställes centralanstaltens styrelse till godkännande.

Beträffande förslaget om beviljande — utöver ovan nämnda anslag — av

ett belopp av 4,000 kronor för inhägnande av ett för en tilltänkt försöksfruktträdgård

avsett område, får detta förslag givetvis ses i samband med

frågan om lämpligheten över huvud av en utvidgning av den nuvarande

försöksverksamheten vid Alnarps trädgårdar att omfatta en särskild avdelning

för försök av ifrågavarande slag. Härutinnan hava olika meningar

gjort sig gällande i det fackmyndigheterna, lantbruksstyrelsen och central"

anstaltens styrelse, tillstyrka utvidgningen, under det statskontoret — med

uttalande att det givetvis undandroge sig statskontorets bedömande, huruvida

den planerade fruktträdgårdsanläggningen vore av behovet påkallad

eller icke — ställt sig avvisande mot att under nuvarande ekonomiska förhållanden

medel i så pass stor omfattning, som det här i själva verket vore

fråga om, anvisades för en försöksverksamhet, som redan kommit i åtnju"

tande av statsbidrag till icke oväsentliga belopp.

Såsom i ärendet erinrats, är frågan om ett bättre ordnande av försöksverksamheten

på trädgårdsodlingens område icke ny, utan har förslag i

sådant avseende senast framlagts av de s. k. trädgårdssakkunniga år 1918.

I avvaktan på den slutliga lösningen av denna fråga har vid Alnarps trädgårdar

anordnats en statsunderstödd försöksverksamhet med köksväxter, varjämte

därstädes jämväl bedrivits vissa fruktodlingsförsök i mindre skala.

Dessutom har staten indirekt understött försöksverksamhet av sist angiven

art genom statsbidrag till Sveriges pomologiska förening.

Jag underskattar ingalunda betydelsen av att få till stånd en utvidgad och

bättre ordnad försöksverksamhet på fruktodlingens område. Emellertid bör

uppmärksammas, att ett fullföljande, på sätt i förslaget avses, av den nu framlagda

planen kommer att binda staten vid högst avsevärda såväl anläggnings-

som årliga kostnader. Av sparsamhetsskäl finner jag mig icke kunna

nu tillstyrka ett beslut medförande dylik vittgående påföljd. Härav följer,

att jag ej heller kan förorda anvisande av medel för den nu närmast avsedda

förberedande åtgärden.»

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Trädgårdsskola

för

kvinnor.

[26.]

I den i ämnet väckta motionen har institutsstyrelsens ovanberörda förslag

om anvisande för budgetåret 1928—1929 av ett anslag av 4,000 kronor

för påbörjande av en försöksfruktträdgårdsanläggning upptagits.

Mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet intet att

erinra.

Beträffande den väckta motionen underskattar utskottet ingalunda betydelsen

av åtgärder i syfte att utveckla försöksverksamheten på fruktodlingens

område och finner i anslutning härtill syftet med motionen behjärtansvärt.

På sätt framgår av den ovan lämnade redogörelsen, innefattar emellertid

det i motionen upptagna förslaget ett första steg för åstadkommande

av en anläggning, som i fullbordat skick beräknas draga en kostnad av

icke mindre än 41,000 kronor och årliga omkostnader till belopp av 11,500

kronor. Utredningen i ärendet innefattar icke någon antydan, att nu utgående

anslag till försöksverksamhet på förevarande område skulle minskas

därest den tilltänkta anläggningen komme till stånd. Med hänsyn till de

vittgående ekonomiska konsekvenser, som vid angivet förhållande skulle följa

av ett bifall till motionen, anser sig utskottet böra ansluta sig till den av

departementschefen intagna ståndpunkten till frågan. Utskottet kan sålunda

icke tillstyrka motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning till försöksverksamhet med köksväxter

vid Alnarps trädgårdar anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 19,300 kronor;

2) att den i ämnet väckta motionen I: 74 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

26:o) Trädgårdsskola för kvinnor. Under punkt 26 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag för uppehållande av undervisningen

vid Fredrika Bremer-förbundets fruktodlings- och trädgårdsskola vid Apelryd

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 7,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 50—52).

Sedan 1917 har Kungl. Maj:t årligen tilldelat Fredrika Bremer-förbundet

statsbidrag för anordnande vid förbundets fruktodlings- och trädgårdsskola

vid Apelryd av en åtta månaders sommarkurs för unga kvinnor. Vid skolan

har från och med hösten 1923 anordnats jämväl en tvåårig undervisningskurs

för kvinnor, vilka ämnade ägna sig åt trädgårdsyrket.

Till skolan har under senare år — för budgetåret 1927—1928 i form av

extra anslag — anvisats ett årligt statsanslag av 10,000 kronor, varav 8,000

kronor avsett den tvååriga kursen och 2,000 kronor omförmälda sommarkurs.

Reglemente för skolan har av Kungl. Maj:t fastställts den 18 juni 1926.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1

17

Enligt detta skulle vid skolan finnas plats för 20 ordinarie elever, varav

10 i den tvååriga kursen och 10 i sommarkursen.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolans styrelse med hänsyn till vissa

inträdda förhållanden, som bland annat stode i samband med svårigheten

för elever, som förvärvat den med två-årskursen förenade mera grundliga

och dyrbara utbildningen, att erhålla anställningar, som motsvarade denna

u tbildning och därå nedlagda kostnader, funnit, att bibehållande av två-årskursen

icke påkallades av något verkligt behov. På grund härav hade en

omläggning av skolans verksamhet ansetts böra ske på så sätt, att någon

två-årskurs tillsvidare ej skulle anordnas, medan däremot den förutvarande

sommarkursen skulle förlängas från 8 månader till 1 år. I anslutning härtill

har Kungl. Maj:t den 22 december 1927 upphävt det för skolan den 18

juni 1926 fastställda reglementet, i samband varmed lantbruksstyrelsen bemyndigats

att meddela de närmare bestämmelser, som för undervisningens bedrivande

vore erforderliga. Vidare har Kungl. Maj:t av det utav riksdagen

för budgetåret 1927—1928 anvisade anslaget å 10,000 kronor ställt

till skolstyrelsens förfogande ett belopp av 7,000 kronor, att utgå under

villkor bland annat att undervisningen påginge från den 15 februari det

ena året till och med den 14 februari det andra, att antalet elever vid kursen

uppginge till minst 10, dock att tillfälle att deltaga däri skulle beredas

ytterligare högst 5 elever, samt att undervisningen anordnades i enlighet med

av lantbruksstyrelsen fastställd undervisningsplan.

Förevarande framställning avser nu beviljande för budgetåret 1928—1929

av samma belopp, som genom Kungl. Ma j:ts ovanberörda beslut tagits i anspråk

av det av riksdagen för budgetåret 1927—1928 anvisade anslaget å

10,000 kronor.

Mot vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må såsom statsbidrag för uppehållande

av undervisningen vid Fredrika Bremer-förbundets fruktodlings-

och trädgårdsskola vid Apelryd anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 7,000 kronor.

27:o) Kurser i trädgårdsskötsel. Under punkt 27 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till kurser i trädgårdsskölsel anvisa för budgetåret 1928

—1929 ett extra reservationsanslag av 17,000 kronor.

A nslagsbehovet för budgetåret 1928—1929 har beräknats till enahanda

belopp som för innevarande budgetår eller 21,700 kronor. Då å anslaget

den 30 juni 1927 förefanns en reservation av i runt tal 11,700 kronor, varav

för höstkurserna 1927 samt repetitionskurserna i februari 1928 beräknas åtgå

sammanlagt 7,000 kronor, har anslaget för budgetåret 1928—1929 ansetts

kunna begränsas till (21,700—4,700=) 17,000 kronor.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1928. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.) 2

Ut slottet

Kurser i

trädgårdsskötsel.

[27.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Stuteriöver
styrelsen.

[28.]

Avlöningar

vid hingstdepåer

och

stuteri.

[29.]

Hingstdepåernas

och

stuteriets

verksamhet.

[30.]

Nybyggnad

vid Valleberg

under Flyinge

kungsgård

i

Malmöhus

län.

[31.]

18 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Mot framställningen har utskottet intet att erinra, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till kurser i trädgårdsskötsel anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 17,000 kronor.

Stuteriväsendet.

28:o) Stuteriöverstyrelsen. Under punkt 28 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet som Kungl. Maj:t må

komma att avlåta till riksdagen, till stuteriöverstyrelsen beräkna för budgetåret

1928—1929 ett belopp av 34,560 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

29:o) Avlöningar vid hingstdepåer och stuteri. I Kungl. Maj:ts förslag

till riksstat för budgetåret 1928—1929 har ordinarie förslagsanslaget till

avlöningar vid bingstdepåer och stuteri upptagits med oförändrat belopp,

44,800 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet

härigenom velat

erinra.

30:o) Hingstdepäernas och stuteriets verksamhet. Under punkt 30 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till

hingstdepåernas och stuteriets verksamhet, nu 250,000 kronor, med 27,300

kronor till 277,300 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

31:o) Nybyggnad vid Yalleberg under Flyinge kungsgård i Malmöhus

län. Under punkt 31 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

1) medgiva, att av de köpeskillingar för vissa från Flyinge kungsgård

försålda ägolotter, som enligt riksdagens skrivelse den 1 juni 1913 (nr 171)

må användas till bestridande av kostnaderna dels för inlösen av vissa

arrendatorn tillhöriga byggnader å arrendelotten Valleberg av nämnda egendom,

dels ock för vissa nybyggnader å samma arrendelott, ett belopp av

intill 10,663 kronor 41 öre må tagas i anspråk för uppförande av ett svinoch

ungdjursstall vid arrendelotten;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

19

2) till bestridande av återstående kostnader för uppförande av nämnda

byggnad anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 12,750 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

32:o) Hästavelns befrämjande. Under punkt 32 bär Kungl. Maj:t före- Hästavelns

slagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till hästavelns befrämjande,

nu 185,000 kronor, med 65,000 kronor till 250,000 kronor att direkt

utgå av totalisatormedel.

De bidrag till hästavelns befrämjande, som av staten i olika avseenden

lämnas, hava under tiden intill den 1 juli 1927 utgått från särskilda å

riksstaten anvisade anslag ävensom från influtna totalisatormedel, varjämte

avkastningen från statens hästavelsfond i viss utsträckning disponerats för

ändamålet. Nämnda anslag hava i riksstaten varit upptagna dels under

rubriken prisbelöningar av hästar samt dels under rubriken åtgärder för

inhemska häststammar och stamboksföring rörande hästar.

Sedan emellertid 1927 års riksdag, på Kungl. Maj:ts förslag, beslutat, att

den statsverket tillkommande inkomsten från vadhållning medelst totalisator

vid kapplöpningar och travtävlingar skulle från och med budgetåret

1927—1928 uppföras å riksstatens inkomstsida såsom en särskild inkomsttitel,

har å utgiftssidan såsom motsvarande anslag, avsett att direkt utgå

av totalisatormedel, för nämnda budgetår uppförts ett ordinarie reservationsanslag

å 185,000 kronor, under vilket anslag redovisas de särskilda

ändamål, vartill ifrågavarande medel disponeras.

Under anslaget hava upptagits kostnaderna under år 1928 för hästpremieringarna,

beräknade till 160,000 kronor, ävensom, att utgå under 1927,

understöd av 25,000 kronor till åtgärder för inhemska häststammar samt

stamboksföring rörande hästar.

Departementschefen har efter att hava redogjort för stuteriöverstyrelsens

utgiftsberäkning för budgetåret 1928—1929, enligt vilken skulle krävas ett

till 217,000 kronor för högt anslag, yttrat följande.

»Vad angår beräkningen av ifrågavarande anslag, är stuteriöverstyrelsens

hemställan grundad på genomförandet av vissa av styrelsen ifrågasatta

ändrade bestämmelser i nu gällande hästpremieringsreglemente. Ett godkännande

av styrelsens förslag skulle medföra förhöjda kostnader huvudsakligen

därutinnan, att arvodet till premieringsnämndsordförandena, vilkas antal

skulle minskas från 6 till 5, skulle höjas, att, i likhet med vad tidigare

varit fallet, antalet av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter i premieringsnämnd

skulle vara 2 istället för såsom för närvarande 1, varigenom varje nämnd

skulle komma att bestå av 3 ledamöter, samt att nu från penningpris uteslutna

kallblodiga hingstar skulle kunna erhålla sådant pris.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Såsom förut erinrats, är nämnda förslag beroende av Kungl. Maj:ts prövning;

och torde kunna förväntas, att ärendet i början av 1928 kommer att

upptagas till avgörande. Vid en därvid eventuellt beslutad förändring av

de angående hästpremieringen för närvarande gällande bestämmelserna

kommer motsvarande högre krav att ställas å anslaget. Såsom förut nämnts,

har av stuteriöverstyrelsen ifrågasatts en ökning av anslagsbehovet för

ändamålet till 217,000 kronor.

Till åtgärder för inhemska häststammar samt stamboksföring av hästar

har för budgetåret 1927—1928 beräknats 25,000 kronor. Det torde vara att

emotse, att vidgat understöd för nämnda ändamål kommer att tarvas, vartill

de ökade totalisatormedlen jämväl lämna tillgång.

Enligt riksdagens skrivelse den 27 februari 1923 (nr 31) angående medgivande

till anordnande av vadhållning med totalisator var införandet av denna anordning

avsedd att bereda medel till understöd åt landets hästavel. Vinsten

av totalisator skulle, med skäligt avdrag för omkostnaderna, inbetalas till

statsverket för dylikt ändamål samt för övrigt under iakttagande av de bestämmelser

Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt utfärda. Vid särskilda tillfällen

har Kungl. Maj:t disponerat totalisatormedel för ändamål, avseende

understöd åt hästaveln, även i andra fall än då fråga varit om utgifter,

som ingått under de ändamål, för vilka anslagen till prisbelöningar av

hästar samt åtgärder för inhemska häststammar och stamboksföring varit

med avseende å anslagsbeloppen beräknade. Med hänsyn till den befogenhet,

som sålunda torde böra tillkomma Kungl. Maj:t att förfoga över

totalisatormedlen, samt för tillvaratagande av de intressen, som varit avsedda

att genom samma medel främjas, synas utgifterna å ifrågavarande

anslag böra upptagas med samma belopp som den å riksstatens inkomstsida

uppförda inkomsten av totalisatormedel. Följden skulle annars bliva att,

därest utgifterna för hästavelns befrämjande i riksstaten uppföras lägre än

inkomsterna av totalisatormedlen, dessa skulle komma att bidraga till bestridande

av de allmänna statsutgifterna, en påföljd som givetvis icke varit

avsedd.

I förslaget till riksstat för innevarande budgetår har på inkomstsidan

totalisatormedel upptagits till 250,000 kronor, och synas sålunda utgifterna

å anslaget till hästavelns befrämjande böra uppföras med samma belopp.»

Med instämmande i vad departementschefen i ärendet anfört hemställer

utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till hästavelns befrämjande, nu 185,000 kronor, med

65,000 kronor till 250,000 kronor att direkt utgå av

totalisatormedel.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr t.

21

BoskupsskötNcl ni. in.

33:o) Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln. Under punkt 33 Befrämjande

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget a* nötboskapstill

befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln, nu 265,000 kronor, med avein.

8,000 kronor till 273,000 kronor. [33.]

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

34:o) Understöd åt kontrollföreningsverksamhet. Under punkt 34 har understöd åt

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till

understöd åt kontrollföreningsverksamhet, nu 65,000 kronor, med 15,000 kronor het.

till 80,000 kronor. [^-l

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

35:o) Avelscentra för nötboskap. Under punkt 35 har Kungl. Maj:t Aveiscentra

föreslagit riksdagen att för bestridande av kostnaderna för avelscentra för f''ÖT ^oskap.

nötboskap anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av

21,700 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

36:o) Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nöt- Förekommankreaturen.

Under punkt 36 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Za°de av”tuförekommande

och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen an- berkelsjukvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 130,000 kronor. JXZatZ.

(Stadsrådsprotokollet sid. 77—82.) [36.]

Riksdagen har för varje år från och med 1898 anvisat anslag till förekommande

och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen. Anslagens

belopp hava växlat allt efter behovet för året. Från och med budgetåret

1924—1925 har årligen anvisats ett extra förslagsanslag av 120,000

kronor.

Anslaget disponeras till huvudsaklig del jämlikt bestämmelserna i kungörelsen

den 20 juni 1924 (nr 271) angående ersättning till veterinär, som

på rekvisition av ladugårdsinnehavare verkställt undersökning med tuberkulin

av nötkreatur, med däri genom kungörelse den 20 juli 1925 (nr 368)

gjorda ändringar. Om villkoren för erhållande av dylik undersökning pa

statens bekostnad stadgas i särskild kungörelse den 25 februari 1919 (nr

133) med däri genom kungörelse den 8 december 1922 (nr 570) gjorda

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Kontroll å

uppvärmnin g

av till

kreatur? föd i

avsedd mjölk

m. m.

[37.]

ändringar. Kungl. Maj:t plägar vidare varje år av detta anslag anvisa

erforderliga belopp till bestridande av lantbruksstyrelsens kostnader för handläggning

av ifrågavarande ärenden, nämligen till arvoden åt särskild föredragande

jämte biträden samt ersättning för löpande utgifter, till inköp av

tuberkulin, till arvode och reseersättning åt en av lantbruksstyrelsen förordnad

statskonsulent vid bekämpande av tuberkulosen hos nötkreaturen

(instruktion den 29 december 1920, nr 897), till ersättning för nedslaktning

av djur i och för utredning av orsaken till uppträdande av tuberkulos inom

någon ladugårdsbesättning samt till understöd vid bemödanden till förekommande

och hämmande av tuberkulos inom mindre ladugårdsbesättningar

jämlikt kungörelsen den 20 december 1912 (nr 376). Härjämte har Kungl.

Maj:t av ifrågavarande anslag beviljat särskilt understöd för bekämpande

enligt Ostertagska metoden av smittofarlig tuberkulos bland nötkreaturen,

förutom inom Malmöhus län där dylikt understöd utgått sedan 1920, under

1927 jämväl inom Hallands och Östergötlands län. Slutligen har Kungl.

Maj:t tidigare anvisat medel för särskilt bekämpande av tuberkulosen bland

nötkreaturen inom vissa socknar i Härjedalen.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att, sedan åt lantbruksstyrelsen uppdragits

att taga under övervägande frågan om förhindrande av försäljning av

tuberkulösa nötkreatur såsom livdjur samt därutinnan till Kungl. Maj:t

inkomma med förslag, styrelsen numera avgivit den begärda utredningen

och därvid framlagt förslag om bestämmelser till förebyggande av nötkreaturstuberkulosens

spridning inom de sex nordligaste länen, där sådan

sjukdom för närvarande förekomme endast i jämförelsevis mindre utsträckning.

Nämnda förslag jämte ett uttalande i ärendet av svenska veterinärläkarföreningen

hade remitterats till länsstyrelserna i nämnda län, vilkas

utlåtanden avvaktades.

Den nu ifrågasatta anslagsökningen, 10,000 kronor, är betingad av önskvärdheten

av en ökad försöksverksamhet enligt den Ostertagska metoden

för kreaturstuberkulosens bekämpande.

Då utskottet ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till förekommande och hämmande

av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra förslagsanslag av 130,000 kronor.

37:o) Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.

Under punkt 37 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för bestridande

av statsverkets kostnader för tillsyn å efterlevnaden av lagen den 6 juni

1925 (nr 382) angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk

m. m. anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 35,000

kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

23

Den 6 juni 1925 utfärdades, efter riksdagens godkännande av i ämnet framlagt

förslag (proposition nr 228), ny lag angående uppvärmning av till

kreatursföda avsedd mjölk m. m. (nr 382), avseende obligatorisk tillämpning

av lagens bestämmelser inom hela riket utom de fyra nordligaste länen och

Kopparbergs län, där tillämpningen skulle vara beroende av Kungl. Maj:ts

särskilda beslut. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen för

ett vart av budgetåren 1926—1927 och 1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag

av 25,000 kronor till bestridande av statsverkets kostnader för

tillsyn å lagens efterlevnad.

Den föreslagna anslagsökningen 10,000 kronor har motiverats med de

ökade krav, som efter genomförande av den nya lagen av år 1925 ställas

å ifrågavarande anslag.

Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning utskottet.

hemställer utskottet,

att riksdagen må för bestridande av statsverkets kostnader

för tillsyn å efterlevnaden av lagen den 6 juni

1925 (nr 382) angående uppvärmning av till kreatursföda

avsedd mjölk m. m. anvisa för budgetåret 1928—

1929 ett extra förslagsanslag av 35,000 kronor.

38:o) Befrämjande i allmänhet av svinaveln. Under punkt 38 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till befrämjande

i allmänhet av svinaveln, nu 52,000 kronor, med 8,000 kronor

till 60,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

Befrämjande

i allmänhet

av svinaveln.

[38.]

erinra.

39:o) Avkastningsbedömning rörande avelssvin. Under punkt 39 har AvkastningsKungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande av avkastningsbedömning

rörande avelssvin anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag svin.

av 15,500 kronor. [39.]

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

40:o) Fjäderfäavelns befrämjande. Under punkt 40 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till fjäderfäavelns befrämjande anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 19,000 kronor.

Fjäder för

avelns befrämjande.

[40.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Biskötselns

befrämjande.

[41.]

Utskottet.

Veter i nä rhög•

skolan.

[42.]

Motion.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

41 :o) Biskötselns befrämjande. Under punkt 41 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till biskötselns befrämjande,

nu 8,000 kronor, med 2,000 kronor till 10,000 kronor.

Ordinarie reservationsanslaget till biskötselns befrämjande är jämlikt beslut

av 1927 års riksdag (jmf. IX H. T. p. 51) uppfört med 8,000 kronor.

Vid anslagets fastställande till nämnda belopp räknades med ett medelsbehov

av 10,000 kronor samt reservation å tidigare för ändamålet anvisade

anslag av omkring 3,000 kronor.

Medelsbehovet för budgetåret 1928—1929 har liksom för de senare budgetåren

beräknats till 10,000 kronor. Någon reservation å anslaget den 1

juli 1928 anses ej komma att förefinnas.

Utskottet biträder Kung!. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till biskötselns befrämjande, nu 8,000 kronor, med 2,000

kronor till 10,000 kronor.

V etevinär väsendet.

42:o) Veterinärhögskolan. Under punkt 42 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen

a) godkänna det av departementschefen i stadsrådsprotokollet förordade

förslaget till stat för veterinärhögskolan, att tillämpas från och med budgetåret

1928—1929; samt

b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget till veterinärhögskolan,

nu 306,500 kronor, med 7,100 kronor till 313,600 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 87—94.)

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 253

av herr Forssell har hemställts, att riksdagen ville besluta att höja patologiskanatomiska

avdelningens vid veterinärhögskolan anslag med 2,500 kronor

för avlönande av ett tekniskt biträde därstädes.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

På framställning av Kungl. Maj:t uppförde 1927 års riksdag ordinarie

förslagsanslaget till veterinärhögskolan med 306,500 kronor samt godkände

följande stat för högskolan, att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928

(IX H. T. p. 52 och R. skr. nr 9 A p. 32.)

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 25

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 147,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 1,500

Arvoden till rektor, 1,500 kronor, en prosektor 6,000 kronor,

envar av 4 laboratorer å 6,000 kronor, envar av 4 assistenter

å 4,500 kronor samt till biträde vid port- och

telefonvaktsgöromålen 200 kronor ........................................ » 49,700

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 23,800

Övriga utgifter ....................................................................... » 84,500

Förslagsanslag kronor 306,500.

I posten avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ingår ett

belopp av 14,800 kronor till drängar och extra betjäning.

I posten övriga utgifter innefattas huvudsakligen dels omkostnadsanslag

för högskolans särskilda avdelningar, inbegripet biblioteket, dels ock allmänt

anslag å 60,000 kronor för bränsle, belysning, renhållning m. m. Vid

upptagande av denna anslagspost till sammanlagt 84,500 kronor har räknats

med en årlig nettovinst av 15,000 kronor av högskolans stallar och smedja,

vilket belopp i första hand avsågs att få tagas i anspråk för ifrågavarande

»övriga utgifter».

För diverse behov vid veterinärhögskolan har därjämte för budgetåret

1927—1928 anvisats ett extra reservationsanslag av 38,200 kronor, däri inbegripet

dels 1,500 kronor till ökning av kliniskt material vid kirurgiska

kliniken dels ock 1,600 kronor till personligt ålderstillägg åt laboratorn

N. O. Engfeldt.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 juni 1927, varöver statskontoret den

1 augusti 1927 avgivit infordrat utlåtande, har veterinärhögskolans styrelse

framlagt förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1928—1929. Styrelsen

har därvid hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

1) att, med fastställande av anslagsposten till drängar och extra betjäning

till 4,200 kronor, höja anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

med 2,200 kronor eller till 26,000 kronor samt upptaga samma anslag

i staten för veterinärhögskolan såsom förslagsanslag;

. 2) att höja anslaget till biblioteket med 900 kronor eller från 4,100 kronor

till 5,000 kronor;

3) att höja anslaget till patologisk-anatomiska avdelningen med 2,500

kronor eller från 2,500 kronor till 5,000 kronor;

4) att höja anslaget till avdelningen för nötkreaturssjukdomar m. m. med

2,000 kronor eller från 3,000 kronor till 5,000 kronor;

5) att med beräkning för budgetåret 1928—1929 av en nettoinkomst av

högskolans rörelse av 10,000 kronor i stället för nu beräknade 15,000 kronor

öka anslaget »Övriga utgifter» med skillnadsbeloppet eller 5,000 kronor, varigenom

alltså nämnda anslag »Övriga utgifter» komme att höjas med sammanlagt

(900 + 2,500 + 2,000 + 5,000 =) 10,400 kronor eller till 94,900 kronor;

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Avlöningar

till icke-ordinarie

befattningshavare

m. m.

Övriga utgifter.

6) att till diverse behov vid veterinärhögskolan för budgetåret 1928 1929

anvisa ett extra reservationsanslag av 41,100 kronor.

Av utredningen i ärendet inhämtas bland annat följande.

Förslaget under 1) avser, att den i anslaget till avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare ingående posten till drängar och extra betjäning

måtte beräknas till ett från 14,800 kronor till 4,200 kronor nedsatt belopp.

För budgetåret 1926—1927 beräknades ifrågavarande anslagspost till 12,600

kronor. Härav avlönades då två eldare, två extra vaktmästare, en nattvakt,

ett ladugårdsbiträde och en extra eldare. Avlöningen till dessa uppgick

emellertid till 14,536 kronor eller sålunda till 1,936 kronor mera än anslagspostens

belopp, vilken skillnad påförts högskolans rörelse.

Sysslomannen vid veterinärhögskolan har föreslagit, att förutnämnda

två eldare, två extra vaktmästare och nattvakten, av vilka ingen kortare

tid än sedan 1918 tjänstgjort vid högskolan, måtte från och med budgetåret

1928—1929 erhålla anställning såsom extra ordinarie tjänstemän

med placering i femte lönegraden enligt den i 6 § av kungörelsen den

26 juni 1925 (nr 356) intagna iöneplanen. Vid en dylik omflyttning

skulle posten till drängar och extra betjäning nedsättas till i runt

tal 4,200 kronor. I anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

påkallades höjning dels med hänsyn till den brist i anslagsposten

till drängar och extra betjäning, som föranleddes av denna

posts ovanberörda otillräcklighet för de befattningshavare, som därav för

närvarande erhölle sin avlöning, dels ock på grund av den utgiftsökning

som skulle följa av omförmälda fem befattningshavares uppflyttning till

extra ordinarie tjänstemän. I anslutning till vad ovan anförts tarvades i

förstnämnda avseende i runt tal 1,900 kronor. Berörda uppflyttning medförde,

under förutsättning att sagda höjning å 1,900 kronor godkändes, en

utgiftsökning av allenast 260 kronor. Härjämte avser sysslomannens förslag,

att anslaget i fråga skall givas förslagsanslags natur för möjliggörande

av uppflyttning i löneklasser.

Veterinärhögskolans styrelse har funnit sysslomannens förslag om överflyttning

av förenämnda extra befattningshavare vid högskolan till extra

ordinarie med rättvisa och billighet överensstämmande, i synnerhet som de

samtliga under en följd av år varit anställda vid högskolan och alltså måste

anses fylla ett stadigvarande behov därstädes. Styrelsen tillstyrker för den

skull, att för budgetåret 1928—1929, med beräknande av posten till drängar

och extra betjäning till 4,200 kronor, anslaget till avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare måtte ökas med i runt tal 2,200 kronor till

26,000 kronor samt givas förslagsanslags natur.

Statskontoret har med hänsyn till den förebragta utredningen icke ansett

sig böra göra någon erinran mot bifall till högskolestyrelsens förslag

med avseende å angivna befattningshavares överflyttande till extra ordinarie

eller beträffande förändringarna i anslagets beräknande.

Beträffande det under 3) framställda förslaget om höjning av den under

anslaget till »övriga utgifter» ingående posten till patologisk-anatomiska

avdelningen har detta föranletts av en framställning av t. f. föreståndaren

för patologisk-anatomiska institutionen A. Hjärre, vari denne framhållit, bland

annat, att med nu tillgängliga arbetskrafter vid patologisk-anatomiska institutionen

det vore omöjligt att på ett för undervisningen och den vetenskapliga

forskningen tillfredsställande sätt utnyttja det för varje år allt mer och

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

27

mer ökade material, som för undersökning insändes till institutionen. För

avhjälpande av berörda svårigheter har han anhållit, antingen att ett med

statsmedel avlönat tekniskt biträde måtte anställas vid institutionen eller ock

att anslaget till institutionen måtte höjas från nuvarande belopp 2,500 kronor

till 5,000 kronor för att på så sätt bereda möjlighet att därav avlöna

ett dylikt biträde.

Lärarkollegiet vid högskolan har av närmare anförda skäl förklarat sig

anse en höjning av det till ifrågavarande institution utgående ordinarie anslaget

vara det lämpligaste sättet att avhjälpa de anförda svårigheterna.

Högskolestyrelsen har för egen del anfört.

Å patologisk-anatomiska institutionen funnes enligt gällande stat för högskolan

anställda förutom professorn i patologisk anatomi en assistent och

en vaktmästare. Såsom t. f. föreståndaren i sin framställning anfört, hade

den ökade arbetsbördan och särskilt den stegrade tillströmningen av undersökningsmaterial

medfört, att den för närvarande tillgängliga arbetskraften

varit otillräcklig. Då institutionsanslaget med sitt nuvarande belopp ej

lämnade tillgång till avlönande av den förstärkning i arbetskrafterna å avdelningen,

som torde vara ofrånkomlig, därest institutionen skulle kunna

på tillbörligt sätt fylla sin uppgift, Unge styrelsen i likhet med lärarkollegiet

tillstyrka en förhöjning av ordinarie anslaget till institutionen från

2,500 kronor till 5,000 kronor.

Statskontoret har icke haft något att erinra mot detta förslag.

Departementschefen har beträffande ovannämnda överflyttning av vissa

befattningar till extraordinarie anfört följande.

»Högskolestyrelsens, av statskontoret biträdda förslag om överflyttning av

vissa extra befattningshavare till extra ordinarie med placering i femte

lönegraden enligt 6 § i kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 350) anser jag

mig böra tillstyrka, då en sådan anordning, att döma av den i ärendet

förebragta utredningen, synes väl befogad. I samband härmed bör, på sätt

föreslagits, den i anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. ingående posten till drängar och betjäning nedsättas till 4,200 kronor.

Likaså tillstyrker jag den föreslagna höjningen med 2,200 kronor av anslaget

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vilket sålunda

skulle upptagas till 26,000 kronor. Icke heller har jag något att erinra mot

att detta anslag, i likhet med vad som skett beträffande motsvarande anslag

i statsdepartementens stater, uppföres såsom förslagsanslag på sätt statskontoret

föreslagit.»

I fråga om anslagsposten till patologisk-anatomiska avdelningen har departementschefen

med hänsyn till den sparsamhet med statsmedlen, som

vore nödvändig, ansett sig icke kunna förorda den av högskolan föreslagna

höjningen därav.

Inkomsten av rörelsen vid högskolans stallar och smedja har departementschefen

funnit sig böra beräkna till 3,000 kronor lägre belopp än för

budgetåret 1927—1928 eller till 12,000 kronor.

På sätt framgår av utredningen i ärendet ombesörjes skötseln av högskolans

värmeledning av två eldare och en extra eldare, avlönade från den

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

i anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare ingående posten

till drängar och betjäning. Enligt vad utskottet inhämtat äro de två

eldarna anställda med full tjänstgöring året om, under det att den extra

eldaren endast tjänstgör under eldningssäsongen.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning innebär först en överflyttning till

extraordinarie befattningar av förutom två extra vaktmästare och nattvakten

av ovanberörda båda eldare. Av ifrågavarande fem befattningshavare hava

enligt utredningen ingen kortare tid än sedan 1918 tjänstgjort vid högskolan.

I en senare till riksdagen avlämnad proposition nr 45 angående ombyggnad

av värmeledningen vid veterinärhögskolan, vilken framställning utskottet

i särskilt utlåtande tillstyrker, framgår att de fördelar, som därmed skulle

vinnas bland annat bestode i förenklad skötsel, vilket skulle medföra

möjligheten av eldarpersonaiens minskning. Något förslag i sådant avseende

har emellertid icke framlagts. Innan någon erfarenhet vunnits rörande

behovet i förevarande avseende efter värmeledningens ombyggnad, synes

utskottet icke heller någon minskning av det för budgetåret 1928—1929 för

eldarpersonal beräknade beloppet böra ifrågasättas, liksom utskottet efter

inhämtande av vissa närmare upplysningar i ärendet icke har något att

erinra mot förslaget att tillika med de två extra vaktmästarna och nattvakten

överföra de nuvarande båda eldarna till extra ordinarie befattningshavare.

Anslaget till icke-ordinarie befattningshavare bör i anslutning härtill,

såsom Kungl. Maj:ts förslag innebär, upptagas till 26,000 kronor. I den

väckta motionen, vari högskolestyrelsens ovanberörda förslag om en ökning

av anslagsposten till patologisk-anatomiska avdelningen med 2,500 kronor

upptagits, har ytterligare understrukits behovet av ökad arbetskraft å denna

avdelning. För tillgodoseende av detta behov under budgetåret 1928—1929

synes utskottet böra få tagas i anspråk den besparing, som efter värmeanläggningens

ombyggnad kan komma att uppstå i de för eldarpersonal

beräknade medlen. Anvisande av några ytterligare medel anser sig utskottet

i anslutning härtill för närvarande icke kunna tillstyrka.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt innefattande dels en höjning i anslaget till

biblioteket med 900 kronor, dels en ökning med 1,000 kronor i de för avdelningen

för nötkreaturssjukdomar m. m. beräknade anslagsmedlen dels

ock eu ytterligare ökning med 3,000 kronor i anslaget till övriga utgifter

på grund av nedgången i inkomsten av rörelsen vid högskolan har utskottet

intet att erinra. Icke heller föranleder det för diverse behov vid högskolan

under denna punkt motiverade anslaget, vilket beräknats till samma belopp

som för innevarande budgetår, någon invändning från utskottets sida.

Med hänsyn till den av utskottet i det föregående tillstyrkta höjningen av de

i anslaget till »övriga utgifter» ingående posterna till biblioteket och avdelningen

för nötkreaturssjukdomar m. m. samt ökningen av anslaget på grund

av nedgången i inkomster av rörelsen vid högskolan skulle anslaget komma

att ökas med (900 + 1,000 + 3,000 =) 4,900 kronor eller till 89,400 kronor.

Med iakttagande av de sålunda tillstyrkta förslagen skulle staten för

veterinärhögskolan erhålla följande utseende:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

•29

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 147,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 1,500

Arvoden till rektor, 1,500 kronor, en prosektor 6,000 kronor,

envar av 4 laboratorer å 6,000 kronor, envar av 4

assistenter å 4,500 kronor samt till biträde vid port- och

telefonvaktsgöromålen 209 kronor ................................... » 49,700

Avlöningar till ieke-ordinarie befattningshavare m. in. » 26,000

Övriga utgifter » 89,400

Förslagsanslag kronor 313,600.

Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan om

uppförande av det extra anslaget å 38,200 kronor hemställer utskottet nu,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning

a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordade förslaget till stat för veterinärhögskolan,

att tillämpas från och med budgetåret 1928—

1929; samt

b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget

till veterinärhögskolan, nu 306,500 kronor, med 7,100

kronor, till 313,600 kronor.

2) att den i ämnet väckta motionen II: 253 må anses

besvarad genom vad utskottet här ovan anfört och hemställt.

43:o) Diverse behov vid veterinärhögskolan. Under åberopande av vad Diverse behov

under nästföregående punkt anförts och i överensstämmelse med Kungl. m hä^kotan^

Maj:ts under punkt 43 gjorda framställning hemställer utskottet, [43.]

att riksdagen må till diverse behov vid veterinärhögskolan

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 38,200 kronor.

44:o) Statens veterinärbakteriologiska anstalt. I förslaget till riksstat statens veteriför

budgetåret 1928—1929 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie förslagsan- ”iJ^anstalt

slaget till statens veterinärbakteriologiska anstalt med oförändrat belopp [44.]

73,700 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928—

1929 uppföra ordinarie förslagsanslaget till statens veterinärbakteriologiska

anstalt med oförändrat belopp 73,700

kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

statens veteri- 45:o) Statens veteriuärbakteriologiska anstalts verksamhet. Under punkt

giska^anstalts ^ ^ar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen, att i riksstaten för budgetåret

verksamhet. 1928—1929 uppföra ordinarie reservationsanslaget till statens veterinärbakte[45.

] riologiska anstalts verksamhet med 18,000 kronor.

Vid den omläggning av veterinärbakteriologiska anstaltens stat, som ägde

rum i anledning av Kungl. Maj:ts framställning i statsverkspropositionen till

1921 års riksdag (IX H. T. sid. 251) upptogs i staten ett ordinarie reservationsanslag

till uppehållande av anstaltens verksamhet å 30,000 kronor. I

detta anslag har av senare riksdagar vidtagits vissa jämkningar.

För budgetåret 1927—1928 är på grund av en å anslaget beräknad reservation

av i runt tal 44,000 kronor anslaget uppfört utan angivet belopp.

I fråga om anslagsberäkningen för budgetåret 1928—1929 har statskontoret

i ett i statsrådsprotokollet återgivet utlåtande anfört följande.

Enligt vad statskontoret inhämtat inflöt genom anstaltens verksamhet

under budgetåret 1926—1927 112,915 kronor 25 öre, varemot utgifterna under

samma budgetår uppgingo till 139,346 kronor 58 öre, däri icke inberäknat

kostnaderna för dyrtidstillägg, som utgått av statsmedel.

Vid beräknandet av anslagsbehovet för budgetåret 1928—1929 hade anstaltens

föreståndare utgått från att under vart och ett av budgetåren 1927

—1928 och 1928—1929 skulle — i likhet med vad som ägt rum under

budgetåret 1926—1927 — uppstå en brist å anstaltens verksamhet av i runt

tal 26,400 kronor. På grund härav skulle enligt föreståndarens mening vid

ingången av budgetåret 1928 — 1929 en reservation å endast 4,159 kronor

finnas att tillgå, varför ett statsanslag å 22,000 kronor skulle erfordras för

anstaltens verksamhet under sistnämnda budgetår.

I driftkostnaderna för budgetåret 1926—1927 inginge emellertid utgifter

för ändamål, vartill inom de närmaste åren någon ytterligare kostnad sannolikt

icke erfordrades. Hit hörde bland annat kostnaden för anskaffandet

av en ny automobil, som uppgått till 3,078 kronor.

Därest hänsyn toges till, att någon dylik utgift icke torde komma att

belasta driftkostnaderna under budgetåren 1927—1928 och 1928 — 1929,

skulle bristen å anstaltens verksamhet under nämnda budgetår uppgå till i

runt tal 23,400 kronor.

Sedan bristen för budgetåret 1927—1928 täckts av den reservation å 30,599

kronor, som funnes vid nämnda budgetårs ingång, skulle till budgetåret

1928—1929 en reservation å i runt tal 7,200 kronor finnas att tillgå (30,599

— 23,400). För att täcka den brist, som skulle uppkomma å anstaltens

verksamhet för budgetåret 1928 — 1929, skulle således erfordras 16,200 kronor

(23,400 — 7,200). Med hänsyn till de ytterligare utgifter, som kunde uppstå,

syntes emellertid sistnämnda belopp böra höjas till 18,000 kronor.

utskottet. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i enlighet med statskontorets

anslagsberäkning gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928—

1929 uppföra ordinarie reservationsanslaget till statens

veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet med 18,000

kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 31

46:o) Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer. Under punkt 46 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att

a) medgiva att, därest de distriktsveterinärer, till vilkas avlöning lämnats

statsbidrag, för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 beredas dyrtidstillägg å

dem från vederbörande landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg av

statsmedel må för samma tid till dem utgå med motsvarande andel av statsbidraget,

ålderstillägg däri inberäkna!, dock med högst en tredjedel av statsavlöningen;
b)

till bestridande av kostnaderna för dessa dyrtidstillägg anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 65,000 kronor.

Förslaget innefattar att beträffande dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer

skulle för budgetåret 1928—1929 tillämpas enahanda grunder som de nu

gällande.

Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva att, därest de distriktsveterinärer, till vilkas

avlöning lämnats statsbidrag, för tiden 1 juli 1928—30

juni 1929 beredas dyrtidstillägg å dem från vederbörande

landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg av statsmedel

må för samma tid till dem utgå med motsvarande

andel av statsbidraget, ålderstillägg däri inberäknat, dock

med högst en tredjedel av statsavlöningen;

b) till bestridande av kostnaderna för dessa dyrtidstillägg

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag

av 65,000 kronor.

47:o) Statsbidrag vid försäkring mot smittsamma liusdjurssjukdomar
Under

punkt 47 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att minska ordinarie

förslagsanslaget till statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurs

sjukdomar, nu 300,000 kronor, med 200,000 kronor till 100,000 kronor.

Av 1926 års riksdag uppfördes ett ordinarie förslagsanslag av 10,000 kronor

till statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurssjukdomar (se

prop. nr 204 och R. skr. nr 259). För innevarande budgetår har anslaget

med hänsyn till väntade utbetalningar upptagits med ett till 300,000 kronor

förhöjt belopp.

Bestämmelser rörande bidrags utbetalande finnas införda i kungörelsen

den 26 juli 1926 nr 389.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att försäkringsinspektionen under 1927

enligt tredje stycket i de vid förenämnda kungörelse fogade tilläggsbestämmelser

fastställt statsbidrag för 1926 dels åt Skånska lantmännens ömsesidiga

kreatursförsäkringsförening till belopp av 141,895 kronor 45 öre och

Dyrtidstillägg

åt distriktsveterinärer.

[46.]

Utskottet.

Statsbidrag

vid försäkring

mot smittsamma

husdjurssjukdomar.

[47.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Övriga utgifter

till förekommande

och

hämmande av

smittsamma

sjukdomar

bland husdjuren.

[48.]

Utskottet.

dels åt Skånes mindre jordbrukares ömsesidiga kreatursförsäkringsförening

med 6,997 kronor 12 öre eller sålunda tillhopa med 148,892 kronor 57 öre.

Departementschefen har framhållit, att utgifterna från ifrågavarande anslag

ej läte sig på förhand bestämmas, då de i främsta rummet vore beroende

av mul- och klövsjukans uppträdande, med hänsyn därtill att under senare

tid här i landet förekommit endast ett par spridda fall av sjukdomen, har

departementschefen förordat anslagets nedsättning till 100,000 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurssjukdomar,

nu 300.000 kronor, med 200,000 kronor till

100,000 kronor.

48:o) Övriga utgifter till förekommande och hämmande av smittsamma

sjukdomar bland husdjuren. Under punkt 48 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att minska ordinarie förslagsanslaget till övriga utgifter

till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren,

nu 500,000 kronor, med 200,000 kronor till 300,000 kronor.

Ordinarie förslagsanslaget till ifrågavarande ändamål är i riksstaten för

innevarande budgetår uppfört med 500,000 kronor (jmf. IX H. T. p. 58b

I fråga om de åtgärder, som vidtagits för sjukdomens bekämpande, m. m.

hänvisas i statsrådsprotokollet under denna punkt till den redogörelse, som

i sådant hänseende lämnades i fjolårets statsverksproposition.

Utbetalningarna från förevarande anslag hava under senare år varit högst

avsevärda, beroende av de stora utgifter staten haft att gälda på grund av

inom landet härjande mul- och klövsjukeepizooti.

Av en utav medicinalstyrelsen lämnad redogörelse framgår, att antalet av

mul- och klövsjuka i vårt land smittade besättningar utgjort under tiden

v, 1926—S0/Il 1927 2,987 men under tiden */,—30/1] 1927 endast 2. Nettokostnaderna

för sjukdomens bekämpande under tiden 1/7 1926—S1/i„ 1927

hava uppgått till 6,813,804 kronor 1 öre.

Departementschefen har framhållit att de omständigheter, som vore avgörande

för belastningen å ifrågavarande anslag, ej läte sig på förhand

överblicka. Då mul- och klövsjukan under senare tid uppträtt endast i

spridda fall har departementschefen ansett, att anslaget nu kunde upptagas

till ett med 200,000 kronor nedsatt belopp.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till övriga utgifter tillförekommande och hämmande av

smittsamma sjukdomar bland husdjuren, nu 500,000

kronor, med 200,000 kronor till 300,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

33

49:o) Karaiitänsanistalten i Haparanda för husdjur. Under punkt 49 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till karantänsanstalten i Haparanda för

husdjur anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 5,500 kronor.

Kungl. Maj:ts framställning innebär, att det i riksstaten för innevarande

budgetår med 5,050 kronor uppförda anslaget skulle för budgetåret 1928—

1929 upptagas ökat med 450 kronor, vilken böjning avser kostnaderna för

erforderlig, utvändig målning av anstalten med tillhörande staket.

Framställningen tillstyrkes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till karantänsanstalten i Haparanda

för husdjur anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

anslag av 5,500 kronor.

Lanthushållning i allmänhet.

50:o) Allmänt anslag till hushållningssällskapen. I Kungl. Maj:ts förslag

till rikstat för budgetåret 1928—1929 är det under titel allmänt anslag

till hushållningssällskapen uppförda ordinarie anslaget upptaget med oförändrat

belopp, 2,900,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet

härigenom velat

erinra.

51:o) Sekreterare hos hushållningssällskapen. Under punkt 50 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag för kalenderåret

1928 till avlönande av sekreterare hos hushållningssällskapen anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 170,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

52:o) Höjande av det mindre jordbruket. Under punkt 51 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att till åtgärder under kalenderåret 1928 för

höjande av det mindre jordbruket anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra reservationsanslag av 325,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.) 3

Kaianlänsan8talten

i Haparanda

för

husdjur.

[49.1

TJtslcottet.

Allmänt anslag

till hushållningssällskapen.

Sekreterare

hos hushållningssällskapen.

[50.]

Höjande av

det mindre

jordbruket,

[51.]

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Ordnad bokföring

vid

mindre jordhalt.

[52.]

Jordbrukskon
sulenter.

[53.]

Vandrings
rättare.

[54.]

Utbildningskurs-jr

för

vandringsrättare.

[55.]

Täckd ikrings
förmän.

[56.]

Utbildningskurser

för

förrättning smän

vid tackdikningsföre
-

53:o) Ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. Under punkt 52

har Kungl. föreslagit riksdagen att såsom bidrag till åtgärder för främjande

av ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 24,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

54:o) Jordbrukskonsulenter. Under punkt 53 bar Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1928 av högst 56 jordbrukskonsulenter

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag

av 275,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

55:o) Vandringsrättare. Under punkt 54 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom bidrag till avlönande under kalenderåret 1928 av vandringsrättare

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 110,625

kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

56:o) Utbildningskurser för vandringsrättare. Under punkt 55 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande under kalenderåret

1929 av utbildningskurser för vandringsrättare anvisa för budgetåret 1928—

1929 ett extra reservationsanslag av 2,800 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

57:o) Täckdikningsförmän. Under punkt 56 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1928 av täckdikningsförmän

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 17,900 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

58:o) Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag

ävensom för täckdikningsförmän. Enligt anmälan i punkt 57 har på grund

av beräknad reservation å tidigare anslag för ändamålet någon medelsanvisning

för budgetåret 1928—1929 för utbildningskurser för förrättningsmän

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

3.r>

vid täckdikningsföretag ävensom för täckdikningsförmän icke ansetts erforderlig,

vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

tatj äv.cnsom

pir täckdikningsförmän.

f57.]

59:o) Statens lagerhus och fryshus. Under punkt 58 har Kungl. Maj:t statens lagerföreslagit

riksdagen att till täckande av utgifterna för statens lagerhus och hus fryH~

fryshus anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 90,000 [58.]

kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 120—123.)

Till täckande av utgifterna för statens lagerhus och fryshus har från och

med budgetåret 1923—1924 uppförts ett extra förslagsanslag, att utgå i

första hand av inkomster av statens lagerhus och fryshus. I samband

härmed har å riksstatens inkomstsida uppförts ett mot anvisningen svarande

belopp. Anslaget, som för ett vart av budgetåren 1923—1924 och

1924 — 1925 uppfördes med 93,000 kronor, har för därefter följande budgetår

begränsats till 90,000 kronor.

Rörande anslagets tillkomst hänvisas till den redogörelse, som lämnats

under punkt 87 i 1923 års statsverksproposition, nionde huvudtiteln. På

sätt där framgår har anslaget beräknats med utgångspunkt från, att driften

vid anläggningarna i fråga borde uppehållas allenast i den utsträckning

detta, så vitt förhållandena å respektive ort gåve anledning antaga, kunde

ske, utan att kostnaderna för staten bleve större än om driften vore helt

nedlagd. I anslutning härtill har anslaget upptagits till det belopp, vartill

årskostnaden beräknats uppgå, för den händelse driften vid samtliga anläggningar

vore nedlagd.

I skrivelse den 1 september 1927 har lagerhus- och fryshusstyrelsen

framlagt förslag till inkomst- och utgiftstat för fryshuset och lagerhusen

för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929.

Rörande inkomster och utgifter för i frågavarande verksamhet under tiden

1 juli 1926—30 juni 1927 inhämtas av statsrådsprotokollet, att rörelsen visat

ett underskott av 34,125 kronor 35 öre, vilket belopp med 24,675 kronor 35

öre överstege det för samma tid beräknade.

Departementschefen har i fråga om anslagets beräkning för budgetåret

1928—1929 anfört följande.

»Enligt ovan omhandlade statförslag för budgetåret 1928—1929 beräknas

verksamheten under sagda år komma att lämna ett underskott av 32,150

kronor. Såväl med hänsyn härtill som ock att beräkningen i övrigt grundar

sig på osäkra faktorer torde, såsom hittills varit fallet, ett särskilt förslagsanslag

uppföras till bestridande av utgifterna för anläggningarna, i

den mån utgifterna icke kunna täckas av inkomsterna av rörelsen. Anslaget

torde såsom styrelsen föreslagit upptagas oförändrat till 90,000 kronor. Det

belopp, vilket bör å inkomstsidan i riksstaten upptagas såsom inkomst från

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

rörelsen, synes böra begränsas till det av lagerhus- och fryshusstyrelsen i

sådant hänseende beräknade beloppet eller i avrundat tal 68,000 kronor.

Chefen för finansdepartementet har vidtagit åtgärd för upptagande å

riksstatens inkomstsida av förutnämnda belopp å 68,000 kronor.

Med hänsyn till vad nämnde departementschef tidigare denna dag vid

anmälan av ''inkomsterna’ framhållit i ämnet, har den förut vid detta anslag

upptagna anmärkningen, att anslaget i första hand skulle utgå av inkomster

av statens lagerhus och fryshus, ansetts böra numera bortfalla.»

Utskottet. Med hänsyn till de betydande förluster, som genom ifrågavarande verksamhet

hittills åsamkats statsverket och vilka att döma av det i statsrådsprotokollet

angivna faktiska resultatet för budgetåret 1926 -1927 och det

för budgetåret 1928—1929 beräknade synas visa tendens till stegring,

kan utskottet icke underlåta understryka angelägenheten av att allvarliga

ansträngningar göras för träffande av dispositioner, varigenom staten i fortsättningen

kan undgå förluster av ifrågavarande slag eller varigenom dessa

i varje fall i möjligaste mån kunna nedbringas. Den utredning, som i sådant

syfte kräves, bör jämväl omfatta en undersökning om betingelserna för en

fullständig avveckling av statens ifrågavarande verksamhet.

Beträffande budgetåret 1928—1929 torde annan utväg icke stå till buds

än att på sätt Kungl. Maj:ts förslag innebär uppföra ett anslag för ändamålet

till föreslaget belopp.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till täckande av utgifterna för statens

lagerhus och fryshus anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor.

60:o) Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultima och Alnarp.

Under punkt 59 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till maskin- och

redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 54,600 kronor.

Till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp

har riksdagen från och med 1908 årligen anvisat medel. För budgetåret

1927—1928 har för ändamålet anvisats ett extra anslag av 54,600 kronor,

varav 1,600 kronor till ålderstillägg åt föreståndaren för anstalterna K. F. T.

Adelsköld samt överassistenterna därstädes G. W. Johansson och G. A.

Nilsson, beräknat för föreståndaren efter 600 kronor för år och för vardera

av överassistenterna efter 500 kronor för år.

Staten för provninganstalterna för budgetåret 1928—1929, sådan den av

departementschefen beräknats, slutar å 63,600 kronor eller å samma belopp,

som Kungl. Maj:t fastställt för innevarande budgetår. I inkomster — utöver

statsbidrag — hava beräknats 9,000 kronor. Det erforderliga statsbidraget

skulle sålunda uppgå till 54,600 kronor.

Maskin- och

redskapxprovning

»anstalterna

vid

Ultuna och

Alnarp.

[59.]

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 37

Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts framställning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultima

och Alnarp anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

anslag av 54,600 kronor.

61:o) Kemiska stationer. Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majtts

under punkt 60 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för budgetåret 1927—1928

såsom bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnas behov, vilka av landsting

eller hushållningssällskap, vart för sig eller i

förening, understödjas med minst samma belopp som

statsbidraget och vilka vilja underkasta sig de villkor

och föreskrifter i avseende på analysmetoder och övriga

förhållanden, som fastställas av Kungl. Maj:t, anvisa

för budgetåret 1928 — 1929 ett extra anslag av 48,000

kronor att utgå med högst 6,000 kronor till varje station.

62:o) Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län. Under

punkt 61 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till underhåll

under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 av kemisk-växtbiologiska anstalten

inom Norrbottens län — under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap

eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll under

samma tid med sammanlagt minst 15,360 kronor — anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 25,600 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 125 och 126.)

Till underhåll av den 1895 inrättade kemisk-växtbiologiska anstalten inom

Norrbottens län har riksdagen årligen å extra stat anvisat bidrag, som för

budgetåret 1927—1928 uppgått till 23,500 kronor. Såsom villkor för åtnjutande

av anslaget har uppställts fordran på bidrag från landsting och hushållningssällskap

eller eljest till så stort belopp, att statsbidraget förhåller

sig till ortsbidraget som 5 till 3. För budgetåret 1927—1928 är detta senare

bidrag bestämt till minst 14,100 kronor.

Kungl. Maj:ts framställning innefattar förslag om ökning för instundande

budgetår av anslaget till anstalten med 2,100 kronor.

Då varken anslagsberäkningen eller för anslagets åtnjutande föreslagna

villkor — vilka överensstämma med de för innevarande budgetår gällande

— icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

Utskottet.

Kemiska

stationer.

[60.]

Kemisk-växtbiologiska

anstalten

inom Norrbottens

län.

[61.]

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Svenska

vnosskulturför

eningen.

[62.]

Ut skottet.

Försöksgärd ä

myr jord i

Jämtlands

län.

[63.]

att riksdagen må såsom bidrag till underhåll under

tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 av kemisk-växtbiologiska

anstalten inom Norrbottens län — under villkor att

från länets landsting och hushållningssällskap eller eljest

bidrag lämnas till anstaltens underhåll under samma

tid med sammanlagt minst 15,360 kronor — anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 25,600 kronor.

63:o) Svenska mosskulturföreningen. Under punkt 62 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till understöd åt svenska mosskulturföreningen anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 97,500 kronor.

Riksdagen har från och med 1890 årligen å extra stat anvisat anslag till

understöd åt svenska mosskulturföreningen. För vartdera av budgetåren

1926—1927 och 1927—1928 har anslaget utgått med 97,000 kronor. Statsbidragets

belopp plägar bestämmas så att, sedan posterna i företedd inkomstoch

utgiftsstat granskats, bristen däri fylles av statsmedel.

(Statsrådsprotokollet sid. 126—130.)

Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökning för nästkommande budgetår av

anslaget till föreningen med 500 kronor.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till understöd åt svenska mosskulturföreningen

anvisa för budgetåret 1928 -1929 ett extra

anslag av 97,500 kronor.

64:o) Försöksgärd å inyrjord i Jämtlands län. Under punkt 63 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till driftkostnader vid

svenska mosskulturföreningens försöksgärd å myrjord vid Gisselås i Jämtlands

län anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 14,500

kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 130 och 131.)

Svenska mosskulturföreningen har alltsedan 1920 åtnjutit statsunderstöd

till en försöksgärd å myrjord i Jämtland.

År 1921 anvisade riksdagen såsom räntefritt låneunderstöd för bestridande

av anläggningskostnaderna för ifrågavarande försöksgärd, som förlädes

till Gisselås, 80,000 kronor, vilket lån jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

den 9 december 1921 får åtnjutas, så länge föreningen innehar och efter

angivna bestämmelser brukar försöksgården.

Av 1923 års riksdag anvisades såsom räntebärande amorteringslån åt föreningen

för bestridande av utgifter för byggnader samt inköp av kreatur

vid försöksgården 40,000 kronor. Sedan emellertid försöksgårdens ekonomiska

ställning på sätt närmare omförmäles i fjolårets statsverksproposition,

nionde huvudtiteln punkt 74, visat sig ohållbar, har såsom ett led till

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

39

ekonomiens ordnande sistnämnda lån jämlikt riksdagens medgivande från

och med den 1 juli 1927 förändrats till stående räntefritt lån. I fråga om

villkoren för lånet har Kungl. Maj:t den 1 juli 1927 föreskrivit, att detsamma

må av mosskul turföreningen tillgodonjutas så länge föreningen innehar

fastigheten Gisselås och såsom försöksgård brukar densamma enligt de

närmare bestämmelser, som äro meddelade eller komma att av lantbruksstyrelsen

ytterligare föreskrivas; att föreningen å försöksgårdens skuld till

den så kallade Torestorpsfonden avskriver 34,000 kronor; att ingen åtgärd,

som kan föranleda ökad skuldsättning för försöksgården, vidtages utan

Kungl. Maj:ts medgivande; samt att det skall åligga föreningen såväl att

omedelbart täcka lån, som för försöksgården upptagits utan sådant medgivande,

som ock att föra räkenskaperna för försöksverksamheten vid Gisselås

utan sammanblandning med föreningens övriga räkenskaper.

För täckande av driftkostnaderna vid försöksgården har riksdagen årligen

beviljat medel. För budgetåret 1927—1928 har för ändamålet anvisats ett

extra anslag av 14,500 kronor. Av detta belopp avsågos 4,500 kronor till

ränta och amortering av försöksgårdens skuld till mosskulturföreningen.

Emot Kungl. Maj:ts förslag, i enlighet varmed statsbidraget för här

ifrågavarande ändamål skulle upptagas oförändrat till 14,500 kronor, har

utskottet intet att erinra. Utskottet hemställer fördenskull,

att riksdagen må såsom bidrag till driftkostnader vid

svenska mosskulturföreningens försöksgård å myrjord

vid Gisselås i Jämtlands län anvisa för budgetåret 1928

—1929 ett extra anslag av 14,500 kronor.

65:o) Försöksgård å myrjord i Norrbottens län. Under punkt 64 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till driftkostnader för den under ledning

av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå drivna försöksgården å

myrjord vid Alträsk i Norrbottens län anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra anslag av 7,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 132 och 133.)

För anordnande vid Alträsk i Norrbottens län av en försöksgård å myrjord

under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå anvisade

riksdagen medel för 1919, varjämte senare särskilda anslag beviljats för

inköp av inventarier och utvidgning av försöksgården. Såsom bidrag till

driftkostnader har årligen från och med 1920 anvisats belopp växlande

mellan 5,000 kronor och 9,400 kronor. För budgetåret 1926—1927 utgick

anslaget såsom extra anslag med ett belopp av 7,000 kronor.

För ordnande av försöksgårdens ekonomi har vidare av 1927 års riksdag

(jmf. IX H. T. p. 75 samt utgifter för kapitalökning, bil. 3 p. 5) anvisats

ett anslag av 14,000 kronor såsom låneunderstöd åt anstalten för täckande

av uppkommen brist vid försöksgården. Såsom villkor för låneunderstödets

Utskottet.

Försöksgård

å myr jord t

Norrbottens

län.

[64.1

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Statens centrala

frökontrollanstalts

verksamhet

[65.)

åtnjutande har Kungl. Maj:t den 1 juli 1927 i anslutning till riksdagens

beslut föreskrivit bland annat, att understödet, som löper utan ränta, må

åtnjutas så länge försöksgården användes för sitt nuvarande ändamål och

verksamheten därstädes upprätthålles enligt de föreskrifter, Kungl. Maj:t

finner skäligt bestämma; att räkenskaperna för försöksverksamheten vid Alträsk

skola av anstalten föras utan sammanblandning med anstaltens övriga

räkenskaper samt vara så uppställda, att av dem bland annat framgå såväl

tillgångarna vid försöksgården vid årets början och slut som utgifter under

de särskilda i statförslaget för året upptagna rubrikerna; att ingen åtgärd,

som kan föranleda ökad skuldsättning för försöksgården, må vidtagas utan

Kungl. Maj.ts medgivande; samt att det skall åligga anstalten att omedelbart

täcka lån, som för försöksverksamheten upptagits utan sådant medgivande.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle anslaget för budgetåret 1928—1929

uppföras med oförändrat belopp.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts framställning, hemställer,

att riksdagen må till driftkostnader för den under

ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå drivna

försöksgården å myrjord vid Alträsk i Norrbottens län

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

7,000 kronor.

66:o) Statens centrala frökontrollanstalts verksamhet. I förslaget till

riksstat för budgetåret 1928—1929 har Kungl. Maj:t upptagit ordinarie förslagsanslaget

till statens centrala frökontrollanstalts verksamhet med oförändrat

belopp, 167,900 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 133—148.)

Statens centrala frökontrollanstalt har tillkommit enligt beslut av 1924

års riksdag (prop. nr 134; R. skr. nr 284). Beträffande anstaltens närmare

arbetsuppgifter och organisation hänvisas till den av Kungl. Maj:t den 27

juni 1927 utfärdade instruktionen för anstalten. (Sv. förf. saml. nr 302).

Anslag till anstalten utgick till och med budgetåret 1926—1927 på extra

stat. För sistnämnda år anvisades för upprätthållande av anstaltens verksamhet

ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor att utgå i första hand

av inkomster från anstalten.

Från och med budgetåret 1927—1928 är anstalten uppförd på ordinarie

stat (prop. nr 42; R. skr. 9 A p. 48). Till uppehållande av anstaltens verksamhet

har från och med samma budgetår i riksstaten uppförts ett ordinarie

förslagsanslag av 167,900 kronor att utgå i första hand av inkomster av

anstalten. Därjämte är till bestridande av kostnader för dyrtidstillägg åt

befattningshavare vid anstalten för budgetåret 1927—1928 uppfört ett extra

förslagsanslag av 8,500 kronor, att likaledes utgå i första hand av inkomster

av anstalten.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

41

Under eu följd av år och jämväl för budgetåret 1927—1928 har riksdagen

anvisat ett extra anslag åt ett antal lokala frökontrollanstalter. Anslaget har

utgått med 10,000 kronor och använts till understöd åt sådana frökontrollanstalter,

som av landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller i

förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget och vilka

anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende å analysmetoder

och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl. Maj:t. Statsunderstödet,

som intill budgetåret 1926—1927 fördelats med högst 1,000

kronor till varje anstalt, är numera icke i sådant avseende begränsat till

visst belopp.

Bestämmelser rörande anslagets användning äro meddelade dels i reglemente

den 18 juni 1926 (nr 259) dels ock i kungörelse samma dag (nr 260)

angående statsbidrag till lokala frökontrollanstalter.

I samband med framställning om vidtagande av åtgärder för inrättande

av en central frökontrollanstalt föreslog lantbruksstyrelsen i skrivelse den

29 augusti 1923 en avsevärd inskränkning av de lokala frökontrollanstalternas

antal nämligen från 16 till 6. På grund av den föreslagna inskränkningen

skulle enligt lantbruksstyrelsens mening möjlighet föreligga att

genom högre statsbidrag än som då utginge sätta de kvarvarande anstalterna

i ett tillfredsställande skick beträffande såväl personal som utrustning.

Vid ärendets anmälan för Kungl. Maj:t den 29 februari 1924 framhöll

dåvarande departementschefen (se prop. 1924 nr 134 sid. 28) att, ehuru han

i princip anslöte sig till lantbruksstyrelsens mening uti förevarande avseende,

han dock ställde sig synnerligen tveksam i fråga om lämpligheten att redan

då genomföra en så radikal åtgärd som den styrelsen härutinnan föreslagit.

Indragning av statsbidraget borde tillsvidare ske allenast beträffande två

anstalter.

I jordbruksutskottets utlåtande (nr 63) i anledning av förenämnda proposition,

vilket utlåtande av riksdagen godkändes, framhöll utskottet, bland

annat, att goda skäl syntes utskottet föreligga för att i samband med inrättandet

av en central frökontrollanstalt, såsom lantbruksstyrelsens förslag

innebure, starkt begränsa de lokala anstalternas antal. Utskottet hade det

oaktat icke då velat i sådant avseende föreslå någon ändring i Kungl. Maj:ts

förslag men ville understryka, att utvecklingen borde gå mot en avveckling

av vissa av de återstående lokala frökontrollanstalterna i enlighet med lantbruksstyrelsens

förslag.

I anslutning härtill har de statsunderstödda lokala frökontrollanstalternas

antal numera begränsats till åtta, nämligen frökontrollanstalterna i Linköping,

Kalmar, Lund, Skara, Örebro och Härnösand samt å Törsta, vartill

kommer kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå.

I det ordinarie förslagsanslaget till uppehållande av statens centrala frökon

trollanstalts verksamhet har icke föreslagits någon förändring.

I fråga om det extra anslaget till bestridande av kostnader för dyrtids
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1

tillägg åt befattningshavare vid anstalten under budgetåret 1928—1929, har

någon förändring i gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst icke av Kungl. Maj:t ifrågasatts för nämnda

budgetår. Ifrågavarande anslag har i överensstämmelse härmed uppförts

med samma belopp som för innevarande budgetår eller med 8,500 kronor,

Under förevarande punkt har upptagits frågan om inrättande i Skåne av

en filial till statens centrala frökontrollanstalt, varom Malmöhus läns hushållningssällskap

och Skånes fröodlingsförening i särskilda skrivelser till

Kungl. Maj:t gjort framställning.

I ärendet hava utlåtanden avgivits av styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt,

lantbruksstyrelsen och statskontoret.

Centrala frökontrollanstaltens styrelse, som förordat inrättande av en till

Alnarp förlagd filial av anstalten, har föreslagit att filialens personal skulle

utgöras av en filialföreståndare med ett arvode av 5,600 kronor och en

kvinnlig assistent med ett arvode av 2,000 kronor. Till nämnda avlöningar

skulle komma dyrtidstillägg efter för befattningshavare vid icke nyreglerade

verk gällande grunder. Vidare skulle föreståndaren äga rätt till två ålderstillägg

å 500 kronor efter 5 och 10 års tjänstgöring och kvinnliga assistenten

tre ålderstillägg å 200 kronor efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring.

Själva omkostnadsstaten för filialen har av centrala frökontrollanstaltens

styrelse upptagits med följande belopp:

Extra biträden och övertidsersättning ..................................... kronor 8,000

Värme, belysning, elektriskt ljus, städning och vaktmästar
göromål

..................................................................................... » 2,000

Provtagning .................................................................................... » 2,000

Diverse förbrukningsartiklar .................................................. » 1,000

Expenser ........................................................................................... » 1,800

summa kronor 14,800.

Kostnaderna för filialen skulle alltså med arvoden om 7,600 kronor och

dyrtidstillägg om 2,600 kronor kunna beräknas till i runt tal 25,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har anfört bland annat följande.

Jämväl enligt lantbruksstyrelsens mening skulle, på sätt styrelsen för

centrala frökontrollanstalten föreslagit, en utvidgning av den centrala frökontrollanstalten

med ett mindre antal filialer istället för bibehållandet av

de lokala frökontrollanstalterna bliva till stort gagn för det svenska frökontrollväsendet.

Då en till Skåne förlagd filial till centrala frökontrollanstalten

i första hand skulle vara av betydelse för det skånska jordbruket

och för fröhandel!! i Skåne, vore det givetvis i sin ordning, att de hushållningssällskap,

som närmast berördes av frågan, ställde fria lokaler och fri

utrustning för ändamålet till förfogande. Av vad i ärendet anförts framginge

emellertid, att Malmöhus läns hushållningssällskap av ekonomiska skäl icke

ansett sig kunna medverka till en dylik filials verksamhet i annan mån, än

att sällskapet förklarat sig villigt att utan ersättning till statens centrala

frökontrollanstalt under viss förutsättning överlämna frökontrollanstaltens i

Lund inventarier.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

VA

Det av centrala frökontrollanstaltens styrelse framställda förslaget om förläggande

av ifrågavarande filial till Alnarp funne lantbruksstyrelsen sig

under sådana förhållanden biira förorda.

Vidkommande den av anstaltsstyrelsen framlagda beräkningen angående

de årliga utgifterna för en dylik filial, som tillsvidare skulle uppföras å

extra stat, erinrade styrelsen, att centrala frökontrollanstalten från och med

den 1 juli 1927 uppförts å ordinarie stat. Därigenom hade avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 (nr 451, jfr 1925 nr 270) för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

blivit tillämpligt å anstaltens tjänstemän, vilka förty ägde uppbära

dyrtidstillägg enligt de för befattningshavare vid nyreglerade verk gällande

grunder.

Då det givetvis ej kunde anses lämpligt, att dyrtidstilläggen till befattningshavarna

vid ifrågavarande filial utginge efter andra grunder än till

befattningshavarna vid huvudanstalten, skulle lantbruksstyrelsen vilja föreslå,

att omförmälda filialföreståndares och kvinnliga assistents avlöningsförmåner

reglerades efter i huvudsak samma principer, som gällde för anstaltens

övriga tjänstemän.

Inplaceringen i löneplan syntes härvid böra ske på sådant sätt, att vederbörande

befattningshavares avlöning jämte dyrtidstillägg ungefär motsvarade

de av anstaltsstyrelsen föreslagna avlöningsförmånerna.

För ändamålet torde filialföreståndaren böra hänföras till lönegrad, motsvarande

24:e lönegraden i den till förenämnda avlöningsreglemente, 9 §,

avdelning B, hörande löneplanen. I följd härav och med iakttagande av

stadgandet i 33 § i kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 356) med avlöningsbestämmelser

för icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, att befattningshavare,

som där avsåges, ägde åtnjuta lön enligt löneklass, som vore närmast

lägre än den, som skulle hava gällt, därest vederbörande varit innehavare

av ordinarie tjänst inom ifrågavarande lönegrad, skulle filialföreståndaren

uppbära avlöning i 23:e löneklassen eller för ortsgrupp B, dit Alnarp

hörde, med 6,102 kronor. Härå ålöpte enligt för närvarande gällande

levnadskostnadsindex dyrtidstillägg med 972 kronor för år. Avlöningsförmånerna

vid tjänsten skulle sålunda sammanlagt uppgå till 7,074 kronor

mot 7,496 kronor enligt anstaltsstyrelsens förslag. I fråga om denne befattningshavare

borde i tillämpliga delar gälla, vad i ovannämnda avlöningsreglemente

den 22 juni 1921 med därtill hörande tillämpnings- och tilläggsbestämmelser

funnes stadgat beträffande befattningshavare i lönegrad B 24.

Den kvinnliga assistentbefattningen, varå bestämmelserna i 34 § i sagda

kungörelse den 26 juni 1925 skulle äga tillämpning, syntes böra hänföras

till lönegrad, motsvarande 7:e lönegraden — kanslibiträdesgraden — i den

uti 6 § av sistnämnda kungörelse intagna löneplan, varest avlöningen för

ortsgrupp B utgjorde 2,070 kronor. Dyrtidstillägget vid befattningen utginge

för närvarande med 324 kronor. Assistentens sammanlagda avlöningsförmåner

skulle sålunda belöpa sig till 2,394 kronor mot 2,672 kronor enligt

anstaltsstyrelsens förslag. Ifråga om sistnämnda befattningshavare borde i

tillämpliga delar gälla, vad i meranämnda kungörelse den 26 juni 1925

funnes stadgat uti I Avd. 2 kap. beträffande befattningshavare i 7:e lönegraden.

Skillnaden mellan de av anstaltsstyrelsen för ifrågavarande båda befattningshavare

beräknade avlöningsposterna, tillhopa 10,200 kronor inberäknat

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

2,600 kronor till dyrtidstillägg, och motsvarande poster enligt lantbruksstyrelsens

förslag, sammanlagt 9,468 kronor, utgjorde 732 kronor, med vilket

belopp filialens utgifter borde minskas.

För vinnande av en lämpligt avrundad slutsumma för utgifterna syntes

därjämte posten expenser, vilken beräknats till 1,800 kronor, kunna sänkas

till 1,532 kronor.

Då lantbruksstyrelsen i övrigt intet hade att erinra mot de av anstaltsstyrelsen

gjorda beräkningarna beträffande filialens årliga utgifter, syntes

dessa i överensstämmelse med vad lantbruksstyrelsen ovan anfört kunna

minskas med 1,000 kronor och förslagsvis beräknas till 24,000 kronor.

Av den lokala anstaltens i Lund hittillsvarande inkomster att döma torde

ovannämnda årliga driftkostnader kunna förväntas bliva täckta av inkomster

å analyserings- och plomberingsverksamheten.

Även om ovannämnda lokaler vid Alnarp ställdes till förfogande utan

ersättning och frökontrollanstaltens i Lund inventarier m. m. kostnadsfritt

tillhandahölles, torde inrättandet av ifrågavarande filial nödvändiggöra ett

engångsanslag å 5,000 kronor att användas till komplettering av apparater

och inventarier.

På grund av vad sålunda anförts hemställde lantbruksstyrelsen, att Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen att till inrättande och upprätthållande aven

till Skåne förlagd filial utav statens centrala frökontrollanstalt anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag å 29,000 kronor, varav högst

5,000 kronor till anskaffande av inventarier för nämnda filial. Härvid

förutsatte styrelsen, att ifrågavarande anslag i dess helhet skulle utgå i

första band av filialens inkomster och i övrigt under de villkor, Kungl.

Maj:t kunde finna skäl föresKriva.

Statskontoret har yttrat bland annat följande.

I det för 1924 års riksdag framlagda förslaget till frökontrollväsendets

ordnande (prop. 134) förutsattes, att vid sidan av den av staten inrättade

centrala frökontrollanstalten skulle finnas lokala institutioner av motsvarande

slag. Dessa senare skulle icke upprättas av statsverket, men skulle åtnjuta

understöd av statens medel. Det nu framlagda förslaget innebure alltså,

principiellt sett, ett stort avsteg från den år 1924 framlagda planen.

Statskontoret finge med stöd av vad sålunda anförts hemställa, att förevarande

framställning icke måtte föranleda någon Kung! Maj:ts vidare åtgärd.

För den händelse emellertid Kungl. Maj:t likväl skulle finna, att den

ifrågasatta filialanstalten borde inrättas, finge statskontoret uttala, att statskontoret

icke funnit anledning till erinran mot vad lantbruksstyrelsen anfört

och hemställt i fråga om sättet för dess anordnande och drift samt

härför erforderliga anslag.

Beträffande det väckta förslaget om inrättande av en filial till statens

centrala frökontrollanstalt har departementschefen anfört följande.

»På sätt framgår av vad Malmöhus läns hushållningssällskap i ärendet

anfört ser sig sällskapet av ekonomiska skäl nödsakat att senast den 1 juli

1928 nedlägga den med understöd av statsmedel uppehållna frökontrollanstalten

i Lund. Med hänsyn till de avsevärda olägenheter i flera avseenden, som

avsaknaden av en lokal frökontrollanstalt i landets mest sädes- och fröproducerande

landskap otvivelaktigt måste förutsättas komma att medföra,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

45

synes mig omständigheterna påkalla ett ingripande från statsmakternas sida.

I sådant avseende torde föreligga två utvägar, nämligen antingen att öka

statsbidraget till den nuvarande lokala anstalten, varom emellertid någon

framställning ej gjorts, eller ock att, såsom i ärendet föreslagits, i Skåne

inrätta en filial till statens centrala frökontrollanstalt. Den centrala frökontrollanstaltens

styrelse har i detta avseende framhållit, hurusom den

efter den centrala anstaltens inrättande vunna erfarenheten alltmer syntes

peka i den riktningen, att ett fåtal av staten upprättade filialer till den

centrala frökontrollanstalten med den därmed följande större möjligheten

till åvägabringande av fasthet och enhetlighet i kontrollverksamheten skulle

vara att bestämt föredraga framför de vid sidan av den centrala anstalten

arbetande statsunderstödda lokala frökontrollanstalterna. Som emellertid

styrelsen icke på sakens nuvarande ståndpunkt kunde bedöma, i vilken utsträckning

en dylik filialbildning kunde bliva av behovet påkallad, har styrelsen

stannat vid att föreslå upprättande i anslutning till nedläggande av

frökontrollanstalten i Lund av en filial i Skåne till den centrala frökontrollanstalten.

Detta förslag har förordats av lantbruksstyrelsen, som ansett,

att en sådan utvidgning av den centrala anstaltens verksamhet skulle

bliva till stort gagn för det svenska frökontrollväsendet. Statskontoret åter

har avstyrkt samma förslag av skäl, bland annat, att detsamma enligt ämbetsverkets

mening innefattade ett principiellt avsteg från den 1924 framlagda

planen för frökontrollväsendets organisation.

I valet mellan de av mig ovan uppställda alternativen vill jag — som i

likhet med lantbruksstyrelsen i varje fall icke kan tillmäta den av statskontoret

gjorda principiella invändningen någon avgörande betydelse — i

enlighet med de fackliga myndigheternas förslag förorda inrättande av

eu till Skåne förlagd filial till statens centrala frökontrollanstalt. Vidtagandet

av en sådan åtgärd medför, förutom de fördelar särskilt för de skånska

fröodlarna, som därav skulle följa, möjlighet att anpassa den centrala frökontrollanstaltens

verksamhet såväl på ett för anstaltens allmänna drift som

för dess redan nu betydande intressen i Skåne lämpligt sätt. Härigenom

skulle tillika underlättas en reglering av de statsunderstödda lokala frökontrollanstalternas

framtida ställning. Den centrala anstalten skulle även stå

bättre rustad att möta det ökade arbete, som lärer vara att förvänta, därest

det förslag till bestämmelser för den inhemska fröhandeln, vilket torde

komma att föreläggas innevarande års riksdag, vinner bifall.

Samtidigt som jag sålunda anser mig böra förorda upprättandet i Skåne

av en filial till centrala frökontrollanstalten, vill jag betona, att jag därmed

ingalunda anser mig hava tagit ståndpunkt till den av centrala frökontrollanstaltens

styrelse berörda frågan om en eventuell ytterligare utvidgning av

anstaltens verksamhet.

Med avseende å anstaltens närmare förläggning inom Skåne vill jag i

anslutning till lantbruksstyrelsen förorda att, enär vederbörande hushållningssällskap

av anförda skäl icke ansett sig kunna tillhandagå med de för

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Vtakotte t.

filialen behövliga lokaler, filialen på föreslaget sätt förlägges till Alnarp,

vilken plats ur flera synpunkter torde vara lämplig.

Vidkommande sättet för filialens anordnande och drift ansluter jag mig

till vad lantbruksstyrelsen i ärendet anfört och hemställt, dock att i den av

lanthruksstyrelsen föreslagna omkostnadsstaten, i överensstämmelse med vad

som gäller beträffande centrala frökontrollanstalten, följande poster böra upptagas

såsom förslagsanslag, nämligen extra biträden och övertidsersättning,

värme, belysning, elektriskt ljus och städning ävensom provtagning. Till

den i posten för värme m. m. intagna kostnaden för vaktmästargöromål

torde böra upptagas ett särskilt bestämt belopp, förslagsvis 1,200 kronor; och

skulle återstående 800 kronor beräknas för övriga i posten ingående utgifter.

De närmare bestämmelserna rörande filialens organisation och uppgifter

ävensom beträffande anslagets utgående torde efter riksdagens beslut i ärendet

böra meddelas av Kung!. Maj:t.

I detta samband må anmälas, att chefen för finansdepartementet vidtagit

åtgärd för upptagande å riksstatens inkomstsida av ett belopp av 145,000

kronor såsom inkomst av statens centrala frökontrollanstalt, därav 125,000

kronor beräknas inflyta från huvudanstalten i Stockholm och 20,000 kronor

från den ifrågasatta filialen i Skåne. Med hänsyn till vad nämnde departementschef

tidigare denna dag vid anmälan av ''inkomsterna’ framhållit, har

den förut vid anslagen till statens centrala frökontrollanstalt och till dyrtidstillägg

vid anstalten upptagna anmärkningen, att anslagen i första hand

skulle utgå av inkomster från anstalten, numera ansetts böra bortfalla.

Rörande slutligen det förenämnda extra anslaget till understöd åt lokala

frökontrollanstalter å 10,000 kronor torde med hänsyn till vad jag ovan

tillstyrkt och i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag detta böra minskas

med 2,000 kronor till 8,000 kronor.»

Det till dyrtidstillägg åt befattningshavare vid statens centrala frökontrollanstalt

beräknade anslaget av 8,500 kronor föranleder icke någon utskottets

erinran.

Rörande det väckta förslaget om inrättande vid Alnarp av en filial till

statens centrala frökontrollanstalt delar utskottet den uppfattningen, att efter

nedläggande av den för närvarande till Lund förlagda lokala frökontrollanstalten

en dylik filial måste förutsättas komma att fylla en särdeles betydelsefull

uppgift. I betraktande härav finner sig utskottet böra tillstyrka

filialens inrättande. Samtidigt vill utskottet emellertid understryka, att utskottet

därmed lika litet som departementschefen anser sig hava tagit ståndpunkt

till den av centrala frökontrollanstalten berörda frågan om en eventuell

ytterligare utvidgning av anstaltens verksamhet. Vad i ärendet anförts

rörande filialens organisation föranleder icke någon erinran från utskottets

sida liksom ej heller de för ändamålet beräknade kostnaderna. Förslaget

om anvisande för budgetåret 1928—1929 av ett med 2,000 kronor nedsatt

belopp till understöd åt lokala frökontrollanstalter biträdes ock av utskottet.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

47

Utskottet skall under nästföljande punkter gorå hemställan om uppförande

av de ovan tillstyrkta extra anslagen dels till dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid statens centrala frökontrollanstalt, dels till upprättande och drift

av en filial i Skåne till nämnda anstalt dels ock till understöd åt vissa

lokala frökontrollanstalter.

Utskottet hemställer nu,

att ordinarie förslagsanslaget till statens centrala

frökontrollanstalts verksamhet må i riksstaten för budgetåret

1928—1929 uppföras med oförändrat belopp

167,900 kronor.

67:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid statens centrala frökontrollanstalt.

Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående

punkt anfört får utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts föreslag hemställa,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för

dyrtidstillägg åt befattningshavare vid statens centrala

frökontrollanstalt anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra förslagsanslag av 8,500 kronor.

68:o) Filial till statens centrala frökontrollanstalt. Under åberopande

av vad under punkt 66 anförts och i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts

under punkt 67 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må för inrättande av en till Skåne förlagd

filial till statens centrala frökontrollanstalt samt

för uppehållande av driften vid samma filial anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 29,000

kronor.

69:o) Understöd åt lokala frökontrollanstalter. Under åberopande av

vad under punkt 66 anförts och i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts

under punkt 68 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt sådana frökontrollanstalter,

som av landsting eller hushållningssällskap,

vart för sig eller i förening, understödjas med minst

samma belopp som statsbidraget och vilka anstalter vilja

underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende på

analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas

av Kungl. Maj:t, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra anslag av 8,000 kronor.

Dyrtidstillägg

åt befattningshavare

vid

statens

centrala frökontrollanstalt.

[66.]

Filial till

statens centrala

frökont

rollan. it alt.

[67.]

Understöd åt

lokala frökontr^llanstalter.

[68.]

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Befrämjande

av inhemsk

fröodling.

[69.]

Sveriges utsädes

förening.

[70.]

Motioner.

70:o) Befrämjande av inhemsk fröodling. Under punkt 69 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till befordrande

av inhemsk fröodling, nu 16,000 kronor, med 4,000 kronor till

20.000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

71:o) Sveriges utsädestörening. Under punkt 70 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1928—1929 anvisa såsom särskilda extra

anslag dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga

verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens

filialer 125,150 kronor, dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens

filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland,

Värmland, Västernorrland och Jämtland samt i Luleå 99,700 kronor eller

sålunda tillhopa 224,850 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 151—165).

I två inom riksdagen väckta likalydande motioner nämligen nr 117 i

första kammaren av herrar Jönsson och Linders och nr 198 i andra kammaren

av herrar Paulsen och Pettersson i Bjälbo har hemställts, att riksdagen

måtte för budgetåret 1928—1929 anvisa såsom särskilda extra anslag

dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga

verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens filialer

134.000 kronor, dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens

filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland, Värmland,

Västernorrland och Jämtland samt i Luleå 99,700 kronor eller sålunda tillhopa

233,700 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Från och med 1905 har riksdagen årligen anvisat medel till Sveriges

utsädesförening. Anslagets belopp, som plägar bestämmas till skillnaden

mellan de belopp, vartill föreningens inkomster och utgifter efter granskning

beräknas uppgå, är för budgetåret 1927—1928 uppfört med 211,200 kronor,

därav 114,500 kronor till huvudanstalten vid Svalöv och 96,700 kronor till

filialerna.

I en till Kungl. Maj:t inkommen ansökning, varöver infordrade utlåtanden

avgivits den 26 september 1927 av lantbruksstyrelsen och den 31 oktober

1927 av statskontoret, har styrelsen för utsädesföreningen anhållit, att Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen att för budgetåret 1928—1929 anvisa såsom särskilda

extra anslag dels till uppehållande av föreningens praktiskt vetenskapliga

verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens

filialer ävensom för beredande av vissa förmåner åt Lunds universitets institution

för ärftlighetsforskning 152,800 kronor, dels ock till uppehållande

s. 49 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 49

av verksamheten vid föreningens filialer 99,710 kronor eller sålunda tillhopa

252,510 kronor.

Vid ansökningen hade fogats förslag till inkomst- och utgiftsstat för

tiden 1 juli 1928—30 juni 1929, utvisande inkomster till belopp av 124,700

kronor och utgifter å sammanlagt 377,210 kronor eller alltså en brist att

täckas genom statsbidrag å det i sådant avseende begärda beloppet.

Det av föreningen begärda statsbidraget, 252,510 kronor, överstiger det för

innevarande budgetår anvisade med 41,310 kronor. Förhöjningen är föranledd

av förslag till reglering av lönerna till föreningens tjänstemän —

däri jämväl inbegripet avlöning till en ny förste assistent — samt vidare

till bland annat pensionsfyllnad till förre avdelningsföreståndaren hos föreningen,

filosofie doktorn H. Tedin (ny post), viss planerad utvidgning av

försöksverksamheten samt beräknad ökning av medelsbehovet vid kontrollverksamheten,

för ärftlighetsinstitutionen och för räntor ävensom byra för

en av föreningen förhyrd villa (ny post).

Sålunda har i statförslaget utgiftsposten till avlöningar åt tjänstemännen

vid huvudanstalten upptagits till 103,250 kronor emot 73,750 kronor enligt

den stat, varefter innevarande budgetårs anslag beräknats. Till kostnader

för försöksverksamheten har i statförslaget upptagits 41,500 kronor emot

40.000 kronor, för kontrollverksamheten 43,500 kronor emot 42,000 kronor,

för pensionsfyllnad till Tedin 1,300 kronor, för räntor 12,500 kronor emot

10.000 kronor och för hyra 1,000 kronor.

Med avseende å inkomstberäkningen föreligga följande skiljaktigheter i

förhållande till budgetåret 1927—1928. Posten »hyror» upptages sålunda

med 6,900 kronor emot 1,100 kronor, tilläggsavgiften från allmänna svenska

utsädesaktiebolaget med 2,000 kronor emot 5,000 kronor och tilläggsavgiften

från statens centrala frökontrollanstalt med 4,300 kronor emot 5,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen och statskontoret hava vid granskning av nämnda

statförslag framställt vissa erinringar.

Beträffande den föreslagna löneregleringen, vilken hade avseende å föreningens

samtliga tjänstemän, har lantbruksstyrelsen uttalat att, därest ett

av föreningen framställt förslag om en höjning av hyrorna för de avdelningsföreståndare,

som erhölle bostadslägenheter genom föreningens försorg,

från nuvarande 500—700 kronor till 1,000—1,400 kronor bleve förverkligad,

lantbruksstyrelsens huvudsakliga tidigare erinringar mot att en lönereglering

i vad avsåge avdel ningsföreståndarna nu genomfördes bortfallit. Lantbruksstyrelsen

har vidare anfört.

»Enligt gällande löneplan utginge begynnelselönen för statsanställd befattningshavare,

tillhörande lönegrad B 28 och dyrortsgrupp B, till vilken

Svalöv vore att hänföra, med 8,340 kronor, vartill komme dyrtidstillägg

med 16 procent å lönen eller sammanlagt 9,672 kronor. Med utgångspunkt

härifrån ville lantbruksstyrelsen föreslå, att för avdelningsföreståndarna vid

Svalöv beräknades en begynnelselön av 7,700 kronor. Till denna lön skulle,

enligt för dyrtidstillägg till föreningens tjänstemän gällande grunder, komma

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 10 sand. 1 höft. (Nr 1.)

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

ett tillägg av 25 procent eller 1,925 kronor, varför sammanlagda löneförmånerna

skulle uppgå till 9,625 kronor.»

Tillfällig löneförbättring inräknat utgör avdelningsföreståndares avlöning

för närvarande 7,000 kronor. För anstaltens fyra avdelningsföreståndare

beräknade lantbruksstyrelsen löneregleringen medföra en ökning av 2,800

kronor, vartill skulle komma 25 procent dyrtidstillägg eller tillhopa 3,500

kronor.

Statskontoret har av i ärendet anförda skäl icke ansett sig kunna tillstyrka

vare sig föreningens framställning eller lantbruksstyrelsens modifierade

förslag.

Den av utsädesföreningen föreslagna höjningen i arvodet till sekreteraren

och ekonomichefen hos föreningen med 1,500 kronor till 2,500 kronor har

tillstyrkts av lantbruksstyrelsen. Statskontoret däremot har föreslagit, att

arvodesförhöjningen begränsades till 500 kronor, och att arvodet alltså upptoges

med 2,000 kronor. En riktigare proportion syntes nämligen härigenom

vinnas mellan nämnda befattningshavares avlöningsförmåner och dem, som

utginge till avdelningsföreståndare hos föreningen.

Rörande försöksverksamheten innefattar föreningens framställning — förutom

inrättande av en ny förste assistentbefattning för handhavande under

föreståndaren för vallväxtavdelningen av betesvallväxternas förädling •— en

höjning av denna post med 1,500 kronor eller till 41,500 kronor, hänförande

sig till ökat behov beträffande föreningens kemiska arbeten.

Föreningens styrelse har härom anfört, att för närvarande påginge i och

för den upptagna kvalitetsförädlingen kemiska analyser av vete och korn i

betydande omfattning, och att arbetena härmed även i fortsättningen behövde

bedrivas i stor skala, om syftet med desamma skulle kunna uppnås

inom rimlig tid. Vidare har styrelsen, under erinran att den i samband

med föreningens statförslag för budgetåret 1927—1928 framförda tanken på

en utvidgning av vallväxtförädlingen genom upptagande i större omfattning

av förädlingen av betesvallväxterna mötts med gillande och att hänsyn härtill

tagits vid beräknande av statsbidraget för samma budgetår, anfört, att

i anslutning härtill en viss utvidgning i förevarande avseende under 1927

också kunnat påbörjas.

Lantbruksstyrelsen har med hänsyn till vad föreningens styrelse rörande

denna utgiftspost anfört och betydelsen av att utnyttjande av föreningens

personal icke till följd av bristande medelstillgång behövde begränsas funnit

sig böra tillstyrka det av föreningen för ändamålet beräknade beloppet.

Statskontoret däremot har avstyrkt det i förevarande avseende framställda

förslaget.

I fråga om utsädesföreningens förslag om fyllnadspension åt förre avdelningsföreståndaren

Tedin har lantbruksstyrelsen yttrat följande.

Samma framställning hade gjorts av föreningen i samband med hemställan

om statsbidrag för budgetåret 1925—1926, då fyllnadspension upptagits för

såväl Tedin som assistenten J. T. Lindberg. I sitt den 30 augusti 1923 över

berörda framställning avgivna yttrande hade styrelsen framhållit att, ehuru

styrelsen vore övertygad om den betydelse ifrågavarande tjänstemäns verksamhet

haft för Sveriges jordbruk, styrelsen likväl av principiella skäl icke kunde

s. 51 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr t. 51

tillstyrka, att kostnaden för tilläggspensioner åt dem finge tagas med vid bestämmande

av storleken av det statsunderstöd, som kunde komma att tilldelas

föreningen. Ett godkännande av ifrågavarande utgift torde nämligen icke betingas

av sådana särskilda undantagsförhållanden, varmed exempelvis statsbidrag

för beredande av fyllnadspension åt förutvarande föreståndaren för anstalten,

professorn N. Iij. Nilsson motiverades, och skulle otvivelaktigt skapa

ett prejudikat av vittgående konsekvenser. De av lantbruksstyrelsen sålunda

framförda principiella betänkligheterna förefunnes naturligtvis icke i samma

grad nu, då fråga endast vore om Tedin, vars verksamhet även lantbruksstyrelsen

funne hava varit av stor betydelse för landets jordbruk. Föreningen

hade för sin del framhållit, att ett tillmötesgående av dess hemställan

i detta fall icke syntes kunna medföra de av lantbruksstyrelsen befarade

konsekvenserna. Detta uttalande torde enligt lantbruksstyrelsens

mening i varje fall utgöra en borgen för att liknande framställningar i

fråga om vid Svalöv anställda befattningshavare icke komme att göras.

Under dessa förutsättningar och med anledning av vad föreningen anfört

ansåge sig lantbruksstyrelsen böra tillstyrka, att ifrågavarande statsunderstöd

tillmättes så, att föreningen bleve satt i tillfälle att bereda Tedin någon

tilläggspension. Beträffande dennas belopp förordade lantbruksstyrelsen i

enlighet med gjorda beräkningar den av föreningen föreslagna summan

1,300 kronor.

Statskontoret har ansett sig böra avstyrka detta föreningens förslag med

hänsyn till de vittgående konsekvenser, som enligt ämbetsverkets mening

skulle bliva en följd av medgivande till fyllnadspension i förevarande fall.

Den av föreningen föreslagna höjningen i posten räntor från 10,000 kronor

till 12,500 kronor betingades av lån, som föreningen upptagit för uppförande

av bostadshus åt två av avdelningsföreståndarna.

Beträffande föreningens inkomster har lantbrukstyrelsen med hänsyn till

det av styrelsen framställda modifierade löneregleringsförslaget ansett den

däribland ingående hyresposten böra upptagas med ett från 1,100 kronor till

allenast 6,200 kronor förhöjt belopp.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Beträffande till en början frågan om lönereglering för tjänstemännen vid

huvudanstalten vid Svalöv har redan i ärendet erinrats, att även vid utarbetande

av nionde huvudtiteln till 1927 års riksdag förelåg ansökning

från utsädesföreningen rörande en allmän reglering av lönerna för föreningens

tjänstemän. Vare sig sagda framställning eller ett av lantbruksstyrelsen

framlagt förslag till viss tillfällig löneförbättring åt avdelningsföreståndarna

vann Kungl. Maj:ts tillstyrkan. I statsverkspropositionen

upptogs i anslutning härtill posten till avlöningar med samma belopp som

förut, allenast med den höjning, som påkallades av vissa nytillkomna ålderstillägg.

Riksdagen gjorde härutinnan icke någon ändring.

För egen del finner jag mig, i likhet med lantbruksstyrelsen och statskontoret,

icke kunna tillstyrka bifall till föreningens nu föreliggande framställning

om allmän lönereglering. På de av statskontoret anförda skäl

anser jag ej heller lantbruksstyrelsens förslag om en till avdelningsföreståndama

begränsad lönereglering böra förordas. Däremot synes, med hänsyn

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

till det ökade arbete som påförts föreningens sekreterare, tillika ekonomichef,

arvodet till honom böra något höjas, och torde denna ökning skäligen böra

bestämmas till det av statskontoret föreslagna beloppet 500 kronor.

I det till avlöningar beräknade beloppet har, på sätt förut berörts, inräknats

en ny post, nämligen lön till en förste assistent, avsedd för den vid

anstalten påbörjade särskilda förädlingsverksamheten på betesvallväxternas

område. Till detta förslag, som jag anser mig böra tillstyrka, vill jag återkomma

här nedan.

I överensstämmelse med vad jag nu anfört bör posten till avlöningar upptagas

till 79,250 kronor, därvid beräknats arvode åt den förslagne nye

assistenten med 4,500 kronor jämte tillfällig löneförbättring å 500 kronor

Den för innevarande budgetår upptagna anslagsposten till dyrtidstillägg

bör med hänsyn till den nya förste assistentbefattningen höjas med 1,250

kronor till 18,050 kronor.

Rörande utgifterna för styrelse, revisorer, reseersättningar och representation

biträder jag myndigheternas förslag att bibehålla samma beräkning

som för budgetåret 1927—1928. Denna post torde alltså upptagas till 4,500

kronor.

Enligt beräkning i nionde huvudtiteln, punkten 80, i statsverkspropositionen

till 1927 års riksdag bestämdes posten till försöksverksamheten till

ett från 35,000 kronor till 40,000 kronor förhöjt belopp. Föreningen har

nu hemställt dels om en utvidgning av verksamheten genom anställande

av en särskild förste assistent för omhänderhavande av försöken med

vallväxter, i överensstämmelse varmed posten till avlöningar skulle ökas

med ett belopp motsvarande ersättningen till en sådan tjänsteman, dels ock

om en höjning av ifrågavarande anslagspost med 1,500 kronor till bestridande

av ökade kostnader för kemiska analyser. Vad angår förstnämnda

fråga må erinras, att omförmälda, föregående år vidtagna förhöjning av

anslagsposten till försöksverksamhet skedde bland annat för möjliggörande

av vidgade förädlingsförsök beträffande betesgräsen. Med hänsyn till den

synnerliga betydelse i ekonomiskt avseende för vårt jordbruk, som måste

tillskrivas en förbättrad betes- och vallkultur, samt vikten av att jämväl den

moderna växtförädlingen inriktas på detta område, vill jag, på sätt jag

redan ovan nämnt, förorda föreningens förslag om anställande av en förste

assistent med särskild uppgift att leda ifrågavarande speciella försöksverksamhet.

Den begärda anslagsökningen med 1,500 kronor för kemiska analyser

finner jag mig på de av statskontoret anförda skäl icke kunna tillstyrka.

Vad beträffar föreningens kontrollverksamhet, för vilken statförslaget

upptager ett från 42,000 kronor till 43,500 kronor förhöjt belopp, vill jag

på grund av vad lantbruksstyrelsen i ärendet anfört förorda den sålunda

föreslagna höjningen.

Utgiftsposten för underhåll av byggnader m. m. torde i enlighet med

myndigheternas förslag böra beräknas till samma belopp som för inne
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

53

varande budgetår eller 8,000 kronor. Även till pensionsavgifter anser .jag

i likhet med statskontoret böra beräknas samma belopp som för budgetåret

1927—1928 eller 1,730 kronor.

I fråga om de föreslagna nya posterna till fyllnadspension åt filosofie

doktor H. Tedin och till pension åt föreningens stiftare B. Welinder uppskattar

jag till fullo dessa personers stora och fruktbärande insats på växtförädlingens

område men kan med hänsyn till de vittgående konsekvenser,

som skulle bliva en följd av ett bifall till föreningens framställning, i likhet

med statskontoret icke tillstyrka de gjorda förslagen.

Börande det till räntor upptagna beloppet, vilket innebär en höjning i

jämförelse med staten för innevarande budgetår med 2,500 kronor till 12,500

kronor, finner jag mig böra understryka vad myndigheterna yttrat om det

anmärkningsvärda däri, att föreningen utan att inhämta medgivande av

Kungl. Maj:t vidtagit åtgärder, som för åtskilliga år framåt ställa ökade

krav på statens bidrag. På grund av det läge, vari frågan nu föreligger

anser jag mig emellertid i likhet med myndigheterna böra tillstyrka, att

posten beräknas i enlighet med föreningens förslag. Nu anmärkta förhållande

synes mig gälla jämväl beträffande den likaledes nyupptagna posten till

hyra för den s. k. dubbelvillan. Av samma skäl som ovan nämnts vill jag

emellertid förorda dess uppförande i staten.

I fråga slutligen om posten diverse utgifter torde anledning icke föreligga

att göra någon ändring i det för budgetåret 1927 — 1928 beräknade beloppet

1,420 kronor.

Övriga utgiftsposter, vilka av såväl lantbruksstyrelsen som statskontoret

lämnats utan erinran, föranleda ingen invändning från min sida.

Inkomstberäkningen ger mig icke anledning föreslå annan ändring än

att i enlighet med myndigheternas förslag posten hyror sänkes till 6,200

kronor.

Med tillämpning av det nu anförda skulle samtliga utgifter uppgå till

(249,150 -)- 99,710 =) 348,860 kronor och inkomsterna till 124,000 kronor,

vadan alltså i statsbidrag skulle erfordras ett till 224,850 kronor avrundat

belopp, därav för huvudanstalten 125,150 kronor och för filialerna 99,700

kronor.

Det sålunda beräknade beloppet av statsbidraget, som med 27,660 kronor

understiger det av utsädesföreningen begärda statsbidraget, utvisar i för

hållande till statsbidraget för innevarande budgetår en ökning av 13,650

kronor.»

Lanthruksstyrelsens förslag innefattar hemställan om beviljande för bud

getåret 1928—1929 av ett anslag av 233,700 kronor, varav till huvudanstalten

vid Svalöv 134,000 kronor och till filialerna 99,700 kronor.

Den i motionerna ifrågasatta höjningen med 8,850 kronor i det av Kungl.

Maj:t föreslagna anslagsbeloppet, vilken sammanfaller med lantbruksstyrelsens

förslag, har beräknats på följande sätt.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Löneförhöjning till 4 avdelningsföreståndare å 700 kr.

....... 2,800

Dyrtidstillägg härå ................................................................

....... 700

3,500: —

Skillnad i arvode till sekreteraren m. m.........................

....... 500

Dyrtidstillägg å av lantbruksstyrelsen föreslaget arvode

....... 250

750

Alderstilliigg (500 + 250 + 150) ............................................

....... 900

Dyrtidstilläg härå....................................................................

....... 225

1,125: —

Ökade medel till kemiska avdelningen .............................

1,500: —

Ökning i föreningens andel av pensionsavgifter för tjänstemännen

370: —

Pensionsfyllnad för dr H. Tedin ..........................................

1,300: —

Diverse utgifter, ökning..........................................................

292: 50

Tillkommer för avrundning i beräknat dyrtidstillägg i

staten för

1927—1928..............................................................................

12: so

Kronor

8,850: —

Beträffande först den ifrågasatta löneregleringen för avdelningsföreståndarna

vid huvudanstalten vid Svalöv anser sig utskottet icke kunna på

grundvalen allenast av den nu föreliggande utredningen fatta bestämd ståndpunkt

till denna fråga. Utskottet håller emellertid före, att frågan bör tagas

under förnyat övervägande, därvid allmänna civilförvaltningens lönenämnd

torde böra beredas tillfälle avgiva yttrande i ärendet. Utskottet kan följaktligen

icke biträda motionerna i denna del. I enlighet med departementschefens

på statskontorets yttrande grundade uppfattning finner sig utskottet

icke heller kunna förorda någon höjning i sekreterarens och ekonomichefens

arvode utöver vad Kungl. Maj:ts förslag innebär.

Enligt motionerna skulle för budgetåret 1928—1929 tillkomma tre nya ålderstillägg

å sammanlagt 900 kronor. Detta förhållande framgår visserligen

icke av för utskottet tillgängliga handlingar i ärendet, men har utskottet

förvissat sig om att tre i motionen avsedda tjänstemän hos föreningen enligt

den av lantbruksstyrelsen för tjänsterna fastställda regleringen äro berättigade

till erhållande av de avsedda ålderstilläggen. Utskottet vill därför föreslå,

att posten avlöningar till föreningens tjänstemän höjes med nämnda belopp 900

kronor. I anslutning härtill och på grund av den av Kungl. Maj:t föreslagna

och av utskottet ovan tillstyrkta ökningen med 500 kronor i sekreterarens

arvode torde på sätt i motionerna ock föreslagits en höjning med

(225 + 125 =) 350 kronor böra ske i posten dyrtidstillägg.

I motionerna ifrågasättes vidare en höjning med 1,500 kronor i posten

försöksverksamhet för att tillgodose ökat behov med avseende å föreningens

kemiska arbeten. Med hänsyn till vad som i föreningens ovanberörda framställning

anförts och i lantbruksstyrelsens häröver avgivna yttrande vitsordats

angående behovet i förevarande avseende anser sig utskottet böra

biträda detta förslag. Samtidigt vill emellertid utskottet uttala, att det vill

synas, som inskränkningar i andra avseenden numera utan olägenhet skulle

kunna göras. Utskottet syftar härvid bland annat till att den av föreningen

bedrivna förädlingen av spånads- och oljeväxter^ snarast avvecklas.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

55

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen innefattar Kungl.

Maj:ts förevarande framställning en höjning av posten räntor med icke

mindre än 2,500 kronor motsvarande ränta å lån som utsädesföreningen

upptagit för bestridande av kostnaderna för en nyuppförd bostadsbyggnad.

Utskottet vill i likhet med departementschefen kraftigt understryka, vad de

i ärendet börda myndigheterna yttrat om det anmärkningsvärda däri att föreningen

utan att inhämta medgivande av Kungl. Maj:t vidtagit åtgärder,

som för åtskilliga år framåt ställa ökade krav på statens bidrag. I det läge

frågan nu föreligger finner sig utskottet emellertid böra tillstyrka, att förevarande

post beräknas på sätt föreslagits. Såsom departementschefen framhållit

gäller nu anmärkta förhållande även beträffande posten till hyra för

den s. k. dubbelvillan. Av samma skäl, som ovan anförts, vill utskottet

tillstyrka dess uppförande i staten.

Ifråga om det i motionerna upptagna förslaget om fyllnadspension till

förre avdelningsföreståndaren H. Tedin kan utskottet med hänsyn till de

vittgående konsekvenser, som kunna befaras bliva en följd av ett bifall

härtill, i överensstämmelse med statskontorets av departementschefen biträdda

mening icke biträda detta förslag.

Beträffande övriga här ej särskilt berörda utgiftsposter ansluter sig utskottet

till Kungl. Maj ds förslag.

I den av föreningen upptagna inkomstposten av hyror, vilken beräknats

under förutsättning av den föreslagna löneregleringens genomförande för

föreningens samtliga tjänstemän, har lantbruksstyrelsen med hänsyn till att

styrelsen icke funnit sig böra tillstyrka lönereglering annat än beträffande

de vetenskapligt arbetande avdelningsföreståndarna föreslagit en nedsättning

med 850 kronor. I anslutning till den ståndpunkt, utskottet ovan intagit

till löneregleringsförslaget, anser utskottet, att, såsom i motionerna ifrågasattes,

en ytterligare nedsättning med 2,000 kronor bör ske i det beräknade

hyresbeloppet.

Vad utskottet ovan tillstyrkt innebär dels en ökning av de av departementschefen

beräknade utgifterna för föreningen ifråga med (900 + 225

+ 125 + 1,500 =) 2,750 kronor, dels ock en minskning i de av honom beräknade

inkomsterna med 2,000 kronor, vadan det av Kungl. Maj:t föreslagna

anslaget till huvudanstalten vid Svalöv sålunda skulle komma att höjas med

(2,750 + 2,000 =) 4,750 kronor eller till 129,900 kronor. Då anslaget till filialerna

i Kungl. Maj:ts förslag upptagits till 99,700 kronor uppgår det totala

anslagsbeloppet till 229,600 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och de i ämnet väckta motionerna

1:117 och II: 198 för budgetåret 1928—1929 anvisa såsom

särskilda extra anslag

dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Understödjande

av den

praktiskt

vetenskapliga

verksamheten

å Weibullsholm.

[71.]

praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av

och samarbete med föreningens filialer kronor 129,900,

dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens

filialer vid Ultima, i Östergötland, Kalmar län,

Västergötland, Värmland, Västernorrland och Jämtland

samt i Luleå 99,700 kronor eller sålunda tillhopa 229,600

kronor.

72:o) Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten

å Weibullskolm. Under punkt 71 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 50,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 166—175.)

Till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm

har riksdagen såsom extra anslag anvisat för budgetåret 1924—

1925 100,000 kronor, för budgetåret 1925—1926 75,000 kronor samt för

vartdera av budgetåren 1926—1927 och 1927—1928 50,000 kronor.

Med avseende å anslaget för budgetåret 1927—1928 torde böra erinras

om följande.

Sedan firman Weibull i skrivelse den 30 september 1926 anhållit om

anvisande för budgetåret 1927—1928 av ett anslag av 90,000 kronor för

uppehållande av ifrågavarande verksamhet, hemställde lantbruksstyrelsen —

i enlighet med förslag av de sakkunniga, vilka i samband med meddelandet

av bestämmelser rörande utbetalande till firman av beviljat statsbidrag jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut den 4 juni 1926 blivit utsedda såsom statens representanter

för utövande av kontroll och inspektion vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt

— om anvisande av ett anslag för nämnda tid av 25,000

kronor till understödjande av firmans verksamhet för förädling av köksväxter.

Under punkt 81 i nionde huvudtiteln till 1927 års riksdag föreslog Kungl.

Maj:t riksdagen att till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten

å Weibullsholm anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag

av 25,000 kronor, och uttalades därvid, att anslaget icke borde bindas vid viss

del av verksamheten men att i övrigt för bidraget borde gälla samma

villkor som beträffande anslaget för budgetåret 1926—1927.

Uti med anledning av Kungl. Maj:ts berörda förslag inom riksdagen

väckta motioner (1:107 och 154 samt II: 189 och 245) underströko motionärerna

den meningen, att förädlingsverksamheten i sin helhet borde understödjas

samt förutsatte, att genom vissa möjliga inskränkningar i verksamheten

behovet av statsunderstöd skulle kunna nedbringas från av firman

begärda 90,000 kronor till 70,000 kronor, om vars anvisande yrkande framställdes

i motionerna.

Jordbruksutskottet hemställde i sitt utlåtande nr 1 punkt 81 om anvisande

s. 57 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr I.

57

för budgetåret 1927—1928 av ett extra anslag av 50,000 kronor till understödjande

av ifrågavarande verksamhet.

Riksdagen, som biträdde jordbruksutskottets förslag, uttalade beträffande

verksamhetens omfattning att med hänsyn till det stora värdet av det å

Weibullsliolm under arbete varande växtförädlingsmaterialet av jordbruksväxter

ett statsanslag till växtförädlingsanstalten icke borde avse allenast

grönsaksförädlingen, utan delade riksdagen härutinnan departementschefens

och motionärernas uppfattning.

Vidare yttrade riksdagen bland annat följande:

»Motionärerna förutsätta en eventuellt erforderlig beskärning av verksamhetens

nuvarande omfattning, men bygga i övrigt på samma grunder

som firman. För egen del finner sig riksdagen i viss mån böra taga

motionärernas förslag till utgångspunkt. Riksdagen har emellertid ansett

en ytterligare begränsning av beloppet ofrånkomlig och finner sig icke

böra bevilja högre belopp än 50,000 kronor, eller samma belopp, som för

innevarande budgetår anvisats. Riksdagen förväntar emellertid, att även

med ett statsunderstöd å sistnämnda belopp det skall bliva firman möjligt

att uppehålla verksamheten i sådan omfattning, att redan vunna resultat

kunna utnyttjas samt ett fullföljande äga rum av de viktigaste växtförädlingsarbetena.

»

Genom beslut den 18 juni 1927 har Kungl. Maj:t ställt anslaget till firman

Weibulls förfogande, under villkor att anslaget lomme förädlingsverksamheten

helt till godo, att verksamheten uppehölles i sådan omfattning, att

redan vunna resultat kunde utnyttjas samt ett fullföljande äga rum av de

viktigaste förädlingsarbetena, samt att firman underkastade sig den kontroll

och inspektion angående medlens användning, som kunde finnas erforderlig.

I den mån så erfordrades för verkställande av nämnda kontroll och inspektion,

skulle det åligga firman Weibull att ej mindre ställa till förfogande

firmans räkenskaper, priskalkyler och övriga handlingar ävensom för inspektion

upplåta laboratorier, försöksfält och dylikt, än även att tillhandahålla

räkenskaperna i sådant skick, att utgifterna för växtförädlingsverksamheten

utan svårighet kunde särskiljas från firmans övriga utgifter. Tillika uppdrog

Kungl. Maj:t åt lantbruksstyrelsen att utöva berörda kontroll- och

inspektionsverksamhet, som jämväl skulle innefatta granskning av priserna

å firmans utsädesvaror, samt att därom till Kung]. Maj:t avgiva berättelse.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 september 1927 har firman Weibull

hemställt, att för understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten

å Weibullsholm måtte för budgetåret 1928—1929 anvisas ett anslag till

samma belopp som för innevarande budgetår eller av 50,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i häröver avgivit utlåtande med fasthållande av

sin tidigare intagna ståndpunkt tillstyrkt att till understödjande av den

praktiskt vetenskapliga verksamheten för förädling av köksväxter å Weibullsholm

måtte anvisas för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 25,000

s. 58 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Svenska betesoch

vallföreninqen.

[72.]

Sveriges

pomologiska

föreningen.

[73.]

58 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kunde finna skäl föreskriva.

Departementschefen har anfört följande:

»För egen del håller jag före, att statsbidrag bör beredas Weibullsholms

växtförädlingsanstalt jämväl för budgetåret 1928—1929. Beträffande frågan,

huruvida anslaget bör avse växtförädlingsverksamheten i dess helhet eller,

såsom lantbruksstyrelsen föreslagit, endast köksväxtförädlingen, delar jag

min företrädares, av riksdagen biträdda uppfattning att anslaget icke bör

avse allenast grönsaksförädlingen, utan synes verksamheten böra uppehållas

i ungefär den utsträckning, varifrån 1927 års riksdag vid sitt beslut rörande

anslag till anstalten utgått. Med avseende å anslagets belopp anser jag,

att detta liksom för innevarande budgetår bör bestämmas till 50,000

kronor.

Vidkommande frågan om kompetensen bos den personal, som närmast

under firmans ledare bar att bära ansvaret för den vetenskapliga verksamheten

vid anstalten, finner jag ej anledning att i vidare mån ingå därpå

än att jag vill erinra, att en given förutsättning — nu såsom tidigare —

för statens understödjande av anstalten är, att verksamheten vilar å den

framstående teoretiska och praktiska utbildning hos dess utövare, som är

nödvändig för vinnande av anstaltens ändamål. Så länge statsanslag till

anstalten utgår, torde det tillkomma Kungl. Maj:t att tillse, att så är förhållandet.

»

Med instämmande i vad departementschefen sålunda anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till understödjande av den praktiskt

vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 50,000 kronor.

73:o) Svenska betes- och vallföreningen. Under punkt 72 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att för uppehållande av svenska betes- och vallföreningens

verksamhet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag

av 64,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

74:o) Sveriges pomologiska förening. Under punkt 73 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till understöd åt Sveriges pomologiska förening för

dess verksamhet under kalenderåret 1928 anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra anslag av 12,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

59

75:o) Befrämjande av linodling. Under punkt 74 har Kungl. Maj:t före- Befrämjande

slagit riksdagen att till åtgärder under 1928 för befrämjande av linodling av

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

76:o) Lindring av fraktkostnaderna för kalk in. in. Med tillstyrkan av Lindring av

bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 75 gjorda framställning hemställer J^n^färkalk

utskottet, m. m.

[75.]

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg

av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag

av 600,000 kronor.

77:o) Ogräsens bekämpande. Under punkt 76 har Kungl. Maj:t föreslagit Ogräsens

riksdagen att för bekämpande av ogräs anvisa för budgetåret 1928—1929 ett bek“™PaJdeextra

reservationsanslag av 4,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

78:o) Berberisbnskens utrotande. Enligt anmälan i punkt 77 kan medels Berberis■

buskens ut
behovet

till bestridande under 1928 av kostnaderna för berberisbuskens ut- rotande.

rotande täckas av reservation å tidigare för ändamålet anvisade anslag, vadan [77.]

medelsanvisning för budgetåret 1928—1929 icke erfordras. Detta har utskottet

härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

79:o) Lantbruksmöte. I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 78 Lantbruks
gjorda

framställning hemställer utskottet, mate.

[78.]

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår för

budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag

anvisa

dels såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för

allmänt svenskt lantbruksmöte 7,500 kronor,

dels ock till prisbelöningar vid sådant möte 17,500

kronor eller tillhopa 25,000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Lantbruksattachéer

i London,

Berlin och

Riga.

[79.1

80:o) Lantbruksattachéer i London, Berlin och Riga. Under punkt

79 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till uppehållande av tre lantbruksattacliébefattningar,

nämligen en i London, en i Berlin och en i Riga,

anvisa för hudgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 60,500 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 184—189.)

Alltsedah 1897 hava medel varit av riksdagen anvisade å extra stat till

befrämjande av avsättningen i främmande länder av alster av svensk industri

och svenska näringar. Från och med 1910 har beträffande dessa anslag

skett den förändring, att — med undantag för år 1922, då, av skäl som

framgår av nionde huvudtiteln till 1923 års riksdag sid. 204, anslaget uppfördes

under tredje huvudtiteln — under nionde huvudtiteln anvisats å extra

stat särskilt anslag till befrämjande av avsättning i främmande länder av

alster utav svenska lantbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen.

Anslaget har till och med utgången av budgetåret 1923—1924 använts

till uppehållande av en konsulentbefattning i Berlin för tillvaratagande av

svenska lantbrukets och fiskerinäringens intressen samt en lantbrukskonsulentbefattning

i London.

På förslag av Kungl. Maj:t utbyttes genom beslut av 1924 års riksdag

från och med budgetåret 1924—1925 den dittillsvarande konsulentbefattningen

i Berlin mot en dylik befattning i Riga. Till uppehållande av en

mejeri- och lantbrukskonsulentbefattning i London samt en konsulentbefattning

i Riga för tillvaratagande av det svenska lantbrukets och fiskets samt

därmed sammanhängande intressen i Estland, Lettland, Lithauen och Polen

anvisade riksdagen sålunda för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av

33,000 kronor.

För budgetåret 1925—1926 har riksdagen för samma ändamål anvisat ett

till 37,000 kronor förhöjt anslag. Av höjningen hänförde sig 3,000 kronor

till ett extra ortstillägg till lantbrukskonsulenten i London och 1,000 kronor

till en ökning av expensanslaget till samme befattningshavare.

För budgetåret 1926—1927 upptogs anslaget med oförändrat belopp 37,000

kronor.

På framställning av Kungl. Maj:t under punkt 89 i nionde huvudtiteln

till 1927 års riksdag beslöt riksdagen att från och med budgetåret 1927—

1928 åter inrätta en lantbrukskonsulentbefattning i Berlin, och anvisade

riksdagen till uppehållande av tre lantbrukskonsulentbefattningar, nämligen

en i London, en i Berlin och en i Riga, för budgetåret 1927—1928 ett extra

anslag av 59,000 kronor.

I jordbruksutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 1 punkt 89

yttrade utskottet i anledning av en inom första kammaren väckt motion nr 43

om ökning av det till konsulenten i London i Kungl. Maj:ts förslag beräknade

extra ortstillägget med 2,000 kronor till 6,000 kronor, att utskottet icke kunde

på grundval allenast av vad i motionen anförts förorda högre belopp än

Kungl. Maj:ts förslag innebar, men att utskottet vore övertygat att, därest

Kungl. Maj:t skulle finna omständigheterna böra föranleda en ökning av

s. 61 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

61

ifrågavarande ortstillägg, Kungl. Maj:t icke skulle underlåta göra den framställning

i ämnet till riksdagen, som därav kunde påkallas.

Av det för budgetåret 1927—1928 beviljade anslaget beräknas — förutom

arvoden å 9,000 kronor till eu var av konsulenterna — för konsulenten i

London till expenser och resekostnader 10,000 kronor och såsom extra ortstillägg

4,000 kronor, för konsulenten i Berlin till expenser och resekostnader

8,000 kronor och såsom extra ortstillägg 3,000 kronor samt för konsulenten

i Riga till expenser och resekostnader 6,000 kronor och såsom extra ortstillägg

1,000 kronor. Härtill kommer dyrtidstillägg enligt för oreglerade

verk gällande grunder.

Sedan i anslutning till föredragande departementschefens uttalande i ämnet

i statsverkspropositionen till 1927 års riksdag utredning genom lantbruksstyrelsen

verkställts angående lantbrukskonsulenternas verksamhet och ställning,

har Kungl. Maj:t den 9 september 1927 meddelat bestämmelser rörande

ifrågavarande befattningshavare, vilka under benämning lantbruksattachéer

skola vara anställda en i London, en i Berlin och en i Riga. För dessa

bestämmelser lämnas närmare redogörelse i statsrådsprotokollet under denna

punkt, vartill utskottet hänvisar.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle det för innevarande

budgetår utgående anslaget för ändamålet, 59,000 kronor, för nästkommande

budgetår ökas med 1,500 kronor till 60,500 kronor. Den föreslagna höjningen

har avseende å det till lantbruksattaehén i London för närvarande

utgående extra ortstillägget å 4,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet under denna punkt inhämtas att lantbruksstyrelsen

gjort framställning om höjning med 1,700 kronor av berörda extra ortstillägg

och såsom skäl härför anfört huvudsakligen följande.

Då vid en utredning angående skäligheten av de avlöningsförmåner, som

tillkomme lantbruksattachéerna, någon jämförelse med hemlandet måste

tjäna som utgångspunkt, hade lantbruksstyrelsen ansett sig böra härför

använda de avlöningsförmåner, som tillkomme statskonsulent. Enligt från

socialstyrelsen under hand inhämtade uppgifter syntes ingen avsevärd

förändring i de inbördes förhållandena mellan levnadskostnaderna i Stockholm,

London, Berlin och Riga hava skett under det sista året. I runda

tal skulle nämnda kostnader, om de för Stockholms vidkommande betecknades

med 100, kunna beräknas för London till 140, för Berlin till 110

och för Riga till 90.

En statskonsulents löneförmåner i Stockholm uppginge för närvarande,

inklusive dyrtidstillägg efter 16 procent men med avdrag för honom åliggande

pensionsavgifter, i fråga om begynnelselön till 8,377 kronor 80 öre

och ifråga om slutlön till 9,985 kronor 80 öre.

En jämförelse mellan statskonsulents löneförmåner och dem, som för närvarande

vore förenade med lantbruksattachébefattningarna i London, Berlin

och Riga med hänsyn till därstädes rådande levnadsomkostnader, ställde sig

på sätt, som nedan närmare visades.

De nuvarande löneförmånerna för lantbruksattachéerna utgjorde:

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Smörprovningar

m. m.

[80.]

London

Berlin

Kiga

kronor

kronor

kronor

Arvode..............................

.................. 9,000: —

9,000: —

9,000: —

Ortstillägg .....................

.................. 4,000: —

3,000: —

1,000: —

Dyrtidstillägg (34 %)■■■■

.................. 2,652: —

2,652: -

2,652: —

summa 15,652: —

14,652: —

12,652: —

Därest en statskonsulents avlöningsförmåner procentuellt ökades eller minskades

med hänsyn till levnadskostnaderna i London, Berlin och Riga, erhölles

följande belopp:

Begynnelselön Slutlön

kronor kronor

London + 40 %

Berlin + 10 %

Riga — 10 %

11,728: 92

9,215: 5 8

7,540: 02

13,980: 12

10,984: 38

8,987: 22

Vid en jämförelse mellan de sålunda beräknade begynnelse- och slutlönerna,

å ena sidan, och lantbruksattachéernas löneförmåner, å andra sidan, visade

det sig, att lantbruksattachéernas löneförmåner överstege dessa begynnelseoch

slutlöner med följande belopp i avrundade tal:

Begynnelselön

kronor

Slutlön

kronor

Lantbruksattachén i London .................................... 3,900: — 1,700: —

» i Berlin........................................ 5,400:— 3,600: —

» i Riga ........................................ 5,100: — 3,600: —

Dessa belopp skulle sålunda beteckna den meravlöning, som lantbruksattachéerna,

även med beaktande av de olika levnadskostnaderna, åtnjöte i

jämförelse med statskonsulenterna. Lantbruksstyrelsen ville emellertid erinra

därom, att attachéerna jämväl vore befriade från kommunalutskylder, vilket

torde innebära en avlöningsförbättring i jämförelse med statskonsulenterna

av lågt räknat ytterligare 500 kronor.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att den i ärendet förebragta

utredningen utvisar, att lantbruksattachén i London befinner sig i

en icke obetydligt sämre ställning i avlöningshänseende än lantbruksattachéerna

i Berlin och Riga. På grund härav och under hänvisning till vad

utskottet i sitt ovanberörda av riksdagen godkända utlåtande anfört, förordar

utskottet den ifrågasatta höjningen med 1,500 kronor av extra ortstillägget

till lantbruksattachén i London. Då utskottet icke heller i övrigt har något

att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till uppehållande av tre lantbruksattachébefattningar,

nämligen en i London, en i Berlin

och en i Riga, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra anslag av 60,500 kronor.

81:o) Smörprovningar m. m. Under punkt 80 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till statsbidrag till fortgående smörprovningar m. m.

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 189—190.)

s. 63 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 63

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta motioner, nämligen

1) nr 11!) i första kammaren av herr Nilsson, Nils Anton, m. fl., likalydande

med nr 202 i andra kammaren av herr Lindman m. fl., vari hemställts

att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa om skyndsam allsidig

utredning, huruvida och i vilken man ytterligare åtgärder höra vidtagas för

möjliggörandet för den svenska mejerihanteringen att kunna förbättra dessa

produkters] anseende inom de stora konsumtionsländerna och därmed åstadkomma

ett för vårt land bättre ekonomiskt utbyte, samt att för riksdagen

framlägga de förslag, vartill sådan utredning kan föranleda.

2) nr 177 i första kammaren av herr Tjällgren, vari hemställts, att riksdagen

för budgetaret 1928 1929 måtte bevilja ett extra reservationsanslag

av 45,000 kronor för avlönande av tio stycken mejerikonsulenter.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, hänvisas

till motionerna.

Till understöd åt smörprovningarna i Malmö och Göteborg ävensom till

bestridande av kostnaderna för kontrollen över vattenhalten hos svenskt

exportsmör har under en följd av år utgått statsbidrag. Detta har för budgetåret

1927—1928 beräknats för smörprovningarna till 40,000 kronor mot 20,000

kronor för nästföregående budgetår samt för nämnda kontroll till 4,000

kronor. På grund av förefintlig reservation å det gemensamt för båda

ifrågavarande ändamål beviljade extra reservationsanslaget behövde emellertid

av riksdagen anvisas allenast 40,000 kronor.

De svenska smörprovningarna stå under kontroll av lantbruksstyrelsen,

och statsbidraget till dem plägar ställas till styrelsens för smörprovningarna

förfogande. Av anslagsbeloppet för ifrågavarande ändamål är i överensstämmelse

med beslut av 1927 års riksdag ett belopp av 20,000 kronor

avsett att sätta smörprovningarna i tillfälle att anställa, utöver tidigare

personal, två konsulenter.

Såsom villkor för tillgodonjutande av anslaget, så vitt detsamma avser

smörprovningarna, har föreskrivits, bland annat, att ett inregistrerat skyddsmärke

för svenskt exportsmör, s. k. runmärket, skall tillhandahållas alla i

provningarna deltagande mejerier, som uppfylla föreskrivna villkor i avseende

å smörets kvalitet.

Departementschefen har i ärendet nu yttrat:

»Under senare år har frågan om åtgärder för höjande av det svenska

smörets, i synnerhet exportsmörets, kvalitet tillvunnit sig stor uppmärksamhet,

därvid bland annat framhållits den svenska smörproduktionens relativt

stora ojämnhet och den därav följande ofördelaktiga inverkan på möjligheterna

att å de utländska marknaderna upprätthålla priset på det svenska

smöret. Såsom ett led i strävandena att avhjälpa berörda missförhållanden

anvisade fjolårets riksdag på Kungl. Maj:ts förslag medel till anställande

vid smörprovningarna av två konsulenter, med uppgift att öva kontroll över

exportmejeriema och bistå dem med råd och hjälp. Resultatet av den så
-

Motioner.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

lunda åvägabragta ökade samverkan mellan provningarna och exportmejerierna

torde visserligen ännu icke kunna fullt överblickas, men goda verkningar

därav synas dock redan kunna skönjas. Ett fullföljande av detta arbete

synes mig i hög grad önskvärt.»

I två vid 1927 års riksdag väckta till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner (1:159 och 11:247) gjordes samma hemställan som i de

nu väckta motionerna 1:119 och 11:202. Och i en vid nämnda riksdag

inom andra kammaren väckt likaledes till utskottet hänvisad motion II: 194

framställdes motsvarande yrkande som i den nu väckta motionen I: 177.

Härjämte hemställdes i en motion inom andra kammaren II: 112 bland annat

att riksdagen ville, med avslag å Kungl. Maj:ts berörda förslag om anslag

till anställandet av konsulenter hos svenska smörprovningarna, hos Kungl.

Maj:t anhålla om utredning rörande lämpligaste anordningar för ej mindre

inhämtande av information i utlandet angående förutsättningar och möjligheter

för exporten av svenska jordbruksprodukter än även dylik informations

tillgodogörande här i landet samt för riksdagen framlägga de förslag,

vartill utredningen kunde föranleda.

Utskottet, som inhämtade yttrande över motionerna av lantbruksstyrelsen,

yttrade i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 1 punkt 90) följande.

»Enligt utskottets mening är det en angelägenhet av stor vikt att intet

underlåtes, som kan vara ägnat att främja det i samtliga de i ämnet

väckta motionerna avsedda syftet, vilket utskottet sålunda finner värt allt

beaktande. Särskilt synes utskottet den omständigheten att, på sätt jämväl

framgår av lantbruksstyrelsens yttrande, en icke obetydlig tillbakagång

skett i priset på svenskt smör i den engelska marknaden förtjänt av synnerlig

uppmärksamhet, även om glädjande nog en viss stigande tendens

härutinnan nu åter torde kunna förmärkas. Enligt vad som framgår av

lantbruksstyrelsens ovanberörda utlåtande följer styrelsen med oavlåtlig

uppmärksamhet förhållandena på ifrågavarande område och har så vitt

utskottet kan finna redan vidtagit eller föreslagit åtskilliga för befordrande

av ifrågavarande syfte betydelsefulla åtgärder. De i förevarande motioner

påtalade förhållandena synas därvid ock hava varit föremål för styrelsens

överväganden. På grund härav och då utskottet förutsätter, att lantbruksstyrelsen

jämväl i fortsättningen kommer att med uppmärksamhet följa

förhållandenas utveckling, anser sig utskottet sakna anledning nu föreslå

igångsättande av någon särskild utredning i ärendet.

Beträffande Kungl. Maj:ts förevarande framställning i vad densamma

innefattar anvisande av medel till anställande hos svenska smörprovningarna

av två mejerikonsulenter har som ovan nämnts i motionen II: 112

rykats avslag med hänsyn till att enligt motionärernas mening en utredning

av frågan om informationsverksamhetens ordnande av samma anledning

som under näst föregående punkt nämnts borde komma till stånd. I

motionen 11:194 åter föreslås under hänvisning till det trängande behovet

av ökade konsulentkrafter anvisande av 45,000 kronor för anställande inom

hushållningssällskapen av 10 mejerikonsulenter.

Med hänsyn till den vikt, utskottet på sätt ovan antytts tillmäter frågan

om höjande av det svenska smörets kvalitet och förbättrande av dess anseende

på världsmarknaden, och då en åtgärd i här föreslagen riktning bör

s. 65 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr I.

65

vara ägnad att i sin män befordra detta syfte, vill utskottet förorda eu sådan

åtgärd. Utskottet anser sig härvid böra ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag,

därvid utskottet vill erinra om lantbruksstyrelsens uttalande, att, om

man ser närmast på den för närvarande mest aktuella frågan eller smörtillverkningen

och särskilt smörexporten, den av Kungl. Maj:t föreslagna

åtgärden torde vara fullt tillfredsställande och måhända med hänsyn till

den erfarenhet på området, dessa konsulenter måste få, till och med att

föredraga framför det i motionen II: 194 upptagna förslaget.

Av det anförda följer, att utskottet icke kan biträda vare sig motionen

11:112 i nu förevarande avseende eller motionen 11:194. Ej heller kan

utskottet av motsvarande skäl, som anförts under nästföregående punkt,

biträda motionen II: 112 i övrigt.»

Under åberopande av det anförda hemställde utskottet, dels att riksdagen

måtte med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning och med avslag

å motionen 11:194 ävensom å motionen 11:112 i vad rörde anslag för

anställande hos svenska smörprovningarna av två mejerikonsulenter till

statsbidrag till fortgående smörprovningar m. m. anvisa för budgetåret

1927—1928 ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor, dels ock att

motionerna 1:159 och II: 247 ävensom motionen II: 112 i vad rörde punkt

90 i nionde huvudtiteln i övrigt måtte i den mån de ej kunde anses besvarade

genom vad utskottet anfört och hemställt icke föranleda någon

riksdagens åtgärd.

I de nu väckta motionerna 1:119 och II: 202 framhålles mejerihanteringens

betydelse för den ekonomiska bärkraften av såväl det större som det mindre

jordbruket och hurusom det ekonomiska utbytet av nämnda hantering i hög

grad är beroende av en på lämpligt sätt organiserad smörexport. Efter att

hava konstaterat den nedgång i priset på svenskt smör å den engelska marknaden

som under senare år ägt rum finner motionärerna detta stå i samband

med vissa missförhållanden å ifrågavarande område. I motionerna

erinras om det förlidet år föreliggande förslaget om anvisande av anslag

för anställande av 10 mejerikonsulenter —- vilket förslag upptagits i den

nu väckta motionen 1:177 — och om de genom riksdagens beslut 1927 inrättade

två mejerikonsulenterna vid svenska smörprovningarna, och framhålla

motionärerna bland annat, att de sistnämnda två konsulenterna kunde

förutsättas utöva en rådgivande verksamhet endast beträffande de i svenska

smörprovningarna deltagande mejerierna. Andra mejerier, bland dem samtliga

norrlandsmejerier, kunde däremot icke erhålla någon nytta av dem.

Smörprovningarnas konsulenter finge icke den intima kontakt med mejerierna,

som de ursprungligen av lantbruksstyrelsen föreslagna mejerikonsulenterna

i landets olika delar beräknats erhålla, och smörprovningarnas

konsulenter kunde enligt motionärernas mening icke heller i andra avseenden

ersätta de av lantbruksstyrelsen tilltänkta. Motionärerna, som icke velat

göra något uttalande om lämpligaste antalet konsulenter, hava funnit denna

fråga böra bli föremål för utredning. Vidare framhålles i motionerna, att

mejeriärendenas vikt och art kräva handläggning inom lantbruksstyrelsen

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.) 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

av en speciell fackman, och ifrågasattes i sådant syfte, att dessa ärenden avskiljas

från lantbruksstyrelsens lantbruksbyrå för att överföras till tjänsteman

med självständig föredragningsrätt och därmed förenat ansvar. I fråga

om de kommersiella förhållandena, vartill motionärerna räknat transportförhållandena,

påkallade dessa beträffande sjötransporterna för smör särskild

uppmärksamhet. Motionärerna framhålla sålunda, hurusom å traden Göteborg—Hull,

varå det mesta smöret skeppades från Göteborg till England,

exporten syntes vara mindre väl ordnad, i det att i många fall kylbåtar saknades.

Detta hade sin förklaring däri, att de utskeppade jämförelsevis små

och oregelbundna kvantiteterna omöjliggjort för vederbörande rederi att

vidtaga särskilda anordningar för denna smörexport. I samband härmed

stode frågan, om icke smörexporten lämpligen borde liksom i Finland koncentreras

till en enda exporthamn, och syntes motionärerna, att vid en

utredning i detta avseende förutsättningarna att göra Malmö till ensam exporthamn

i första hand borde undersökas med hänsyn till smörexportens

omfattning från denna ort. Slutligen lämnade försäljningssättet för smöret

fortfarande åtskilligt övrigt att önska. Exportens fördelning på ett flertal

exportörer, växlingarna i den till Tyskland respektive England exporterade

kvantiteten samt det sätt, varpå affärsuppgörelser skedde, vore enligt motionärernas

mening bidragande orsaker till ett mindre tillfredsställande pris

på det svenska smöret i utlandet. Dessa förhållanden, liksom ock i vad

mån anledning skulle finnas för införande liksom i Danmark av datumstämpling

å svenska smöret, syntes motionärerna böra närmare undersökas.

Utskottet har redan i sitt ovanberörda utlåtande förlidet år uttalat, att

det enligt utskottets mening vore en angelägenhet av stor vikt, att intet

underlåtes, som kan vara ägnat att främja det syfte, som jämväl avses

med de nu i ämnet väckta motionerna, och utskottet ansåg särskilt den

omständigheten, att på sätt i motionerna 1:119 och II: 202 också nu framhållits

en icke obetydlig tillbakagång skett i priset på svenskt smör å den

engelska marknaden, förtjänt av synnerlig uppmärksamhet. Av i utlåtandet

angivna skäl fann sig emellertid utskottet då sakna anledning föreslå igångsättande

av någon särskild utredning i ärendet.

Emellertid kvarstå, såsom i de två förstnämnda nu förevarande motionerna

understrukits, å ifrågavarande område vissa allvarliga missförhållanden.

Med hänsyn till de stora värden, som i ifrågavarande avseende

stå på spel, vill utskottet nu biträda, att en undersökning omedelbart

kommer till stånd för utrönande av möjligheterna och lämpligaste sättet för

undanröjande av dessa missförhållanden. Beträffande de i sådant avseende

framkomna uppslagen åsyfta dessa först dels en förbättrad konsulent- och

upplysningsverksamhet och dels en mera fackmässig och självständig handläggning

av mejeriärenden i lantbruksstyrelsen. I förra avseendet har ju

ett steg i angivet syfte tagits genom inrättande av de båda konsulentbefattningarna

vid svenska smörprovningarna och ehuru resultatet av den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

(>7

sålunda åvägabragta ökade samverkan mellan provningarna och exportmejerierna

icke ännu kan överblickas, hava enligt vad departementschefen

i sitt ovanberörda yttrande anfört goda verkningar därav redan kunnat

skönjas. Även om utskottet givetvis fullt uppskattar betydelsen av en rationellt

bedriven upplysningsverksamhet och även anser, att denna fråga är

förtjänt av ytterligare övervägande, finner utskottet likväl tillräcklig anledning

icke föreligga att på sätt i motionen 1:177 åsyftas utan vidare förorda

en utökning av antalet statsavlönade tjänstemän på ifrågavarande område.

Körande tanken på en särskild byrå för mejeriärenden i lantbruksstyrelsen,

med vars inrättande givetvis skulle följa icke obetydligt ökade kostnader

för staten, vill utskottet erinra om möjligheten att tillgodose det i

motionerna framhållna behovet i förevarande avseende genom den på området

speciellt sakkunniga person, som lantbruksstyrelsen har till sitt förfogande i

statskonsulenten i mejerihushållning, vilken det åligger att biträda vid handläggning

av hithörande ärenden. Uteslutet torde emellertid icke vara, att

inom ramen för lantbruksstyrelsens nuvarande organisation vissa jämkningar

kunna efter närmare undersökning av förhållandena vidtagas för ett

bättre tillgodoseende av den centrala handläggningen av mejeriärendena.

Viktigast är emellertid enligt utskottets mening ett tillfredsställande

ordnande av den kommersiella sidan å ifrågavarande område, vilken

såsom motionärerna framhållit lämnar rum för befogade erinringar. De i

motionerna antydda utvägarna i detta avseende, vilka med framgångsrikt

resultat anlitats i Finland utan något direkt ingripande från statens

sida, finner utskottet förtjänta av allvarligt övervägande, och vill utskottet

härvid särskilt betona, att jordbrukarnas eget stora intresse å förevarande

område påkallar, att från deras sida allt göres för åvägabringande av gynnsammast

möjliga förhållanden. Den medverkan, som från statens sida närmast

torde kunna ifrågakomma, hänför sig till den enligt utskottets mening

betydelsefulla frågan om smörexportens koncentrering.

Vid den förutsättningslösa utredning, som utskottet sålunda tillstyrker,

torde jämväl andra hithörande spörsmål såsom exempelvis informationens

lämpliga ordnande kunna bliva föremål för undersökning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) till statsbidrag till fortgående smörprovningar m. m.

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 40,000 kronor,

2) i anledning av de i ämnet väckta motionerna 1:119

och 177 samt II: 202 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om utredning rörande de åtgärder, som kunna vara

erforderliga för avhjälpande av de i vissa avseenden

otillfredsställande förhållanden, som för närvarande råda

i fråga om smörexporten, samt, i den mån så kan finnas

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

erforderligt, om framläggande för riksdagen av de förslag,

vartill utredningen kan giva anledning.

Understöd åt 82:o) Understöd åt föreningar för jordbrukskredit. Under punkt 81 har

^jordbruks" Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till understöd åt föreningar för jordkredit.

brukskredit anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av

[81.] 25,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

83:o) Jordbrukarungdomens förbund. Under punkt 82 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens förbund

för främjande av dess verksamhet under kalenderåret 1928 anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 15,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

Landsbygdens 84:o) Landsbygdens elektrifiering. Under punkt 83 har Kungl. Maj:t

elektrifiering. föresiagit riksdagen att för främjande av en planmässig organisation och

^•1 utveckling av landsbygdens elektrifiering anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

Jordbrukarungdomens

förbund.

[82.]

Statens egna*

hemss t yr else.

[84.1

Egnahcmsbildning, kolonisation och grundform

bättringar ni. in.

85:o) Statens egnahemsstyrelse. Under punkt 84 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet som må varda

riksdagen förelagd, för statens egnahemsstyrelse beräkna för budgetåret

1928—1929 ett belopp av 43,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

Förvaltnings- 86:o) Förvaltningsbidrag till egnahemsläneförrnedlarna. Under punkt 85

bidrag tM ]lar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

förmedlarna, i ämnet som må varda riksdagen förelagd, till förvaltningsbidrag till

[85.] egnahemslåneförmedlarna beräkna för budgetåret 1928 1929 ett belopp av

820,000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

69

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

87:o) Statsbidrag till hushållningssällskap för jordförmedlings- och

jordanskaffningsverksamhet. Under punkt 86 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet som må varda riksdagen

förelagd, för utlämnande av statsbidrag till hushållningssällskap för jordförmedlings-

och jordanskaffningsverksamhet beräkna för budgetåret 1928—

1929 ett belopp av 125,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

88:o) Premielån till egnahemslåntagare. Under punkt 87 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som må

varda riksdagen förelagd, för utlämnande av premielån till egnahemslåntagare

för nyodlings- och nybyggnadsarbeten beräkna för budgetåret 1928—

1929 ett belopp av 725,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

89:o) Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter

m. fl. I förslaget till riksstat för budgetåret 1928 — 1929 har Kungl. Maj:t

upptagit ordinarie förslagsanslaget till odlings- och byggnadshjälp åt innehavare

av odlingslägenheter m. fl. med oförändrat belopp 200,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 199 och 200.)

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren väckt till utskottet hänvisad motion nr 72 av herrar Brännström och

Lövgren i Nyborg, vari hemställts, att riksdagen måtte till nyodlingsbidrag utan

återbetalningsskyldighet åt innehavare av skogstorp och odlingslägenheter å

kronoparker i Norrland och Dalarna såsom reservationsanslag för budgetåret

1928—1929 anvisa ett belopp av 250,000 kronor, att utgå i enlighet med vad

vissa i motionen omförmälda sakkunniga i skrivelse till domänstyrelsen

den 29 november 1926 föreslagit.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Vid framläggande för 1925 års riksdag av förslag angående kolonisation

å kronoparker i Norrland och Dalarna uttalade departementschefen, att, ehuru

åtgärder väl torde kunna vara motiverade i syfte att förbättra ställningen

för innehavare av redan upplåtna skogstorp och odlingslägenheter ävensom

för reformering av grunderna för ett eventuellt fortsatt upplåtande av sist
-

Statsbidrag

till hushållningssällskap

för jordförmedlings-

och

jordanskaffninqsverksanvhet.

[86.]

Premielån till

egnahemslåntaqare.

[87.]

Odlings- och

byggnads

hjälp åt innehav

are av

odling slägenheter

m. fl.

[88.]

Motion.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

nämnda lägenheter, han dock av vissa antydda skäl ej vore beredd att då

framlägga förslag i hithörande frågor. Han ansåg emellertid, att frågan

borde göras till föremål för ytterligare undersökning, och hyste han förhoppning,

att frågan om skogstorparnas och odlingslägenhetsinnehavarnas ställning

skulle kunna inom en nära framtid framläggas till vidare omprövning.

I väckta motioner uttalades önskvärdheten av att riksdagen begärde, att

Kungl. Maj:t snarast, om möjligt redan till 1926 års riksdag, framlade förslag

angående omförande till kolonat av skogstorp och odlingslägenheter

och vissa andra nybyggen inom de sex nordligaste länen.

I sitt i ärendet avgivna av riksdagen godkända utlåtande nr 67 underströk

jordbruksutskottet önskvärdheten av att frågan om beredande av en

förbättrad ställning för ifrågavarande äldre lägenhetsinnehavare å kronoparkerna

i de sex nordligaste länen snarast toges under omprövning.

I enlighet med av Kungl. Maj:t erhållet bemyndigande hade domänstyrelsen

uppdragit åt tre särskilda sakkunniga att verkställa utredning rörande

förevarande fråga. Sedan de sakkunniga funnit det omöjligt slutföra sitt

uppdrag i tid för att utredningen i sin helhet och därav föranledda förslag

skulle kunna föreläggas 1927 års riksdag, hemställde de i skrivelse till domänstyrelsen

den 29 november 1926, att domänstyrelsen ville i underdånig

framställning hemställa, att Kungl. Maj:t måtte till 1927 års riksdag framlägga

förslag om, att till nyodlingsbidrag utan återbetalningsskyldighet åt

innehavare av skogstorp och odlingslägenheter i Norrland och Dalarna måtte

för budgetåret 1927—1928 anvisas ett belopp av 250,000 kronor att ställas

till domänstyrelsens förfogande för disponerande i huvudsak i enlighet med

av de sakkunniga framställt förslag.

I skrivelse den 2 december 1926 till chefen för jordbruksdepartementet

hade domänstyrelsen i anledning av de sakkunnigas berörda framställning

anfört följande.

»Den av de sakkunniga förebragta utredningen är knapphändig, och låter

det sig icke göra att av densamma utläsa, huru de sakkunniga beräknat

storleken av det anslag de ansett böra begäras av nästa års riksdag. Om

styrelsen ock kan förstå de motiv, som föranlett de sakkunniga att utbryta

frågan om nyodlingsbidrag åt förenämnda lägenhetsinnehavare, är styrelsen

emellertid icke för egen del beredd att på grundvalen av den förebragta utredningen

taga ställning till frågan i princip och ännu mycket mindre i

stånd att uttala sig om storleken av det anslag, som eventuellt borde begäras.

Men även om så vore, att domänstyrelsen ansåge sig för sin del

färdig att taga ställning till de sakkunnigas förslag, synes det nödvändigt

att i ärendet höra ortsmyndiglieterna, innan frågan bringas inför Kungl.

Maj:t.

Då domänstyrelsen alltså ansett sig icke böra vidtaga av de sakkunniga

föreslagen åtgärd, har styrelsen emellertid velat anmäla frågan för Herr

Statsrådet.

Till slut vill styrelsen framhålla, att ett fördröjande av denna frågas avgörande

under ett år icke synes böra bliva till allt för stort men för de

lägenhetshavare, som därav beröras, om hänsyn tages till att dessa kunna

s. 71 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

71

bliva delaktiga av det statsbidrag 1925 års kolonisationssakkunniga i betänkande

den 18 oktober 1926 föreslagit skola utgå till nyodling och betesförbättring

å ofullständiga jordbruk.»

I två vid 1927 års riksdag väckta likalydande motioner, 1:109 och II: 190,

hade de sakkunnigas berörda förslag upptagits.

I sitt över motionerna avgivna utlåtande nr 61 anförde utskottet följande:

»På de av domänstyrelsen anförda skäl finner sig utskottet icke kunna

redan nu taga definitiv ställning till det i motionerna framställda förslaget.

Då emellertid innevarande riksdag på framställning av Kungl. Maj:t beviljat

ett anslag av 400,000 kronor för statsbidrag till nyodling och betesförbättring

å ofullständiga jordbruk, av vilket anslag jämväl de nu ifrågavarande

lägenhetsinnehavarna kunna bliva delaktiga, synes ett fördröjande

med denna frågas avgörande icke böra föranleda några mera avsevärda

olägenheter.»

I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionerna icke någon

riksdagens åtgärd.

Departementschefen har i yttrande till statsrådsprotokollet under denna

punkt beträffande den i motionen upptagna frågan meddelat, att de sakkunniga

numera slutfört utredningen och att denna den 2 juli 1927 överlämnats

till domänstyrelsen.

Enligt vad departementschefen inhämtat, torde domänstyrelsen komma att

inom närmaste tiden till Kungl. Maj:t ingiva nämnda utredning jämte eget

yttrande däröver. Huruvida eventuellt förslag i ämnet må hinna föreläggas

1928 års riksdag, bleve beroende av den tid, som kunde påkallas för ärendets

vidare beredning.

På sätt departementschefen anfört och jämväl i motionen erinrats har

visserligen de ifrågavarande av domänstyrelsen tillkallade sakkunniga numera

avgivit den av dem slutförda utredningen. Domänstyrelsen har emellertid

enligt vad utskottet förvissat sig om ännu icke själv avgivit utlåtande

i ärendet. Utskottet måste givetvis med hänsyn till det ändamål, varom

här är fråga, finna det beklagligt, att ärendet ännu icke föreligger i så utrett

skick, att utskottet anser sig kunna taga definitiv ståndpunkt till det i

nu förevarande motion framställda förslaget. Utskottet vill emellertid erinra,

att utskottet under punkt 94 här nedan kommer att föreslå en höjning

till 800,000 kronor av förenämnda anslag för statsbidrag till nyodling och

betesförbättring å ofullständiga jordbruk, varav jämväl de nu ifrågavarande

lägenhetsinnehavarna kunna bliva delaktiga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att ordinarie förslagsanslaget till odlings- och byggnadsväg

åt innehavare av odlingslägenheter m. fl. må

i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföras med

oförändrat belopp 200,000 kronor,

Utskottet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

2) att förevarande motion II: 72 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

90:o) Kolonisation å vissa kronoparker. Under punkt 89 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att

a) för kolonisationsverksamhetens bedrivande å kronoparker i Norrland

och Dalarna anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 240,000 kronor,

h) medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga vederbörande kolonisationsnämnd

att, där kolonat, utlagt före den 1 juli 1925, prövats böra såsom

för kolonisationsändamål olämpligt nedläggas, försälja å kolonatet uppförd

byggnad samt i nämndens räkenskaper avskriva den förlust, som må uppkomma

vid försäljningen.

(Statsrådsprotokollet sid. 200—205.)

Vid 1918 års riksdag beslöts anordnande av kolonisationsförsök å vissa

kronoparker i Västerbottens och Norrbottens län (prop. nr 198; R. skr. nr

173). Kolonisationsverksamheten skulle ske i huvudsaklig överensstämmelse

med av dåvarande chefen för jordbruksdepartementet i propositionen tillstyrkt

förslag. Vid 1919—1924 års riksdagar beslöts igångsättande av

ytterligare kolonisationsförsök å kronoparker i Norrland och Dalarna, vilka

skulle äga rum enligt i allt väsentligt samma grunder, som stadgats för

1918 års försök. För de sålunda beslutade kolonisationsförsöken, jämte den

enligt beslut vid 1921 års riksdag medgivna omföringen till kolonat av

vissa krononybyggen å Abmobergets kronopark i Västerbottens län, har

riksdagen anvisat anslag å sammanlagt 6,165,500 kronor, därav för budgetåret

1927—1928 230,000 kronor.

Sedan viss omläggning av kolonisationsverksamheten å kronoparker i

Norrland och Dalarna blivit vid 1925 års riksdag beslutad (prop. nr 90;

R. skr. nr 299), fann Kungl. Maj:t gott att den 26 juni 1925 dels utfärda

kungörelse (nr 291) angående allmänna grunder för upplåtande av kolonat

å kronoparker i Norrland och Dalarna, dels ock godkänna vissa tilläggsbestämmelser

att gälla för äldre kolonat. Sistnämnda bestämmelser innehöllo,

jämte annat, att på kolonaten belöpande skatt och allmän tunga

skulle under den tid, kolonist innehade kolonatet med nyttjanderätt, betalas

av staten. Den 18 december 1925 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse (nr

486) med tillämpningsföreskrifter till nämnda kungörelse. Slutligen utfärdade

Kungl. Maj:t den 17 december 1926 kungörelser (nr 511 och 515) om

ändringar i vissa delar av nyssberörda kungörelser nr 291 och 486/1925.

Jämlikt de i ämnet 1925 antagna förändrade bestämmelserna handläggas

frågor om kolonisationsåtgärder numera av fyra särskilda kolonisationsnämnder,

nämligen en för Norrbottens län, en för Västerbottens län, en

för Jämtlands och Västernorrlands län samt en för Gävleborgs län. Därjämte

har Kungl. Maj:t uppdragit åt domänstyrelsen att tillsvidare fullgöra

s. 73 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

73

kolonisationsnämnd tillkommande åligganden rörande inom Kopparbergs län

beslutat kolonisationsområde.

Kolonisationsnämnderna och domänstyrelsen hava framställt följande an
-

slagsäskanden för budgetåret 1928—1929, nämligen

Norrbottens läns kolonisationsnämnd ........................................ kronor 125,600

Västerbottens » » ........................................ » 120,000

Jämtlands och Västernorrlands läns kolonisationsnämnd .... » 30,300

Gävleborgs läns kolonisationsnämnd ........................................ » 7,250

Domänstyrelsen............................................................................... » 3,950

tillhopa kronor 287,100.

Av statsrådsprotokollet under denna punkt inhämtas, att Kungl. Maj:t

genom särskilda beslut medgivit försäljning av åbyggnaderna å vissa till

nedläggande föreslagna kolonat å Djupsjö och Ansjö kolonisationsområden,

under det att två framställningar om liknande försäljningar från andra

kolonat äro beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Angående ifrågavarande

försäljningar har departementschefen anfört följande.

»Vad angår omförmälda ärenden beträffande försäljning av åbyggnaderna

å vissa till nedläggande föreslagna kolonat å Djupsjö och Ansjö kolonisationsområden,

synes, med anmälan på sätt ovan skett av de av Kungl. Maj:t

beslutade försäljningarna, riksdagens tillstånd böra utverkas till avskrivning

i vederbörande kolonisationsnämnders räkenskaper av de förluster, som

för kronan kunna komma att uppstå vid försäljningarna.

Emellertid föreligger såsom förut nämnts ytterligare två ansökningar om

liknande försäljning, och framdeles torde måhända komma att befinnas

lämpligt, att ytterligare ett och annat av de före den nuvarande kolonisationsnämndsinstitutionens

tillkomst den 1 juli 1925 utlagda kolonaten nedlägges

och därå uppförda byggnader avyttras. Med rätten att i dylika fall

försälja byggnaderna bör även förknippas befogenhet för Kungl. Maj:t att

förordna om avskrivning i vederbörande kolonisationsnämnds räkenskaper

av vid försäljning uppkommen förlust. Vid dylik försäljning inflytande

belopp torde böra användas för det med ifrågavarande anslag avsedda ändamål

och tagas i beräkning vid anvisande av medel för vederbörande kolonisationsnämnds

verksamhet. Anledning att vid anslagets bestämmande taga

hänsyn till dessa försäljningsmedel synes ej föreligga på grund av de jämförelsevis

obetydliga beloppen samt ovissheten om tiderna för deras inbetalande.

Spörsmålet om den ersättning, som tilläventyrs i nu föreliggande fall må

anses böra tillkomma domänstyrelsen för virke vid kolonats bebyggande, torde

böra bliva beroende på avgörandet av flågan, huruvida och i vad mån ersättning

över huvud skall beredas domänfonden för skogstilldelning åt kolonaten.»

Då för kolonisationsverksamhet för nästkommande budgetår ett belopp av

287,100 kronor anses erforderligt, men en behållning å anslaget av omkring

47,000 kronor påräknas vid utgången av innevarande budgetår, skulle för budget
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Kolonisationsverksamheten

å Alträsks

kolonisationsområde.

[90.]

TJtslcottet.

året 1928—1929 behov föreligga av en medelsanvisning å 240,100 kronor,

avrundat till 240,000 kronor.

På sätt departementschefen i ärendet erinrat hänför sig det föreslagna

anslaget — med undantag för en post å 5,000 kronor för planläggning av

nya kolonat i Västerbottens län — till fullföljande av kolonisationsarbetet

å redan beslutade kolonisationsområden.

Då Kungl. Maj:ts framställning icke föranleder någon utskottets erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för kolonisationsverksamhetens bedrivande å kronoparker

i Norrland och Dalarna anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 240,000 kronor,

b) medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga vederbörande

kolonisationsnämnd att, där kolonat, utlagt

före den 1 juli 1925, prövats böra såsom för kolonisationsändamål

olämpligt nedläggas, försälja å kolonatet

uppförd byggnad samt i nämndens räkenskaper avskriva

den förlust, som må uppkomma vid försäljningen.

91:o) Kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsområde. Under

punkt 90 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till gäldande av

vissa av kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsområde i Norrbottens

län föranledda utgifter anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

förslagsanslag av 3,900 kronor.

För budgetåret 1927—1928 har av riksdagen till gäldande av vissa av

kolonisationsverksamheten föranledda utgifter anvisats ett extra förslagsanslag

av 7,250 kronor. Härav beräknas 5,100 kronor till krono- och kommunalutskylder

sammanhängande därmed, att enligt upplåtelsevillkoren nybyggare

under de första 15 åren åtnjuter frihet från utlagor och onera för

lägenheten. Inkomsterna vid verksamheten under nämnda budgetår upptagas

till 510 kronor.

För budgetåret 1928—1929 beräknas utgifterna till 4,911 kronor, därav

2,350 kronor avses till krono- och kommunalutskylder, och inkomsterna,

inbegripet beräknad kassabehållning vid budgetårets början, till 1,010 kronor.

Det erforderliga anslaget har således beräknats till i avrundat tal 3,900 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till gäldande av vissa av kolonisationsverksamheten

å Alträsks kolonisationsområde i

Norrbottens län föranledda utgifter anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra förslaganslag av 3,900 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

75

92:o) Statens avdikningsanslag. Under punkt 91 har Kungl. Maj:t före- Matens avd.k
''

^ rang anslag.

slagit riksdagen ,

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret 1928—1929 bevilja L

statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa högst 3,100,000 kronor;

samt

b) anvisa för budgetåret 1928—1929 under benämningen statens avdikningsanslag

ett extra reservationsanslag av 2,600,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 206—208.)

I detta sammanhang bar utskottet till behandling förehaft en inom andra Motion.

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 203 av herr Nilsson i

Antnäs m. fl., vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att statsbidrag

från statens avdikningsanslag må till företag inom Norrland och Dalarna

samt inom de delar av Värmlands och Örebro län, som angivas i kungörelsen

den 11 juni 1926 angående villkoren för statsbidrag från statens avdikningsanslag

(nr 257), av Kungl. Maj:t kunna beviljas till högst hälften av

den utav Kungl. Maj:t godkända kostnaden såväl för torrläggningsarbetet,

teg- eller täckdikning däri ej inberäknad, som ock för undersökningen och

förrättningen jämte erforderliga kartor och handlingar.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av

myrutdikningar och vattenavtappningar har riksdagen tidigare — under en

lång följd av år — anvisat anslag, vilka gått under benämningarna »norrländska

avdikningsanslaget», avsett för Norrland och Dalarna, samt »allmänna

avdikningsanslaget», avsett för rikets övriga delar.

Enligt de ursprungligen gällande bestämmelserna utgick bidrag endast till

företag, som avsåg uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning

av frostländighet för närliggande bygd. Däremot kunde bidrag icke

erhållas för avdikning av redan odlad jord. Efter framställning av riksdagen

kom emellertid ändring härutinnan till stånd genom kungörelsen den

28 juli 1916 (nr 376). Enligt denna kungörelse voro villkoren för erhållande

och tillgodonjutande av statsbidrag från norrländska avdikningsanslaget av i

huvudsak följande innebörd.

Anslaget avsåg understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

av myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland och

Dalarna. Bidrag utgick till företag, som avsåg uppodling av till åker eller

äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd

eller utdikning av redan odlad jord. De båda förstnämnda slagen av företag

ägde visst företräde framför utdikning av redan odlad jord. Bidraget

kunde av Kungl. Maj:t bestämmas till högst hälften av såväl den enligt

fastställd arbetsplan beräknade kostnaden för vattenavledningen och sådan

avdikning, som ej var att hänföra till teg- eller täckdikning, som ock den

av lantbruksstyrelsen godkända kostnaden för undersökningen och förrättningen

samt för statsbidragets erhållande erforderliga kartor och handlingar.

Den omständighet, att företaget åtnjöt lån ur odlingslånefonden, utgjorde

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

icke hinder för bidrags beviljande. Sedan statsbidrag beviljats, avslutades

kontrakt om arbetets utförande, varefter bidraget utanordnades från statskontoret

efter tillstyrkan av lantbruksstyrelsen i mån av arbetets fortgång.

Villkoren för erhållande och tillgodonjutande av statsbidrag från allmänna

avdikningsanslaget skilde sig från motsvarande bestämmelser för norrländska

avdikningsanslaget i huvudsakligen följande avseenden.

Från allmänna avdikningsanslaget, som avsåg understödjande av företag

inom andra delar av riket än Norrland och Dalarna, utgick bidrag till högst

eu tredjedel av kostnaden, då fråga var om avdikning av till åker eller

äng lämplig jord eller redan odlad jord, samt till högst hälften av kostnaden,

då fråga var om avdikning av sådan mark, vars torrläggning avsåg endast

minskning av frostländighet för närliggande bygd.

Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition den 5 februari 1926, nr 82,

angående statens understödsverksambet till främjande av avdikning av viss

mark och inom riksdagen i ämnet väckta motioner beslöt 1926 års riksdag,

jämte annat, att godkänna ändrade grunder för understödjande medelst

statsbidrag utan återbetalningsskyldigliet av sådana torrläggningsföretag,

vilka avsåge böjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn till dess

utnyttjande såsom åker eller ständig slåtter- och betesvall. I samband härmed

beslöts jämväl sammanslagning av norrländska och allmänna avdikningsanslagen

till ett för riket gemensamt anslag, benämnt »statens avdikningsanslag».

Gällande villkor för statsbidrag från statens avdikningsanslag äro meddelade

i kungörelse den 11 juni 1926 (nr 257) med nedan angiven ändring. Rörande

bestämmelserna i denna kungörelse må följande framhållas. Enligt mom. 1 kan

Kungl. Maj:t från avdikningsanslaget anvisa statsbidrag till utförande av sådana

torrläggningsföretag, vilka avse höjande av alstringsförmågan bos mark med

hänsyn till dess utnyttjande såsom åker eller ständig slåtter- och betesvall. I

mom. 2 stadgas, bland annat, att förslag till utförande av företag, vartill statsbidrag

sökes, skall vara upprättat vid syneförrättning enligt bestämmelserna

i 10 kap. vattenlagen. Mom. 4 avhandlar frågan om statsbidragets storlek.

Enligt första stycket av detta moment kan statsbidrag beviljas till högst

en tredjedel av den utav Kungl. Maj:t godkända kostnaden såväl för torrläggningsarbete,

teg- eller täckdikning däri ej inberäknad, som ock för undersökningen

och förrättningen jämte erforderliga kartor och handlingar; dock

kan beträffande företag inom Norrland och Dalarna ävensom vissa angivna

delar av Värmlands och Örebro län, vari ingår mark, som icke tagits i

anspråk för i mom. 1 angivna ändamål, bidraget uppgå till högst hälften

av samma kostnad. I andra stycket av mom. 4 föreskrives, att, i den män

båtnadsvärdet överstiger kostnaden, bidraget skall undergå skälig minskning.

Slutligen må erinras, att i tredje stycket av samma moment stadgas,

att beträffande de undantagsfall, där statsbidrag må beviljas, ehuru kostnaden

överstiger båtnadsvärdet, bidraget skall med tillämpning i övrigt av de i momentets

första stycke angivna grunder beräknas med hänsyn till nämnda värde.

I överensstämmelse med beslut vid 1927 års riksdag (kungörelsen den 27

s. 77 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

77

juni 1927 nr 276) liar därefter ovanberörda bestämmelse om statsbidragets

storlek undergått dels sådan jämkning, att högre bidragskvot än en tredjedel

av kostnaden kan utgå beträffande företag jämväl inom rikets mellersta och

södra delar, i den mån odlingsbar mark ingår i företaget, dels ock sådant

förtydligande i fråga om bidragskvotens storlek inom gränserna högst en

tredjedel till högst hälften av kostnaden, att beträffande företag, vari ingår

mark, som icke tagits i anspråk för i mom. 1 angivna ändamål, bidraget

kan utgå till högst hälften av kostnaden därvid det högre bidraget skall

beräknas endast för sådan i företaget ingående fastighet, för vilken torrläggningen

av den oodlade marken är av minst samma betydelse för

fastighetens deltagande i företaget som torrläggningen av däri inbegripen

odlad jord.

Den väckta motionen avser att beträffande företag inom Norrland och

Dalarna samt inom de delar av Värmlands och Örebro län, som angivas i

förenämnda kungörelse nr 257/1926, borttaga den ovan berörda bestämmelsen

om bidragskvotens bestämmande i förhållande till betydelsen för respektive

fastigheter av den i företaget ingående oodlade jorden. Enligt motionärernas

mening innebär statsbidragets beräkning efter ett lägre kvottal, då det till

avdikning ifrågasatta området utgöres av redan odlad jord, en påtaglig orättvisa.

Särskilt gällde detta landets nordliga delar, där på grund av de med

utdikning förenade kostnaderna odling ofta verkställdes även å sådana marker,

som ur torrläggningssynpunkt lämnade åtskilligt övrigt att önska.

När sedermera möjlighet yppades att verkställa utdikningen med tillhjälp

av statsbidrag, komme, framhålles i motionen, enligt de nu gällande bestämmelserna

den företagsamma odlaren att bestraffas för sin odlingsflit, genom

att bidraget för hans del räknades efter ett lägre kvottal än vad fallet vore

för grannen, vilken i stället bleve belönad med ett högre bidrag, ehuru han

saknat och kanske även i fortsättningen komme att sakna intresse för att

genom odling förbättra sin jord. Dylika följder av visad företagsamhet

vore enligt motionärernas mening uppenbarligen icke ägnade att uppmuntra

odlingsverksamheten. Då det därjämte vore av stor vikt, att redan odlad

jord bleve så torrlagd, att densamma lämnade högsta möjliga avkastning,

syntes motionärerna inga skäl föreligga för statsbidragets beräknande efter

olika bidragskvot vid olika slag av mark.

Slutligen har i motionen framhållits, att den nu gällande bestämmelsen

om olika storlek av bidraget till odlad och oodlad jord medförde såväl ökat

arbete för de redan förut strängt upptagna förrättningsmännen och sålunda

uppskov med bidragets beviljande som även ökade förrättningskostnader. I

sistnämnda avseende erinra motionärerna särskilt därom, att det vid behandlingen

under 1926 års riksdag av frågan om skärpning i vissa avseenden

av bidragsvillkoren från olika håll framhölls såsom särskilt angeläget,

att någon nämnvärd ökning av förrättningskostnaderna icke måtte därav

bliva en följd.

Mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet intet att

erinra.

Utskottet.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Beträffande den väckta motionen delar utskottet i princip motionärernas

uppfattning, att betänkliga olägenheter kunna vara förbundna med upprätthållande

i förevarande avseende av bestämmelsen om olika bidragskvot för

odlad och oodlad jord. Redan den omständigheten, att man förlidet år

måste för att möjliggöra tillämpningen av 1926 års bestämmelser i förevarande

avseende införa en förtydligande bestämmelse, som kommer bidragskvotens

storlek att ytterst bliva beroende av ett subjektivt bedömande från

lantbruksstyrelsens sida, visar på de svårigheter, som rent bidragstekniskt

sett (båtnadsuppskattningen) vållas av olika bidragskvoter. Olägenheterna

härav för den enskilde jordbrukaren torde, på sätt i motionen påpekats, ligga

i öppen dag. Icke heller bör förbises det tidsödande arbete, som ifrågavarande

bestämmelser medföra för såväl statens lantbruksingenjörer som lantbruksstyrelsen,

varigenom, på sätt i motionen betonats, förorsakas icke blott

ett för bidragssökandena ofördelaktigt framflyttande av tidpunkten för bidragets

beviljande utan ock icke obetydligt ökade förrättningskostnader.

Utskottet är sålunda ense med motionärerna om att åtgärder böra vidtagas

i syfte att undanröja de sålunda påtalade olägenheterna genom en

övergång till lika bidragskvot för odlad och oodlad jord. I fråga härom bör

jämväl erinras, att för utdikningarna tidigare gällde, att statsbidrag icke

finge utgå till torrläggning av redan odlad jord, vilken bestämmelse

emellertid sedermera ersattes med stadgande om rätt till bidrag, vare sig

jorden vore odlad eller icke.

Å andra sidan kan utskottet icke finna någon anledning, varför statsmakterna

skulle med avseende å bestämmelsens tillämplighetsområde frånträda

sin genom förenämnda beslut vid 1927 års riksdag intagna ståndpunkt»

att mellersta och södra delarna av landet böra i fråga om möjlighet att

erhålla bidrag från statens avdikningsanslag likställas med landets nordligare

delar. Bidragstekniskt sett föreligga självfallet enahanda svårigheter vare

sig det rör ena eller andra delen av landet. Vad angår själva saken torde

liksom vid beslutet förlidet år kunna åberopas, att även inom mellersta och

södra delarna av riket i stor utsträckning finnas personer, som för utförande

av planlagt avdikningsföretag äro i hög grad beroende av att erhålla största

möjliga bidrag. Ur nationalekonomisk synpunkt lärer det vidare vara

minst lika betydelsefullt att vinna nya kulturområden i nämnda landsdelar

som i de mera nordligt belägna. Med hänsyn härtill och då man näppeligen

torde kunna enbart hänvisa till ett för mellersta och södra Sveriges vidkommande

i varje fall föreliggande intresse av utdikningar, utgår utskottet

från att jämväl i fortsättningen för hela landet enhetliga bestämmelser böra

gälla i förevarande avseende.

Beträffande de ekonomiska konsekvenserna för staten av ett inslående på den

nu ifrågasatta vägen torde därav givetvis föranledas vissa ökade utgifter. Det

är emellertid viktigt fasthålla, att någon rubbning icke avses i bestämmelsen»

att bidraget skall, i den mån båtnadsvärdet överstiger kostnaden, undergå skälig

minskning. Den odlade jordens stora omfattning i södra och mellersta Sve
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

79

rige och därmed i allmänhet följande jämförelsevis höga båtnadsvärden torde

vara en omständighet, vars betydelse vid bedömande av de ekonomiska verkningarna

i förevarande avseende icke bör förbises. Utskottet håller sålunda

före, att dessa verkningar för södra och mellersta Sveriges vidkommande i

ej obetydlig utsträckning komma att uppvägas av att statsbidraget står i omvänt

förhållande till båtnadsvärdet. Häri synes utskottet ock en viss borgen

ligga för att icke de nordligare delarna av landet med sin jämförelsevis

ringa odlade areal skola bliva lidande på den ifrågasatta förändrade ordningen

för statsbidragets utgående. Utskottet förutsätter för övrigt, att bestämmelser

komma att träffas, som trygga en så rättvis fördelning som

möjligt av tillgängliga anslagsmedel de olika landsdelarna emellan. Tilllika

utgår utskottet ifrån att, därest en utvidgning i antydd riktning av bidragsmöjligheterna

kommer till stånd, vederbörande myndigheter skola

vid avdikningsplanernas uppgörande iakttaga den försiktighet, som av

förhållandena kan vara påkallad. Staten torde för övrigt hava att genom

den totala anslagssummans avvägande reglera utgifterna för ifrågavarande

ändamål. Utskottet vill ock i detta sammanhang erinra om de i flera avseenden

skärpta bestämmelser för bidrags utgående, som införts genom ovanberörda

beslut vid 1926 års riksdag.

Med den nu angivna uppfattningen anser utskottet, som givetvis icke kan

utan närmare undersökning taga definitiv ståndpunkt till den upptagna

frågan, att denna bör göras till föremål för utredning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) a) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret

1928—1929 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag

å tillhopa högst 3,100,000 kronor; samt

b) anvisa för budgetåret 1928—1929 under benämningen

statens avdikningsanslag ett extra reservationsanslag

av 2,600,000 kronor;

2) i anledning av den i ämnet väckta motionen 11:203

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte, med beaktande av vad utskottet här ovan anfört,

verkställa utredning rörande förenklade bestämmelser i

fråga om statsbidrags utgående från statens avdikningsanslag

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen kan föranleda.

93:o) Undersökning rörande åtgärder mot skadegörelse genom Umeälvens

och Yindelälvens översvämningar. Under punkt 92 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som må varda

riksdagen förelagd, för utredning och undersökning rörande åtgärder mot

skadegörelse av Umeälvens och Vindelälvens översvämningar för budgetåret

1928—1929 beräkna ett belopp av 13,000 kronor.

Undersökning

rörande åtgärder

mot

skadegörelse

genom Umeälvens

och

Vindelälvens

översvämningar.

[92.]

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

Statsbidrag 94:o) Statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jord
till

nyodling bmk. Under punkt 93 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, för ut
och

betesi öt~

bättring & lämnande under år 1929 av statsbidrag till nyodling och betesförbättring å

■o/ullständiga ofullständiga jordbruk, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservajordbruk.

^jonsansiag av 600,000 kronor, därav intill 150,000 kronor må användas till

utlämnande av statsbidrag till betesförbättringar.

(Statsrådsprotokollet sid. 209—211.)

Motioner. I anledning av denna framställning ha väckts följande till utskottet hänvisade

motioner, nämligen

1) nr 3 i första kammaren av herr Gabrielsson m. fl. likalydande med

nr 5 i andra kammaren av herr Lindman m. fl., vari hemställts, att riksdagen

ville för utlämmande under år 1929 av statsbidrag till nyodling och

betesförbättring å ofullständiga jordbruk anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra reservationsanslag av kronor 1,200,000, därav intill 300,000 kronor må

användas till utlämnande av statsbidrag till betesförbättringar;

2) nr 42 i andra kammaren av herrar Sandberg och Olofsson i Digernäs,

vari hemställts, att riksdagen må besluta att för budgetåret 1928—1929 uppföra

ett extra reservationsanslag av 1,000,000 kronor att användas till bidrag

till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk, varav 200,000

kronor till betesförbättringar;

3) nr 43 i andra kammaren av herr Bergström i Bäckland, vari hemställts,

- att riksdagen måtte besluta att höja det i Kungl. Maj:ts proposition nr I,

nionde huvudtiteln, begärda extra reservationsanslaget för utlämnandet under

1929 av statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk

från 600,000 kronor till 900,000 kronor, därav intill 300,000 kronor

må användas till utlämnandet av statsbidrag till betesförbättringar;

4) nr 122 i andra kammaren av herrar Petersson i Lerbäcksbyn och Lillieereutz,

vari hemställts, att riksdagen ville dels besluta sådan ändring i gällande

grunder för statens anslag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga

jordbruk, att bidrag må kunna utgå jämväl för stenbrytning och

stenröjning å särskilt stenbunden åkerjord, dels medgiva, att ur det anslag,

som av riksdagen kan komma att för nästa budgetår beviljas till nyodling

och betesförbättring, må för utlämnande under år 1929 av statsbidrag till

stenbrytning och stenröjning å särskilt stenbunden åkerjord användas ett

belopp av 50,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa förslag, hänvisas till

motionerna.

Med anledning av två vid 1926 års riksdag väckta, likalydande motioner,

1:149 och II: 132, angående bidrag utan återbetalningsskyldighet till un
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

81

derstöd av mindre odlingsföretag anhöll riksdagen i skrivelse den 9 mars

192(i, nr 75 punkt 22, att Kungl. Maj:t ville föranstalta om utredning rörande

lämpligaste sättet för vinnande av det i motionerna angivna syftet.

Verkställandet av den utav riksdagen sålunda begärda utredningen uppdrogs

åt 1925 års kolonisationssakkunniga, som i betänkande den 18 oktober

1926 st. off. utr. 1926: 21) föreslogo, att såsom statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk

måtte för utlämnande under 1928 för budgetåret 1927 -1928 anvisas

ett extra reservationsanslag av 1,500,000 kronor, varav intill en tredjedel

skulle kunna användas till betesförbättring.

Sedan infordrade yttranden häröver avgivits av ett flertal myndigheter,

avlät Kungl. Maj:t till riksdagen proposition i ämnet den 18 februari 1927,

nr 157. Föredragande departementschefen, som i princip anslöt sig till de

sakkunnigas förslag, anförde därvid beträffande frågan om statsbidragets

storlek, att — såsom de sakkunniga framhållit — någon säker förhandsberiikning

av anslagsbehovet för den ifrågasatta nya verksamheten icke

torde kunna göras. För den allra första verksamhetsperioden syntes icke

annat än ett approximativt uppskattat medelsbehov kunna angivas. Erfarenheten

finge sedermera utvisa, i vad mån anslagsbeloppet behövde ökas.

Vad anginge anslagsbeloppet för budgetåret 1927—1928, syntes — med hänsyn

till verksamhetens försökskaraktär och då densamma under första året

knappast torde kunna komma fullt i gång — ett väsentligt lägre belopp, än

vad de sakkunniga föreslagit, böra ifrågasättas. Med hänsyn jämväl till det

statsfinansiella läget förordade därför departementschefen, att anslaget för

budgetåret 1927—1928 sattes till 400,000 kronor. Sannolikt vore att, sedan

verksamheten kommit i gång och behovet säkrare kunde bedömas, högre

belopp måste beräknas för kommande år. Av det sålunda ifrågasatta anslaget

borde högst 100,000 kronor användas för utlämnande av statsbidrag

till betesförbättringar.

Kungl. Maj:ts i enlighet härmed framställda förslag godkändes av riksdagen

(R. skr. den 6 maj 1927, nr 156).

Kungörelse angående statsbidrag, varom ovan nämnts, har den 20 maj

1927 (nr 206) utfärdats av Kungl. Maj:t. Enligt nämnda kungörelse, som

trätt i kraft den 1 januari 1928, må statsbidrag från ifrågavarande anslag

under viss förutsättning utlämnas för att befrämja uppodling till åker av

därför lämplig odlingsbar jord (nyodlingsbidrag) eller för att befordra rationell

beteskultur å icke odlad jord (betesförbättringsbidrag). Förmånen av

dessa anslag, vilka utgå utan återbetalningsskyldighet, har förbehållits åt

sådana mindre jordbrukare — ägare eller arrendatorer — vilkas nuvarande

åkerareal jämte den till odling ifrågasatta arealen icke överstiger 10 har.

Bidrag kunna utgå med intill hälften av den beräknade kostnaden för nyodlingen

respektive betesförbättringen, dock med högst 250 respektive 125 kronor

per hektar. Dock må bidragstagare icke beviljas nyodlings- och betesförbättringsbidrag

till högre belopp än tillhopa 500 kronor. HushållningssällBihang

till riksdagens protokoll 1928. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.)

ti

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

skap, som önskar erhålla statsanslag för utlämnande av här avsett bidrag,

skall därom till lantbruksstyrelsen ingiva till Kungl. Maj:t ställd ansökning

före ingången av det år, för vilket statsanslaget sökes.

Ifrågavarande anslag synes att döma av det i statsrådsprotokollet angivna

belopp av icke mindre än 1,820,375 kronor, vartill bidrag vid årsskiftet

sökts, hava tillvunnit sig ett synnerligen livligt intresse. Med hänsyn till

de krav, som sålunda ställas på anslaget samt i betraktande av den av

departementschefen framhållna stora betydelse, som ur ekonomisk och social

synpunkt för såväl den enskilde som för det allmänna måste tillskrivas den

verksamhet anslaget avser att främja, anser utskottet av vikt att anslaget

avsevärt höjes. I fråga härom innefattar Kungl. Maj:ts förevarande framställning

en höjning med 200,000 kronor till 600,000 kx-onor, under det att i de

förstnämnda fyra motionerna förslag framställts om anslagets höjning till

respektive 1,200,000, 1,000,000 och 900,000 kronor. För egen del anser sig

utskottet för närvarande icke böra ifrågasätta högre belopp än 800,000 kronor.

Beträffande hur stor del härav, som bör utgå till utlämnande av statsbidrag

till betesförbättringar, är denna vad angår det för innevarande budgetår

beviljade anslaget bestämd till en fjärdedel eller 100,000 kronor och samma

proportion förefinnes beträffande det av Kungl. Maj:t för budgetåret 1928—1929

föreslagna anslaget. Motionärernas förslag variera i detta avseende mellan

en tredjedel och en femtedel. Då utskottet saknar grund för att frångå den

av Kungl. Maj:t föreslagna proportionen, tillstyrker utskottet, att av det

förordade beloppet intill 200,000 kronor må användas till utlämnande av statsbidrag

till betesförbättringar. Då det emellertid icke torde vara uteslutet,

att större belopp för sistnämnda ändamål eventuellt kan visa sig behövligt

och i betraktande av angelägenheten att i största möjliga utsträckning tillgodose

detta behov, anser utskottet, att Kungl. Maj:t bör medgivas rätt att,

därest förhållandena skulle visa sig böra föranleda därtill, för sistnämnda

ändamål bevilja större belopp från anslaget i fråga.

I motionerna I: 3 och II: 5 har ansetts, att det ifrågasatta högre anslaget

skulle kunna täckas genom att motsvarande belopp överflyttades från det

under riksstatens femte huvudtitel upptagna anslaget till åtgärder för arbetslöshetens

bekämpande. Utskottet, som för sin del icke anser sig böra närmare

ingå på denna fråga, håller före, att i den mån genom en vidgad

nyodlingsverksamhet nya arbetstillfällen beredas personer, som eljest i stor

utsträckning söka sysselsättning vid sidan av jordbruket, detta förhållande

givetvis bör vara ägnat att i sin mån medverka till arbetslöshetens bekämpande.

Vad slutligen beträffar det i motionen II: 122 framställda förslaget om sådan

ändring i gällande grunder för statens bidrag till nyodling och betesförbättring

å ofullständiga jordbruk att bidrag skulle kunna utgå jämväl för

stenbrytning och stenröjning å särskilt stenbunden åkerjord ligger det givetvis

något berättigande i denna tanke, men i betraktande särskilt av att det

s. 83 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

83

av utskottet tillstyrkta anslagsbeloppet icke lärer förslå för tillgodoseende

av andra behov än de med anslaget från början avsedda, kan utskottet icke

biträda motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förevarande

framställning och motionerna 1:3 samt 11:5,

42 och 43 och med avslag å motionen II: 122, för utlämnande

under år 1929 av statsbidrag till nyodling

och betesförbättring å ofullständiga jordbruk, anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av

800,000 kronor, därav intill 200.000 kronor må användas

till utlämnande av statsbidrag till betesförbättringar, med

rätt dock för Kungl. Maj:t att, därest förhållandena skulle

giva därtill anledning, för sistnämnda ändamål taga i

anspråk större belopp av ifrågavarande anslag.

„ 95:o) Jordbrukskommissioner. Under punkt 94 har Kungl. Maj:t före- Jordbruksslagit

riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till bestridande av kost- kommissionernader

för jordbrukskommissioner, nu 15,000 kronor, med 10,000 kronor till ^4.]

25,000 kronor.

Från och med år 1921 har i riksstaten varit uppfört ett ordinarie förslagsanslag

till bestridande av kostnader för jordbrukskommissioner (jmf.

IX H. T. 1920 p. 116). Anslaget har oförändrat varit upptaget till ett belopp

av 15,000 kronor för år.

Enligt den förut gällande lagen den 25 juni 1909 (nr 57 sid. 13) angående

uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarna skulle i varje län, som

berördes av lagen, finnas en av Kungl. Maj:t för en tid av tre år tillsatt

jordbrukskommission, bestående av ordförande och två ledamöter. Närmare

bestämmelser rörande bestridandet av kostnaderna för dessa kommissioner

funnos intagna i en kungörelse av den 26 november 1920 (nr 737).

Enligt nämnda bestämmelser skulle kostnaderna för ordförandes och ledamots

närvaro vid sammanträde med kommissionen ävensom kostnaderna

för resor, som föranleddes av deras uppdrag och vore att anse såsom nödiga,

enligt vissa angivna grunder gäldas från förutnämnda ordinarie anslag»

Tillika skulle därifrån utgå rese- och traktamentsersättning till synemän

samt besiktningsmän, som jämlikt föreskrifterna i reglementet den 27 januari

1911 (nr 8) för jordbrukskommissionerna utsågos att besiktiga föreskrivna

arbeten. Angående ersättning åt rättegångsbiträde, som tillkallades för kommissionens

räkning, har Kungl. Maj:t plägat förordna på särskild anmälan.

Beträffande andra utgifter skulle kommissionen årligen före den 1 juni till

jordbruksdepartementet inkomma med beräkning å det belopp, som ansåges

behövligt för påföljande budgetår.

Totala nettoutgifterna å ordinarie anslaget till jordbrukskommissioner hava

under budgetåren 1924—1925, 1925—1926 och 1926—1927 enligt riksräken
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Fiskets befrämjande

i

de särskilda

orterna samt

befrämjande

i allmänhet

av fiskerinäringen.

skapsverkets budgetredovisningar uppgått till respektive 21,080 kronor, 12,232

kronor och 14,179 kronor.

Ifrågavarande uppsiktslagstiftning har vid 1927 års riksdag utsträckts att

avse hela landet. Enligt lagen den 27 juni 1927 (nr 287) angående uppsikt

å vissa jordbruk, vilken lag trätt i kraft den 1 januari 1928, skall sålunda

för varje hushållningssällskaps verksamhetsområde finnas en jordbrukskommission.

Kommissionen skall bestå av tre ledamöter, nämligen en ordförande,

utsedd av Kungl. Maj:t, och två andra ledamöter, valda den ena

av landstinget och den andra av hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Samtliga ledamöter utses för en tid av tre år. För varje ledamot utses ock

en suppleant för samma tid. Kommissionen har att ställa sig till efterrättelse

det reglemente, som Kungl. Maj:t fastställer efter det kommissionen

avgivit förslag samt landstinget och hushållningssällskapets förvaltningsutskott

däröver blivit hörda. Jordbrukskommission, som vid lagens ikraftträdande

är utsedd med stöd av äldre lag, skall under den tid, för vilken

den blivit tillsatt, fortfarande utöva uppsikten.

ökningen i förevarande anslag hänför sig till att ifrågavarande uppsiktslagstiftning

från och med ingången av 1928 utsträckts att avse hela landet.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer följaktligen,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

bestridande av kostnader för jordbrukskommissioner, nu

15,000 kronor, med 10,000 kronor till 25,000 kronor.

Fiskeriväsendet.

96:o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna samt befrämjande i

allmänhet av fiskerinäringen. I förslaget till riksstat för budgetåret 1928—

1929 har Kungl. Maj:t upptagit dels ordinarie reservationsanslaget till fiskets

befrämjande i de särskilda orterna med oförändrat belopp 78,500 kronor dels

ock ordinarie reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av fiskeri.

näringen med oförändrat belopp 30,000 kronor.

, Av förstnämnda anslag må enligt gällande bestämmelser (Svensk förf.

saml. nr 38/1924) årligen 65,500 kronor tilldelas hushållningssällskap och

landsting såsom bidrag till fiskeriadministrationen och fiskets befrämjande

i de särskilda orterna, därav 2,500 kronor för studieresor för fiskare, fiskeriarbetare

och länsfisketjänstemän och 1,000 kronor till premiering av välskötta

dammhushållningar och insjöfisken på sötvattenfiskets område samt

av fiskberedning på saltsjöfiskets område. Ordinarie reservationsanslaget

till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen — varmed avses att möjliggöra

för Kungl. Maj:t att för olika ändamål inom fiskerinäringens område

efter uppkommande behov och efter eget beprövande anvisa medel — uppfördes

jämlikt beslut av 1924 års riksdag (IX H. T. p. 99) med 30,000 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr t.

85

Med hänsyn till å anslaget uppkommen behållning erfordrades för budgetåret

1926—1927 icke någon medelsanvisning för ändamålet. Från och med budgetåret

1927—1928 är anslaget åter upptaget med 30,000 kronor.

I en inom andi''a kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 124,

av herr Öberg m. fl. har hemställts, att riksdagen för budgetåret 1928—

1929 måtte ställa ett anslag av 4,000 kronor till Kungl. Maj:ts förfogande

att lika fördelas mellan Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens

hushållningssällskap för i motionen angivet ändamål.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Enligt motionen avses med det ifrågasatta anslaget att befrämja upplysningsverksamhet

rörande behovet av bildande av sammanslutningar mellan

fiskarna vid den norrländska kusten med uppgift att utveckla och befordra

denna näringsgren.

Utskottet, som väl inser det behjärtansvärda i motionens syfte, finner

emellertid det här vara fråga om ett behov, som det närmast bör ankomma

på vederbörande hushållningssällskap eller landsting att efter därom gjord

ansökning pröva. Härmed vill utskottet erinra om de medel, som från

ordinarie reservationsanslaget till fiskets befrämjande i de särskilda orterna

årligen ställas till hushållningssällskapens förfogande för att tillgodose olika

ändamål till fiskets befrämjande. Utskottet är ock förvissat, att därest

vederbörande hushållningssällskap eller landsting skulle finna ifrågavarande

angelägenhet vara av den vikt och betydelse, att den förtjänar att understödjas,

sällskapet eller landstinget ej skall undandraga sig att skänka saken

sitt stöd. För övrigt står på sätt ovan nämnts det förberörda ordinarie

reservationsanslaget till Kungl. Maj:ts förfogande för att möjliggöra för

Kungl. Maj:t att för olika ändamål inom fiskerinäringens område efter uppkommande

behov och efter eget beprövande anvisa medel. Slutligen vill

utskottet i detta sammanhang erinra om den för närvarande pågående utredningen

rörande åtgärder för upphjälpande av fisket i allmänhet inom

landet, vars resultat torde komma att föreligga inom sådan tid, att proposition

i ämnet bör kunna förväntas till 1929 års riksdag.

Vid angivna förhållande och då motionen i varje fall icke innefattar

någon utredning om behovet i förevarande avseende, anser sig utskottet icke

kunna tillstyrka anvisande av särskilt anslag för ändamålet i fråga liksom

utskottet, vid det förhållandet, att varken det ena eller andra av förenämnda

båda ordinarie reservationsanslag påvisats vara otillräckligt, icke finner sig

böra föreslå någon höjning däri.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1928 — 1929 uppföra ordinarie

reservationsanslaget till fiskets befrämjande i de

särskilda orterna med oförändrat belopp 78,500 kronor;

Motion.

Utskottet.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Södra

Sveriges fiskeriföreninq.

[95.1

Hydrografiskbiologiska

kommissionens

undersökningar\

vissa hanshydrografiska

mätningar

samt andel i

kostnad för

en internationell

hydrografisk-biologisk

centralanstalt.

[96.1

b) i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra

ordinarie reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet

av fiskerinäringen med oförändrat belopp 30,000

kronor;

2) att den i ämnet väckta motionen 11:124 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

97:o) Södra Sveriges fiskeriförening. Under punkt 95 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att

1) till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening anvisa för budgetåret

1928—1929 såsom extra anslag

a) såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet 8,650 kronor,

b) såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-, försöksoch

fiskodlingsverksamhet 17,350 kronor, eller tillhopa 26,000 kronor,

2) för anordnande å för ändamålet av föreningen förvärvad fastighet av

dammhushållning med s. k. växelbruk bevilja ett anslag av 18,000 kronor

och därav anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 9,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

98:o) Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningar, vissa

havshydrografiska mätningar samt andel i kostnad för en internationell

liydrografisk-biologisk centralanstalt. Under punkt 96 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1928—1929 anvisa

a) till omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen

bedrivna undersökningarna av de Sverige omgivande haven ett extra

reservationsanslag av 30,250 kronor,

b) till omkostnader för vissa av kommissionen från nautisk-meteorologiska

byrån övertagna havshydrografiska mätningar m. m. ett extra reservationsanslag

av 9,000 kronor,

c) till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för en internationell

hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium ett extra anslag av

10,000 kronor.

För utförande av hydografisk-biologiska undersökningar av de Sverige

omgivande haven har riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag från och med 1901

anvisat medel å extra stat. De senare åren hava för ändamålet anvisats

tre särskilda anslag, nämligen dels till omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska

kommissionen bedrivna undersökningarna, dels till omkostnader

för vissa av kommissionen från nautisk-meteorologiska byrån övertagna

observationsarbeten, dels ock till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för

en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium.

Anslagen uppgå för budgetåret 1927—1928 till 30,250, 8,000 och 10,000 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Förevarande framställning innebär vad angår anslaget till de från nautisk - meteorologiska byrån övertagna arbetena en ökning med 1,000 kronor för

bestridande av de ökade kostnader, som årligen uppstå i och för anskaffande

av redskap och apparater ävensom för bearbetning och tryckning av resultaten.

Anslaget till kommissionens egna arbeten ävensom anslaget till

Sveriges andel i kostnaderna för centralanstalten i Köpenhamn äro upptagna

med oförändrade belopp.

Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran. Utskottet hemställer

fördenskull,

att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 anvisa

a) till omkostnader för de av svenska hydrografiskbiologiska

kommissionen bedrivna undersökningarna av

de Sverige omgivande haven ett extra reservationsanslag

av 30,250 kronor,

b) till omkostnader för vissa av kommissionen från

nautisk-meteorologiska byrån övertagna havshydrografiska

mätningar m. m. ett extra reservationsanslag av 9,000

kronor,

c) till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för

en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt

med laboratorium ett extra anslag av 10,000 kronor.

99:o) Fartyget Skagerak. Under punkt 97 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till underhålls- och driftkostnader för fartyget Skagerak anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 92,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 223—226.)

För hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande haven

samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken har fartyget Skagerak

sedan 1905 varit i verksamhet. Riksdagen har för varje år beviljat anslag

till underhålls- och driftkostnad för nämnda fartyg. För budgetåret 1927—

1928 har för ändamålet anvisats ett extra reservationsanslag av 84,200 kronor.

Anslagsäskandet är grundat på, att fartyget jämväl under tiden 1 juli

1928—30 juni 1929 skall vara i verksamhet under tio månader.

Höjningen i anslaget 7,800 kronor hänför sig till huvudsaklig del till

ökade kostnader för reparationer, utrustning och underhåll.

Anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning till erinran, varför

utskottet hemställer,

att riksdagen må till underhålls- och driftkostnader

för fartyget Skagerak anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra reservationsanslag av 92,000 kronor.

Utskottet.

Fartyget

Skagerak.

[97.]

Utskottet.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

100:0) Fartyget Eystrasalt. Under punkt 98 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt anvisa

för budgetåret 1928 1929 ett extra reservationsanslag av 14,500 kronor.

Till underhålls- och driftkostnad för flskeriadministrationens fartyg Eystrasalt

har riksdagen anvisat anslag från och med 1909. För budgetåret 1927—

1928 har för ändamålet anvisats ett extra reservationsanslag av 12,700

kronor, varvid räknades med en reservation till den 1 juli 1927 av 1,800

kronor.

Fartyget har ansetts böra under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 liksom

förut hållas i gång under en tid av sex månader.

De för budgetåret 1926 1927 för Eystrasalts räkning disponibla medlen

hava tagits i anspråk så när som på 120 kronor 50 öre.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till underhålls- och driftkostnad för

fartyget Eystrasalt anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra reservationsanslag av 14,500 kronor.

101:o) Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster. Under punkt

99 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för stationerande under vintermånaderna

1928 1929 av bevakningsfartyg vid rikets kuster för åstadkommande

av ordning och skydd vid fiskets bedrivande anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 41,400 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

Skogsväsendet.

Skogshögsko- 102:o) Skogshögskolan. Under punkt 100 har Kungl. Maj:t föreslagit

[100 ] riksda«en

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag

till stat för skogshögskolan, att tillämpas från och med budgetåret

1928-1929;

b) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget till skogshögskolan,

nu 222,800 kronor, med 1,000 kronor, till 221,800 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 230—235).

I riksstaten för budgetåret 1927—1928 har det ordinarie förslagsanslaget

till skogshögskolan upptagits till 222,800 kronor.

Den av Kungl. Maj:t i överensstämmelse med beslut av 1927 års riksdag

Bevakningsfartygs

stationerande

vid

rikets kuster.

[99.]

Fartyget

Eystrasalt.

[98.]

s. 89 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 89

(R. skr. nr. 9 A p. 68) fastställda staten för skogshögskolan har följande

utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 78,500

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 1,500

Arvoden till rektor, 1,500 kronor, en överassistent, 7,500

kronor, och en kamrerare, 4,800 kronor............................... » 13,800

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 22,000

Övriga utgifter ............................................................................. » 107,000

Förslagsanslag kronor 222,800.

Förutom ovannämnda ordinarie anslag är till diverse behov vid skogshögskolan

för budgetåret 1927—1928 uppfört ett extra reservationsanslag av

39,500 kronor. Häri ingår ett personligt ålderstillägg å 600 kronor till

docenten, filosofie doktorn G. Grönberg. Det må ock anmärkas, att anslaget

upptager en engångskostnad å 4,976 kronor, avsedd att utgå under år 1927.

Den föreslagna minskningen i anslaget till övriga utgifter med 1,000

kronor hänför sig till den däri ingående posten till jägmästarkursens praktiska

övningar.

Under förevarande punkt har jämväl motiverats dels en höjning med

11,920 kronor, dels ock en minskning med 4,976 kronor motsvarande en

engångskostnad under 1927 i ovanberörda extra anslag till diverse behov

vid skogshögskolan.

Av ökningen hänföra sig 920 kronor till behovet av ökad assistenthjälp på

grund av att professorn i skogsindelning jämväl förordnats att uppehålla

rektorsbefattningen vid högskolan. Vidare avses 5,000 kronor för inredande

av värmeledning i portvaktsbyggnaden. Slutligen äro 6,000 kronor beräknade

såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för utgivande i samband

med skogshögskolans 1928 inträffande 100-årsjubileum av en festskrift

upptagande av högskolans nuvarande och förutvarande lärare framlagda

skogsvetenskapliga spörsmål och forskningsresultat.

I betraktande av förenämnda i det för budgetåret 1927—1928 anvisade

extra anslaget ingående engångskostnad å 4,976 kronor har nämnda anslag för

budgetåret 1928—1929 upptagits till (39,500 — 4,976 -f- 920 -f- 5,000 -f- 6,000 ==)

46,444 kronor, vilket belopp avjämnats till 46,400 kronor.

Utskottet finner behovet av såväl den ifrågasatta ökade assistenthjälpen

som av inredandet av värmeledning i portvaktsbyggnaden styrkt av utredningen

i ärendet. Kostnaden för värmeledningen finner utskottet visserligen

hög, men efter inhämtande av vissa upplysningar rörande de lokala

förhållandena har utskottet icke velat framställa någon erinran häremot.

Utgivande av ifrågavarande festskrift finner utskottet i likhet med departementschefen

värt understödjande från det allmänna och har icke någon

erinran att framställa mot det härför beräknade anslagsbeloppet.

I betraktande av den ifrågasatta sänkningen av det i staten upptagna

Utskottet.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Diverse behov

vid skogshögskolan.

[ioi.]

Statens

skogs för söksanstalt.

[102.]

anslaget till övriga utgifter med 1,000 kronor skulle vid sådant förhållande

staten för skogshögskolan komma att erhålla följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 78,500

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 1,500

Arvoden till rektor, 1,500 kronor, en överassistent, 7,500

kronor, och en kamrerare, 4,800 kronor................................ » 13,800

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 22,000

Övriga utgifter................................................................................ » 106,000

Förslagsanslag kronor 221,800.

Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan om

anslaget till diverse behov hemställer utskottet nu,

att riksdagen må

a) godkänna ovan intagna förslag till stat för skogshögskolan,

att tillämpas från och med budgetåret 1928

—1929;

b) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget

till skogshögskolan, nu 222,800 kronor, med 1,000 kronor

till 221,800 kronor.

103:o) Diverse behov vid skogshögskolan. Under åberopande av vad

utskottet under nästföregående punkt anfört och i enlighet med Kungl.

Maj:ts under punkt 101 gjorda framställning får utskottet hemställa,

att riksdagen må till diverse behov vid skogshögskolan

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 46,400 kronor.

104:o) Statens skogsförsöksanstalt. I förslaget till riksstat för budgetåret

1928—1929 har Kungl. Maj:t upptagit ordinarie förslagsanslaget till statens

skogsförsöksanstalt med oförändrat belopp 153,700 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 235—246.)

Den av 1926 års riksdag godkända staten för statens skogsförsöksanstalt

har följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 50,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 1,300

Arvoden till anstaltens chef 700 kronor, till 5 assistenter

å 6,300 kronor samt till 2 skogsbiträden å 3,300 kronor,

förslagsanslag ......................................................................... » 40,000

Efter 3 år höjes arvodet till skogsbiträde med 186 kronor och efter 6

år med ytterligare 186 kronor.

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m......... » 14,500

Expenser........................................................................................... » 47,900

Förslagsanslag kronor 153,700.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

91

Till bestridande av dessa utgifter är i riksstaten för budgetåret 1927—

1928 uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 153,700 kronor.

För att icke anstaltens assistenter vid övergång 1926 till det nya avlöningssystemet

skulle lida minskning i sina dåvarande löneförmåner innefattade

riksdagens beslut i ärendet, att till dessa befattningshavare finge

utgå en mot minskningen svarande personlig lönefyllnad. Utgifterna härför

bestridas från posten till arvoden åt vissa befattningshavare.

Under en följd av år har riksdagen till uppehållande av verksamheten

vid skogsförsöksanstalten jämväl anvisat vissa extra anslag. Sålunda hava

för budgetåret 1927—1928 uppförts såsom särskilda reservationsanslag dels

för diverse behov vid anstalten 52,000 kronor dels ock till utförande av

specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring (den s. k.

norrlandsavdelningen) 25,500 kronor. Av förstnämnda extra anslag äro 8,124

kronor avsedda för en extra överassistentbefattning vid skogsavdelningen.

I skrivelse den 27 september 1927 har styrelsen för sko g shö g skolan och

statens skogsförsöksanstalt — med bifogande av ett utav chefen för skogsförsöksanstalten

professorn Henrik Hesselman i samråd med övriga avdelningsföreståndare

vid anstalten upprättat förslag till utgiftsstat för budgetåret

1928—1929 — hos Kungl. Maj:t gjort framställning i fråga om

medelsbehovet för samma budgetår-.

Över denna framställning har allmänna civilförvaltningens lönenämnd

den 31 oktober 1927 avgivit infordrat utlåtande i vad angår dels utbyte

av två utav de nuvarande assistentarvodena å den naturvetenskapliga avdelningen

mot avlöningar till två överassistenter och dels viss höjning

av arvodet till ledaren av specialundersökningarna rörande de norrländska

skogarnas föryngring, varjämte statskontoret, till följd av remiss, den 18

november 1927 yttrat sig i ärendet.

I det ifrågavarande ordinarie anslaget ifrågasätter Kungl. Maj:t icke

någon ändring.

Under förevarande punkt motiveras i extra anslaget till diverse behov vid

statens skogsförsöksanstalt dels en minskning med 5,500 kronor motsvarande

en i det för budgetåret 1927—1928 anvisade anslaget ingående engångskostnad

för vissa ändringsarbeten i institutionsbyggnaden, dels ock en höjning

däri med 16,600 kronor.

Av sistnämnda belopp hänföra sig 3,600 kronor till framställt förslag om

beredande av möjlighet att beträffande assistent, som för närvarande tjänstgör

å den naturvetenskapliga avdelningen, höja det i staten upptagna arvodesbeloppet.

Återstoden eller 13,000 kronor avses såsom bidrag till bestridande

av kostnaderna för avhållande 1929 av en internationell kongress

för de skogliga försöksanstalterna och det skogliga forskningsarbetet.

Under förevarande punkt har härjämte motiverats uppförande jämväl för

budgetåret 1928—1929 av ett extra anslag till specialundersökningar rörande

de norrländska skogarnas föryngring. Förslaget innebär en minskning med

180 kronor i det nuvarande anslagsbeloppet.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Departementschefen har beträffande de sålunda framställda förslagen anfört

följande:

»Vad först angår frågan om ökning av ersättningen till två assistenter å

den naturvetenskapliga avdelningen, synes genom den förebragta utredningen

ådagalagt, att med avseende å den praktiskt-vetenskapliga anstalt, varom här

är fråga, sådana särskilda förhållanden kunna föreligga, vilka påkalla, att

viss eller vissa assistenter å nämnda avdelning beredas gynnsammare löneförmåner

än de i gällande stat för anstalten upptagna assistentarvodena.

Härvid vill jag särskilt framhålla betydelsen för verksamheten vid anstalten

och det ändamål, för vilket densamma upprättats, att kunna vid

anstalten behålla beprövade förmågor, vid vilkas arbete kunnat fästas särskilda

förhoppningar. Erfarenheten synes jämväl ådagalägga nödvändigheten

av, att för vinnande härav möjlighet i särskilda fall föreligger att kunna

erbjuda något förbättrade ekonomiska villkor.

I fråga om formen för en dylik anordning kan jag av de skäl, som lönenämnden

anfört, emellertid icke biträda högskolestyrelsens huvudförslag att

ersätta två av de nuvarande assistentarvodena å den naturvetenskapliga avdelningen

med löner till två överassistenter i lönegraden B 26. Däremot

synes mig en lösning av frågan vara att finna i närmare anslutning till

lönenämndens förslag. I sådant hänseende vill jag tillstyrka, att förhöjt

assistentarvode må utgå endast till assistent, som för närvarande tjänstgör

på den naturvetenskapliga avdelningen. Det förhöjda arvodet synes böra

bestämmas till ett årligt belopp av 8,100 kronor, motsvarande i avrundat

tal löneklassen närmast under den lägsta i den för överassistenter och

laboratorer vid centralanstalten för jordbruksförsök bestämda lönegraden

B 26. På Kungl. Maj:t torde böra ankomma att årligen besluta rörande

utdelning av nämnda arvode till högst två av bemälda assistenter. Då de

nuvarande assistentarvodena utgå med 6,300 kronor skulle, med beräkning

att två förhöjda arvoden utdelas, för genomförande av vad jag sålunda

föreslagit erfordras ett anslagsbelopp av (2 * 1,800 =) 3,600 kronor. Härvid

är emellertid att märka, att för de assistenter, som kunna komma att tilldelas

sålunda förhöjt arvode, ovanberörda från ordinarie anslagsposten

arvoden till vissa befattningshavare utgående lönefyllnad bortfaller, vadan

den faktiska utgiftsökningen kan beräknas uppgå till allenast omkring

(3,600—1,200 =) 2,400 kronor. Med hänsyn till ifrågavarande anordnings

mera tillfälliga karaktär synes anslagsbeloppet för ändamålet, 3,600 kronor,

böra upptagas såsom en särskild post under extra anslaget till diverse behov
Vidkommande

i övrigt sistnämnda anslag, anser jag att, med undantag av

vad nyss föreslagits, beträffande däri intagna poster ej bör vidtagas annan

ändring än att den i anslaget för budgetåret 1927—1928 ingående posten å

5,500 kronor för byggnadsarbeten uteslutes samt att däri upptages ett anslagsbelopp

för den till avhållande här i landet ifrågasatta internationella kongressen

för de skogliga försöksanstalterna och det skogliga forskningsarbetet.

På av chefen för skogsförsöksanstalten närmare utvecklade skäl anser jag näm
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 93

ligen, att statsmakterna böra skänka sin medverkan till nämnda kongress,

vilken på sätt den planlagts synes mig kunna bliva av icke ringa värde

ur såväl vetenskaplig som praktisk synpunkt. Mot den gjorda kostnadsberäkningen,

vilken icke föranlett någon statskontorets erinran, finner jag

mig — efter att hava av anstaltens chef under hand erhållit närmare specifikation

å de olika utgiftsposterna — icke böra göra någon erinran. Det

synes även mig lämpligt, att det belopp å 26,000 kronor, som jag sålunda

för ifrågavarande ändamål tillstyrker, fördelas på budgetåren 1928—1929

och 1929—1930. Härvid vill jag dock förorda, att hälften eller 13,000 kronor

anvisas för vartdera av dessa budgetår. Anslaget till diverse behov vid

anstalten bör alltså för budgetåret 1928—1929 upptagas med (52,000 —

5,500 + 3,600 + 13,000 =) 63,100 kronor.

Beträffande anslaget till specialundersökningar rörande de norrländska

skogarnas föryngring ifrågasätter högskolestyrelsen inom ramen av nuvarande

anslag en höjning i det däri inräknade, vid 1927 års riksdag

bestämda arvodet till försöksledaren. I anslutning till lönenämndens, av

statskontoret biträdda uppfattning, finner jag mig böra avstyrka detta högskolestyrelsens

förslag. Anslaget bör i anslutning till den av högskolestyrelsen

ifrågasatta sänkningen av posten expenser med 180 kronor uppföras

med ett till 25,300 kronor avrundat belopp.»

Beträffande förevarande framställning i vad avser möjliggörande för Kungl.

Maj:t att bereda assistent, som för närvarande tjänstgör på naturvetenskapliga

avdelningen, förhöjt assistentarvode synas utredningen i ärendet samt

av utskottet inhämtade upplysningar giva vid handen, att beträffande den

avdelning, varom här är fråga, särskilda förhållanden för närvarande tala

för den nu ifrågasatta anordningen. Utskottet har inhämtat, att arvodesförhöjningen

skulle avse de såsom assistenter å avdelningen anställda docenterna

O. F. S. Tamm och C. Malmström. I anslutning till det anförda har

utskottet alltså ansett sig böra tillstyrka den i denna del föreslagna anslagsförhöjningen.

Av i ärendet anförda skäl anser utskottet ock, att statsmakterna

böra, på sätt Kungl. Maj:ts förslag innebär, skänka sin medverkan till den

tilltänkta internationella skogskongressen. Icke heller föranleder förslaget

i vad rör specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring

någon erinran från utskottets sida. Ovan först angivna kostnader hava

inräknats i det med 63,100 kronor upptagna extra anslaget till diverse behov.

Under nästföljande punkter kommer utskottet att göra hemställan om

anvisande av extra reservationsanslag dels till diverse behov vid anstalten, dels

ock till specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928 —

1929 uppföra ordinarie förslagsanslaget till statens skogsförsöksanstalt

med oförändrat belopp 153,700 kronor.

Utskottet

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Diverse

behov vid

statens

skogs/örsöksanstalt.

[103.]

Specialundersökningar

rörande de

norrländska

skogarnas

föryngring.

[104.]

Ersättning till

domänfonden

för utgifter

för statens

skogsskolor.

[105.]

105:o) Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt. Under åberopande

av vad utskottet anfört under nästföregående punkt och i enlighet med

Kungl. Majtts under punkt 103 gjorda framställning får utskottet hemställa,

att riksdagen må till diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

reservationsanslag av 63,100 kronor.

106:o) Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas töryngring.

Under åberopande av vad utskottet anfört under punkt 104 och i

enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 104 gjorda framställning, får utskottet

hemställa,.

att riksdagen må för specialundersökningar rörande

de norrländska skogarnas föryngring, i huvudsaklig överensstämmelse

med den 1916 för riksdagen framlagda

plan, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 25,300 kronor.

107:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för statens skogsskolor.

Under punkt 105 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

a) höja det under anslagstiteln ersättning till statens domäners fond

för utgifter för statens skogsskolor upptagna ordinarie förslagsanslaget till

avlöningar, nu 78,600 kronor, med 1,100 kronor till 79,700 kronor;

h) minska det under samma anslagstitel upptagna ordinarie reservationsanslaget

till övriga utgifter, nu 50,200 kronor, med 4,000 kronor till 46,200

kronor;

c) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter

för omförmälda skolor anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag

av 12,700 kronor.

Till ersättning till domänfonden för utgifter för statens skogskolor anvisades

jämlikt beslut av 1923 års riksdag (se IX H. T. p. 135) dels ett ordinarie förslagsanslag

till avlöningar av 100,000 kronor, dels ett ordinarie reservationsanslag

till övriga utgifter av 96,300 kronor, dels ock ett extra förslagsanslag

för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för samma skolor av 31,000 kronor.

Ifrågavarande anslag — vilka beräknas för kalenderår och uppföras i budgeten

för den period, som börjar den 1 juli det kalenderår vederbörligt anslag

avser — hava för budgetåret 1927—1928 uppförts med respektive 78,600

kronor, 50,200 kronor och 13,500 kronor.

Anslaget till dyrtidstillägg har beräknats i överensstämmelse med nu gällande

grunder för dyrtidstillägg, vilka Kungl. Maj:t föreslagit för beräkning

av dyrtidstillägg jämväl för budgetåret 1928—1929.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

95

Ehuru riksdagen ännu icke fattat beslut rörande nämnda allmänna grunder,

har utskottet med hänsyn till den i varje fall jämförelsevis obetydliga

ändring, i det erforderliga anslagsbeloppet, varom här kan bliva fråga, och

i betraktande av det äskade anslagets natur av förslagsanslag funnit sig

böra förorda upptagande av ifrågavarande anslag med det av Kungl. Maj:t

föreslagna belopp.

Under hänvisning i övrigt till den å sid. 247—248 i statsrådsprotokollet

förebragta utredningen i ärendet hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) höja det under anslagstiteln ersättning till statens

domäners fond för utgifter för statens skogsskolor upptagna

ordinarie förslagsanslaget till avlöningar, nu 78,600

kronor, med 1,100 kronor, till 79,700 kronor;

b) minska det under samma anslagstitel upptagna

ordinarie reservationsanslaget till övriga utgifter, nu

50,200 kronor, med 4,000 kronor, till 46,200 kronor;

c) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg

ökade utgifter för omförmälda skolor anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 12,700

kronor.

108:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för fortsättningsskolan

vid Kloten. Under punkt 106 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

anvisa för budgetåret 1928—1929

1) till ersättning till statens domäners fond för utgifter för kalenderåret

1928 för fortsättningsskolan vid Kloten

a) till avlöningar m. m. ett extra förslagsanslag av 17,000 kronor;

b) till övriga utgifter ett extra reservationsanslag av 6,700 kronor;

2) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter

för samma skola ett extra förslagsanslag av 2,400 kronor.

För budgetåret 1923—1924 anvisades jämlikt beslut av 1923 års riksdag

(se IX H. T. p. 136) till ersättning till domänfonden för utgifter för fortsättningsskolan

vid Kloten dels till avlöningar m. m. ett extra förslagsanslag,

dels till övriga utgifter ett extra reservationsanslag, dels ock till

genom dyrtidstillägg ökade utgifter för nämnda skola ett extra förslagsanslag.

Anslagen hava i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med respektive

16,250 kronor, 5,100 kronor och 2,500 kronor, därvid vad angår anslaget

till övriga utgifter räknades med en reservation av 1,750 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 247—250.)

Emot den av Kungl. Maj:t gjorda framställningen har utskottet intet att

erinra.

Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget

till vad utskottet under nästföregående punkt anfört hemställer utskottet,

Utskottet.

Ersättning till

domänfonden

för utgifter

för fortsätta

ningsskolan

vid Kloten.

[106.]

Utskottet.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Skogshushållning

i allmänhet.

[107.]

Riksskogstaxeringens

fortsättande.

[108.]

Bearbetning

av material

från riksskogstaxeringen.

[109.]

Ersättning

till domänfonden

för

utgifter för

tillsyn å enskildas

skogar

i lappmarkerna

samt

Särna och

Idre socknar.

[no.]

att riksdagen må anvisa för budgetåret 1928—1929

1) till ersättning till statens domäners fond för utgifter

för kalenderåret 1928 för fortsättningsskolan vid

Kloten

a) till avlöningar m. m. ett extra förslagsanslag av

17,000 kronor;

b) till övriga utgifter ett extra reservationsanslag

av 6,700 kronor;

2) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg

ökade utgifter för samma skola ett extra förslagsanslag

av 2,400 kronor.

109:o) Skogshushållning i allmänhet. Under punkt 107 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till skogshushållning

i allmänhet, nu 20,600 kronor med 600 kronor till 21,200 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

110:o) Riksskogstaxeringens fortsättande. Under punkt 108 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att för fortsättande av riksskogstaxeringen anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 125,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

lll:o) Bearbetning av material från rikskogstaxeringen. Under punkt

109 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för bearbetning av material

från riksskogstaxeringen anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 66,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

112:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å enskildas

skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar. Under punkt 110

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

a) höja ordinarie förslagsanslaget till ersättning till statens domäners fond

för utgifter för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och

Idre socknar, nu 345,000 kronor med 25,800 kronor till 370,800 kronor;

b) till ersättning till statens domäners fond för genom dyrtidstillägg ökade

s. 97 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

97

utgifter för dylik tillsyn anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag

av 50,000 kronor.

Av 1923 års riksdag uppfördes till ersättning till domänfonden för utgifter

för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar

jämlikt förordningen den 18 juni 1915 (nr 251), den s. k. lappmarkslagen, ett

ordinarie förslagsanslag, varjämte till ersättning till domänfonden för genom

dyrtidstillägg ökade utgifter för dylik tillsyn anvisades för budgetåret

1923—1924 ett extra förslagsanslag.

Närmare redogörelse för anslagen och deras användning har lämnats under

punkten 138 i nionde huvudtiteln, 1923 års statsverksproposition. På sätt

där framgår, skulle domänstyrelsen äga tillgodogöra sig från det ordinarie

anslaget vad som, utöver under kalenderåret influtna utsyningsavgifter, åtginge

för täckande av 40 procent av domänstyrelsens utgifter under året för

avlöning av skogsstatspersonal i de revir, där förenämnda förordning den

18 juni 1915 gällde, samt från extra anslaget 40 procent av dyrtidstillägg

till skogsstatspersonalen i samma revir.

I riksstaten för innevarande budgetår hava anslagen uppförts med respektive

345,000 kronor och 65,000 kronor, till vilka belopp anslagen kunnat

begränsas med hänsyn till att kostnaderna för lappmarkslagens handhavande

visat sig motsvara allenast ungefär 25 procent av de totala kostnaderna för

skogsstatspersonalen inom berörda områden.

Förhöjningen av förenämnda ordinarie anslag hänför sig till behovet

att något öka antalet extra jägmästare och extra kronojägare samt att ett

flertal av de ordinarie kronojägarna beräknades komma att under budgetåret

1928—1929 uppflyttas i högre löneklass.

Under hänvisning i fråga om anslaget till dyrtidstillägg under budgetåret

1928—1929 till vad utskottet under punkt 107 anfört får utskottet, som

icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

hemställa,

att riksdagen må

a) höja ordinarie förslagsanslaget till ersättning till

statens domäners fond för utgifter för tillsyn å enskildas

skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre

socknar, nu 345,000 kronor, med 25,800 kronor till

370,800 kronor;

b) till ersättning till statens domäners fond för genom

dyrtidstillägg ökade utgifter för dylik tillsyn

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag

av 50,000 kronor.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.)

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Ersättning till 113:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å enskildas

domanfonden skyddsskogar. Under punkt 111 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

jot tillsyn a * ^ ^ ^

enskildas till ersättning till statens domäners fond för genom dyrtidstillägg ökade

skyddsskogar. utgifter för tillsyn å enskildas skyddsskogar anvisa för budgetåret 1928—

^ '' 1929 ett extra förslagsanslag av 16,700 kronor.

Jämlikt 1 § i lagen angående skyddsskogar den 24 juli 1903 (nr 79) skall

utsyning, som där omförmäles, verkställas på statens bekostnad av skogsstatens

tjänstemän.

För att bereda domänfonden ersättning för utgifter för skogsstatspersonalens

ifrågavarande arbeten å enskildas skyddsskogar hava jämlikt beslut

av 1923 års riksdag (se IX H. T. 1923 p. 140) i riksstaten från och med

budgetåret 1923—1924 uppförts två särskilda förslagsanslag, ett ordinarie

för avlöningar och ett extra för dyrtidstillägg, avseende utgifter under det

kalenderår, vars senare hälft ingår i det budgetår, varför anslaget uppförts

i budgeten. Då av avlöningen till skogsstatspersonalen i de revir, varom här

är fråga, enligt av domänstyrelsen verkställd beräkning 35 procent belöpa

å arbete med skyddsskogarna, har domänstyrelsen ägt att från det ordinarie

anslaget tillgodogöra sig vad som åtgår dels till arvoden åt särskilda med

uteslutande verksamhet å skyddsskogarna sysselsatta assistenter och övrig

extra personal, dels ock till täckande av 35 procent av domänstyrelsens utgifter

för avlöning av skogsstatspersonalen i Frostvikens, Åre, Hallens, Hede och

Rätans revir av Jämtlands län samt Västerdalarnas revir av Kopparbergs

län. Från det extra anslaget har domänstyrelsen ägt uttaga dels vad som

utbetalts i dyrtidstillägg till skyddsskogsassistenterna och nämnda extra personal

dels ock 35 procent av dyrtidstillägg, som utbetalts till skogsstatspersonalen

i förenämnda revir. Anslagen, vilka för budgetåret 1923—1924

uppfördes med, ordinarie förslagsanslaget 112,00 kronor och extra förslagsanslaget

26,000 kronor, äro i riksstaten för innevarande budgetår upptagna

till respektive 152,700 kronor och 20,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 257 — 258).

utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkt 107 anfört får utskottet,

som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

hemställa,

att riksdagen må till ersättning till statens domäners

fond för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för tillsyn

å enskildas skyddsskogar anvisa för budgetåret 1928—

1929 ett extra förslagsanslag av 16,700 kronor.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

99

114:o) Skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt Sårna och Skogsvård &

Idre socknar in. fl. områden. Under punkt 112 har Kungl. Maj:t föreslagit skogar napp.

riksdagen att till främjande av skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna martk"d‘a

samt Sårna och Idre socknar med flera områden anvisa för budgetåret 1928 och Idre

1929 ett extra reservationsanslag av 20,0110 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 258—259.)

socknar m. fl.

områden.

[112.1

I två inom riksdagen väckta till utskottet hänvisade likalydande motioner Motioner.

nämligen nr 213 i första kammaren av herr Jonsson och nr 300 i andra kammaren

av herr Sandberg m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta att

till främjande av skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt Sårna och

Idre socknar m. fl. områden anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

På grund av framställning i proposition nr 97 till 1924 års riksdag anvisade

riksdagen för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av

20,000 kronor till främjande av skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna

samt Sårna och Idre socknar m. fl. områden. Anslaget avsåg bidrag till

nämnda ändamål under kalenderåret 1925. Även tidigare har bidrag av

statsmedel lämnats till ifrågavarande ändamål, varvid bidraget utgått från

ett för skogsvård inom vidsträcktare trakter anvisat, sedermera ur riksstaten

uteslutet anslag.

I nämnda proposition nr 97 beräknades medelsbehovet i förevarande avseende

för lappmarkerna till 18,000 kronor samt för Sårna och Idre socknar

till 2,000 kronor. Vid denna beräkning förutsattes emellertid, att understöd

från anslaget skulle lämnas jämväl till sådana skogar, som äro belägna i

Västerbottens och Norrbottens läns kustland men lyda under förordningen

den 18 juni 1915 (nr 251) angående utsyning å viss skog inom Västerbottens

och Norrbottens läns lappmarker med flera områden, den s. k. lappmarkslagen.

Beträffande dispositionen av anslaget uttalades i propositionen,

att anslaget borde ställas till domänstyrelsens förfogande att enligt av Kungl.

Maj:t meddelade föreskrifter användas för angivet ändamål.

Anslaget har för ett vart av budgetåren 1925—1926—1927—1928 uppförts

med oförändrat belopp av 20,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet framgår, att domänstyrelsen hemställt om ett till

50,000 kronor förhöjt anslag för budgetåret 1928—1929. Departementschefen

har emellertid under hänvisning till den nya utredning, som genom särskilt

tillkallade sakkunniga igångsatts rörande ändrad lagstiftning för de under

lappmarkslagen lydande skogar samt i samband härmed stående administrativa

och ekonomiska frågor, ansett nu förevarande anslag böra för instundande

budgetår uppföras med oförändrat belopp av 20,000 kronor.

I de väckta motionerna har domänstyrelsens ovanberörda förslag upptagits.

Då utskottet i likhet med departementschefen anser, att ifrågavarande an- Utskottet.

slag i avvaktan på resultatet av nämnda utredning bör upptagas med oförändrat

belopp, kan utskottet icke biträda motionerna.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Skogsvårdens

befrämjande.

[113.]

Statens skogs

utdikningsanslag.

[114.]

Skogsvårdsstyrelsernas

förbund.

[115.]

Kostnader för

revision av

skyddsskogsgrän^en

inom

Kopparbergs

m. fl. län.

[116.]

Utskottet hemställer i anslutning härtill,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å de i ämnet väckta

motionerna 1:213 och II: 300 till främjande av skogsvård å

enskildas skogar i lappmarkerna samt Sårna och Idre

socknar med flera områden anvisa för budgetåret 1928—

1929 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

115:o) Skogsvårdens befrämjande. Under punkt 113 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1928—1929 anvisa till skogsvårdens

befrämjande att i mån av förefallande behov fördelas mellan vederbörande

skogsvårdsstyrelser ett extra reservationsanslag av 550,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

116:o) Statens skogsutdikningsanslag. Under punkt 114 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1928 — 1929 under benämning

statens skogsutdikningsanslag anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000

kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

117:o) Skogsvårdsstyrelsernas förbund. Under punkt 115 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

under kalenderåret 1928 för skogsvårdsstyrelsernas förbund anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

118:o) Kostnader för revision av skyddsskogsgränsen inom Kopparbergs

m. fl. län. Under punkt 116 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till bestridande av kostnaderna för den under åren 1924—1926 verkställda

syn och undersökning för revision av skyddsskogsgänsen inom Kopparbergs,

Västernorrlands och Jämtlands län anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra anslag av 29,770 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 271—274.)

Sedan överjägmästaren i Mellersta Norrlands distrikt hos Kungl. Maj:t

anhållit, att utredning måtte verkställas rörande sådan ändring av nuva
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

101

rande skyddsskogsområden, att skyddsskogarna begränsades till endast de i

fjällens närhet belägna egentliga fjällskogarna, uppdrog Kung!. Maj:t den

23 maj 1924 åt domänstyrelsen att låta genom högst fyra förrättningsinän,

med beaktande av bestämmelserna i dels lagen den 24 juli 1903 angående

skyddsskogar dels ock skogsvårdslagen den 15 juni 1923, verkställa syn och

undersökning i och för sådan revision av de nuvarande skyddsskogsområdena

inom Kopparbergs, Västernorrlands och Jämtlands län, att därifrån avskildes

de skogar, vilka borde falla under sistnämnda lag. Tillika skulle

det åligga förrättningsmännen att vid fullgörande av berörda uppdrag

uppgöra förslag till gränser för sådan skog inom skyddsskogsområdena,

som vid nämnda syn och undersökning ej hänförts till skyddsskog men

jämlikt skogsvårdslagen vore att anse såsom svår föryngrad. Vidare förordnade

Kungl. Maj:t, att till gäldande av kostnaderna för ifrågavarande

förrättningar — vilka kostnader, så vitt avsåge revision av skyddsskogsgränsen,

slutligen skulle påföras nionde huvudtitelns anslag till extra utgifter

samt, till den del de anginge förrättningen för uppgående av gränsen

för svårföryngrade skogar, skulle bestridas av vederbörande skogsvårdsstyrelse

— ett belopp av intill 50,000 kronor skulle förskjutas av de till

driftkostnader för statens domäner anvisade medel för att sedermera efter

vunnen utredning rörande kostnadernas fördelning mellan kronan och skogsvårdsstyrelserna

utgå av respektive berörda anslag till extra utgifter och

vederbörande skogsvårdsstyrelses medel.

Genom brev den 1 augusti 1924 förordnade Kungl. Maj:t därjämte, att

vid ifrågavarande undersökning finge under vissa villkor på vederbörande

skogsvårdsstyrelses bekostnad uppgöras förslag till gränser jämväl för sådan

utanför men omedelbart intill nuvarande skyddsskogsområde belägen skog

inom ovannämnda län, som jämlikt skogsvårdslagen vore att anse som

svårföryngrad och som sammanhängde med skog inom skyddsskogsområdet,

som vid undersökningen befunnits vara av sådan beskaffenhet. Åven kostnaden

för nu nämnda undersökning finge förskjutas av de till driftkostnader

för statens domäner anvisade medel.

Av statsrådsprotokollet framgår, att domänstyrelsen, med överlämnande av ett

av undersökningens ledare uppgjort detaljerat förslag i ämnet, i skrivelse till

Kungl. Maj:t den 13 oktober 1927 inkommit med plan för fördelning mellan

kronan och skogsvårdsstyrelserna av kostnaderna för ifrågavarande förrättningar.

Domänstyrelsen hade däri godkänt undersökningsledarens förslag, enligt

vilket skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län skulle deltaga med 9,670 kronor

och skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län med 887 kronor eller båda skogsvårdsstyrelserna

med tillhopa 10,557 kronor av undersökningskostnaderna,

varemot skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län, inom vars område icke

förekommit något särskilt arbete med uppgående av gränser för eller avskiljande

av svårföryngrad skog, icke syntes böra deltaga i kostnaderna. På

kronan skulle vid sådant förhållande av kostnaderna belöpa tillhopa 29,761

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

kronor 91 öre. Styrelsen hemställde i överensstämmelse härmed, att sistnämnda

belopp skulle ersättas av nionde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Departementschefen har anfört, att därest på kronan belöpande kostnader,

29,761 kronor 91 öre, skulle ersättas från nionde huvudtitelns anslag till

extra utgifter, vilket för budgetåret 1927—1928 är uppfört med 70,000 kronor,

skulle en högst betydande del därav åtgå, medförande eu mycket kännbar

inskränkning i Kungl. Maj:ts möjlighet att från anslaget tillgodose de

tillfälliga behov, vilka mera syntes därmed höra samman än förevarande utgift,

beroende av tillämpningen av i lag meddelade föreskrifter. Departementschefen

har därför ansett, att anslaget ej borde anlitas för nu ifrågavarande

ändamål. På grund härav har departementschefen förordat, att för gäldande

av kostnaderna, i avrundat tal uppgående till 29,770 kronor, anslag äskades

av riksdagen.

utskottet. Kungl. Maj:ts förslag föranleder ingen utskottets erinran, och utskottet

hemställer förty,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för

den under åren 1924—1926 verkställda syn och undersökning

för revision av skyddsskogsgränsen inom Kopparbergs,

Västernorr lands och Jämtlands län anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 29,770 kronor.

naturskyddi 119:0) Utgifter för naturskyddsändamål. Under punkt 117 har Kungl.

ändamål. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1928—1929 anvisa såsom sär[117.

] skilda extra reservationsanslag

a) till kostnader för nationalparker 8,000 kronor,

b) till vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden 4,800 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 274—276.)

Allt sedan år 1921 (jmf. IX H. T. 1920 p. 123) har i riksstaten å extra stat

under titel utgifter för naturskyddsändamål varit uppförda två reservationsanslag,

det ena avsett till bestridande av kostnader för nationalparker

och det andra till gäldande av resekostnader och övriga utgifter för vetenskapsakademiens

förvaltning av naturskyddsärenden. För innevarande budgetår

är det förra anslaget upptaget till 3,000 kronor och det senare till

4,800 kronor.

Den begärda anslagsökningen å 4,000 kronor hänför sig till behovet att

iståndsätta åbyggnaderna å det inom Ängsö nationalpark befintliga torpet,

vilket användes såsom bostad av vaktmannen för nationalparken.

Härom har departementschefen anfört följande:

»Då byggnaderna å förutnämnda å Ängsö kronopark belägna torp synas

vara i oavvisligt behov av de ifrågasatta reparationsarbetena, om det fortfarande

skall kunna användas såsom bostad åt den vakt, som enligt vetenskapsakademiens

naturskyddskommittés yttrande alltjämt erfordras för nationalparkens

bevakning, anser jag, att medel böra beredas för ändamålet.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Mot det beräknade beloppets storlek har jag i likhet med de i ärendet hörda

myndigheterna intet att erinra. Jag vill sålunda förorda, att ovannämnda

anslag till bestridande av kostnader för nationalparkerna höjes med 5,000

kronor till 8,000 kronor. På sätt myndigheterna uttalat bör vetenskapsakademien

åläggas att för framtiden underhålla byggnaderna i fråga.»

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 anvisa såsom

särskilda extra reservationsanslag

a) till kostnader för nationalparker 8,000 kronor,

b) till vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden

4,800 kronor.

120:o) Belöningar för rovdjurs dödande. I förslaget till riksstat för

budgetåret 1928—1929 har Kungl. Maj:t upptagit ordinarie förslagsanslaget

till belöningar för rovdjurs dödande med oförändrat belopp 30,000 kronor.

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 206

av herr Lövgren i Nyborg m. fl. har hemställts, att riksdagen matte besluta

en höjning av premierna för dödande av säl från nuvarande sex

kronor till tio kronor och i anledning därav höja anslaget för premiering

av rovdjurs dödande från nuvarande 30,000 kronor till 40,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Intill budgetåret 1925—1926 var ifrågavarande ordinarie anslag, varifrån

belöningar för dödande av sälhund utgå, upptaget till 20,000 kronor. Beloppet

av sådan premie utgjorde då fyra kronor. Premie utbetalas mot vederbörligt

kvitto — jämväl innehållande eu på heder och samvete avgiven försäkran

att de djur, för vilka belöning erhållits, dödats av svensk undersåte

i Sverige omgivande hav — i stad genom magistraten och eljest genom vederbörande

länsstyrelse eller landsfiskal. För belöningens utbekommande erfordras

därjämte att det dödade djurets svansskinn och underkäk överlämnas

till den som utbetalar belöningen. I en vid 1925 års riksdag väckt motion

hemställdes om en höjning av premierna i fråga till tio kronor. Jordbruksutskottet,

till vilket motionen hänvisades, ansåg sig, enär penningvärdets fall

sedan 1914, då de 1925 utgående premiernas belopp bestämdes, motivera en

höjning därav, böra tillstyrka en höjning, men fann utskottet denna lämpligen

böra begränsas till 2 kronor och premierna sålunda bestämmas till 6

kronor. I överensstämmelse med utskottets hemställan medgav riksdagen, att

från ifrågavarande anslag finge på sätt Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva

utgå belöningar för dödande av sälhundar med ett till 6 kronor förhöjt

belopp för varje dödad sälhund, samt höjde samma anslag till dess nuvarande

belopp 30,000 kronor.

Genom den nu i ämnet väckta motionen har intet framkommit, som kan

giva utskottet anledning frångå den ståndpunkt i fråga om premiernas stor
-

Utskottet.

Belöningar

för rovdjurs

dödande.

Motion.

Utskottet.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

lek, som utskottet på sätt ovan nämnts intog 1925, då premiema bestämdes

till sitt nuvarande belopp av 6 kronor.

En sak, som emellertid i detta sammanhang bör uppmärksammas, är att i Finland

motsvarande premier för närvarande utgå med ett ej obetydligt lägre belopp

(50 finska mark motsvarande 4 kronor 70 öre i svenskt mynt). Då det

enligt utskottets mening måste anses önskvärt att erhålla för Sverige och

Finland enhetliga bestämmelser rörande ifrågavarande angelägenhet, som i

lika mån berör båda dessa stater, synes kunna ifrågasättas, huruvida icke

i sådant syfte underhandlingar lämpligen borde inledas med Finland.

Under uttalande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å den i ämnet

väckta motionen II: 206, i riksstaten för budgetåret

1928—1929 uppföra ordinarie förslagsanslaget till belöningar

för rovdjurs dödande med oförändrat belopp

30,000 kronor.

Ijantmäteriväsendet.

Lantmäteri
styrelsen.

f!18.]

121:o) Lantmäteristyrelsen. Under punkt 118 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att

a) godkänna följande ordinarie stat för lantmäteristyrelsen, att tillämpas

från och med budgetåret 1928—1929:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 139,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 2,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 38,000

Till bestridande av kostnader vid inspektioner........................ » 2,500

Förslagsanslag kronor 182,700,

b) höja ordinarie förslagsanslaget till lantmäteristyrelsen, nu 175,500

kronor, med 7,200 kronor, till 182,700 kronor,

c) medgiva, att till det kanslibiträde hos lantmäteristyrelsen, som handhar

kassa- och bokföringsgöromålen, må, utöver den med kanslibiträdesbefattningen

förenade avlöningen, från det i ordinarie avlöningsstaten för styrelsen

upptagna förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän utgå

ett särskilt arvode av 768 kronor för år räknat.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 276—280.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

105

Jämlikt beslut av 1927 åra riksdag (skr. nr 9 A p. 78) uppgår ordinarie

förslagsanslaget till lantmäteristyrelsen till 175,500 kronor. Den för tilllämpning

från och med budgetåret 1927—1928 fastställda staten har följande

utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

Vikariatsersättningar, förslagsanslag

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......

Till bestridande av kostnader vid inspektioner

kronor 139,700

» 2,500

» 30,800

» 2,500

Förslagsanslag kronor 175,500.

Till bestridande av kostnader för förteckning och förvaring av arkivalierna

hos lantmäteristyrelsen är för budgetåret 1927—1928 uppfört ett extra

reservationsanslag av 9,000 kronor.

Den ifrågasatta höjningen med 7,200 av ordinarie anslagsposten till avlöning

åt icke-ordinarie befattningshavare har ansetts påkallad med hänsyn

till lantmäteristyrelsens ökade arbete till följd av den nya jorddelningslagstiftningen

och skulle bland annat avse möjliggörande av anställande av

ytterligare en amanuens och en extra vaktmästare.

Vad beträffar kostnaderna för arkivaliernas hos lantmäteristyrelsen förteckning

och förvaring, vari under ifrågavarande punkt motiveras en höjning

med 4,500 kronor till 13,500 kronor, har Kungl. Maj:t föreskrivit, att

ifrågavarande kostnader må utgå från det för ändamålet uppförda extra

reservationsanslaget endast till den del den å lantmäteristyrelsens stat upptagna

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

icke därtill lämnade tillgång. Den föreslagna anslagsökningen motiveras

med nödvändigheten, att sistberörda anslagspost åtminstone för de närmaste

åren reserverades för lantmäteristyrelsens egen verksamhet eller för de med

anslagsposten avsedda ändamål.

Mot de sålunda av Kungl. Maj:t framförda förslagen har utskottet icke

funnit anledning till erinran.

Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt kommer att göra

hemställan om uppförande av det extra anslaget till bestridande av kostnader

för förteckning och förvaring av arkivalierna hos lantmäteristyrelsen

hemställer utskottet nu,

att riksdagen må

a) godkänna följande ordinarie stat för lantmäteristyrelsen,

att tillämpas från och med budgetåret 1928

—1929:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ........................................ kronor 139,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 2,500

Utskottet.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Arkivalierna

hos låntimäter

istyr el•

sens förtecknit

i g och förvaring.

[119.]

Lantmäteri
undervis
ningen.

[120.]

Lantmäterikontoren

i

länen

1121.]

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m................................. kronor 38,000

Till bestridande av kostnader vid inspektioner

................................................ » 2,500

Förslagsanslag kronor 182,700,

b) höja ordinarie förslagsanslaget till lantmäteristyrelsen,

nu 175,500 kronor, med 7,200 kronor till

182,700 kronor,

c) medgiva, att till det kanslibiträde hos lantmäteri
styrelsen,

som handhar kassa- och bokföringsgöromålen,

må, utöver den med kanslibiträdesbefattningen förenade

avlöningen, från det i ordinarie avlöningsstaten för

styrelsen upptagna förslagsanslaget till avlöningar till

ordinarie tjänstemän utgå ett särskilt arvode av 768

kronor för år räknat.

122:o) Arkivaliernas hos lantmäteristyrelsen förteckning och förvaring.

Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt anfört och

i enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 119 gjorda framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnader för

förteckning och förvaring av arkivalierna hos lantmäteristyrelsen

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

reservationsanslag av 13,500 kronor.

123:o) Lantmäterinndervisningen. Under punkt 120 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av

49,500 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

124:o) Lantmäterikontoren i länen. Under punkt 121 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen

a) att godkänna följande ordinarie stater för lantmäterikontoren i länen,

att tillämpas från och med budgetåret 1928—1929:

s. 107 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

107

A. Ordinarie avlöningsBtat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 343,200

Vikariatsersättning, förslagsanslag ............................................ » 10,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

......................................................... * 160,000

Förslagsanslag kronor 513,200.

B. övergångsstat.

Lön

Tjänst- göri lös- pen- ningar

Orts- ti Hägg

Summa

Titel

Antal

Kronor

Summa

5,000

2,500

7,500

Överlantmätaren i Gotlands län .........

7,500

7,500

2,200

1,500

150

3,850

Assistenterna i Västernorrlands (2) och

Jämtlands län ..............................

3

11,550

2,200

1,500

—

3,700

Annan assistent ..............................

4

14,800

26,350

Summa

kronor

33,850

Anm.: 1. Överlantmätare åtnjuter ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter 5 år.

2. Assistent åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter respektive 5,

10 och 15 år.

b) att vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget till lantmäterikontoren

i länen, nu 527,000 kronor, med 20,000 kronor till 547,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 282—286.

Jämlikt beslut av 1927 års riksdag (R. skr. nr 9 A p. 80) har till lantmäterikontoren

i länen uppförts ett ordinarie förslagsanslag å 527,000 kronor,

avsett till bestridande av utgifterna för kontoren enligt två ordinarie stater,

en avlöningsstat och en övergångsstat. Den förstnämnda staten har följande

utseende:

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

Vikariatsersättning, förslagsanslag ...........................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

...................................................................................

kronor 343,200

» 10,000

» 140,000

Förslagsanslag kronor 493,200.

Övergångsstaten upptager i likhet med det nu framlagda förslaget till övergångsstat

för budgetåret 1928—1929 avlöningar å tillhopa 33,850 kronor.

Till avlöningar åt förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren

anvisades därjämte för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 66,700

kronor.

Beträffande ordinarie avlöningsstaten innebär Kungl. Maj:ts förslag en

ökning av den däri ingående anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare med 20,000 kronor. Föregående år beviljades en höjning

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

TJtskottet.

av anslaget å 30,000 kronor, närmast avsedd att täcka de ökade kostnaderna

under halvåret 1 januari—30 juni 1928 på grund av den nya jorddelningslagstiftningen,

vilken enligt Kungl. Maj:ts beslut trätt i kraft den 1 januari

1928. Den nu föreslagna höjningen av anslaget motiveras med den ytterligare

ökade belastning av anslaget ifrågavarande lagstiftning förväntas

medföra.

Under förevarande punkt har departementschefen jämväl motiverat uppförande

i riksstaten av det till avlöningar åt förste assistenter och assistenter

vid lantmäterikontoren i länen uppförda anslaget för instundande budgetår

förhöjt till 66,900 kronor eller med 200 kronor, ökningen är föranledd av

att från ifrågavarande anslag skall, utöver förut beräknade kostnader, bestridas

kostnaden för kallortstillägg till vissa hefatt.ningsliR.varp,

Kungl. Maj:ts framställning föranleder ingen utskottets erinran. På grund

härav och med förmälan att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan

om uppförande av det extra anslaget å 66,900 kronor till avlöningar

åt förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren, hemställer utskottet

nu,

att riksdagen må

a) godkänna följande ordinarie stater för lantmäterikontoren

i länen, att tillämpas från och med

budgetåret 1928—1929:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare,

förslagsanslag ........................ kronor 343,200

Vikariatsersättning, förslagsanslag ....... » 10,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag .... » 160,000

Förslagsanslag kronor 513,200.

B. övergångsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Orts-

tillägg

Summa

Titel

An-

tal

Kronor

Summa |

5,000

2.500

1.500

7,500

3,850

7,500

7,500 j

2,200

150

Assistenterna i Västernorrlands (2) och

2,200

1,500

3,700

Jämtlands län..............................

3

4

11,550

14,800

26,350 1

Summa

kronor

33,850 1

Anm.: 1. Överlantmätare åtnjuter ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter 5 år.

2. Assistent åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter respektive 5

10 och 15 år.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

109

b) att vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget

till lantmäterikontoren i länen, nu 527,000 kronor, med

20,000 kronor till 547,000 kronor.

125:o) Avlöningar ät förste assistenter och assistenter vid lantmäteri
kontoren

i länen. Under åberopande av vad utskottet under nästföregående

punkt anfört och i enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 122 gjorda

framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till avlöningar åt förste assistenter

och assistenter vid lantmäterikontoren i länen anvisa

för budgetåret 1928 -1929 ett extra anslag av 66,900

kronor.

126:o) Anskaffande för lantmäterikontorct i Vänersborg av kopior av

vissa kartor in. m. Under punkt 123 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av vissa

kartor med tillhörande handlingar anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 123).

I likhet med departementschefen anser utskottet, att med hänsyn till angelägenheten

av ifrågavarande arbetes snara slutförande ett anslag av 10,000

kronor för ändamålet bör anvisas jämväl för budgetåret 1928—1929.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

för anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av

kopior av vissa kartor med tillhörande handlingar anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor. ‘jfj

127:o) Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare. Under punkt

124 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

a) medgiva, att under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 må till distriktslantmätare

och extra lantmätare med arvode, utöver dyrtidstillägg på grund av

lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill på grund av inkomster

för arbete enligt gällande lantmäteritaxa, beräknade för distriktslantmätare

till 4,000 kronor, för extra lantmätare med arvode om 2,000 kronor till

3,200 kronor och för extra lantmätare med arvode om 1,500 eller 1,000

kronor till 2,400 kronor, allt för år räknat,

b) medgiva, att för samma tid må till extra lantmätare utan arvode av

statsmedel utgå tillskott till inkomster för arbete enligt lantmäteritaxan beräknade

till 2,400 kronor för år,

Avlöningar åt

förste assistenter

och

assistenter vid

lantmäteri

kontoren i

länen.

[122.1

Anskaffande

för lantmäterikontoret

i

Vänersborg av

kopior av

vissa kartor

m. m.

[123.]

Utskottet.

Tillskott till

dyrtidstilllä

/g till vissa

lantmätare.

[124.1

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Bidrag till

jorddelningsförr

ältning ar

samt bidrag

till utflyttnings

, väganläggnings-

och

odling skostnader

i samband

med skiften.

[125.]

Bestridande i

vissa fall med

allmänna medel

av kostnader

förenade

med inlösen

av under nyttjanderätt

upplåtet

område

m. m.

[126.]

c) förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående dyrtidstillägg

för motsvarande tid gällande bestämmelser skola i tillämpliga delar

lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare

föreskrifter, som kunna vara erforderliga för tillämpning av dessa bestämmelser,

d) medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att, med tillämpning i den män

så kan ske av de angående dyrtidstillägg gällande grunder, för samma tid

medgiva tillskott av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare och vice

kommissionslantmätare, som fortfarande utöva praktisk verksamhet,

e) för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg till vissa

lantmätare anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av

330,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

128:o) Bidrag till jorddelningsförrättningar samt bidrag till utflyttnings-,

väganläggnings- och odlingskostnader i samband med skiften.

Under punkt 125 har Kungl. Maj:t riksdagen föreslagit att, i avbidan på den

proposition i ämnet som må varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret

1928—1929

a) till bidrag till jordfördelningsförrättningar ett belopp av 125,000 kronor.

b) till bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader i

sammanhang med skiften ett belopp av 300,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

129:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,

förenade med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område m. m.

Under punkt 126 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande

i vissa fall med allmänna medel av kostnader förenade med inlösen av

under nyttjanderätt upplåtet område anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

Under anslagstiteln understöd åt jorddelningsväsendet m. m. finnas uppförda,

förutom de i föregående punkt omförmälda ordinarie anslag, jämväl

två extra anslag av förslagsanslags natur, nämligen till bestridande i

vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med inlösen av under

nyttjanderätt upplåtet område, samt till bidrag till förrättningar enligt lagen

om enskilda vägar. Anslagen hava för innevarande budgetår uppförts med

35,000 kronor respektive 5,000 kronor.

Beträffande anslagens tillkomst och fördelningsgrunder m. m. har utred
-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 111

ning lämnats i 1926 års statsverksproposition, nionde huvudtiteln punkt

133; och torde här allenast få erinras, att för användningen av förstnämnda

anslag bestämmelser meddelats i kungörelsen nr 295/1925 samt för sistnämnda

anslag i kungörelserna nr 280 och 358/1926.

I skrivelse till Kungl. Maj:t har lantmäteristyrelsen, såsom framgår av

statsrådsprotokollet, framhållit den ökning i utgifterna från förstnämnda extra

anslag, som vore att förvänta med hänsyn till den från och med den 1

september 1925 ikraftträdda nya lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare

att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område samt föreslagit

anslagets höjande med 15,000 till 50,000 kronor. Utgifterna från detta anslag

hade emellertid visat sig bliva betydligt större än beräknat, och enligt

från riksräkenskapsverket inhämtade upplysningar hade de under budgetåret

1926—1927 uppgått till 131,318 kronor 3 öre. På grund härav har

anslaget ansetts böra uppföras med ett belopp av 100,000 kronor.

Däremot föreslås ej någon ändring beträffande anslaget till förrättningar

enligt lagen om enskilda vägar.

Mot Kungl. Maj:ts beräkning av anslagsbehoven för ifrågavarande båda

ändamål har utskottet intet att erinra.

Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt kommer att göra

hemställan i fråga om anslaget till bidrag till förrättningar enligt lagen

om enskilda vägar hemställer utskottet nu,

att riksdagen må till bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med inlösen av

under nyttjanderätt upplåtet område, anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra förslagsanslag av 100,000

kronor.

130:o) Bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda vägar. Under

åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt anfört och i enlighet

med Kungl. Maj:ts under punkt 127 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda

vägar anvisa för budgetåret 1928 — 1929 ett extra förslagsanslag

av 5,000 kronor.

131:o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. Under punkt

128 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för tilläggsavvittring i vissa

delar av Västerbottens läns lappmark anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra förslagsanslag av 125,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 291 — 294.)

Utskottet.

Bidrag till

förrättningar

enligt lagen

om enskilda

vägar.

1127.]

Tilläggsavvittring

i

Västerbottens

läns lappmark.

[128.]

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Ströängars

indragande

till kronan.

[129.]

Tilläggsavvittringen, som pågått sedan år 1922, utföres jämlikt bestämmelserna

i kungörelsen den 30 december 1916 (nr 603) med däri sedermera

gjorda ändringar.

Kungörelsens tillämpningsområde utgöres i stort sett av trakterna ovan

odlingsgränsen i Västerbottens län. Genom avvittringsförrättningen indragas

slåtterängar till kronan, därvid vederlag lämnas i form av bidrag för odling

av viss annan mark. Förrättningen verkställes av en särskild nämnd, kallad

awittringsnämnd.

För innevarande budgetår har för tilläggsavvittringen i riksstaten uppförts

ett extra förslagsanslag av 110,000 kronor, vilket belopp fördelats i

den av Kungl. Maj:t den 9 juni 1927 fastställda staten för tilläggsavvittringen

för tiden 1 juli 1927—30 juni 1928.

Anslagsökningen med 15,000 kronor motiveras med de ökade kostnader

genomförandet av ifrågavarande tilläggsavvittring beräknas^ medföra under

instundande budgetår.

Utskottet, som icke finner anledning till erinran emot det av Kungl. Maj:t

gjorda anslagsäskandet, hemställer,

att riksdagen må för tilläggsavvittring i vissa delar

av Västerbottens läns lappmark anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra förslagsanslag av 125,000 kronor.

132:o) Ströängars indragande till kronan. Under punkt 129 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna för ströängars

indragande till kronan anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag

av 550,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 294—297.)

Lagen den 22 juni 1921 (nr 378) om ströängars indragande till kronan

äger tillämpning å Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker med

undantag av, utom annat, sådana trakter, som kunna bliva föremål för tillläggsavvittring.

För ströäng, som indrages, utgår vederlag genom bekostande

av odling å den fastighet, vartill ängen förut hört. Frågor om indragning

och vederlag avgöras av särskild nämnd, kallad ströängsnämnd. Till bestridande

av kostnaderna för ströängsindragningen har från och med 1922

av riksdagen anvisats anslag, som under senare år utgått såsom extra förslagsanslag.

Anslagets belopp uppgår för budgetåret 1927—1928 till 400,000

kronor.

Under förevarande punkt har departementschefen anfört följande.

»önskvärt synes vara att, i överensstämmelse med lantmäteristyrelsens förslag,

ströängsindragningen må kunna fortgå i samma ordning som under

de båda senaste åren. Enär anslaget för ströängsindragningen torde komma

att under innevarande budgetår väsentligt överskridas, tarvas en icke obetydlig

förhöjning av detsamma. De stegrade kraven på anslaget äro att söka i

s. 113 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

113

ökningen av de belopp, som erfordras för bestridande av den gottgörelse,

som tillkommer vederbörande fastighetsinnehavare för odling av dem tilldelade

odlingsområden eller i övrigt för ängarnas avstående. Sedan förrättningarna

nu avslutats å ett flertal trakter och odlingsarbetena börja

komma i gång, följer av ströängslagens bestämmelser, att nämnda kostnadsbelopp

under de närmaste åren stiger för att snart åter avtaga och slutligen

bortfalla. Emellertid torde anslagsökningen kunna något nedsättas i förhållande

till vad lantmäteristyrelsen föreslagit, och vill jag tillstyrka, att

anslaget för nästkommande budgetår bestämmes till 550,000 kronor.»

Beräkningen av anslagsbehovet föranleder ingen utskottets erinran, och

utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för

ströängars indragande till kronan anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra förslagsanslag av 550,000 kronor.

133:o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län. Under punkt 130

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande av de kostnader

för laga skiften enligt lagen den 30 april 1925 (nr 102) rörande vissa laga

skiften inom de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade

delarna av Kopparbergs län, vilka jämlikt samma lag skola gäldas av allmänna

medel, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av

100,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 297—300.)

I proposition nr 21 till 1925 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag

till lag rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller med understöd

av staten storskiftade delarna av Kopparbergs län. Sedan riksdagen för

sin del antagit förslaget, utfärdades lag i ämnet den 30 april 1925 (nr 102).

Lagen avser huvudsakligen att genom anordnande på statens bekostnad av

ett antal provskiften i olika delar av Kopparbergs län vinna erfarenhet

rörande de regler, vilka böra för framtiden vinna tillämpning med avseende

å laga skiften till rubbning av storskifte. Enligt lagen skola vid förrättning,

som verkställes enligt densamma, kostnaderna till förrättningsmän,

lösen av kartor och handlingar samt kostnad för väganläggning, som föranledes

av skiftet, ävensom för utflyttning, som prövas medföra förmånligare

ägoanordning, gäldas av allmänna medel.

Med bifall till ett av Kungl. Maj:t i proposition nr 131 till 1926 års

riksdag framställt förslag medgav riksdagen att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i statsrådsprotokollet i ärendet anförts, ett antal av högst

12 skiften finge verkställas enligt nyssnämnda lag samt att det belopp, som

vid utgången av budgetåret 1925 — 1926 kvarstode å reservationsanslaget till

åtgärder för skifteslagsindelning i vissa delar av Kopparbergs län, Ange

användas till bestridande av de kostnader för dessa skiften, som jämlikt

Bihang till riksdagens protokoll 192S. 10 samt. 1 höft. (Nr 1-) 8

Utskottet.

Kostnader

för provskiften

i

Kopparbergs

län.

[130.]

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

lagen skulle gäldas av allmänna medel. Nämnda reservation uppgick till

något över 80,000 kronor.

Härutöver har riksdagen till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande

skiften för innevarande budgetår anvisat ett extra förslagsanslag av 100,000

kronor.

utskottet. Det av Kungl. Maj:t gjorda anslagsäskandet, vilket ansluter sig till lantmäteristyrelsens

förslag i ämnet, föranleder icke någon utskottets erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till bestridande av de kostnader för

laga skiften enligt lagen den 30 april 1925 (nr 102)

rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller

med understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs

län, vilka jämlikt samma lag skola gäldas av allmänna

medel, anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

Rikets allmänna kartverk.

Rikets all- 134:o) Rikets allmänna kartverk. I förslaget till riksstat för budgetåret

manna kart- 1928—1929 har Kungl. Maj:t upptagit ordinarie förslagsanslaget, avlönings
verk.

stat för rikets allmänna kartverk, med oförändrat belopp 380,000 kronor.

Motion. I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 6 av fröken Hesselgren,

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att tillerkänna gravören Olga

Herlin rätt att för uppflyttning i löneklass få tillgodoräkna sig halva sin

tjänstgöringstid inom rikets allmänna kartverk.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

1 motionen har anförts bland annat följande:

Av en av Olga Herlin till statskontoret ingiven vördsam P. M. angående

hennes tjänstgöring i kartverket med anledning av en av chefen för rikets

allmänna kartverk gjord förfrågan angående hennes placering i löneklass

framgår:

att allt kartverkets gravyrarbeten under tiden 1893—1906 utfördes på

ackord med kontrakt med undantag för korrekturarbeten;

att från år 1906 arbetstiden å tjänsterummet var 5 timmar för samtliga

ritare och gravörer;

att Olga Herlins avlöning då utgick med 1,800 kronor per år men att

semesterrätt saknades;

att lönen den 1 april 1908 höjdes till 2,400 kronor med rätt till en månads

semester. Arbetstiden var fortfarande 5 timmar;

att då ny stat för kartverket av 1912 års riksdag fastställdes kunde

Olga Herlin ej erhålla ordinarie anställning, då staten ej upptog någon

kvinnlig gravörbefattning. Arbetstiden höjdes då till 7 timmar för de

s. 115 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

115

ordinarie befattningshavarna, medan Olga Herlin bibehölls vid samma lön

och arbetstid som gällde för henne före år 1913. Av ett till ovannämnda

V. P. M. till statskontoret bifogat utdrag ur kartverkets arbetsjournaler

framgår emellertid, att O. Herlin oaktat skillnaden i arbetstid medhann

samma kvantitet av arbetet som de manliga gravörerna;

att om tjänstgöringstiden omräknas till tjänstgöringsdagar med samma

timtal som varit fastställt för manliga gravörer erhålles t. o. in. 1926 års

utgång en fullt jämförbar tjänstetid av 241/a år;

att i kartverket genom Herlin införts en förbättring i framställningssättet

för pantografering, vilket medfört en stor besparing av arbetstid.

Från och med den 1 juli 1923 liar Olga Herlins dagliga arbetstid varit

6 timmar med ett årsarvode av 3,600 kronor.

Emellertid har denna avkortning i den för verket i sin helhet fastställda

arbetstiden gjort, att avlöningsreglementets bestämmelser angående tillgodoräkning

av föregående tjänstgöring för uppflyttning i löneklass ej medgiva

rätt för Olga Herlin att tillgodoräkna sig någon del av sin 37 år långa

tjänstgöring utan måste hon placeras i lägsta löneklassen inom sin lönegrad.

I anledning av ovannämnda skrivelse från kartverkschefen har statskontoret

den 31 januari 1927 yttrat följande:

''Av handlingarna i ärendet framgår, att Olga Herlin, som sedan år 1890

innehaft anställning i kartverkets tjänst, till 1902 års utgång utfört arbete

mot ackord samt därefter mot visst årsarvode med en tjänstgöringstid, som

i allmänhet med en timme om dagen understigit den för ordinarie befattningshavaren

vid kartverket gällande.

Statskontoret vill erinra om att Kungl. Maj:t icke ansett tjänstetid, varunder

den dagliga tjänstgöringstiden understigit den för ordinarie befattningshavare

inom vederbörande verk fastställda, böra för ålderstillägg eller

placering i löneklassen tillgodoräknas vid befordran till ordinarie tjänst.

Detta framgår exempelvis av kungl. brevet den 11 mars 1921 angående

ålderstillägg åt revisorna i riksräkenskapsverket J. F. Lundberg och C. A.

Lundin. Däremot har extra befattningshavare, som befordrats till extra ordinarie

tjänst, erhållit rätt att för placering i löneklass tillgodoräkna föregående

tjänstetid mot reduktion i fall, där den dagliga tjänstgöringstiden

understigit den, som varit gällande för ordinarie befattningshavare vid

ifrågavarande tid. (Jmf k. brev den 17 juli 1925 beträffande e. o. kammarskrivaren

vid tullverket H. Edgren.)

Visserligen synas starka billighetsskäl tala för att Olga Herlin bör få tillgodoräkna

någon del av den tid, uppgående till 37 år, varunder hon tjänstgjort

i rikets allmänna kartverk, men med hänsyn till innehållet i förstnämnda

kungl. brev lärer härför erfordras riksdagens medgivande.’

Olga Herlin ingick den 16 februari 1927 till Kungl. Maj:t med en underdånig

anhållan att få räkna sig sin föregående tjänstgöring tillgodo och

bliva placerad i 18:e löneklassen inom 15:e lönegraden. Över denna framställning

har kartverkschefen den 17 februari 1927 yttrat sig, som följer:

’Även med bortseende från den tid, då arbete skett på ackord, skulle, om

den effektiva tjänstgöringstiden i övrigt efter vederbörlig reduktion för

kortare daglig tjänstgöring sammanlägges och får tillgodoräknas, denna tid

uppgå till 18 år 5 mån. och 14 dagar och sålunda överstiga vad som erfordras

för placering i 18 löneklassen, den högsta, som för kvinnlig gravör kan

ifrågasättas. I det här föreliggande fallet torde det få anses skäligt, att

sådant tillgodoräknande medgives.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Frågan remitterades till allmänna civilförvaltningens lönenämnd, vars

majoritet i utlåtande den 21 februari 1927 tillstyrkte en framställning till

riksdagen i frågan enligt vad framgår av följande utdrag:

’I betraktande av sökandens ovanligt långa anställning i statens tjänst,

vilken under åren 1903—1912 omfattat samma dagliga arbetstid, som varit

gällande för den ordinarie personalen, vill det emellertid synas allmänna

civilförvaltningens lönenämnd, som om starka billighetskäl talade för beredande

åt sökanden av en förmånligare placering i löneklass såsom ordinarie

gravör än den, som i enlighet med gällande avlöningsbestämmelser

tilldelats henne.

Lönenämnden får i sådant avseende hemställa, att Kungl. Maj:t ville föreslå

riksdagen medgiva, det sökanden, räknat från och med den 1 februari

1927, må åtnjuta lön enligt den för kvinnliga befattningshavare gällande

högsta löneklassen inom 15:e lönegraden eller sålunda enligt 18 löneklassen.’»

Utskottet. Att döma av de i motionen lämnade uppgifter och vissa vid densamma

fogade arbetsintyg synes Olga Herlin hava utfört ett synnerligen långvarigt

och väl vitsordat arbete i kartverkets tjänst. Utskottet, som i anslutning

härtill anser syftet med det framställda förslaget behjärtansvärt, finner

dock detta innefatta en fråga, som det närmast ankommer på vederbörande

myndighet och Kungl. Maj:t att pröva samt att riksdagen i varje fall icke

bör på en motionsvis gjord framställning ingå på ett närmare bedömande

härav. Skulle emellertid Kungl. Maj:t finna, att omständigheterna i förevarande

fall böra föranleda ett hänskjutande av frågan till riksdagen, äger

Kungl. Maj:t möjlighet göra den framställning i ämnet, som därav kan

påkallas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1) att riksdagen må uppföra ordinarie förslagsanslaget,

avlöningsstat för rikets allmänna kartverk, för budgetåret

1928—1929 med oförändrat belopp 380,000 kronor,

2) att den i ämnet väckta motionen I: 6 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Kartarbeten 135:o) Kartarbeten m. m. I förslaget till riksstat för budgetåret 1928—

m m- 1929 har Kungl. Maj:t under anslagstiteln rikets allmänna kartverk upp[131.

1 tagit ordinarie reservationsanslaget till kartarbeten m. m. med oförändrat

belopp 223,700 kronor.

Statsrådsprotokollet sid. 300—303.

Jämlikt beslut av 1927 års riksdag är ordinarie reservationsanslaget till

kartarbeten m. m. i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

223,700 kronor.

Därjämte finnes i samma riksstat till diverse behov vid rikets allmänna

kartverk uppfört ett extra reservationsanslag av 29,800 kronor.

Inberäknat en inkomst genom inflytande kartförsäljningsmedel, uppskattad

till 39,000 kronor, skulle alltså för innevarande budgetår för kartarbeten

s. 117 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 117

in. in. finnas tillgängligt ett belopp av (223,700 + 29,800 + 39,000 ) 292,o00

kronor.

Anslagsbehovet för budgetåret 1928—1929 bär enligt i statsradspiotokollet

framlagda beräkningar för kartarbetena upptagits till 294,500 kronor, för
-

delat på följande sätt:

Fältarbeten..................................................

Utgivnings- och byråarbeten..................

övningsavdelningens ritkurs

Ortsnamngranskning ..............................

Tillsyn och vård av kartor m. m.......

Städning, uppvärmning och belysning

............. kronor 200,000

............. » 70,500

............. » 5,000

............. » 3,000

............. » 500

............ » 15,500

summa kronor 294,500.

Av detta belopp skulle täckas genom

ordinarie anslag ............................................................................ kronor 223,700

kartförsäljningsmedel .................................................................... * 39,000

summa kronor 262,700.

Utöver sistnämnda summa erfordras alltså ett belopp av 31,800 kronor

att utgå av extra anslag.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens

utgiftsberäkning.

Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan om

anvisande av det erforderliga extra anslaget av 31,800 kronor, får utskottet

nu hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928—

1929 uppföra ordinarie reservationsanslaget till kartarbeten

m. m. med oförändrat belopp 223,700 kronor.

136:o) Diverse behov vid rikets allmänna kartverk. Under åberopande

av vad utskottet under nästföregående punkt anfört och i enlighet med

Kungl. Maj:ts under punkt 132 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må för diverse behov vid rikets allmänna

kartverk anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra reservationsanslag av 31,800 kronor.

137:o) Utgivande av ekonomisk karta över Hallands län. Av statsrådsprotokollet

under punkt 133, framgår, att behovet av ytterligare statsbidrag

till ifrågavarande ändamål icke kunde bedömas förr än specificerade uppgifter

rörande Hallands läns hushållningssällskaps kostnader för kartans utgivning

till Kungl. Maj:t inkommit samt att på grund härav någon medels
-

Utskottet.

Diverse behov

vid rikets

allmänna

kartverk.

[132.]

Utgivande av

ekonomisk

karta över

Hallands län.

[133.]

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Sveriges

geologiska

und rsökrung

[134.]

anvisning för budgetåret 1928—1929 icke ansetts erforderlig, vilket utskottet

härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

Geologisk» samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar.

138:o) Sveriges geologiska undersökning. Under punkt 134 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag

till stat för Sveriges geologiska undersökning, att tillämpas från och med

budgetåret 1928—1929;

b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget till Sveriges geologiska

undersökning, nu 187,450 kronor, med 1,500 kronor, till 188,950

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet sid.

304—310.

Ordinarie förslagsanslaget till Sveriges geologiska undersökning är i riksstaten

för budgetåret 1927—1928 upptaget till 187'',450 kronor.

Den i överensstämmelse med beslut av 1927 års riksdag (R. skr. 9 A p. 91)

fastställda staten för Sveriges geologiska undersökning har följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........... kronor 128,160

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................... » 3,000

Avlöningar till ieke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 26,290

Expenser .....................................................................1............... » 30,000

Förslagsanslag kronor 187,450.

Till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m. har för budgetåret

1927—1928 anvisats ett extra reservationsanslag av 111,000 kronor,

avsett att disponeras på följande sätt:

Rese- och traktamentsersättning ............................ förslagsvis kronor 60,000

Inköp och underhåll av materiel ........................ » » 4,000

Tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser

........................................................................ » » 30,004

Arvoden till extra tjänstemän (3 extra geologer

å 5,676 kronor)............................................ » » 17,028

summa kronor 111,032,

avrundat till 111,000 kronor.

För budgetåret 1927—1928 äro vidare uppförda

dels ett reservationsanslag å 2,000 kronor till inredningsarbeten m. m.

vid Sveriges geologiska undersöknings jordartslaboratorium

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Jordbruksutskottets utlåtande Nr L

dels ock ett reservationsanslag å 2(1,600 kronor för undersökning av torvmarker

i södra Sverige.

Vid anvisande av sistnämnda anslag uttalade riksdagen att, då den för

ifrågavarande undersökningar avsedda planen under budgetåret 1927 1928

genomförts och med hänsyn till torvfrågans numera minskade betydelse,

några ytterligare undersökningar, som kunde kräva anvisande av särskilt

statsanslag, icke borde ifrågakomma.

1 skrivelse den 7 september 1927 har Sveriges geologiska undersökning

gjort framställning rörande anslag för budgetåret 1928 1929 för under
sökningens

verksamhet. Enligt undersökningens beräkningar skulle ordinarie

förslagsanslaget upptagas till 198,270 kronor och extra anslaget till

fältarbeten till 127,380 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att av de vid torvmarksundersökningarna alltsedan

1918 anställda tre väl kvalificerade tjänstemännen två i stället tillsvidare

skulle få tagas i anspråk för geologiska undersökningens mera ordinarie arbetenFör

att understryka dessa befattningars karaktär av extra tjänster hava båda

befattningarna hänförts till extra anslaget till fältarbeten m. m. vid Sveriges

geologiska undersökning. Detta borde emellertid enligt vad departementschefen

uttalat givetvis icke utgöra hinder för undersökningen att i

mån av behov anlita dessa tjänstemän för andra geologiska undersökningens

arbeten.

Vidare föreslås dels en höjning i undersökningens expensanslag med 1,500

kronor dels ock en ökning med 2,000 kronor i den i ovan berörda extra anslag

ingående posten rese- och traktamentsersättning. Dessa höjningar hänföra

sig till dels ett ökat behov på grund av den nuvarande utvecklingen

av undersökningens verksamhet och dels de större krav, som skulle komma

att ställas på anslaget, därest verksamheten på föreslaget sätt skulle komma

att utvidgas.

Utredningen i ärendet synes utskottet giva vid handen, att Sveriges geologiska

undersökning för bedrivande av sin instruktionsenliga verksamhet

är i behov av ökade arbetskrafter. Såsom departementschefen uttalat torde

ock en dylik utveckling vara en naturlig följd av de framsteg, som senare

tider medfört inom ifrågavarande, ej minst för höjande av produktionen

inom ett flertal näringsgrenar viktiga arbetsområde.

Då de framställda förslagen i angivet avseende icke giva utskottet anledning

till någon erinran liksom ej heller framställningen i övrigt, biträder

utskottet densamma.

I överensstämmelse med vad utskottet sålunda tillstyrkt, skulle staten

för Sveriges geologiska undersökning erhålla följande utseende:

Utskottet.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Fältarbeten

m. m. vid

Sveriges geologiska

undersökning.

[135.]

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 128,160

Vikariatersättningar, förslagsanslag........................................... » 3,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 26,290

ExPenser ........................................................................................ » 31 [.500

Förslagsanslag kronor 188,950.

Det extra anslaget till fältarbeten m. m. vid geologiska undersökningen

skulle komma att beräknas sålunda:

Rese- och traktamentsersättning ............................ förslagsvis kronor 62,000

Inköp och underhåll av materiel............................ » » 4 000

Tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser » » 30,004

Arvoden till extra tjänstemän (5 extra geologer

å 5,676 kronor)........................................................ » » 28,380

Summa kronor 124,384.

vilket belopp avrundats till 124,400 kronor.

Sammanlagda anslagsbehovet för Sveriges geologiska undersökning för

budgetåret 1928 1929 skulle med denna beräkning och i betraktande av

att ovanberörda anslag till inredningsarbeten m. m. vid undersökningens

jordartslaboratorium och till undersökning av torvmarker i södra Sverige

icke vidare äro erforderliga uppgå till 313,350 kronor, vilket belopp med

13,700 kronor understiger motsvarande behov för budgetåret 1927—1928.

Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt kommer att göra hemställan

om uppförande av extra anslaget till geologiska undersökningens

fältarbeten m. m. hemställer utskottet nu,

att riksdagen må

a) godkänna ovan intagna förslag till stat för Sveriges

geologiska undersökning, att tillämpas från och med

budgetåret 1928—1929;

b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget

till Sveriges geologiska undersökning, nu 187,450 kronor

med 1,500 kronor till 188,950 kronor.

139:o) Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersökning. Under

åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt anfört och i enlighet

med Kungl. Maj:ts under punkt 135 gjorda framställning hemställer utskottet
-

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersöknings

fältarbeten m. m. anvisa för budgetåret 1928 —

1929 ett extra reservationsanslag av 124,400 kronor.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

121

140:o) Avlöningar in. m. samt arvoden åt observatörer vid statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt. I förslaget till riksstat för budgetåret 1928

—1929 har Kungl. Maj:t under anslagstiteln statens meteorologisk-hydrograflska

anstalt uppfört dels ordinarie förslagsanslaget till avlöningar med

oförändrat belopp 217,900 kronor, dels ock ordinarie reservationsanslaget till

arvoden åt observatörer med oförändrat belopp 90,000 kronor.

Utöver ovan angivna ordinarie anslag utgå till anstalten och därmed sammanhängande

verksamhetsgrenar för budgetåret 1927—1928 följande anslag

å extra stat:

telegramkostnader och kostnader för radioutsändningar, för
-

slagsanslag.................................................................................... kronor 118,000

vattenfallsförteckningens avslutande, reservationsanslag........ » 22,500

diverse behov, reservationsanslag ............................................ » 75,200

väderlekstjänst för luftfarten....................................................... » 7,000

meteorologiska telegram från Färöarna och Island, reservationsanslag

................................................................................... » 3,000

meteorologiska iakttagelser i Abisko m. m., reservationsanslag

........................................................................................... » 19,500

bearbetning av magnetiska registreringar, utförda i Abisko,

reservationsanslag .................................................................... » 4,000

summa kronor 249,200.

Den nu förevarande framställningen upptager icke något anslag till väderlekstjänst

för luftfarten, enär detta i enlighet med vad riksdagen förlidet

år uttalat överflyttats till sjätte huvudtiteln. Anslaget för bearbetning av

magnetiska registreringar, utförda i Abisko, var ett engångsanslag, vadan för

detta ändamål icke fordras beviljande av ytterligare medel.

De nu föreslagna extra anslagen inskränka sig till följande:

telegramkostnader och kostnader för radioutsändningar, förslagsanslag

................................................................................ kronor 105,000

diverse behov, reservationsanslag................................................ » 78,600

meteorologiska telegram från Färöarna och Island, reservationsanslag

............................................................................... » 3,500

meteorologiska iakttagelser i Abisko m. m., reservationsanslag

............................................................................................ » 19,500

Summa kronor 206,600.

Därjämte begäres medgivande för Kungl. Maj:t att få av uppkommen behållning

å tidigare beviljade anslag till vattenfallsförteckningens avslutande för

budgetåret 1928—1929 använda intill 12,700 kronor till upprätthållande av en

vattenfallsförteckning för mellersta och södra Sverige. Departementschefen

har härom anfört, att det syntes vara betydelsefullt, att detta omfattande

arbete fortsättes samt att med förteckningen införlivas utredning jämväl

Avlöningar

m. rrv. samt

arvoden åt

observatörer

vid statens

meteorologiskhydrografiska
anstalt.

[136.]

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Telegramkostnader

och

kostnader för

# radioutsändningar

vid

statens meteorologiskhydrografiska

anstalt.

[137.]

Vattenfalls•

förteckning

för mellersta

och södra

Sverige.

[138.]

rörande nämnda vattendrag. En dylik komplettering skulle bereda överblick

över förefintligheten av vattenfall inom områden, där tillvaratagandet

av tillgänglig vattenkraft för närvarande torde vara av särskilt stor

betydelse.

I fråga om anslaget till diverse behov innefattar förslaget dels en höjning

med 4,000 kronor, hänförande sig med 3,000 kronor till expensutgifter

.och 1,000 kronor till utgifter för publikationer, dels ock en sänkning beträffande

resekostnader med 600 kronor.

Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot de sålunda framställda

förslagen.

Beträffande ovan angivna extra anslag kommer utskottet att göra hemställan

under följande punkter.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må

1) i riksstaten för budgetåret 1928—1929 under anslagstiteln

statens meteorologisk-hydrografiska anstalt

uppföra ordinarie förslagsanslaget till avlöningar m. m.

med oförändrat belopp 217,900 kronor.

2) i riksstaten för budgetåret 1928—1929 under samma

anslagstitel uppföra ordinarie reservationsanslaget till

arvoden åt observatörer med oförändrat belopp 90,000

kronor.

141:o) Telegramkostnader och kostnader för radioutsändningar vid

statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. Under åberopande av vad utskottet

under nästföregående punkt anfört och i enlighet med Kung! Maj:ts

under punkt 137 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må för telegramkostnader och kostnader

för radioutsändningar vid statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra förslagsanslag av 105,000 kronor.

142:o) Yattenfallsförteckning för mellersta och södra Sverige. Under

åberopande av vad utskottet anfört under punkt 140 och i enlighet med

Kungl. Maj:ts under punkt 138 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att av uppkommen behållning

å tidigare i riksstaten uppförda anslag till vattenfallsförteckningens

avslutande må för budgetåret 1928

—1929 användas ett belopp av intill 12,700 kronor till

upprättande av en vattenfallsförteckning för mellersta

och södra Sverige.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

123

143:o) Diverse behov vid statens ineteorologisk-hydrografiska anstalt. Diverse behov

Under åberopande av vad utskottet anfört under punkt 140 och i enlighet ^t^logiskmed

Kungl. Maj:ts under punkt 139 gjorda framställning hemställer utskottet, hydrografiska

anstalt.

att riksdagen må för diverse behov vid statens mete- [139.]

orologisk-hydrografiska anstalt anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 78,600 kronor.

144:o) Meteorologiska telegram från Färöarna och Island. Under åbe- Meteoroioropande

av vad utskottet anfört under punkt 140 och i enlighet med Kungl. 9från Färöarna,

Maj:ts under punkt 140 gjorda framställning hemställer utskottet, och Island.

[140.]

att riksdagen må av det utav 1900 års riksdag för

meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga

meteorologiska telegram från Färöarna och Island beviljade

anslag av 144,000 kronor anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

145:o) Meteorologiska iakttagelser i Abisko in. in. Under åberopande av Meteoroiovad

utskottet anfört under punkt 140 och i enlighet med Kungl. Maj:ts 9ls*“l™Jctfar

under punkt 141 gjorda framställning hemställer utskottet, Abisko m. m.

att riksdagen må för fortsättande av de meteorologiska, [141.]

seismologiska och magnetiska iakttagelserna vid naturvetenskapliga

stationen i Ahisko samt för publicerande

av dylika iakttagelser vid nämnda station och stationen

vid Vassijaure anvisa för hudgetåret 1928—1929 ett

extra reservationsanslag av 19,500 kronor.

146:o) Hydrogeologiska specialundersökningar. Med tillstyrkan av bi- Hydrogeoiofall

till Kungl. Maj:ts under punkt 142 gjorda framställning hemställer 9lS^d^se^f

utskottet, ningar.

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar

för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten

anvisa för hudgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 12,100 kronor.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Skri vmat er ialler

och

expenser, ved

m. m.

[143.]

Trycknings
kostnader.

[144.]

Kommittéer

och utredningar

genom

sakkunniga.

[145.]

[Diverse.

147:o) Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. Under punkt 143 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till

skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 240,000 kronor, med 35,000

kronor till 275,000 kronor.

Ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

bestämdes av 1926 års riksdag till 240,000 kronor. Utgifterna från anslaget

hava utgjort under budgetåret 1925—1926 335,195 kronor 44 öre och under

budgetåret 1926—1927 298,222 kronor 26 öre. Med hänsyn till att anslaget

sålunda, trots de åtgärder som vidtagits för att begränsa utgifterna för

ifrågavarande ändamål, avsevärt överskridits, har Kungl. Maj:t nu gjort

framställning om en förhöjning av anslaget till 275,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 240,000

kronor, med 35,000 kronor till 275,000 kronor.

148:o) Tryckningskostnader. Under punkt 144 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,

nu 40,020 kronor, med 25 kronor till 40,045 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

tryckningskostnader, nu 40,020 kronor, med 75 kronor

till 40,095 kronor, dock att i anslaget må få göras

den ändring, som till jämnande av huvudtitelns slutsumma

kan visa sig erforderlig.

149:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under punkt

145 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget

till kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

nu 50,000 kronor, med 20,000 kronor till 70,000 kronor.

Nionde huvudtitelns ordinarie reservationsanslag till kostnader för kommittéer

och utredningar genom sakkunniga uppfördes jämlikt beslut av

1924 års riksdag med 85,000 kronor. Med hänsyn till behållning å anslaget

har detsamma för budgetåren 1926—1927 och 1927—1928 begränsats

till 60,000 kronor, respektive 50,000 kronor.

Enär behållning å anslaget den 1 juli 1928 icke är att förvänta, har

Kungl. Maj:t på grund av de utbetalningar som äro att emotse gjort framställning

om anslagets uppförande med 70,000 kronor.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

125

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning samt hemställer,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till kostnader för kommittéer och utredning genom

sakkunniga, nu 50,000 kronor, med 20,000 kronor till

70,000 kronor.

150:o) Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen.

Under punkt 146 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd,

för beredande av tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen beräkna för budgetåret 1928—1929 under nionde huvudtiteln

ett belopp av 56,500 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

151:o) Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare. Under punkt 147 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att för beredande av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare anvisa för budgetåret 1928—

1929 ett extra förslagsanslag av 1,500 kronor.

Från och med budgetåret 1923—1924 hava tillfälliga lönetillägg utgått

till vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare. Bestämmelser

hava härom meddelats i kungörelsen den 22 juni 1923 (nr 276),

vilka bestämmelser förlänats förlängd giltighet för efterföljande budgetår, för

budgetåret 1927 —1928 genom Kungl. Maj:ts brev i ämnet den 18 juni 1927.

Departementschefen har i ärendet anfört, att av de i förenämnda kungörelse

den 22 juni 1923 upptagna verk och inrättningar, vid vilka tillfälliga

lönetillägg kunde komma ifråga, återstode för nionde huvudtitelns

vidkommande allenast lantbruksinstitutet vid Ultuna samt lantbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp. För därstädes anställda befattningshavare av

ifrågavarande slag torde tillfälligt lönetillägg böra utgå jämväl under

budgetåret 1928—1929 med samma belopp och enligt enehanda bestämmelser

som för budgetåret 1927 — 1928.

Under hänvisning till av jordbruksutskottet i utlåtande nr 14 tillstyrkta

grunder för ifrågavarande tillfälliga lönetillägg hemställer utskottet nu i

överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

att riksdagen må för beredande av tillfälliga lönetillägg

åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra förslagsanslag av 1,500 kronor.

Utskotta t.

Tillfällig

löneförbättring

för viss

personal

inom den

civila statsförvaltningen.

[146.1

Tillfälliga

lönetillägg

åt vissa

vaktmästare

och med dem

jämfärliga

befattningshavare.

[147.]

Utskottet.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Dyrtidstilllägg

åt befattningshavare

i statens

tjänst.

[148.]

Övriga ordinarie

anslag.

152:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Under

punkt 148 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnader

för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid de till jordbruksdepartementet

börande ämbetsverk och kårer anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra förslagsanslag av 1,100,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

Övriga ordinarie anslag;.

153:o) I avseende å de i nu gällande riksstat under nionde huvudtiteln uppförda

ordinarie anslag, som icke här ovan eller i riksdagens skrivelse den

9 mars 1928 nr 50 blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under nionde huvudtiteln,

vilka icke blivit här ovan eller i riksdagens

skrivelse den 9 mars 1928 nr 50 särskilt omförmälda,

må i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptagas med

oförändrade belopp.

Stockholm den 19 mars 1928.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Kabbarp, Andersson i Fältenborg, Boberg, Sjöblom,

Lundell, Tjällgren, Gabrielsson och Eriksson i Ljusdal; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Olsson i Broberg, Sköld, Pettersson

i Bjälbo, Andersson i Prestbol, Gustafson i Vimmerby, Olsson i Rödningsberg, Lindgren,

med undantag därav att herr Björk deltagit i stället för herr Andersson i Prästbol i behandling

av punkterna 81—103.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

127

Reservationer:

Vid punkt 66 (Statens centrala frökontrollanstalts verksamhet) av herrar

Sköld, Eriksson i Ljusdal och Olsson i Rödningsberg, vilka rörande det

under denna punkt motiverade förslaget om inrättande av en filial till statens

centrala frö kontrollanstalt anfört:

Vid inrättande av statens centrala frökontrollanstalt antogs, att dess

verksamhet i det väsentliga skulle bära sig själv. Erfarenheten visar emellertid

att detta hopp gäckats. Under budgetåret 1926—1927 kostade denna

anstalt staten kronor 24,000. Föreliggande förslag innebär påbörjandet av

ytterligare utveckling av statens frökontrollverksamhet, på ett sätt som

vid centrala frökontrollanstaltens tillkomst icke] var avsett. Inför de perspektiv,

som sålunda öppna sig, har man anledning att ställa sig tveksam.

Ehuru behovet av en lokal frökontrollanstalt för södra delarna av landet är

påtagligt, torde likväl ett ytterligare övervägande av formerna härför höra

ske i syfte att nedbringa kostnaderna. Sålunda torde t. ex. böra övervägas,

huruvida icke en lokal frökontrollanstalt för Skåne skulle kunna åstadkommas

genom utbyggning av utsädesföreningens kontrollbyrå i Svalöv.

I anslutning härtill hemställa vi under punkt 68 om avslag å Kungl.

Maj:ts förslag i nu förevarande avseende.

Vid punkt 68 (filial till statens centrala frökontrollanstalt) av herrar

Sköld, Eriksson i Ljusdal och Olsson i Rödningsberg, som i anslutning till

sitt uttalande under punkt 66 hemställt om avslag å Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

Vid punkt 81 (smörprovningar m. m.) av herr Gustafson i Vimmerby

mot viss del av utskottets motivering; samt

Vid punkt 138 (Sveriges geologiska undersökning) av herr Sköld.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Verkliga utgifter.

IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

•

1

Departementschefen ........................................................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

slagsanslaq ....................................................................

188,700

Säger för departementet

212,700

B. Lantbruksstyrelsen m. in.

1

Lantbruksstyrelsen, förslagsanslag....................................

*225,000

Lantbruksingenjörer och deras biträden:

2

Lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater ........

110,800

3

Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer

och lantbruksstipendiater, förslagsanslag................

20,000

4

Assistenter hos lantbruksingenjörer............................

48,000

110,800

68,000

Statskonsulenter och deras biträde:

5

Statskonsulenter, förslagsanslag....................................

34,800

6

Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning

m. m..................................................................

2,500

Säger för lantbruksstyrelsen m. m.

370,600

70,500

C. Lantbruksakademien och försöksväsendet

på jordbruksområdet m. m.

Lantbruksakademien:

1

Lantbruksakademien, förslagsanslag ............................

12,900

2

Lantbruksakademiens museum, bibliotek, m. m., re-

servationsanslag ........................................................

16,000

28,900

Försöksväsendet på jordbruksområdet:

3

Central anstalten för försöksväsendet på jordbruks-

området, förslagsanslag ...........................................

376,350

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

129

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

4

5

Forskningsverksamhet på biodlingens område ........

Instrument in. in. vid centralanstaltens för försöks-

6,500

väsendet på jordbruksområdet avdelning för lant- brukskemi, reservationsanslag ................................

10,000

c.

Fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lånt-

bruks- och lantmannaskolor....................................

8,000

7

Fast försöksgård för jordbruket, reservationsanslag...

*50,000

8

Internationella lanlbruksinstitutet i Horn, reservations-

anslag .......................................................................

11,000

384,350

77,500

Säger för lantbruksakademien och försöksväsendet på

jordbruksområdet m. m.............................................

413,250

77,500

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar.

Lantbruksinstituten:

1

Lantbruksinstitutet vid Ultuna....................................

97,500

2

Diverse behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna ...

21,500

3

Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp................

117,900

4

Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutel

vid Alnarp ............................................

8,500

215,400

30,000

5

Lanthushållningsseminariet å Rimforsa, förslagsanslag

Lägre lantbruksundervisning m. m.:

20,900

6

Understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag............

380,000

7

Ökat understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag...

20,000

8

Understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag ........

213,000

9

Ökat understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag

8,000

10

Understöd åt lantbruksskolor, förslagsanslag ............

122,500

11

Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid lånt-

manna-, lanthushålls- och lantbruksskolor, för- slagsanslag ................................................................

* 125,000

12

Lantbruksskolan vid Ultuna, förslagsanslag................

8,350

13

Inspektion över de lägre lantbruksundervisningsan-

stalterna .............................................................

5,000

14

Lägre mejeriskolor för kvinnor, reservationsanslag....

15

Utbildningskurser för kontrollassistenter, reservations-

anslag ........................................................................

8,000

16

Utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskö-

tare, reservationsanslag ...........................................

32,000

17

Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i

Norrland och Dalarna, reservationsanslag ............

2,800

18

Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel, re-

servationsanslag ....................................................... 2,200

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, valöver särskilt utlåtande framdeles kominer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1(1 samt. 1 höft. (Nr 1.) 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Jordbruksutskottets utlåtande Nr i.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

19

Hovbeslagsskolan vid Alnarp ....................................

5,400

20

Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisnings-

anstalter, förslagsanslag...........................................

140,000

874,250

198,000

Trädgårdsundervisningen:

21

Högre utbildning i trädgårdsfacket, reservationsanslag

4,800

22

Lantbruksakademiens trädgårdsskola .......................

10,000

23

Trädgårdsskolan vid Alnarp........................................

10,000

24

Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps träd-

gårdar .....................................................................

19,300

25

Trädgårdsskolorna i mellersta och norra Sverige ....

30,000

20

Trädgårdsskola för kvinnor ........................................

7,000

27

Kurser i trädgårdsskötsel, reservationsanslag ............

17,000

54,800

43,300

28

Reseunderstöd för lantbrukets studerande, reservations-

anslag ...........................................................................

20,000

j

Säger för undervisningsanstalter för jordbruk och lånt-

mannanäringar...............................................................

1,164,450

292,200

E. Stuteriväsendet.

1

Stuteriöverstyrelsen, förslagsanslag ..............................

Hingstdepåer och stuteri:

* 34,560

2

Avlöningar, förslagsanslag............................................

44,800

3

Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet, reserva-

tionsanslag ...............................................................

277,300

4

Nybyggnad vid Valleberg under Flyinge kungsgård

i Malmöhus län......................................................

12,750

322,100

12,750

5

Iläslavelns befrämjande, reservationsanslag, att direkt

utgå av totalisatormedel ...........................................

250,000

Säger för stuteriväsendet

606,660

12,750

F. Boskapsskötsel m. m.

!

Nötboskapsavelns befrämjande:

1

Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln, reser-

vationsanslag...............................................................

273,000

2

Understöd åt kontrollföreningsverksamhet, reserva-

tionsanslag...................................................................

80,000

3

Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag ..........

21,700

4

Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen, förslagsanslag

130,000

353,000

151,700

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas

s. 131 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

131

1

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra |

anslag

Kronor

5

6

7

8

9

10

Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avseddj

mjölk m. m., förslagsanslag ........................................j

Svinavelns befrämjande:

Befrämjande i allmänhet av svinaveln, reservations-\

anslag ........................................................................

Avkastningsbedömning rörande avelssvin ................

Fåravelns befrämjande, reservationsanslag ....................i

Fjäderfäavelns befrämjande ............................................

Biskötselns befrämjande, reservationsanslag....................

!

|

60,000

24.000

10.000

35,0001

15,500;

19,000

Säger för boskapsskötsel m. m.

447,000

221,200

1

2

3

G. Veterinärväsendet.

Veterinärundervisningsanstalter:

Veterinärhögskolan, förslagsanslag................................

Diverse behov vid veterinärhögskolan, reservations-

Veterinärinrättningen i Skara........................................

313,600

8,500

38,200

322,100

38,200

4

5

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

Statens veterinärbakteriologiska anstalt, förslagsanslag

Statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet,

73,700

18,000

91,700

6

7

8

9

Veterinärstaten:

Länsveterinärer, förslagsanslag....................................

Veterinärstipendiater ....................................................

Distriktsveterinärers avlönande, förslagsanslag ........

Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer, förslagsanslag

168,000

7,200

250,000

65,000

425,200

65,000

10

•

11

i

| Förekommande och hämmande av smittsamma sjuk- domar bland husdjuren:

Statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurs-

sjukdomar, förslagsanslag .......................................

Övriga utgifter till förekommande och hämmande av

smittsamma sjukdomar bland husdjuren, förslags

100,000

300,00C

400,000|

12

\ Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur ...............

i

1

5,500

|

Säger för veterinärväsendet| 1,239,001

108,700

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

I Ordinarie Extra

anslag anslag

Kronor j Kronor

H. Lanthushållning i allmänhet.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

t Hushållningssällskapen:

Allmänt anslag till hushållningssällskapen................

| Sekreterare hos hushållningssällskapen, förslagsanslag

I Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmanna-1

näringar, reservationsanslag ......................................

Mindre jordbruk m. in.:

Höjande av det mindre jordbruket, reservationsanslagI

Ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m., reser-'',

vationsanslag......................................................

;

[ Jordbrukskonsulenter m. m.:

Jordbrukskonsulenter, förslagsanslag............................

Vandringsrättare.......................................................

Utbildningskurser för vandringsrättare, reservationsanslag

..............................................................

! Täckdikningsförmän ....................................................

Statens lagerhus och fryshus, förslagsanslag ...............

Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultima

och Alnarp ...................................................

Kemiska stationer m. in.:

Kemiska stationer .............................................

Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län

j Befrämjande av mossodlingar:

Svenska mosskulturföreningen ...................................

Försöksgård å myrjord i Jämtlands län ....................

Försöksgård å myrjord i Norrbottens län

I Befrämjande av fröodlingen:

Statens centrala frökon trollanstalt:

Statens centrala frökontrolianstalts verksamhet,

förslagsanslag ............................ 167,900

Dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid statens centrala frökontrollanstalt,

förslagsanslag ................ 8,500

Filial till statens centrala frökontrollanstalt,

förslagsanslag ........ 29,000

2,900,000

170.000

80,000|

325.000

24,000!

349,000;

1

275,000

110,625

2,800

17,900

406,325

90,000

54,600

48,000

25,600

73,600

97.500

14.500

7,000

119,000

167,900 37,500

Understöd åt lokala frökontrollanstalter...................

Befordrande av inhemsk fröodling, reservationsanslag

Sveriges utsädesförening......................

20,000

8,000

229,600

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

13.‘)

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

23

Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verk-

samlieten å Weibullsholm......................................

50,000

187,900

325,100

24

Svenska betes- och vallföreningen ...............................

64,000

25

Sveriges pomologiska förening.......................................

12,000

26

Befrämjande av linodling, reservationsanslag ................

8,000

27

; Lindring av fraktkostnader för kalk in. in., förslagsanslag

600,000,

28

: Ogräsens bekämpande, reservationsanslag ...................

4,000

29

| Lantbruksmöte, reservationsanslag ................................

25,000

30

j Lantbruksattachéer i London, Berlin och Riga ............

60,500;

31

Smörprovningar m. m., reservationsanslag....................

40,000

32

| Föreningar för jordbrukskredit, förslagsanslag................

25,000

33

Jordbrukarungdomens förbund........................................

15,000

34

Landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag ............

75,0001

Säger för lanthushållning i allmänhet

3,167,900

2,516,125

I. Egnahemsbildning, kolonisation och grund-

förbättringar m. m.

Egnahemsbildning:

1

Statens egnahemsstyrelse, förslagsanslag....................

* 43,000;

2

Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlarna,

förslagsanslag ............................................................

* 820,000

3

Statsbidrag till hushållningssällskap för jordförmed-

lings-oeh jordanskaffningsverksamhet,/or.s7a(/sansZag

* 125,000

4

Premielån till egnahemslåntagare, reservationsanslag

* 725,000

1,713,0001

Kolonisation:

5

Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlings-

lägenheter m. fl., förslagsanslag...............................

200,000

6

Kolonisation å vissa kronoparker, reservationsanslag

240,000

7

Kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisations-

område, förslagsanslag ..........................................

3,900

200,000|

243,900

Grundförbättringar:

1

8 I

Statens avdikningsanslag, reservationsanslag ............

2,600,000

9

Undersökning rörande åtgärder mot skadegörelse

genom Umeälvens och Vindelälvens översväm- ningar, reservationsanslag ........................................

* 13,000

10

Statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofull-

ständiga jordbruk, reservationsanslag ....................

.....-j-

800,000

3,413,000

11

Jordbrukskommissioner, förslagsanslag............................

25,000|

Säger för egnahemsbildning, kolonisation och grundför-|

|

bättringar m. m.........................................................j

225,000

5,369,900

Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

J. Fiskeriväsendet.

1

Statens lokala fiskeriadministration, förslagsanslag ....

79,200

Fiskerinäringens understöd:

2

Fiskets befrämjande i de särskilda orterna, reserva-

tionsanslag ................................................................

78,500

3

Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reserva-

tionsanslag ................................................................

30,000

108,500

Södra Sveriges fiskeriförening:

4

Södra Sveriges fiskeriförening....................................

26,000

5

Anordnande av dammhushållning med s. k. växelbruk

9,000

35,000

Ilydrografisk-biologiska havsundersökningar:

6

Ilydrografisk-biologiska kommissionens undersök-

ningar, reservationsanslag ........................................

30,250

7

Vissa havshydrografiska mätningar, reservationsanslag

9,000

8

Sveriges andel i kostnaderna för en internationell

|

hydrografisk-biologisk centralanstalt med labora-

torium........................................................................

10,000

9

Fartyget Skagerak, reservationsanslag ........................

92,000

141,250

10

Fartyget Eystrasalt, reservationsanslag............................

14,500

11

Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster, reser-

vationsanslag ...............................................................

41,400

Säger för fiskeriväsendet

187,700

232,150 j

i

K. Skogsväsendet.

Skogsundervisning m. m.:

1

Skogshögskolan, förslagsanslag....................................

221,800

i 2

Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsanslag

46,400

3

Statens skogsförsöksanstalt, förslagsanslag ................

153,700

4

Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt, reser-

vationsanslag ...........................................................

63,100

5

Specialundersökningar rörande de norrländska skogar-

nas föryngring, reservationsanslag ........................

25,300|

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för

statens skogsskolor:

6

Avlöningar, förslagsanslag ........ 79,700

7

Övriga utgifter, reservationsanslag 46,200

>

8

Genom dyrtidstillägg ökade ut-

gifter, förslagsanslag................ 12,700

125,900

12,700

s. 135 Kontrollera mot PDF

9

10

11

12

13

14

1 5

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

Jordbruksutskottets utlåtande Nr i.

135

.. ... - 1

1

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för

fortsättningsskolan vid Kloten:

Avlöningar m. m., förslagsanslag................ 17,000

Övriga utgifter, reservationsanslag ............ 6,700

Genom dyrtidstillägg ökade utgifter, för-

slagsanslag ................................................ 2,400

26,100

Skogshushållning i allmänhet, reservationsanslag.......

21,200

522,600

173,600

Riksskogstaxeringen:

125,000

Riksskogstaxeringens fortsättande, reservationsanslag

Bearbetning av material från riksskogstaxeringen, re-

66,000

servationsanslag .......................................................

191,000

Skogsvård m. m.:

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för

tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt

Sårna och Idre socknar, förslagsanslag....................

370,800

Ersättning till statens domäners fond för genom dyr-

tidstillägg ökade utgifter för tillsyn å enskildas

skogar i lappmarkerna samt Sårna och Idre sock- nar, förslagsanslag ...................................................

50,000

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för

tillsyn å enskildas skyddsskogar, förslagsanslag....

Ersättning till statens domäners fond för genom dyr-

152,700

tidstillägg ökade utgifter för tillsyn å enskildas

skyddsskogar, förslagsanslag ...................................

16,700

Skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt

Sårna och Idre socknar m. fl. områden, reserva- tionsanslag .................................................................

20,000

Skogsvårdens befrämjande, reservationsanslag............

750,000

Statens skogsutdikningsanslag, reservationsanslag ....

300,000

Skogsvårdsstyrelsernas förbund, reservationsanslag ....

Kostnader för revision av skyddsskogsgränsen inom

15,000

Kopparbergs m. fl. län............................................

Släckning av skogseld, förslagsanslag ........................

50,000

29,770

573,500

1,181,470

Utgifter för naturskyddsändamål:

Kostnader för nationalparker, reservationsanslag ...

Vetenskapsakademiens förvaltning av naturskydds-

8,000

ärenden, reservationsanslag ....................................

4,800

12,800

Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag ........

30,000

Säger för skogsväsendet

1,126,100

1,558,870

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

-----

, Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

L. Lantmäteriväsendet.

: Lantmäteristyrelsen:

1

Lantmäteristyrelsen, förslagsanslag.............................

182,700

2

Arkivaliernas hos lantmäteristyrelsen förteckning och

förvaring, reservationsanslag...................................

13,500

3

Lantmäteriundervisningen, reservationsanslag................

Lantmäterikontoren i länen:

19,500

4

5

Lantmäterikontoren i länen, förslagsanslag................

Avlöningar åt förste assistenter och assistenter........

5 17,000

66,900

6

Renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen,

reservationsanslag.......................................................

6,000

7

Anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av

kopior av vissa kartor m. m., reservationsanslag...

10,000

Lantmäteripersonal, som sysselsättes med utförande av

553,000

76,900

lantmäteriförrättningar:

8

Avlöningar ........................................ .....

746,500

9

Ersättning för publik renovation, förslagsanslag........

35,000

10

Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare, för-

slagsanslag ................................................................

* 330,000

781,500

330,000

11

Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.:

Bidrag till jorddelningsförrättningar, förslagsanslag

* 125,000

12

Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlings-

13

kostnader i sammanhang med skiften, förslagsanslag

Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-

* 300,000

''

14

nader, förenade med inlösen av under nyttjande- rätt upplåtet område, förslagsanslag........................

100,000

Bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda vägar,

förslagsanslag ............................................................

5,0001

425,000!

105,000

15

Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark, för-

slaqsanslag..............................

125,000

16

Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag ........

550,000

17

Kostnader för provskiflen i Kopparbergs län, förslags-

anslag ...........................................................................

100,000

Säger för lantmäteriväsendet

1,942,200

1,349,900

M. Rikets allmänna kartverk.

1

Rikets allmänna kartverk:

1

Avlöningsstat, förslagsanslag.......................................•

380,000

2

Kartarbeten in. in., reservationsanslag........................

223,700

603,700

Av Kung!. Vaj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

137

3

Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reserva-j

tionsanslag....................................................................|

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

31,800

Säger för rikets allmänna kartverk!

603,700

31,800

1

2

3

4

5

6

7

8

9

N. Geologiska samt meteorologiska och hydro- grafiska undersökningar.

Geologiska undersökningar:

Sveriges geologiska undersökning, förslagsanslag......

Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersök- ning, reservationsanslag ..........................................

Meteorologiska och hydrografiska undersökningar:

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:

Avlöningar m. m., förslagsanslag ........... 217,900

Arvoden åt observatörer, reservationsanslag 90,000

Telegramkostnader och kostnader för radioutsänd- ningar vid statens meteorologisk-hydrografiska an- stalt, förslagsanslag....................................................

Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrogra- fiska anstalt, reservationsanslag................................

Meteorologiska telegram från Färöarna och Island,

reservationsanslag......................................................

Meteorologiska iakttagelser i Abisko m. m., reserva- tionsanslag ................................................................

Hydrogeologiska specialundersökningar, reservations- anslag ........................................................................

188,950

307,900

124,400

105,000

78,600

3,500

19,500

12,100

307,900

218,700

Säger för geologiska samt meteorologiska och hydra-

grafiska undersökningar................................................

496,850

343,100

O. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................

175,000

2

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............

1,225,000

3

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

275,000

4

Tryckningskostnader, förslagsanslag................................

40,095

5

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag .............................................................

70,000

6

Extra utgifter, reservationsanslag....................................

70,000

7

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag......................

* 56,500i

8

Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med

dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag.......

1,500;

9

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag.....................................................................

1

*1,100,000!

Säger för diverse

1,855,095

1,158,000

Summa

1 14,058,205

| 13,342,695

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.) iO

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:327 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen, nionde huvudtiteln, gjorda framställning om anslag till tryckningskostnader. a1 i texten
  2. Rskr. 1928:9a Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilli s. 1 i texten
  3. Rskr. 1928:128 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till veterinärhögskolan m. rn. s. 1 i texten
  4. Rskr. 1928:129 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till kolonisation ä vissa kronoparker. a1 i texten
  5. Rskr. 1928:87 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till statens centrala frökontrollanstalt m. s. 1 i texten

Visa alla 6