Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd i anledning av skador till följd av Vänerns översvämning jämte i samma ämne väckta motioner.
1928-04-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1928:49, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd i anledning av skador till följd av Vänerns översvämning jämte i samma ämne väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.
27
Nr 49.
Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1928 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd
i anledning av skador till följd av Vänerns översvämning
jämte i samma ämne väckta motioner.
(l:a avd.)
•I en till riksdagen den 2 mars 1928 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition nr 167 har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för
samma dag föreslagit riksdagen medgiva, att för understöd åt vissa jordbrukare
vid Vänern i anledning av år 1927 inträffade översvämningar
må från det i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppförda förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter disponeras ett belopp av intill 200,000
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.
I två inom riksdagen före berörda propositions avlämnade väckta likalydande
motioner nämligen nr 181 i första kammaren av herr Lundell
m. fl. och nr 260 i andra kammaren av herr Ros m. fl. har hemställts,
att riksdagen ville bevilja ett anslag av 200,000 kronor att ställas till
Kungl. Maj:ts förfogande för att enligt grunder, som av Kungl. Maj:t
bestämmas, tilldelas genom Vänerns översvämningar år 1927 svårast hemsökta
personer.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
Sedan under år 1927 ett ovanligt högt vattenstånd varit rådande i Vänern,
varigenom vållats betydande översvämningar och strandägare åsamkats
stora skador, hava länsstyrelserna i Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands
län var för sig i skrivelser den 14 och 28 januari 1928 samt den 31 december
och den 13 december 1927 gjort framställning om medels beredande
med största möjliga belopp för utlämnande av bidrag åt behövande personer.
Till grund för länsstyrelsernas skrivelser — vilka föranletts av inkomna
framställningar från enskilda nödlidande jordbrukare m. fl. om bistånd —
hava legat värderingar av skador å åker, äng och invallningar samt i
vissa fall å betesmark, vilka värderingar verkställts av för ändamålet särskilt
tillkallade uppskattningsmän.
Motioner.
28
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.
Infordrade utlåtanden i ärendet hava avgivits den 3 februari 1928 av
lantbruksstyrelsen samt den 13 februari 1928 av statskontoret.
Det må erinras, att Kungl. Maj:t tidigare på grund av åren 1910
och 1924 inträffade översvämningar av Vänern från undsättningsfonden
beviljat hjälpbehövande jordbrukare understöd, på grund av skador
vid förstnämnda tillfälle med sammanlagt omkring 90,000 kronor enligt
skilda beslut under åren 1911—1913 samt för skador vid det senare tillfället
med tillhopa 38,000 kronor enligt beslut den 22 januari 1926. 1910
års skador hade uppskattats till omkring 890,000 kronor samt 1924 års
skador till omkring 1,108,000 kronor.
Totala beloppet av den genom 1927 års översvämning av Vänern orsakade
skadan av nu förevarande slag omkring sjön har enligt en inom lantbruksstyrelsen
med stöd av föreliggande handlingar gjord sammanställning uppskattats
till ett belopp av tillhopa 1,271,503 kronor 55 öre, varav 83,339
kronor 25 öre för Älvsborgs län, 452,573 kronor 60 öre för Skaraborgs
län samt 735,590 kronor 70 öre för Värmlands län. Skadebeloppen hava av
respektive länsstyrelser uppdelats med hänsyn till möjligheten för vederbörande
jordägare att själva bära de gjorda förlusterna. Denna fördelning
tydliggöres av nedanstående uppställning, i vilken under I inräknats sådana
skadebelopp, som utan anlitande av nödhjälp ansetts vara för jordägarna
överkomliga, medan under II och III upptagits sådana förluster, till vilkas
lindrande statsunderstöd funnits böra utgå. Vissa av de utav sistnämnda
förluster drabbade jordägarna ansåges emellertid vara i stånd att återbetala
eventuellt erhållna nödhjälpsmedel. Övriga jordägares förluster till belopp,
som angivas under III, borde däremot i betraktande av vederbörandes svaga
ekonomi täckas med statsbidrag.
I. ii.
Älvsborgs län, kronor — 37,471: so
Skaraborgs » » 161,169: so 127,169: so
Värmlands » » 447,193:7 0 121,484:15
Summa kronor 608,363: 20 286,125: 45
in.
Summa.
45,867: 45 83,339: 25
164,234: so 452,573: so
166,912: 85 735,590: 70
377,014: 90 1,271,503: 55
Den vattenskadade marken har beräknats till följande ungefärliga arealer,
nämligen i Älvsborgs län 580 hektar, i Skaraborgs län 3,200 hektar och i
Värmlands län 6,900 hektar eller sammanlagt till omkring 10,680 hektar.
Lantbruksstyrelsen har i till Kungl. Maj:t avgivet utlåtande bland annat
framhållit vid bedömandet av föreliggande framställningar om ersättning
av statsmedel för skada, som förorsakats av Vänerns översvämningar, borde
särskilt beaktas, att ovissheten om utgången av det sedan ett flertal
år tillbaka anhängiga målet om sjöns reglering för kraftändamål i icke
ringa mån torde hava utgjort ett hinder såväl för sådan omläggning av
jordbruksdriften, som kunde anses påkallad av Vänerns vattenståndsförhållanden,
som även för tillkomsten av eljest önskvärda invallningar vid
sjön. Styrelsen har vitsordat önskvärdheten av att jordinnehavare, vilka åsam
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49. 29
kals skada genom Vänerns höga vattenstånd år 1927, i mån av verkligt
behov erhölle hjälp med anlitande av statsmedel i form av lån eller bidrag
utan återbetalningsskyldighet. I fråga om de grunder, enligt vilka fördelningen
av till länsstyrelsernas förfogande eventuellt ställda medel skulle
komma att verkställas, lämnade föreliggande framställningar ieke tydligt
besked. För samtliga län enhetliga riktlinjer i nämnda avseende torde
därför böra uppställas, varjämte det i varje särskilt fall föreliggande nödhjälpsbehovet
syntes böra underkastas ytterligare och skärpt kontroll. Enligt
lantbruksstyrelsens uppfattning borde därvid särskild uppmärksamhet
ägnas åt, bland annat, skadans relativa betydelse i förhållande till respektive
jordbruks totala areal och dess därav följande inverkan på vederbörandes
utkomstmöjligheter.
Departementschefen har anfört följande.
»Såsom förut erinrats har redan tidigare i anledning av timade översvämningar
åren 1910 och 1924 understöd i särskild ordning beviljats nödlidande
jordbrukare vid Vänern. Liknande skäl torde tala för att staten även denna
gång lämnar sitt bistånd, desto mer som, såvitt utredningen i ärendet giver
vid handen, de skadegörande verkningarna av 1927 års översvämningar av
skilda anledningar kunna väntas bliva synnerligen omfattande och medföra,
att särskilt många mindre jordbrukare och lägenhetsinnehavare komma i en
synnerligen bekymmersam ställning. Härtill torde jämväl medverka den
ovanligt korta tid, som förflutit mellan Vänerns båda senaste översvämningar.
De genom högvattnet 1924 hårdare drabbade hade icke hunnit
åter bringa sin ekonomi i jämvikt, när 1927 års översvämning tillfogade
dem nya än större förluster. Det mindre understöd, som staten lämnade
för 1924 års skador, torde väl för många hava varit till nytta utan att
dock för upphjälpandet av den skadelidandes ställning bliva av mera ingripande
betydelse.
Av lantbruksstyrelsen har framhållits, att de utförda skadevärderingarna
delvis varit tämligen summariska samt verkställts efter i viss mån skiljaktiga
grunder inom de olika länen. Även de inhämtade uppgifterna rörande vederbörande
markägares ekonomiska förhållanden synas vara mindre fullständiga.
Önskligt hade tvivelsutan varit, att säkrare hållpunkter förelegat för bedömandet
av hjälpbehovet och avvägandet av erforderligt anslagsbelopp.
Med hänsyn till ärendets angelägna och brådskande natur vill jag dock tillstyrka,
att anslagsfrågan nu företages till avgörande utan avvaktande av
ytterligare utredning.
Vid ståndpunkttagandet till anslagsfrågan torde de gjorda sammanställningarna
över de uppkomna totala skadeförlusterna kunna tjäna till vägledning.
Enligt nämnda sammanställningar utgör sammanlagda beloppet av
inträffad skadegörelse å åker- och ängsmark samt invallningar omkring
1.270.000 kronor. Härav beräknas omkring 375,000 kronor falla på jordbrukare
i behov av nödhjälp och i övrigt med så svag ekonomi, att återbetalning
av lämnade understöd icke bör ifrågasättas. Med utgångspunkt
härifrån vill jag tillstyrka, att för ändamålet ställes till förfogande intill
200.000 kronor, ett belopp som avvägts med hänsyntagande till att understöd
endast bör lämnas till verkligt hjälpbehövande, mindre bemedlade jordbrukare.
Genom ett dylikt anslag skulle understöd kunna utlämnas till täckande av
i medeltal omkring 50 procent av de mest hjälpbehövandes förluster, såvitt
desamma framgå av den nu föreliggande utredningen.
Utskottet.
30 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.
Beträffande de närmare fördelningsgrunderna får jag hänvisa till vad
lantbruksstyrelsen i detta avseende anfört. För ernående av önskvärd rättvisa
och jämnhet synes, såsom nämnda styrelse framhållit, ytterligare utredning
erforderlig. Jag förutsätter, att vederbörande länsstyrelser erhålla
uppdrag att under samverkan sinsemellan uppgöra enhetliga riktlinjer i sådant
avseende. Å Kungl. Maj:t lärer böra ankomma att, sedan dylik ytterligare
utredning inkommit, närmare besluta angående anslagets fördelning.
I avseende å sättet för beredande av täckning för det ifrågasatta beloppet
är visserligen att märka, att tidigare beviljade medelsbelopp utgått från
undsättningsfonden. Såsom av statskontoret närmare belysts, är dock fondens
tagande i anspråk denna gång, i betraktande av understödets storlek samt
fondens övriga uppgifter, knappast tillrådligt. Med avseende härå må tillika
framhållas, att vissa andra framställningar föreligga, avseende understöd för
förluster, vilka genom andra under 1927 inträffade vattenflöden drabbat
ekonomiskt mindre väl ställda lantmän, önskvärt synes vara, att medel ur
nämnda fond må finnas tillgängliga för de bidrag, som i dylika fall skäligen
må prövas böra utgå och vilka i övrigt icke synas komma att uppgå till
några större belopp.
Av vad jag förut anfört torde framgå, att det är angeläget, att ifrågavarande
understöd kommer vederbörande tillhanda snarast möjligt, varför
understödsbeloppen lära böra utanordnas redan under innevarande budgetår.
På grund härav och med hänsyn tagen till förevarande utgifts karaktär
av en engångsutgift, vilken icke kunnat förutses, anser jag mig böra tillstyrka,
att för ändamålet må disponeras det i riksstaten upptagna förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter, vartill dock riksdagens medgivande förutsättes.
Av nämnda anslag, vilket för budgetåret 1927—1928 utgör 1,000,038
kronor, har hittills under samma budgetår av Kungl. Maj:t anvisats ett belopp
av omkring 101,150 kronor, och hava från anslaget utbetalts omkring
355,000 kronor, därav 250,000 kronor hänföra sig till en av riksdagen (R.
skr. nr 173/1926) medgiven disposition av högst 1,000,000 kronor för bränslekommissionens
avveckling. Enligt inhämtad upplysning torde icke före den 1
juli 1928 komma att för sistnämnda ändamål tarvas ytterligare medelsuttag.
Tillika må erinras, hurusom i två till innevarande års riksdag avlåtna propositioner
(nr 50 och 58) ifrågasättes, att från anslaget till oförutsedda utgifter
må förskotteras vissa belopp, vilka emellertid efter det nya budgetårets
ingång den 1 juli 1928 skulle ersättas från av riksdagen för de särskilda
med förskotten avsedda ändamål beviljade anslag. Även med tagen
hänsyn till sålunda väntad anslagsbelastning kan anslaget till oförutsedda
utgifter, sa vitt för närvarande kan bedömas, utan i varje fall mera avsevärt
överskridande bära nu ifrågasatta ytterligare utgift.»
Med hänsyn till i ärendet föreliggande omständigheter anser sig utskottet
böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
Utskottet hemställer,
1) att riksdagen må medgiva, att för understöd åt
vissa jordbrukare vid Vänern i anledning av år 1927
inträffade översvämningar må från det i riksstaten för
budgetåret 1927—1928 uppförda förslagsanslaget till oför
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49. 31
utsedda utgifter disponeras ett belopp av intill 200,000
kronor,
2) att de väckta motionerna I: 181 och II: 260 må
anses besvarade genom vad utskottet hemställt under
punkt 1 här ovan.
Stockholm den 17 april 1928.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 43.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1928:182 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående understöd i anledning av skador till följd av Vänerns översvämning. a1 i texten