Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

1928-02-14 · 40 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 37 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1928:2, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den l(i februari 1928 kl. 2 e. in.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen

under nionde huvudtiteln gjorda framställningar

jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av följande av

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda

framställningar.

l:o) Instrument m. in. vid centralanstaltens för försöksväsendet på

jordbruksområdet avdelning för lantbrukskemi. Under punkt 7 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att av det utav 1926 års riksdag till

anskaffande av instrument m. m. för laboratoriet vid centralanstaltens för

försöksväsendet på jordbruksområdet avdelning för lantbrukskemi beviljade

anslaget av 30,000 kronor anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor.

Departementschefen har erinrat, att av det utav 1926 års riksdag beviljade

anslaget för ändamålet, 30,000 kronor, ett belopp av 20,000 kronor, såsom

extra reservationsanslag, anvisats för budgetåret 1926—1927, under det att

återstående, 10,000 kronor, enligt den uppgjorda kostnadsplanen icke behövde

tagas i anspråk, förrän avdelningen inflyttat i nya lokaler. I skrivelse den

3 september 1927 både centralanstaltens styrelse anmält, att ifrågavarande

lokaler skulle tagas i bruk under hösten 1927 och att det redan anvisade

beloppet vore i det närmaste förbrukat.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må av det utav 1926 års riksdag till

anskaffande av instrument m. m. för laboratoriet vid

centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet

avdelning för lantbrukskemi beviljade anslaget av

30,000 kronor anvisa för budgetåret 1928 — 1929 ett extra

reservationsanslag av 10,000 kronor.

* Hänför sig till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 10 sand. 2 höft. (Nr 2.) 1

Instrument

in. 77i. vid

centralanstaltens

för

försöksväsendet

på jordbruksområdet

avdelning för

lantbrukbkemi.

[7*.]

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Diverse behov

vid lantbruksinstitutet

vid

Ultima.

[12.]

2:o) Diverse behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna. Under punkt

12 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till diverse behov vid lantbruksinstitutet

vid Ultuna anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

anslag av 21,500 kronor.

I det ordinarie anslaget till lantbruksinstitutet vid Ultuna ingår enligt

den år 1917 fastställda staten en anslagspost till institutets övriga utgifter,

avseende andra kostnader för institutet än avlöningar. Sagda post är jämlikt

beslut vid 1919 års riksdag upptagen till 34,600 kronor. Från denna

anslagspost gäldas utgifter för bränsle och lyse, byggnadsunderhåll, renhållning,

kost åt frielever, förbrukningsartiklar, dagsverken och körslor, foder

åt hästar, bibliotek, exkursioner m. m.

Då de till dessa utgifter avsedda medel visat sig otillräckliga, har riksdagen

till täckande av uppkommen brist å förenämnda anslagspost och

bestridande av ökade kostnader för därmed avsedda olika ändamål under

senare år anvisat förstärkningsanslag. Till diverse behov vid institutet

anvisades sålunda för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 26,000

kronor. Av detta anslag voro 6,500 kronor avsedda till förändrings- och

reparationsarbeten vid elevbyggnaden, huvudsakligen bestående i bortschaktning

av jord omkring byggnaden, omändring av ljusbrunnarna till anatomisalen

i källarvåningen samt anordnande av yttre avloppsledningar.

I skrivelse till Kungl. Maj:t har institutsstyrelsen anmält, att taket å elevbyggnaden

på grund av otäthet befunnits i så bristfälligt skick, att dess

omläggning ej kunnat uppskjutas. Kostnaden därför beräknades uppgå till

10,587 kronor 50 öre. Härav hade 2,000 kronor bestritts från den under

det ordinarie anslaget för budgetåret 1927—1928 ingående posten till byggnadsunderhåll.

För ändamålet både vidare tagits i anspråk det belopp

av 6,500 kronor, som för nämnda budgetår beviljats till särskild reparation

av elevbyggnaden. Institutsstyrelsen anhölle därför om anslag för budgetåret

1928—1929 med 8,500 kronor, varav 2,000 kronor för avslutande av

omläggningen av eievbyggnadens tak och 6,500 kronor för nyssnämnda

redan för budgetåret 1927—1928 beräknade arbeten vid elevbyggnaden.

På grund av att enligt numera föreliggande, av särskilda sakkunniga

utarbetat förslag till ordnande av den högre lantbruksundervisningen Ultuna

lantbruksinstitut vore avsett att ombildas till lantbrukshögskola, under det

att lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp skulle bibehållas såsom läroanstalt

för den mera praktiskt inriktade högre lantbruksutbildningen, och

då de avsedda byggnadsarbetena, för den händelse de fortfarande skulle

anses erforderliga vid en omläggning av undervisningen vid Ultuna på

sätt sålunda ifrågasatts, givetvis borde utföras i samband med andra vid

omläggningen eventuellt erforderliga byggnadsarbeten, har departementschefen

icke ansett sig böra föreslå äskande av medel för ändamålet. Däremot

har departementschefen tillstyrkt uppförande av det föreslagna beloppet

av 2,000 kronor för fullbordande av reparation av taket å elevbyggnaden,

varmed ej utan allvarlig skada för byggnaden kunde anstå. Då någon för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

3

ändring beträffande övriga uti ifrågavarande anslag ingående poster ej ansetts

böra ifrågakomma, liar anslaget till diverse behov vid Ultima lantbruksinstitut

upptagits till (26,000—6,500-1-2,000=) 21,500 kronor.

Den på sätt ovan nämnts vidtagna dispositionen av det av 1927 års riksdag

anvisade beloppet av 6,500 kronor för vissa reparationsarbeten vid elevbyggnaden

föranleder icke någon utskottets erinran liksom ej heller vad Kungl.

Maj:t i förevarande punkt nu föreslagit. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till diverse behov vid lantbruksinstitutet

vid Ultuna anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra anslag av 21,500 kronor.

3:o) Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp. Med

tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkt 13 föreslagit hemställer

utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag

av 8,500 kronor.

4:o) Utbildningskurser för kontrollassistenter. Under punkt 20 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser

för kontrollassistenter anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor.

Till utbildningskurser för kontrollassistenter har riksdagen anvisat medel

alltsedan 1911. Medelsbehovet för ett vart av de senaste två budgetåren

har beräknats till 14,000 kronor, till vilket belopp anslag anvisats i form

av extra reservationsanslag. Reservationen å anslaget till den 1 juli 1928

har beräknats till omkring 6,000 kronor.

Framställningen tillstyrkes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser

för kontollassistenter anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra reservationsanslag å 8,000 kronor.

5:o) Utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare. Under

punkt 21 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser

för ladugårdsförmän och svinskötare anvisa för budgetåret

1928 — 1929 ett extra reservationsanslag av 32,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion nr 172 av fröken

Utskottet.

Diverse behov

vid lantbruksoch

mejeriinstitutet

vid

Alnarp

[13.]

Utbildningskurser

för

kontrollassistenter.

[20.]

Utskottet.

Utbildningskurser

för

ladugårdsförmän

och

svinskötare.

[21.]

Motion.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Hesselgren m. fl., vari hemställts, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t

anhålla om sådan ändring av reglementet för utbildningskurser för ladugårdsförmän

och svinskötare, att dessa kurser bliva på enahanda villkor

öppna för kvinnor.

Beträffande de skäl som anförts till stöd härför hänvisas till motionen.

Riksdagen har under flera år anvisat anslag till anordnande av utbildningskurser

för ladugårdsförmän samt från och med 1918 jämväl till dylika

kurser för svinskötare. För vart och ett av hudgetåren 1926—1927 och

1927—1928 har för ändamålet anvisats ett extra reservationsanslag av

32,000 kronor.

För kurserna, som omfatta dels praktiska kurser och dels teoretiska kurser

om en månad, gäller reglementet den 28 september 1917 (nr 636) med däri

genom kungörelsen nr 495/1919 gjord ändring. Utbildningskurserna avse

att för varje i kurserna deltagande elev upptaga en tid av sammanlagt ett

år. För att kunna antagas till elev fordras bland annat att äga stark kroppsbyggnad

och att hava minst ett år allvarligt deltagit i ladugårdsarbeten

eller skötsel av svin.

För närvarande utgår den gottgörelse av statsmedel, som jämlikt § 2 av

nämnda reglemente skall gäldas till innehavare av egendom för anordnande

av praktisk utbildningskurs, med 300 kronor för ladugårdselev och 350

kronor för svinskötarelev, för hel kurs räknat. Den gottgörelse, som jämlikt

§ 13 i samma reglemente skall gäldas till läroanstalt för anordnande av

teoretisk utbildningskurs, utgör för kurs om en månad 80 kronor för varje

elev för bostad och kost samt 600 kronor för övriga utgifter för kursens

hållande.

Därjämte hava alltsedan 1918 medel anvisats till anordnande av utbildningskurser

för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna.

För ifrågavarande kurser gäller reglementet den 28 augusti 1917 (nr 590)

med däri genom kungörelserna nr 374/1921 och 218/1924 gjorda ändringar.

Till utbildningskurs utgår understöd av statsmedel med dels ett grundanslag å

300 kronor för varje kurs, dels ock därutöver 40 kronor för varje elev. Undervisningen

vid utbildningskursen skall för varje elev upptaga minst två och

en halv månader och omfatta dels praktisk och dels teoretisk undervisning.

Motionärerna framhålla, att bristen överhuvudtaget på skolade ladugårdsförmän

och ladugårdsskötare under senaste åren gjort sig starkt kännbar,

och finna de detta förhållande åtminstone i viss mån sammanhänga med

att intresset för ladugårdsyrket bland de manliga lantarbetarna på sina håll

visat sig mycket ringa. Under hänvisning till att i Finland kvinnor i stor

utsträckning innehava befattningar av här ifrågavarande slag och då jämväl

för vårt lands vidkommande möjlighet borde beredas även för kvinnor

att genomgå utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare, ifrågasätta

motionärerna ändring i sådant avseende i gällande bestämmelser på

området. I motionen har jämväl erinrats om de ovanberörda kortare utbildningskurser

för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet intet att erinra. utskottet.

Det i motionen väckta förslaget syftar till att tillgodose ett enligt motionärernas

mening förefintligt behov av större tillgång till ladugårdsförmän

och svinskötare genom att jämväl för kvinnor öppna möjlighet att

genomgå ovanberörda kurser fiir utbildande av för det större jordbiuket

avsedda ladugårdsförmän och svinskötare. Med hänsyn till det med genomgången

av dessa längre kurser förenade ansträngande kroppsarbetet, varå författningen

i ämnet även tagit sikte, och då något egentligt behov i förevarande

avseende knappast synes utskottet föreligga, kan utskottet icke

undgå hysa tveksamhet med avseende å det praktiska resultatet av en

sådan åtgärd. Däremot torde enligt utskottets mening kunna ifrågasättas,

huruvida icke med tanke särskilt på det mindre jordbruket ett mera påtagligt

behov å ifrågavarande område skulle kunna fyllas genom anordnande

jämväl i landets mellersta och södra delar av kortare kurser för utbildande

av kvinnliga ladugårdsskötare, motsvarande de kurser, vartill riksdagen på

sätt ovan nämnts alltsedan 1918 anvisat anslag och vilka enligt lantbruksstyrelsens

i statsrådsprotokollet återgivna uttalande visat sig vara av stor

betydelse för kreatursskötseln i Norrland. Emellertid föreligger icke något

förslag i sådant avseende, och utskottet är givetvis icke berett att utan

vidare fatta bestämd ståndpunkt vare sig till denna tanke eller till det i motionen

framförda förslaget. Utskottet utgår dock ifrån att Kungl. Maj:t skall

ägna denna fråga sin uppmärksamhet samt vidtaga de åtgärder, vartill omständigheterna

kunna befinnas böra föranleda.

Under uttalande härav hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning till anordnande av utbildningskurser

för ladugårdsförmän och svinskötare anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 32,000 kronor,

2) att den i ämnet väckta motionen 1:172 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

6:o) Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Jiorrland och

Dalarna. Under punkt 22 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till

anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland

och Dalarna anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 2,800 kronor.

Till anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i

Norrland och Dalarna har riksdagen alltsedan 1918 anvisat medel. För

vartdera av de två senaste budgetåren har anslaget, vilket har karaktären

av extra reservationsanslag, upptagits till 6,000 kronor.

En reservation av i runt tal 3,200 kronor har beräknats förefinnas å anslaget

den 1 juli 1928.

Utbildningskurser

för

kvinnliga

ladugårdssköiare

i Norrland

och

Dalarna.

[22.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

Utbildningskurser

i beteskultur

och

ängsskötsel.

[23.]

Utskottet.

Avlöningar

vid hingst

depåer och

stuteri.

[29.]

Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer alltså,

att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser

för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 2,800 kronor.

7:o) Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel. Under punkt 23

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser

i beteskultur och ängsskötsel anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra reservationsanslag av 2,200 kronor.

Till anordnande av utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel har

riksdagen anvisat medel alltsedan 1919. Anslaget, vilket har karaktären

av extra reservationsanslag, har för vart och ett av de tre senaste budgetåren

utgått med 3,500 kronor.

Vid ingången av budgetåret 1928—1929 beräknas en reservation å anslaget

av 1,300 kronor förefinnas.

Mot framställningen har utskottet intet att erinra, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser

i beteskultur och ängsskötsel anvisa för budgetåret 1928—

1929 ett extra reservationsanslag av 2,200 kronor.

8:o) Avlöningar vid hingstdepåer och stuteri. I förslaget till riksstat

för budgetåret 1928 — 1929 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar vid hingstdepåer och stuteri med oförändrat belopp

44,800 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 53—55.)

Av utredningen under denna punkt inhämtas, att stuteriöverstyrelsen i

framställning till Kungl. Maj:t — under framhållande av att chefens för

Flyinge hingstdepå och stuteri representation i och med depåns och stuteriets

allt mer ökade anseende såsom en mönsteranstalt och därav föranledda ännu

talrikare besök av in- och utländska hästuppfödare m. fl. mer och mer toges

i anspråk — hemställt, att frågan om representationspenningar åt depåchefen

måtte bliva föremål för Kungl. Maj:ts övervägande och eventuellt

ställas under riksdagens prövning. Några andra möjligheter funnes icke

på platsen till erhållande av kost och logis än genom att begagna sig av

chefens erbjudna gästfrihet. Annorlunda vore förhållandet exempelvis vid

Strömsholm, där möjligheter funnes för besökande att i omedelbar närhet

av depån erhålla både kost och logis. I avgivet utlåtande har statskontoret

erinrat, att till representationskostnader åt direktören vid statens uppfostringsanstalt

å Bona anvisats ett belopp av högst 500 kronor för år samt

att vardera av direktörerna vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister

och statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö åtnjöte representationsbidrag

med högst 400 kronor för år.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 7

Departementschefen har ansett, att föreliggande omständigheter motiverade,

att depåchefen i viss utsträckning bereddes ersättning för representationskostnader,

och departementschefen har fördenskull tillstyrkt ett belopp av

750 kronor, vilket såsom en utgiftspost upptagits i om kostnad sstaten för

Flyinge hingstdepå och stuteri.

De i ärendet omförmälda talrika besöken vid ifrågavarande institution

äro otvivelaktigt till stor del att tillskriva den anstaltens verksamhet åtföljande

affärsrörelsen med utlandet. Närmast med hänsyn härtill synes

utskottet skäligt, att institutionens chef, såsom Kungl. Maj:ts förslag innebär,

beredes något vederlag för de extra kostnader, som besöken i fråga kunna

förorsaka honom. Mot det föreslagna beloppet har utskottet intet att erinra.

På sätt departementschefen anfört bör detta belopp såsom en utgiftspost upptagas

i omkostnadsstaten för Flyinge hingstdepå och stuteri. Härtill återkommer

utskottet under nästföljande punkt.

Utskottet hemställer,

att ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid hingstdepåer

och stuteri må i riksstaten för budgetåret 1928 —

1929 uppföras med oförändrat belopp, 44,800 kronor.

9:o) Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet. Under punkt 30 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till

hingstdepåernas och stuteriets verksamhet, nu 250,000 kronor, med 27,300

kronor till 277,300 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 55—65.)

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 196, av herr Jensen,

vari hemställts, att riksdagen måtte höja det under nionde huvudtiteln

upptagna anslaget till avlöning åt personalen vid Flyinge hingstdepå och

stuteri och Strömsholms hingstdepå med i motionen angivna belopp samt

att riksdagen måtte uttala, att en höjning av ifrågavarande personals löner

borde komma till stånd från och med den 1 juli 1928.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Anslagsbehovet för uppehållande av hingstdepåernas och stuteriets verksamhet

under budgetåret 1927—1928 beräknades i nionde huvudtiteln till

1927 års riksdag (sid. 88 f.) till 265,700 kronor, varav 151,550 kronor för

Flyinge hingstdepå och stuteri, 76,150 kronor för Strömsholms hingstdepå,

8,000 kronor för rese- och traktamentsersättningar till vissa befattningshavare

vid stuteriväsendet samt 30,000 kronor för hingst- och fölinköp. Med

hänsyn till en beräknad reservation å 15,700 kronor uppfördes anslaget för

nämnda budgetår med ett belopp av 2o0,000 kronor. Av anslaget i fiåga

bestridas, förutom nyssnämnda rese- och traktamentsersättning samt medel

för liästinköp, dels avlöning till betjäningen vid depåerna ooh stuteriet, dels

ock övriga omkostnader för verksamheten, i den mån de ej täckas av in
-

Utskottet.

Hingstde

påernas och

stuteriets

verksamhet.

L30.]

Motion.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

flytande inkomster. Den 30 april 1927 har Kungl. Maj:t fastställt avlönings-

och beklädnadsstater för betjäningen.

Det för budgetåret 1928—1929 erforderliga tillskottet av statsmedel beräknas

till för Flyinge bingstdepå och stuteri 163,395 kronor och för Strömsholms

bingstdepå 75,912 kronor.

Utöver de ovan angivna beloppen å tillskott av statsmedel för hingstdepåerna

och stuteriet, i avrundat tal tillhopa 239,300 kronor, har för budgetåret

1928—1929 liksom för budgetåret 1927—1928 beräknats dels 8,000 kronor

för rese- och traktamentspenningar och dels 30,000 kronor till hingstoch

fölinköp, vadan sammanlagda medelsbehovet uppgår till (239,300 + 8,000 +

30,000=) 277,300 kronor. Då någon reservation icke kunde påräknas den 1

juli 1928, har anslaget ansetts böra för budgetåret 1928—1929 i riksstaten

uppföras med sistnämnda belopp, innebärande en ökning i det nuvarande

anslaget med 27,300 kronor, varvid emellertid är att märka, att av sagda

ökning 5,000 kronor motsvara den inkomstsänkning, som, på sätt här nedan

omförmäles, föranledes av överförandet till domänverket från och med den

1 juli 1928 av kronoegendomen Strömsvik, samt att vid anslagsberäkningen

föregående år fanns tillgänglig en reservation av 15,700 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag till höjning av anslaget grundar sig huvudsakligen

på ökat medelsbehov för furage vid Flyinge samt byggnaders och inventariers

underhåll. Vidare har, såsom i föregående punkt omförmälts, ett

belopp av 750 kronor upptagits till representationskostnader för chefen för

Flyinge hingstdepå och stuteri. Härtill kommer på sätt här ovan nämnts en

inkomstminskning å 5,000 kronor, på grund därav att till Strömsholms hingstdepå

för närvarande utgående inkomst av den genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomen Strömsvik ej upptagits i inkomstberäkningen

för budgetåret 1928—1929. Såsom skäl härför har departementschefen

anfört, att nämnda egendom, som icke vore behövlig för något ändamål vid

Strömsholms hingstdepå, syntes böra ställas under domänstyrelsens förvaltning

såsom jordbruksegendom, och för den härav förorsakade inkomstminskningen

borde hingstdepåerna och stuteriet beredas ersättning genom en arrendet

motsvarande höjning av ordinarie reservationsanslaget till uppehållande

av hingstdepåernas och stuteriets verksamhet. Överföringen syntes böra äga

rum från och med den 1 juli 1928, intill vilken tid den för Strömsholms

hingstdepå nu gällande anslagsberäkningen, bland inkomsterna upptagande

förevarande arrendebelopp, ägde tillämpning.

En av försvarsverkens civila personals förbund gjord ansökning, att Kungl.

Maj:t måtte vidtaga de åtgärder, som vore erforderliga för åstadkommande

av en lönereglering för personalen vid Flyinge hingstdepå och stuteri och

Strömsholms bingstdepå, har departementschefen ansett icke för närvarande

böra föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Efter att hava erinrat, att

frågan om nämnda personals avlöningsförmåner varit underställd 1927 års

riksdag, har departementschefen härom anfört följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

!)

»Det förslag, som låg till grund för det av departementschefen då beräknade

beloppet för betjäningens avlöning och vilket innefattade viss höjning

däri, ansågs av riksdagen innefatta ett skäligt tillmötesgående av de i förevarande

avseende framställda anspråk, särskilt om hänsyn toges till att

betjäningen i mån av tillgång tilldelades bostad med planteringsland. Sedan

numera åt de gifta betjänte, vilka icke kunde beredas bostad i statens hus,

utginge särskilt hyresbidrag, funnes inga bland förevarande del av personalen,

som ej åtnjöte fri bostad eller dylikt bidrag. Härförutom inginge

bland avlöningsförmånerna fritt bränsle. Då de nu gällande avlönings- och

beklädnadsstaterna ägt tillämpning allenast från och med den 1 juli 1927,

torde någon längre tids erfarenhet böra inhämtas rörande verkningarna

därav, innan en ny utredning i ämnet igångsättes.»

Enligt det i motionen sammanfattade förslaget till lönereglering för betjäningen

vid hingstdepåerna och stuteriet skulle de i förevarande anslag

ingående posterna till betjäningens avlöning ökas med tillhopa 14,053 kronor

inbegripet dyrtidstillägg, i anslutning vartill anslaget föreslås böjt med

nämnda belopp..

Beträffande först den i ämnet väckta motionen, vari ovanberörda av försvarsverkens

civila personals förbund gjorda framställning om ny lönereglering

för betjäningen vid hingstdepåerna och stuteriet upptagits, håller utskottet

i likhet med departementschefen före, att då lönereglering för ifrågavarande

personal genomförts så sent som år 1927, någon tids erfarenhet

om löneregleringens verkningar torde böra avvaktas, innan denna fråga

upptages till förnyad prövning. I anslutning härtill anser sig utskottet

för närvarande icke böra tillstyrka någon åtgärd i ämnet, vadan posten

till betjäningens avlöning bör beräknas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.

Då icke heller beräkningen av övriga i förevarande anslag ingående

poster föranleder någon utskottets erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å den i ämnet

väckta motionen II: 196 höja ordinarie reservationsanslaget

till hingstdepåernas och stuteriets verksamhet,

nu 250,000 kronor, med 27,300 kronor till 277,300

kronor.

10:o) Nybyggnad vid Valleberg under Flyinge kungsgård i Malmöhus

län. Under punkt 31 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

1) medgiva, att av de köpeskillingar för vissa från Flyinge kungsgård

försålda ägolotter, som enligt riksdagens skrivelse den 1 juni 1913 (nr 171)

må användas till bestridande av kostnaderna dels för inlösen av vissa arrendatorn

tillhöriga byggnader å arrendelotten Valleberg av nämnda egendom

TJtskottet.

Nybyggnad

vid Valleberg

under Flyinge

kungsgård i

Malmöhus

län.

[31.]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

dels ock för vissa nybyggnader å samma arrendelott, ett belopp av intill

10,663 kronor 41 öre må tagas i anspråk för uppförande av ett svin- och

ungdjursstall vid arrendelotten;

2) till bestridande av återstående kostnader för uppförande av nämnda

byggnad anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 12,750 kronor.

Till Flyinge kungsgård under Flyinge hingstdepå och stuteri höra fem

jordlotter (nr 1—5), benämnda Valleberg, i Malmöhus län, vilka äro genom

domänstyrelsens försorg utarrenderade. Arrendeavgälden, för närvarande

efter viss i arrendeavtalet skedd reglering uppgående till 3,565 kronor för

år, tillgodoföres ordinarie reservationsanslaget till uppehållande av hingstdepåernas

och stuteriets verksamhet. Utöver nämnda avgäld har arrendatorn

att utgöra vissa naturaprestationer av havre, hö och halm. Nu löpande

arrendeperiod utgår den 14 mars 1934.

Med skrivelse den 24 november 1925 har domänstyrelsen till Kungl. Maj:t

överlämnat, jämte yttranden i ärendet av länsstyrelsen och domänintendenten i

länet samt stuteriöverstyrelsen, en ansökning av ar rendatorn av Valleberg A.

Jönsson, vari denne, under framhållande att det nuvarande svinhuset vid egendomen

endast vore avsett för gårdens eget hushållsbehov, vidare anfört, att stallar

för uppfödning av svin till avsalu vore i hög grad behövliga för att gårdens

samtliga produkter skulle kunna på ett ekonomiskt sätt utnyttjas. Tillika.

vore det vid egendomen befintliga ungdjursstallet så litet, att en del av

ungdjuren måste inrymmas i en för sitt egentliga ändamål väl behövlig

foderloge. Med anledning härav hemställde Jönsson om anvisande av

24,400 kronor för uppförande enligt ansökningen bilagda, av Nils Jönsson,

Kävlinge, uppgjorda ritningar och kostnadsförslag av ett svin- och ungdjursstall

vid egendomen.

I ärendet hava utlåtanden avgivits jämväl av statskontoret och byggnadsstyrelsen.

Byggnadsstyrelsen har icke haft annat att erinra beträffande den föreslagna

byggnaden än att gavlarna antingen borde utföras av trä eller också

omsorgsfullt förankras i takstolarna, vilka i byggnadens ändpartier borde

förses med uppstagande snedsträvor. Beträffande ett av domänstyrelsen

uppskattat kostnadsbelopp av 23,400 kronor syntes sagda belopp vara tillräckligt,

under förutsättning att erforderliga dränerings- och fyllnadsarbeten

samt materialtransporter verkställdes genom arrendatorns försorg och på

dennes bekostnad.

Statskontoret har såsom villkor för byggnadens uppförande ansett böra

föreskrivas, att arrendatorn förbunde sig dels att på egen bekostnad verkställa

ej mindre erforderliga fyllnings- och torrläggningsarbeten å platsen

för byggnaden och rastgårdarna än även alla materialtransporter, dels ock

att erlägga ränta efter 5 procent om året å av statsmedel utgående bidrag

för uppförandet av byggnaden och rastgårdarna.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

11

»Behovet av det föreslagna svin- och ungdjursstallet har av de lokala

myndigheterna bestämt vitsordats samt i övrigt icke blivit av någon utav

de hörda myndigheterna bestritt. Ej heller kvarstår numera någon invändning

mot lämpligheten att låta kostnaderna för byggnaden utgå av statsmedel.

Även jag delar den meningen, att här föreligga övervägande skäl — jämväl

ur den allmänna produktionens synpunkt — för att tillmötesgå den av

arrendatorn gjorda framställningen. Jag tillstyrker därför byggnadens uppförande

i huvudsaklig överensstämmelse med ovanberörda ritningar och

kostnadsförslag under iakttagande likväl av vad byggnadsstyrelsen i ärendet

anfört. Mot den beräknade kostnaden av 23,400 kronor har jag intet att

erinra. Såsom villkor för byggnadens uppförande bör föreskrivas vad statskontoret

i sitt utlåtande den 8 november 1926 i sådant avseende föreslagit.

Jag kan ock meddela, att arrendatorn avlämnat skriftlig förbindelse att

han åtager sig de förpliktelser, som i enlighet härmed skulle åvila honom.»

Med avseende å sättet för beredande av de erforderliga medlen har departementschefen

förordat, att ett belopp av 10,663 kronor 41 öre, som stode

till förfogande av inflytande köpeskillingar för vissa från Flyinge kungsgård

försålda ägolotter tages i anspråk, varutöver erfordrades ett anslag av

i avrundat tal 12,750 kronor.

I anslutning till vad departementschefen i ärendet anfört anser sig utskottet Utskottet.

böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må

1) medgiva, att av de köpeskillingar för vissa från

Flyinge kungsgård försålda ägolotter, som enligt riksdagens

skrivelse den 1 juni 1913 (nr 171) må användas

till bestridande av kostnaderna dels för inlösen av vissa

arrendatorn tillhöriga byggnader å arrendelotten Valleberg

av nämnda egendom dels ock för vissa nybyggnader

å samma arrendelott, ett belopp av intill 10,663

kronor 41 öre må tagas i anspråk för uppförande av

ett svin- och ungdjursstall vid arrendelotten;

2) till bestridande av återstående kostnader för uppförande

av nämnda byggnad anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 12,750 kronor.

ll:o) Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln. Under punkt 32 Befrämjande i

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget ”''^botkapT

till befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln, nu 265,000 kronor, med aveln.

8,000 kronor till 273,000 kronor. [33.]

Sedan under en följd av år i riksstaten under anslagstiteln befrämjande i

allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar upptagits ett ordinarie anslag

s. 12 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Understöd åt

kontrollföreningsverksamhet.

[34.]

12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

till premiering av nötboskap, uppfördes jämlikt beslut av 1923 års riksdag

(jmf. IX H. T. p. 54) anslaget under ändrad titel, befrämjande i allmänhet

av nötboskapsaveln, såsom ordinarie reservationsanslag. Från och med budgetåret

1925 — 1926 utgår anslaget med 265,000 kronor.

Efter det uppkommen fråga om arvode åt premieringsnämndsordförandena

underställts riksdagens prövning (se IX H. T. 1927 p. 42), har genom kungörelse

den 18 juni 1927 (nr 224) i enlighet med riksdagens beslut i ämnet

vidtagits sådan ändring av reglementet, att ordförande, som icke är statskonsulent

eller icke hos hushållningssällskap innehar befattning såsom konsulent

eller eljest med statsbidrag avlönad tjänst, äger uppbära arvode, som

efter lantbruksstyrelsens prövning utgår med högst 700 kronor och lägst

300 kronor årligen.

Kungl. Maj:ts förslag om anslagsökning grundar sig på den ökning av

kostnaderna för nu ifrågavarande ändamål, som, då någon reservation å

anslaget ej kan påräknas, föranledes av den ordförandena i premieringsnämnderna

tillerkända rätt till arvode.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln, nu

265,000 kronor, med 8,000 kronor till 273,000 kronor.

12:o) Understöd åt kontrollföreningsverksamhet. Under punkt 34 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till

understöd åt kontrollföreningsverksamhet, nu 65,000 kronor, med 15,000

kronor till 80,000 kronor.

Ordinarie reservationsanslaget till understöd åt kontrollföreningverksamhet

är jämlikt beslut av 1927 års riksdag (jmf. IX H. T. p. 45) uppfört med

65,000 kronor.

Bestämmelser för användningen av ifrågavarande anslag återfinnas i kungörelsen

den 8 juni 1923 (nr 246) med däri genom kungörelsen nr 91/1926

vidtagna ändringar. Enligt nämnda bestämmelser utgår av statsmedel till

hushållningssällskap dels organisationsbidrag vid kontrollförenings bildande

med högst 400 kronor för varje förening och dels understöd åt vissa medlemmar

i sådan förening med högst 1 krona 50 öre för varje av medlem

ägd ko.

Av utredningen i ärendet framgår följande.

Då till följd av den starka nybildningen av kontrollföreningar en allt

större anpart av ifrågavarande anslag åtgått till organisationskostnader och

då antalet kontrollerade kor genom dylik nybildning blivit allt större utan

att statsbidraget till verksamheten växt i samma mån, hade det visat sig

ogörligt att fasthålla vid det författningsenligt högsta möjliga bidraget av

1 krona 50 öre per ko. Under 1925 och 1926 hade statsbidraget i medeltal

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 13

utgått med respektive 1 krona 28 öre och 1 krona 16 öre per ko. Efter ett

beräknat statsbidrag av 1 krona 50 öre per ko skulle såsom årsbidrag till

föreningarna erfordras 60,000 kronor. Vad åter anginge organisationsbidrag

för bestridande av kostnaderna för bildande av nya föreningar, har anslagsbehovet

härför beräknats till 20,000 kronor.

Då utskottet finner vägande skäl föreligga för den föreslagna anslagsökningen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till understöd åt kontrollföreningsverksamhet, nu 65,000

kronor, med 15,000 kronor till 80,000 kronor.

13:o) Avelscentra för nötboskap. Under punkt 35 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för bestridande av kostnaderna för avelscentra för

nötboskap anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av

21,700 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning, som överensstämmer med den

av 1925 års riksdag utan erinran lämnade beräkningen av medelsbehovet

för tävlingarnas upprätthållande till och med budgetåret 1931 1932, för
anleder

icke någon utskottets erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för bestridande av kostnaderna för

avelscentra för nötboskap anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra reservationsanslag av 21,700 kronor.

14:o) Befrämjande i allmänhet av svinaveln. Under punkt 38 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till befrämjande

i allmänhet av svinaveln nu 52,000 kronor, med 8,000 kronor till

60,000 kronor.

Till åtgärder för främjande av landets svinavel har alltsedan 1912 anvisats

anslag; och blev detta av 1927 års riksdag såsom ordinarie reservationsanslag

uppfört med 52.000 kronor (jmf. IX H. T. p. 47). Vid fastställandet av

anslaget till nämnda belopp har för 1927, i likhet med för 1926, räknats

med ett medelsbehov av 60,000 kronor samt reservation å tidigare för ändamålet

anvisade anslag av 8,000 kronor.

Enligt lantbruksstyrelsens beräkning är någon nämnvärd reservation å

anslaget till den 1 juli 1928 icke att påräkna.

Utskottet biträder förslaget och hemställer,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till befrämjande i allmänhet av svinaveln, nu 52,000

kronor, med 8,000 kronor till 60,000 kronor.

Utskott t.

Avelscentra

for nötboskap.

[35.]

Utskottet.

Befrämjande i

allmänhet av

svinaveln.

[38.]

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Avkastnings
bedömning
rörande
avelssvin.

[39.]

Fjäderfäavelns

befrämjande.

[40.]

Motion.

Utskottet.

15:o) Avkastningsbedömning rörande avelssvin. Med tillstyrkande av

bifall till vad Kungl. Maj:t under punkt 39 föreslagit hemställer utskottet

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

för anordnande av avkastningsbedömning rörande avelssvin

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag

av 15,500 kronor.

16:o) Fjäderfäavelns befrämjande. Under punkt 40 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att liksom för innevarande budgetår till fjäderfäavelns

befrämjande anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 19,000

kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion nr 7 av herr

Heiding m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att utöver det

av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln för

budgetåret 1928—1929 begärda anslaget till Sveriges allmänna fjäderfäavelsförening

till Sveriges fjäderfäodlares riksförbund bevilja ett extra anslag

å 10,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Till fjäderfäavelns befrämjande, vartill riksdagen årligen från och med 1904

anvisat medel, är i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppfört ett extra

anslag av 19,000 kronor.

Det till fjäderfäavelns befrämjande hittills anvisade anslaget, vilket beräknats

på grundvalen av utav Sveriges allmänna fjäderfäavelsförening

årligen till Kungl. Maj:t avgivet förslag till inkomst- och utgiftsstat för

föreningen har i sin helhet ställts till samma förenings förfogande. Departementschefen

har till statsrådsprotokollet uttalat att med hänsyn till fjäder - fäavels betydelse såsom binäring till jordbruket och det stöd föreningen

utgör för fjäderfäavelns utveckling föreningens verksamhet syntes vara väl

värd fortfarande bistånd av statsmedel. I anslutning härtill har anslaget

upptagits med oförändrat belopp för budgetåret 1928—1929.

Den förening, benämnd Sveriges fjäderfäodlares riksförbund, vartill anslag

begäres i motionen, har enligt motionen bildats 1926 och såsom förnämsta

uppgiften på sitt program uppställt ett rationellt ordnande av avsättningsförhållandena

för ägg på samma gång förbundet jämväl avsåge bland annat

bedrivande av en på modern forskning och försöksverksamhet grundad upplysningsverksamhet

och ett rationellt arbete på en allmännare förbättring

av hönsstammarnas högvärpningsförmåga.

Utskottet har fäst sig vid att Sveriges fjäderfäodlares riksförbund, till

vilket det i motionen begärda anslaget är avsett att utgå, icke själv synes

hava gjort någon framställning i ämnet. Utskottet vill i hänseende härtill

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

15

uttala, att då det såsom i förevarande fall gäller anslag till en enskild förening

ärendet i första hand torde höra genom framställning i vederbörlig

ordning bringas under Kungl. Maj:ts bedömande. Icke heller har utskottet

kunnat undgå uppmärksamma den korta tid, varunder förbundet i fråga

varit i verksamhet. Då utskottet för övrigt i varje fall finner lämpligheten

av att splittra statsbidraget till fjäderfäavelns befrämjande på två för i

huvudsak samma syfte arbetande enskilda föreningar kunna starkt ifrågasättas,

anser sig utskottet höra avstyrka motionen.

Utskottet hemställer,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning till fjäderfäavelns befrämjande

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

19,000 kronor;

2) att den i ämnet väckta motionen II: 7 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

17:o) Allmänt anslag till hushållningssällskapen. I Kungl. Maj:ts förslag

till riksstat för budgetåret 1928—1929 är det under titel allmänt anslag

till hushållningssällskapen uppförda ordinarie anslaget upptaget med oförändrat

belopp 2,900,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att det under titel allmänt anslag till hushållningssällskapen

uppförda ordinarie anslaget må i riksstaten

för budgetåret 1928—1929 upptagas med oförändrat belopp

2,900,000 kronor.

18:o) Sekreterare hos hushållningssällskapen. Med tillstyrkande av bifall

till vad Kungl. Maj:t föreslagit under punkt 50 hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

såsom statsbidrag för kalenderåret 1928 till avlönande

av sekreterare hos hushållningssällskapen anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 170,000

kronor.

19:o) Höjande av det mindre jordbruket. Under punkt 51 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att till åtgärder under kalenderåret 1928 för höjande

av det mindre jordbruket anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 325,000 kronor.

Under en lång följd av år har riksdagen anvisat medel till åtgärder för

höjande av det mindre jordbruket. För ändamålet har under de senare åren

såsom extra reservationsanslag anvisats, för budgetåret 1924—1925 250,000

Allmänt

anslag till

hushållningssällskapen.

Sekreterare

hos hushållningssällskapen.

[50.]

Höjande av

det mindre

jordbruket.

[51.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

kronor, för vartdera av budgetåren 1925—1926 och 1926—1927 300,000

kronor samt för budgetåret 1927—1928 325,000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 1 juni 1923 utfärdat dels reglemente för med statsmedel

understödda åtgärder till höjande av det mindre jordbruket (nr 244),

dels ock kungörelse angående statsbidrag till dylika åtgärder (nr 245). Redogörelse

för dessa bestämmelsers tillkomst och innebörd har lämnats i statsverkspropositionen

till 1924 års riksdag, nionde huvudtiteln punkt 61.

Anslaget för budgetåret 1927—1928, som avser åtgärder i förevarande

avseende under kalenderåret 1927, har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den

3 juni 1927 fördelats på följande sätt:

till premiering av mindre jordbruk............................................ kronor 181,000

» » » » odlingsföretag ................................ » 45,500

» studieresor ................................................................................ » 29,800

» hushållningssällskapens undervisning ................................ » 51,700

» annan undervisning................................................................ » 17,000

summa kronor 325,000.

I skrivelse den 11 oktober 1927 rörande anslag för ändamålet för budgetåret

1928—1929 har lantbruksstyrelsen anfört att, ehuru ansökningarna om

bidrag för 1927 tydde på behov av en förhöjning av ifrågavarande anslag,

styrelsen dock funne sig, ifråga om de åtgärder anslaget hittills avsett, för

närvarande icke böra ifrågasätta en sådan. Styrelsen förutsatte nämligen,

att sedan 1927 års riksdag anvisat ett särskilt anslag å 400,000 kronor

såsom statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk,

den del av anslaget till höjande av det mindre jordbruket, som hittills

använts till premier in g av mindre odlingsföretag, hädanefter endast i

betydligt inskränkt mån behövde tagas i anspråk för dylik premiering.

Vidare hade lantbruksstyrelsen i anledning av en till styrelsen avgiven

framställning från Södermanlands hushållningssällskaps förvaltningsutskott

föreslagit viss ändring i förut omförmälda kungörelse den 1 juni 1923 (nr 245).

Enligt nu gällande bestämmelser i § 4 i samma kungörelse äger hushållningssällskap,

när det gäller längre resor, utbekomma statsbidrag, motsvarande

kostnaden för ledares och deltagares resor i tredje klass å järnväg eller av

staten anordnad automobiltrafik inom Sverige samt å däcksplats å fartyg

mellan svenska hamnar, varvid, om resan göres på natten med begagnande

av sovplats, kostnad må beräknas för sovplats i tredje klass å järnväg och

billigaste sovplats å fartyg. Vid kortare resor, s. k. hembygdsresor, utgår

jämväl ersättning för resa efter häst, med motorfordon eller medelst rodd i

den utsträckning det visat sig erforderligt använda dessa fortskaffningsmedel

intill ett belopp av 6 öre för varje kilometer för ledaren samt envar deltagare,

under förutsättning att vederbörande hushållningssällskap tillskjuter

minst samma belopp som statsverket.

Lantbruksstyrelsens förslag avser sådan ändring av berörda paragraf att

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

17

vid såväl längre resor som hembygdsresor ersättning av statsmedel för färd

efter häst, med motorfordon eller medelst rodd finge utgå intill ett belopp

av högst 5 öre per km. för ledare och en var deltagare, under förutsättning

att vederbörande hushållningssällskap tillsköte minst samma belopp som statsverket.

Lantbruksstyrelsen har därvid anfört bland annat följande.

»Styrelsen kunde vitsorda, att gällande bestämmelser i förevarande avseende

lade hinder i vägen för ett fullt rationellt utnyttjande av studiemöjligheterna.

Tågtiderna ävensom svårigheten att vid smärre stationer

erhålla tillräckligt antal fordon till de egendomar, som skulle studeras, hade

medfört, att studieområdena måst hållas inom skäligen trånga gränser. I

allmänhet måste studierna inskränkas till beseende av jordbruksbygderna

från kupéfönstret under längre eller kortare tågresor, avbrutna av besök å

vissa gårdar, där tågtider och transportmöjligheter sådant medgåve. Därest

åter resan inom det egentliga studieområdet kunde, vilket med motorfordontrafikens

utveckling nu syntes vara möjligt, ske medelst hyrda motorfordon,

skulle studierna i flera avseenden kunna göras mera givande. En ändring

vore således enligt styrelsens förmenande väl motiverad.»

Under förevarande punkt har departementschefen, som för sin del icke

haft något att erinra mot den ifrågasatta författningsändringen, velat bereda

riksdagen tillfälle yttra sig i denna fråga.

Utskottet vill först erinra, att från och med budgetåret 1927—1928 är i

riksstaten uppfört ett särskilt anslag 400,000 kronor för utlämnande av statsbidrag

till nyodling och betesförbättring. Anslaget är avsett till vidtagande

av vissa av de s. k. 1925 års kolonisationssakkunniga föreslagna åtgärder

för nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk. De sakkunniga

hava utgått från, att utdelande av odlingspremier från anslaget till det mindre

jordbruket skulle bliva obehövligt, sedan de av dem föreslagna nya åtgärderna

fått verka någon tid. Om de sakkunniga sålunda förutsatte, att denna

verksamhet så småningom upphörde, hade de dock icke ansett sig böra förorda

ett omedelbart slopande av premiering av mindre odlingsföretag, alldenstund

några övergångsår vore av nöden med hänsyn till att vissa mindre

odlingsföretag redan vore utförda eller igångsatta i hopp om erhållande av

sådan premiering.

Utskottet anser sig med hänsyn till tillkomsten av ovanberörda anslag

för nyodling och betesförbättring, varifrån anslag jämväl till mindre odlingsföretag

kan erhållas, böra understryka vad nämnda sakkunniga anfört ifråga

därom, att utdelandet av odlingspremier från anslaget till främjande av

det mindre jordbruket bör avvecklas. Härigenom skulle nämligen den i

detta anslag ingående posten å 45,500 kronor till premiering av mindre

odlingsföretag kunna få tagas i anspråk för andra med anslaget avsedda

betydelsefulla åtgärder för det mindre jordbrukets höjande. Åt denna

mening har ock lantbruksstyrelsen i sin ovanberörda skrivelse givit uttryck.

Mot det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet har utskottet intet att erinra.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 10 samt. 2 höft- (Nr 2.) 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Ordnad, bokföring

för

mindre jordbruk.

[52.]

Ej heller har utskottet något att erinra mot den ifrågasatta ändringen av

4 § i förenämnda kungörelse (nr 245/1923), vilken ändring, såsom departementschefen

anfört, synes vara ägnad att för deltagarna i de längre studieresorna

möjliggöra ett bättre utnyttjande av dessa färder, utan att kostnaderna

för dem därigenom behöva bliva dyrare.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till åtgärder under kalenderåret 1928

för höjande av det mindre jordbruket anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 325,000

kronor.

20:o) Ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. Under punkt 52

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till åtgärder för

främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 24,000 kronor.

Såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid mindre

jordbruk har riksdagen årligen från och med 1912 anvisat anslag. Villkoren

för erhållande av dylika bidrag äro fastställda i kungörelsen den 31 december

1915 (nr 599) med däri genom kungörelsen nr 825/1920 gjord ändring.

Statsbidrag utgår för varje bokföringsbyrå med dels visst belopp till byråns

driftkostnad, dels visst belopp för varje upprättat bokslut för vissa jordegendomar

och dels visst belopp för varje upprättat räkenskapsutdrag efter

bokslut. Dessa räkenskapsutdrag bearbetas av lantbruksstyrelsen till räntabilitetsbex-äkningar,

och kostnaderna härför gäldas från ifrågavarande anslag.

Från och med budgetåret 1924—1925 har riksdagen härjämte beviljat medel

till åstadkommande medelst särskilda produktionskostnadsundersökningar av

material för en grundligare analys av jordbruksdriftens räntabilitet; och

har av 1927 års riksdag medgivits visst anslag för utarbetande och tryckning

av en med sistnämnda undersökningar sammanhängande redogörelse

rörande jordbruksarbetenas effektivitet.

För budgetåret 1927—1928 beviljades för ifrågavarande ändamål ett

belopp av 30,000 kronor. Härav avsågos till statsbidrag för byråkostnader

och bokslut 9,600 kronor, till räkenskapsutdrag 8,400 kronor, till bearbetning

och tryckning av dylika räkenskapsutdrag 5,800 kronor samt till

produktionskostnadsundersökningar och tryckning 6,200 kronor, vilket sistnämnda

belopp fördelade sig med 5,000 kronor på undersökningar i allmänhet

av jordbrukets produktionsfaktorer och med 1,200 kronor å nyssnämnda

redogörelse rörande jordbruksarbetenas effektivitet. Därvid uttalade riksdagen,

att då med hänsyn till det under alla förhållanden jämförelsevis

begränsade antal egendomar, varom här kunde bliva fråga, de statistiska

resultaten näppeligen kunde erhålla någon mera allmängiltig betydelse, någon

utvidgning av den statistiska bearbetningen utöver vad som avsåges med

det då föreslagna beloppet i varje fall icke syntes böra ske.

En reservation av 6,000 kronor har ansetts vara att påräkna vid ingången

av budgetåret 1928—1929 och på grund härav har anslagsbehovet beräknats

till 24,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

19

Då utskottet icke anser sig böra framställa någon erinran mot Kungl.

Maj:ts föreliggande förslag, vilket synes hava uppgjorts i nära anslutning till

vad riksdagen på sätt ovan nämnts förlidet år uttalat, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till åtgärder för främjande

av ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m.

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 24,000 kronor.

21:o) Jordbrukskonsulenter. Under punkt 53 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1928 av högst 56

jordbrukskonsulenter anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag

av 275,000 kronor.

Den höjning å 5,000 kronor å innevarande års anslag, som detta förslag

innebär, hänför sig till beräknade ytterligare ålderstillägg, varför kostnaderna

enligt gällande bestämmelser skola bestridas av statsmedel.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må såsom bidrag till avlönande under

1928 av högst 56 jordbrukskonsulenter anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra förslagsanslag av 275,000

kronor.

22:o) Taudringsrättare. Under punkt 54 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom bidrag till avlönande under kalenderåret 1928 av

vandringsrättare anvisa för budgetåret 1928-1929 ett extra anslag av

110,625 kronor.

Sedan många år tillbaka har anslag beviljats för anställande av vandringsrättare.

För kalenderåret 1927 beräknades bidrag till 76 vandringsrättare

med 1,500 kronor till envar eller tillhopa med 114,000 kronor. Anslaget för

budgetaret 1927 1928 upptogs jämväl med nämnda belopp, därvid anslaget,

som i tidigare riksstater haft natur av reservationsanslag, uppfördes såsom

obetecknat extra anslag.

Enligt kungörelsen den 19 augusti 1921 (nr 514) angående statsbidrag till

avlönande av vandringsrättare kan hushållningssällskap, i den mån anslagna

medel därtill lämna tillgång, för dylikt ändamål erhålla statsbidrag med

1,500 kronor för år räknat till varje vandringsrättare under villkor, bland

andra, att vandringsrättares kontanta grundlön utgör minst 2,000 kronor

för ar samt att såväl skillnaden mellan statsbidraget och grundlönen som

ock den avlöning därutöver, inberäknat ålderstillägg och dyrtidstillägg, som

må finnas påkallad, ävensom rese- och traktamentsersättning bestridas av

landsting, hushållningssällskap eller eljest.

Det minskade anslagsbehovet för nästkommande budgetår är föranlett av

att å det för ifrågavarande ändamål i riksstaten för budgetåret 1926—1927

uppförda reservationsanslaget förefinnes en behållning av 3,375 kronor 40 öre.

IJtsköttet.

Jordbruks
konsulenter.

[53.]

TJtskottet.

Vandrings
rättare.

[54.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

■Utskottet.

Utbildningskurser

för

vandring 8- rättare.

[55.]

Utskottet.

Täckdikningsförmän.

[56.]

Utskottet.

Befordrande

av inhemsk

fröodling.

[69.]

20 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

'' : ''• ’V
att

riksdagen må såsom bidrag till avlönande under

kalenderåret 1928 av vandringsrättare anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 110,625 kronor.

23:o) Utbildningskurser för vandringsrättare. Under punkt 55 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande under kalenderåret

1929 av utbildningskurser för vandringsrättare anvisa för budgetåret 1928

—1929 ett extra reservationsanslag av 2,800 kronor.

Till utbildningskurser för vandringsrättare har sedan länge anvisats stålmedel.

För budgetåret 1927—1928 utgår för ändamålet ett extra reservar

tionsanslag av 2,500 kronor, avsett att jämte förefintlig reservation användas

till anordnande under kalenderåret 1928 av två kurser efter en beräknad

kostnad av 1,700 kronor för varje kurs. Vart annat år pläga tre och vartannat

år två kurser anordnas. Under år 1929 skulle tre kurser hållas och

medelsbehovet härför beräknas till 5,100 kronor, varav 2,300 kronor skulle

täckas av behållning å tidigare för ändamålet anvisade anslag. Departementschefen

har ansett att det liksom förut hör vara Kungl. Maj:t obetaget

att, om behovet så kräver, till dessa kurser anvisa fyllnadsanslag från

andra till Kungl. Maj:ts disposition stående medel.

Utskottet biträder förslaget och hemställer,

att riksdagen må för anordnande under kalenderåret

1929 av utbildningskurser för vandringsrättare anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 2,800 kronor.

24:o) Täckdikningsförmän. Under punkt 56 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1928 av täckdikningsförmän

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 17,900 kronor.

Medelsbehovet för 1928 har beräknats till i likhet med för 1927 25,000

kronor. Med hänsyn till påräknad reservation av 7,100 kronor erfordras

emellertid nytt anslag med allenast 17,900 kronor.

Framställningen biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till avlönande under

1928 av täckdikningsförmän anvisa för budgetåret 1928

—1929 ett extra anslag av 17,900 kronor.

25:o) Befordrande av inhemsk fröodling. Under punkt 69 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till befordrande

av inhemsk fröodling, nu 16,000 kronor, med 4,000 kronor till 20,000

kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 21

För befordrande av inhemsk fröodling har riksdagen från och med 1908

årligen anvisat anslag å extra stat. Medelsbehovet har under de senare åren

i allmänhet beräknats till 22,000 kronor årligen. Från och med budgetåret

1927—1928 är anslaget i riksstaten uppfört såsom ordinarie reservationsanslag.

Med hänsyn till en beräknad reservation å 6,000 kronor har anslaget

för budgetåret 1927—1928 upptagits med 16,000 kronor.

Användningen av anslaget har så småningom utsträckts att omfatta allt

liera slag av fröodlingar. Anslaget avser för närvarande enligt kungörelsen

den 8 juni 1923 (nr 191) odling av frö utav vallväxter, foderrotfrukter och

köksväxter. Enligt nämnda kungörelse utgå från anslaget statsbidrag till

hushållningssällskap för följande ändamål, nämligen bildande av fröodlarförening

eller anordnande av frörenseri, premiering av fröodling eller utsädesfrö,

upplysningsverksamhet, anskaffande och utdelande till mindre jordbrpkare

av stamfrö, förökning av särskilt för orten värdefulla frostammar

samt försök, undersökningar eller demonstrationsfält, avsedda att främja en

rationell fröodling.

På därom av hushållningssällskapens ombud gjord, av lantbruksstyrelsen

och statskontoret biträdd framställning har departementschefen tillstyrkt

sådan ändring av förenämnda kungörelse, att statsbidrag måtte kunna utgå

jämväl till premiering av utsädesspannmål under de villkor Kungl. Maj:t

kan finna skäligt föreskriva.

. Den därav föranledda ytterligare kostnaden har uppskattats till 4,000

kronor årligen, vadan det årliga medelsbehovet skulle uppgå till 26,000

kronor. Med hänsyn till å anslaget beräknad reservation å 6,000 kronor

Vid ingången av budgetåret 1928—1929 skulle i nytt anslag erfordras 20,000

kronor.

Utskottet, som ej finner anledning till erinran varken mot den av departementschefen

ifrågasatta författningsändringen eller den i anslutning härtill

gjorda anslagsberäkningen, hemställer,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

; j;■ till befordrande av inhemsk fröodling, nu 16,000 kronor,

med 4,000 kronor till 20,000 kronor.

26:o) Svenska betes- och vallföreningen. Under punkt 72 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att för uppehållande av svenska betes- och vallföreningens

verksamhet anvisa för budgetåret 1928 1929 ett extra anslag

av 64,000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t såsom bidrag till uppehållande av den 1916 bildade

svenska betes- och vallföreningen från och med 1919 anvisat medel från

anslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar,

uppfördes för ändamålet på Kungl. Maj:ts förslag (se IX H. T. 1925 p. 87)

s. 22 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Sveriges

pomologiska

förening.

[73.]

Befrämjande

av linodlinq.

[74.]

Ogräsens

bekämpande.

[76.]

22 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

i riksstaten ett extra anslag. För budgetåret 1927-1928 är detta bestämt

till 56,000 kronor.

Genom beslut den 31 oktober 1924 har Kungl. Maj:t fastställt av föreningen

antagna förändrade stadgar, att tillsvidare lända till efterrättelse

såsom villkor för föreningens tillgodonjutande av statsanslag.

Enligt reglementet för statens pensionsanstalt hava de ordinarie befattningshavarna

hos föreningen tillförsäkrats förmånen av delaktighet i nämnda

anstalt.

Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget innebär, att statsbidraget till

föreningen skulle för instundande budgetår ökas med 8,000 kronor. Som

motiv härför anföres den ökade omfattningen av föreningens verksamhet.

Med hänsyn till den gagnande verksamhet svenska betes- och vall föreningen

utövar har utskottet ej ansett sig böra göra någon erinran mot

den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsförhöjningen, vilken har avseende

bland annat å en vidgad verksamhet för Norrland. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må för uppehållande av svenska betesoch

vallföreningens verksamhet anvisa för budgetåret

1928 1929 ett extra anslag av 64,000 kronor.

27:o) Sveriges pomologiska förening. Med tillstyrkande av bifall till vad

Kungl. Maj:t under punkt 73 föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår till

understöd åt Sveriges pomologiska förening för dess

verksamhet under kalenderåret 1928 anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra anslag av 12,000 kronor.

28:o) Befrämjande av linodling. Med tillstyrkande av bifall till vad

Kungl. Maj:t under punkt 74 föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår till

åtgärder under 1928 för befrämjande av linodling anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor.

29:o) Ogräsens bekämpande. Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl.

Maj:t under punkt 76 föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår för

bekämpande av ogräs anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

30:o) Understöd åt föreningar för jordbrukskredit. Under punkt 81 Undergå <u

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till understöd åt föreningar för jordbruksjordbrukskredit

anvisa för budgetåret 1928-1929 ett extra förslagsanslag av *«*''<•

25,000 kronor.

Kungl. Maj ds förslag innebär uppförande av anslag för ifrågavarande

ändamål med samma belopp som för innevarande budgetår.

Departementschefen har erinrat, hurusom vid 1927 års riksdag i likalydande

motionerna 1/67 och 11/103 hemställdes, att riksdagen måtte besluta,

att en statsgaranti av högst 1,000,000 kronor måtte ställas för värjo

godkänd centralkassa för jordbrukskredit med tillägg av 200,000 kronor för

varje län utöver ett, varav centralkassans verksamhetsområde bestode, genom

att från riksgäldskontoret till riksbanken överlämnades statsobligationer till

härför erforderligt belopp under samma villkor som gällde för de obligationer,

vilka förut för samma ändamål överlämnats.

Nämnda motioner föranledde en anhållan (R. skr. nr 63 p. 27), att Kungl.

Maj:t ville låta verkställa utredning rörande behovet av åtgärder i. av

motionerna avsett syfte samt, om utredningen skulle giva därtill anledning,

för riksdagen framlägga förslag i ämnet.

Sedan chefen för jordbruksdepartementet den 28 oktober 1927 jämlikt

Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat sakkunniga för utredning enligt

angivna grunder av frågan om utveckling av den primära jordbruksfastighetskrediten

m. m., har till de sakkunniga överlämnats att jämväl verkställa

omförmälda av riksdagen begärda utredning angående åtgärder till främjande

av jordbrukskassornas verksamhet. Departementschefen har uttalat den

förhoppningen, att sagda utredning skall föreligga inom sådan tid, att, därest

framställning till riksdagen skulle synas i ämnet påkallad, proposition må

hinna avlåtas till 1928 års riksdag.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer, utskottet.

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår till

understöd åt föreningar för jordbrukskredit anvisa för

budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag av 25,000

kronor.

31 jo) Jordbrukarungdomens förbund. Med tillstyrkande av bifall till

vad Kungl. Maj:t under punkt 82 föreslagit och under förmälan att enligt förbund.

statsrådsprotokollet såsom villkor för statsbidragets utbetalande - såsom [82.]

tidigare - uppställts, att förbundet visar sig hava från annat håll mottagit

understöd å minst lika stort belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens förbund för

främjande av dess verksamhet under kalenderåret 1928

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av

15,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Landsbyg•

dens elektrifiering.

[83.]

Utskottet.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

32:o) Landsbygdens elektrifiering. Under punkt 83 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för främjande av en planmässig organisation och

utveckling av landsbygdens elektrifiering anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

Från och med 1918 har riksdagen beviljat anslag till främjande av en

planmässig organisation och utveckling av landsbygdens elektrifiering. För

budgetaret 1927 1928 anvisades för dylik verksamhet under kalenderåret

1927 ett extra anslag av 75,000 kronor. Ifrågavarande anslag plägar fördelas

mellan länsstyrelserna och riksföreningen för landsbygdens elektrifiering.

Av statsrådsprotokollet i vad det avser förevarande punkt inhämtas, att

kommerskollegium och lantbruksstyrelsen i gemensam skrivelse till Kungl.

Maj:t i samband med äskande för ifrågavarande ändamål av ett anslag av

75,000 kronor för budgetåret 1928—1929 hemställt att ifrågavarande anslag

måtte erhålla natur av reservationsanslag. Till stöd härför hava ämbetsverken

anfört följande.

»Anslaget hade hittills beviljats såsom extra anslag, avseende åtgärder

under visst kalenderår. Denna avfattning torde innebära, att de åtgärder,

för vilka medlen avsetts, borde vara vidtagna under det angivna kalenderåret.

Emellertid kunde riksdagens beslut om anslag föreligga först sedan

några månader av året redan förgått, varefter länsstyrelserna efter hörande

av länsföreningarna hade att inkomma med ansökningar om bidrag, vilka

ansökningar sammanställdes och granskades av ämbetsverken samt därefter

överlämnades till Kungl. Maj:t med förslag till fördelning. Kungl. Maj:ts

beslut i ärendet kunde därför svårligen meddelas innan en väsentlig del av

kalenderåret vore förbi. Då möjligheten att verkställa vissa utredningar,

att anordna undervisningskurser och dylikt vanligen vore helt beroende av

visshet om statsbidrags erhållande, mötte det under nuvarande förhållanden

ofta stor svårighet att före årets utgång medhinna att vidtaga dessa åtgärder.

Därest Kungl. Maj:t vid fördelningen av anslaget funne lämpligt reservera

viss del därav för ändamål, varom full utredning vid tillfället ej

förelåge, ökades givetvis svårigheterna ytterligare att inom föreskriven tid

på lämpligaste sätt draga nytta av de sålunda reserverade medlen. Ämbetsverken

ansåge därför såsom synnerligen önskvärt, att ifrågavarande anslagsmedel

i stället anvisades såsom reservationsanslag.»

Detta förslag har tillstyrkts av statskontoret.

På de skäl kommerskollegium och lantbruksstyrelsen anfört synes det

jämväl utskottet lämpligt, att här ifrågavarande statsbidrag, såsom Kungl.

Maj:ts förslag innebär, anvisas såsom reservationsanslag. Mot det begärda

anslaget, som upptagits med samma belopp som för budgetåret 1927—1928,

har utskottet intet att erinra. Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må för främjande av en planmässig

organisation och utveckling av landsbygdens elektrifiering

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 75,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande AV 2.

25

33:o) Södra Sveriges fiskeriförening. Under punkt 95 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att

1) till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening anvisa för budgetåret

1928—1929 såsom extra anslag

a) såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet 8,650 kronor,

b) såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-, försöksoch

fiskodlingsverksamhet 17,350 eller tillhopa 26,000 kronor,

2) för anordnande å för ändamålet av föreningen förvärvad fastighet av

dammhushållning med s. k. växelbruk bevilja, ett anslag av 18,000 kronor

och därav anvisa för budgetåret 1828—1929 ett extra anslag av 9,000

kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 214—220.)

Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening för dess fortlöpande verksamhet

har riksdagen för varje år från och med 1908 anvisat särskilt anslag.

För ett vart av budgetåren 1925—1926, 1926—1927 och 1927—1928

ha sålunda anvisats såsom extra anslag dels såsom bidrag till föreningens

upplysningsverksamhet 8,650 kronor, dels ock såsom bidrag till föreningens

fiskeribiologiska undersöknings-, försöks- och fiskodlingsverksamhet 17,350

kronor eller tillhopa 26,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att södra Sveriges fiskeriförening utöver

ett oförändrat statsunderstöd av 26,000 kronor för uppehållande av föreningens

verksamhet anhållit om ett engångsanslag av 18,000 kronor för

utvidgning av föreningens verksamhet, avseende möjliggörande av s. k.

växelbruk mellan fiskodling och jordbruk.

Häröver hava utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen och statskontoret.

Lantbruksstyrelsen, som tillstyrkt anvisande av berörda anslag å 26,000

kronor, har i fråga om det planerade växelbruket i stället för anslag föreslagit

beviljande för ändamålet av ett räntefritt lån å 18,000 kronor att

tillgodonjutas under de villkor, Kungl. Maj:t kunde finna skäligt föreskriva.

I fråga om villkoren har lantbruksstyrelsen anfört.

Södra

Sveriges fiskeriförening.

[95.1

Såsom villkor för låneunderstöd torde tillika böra föreskrivas, att föreningen

icke utan Kungl. Maj:ts medgivande finge avyttra ifrågavarande

fastigheter eller vidtaga någon åtgärd, som kunde medföra utgifter av sådant

slag, att de föranledde ny skuldsättning för föreningen, vid äventyr att lånet

eljest skulle vara omedelbart förfallet till återbetalning.

Det torde ock böra föreskrivas, att avskrift av revisionsberättelse, åtföljd

av vederbörligt räkenskapssammandrag, så uppställt, att därav framginge

föreningens tillgångar och skulder vid årets början och slut, omedelbart

efter revisionens verkställande skulle tillställas lantbruksstyrelsen.

Slutligen borde föreningen hava skyldighet att för varje år uppgöra en

hela föreningens verksamhet omfattande arbetsplan, som skulle underställas

lantbruksstyrelsens godkännande.

Statskontoret åter har anfört att därest nu ifrågavarande ändamål skulle

finnas vara värt att understödjas anslag härför syntes böra äskas av riksdagen.

De av lantbruksstyrelsen för låneunderstödet föreslagna villkoren

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

borde i tillämpliga delar gälla även i den händelse understödet lämnades i

form av direkt anslag.

Beträffande det utöver nuvarande anslag å 26,000 kronor föreslagna engångsanslaget

för utvidgning, på sätt ovan angivits, av föreningens verksamhet

att omfatta växelbruk mellan fiskodling och jordbruk har departementschefen

erinrat om en vid 1927 års riksdag inom andra kammaren

av 23 av dess ledamöter väckt motion nr 116 i anledning av Kungl.

Maj:ts i nionde huvudtiteln punkt 103 gjorda framställning om anslag till

södra Sveriges fiskeriförening. Motionen avsåg beviljande till föreningen

i fråga av ett i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag med 5,000 kronor

förhöjt anslag för bland annat vidtagande av vissa förberedande åtgärder

för den nu ifrågasatta utvidgningen. I sitt häröver avgivna utlåtande

nr 1, punkt 103, anförde jordbruksutskottet, att utskottet för egen del väl

insåge dammkulturens betydelse för utvecklingen av landets sötvattenfiske

och att utskottet icke heller förbisåge, att de i motionen angivna åtgärderna

kunde vara ägnade att i sin mån befordra det därmed avsedda syftet.

Då emellertid, på sätt framginge av statsrådsprotokollet, föreningens egen

på ingivet inkomst- och utgiftsförslag grundade framställning icke innefattade

begäran om högre anslag för dess verksamhet under budgetåret 1927

—1928 än Kungl. Maj:t föreslagit, hemställde utskottet om avslag å motionen.

Vid utskottets utlåtande var fogad reservation av fem av utskottets

ledamöter, vilka ansågo, att utskottet bort tillstyrka motionen. Riksdagen

fattade sitt beslut i överensstämmelse med jordbruksutskottets hemställan,

men vid behandlingen i kamrarna underströks från flera håll betydelsen

för landets insjöfiske av de i motionen åsyftade åtgärderna.

Departementschefen bär för egen del i frågan anfört, bland annat, följande:

»Då jag i likhet med lantbruksstyrelsen är av den övertygelsen, att betydelsefulla

resultat med avseende å möjligheterna av en rationell och

lönande dammhushållning skulle kunna vinnas genom ett experimentellt utprövande

av de bästa metoderna för ett växelbruk mellan fiskodling och

jordbruk under de förutsättningar, som vanligen råda vid svenska dammhushållningar,

vill jag förorda, att genom statens medverkan södra Sveriges

fiskeriförening sättes i tillfälle att, på sätt föreningens förslag innebär, utöva

en sådan försöksverksamhet. Jag anser mig här böra nämna att, enligt

vad jag inhämtat, det av föreningen innehavda fastighetsområdet, som skulle

användas för de i planen ingående försöken och varå omförmälda nybyggnader

skulle uppföras, av föreningen förvärvats genom inköp från kringliggande

jordbruksegendomar av obebyggda markområden.»

I likhet med departementschefen och på av honom anförda skäl anser utskottet

södra Sveriges fiskeriförening böra sättas i tillfälle att utöva en försöksverksamhet

för utrönande av lämpligaste metoderna för ett växelbruk

mellan fiskodling och jordbruk och vill i anslutning härtill tillstyrka beviljande,

på sätt Kungl. Maj:ts förslag innebär, av ett anslag för ändamålet

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

27

å 18,000 kronor. Dock synes såsom villkor för bidragets åtnjutande böra,

på sätt statskontoret i ärendet föreslagit, i tillämpliga delar gälla de av

lantbruksstyrelsen för det av styrelsen ifrågasatta låneunderstödet föreslagna

villkoren. Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke föranleder någon utskottets

erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening anvisa

för budgetåret 1928—1929 såsom extra anslag

a) såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet

8,650 kronor,

b) såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska

undersöknings-, försöks- och fiskodlings verksamhet 17,350

kronor, eller tillhopa 26,000 kronor.

2) för anordnande å för ändamålet av föreningen förvärvad

fastighet av dammhushållning med s. k. växelbruk

bevilja ett anslag av 18,000 kronor och därav anvisa

för budgetåret 1928 — 1929 ett extra anslag av 9,000

kronor.

34:o) Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster. Under punkt Bevaknings99

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för stationerande under vintermånaderna

1928—1929 av bevakningsfartyg vid rikets kuster för åstadkom- rikets kuster.

mande av ordning och skydd vid fiskets bedrivande anvisa för budgetåret [99.]

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 41,400 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 227—229.)

Bevakning vid rikets västra kust har under många år vintertid varit

anordnad för upprätthållande av ordning under pågående vintersill fiske och

för att på olika sätt bistå fiskarena. Jämväl skydd mot intrång av främmande

fiskare på svenskt territorium har härvid lämnats. Kostnaderna för

kol och olja under dylika expeditioner ävensom för däri deltagande fartygs

ut- och avrustning hava bestritts från för ändamålet under nionde huvudtiteln

särskilt anvisade anslag.

För expeditionerna användes tidigare endast kanonbåten Svensksund, därvid

expeditionerna vanligen pågingo 2 å 3 månader med början vid nyåret.

Med hänsyn till nödvändigheten av skärpt bevakning mot utlänningars

olaga fiske på svenskt område medgav 1926 års riksdag, på framställning

av Kungl. Maj:t, en förhöjning av anslaget i ändamål att bevakning under

november och december skulle ombesörjas av två jagare samt under januari,

februari och mars av kanonbåten Svensksund.

Anslaget för ifrågavarande bevakning utgör för budgetåret 1927—1928 27,000

kronor, varvid räknats med en reservation av 12,000 kronor å tidigare anslag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

Skogshushållning

i allmänhet.

(107.]

Utskottet.

Eiksskogs
taxeringens
fortsättande.

[108.]

Departementschefen har nu ansett, att ifrågavarande bevakning borde kunna

på tillfredsställande sätt utövas genom enbart kanonbåten Svensksund. Kost

naderna härför hava beräknats uppgå till för kol och olja — i den mån de

belöpte sig på nionde huvudtiteln — 31,550 kronor, för ut- och avrustning,

dyrtidstillägg inberäknade, 8,200 kronor, för anställande av en sillkännare

ombord 720 kronor, för rapportering rörande sillrekognosceringen 800 kronor

samt för anknytning till rikstelefonväsendet 200 kronor, tillhopa 41,470

kronor eller, avrundat nedåt, 41,400 kronor. Någon reservation å anslaget

anses icke vara att påräkna vid ingången av budgetåret 1928—1929.

Åven utskottet anser det vara tillfyllest, att den årligen återkommande

bevakningen, varom nu är fråga, utföres av kanonbåten Svensksund. På

grund härav och då den gjorda anslagsberäkningen icke givit utskottet anledning

till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må för stationerande under vintermånaderna

1928 — 1929 av bevakningsfartyg vid rikets kuster

för åstadkommande av ordning och skydd vid fiskets

bedrivande anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra

reservationsanslag av 41,400 kronor.

35:o) Skogshushållning i allmänhet. Under punkt 107 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till skogshushålU

ning i allmänhet, nu 20,600 kronor med 600 kronor till 21,200 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 251 och 252.) • '' ■ ■ m

ökningen i anslaget hänför sig till kostnaderna för erforderlig omarbetning

av en lärobok i skogsbruk.

Då framställningen icke föranleder någon utskottets erinran, hemställer

utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till skogshushållning i allmänhet nu 20,600 kronor med,

600 kronor till 21,200 kronor. . .

36:o) Riksskogstaxeringens fortsättande. Under punkt 108 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att för fortsättande av riksskogstaxeringen anvisa

för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag av 125,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 253—255.)

Under denna punkt har departementschefen jämväl motiverat uppförande

för budgetåret 1928—1929 av ett anslag av 66,000 kronor för bearbetning

av material från riksskogstaxeringen.

Sedan riksskogstaxering tidigare verkställts inom Värmlands län, har jämlikt

beslut av 1923, 1924, 1925 och 1927 års riksdagar dylik taxering genomförts

eller bestämts skola genomföras även i återstående delar av landet.

Envar av riksdagarna 1923 och 1924 anslog de medel, som för ändamålet

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 29

beräknades bliva erforderliga under närmast följande budgetår. För taxeringens

fortsättande beviljade 1925 års riksdag ett anslag av 375,000 kronor,

därav samma riksdag såsom extra reservationsanslag anvisade 125,000

kronor, varefter vardera av riksdagarna 1926 och 1927 av anslaget likaledes

anvisat 125,000 kronor, avseende respektive budgetåren 1926—1927 och 1927

—1928.

Den centrala ledningen av riksskogstaxeringen handhaves enligt Kungl.

Maj:ts beslut den 17 april 1925 av en riksskogstaxeringsnämnd.

Enligt nämndens skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 oktober 1926 rörande

anslag till verksamheten under budgetåret 1927—1928 återstodo till taxering

nedannämnda delar av riket, vilka föreslogos skola taxeras i följande ordning:

År 1927 vissa ännu ej genomgångna trakter av Uppsala och Västmanlands

län samt därutöver Stockholms, Södermanlands och Örebro län

ävensom, eventuellt, angränsande delar av Östergötlands och Skaraborgs län;

år 1928 Östergötlands, Skaraborgs och Gotlands län jämte del av Älvsborgs

län; samt år 1929 återstoden av Älvsborgs län ävensom Göteborgs och Bohus,

Hallands, Kristianstads, Malmöhus och Blekinge län.

Åt riksskogstaxeringsnämnden har jämlikt särskilda Kungl. Maj:ts beslut

tillika uppdragits att handhava bearbetningen av det vid riksskogstaxeringen

insamlade materialet. För nämnda arbetes utförande har för vart och ett

av budgetåren 1924—1925 — 1926—1927 av riksdagen anvisats 63,000 kronor,

vilket belopp av 1927 års riksdag med anledning av i ämnet väckta motioner

för budgetåret 1927—1928 höjdes till 66,000 kronor. Av ifrågavarande

anslag avses 3,000 kronor till publicerande av bearbetningens resultat. Vid

anslagsberäkningen har förutsatts, att lokal åt nämnden hyresfritt ställes

till förfogande.

Bearbetningen av materialet har förutsatts skola bedrivas så raskt, att

redogörelsen för resultaten av taxeringen skulle föreligga inom ett å ett

och ett halvt år efter de sista fältarbetenas avslutande.

Av riksskogstaxeringsnämndens skrivelse till Kungl. Maj:t angående anslag

för arbetets fortsatta bedrivande under budgetåret 1928 1929 framgår, att

utöver de trakter av landet som enligt ovan angivna arbetsplan beräknats

skola taxeras under 1927 medhunnits taxeringen jämväl av Östergötlands län.

Då på sätt departementschefen anfört med hänsyn till riksskogstaxeringens

planmässiga bedrivande torde vara önskligt att även för nästkommande

budgetår för taxeringens utförande ställes till förfogande anslag till samma

belopp, som utgått under senare år eller 125,000 kronor, anser sig utskottet

böra tillstyrka anvisandet av detta belopp. Likaså vill utskottet i enlighet

med vad departementschefen ifrågasatt förorda att för budgetåret 1928 1929

liksom för budgetåret 1927—1928 uppföres ett extra reservationsanslag å

66,000 kronor för bearbetning av material från riksskogstaxeringen.

Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan

i fråga om sistnämnda anslag å 66,000 kronor hemställer utskottet nu,

I

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bearbetning

av material

från riksskogstaxeringen.

[109.]

Bkogsvårdens

befrämjande.

[113.]

Motioner.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

att riksdagen må för fortsättande av riksskogstaxeringen

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 125,000 kronor.

37:°) Bearbetning av material frän riksskogstaxeringen. Under åberopande

av vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må för bearbetning av material från

riksskogstaxeringen anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra reservationsanslag av 66,000 kronor.

38:o) Skogsvårdens befrämjande. Under punkt 113 har Kungl. Maj-t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1928—1929 anvisa till skogsvårdens

befrämjande att i mån av förefallande behov fördelas mellan vederbörande

skogsvårdsstyrelser ett extra reservationsanslag av 550,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 260—264 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta motioner nämligen:

1) nr 44 i första kammaren av herr Tjällgren m. fl., likalydande med

nr 77 i andra kammaren av herr Olsson i Golvvasta m. fl, i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1928—1929 anvisa

till skogsvårdens befrämjande att i mån av förefallande behov fördelas

mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser ett extra reservationsanslag: av

750,000 kronor.

2) nr 45 i första kammaren av friherre Beck-Friis m. fl., likalydande med

nr 75 i andra kammaren av herr Olsson i Blädinge m. fl., i vilka hemställts

att riksdagen ville besluta att höja det av Kungl. Maj:t för budgetåret

1928—1929 till skogsvårdens befrämjande att i mån av förefallande behov

fördelas mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser begärda extra reservationsanslaget

å 550,000 kronor med 200,000 kronor till 750,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, hänvisas

till motionerna.

På förslag av Kungl. Maj:t har riksdagen för budgetåret 1927 — 1928 till

skogsvårdens befrämjande anvisat ett extra reservationsanslag av 500,000

kronor att i mån av förefallande behov fördelas mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 oktober 1927 har centralrådet för

skogsvårdsstyrelsernas förbund, med överlämnande av yttranden från samtliga

skogsvårdsstyrelser, hemställt, att för budgetåret 1928—1929 måtte till

berörda ändamål anvisas ett anslag å 750,000 kronor, avseende bidrag under

kalenderåret 1928.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

31

Over centralrådets berörda skrivelse hava infordrade utlåtanden avgivits

av domänstyrelsen den 31 oktober 1927 och av statskontoret den 21 november

1927.

Med avseende å behandlingen vid 1927 års riksdag av frågan om beredande

av medel för uppehållande av skogs vårdsstyrelsernas verksamhet torde böra

erinras om följande.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 12 november 1926 uppdragit åt

särskilda inom jordbruksdepartementet tillkallade sakkunniga att verkställa

utredning angående åtgärder från statens sida för tryggande av skogsvårdsstyrelsernas

ekonomi, hemställde dessa i ett av dem den 18 januari 1927

avgivet betänkande i ämnet, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå

riksdagen att dels antaga ett vid betänkandet fogat förslag till förordning

om ändrad lydelse av 1 och 4 §§ i förordningen den 11 oktober 1912 (nr

275) om skogsvårdsavgift, dels ock anvisa för budgetåret 1927—1928 till

skogsvårdens befrämjande, för att av Kungl. Maj:t i mån av förefallande

behov fördelas mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser, ett extra reservationsanslag

av 600,000 kronor.

Berörda författningsförslag innebar, bland annat, att den procent av virkets

taxerade värde, efter vilken skogsvårdsavgift utgår, skulle höjas från

1.3 till 1.7. De sakkunniga beräknade, att skogs vårdsstyrelsernas inkomster

av skogsvårdsavgifter härigenom skulle ökas med, i runt tal, 550,000 kronor,

vilken inkomstökning de sakkunniga funne behövlig, därest skogsvårdsstyrelserna

skulle vara i stånd att i tillfredsställande omfattning uppehålla

sin verksamhet.

I särskilda propositioner till 1927 års riksdag, nr 211 och 212, föreslog

Kungl. Maj:t, dels att för budgetåret 1927—1928 måtte till skogsvårdens

befrämjande anvisas ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor, dels ock

att den procent av virkesvärdet, varefter skogsvårdsavgift utgår, skulle höjas

från l.s till 1.5, genom vilken höjning en inkomstökning av cirka 275,000

kronor beräknades komma att tillföras skogsvårdsstyrelserna.

I motiveringen till berörda propositioner framhöll dåvarande departementschefen,

att han i likhet med de sakkunniga ansåge en inkomstökning för

skogsvårdsstyrelserna av 550,000 kronor för år vara behövlig, därest styrelserna

skulle kunna tillfredsställande fullgöra dem åvilande uppgifter. Beträffande

sättet för tillgodoseende av detta medelsbehov fann departementschefen,

jämväl i överensstämmelse med de sakkunniga, att det i första rummet

borde övervägas, huruvida ej behovet kunde täckas genom medel, som

anskaffades genom upptagande av skogsvårdsavgifter. Departementschefen

erinrade härvid, att enligt det förslag till ny lag om skogsaccis, som genom

proposition nr 105 förelagts 1927 års riksdag, det virkesvärde, efter vilket

skogsvårdsavgift utginge, skulle i icke obetydlig grad komma att höjas, och

beräknade departementschefen, att till följd härav ökade skogsvårdsavgifter

till belopp av minst 275,000 kronor per år skulle tillföras skogsvårdsstyrelserna.

För täckande av styrelsernas förenämnda medelsbehov å 550,000

kronor skulle sålunda ytterligare erfordras 275,000 kronor årligen, vilket

belopp enligt departementschefens mening lämpligen borde beredas genom

en höjning av skogsvårdsavgiftsprocenten från 1.3 till 1.5. Departementschefen

tilläde, att genom den ifrågasatta höjningen av skogsvårdsavgifterna

och den nya lagstiftningen om skogsaccis ökade medel komme att tillföras

skogsvårdsstyrelserna först i slutet av 1928 men att han det oaktat av statslinansiella

skäl ej kunde tillstyrka någon höjning av statsanslaget till skogs
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

vårdens befrämjande för budgetåret 1927-1928, vilket anslag för då löpande

budgetår utginge med 500,000 kronor. Den begränsning i skogsvårdsstyrelsernas

anslagsbehov för budgetåret 1927—1928, som till följd härav måste

äga rum, kunde enligt departementschefens mening vinnas dels till någon

del genom minskning av styrelsernas utgifter dels ock huvudsakligen därigenom,

att vissa skogsvårdsstyrelser, som vid utgången av 1926 ägde disponibla

behållningar över skulder, toge dessa behållningar i anspråk för

täckande av eventuell brist i 1927 års budget.

Riksdagen biföll propositionen nr 211 om anvisande för budgetåret 1927

—1928 av ett anslag å 500,000 kronor till skogsvårdens befrämjande men

avslog såväl propositionen nr 105 med förslag till ny skogsaccislag som

den i propositionen nr 212 föreslagna höjningen av skogsvårdsavgiftsprocenten.

I den skrivelse nr 321, varmed riksdagen anmälde sitt beslut i anledning

av propositionen nr 211, anförde riksdagen, bland annat:

Genom riksdagens beslut i anledning av propositionen nr 105 komme den

genom skärpning av skogsaccislagen beräknade ökningen i skogs vårdsavgifterna

att utebli. Då den lättnad i skogsbeskattningen, som sistnämnda

proposition avsett att åvägabringa, sålunda ej komme till stånd, ansåge sig

riksdagen icke kunna vara med om någon sådan ytterligare belastning i

förevarande avseende, som innefattades i Kungl. Maj:ts förslag till höjning

av skogsvårdsavgiftsprocenten. För beredande av de medel, som utöver nuvarande

skogsvårdsavgifter och nu utgående statsbidrag erfordrades för upprätthållande

av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, syntes därför en höjning av

statsbidraget vara den utväg, som företrädesvis borde anlitas. Då det torde

vara tillfyllest, om, såsom i propositionen nr 211 förutsatts, ifrågavarande

inkomstökning tillfördes skogsvårdsstyrelserna från och med år 1929, syntes

frågan om berörda anslagshöjning böra anstå till 1928 års riksdag.

Domänstyrelsen har tillstyrkt centralrådets förevarande framställning

under framhållande, att den av förenämnda sakkunniga verkställda utredningen

givit vid handen, att en förbättring av varaktig art av skogsvårdsstyrelsernas

ekonomi vore nödvändig, om icke deras för landets enskilda

skogsvård betydelsefulla verksamhet skulle äventyras, samt att denna förbättring,

åtminstone för närvarande, syntes kräva en ökning av de medel,

som ställdes till skogsvårdsstyrelsernas förfogande.

Statskontoret har anfört:

Då 1927 års riksdag uttalat sig för en höjning av det från ifrågavarande

anslag utgående bidraget till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet såsom den

enligt riksdagens mening lämpligaste utvägen för beredande av erforderlig

inkomstökning för skogsvårdsstyrelserna, och då den ifrågasatta höjningen

av anslaget vore vida lägre än det belopp, som skulle hava vunnits genom

de samma riksdag underställda förslagen till ändringar i gällande föreskrifter

angående skogsaccis och skogsvårdsavgift, därest dessa blivit av

riksdagen godtagna, syntes intet vara att erinra mot bifall till förevarande

framställning.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att skogsvårdsstyrelsernas ekonomiska

förhållanden nyligen varit föremål för ingående utredning genom

särskilda inom jordbruksdepartemetet tillkallade sakkunniga, vilken utredning

givit det resultat, att skogsvårdsstyrelserna vore i starkt behov av ökade

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 33

medel för att kunna behörigen fullgöra dem åvilande uppgifter. Med föranledande

härav framlade oek, såsom nämnt, Kungl. Ma.j:t för 1927 års

riksdag vissa förslag, åsyftande att bereda skogsvårdsstyrelserna väsentligt

höjda inkomster av skogsvårdsavgifter, vilka förslag emellertid avslogos av

riksdagen under uttalande, att de medel, som utöver nuvarande skogsvårdsavgifter

och nu utgående statsanslag erfordrades för upprätthållande av

skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, företrädesvis borde beredas genom höjning

av statsanslaget.

Enligt centralrådets beräkning skulle för tillgodoseende av skogsvårdsstyrelsernas

medelsbehov för nästkommande budgetår erfordras en höjning

av anslaget till skogsvårdens befrämjande med 250,000 kronor eller från

500,000 kronor till 750,000 kronor, därvid centralrådet dock förutsatt, att

ett särskilt anslag å 100,000 kronor skulle för berörda budgetår äskas för

främjande av skogsodling å av ålder kala marker.

Departementschefen har anfört följande:

»Vad först angår centralrådets framställning i sistberörda avseende är det

otvivelaktigt i och för sig synnerligen önskvärt, att en ökad verksamhet

för skogsodling av de vidsträckta arealer gammal, kal skogsmark, som inom

vårt land förefinnas, kommer till stånd. Emellertid synes påkallat, att

frågan om anvisande av särskilt statsanslag för detta ändamål ägnas en

mera allsidig utredning än den, som i ärendet föreligger. På grund härav

hemställer jag, att centralrådets förevarande framställning ej måtte för närvarande

föranleda någon Kungl. Majrts åtgärd.

Vad härefter angår den av centralrådet ifrågasatta höjningen för nästkommande

budgetår av anslaget till skogsvårdens befrämjande vill jag till

till en början erinra, att enligt förenämnda vid centralrådets skrivelse

fogade tablåer skogsvårdsstyrelserna beräknat, att styrelsernas nettoutgifter

under år 1928 för biträde med skogsvård, för fondering i och för inköp av

kött och frö, för skogsodling samt för undersökning och planläggning av

skogsdikningsföretag skulle uppgå till sammanlagt 649,000 kronor, men att

centralrådet ansett dessa utgifter kunna minskas med cirka 226,000 kronor

till 423,000 kronor. Även om det i och för sig är önskvärt, att sistnämnda

summa ställes till styrelsernas förfogande för tillgodoseende av nyssangivna

betydelsefulla ändamål, torde dock få antagas, att skogsvårsstyrelserna med

iakttagande av sträng sparsamhet samt, i vissa fall, genom skälig förhöjning

av de avgifter, som vederbörande markägare hava att utgiva till

skogsvårdsstyrelserna för lämnat biträde med skogsvårdsåtgärder, skola

kunna ytterligare nedbringa sina utgifter i förevarande avseende.

Vidare är att märka, att vissa skogsvårdsstyrelser alltjämt hava disponibla

behållningar över skulder. Enligt centralrådets beräkning skulle dessa

behållningar, som enligt en av förenämnda sakkunniga verkställd utredning

vid 1926 års utgång uppgingo till sammanlagt 1,447,302 kronor, under år

1927 hava minskats med cirka 300,000 kronor och sålunda vid slutet av

sagda år hava uppgått till cirka 1,147,000 kronor. Ehuru det givetvis är

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 10 sand. 2 häft. (Nr 2.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

önskvärt, att berörda behållningar ej förbrukas utan bibehållas såsom fonder

för möjliggörande av stabilisering av vederbörande skogsvårdsstyrelsers

ekonomi, torde dock under nu rådande förhållanden ett försiktigt anlitande

av dessa behållningar för bestridande av löpande utgifter ej böra möta avgörande

betänklighet. Jag tillåter mig härvid erinra, att med hänsyn till

den under år 1927 inträdda stegringen i priserna på vissa slag av trävaror

skogsvårdsstyrelsernas inkomster av skogsvårdsavgifter torde komma att ökas

från och med 1929 ävensom att ett särskilt anslag för skogsutdikning tillkommit,

vilket anslag jag ärnar föreslå skola för budgetåret 1928—1929 förhöjas

från 200,000 kronor till 300,000 kronor.

Här synes böra omnämnas, att med anledning av 1927 års riksdags därutinnan

gjorda framställning (R. skr. nr 321), efter det domänstyrelsen inkommit

med en omfattande statistisk undersökning i ämnet, åt centralrådet

uppdragits att verkställa utredning angående ändring i gällande bestämmelser

rörande redovisning av från allmänna skogar utgående skogsvårdsavgifter.

Då på grund av vad sålunda anförts skogsvårdsstyrelsernas oundgängliga

anslagsbehov för budgetåret 1928—1929 torde kunna sättas lägre än centralrådet

beräknat, finner jag mig ej kunna tillstyrka, att anslaget till skogsvårdens

befrämjande för nästkommande budgetår ökas med mera än 10

procent av nu för ändamålet utgående anslag. Anslaget skulle då uppgå

till 550,000 kronor.

Beträffande dispositionen av detta anslag för budgetåret 1928—1929 torde,

i överensstämmelse med vad härutinnan alltsedan 1922 varit gällande, det

böra ankomma å Kungl. Maj:t att i mån av förefallande behov fördela anslaget

mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser.»

I de i ämnet väckta motionerna har i överensstämmelse med vad centralrådet

föreslagit hemställts om ett till 750,000 kronor förhöjt anslag.

I motionerna 1:45 och 11:75 ingå motionärerna på ett närmare bemötande

av de av departementschefen, angivna skäl för anslagets begränsning på

sätt Kungl. Maj:ts förslag innebär. Sålunda framhålles, att redan den av

centralrådet vidtagna reduktionen med drygt en tredjedel i vad skogsvårdsstyrelserna

begärt vore så avsevärd, att redan på grund härav påkallades

den sparsamhet och avgiftsförliöjning, som departementschefen antytt, för

att verksamheten skulle kunna hållas uppe i skälig omfattning. Med anledning

av vad departementschefen anfört rörande anlitande av vissa skogsvårdsstyrelsers

behållningar till bestridande av löpande utgifter erinra motionärerna,

att enligt ovannämnda sakkunnigas utredning en sådan förbrukning

sedan flera år ägt rum i mycket stor omfattning, i det för samtliga

de äldre skogs vårdsstyrelser na beloppet av dylika behållningar nedgått med

icke mindre än 61.3 procent enbart under år 1923—1926 och centralrådet

hade beräknat minskningen under 1927 till 300,000 kronor. Till ytterligare

belysande av läget anföres i motionerna, att de fattigare skogsvårdsstyrelserna,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 3!)

som fullständigt eller nästan fullständigt saknade rörelsekapital, sedan länge

nödgats låna pengar i bank mot styrelsens personliga borgen i hopp att vid

årets slut, då statsanslaget och de reserverade skogsvårdsavgifterna fördelades,

återbetala lånet.

Beträffande först den av centralrådet upptagna frågan om särskilt anslag

för främjande av skogsodling å av ålder käla skogsmarker, vilken fråga

departementschefen ansett böra ägnas en mera allsidig utredning än den i

ärendet föreliggande, skall utskottet återkomma till detta spörsmål i särskilt

utlåtande över vissa till utskottet hänvisade i samband härmed stående

motioner.

Med avseende å frågan om beredande av ökade medel till skogsvårdens

främjande för budgetåret 1928—1929 har genom den utredning rörande

skogsvårdsstyrelsernas ekonomi, som på sätt ovan nämnts framlades i proposition

till 1927 års riksdag, till fullo ådagalagts, att skogsvårdsstyrelserna

äro i oavvisligt behov av ökade inkomster för att kunna på ett tillfredsställande

sätt upprätthålla sin verksamhet. Det ökade anslagsbehovet

liar visst samband med tillkomsten av 1923 års allmänna skogsvårdslag

med de nya ansvarsfulla uppgifter, som densamma ålägger skogsvårdsstyrelserna.

Rörande departementschefens anslagsberäkning för budgetåret 1928—1929

finner utskottet i likhet med motionärerna allvarliga betänkligheter kunna

resas mot tanken på att jämväl i fortsättningen räkna med att skogsvårdsstyrelserna

skola för löpande utgifter taga i anspråk sina eventuella behållningar,

vilka såsom ovan sagts redan i avsevärd grad decimerats. Vidare

synes utskottet lämpligheten av den av departementschefen antydda utvägen

att höja de avgifter, som vederbörande markägare hava att utgiva

till skogsvårdsstyrelserna för lämnat biträde med skogsvårdsåtgärder, kunna

starkt ifrågasättas med hänsyn till det minskade intresse för sådana åtgärder,

som därav torde kunna befaras bliva en följd.

Då utskottet med denna uppfattning icke finner någon vägande invändning

kunna göras mot det i motionerna begärda anslagsbeloppet, vilket

sammanfaller med det belopp, varom centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund gjort framställning och såväl domänstyrelsen som statskontoret tillstyrkt,

vill utskottet förorda, att anslaget för budgetåret 1928—1929 upptages

till nämnda belopp. Såsom statskontoret ock framhållit, är detta belopp

vida lägre än det belopp, som skulle hava vunnits genom de 1927 års riksdag

underställda förslagen till ändringar i gällande föreskrifter angående skogsaccis

och skogsvårdsavgift, därest dessa blivit av riksdagen godtagna. I detta sammanhang

anser sig utskottet böra uttala, att, i den mån genom eventuella förändringar

av antytt slag för ändamålet erforderliga medel kunna beredas, det

ifrågavarande anslaget självfallet bör undergå motsvarande minskning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

Vtukottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Statens skogs•

utdiknings
anslag.

[114.]

Motioner.

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning ock motionerna 1: 44 och 45 samt

11:75 och 77 för hudgetåret 1928—1929 anvisa till

skogsvårdens befrämjande att i mån av förefallande behov

fördelas mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser ett

extra reservationsanslag av 750,000 kronor.

39:o) Statens skogsutdikningsanslag. Under punkt 114 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1928—1929 under benämning statens

skogsutdikningsanslag anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nr 43 i första kammaren av herr Tjällgren m. fl. och nr 76 i

andra kammaren av herr Olsson i Golvvasta m. fl., har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att för budgetåret 1928—1929 under benämning statens

skogsutdikningsanslag anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet inom

område, varå skogsvårdslagen äger tillämpning, av torrläggningsföretag,

vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn till dess

utnyttjande för skogsbörd, har riksdagen för budgetåret 1927—1928 under

benämning statens skogsutdikningsanslag anvisat ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor (se prop. nr 156; B. skr. nr 235).

För bidrag från ifrågavarande anslag lända till efterrättelse bestämmelserna

i kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag

från statens skogsutdikningsanslag. Vidare har Kungl. Maj:t samma

dag utfärdat cirkulär (nr 273) till samtliga skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet

med vissa föreskrifter rörande tillämpningen av nämnda kungörelse.

Sedan chefen för jordbruksdepartementet anbefallt centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund att inkomma med uppgift å det belopp, som

för budgetåret 1928—1929 borde av riksdagen äskas till understödjande

av ändamål, som avses med anslaget i fråga, har centralrådet hemställt, att

detta belopp måtte bestämmas till 500,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Såsom min företrädare i ämbetet påpekade vid framställandet av förslag

om beviljande för budgetåret 1927—1928 av ett anslag av 200,000 kronor

för skogsutdikning, varom nu är fråga, skulle igångsättandet av en verkligt

effektiv utdikningsverksamhet otvivelaktigt kräva anslag till högre belopp.

Han fann sig dock, med hänsyn till det statsfinansiella läget samt då förrättningar

i större utsträckning knappast hunne företagas under första verksamhetsåret,

ej böra tillstyrka högre anslag än vad sålunda föreslogs. Vidare

ansåg han lämpligt att, innan närmare erfarenhet vunnits om de föreslagna

grunderna för understödsverksamhetens handhavande, en viss varsamhet

iakttoges med avseende å anslagsanvisningen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Tydligt är att med hänsyn till de omfattande arealer försumpade skogsmarker,

som finnas i vårt land, väsentligt högre anslag skulle vara erforderligt,

därest en utdikning, möjliggörande sagda arealers användning för

skogsproduktion, skulle kunna åvägabringas inom överskådlig tid. För närvarande

synes ej kunna ifrågasättas en höjning av anslaget motsvarande en

dylik utveckling. För en viss försiktighet med anslagets utmätande talar

tillika frånvaron av erfarenhet rörande verkningarna av de fastställda grunderna

för verksamhetens handhavande. För personal vid skogsvårdsstyrelserna

hölls under början av hösten 1927 en instruktionskurs vid skogshögskolan

i ändamål att öka personalens kompetens vid handläggning av skogsavdikningsförrättningar.

Då verkställandet av dylika förrättningar i allmänhet

ej kunde igångsättas förrän efter avslutandet av sagda kurs, maste

den tid, inom vilken skogsvårdsstyrelserna enligt omförmälda kungörelse den

27 juni 1927 hade att hos Kungl. Maj:t göra framställning om medel för år

1928 för statsbidrags utdelande, utsträckas från den författningsenligt bestämda

dagen den 15 december 1927 till den 1 mars 1928. Några framställningar

om bidrag från ifrågavarande anslag, varav utredning kunde

vinnas rörande anslagsbehovet, hava därför ej hunnit inkomma till Kungl.

Maj:t.

Av de yttranden, som i förevarande ärende av centralrådet inhämtats från

skogsvårdsstyrelserna, framgår även, att från några styrelsers sida tveksamhet

gjort sig gällande rörande den omfattning, i vilken anslaget ma komma

att tagas i anspråk. Å andra sidan hava flera skogsvårdsstyrelser att förmäla

om ingivandet till styrelserna av ett stort antal ansökningar om bidrag.

Med hänsyn till sålunda föreliggande förhållanden vill jag tillstyrka, att

för närvarande medgives en anslagshöjning av 100,000 kronor, därvid jag

ytterligare vill framhålla den synnerliga vikt, som maste tilläggas en verksamhet

av förevarande slag, och betydelsen av statens kraftiga stöd för

verksamhetens fortgång och utveckling.»

Det i motionerna begärda beloppet sammanfaller med det belopp, varom

centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund i dess ovanberörda skrivelse

gjort framställning.

I betraktande av vad departementschefen i ärendet anfört och med hänsyn

jämväl till den av utskottet under nästföregående punkt förordade höjningen

med 200,000 kronor i det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget till skogsvårdens

befrämjande, från vilket anslag jämväl nu ifrågavarande ändamål

i viss omfattning torde kunna tillgodoses, synes något mera trängande

behov icke föreligga av en höjning av statens skogsutdikningsanslag utöver

vad Kungl. Maj:t föreslagit, utan synes därmed lämpligen böra anstå

i avvaktan på någon erfarenhet beträffande verkningarna av de 1927

för ifrågavarande anslag fastställda grunderna. Utskottet kan därför icke

tillstyrka motionerna.

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å de i ämnet

väckta motionerna 1:43 och 11:76 för budgetåret 1928

—1929 under benämning statens skogsutdikningsanslag

anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.

Skogsvårds- 40:o) Skogsvårdsstyrelsemas förbund. Under punkt 115 har Kungl. Maj:t

^förbund. föreslagit riksdagen att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna under

[115.] kalenderåret 1928 för skogsvårdsstyrelsemas förbund anvisa för budgetåret

1928—1929 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 268 — 270.)

Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för den sammanslutning,

benämnd skogsvårdsstyrelsemas förbund, vari nämnda styrelser äro förenade,

har för vartdera av budgetåren 1926—1927 och 1927—1928 anvisats ett

extra reservationsanslag av 10,000 kronor, avsedda för kostnaderna under

respektive kalenderåren 1926 och 1927. Stadgar för förbundet hava av

Kungl. Maj:t fastställts den 14 augusti 1925.

I skrivelse den 29 september 1927 har centralrådet för samma förbund

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1928

1929 såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för förbundet under

år 1928 anvisa 20,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Till bestridande av kostnaderna under kalenderåret 1928 har centralrådet

beräknat, att ett statsbidrag av 20,000 kronor vore erforderligt. Med hänsyn

till den ökade omfattningen av förbundets verksamhet anser även jag

förbundet vara i behov av förhöjt bidrag. Det av centralrådet omförmälda,

åt rådet enligt författningsbestämmelse lämnade uppdraget med avseende å

fördelning av statens skogsutdikningsanslag torde komma att medföra ett

icke ringa arbete. Vad i övrigt beträffar centralrådets arbetsuppgifter

må, såvitt angår det arbete, som av centralrådet utföres efter Kungl.

Maj:ts uppdrag, erinras om de stundom högst arbetskrävande utredningar,

som överlämnas till centralrådet för utförande, samt om de till förbundet

i icke ringa antal för yttrande remitterade ärenden. Centralrådets ökade

arbetsbörda synes mig särskilt påkalla en höjning av de medel, som stå

till förfogande för sekreterarbiträde och annan för utredningsuppdrag behövlig

arbetskraft, samt eventuellt böra föranleda en omläggning av ordningen

för sekreterargöromålens utförande. Någon höjning i kostnaderna

för centralrådet och arbetsutskottet synes härjämte vara motiverad. Beträffande

det belopp, varmed anslaget för ändamålet må höjas, anser jag

mig likväl icke kunna tillstyrka en så hög summa som föreslagits av centralrådet.

Genom en anslagsökning av 5,000 kronor synes kunna vinnas

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

39

en för närvarande tillräcklig utvidgning av möjligheterna för centralrådet

att på ett tillfredsställande sätt fullfölja sin verksamhet.»

Med hänsyn till vad departementschefen i ärendet anfört finner sig ut- utskottet.

skottet höra förorda ett till 15,000 kronor förhöjt anslag för ändamålet

i fråga.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av

kostnaderna under kalenderåret 1928 för skogsvårdsstyrelsernas

förbund anvisa för budgetåret 1928—1929

ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

41:o) Lantmäteriundervisningen. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Lantmäteri
''

WThd&TUXQ *

Maj:ts under punkt 120 gjorda framställning hemställer utskottet, ningen.

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande

anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra reservationsanslag

av 49,500 kronor.

Stockholm den 14 februari 1928.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Nilsson i Kabbarp, Andersson i Fältenborg,

Sjöblom, Lundell, Tjällgren, Gabrielsson och Eriksson i Ljusdal, samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Olsson i Broberg, Pettersson i

Bjälbo, Carlström, Andersson i Grimbo, Vahlstedt, Björk och Adler;

med undantag därav att vid behandling av punkterna 17—41 herr Olsson i Rödningsberg

deltagit i stället för herr Vahlstedt.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Reservation

under punkt 16 (fjäderfäavelns befrämjande)

av herrar Tjällgren och Andersson i Grimbo, som yrkat bifall till den

ämnet väckta motionen II: 7.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:50 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta moti s. 4 i texten