Utlåtande i anledning av väckt motion om beredande åt sådana kommuner i Norrland och Dalarna, där s. k. kronotorp i större utsträckning äro belägna, av visst understöd till skolväsendet.
1928-04-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1928:50, Utlåtande i anledning av väckt motion om beredande åt sådana kommuner i Norrland och Dalarna, där s. k. kronotorp i större utsträckning äro belägna, av visst understöd till skolväsendet.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.
1
Nr 50.
Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1928 kl. 3 e. in.
Utlåtande i anledning av väckt motion om beredande åt sådana
kommuner i Norrland och Dalarna, där s. k. kronotorp i
större utsträckning äro belägna, av visst understöd till
skolväsendet.
(2:a avd.)
Uti en inom riksdagens andra kammare väckt, till jordbruksutskottet hänvisad
motion, nr 376, av herrar Frost och Johansson i Sollefteå har hemställts,
att riksdagen måtte besluta att
1) bestämmelserna enligt 29 § i allmänna grunder för upplåtande av
kolonat å kronoparker inom Norrland och Dalarna jämväl måtte gälla för
kommuner, där s. k. kronotorp i större utsträckning äro belägna, samt
2) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att det övervägande, huruvida
understöd utöver vad i ovannämnda bestämmelse sägs, måtte tillkomma
kommun, som ådrages ökade kostnader för barn tillhörande kolonister, vilket
övervägande enligt 1925 års riksdags beslut skall inom ecklesiastikdepartementet
företagas, även må gälla kommuner, som ådragas ökade kostnader i
skolhänseende för kronotorpares barn.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, hänvisas
till motionen.
Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat skolöverstyrelsens yttrande
över motionen. Styrelsen anför följande.
överstyrelsen hade i anledning av nämnda motion från vederbörande
statens folkskoleinspektörer inhämtat uppgifter angående inom respektive
inspektionsområden förefintliga skoldistrikt med ett mera betydande antal
s. k. kronotorpare, ävensom uppgifter rörande dels de särskilda fall, då
ifrågavarande bebyggelse föranlett skoldistrikten att upprätta nya skolor
eller läraravdelningar och att uppföra nya skolbyggnader, dels de särskilda
fall, i vilka behov av nya skolbyggnader för tillgodoseende huvudsakligen
av kronotorparnas intressen kunde anses föreligga.
Av berörda uppgifter inhämtades bland annat, att i skoldistrikten inom
Dalarnes södra, Dalarnes norra, Hälsinglands södra, Medelpads och Jämtlands
södra inspektionsområden kronotorpare och odlingslägenhetsinnehavare
förekomme endast i spridda fall, och att några särskilda skolor eller läraravdelningar
icke vare sig nu eller framdeles torde för deras räkning er
Bihang
till riksdagens protokoll 1928. 10 samt. 16 höft. (Nr 50—53.)
Skolöverstyrelsen.
1
1925 års
riksdag.
2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.
iOnli as. Även beträffande sådana skoldistrikt inom övriga inspektionsområden,
där ett större antal kronotorpare och odlingslägenhetsinnehavare vore
bosatta, framginge av de lämnade uppgifterna, att torp och odlingslägenheter
i många fall läge så spridda, att för dem icke lämpligen kunde upprättas
särskilda skolor.^ Där i dylika fall barnen icke kunde hänvisas till
någon på rimligt avstånd belägen skola, ordnades skolgången lämpligast
genom inackordering eller genom anordnande av skolskjutsar. Åtskilliga
folkskoleinspektörer och skolrådsordförande framhölle därför behovet av
större statsbidrag till inackordering av skolbarn och till skolskjutsar, och
att ökade sådana bidrag måtte tilldelas framför allt sådana skoldistrikt,
som hade att genom dylika anordningar sörja för ifrågavarande barns
skolgång.
Emellertid vore i icke fa skoldistrikt kronotorpare och odlingslägenhetsinnehavare
bosatta i så stort antal och under sådana förhållanden, att skoldistrikten
därav föranletts att inrätta särskilda skolor, eller att de i en nära
framtid syntes bliva nödsakade att inrätta sådana, varav givetvis följde
även behovet av nya skolbyggnader.
Bland skoldistrikt, som för ifrågavarande ändamål kunde vara i behov
av nya skolbyggnader, nämndes Högsta i Gävleborgs län, Tåsjö, Bodum,
Fjällsjö, Ramsele, Anundsjö och Junsele i Västernorrlands län, Ström i
Jämtlands län, Lycksele, Stensele, Vilhelmina, Jörn och Norsjö i Västerbottens
län, Älvsby, Hortlax, Överluleå, Jockmock, Råneå, övertorneå, Korpilombolo,
Junosuando och Överkalix i Norrbottens län.
Behovet av nya skolbyggnader huvudsakligen för tillgodoseende av kronotorpares
och odlingslägenhetsinnehavaras intressen beräknades i nämnda
skoldistrikt till sammanlagt mellan 30 och 40 anläggningar.
Vid en undersökning av här berörda förhållanden framginge otvetydigt,
att ett stort antal skoldistrikt i landets nordligaste trakter ställdes inför betydande
svårigheter och ådroges ansenliga kostnader genom den här ifrågavarande
bebyggelsen a kronans mark, vilken bebyggelse av kommunerna
icke sällan såges med oblida ögon just på grund av de ökade kostnader särskilt
för skolväsendet, som den medför. Visserligen måste medgivas, att
statsmakterna på olika vägar kommit särskilt skoldistrikten i övre Norrland
till avsevärd hjälp vid ordnandet och uppehållandet av skolväsendet i allmänhet,
varvid i synnerhet finge erinras om statsbidragen till inackordering
av skolbarn, till anordnande av skolskjutsar samt till uppförande av skolhem
och folkskolebyggnader, men i de speciella fall, varom här vore fråga,
syntes skoldistrikten kunna anses berättigade till ytterligare stöd från det
allmänna. Överstyrelsen kunde för sin del icke finna det mindre befogat
ellei behövligt, att staten lämnade hjälp till anskaffande av skolbyggnader
för kronotorpares och odlingslägenhetsinnehavares barn, än att sådan hjälp
lämnades vid uppförande av skolbyggnader, avsedda för kolonisternas barn,
varför överstyrelsen finge uttala sin anslutning till av motionärerna anförda
synpunkter och förslag.
Såsom ock i motionen omförmäles har uti de av 1925 års riksdag godkända
allmänna grunderna för upplåtande av kolonat å kronoparker i Norrland
och Dalarna (S. F. S. nr 291: 1925) intagits en bestämmelse (§ 29), att
det må ankomma på Kungl. Maj:ts prövning, huruvida och i vad mån
understöd må lämnas vederbörande skoldistrikt för upprättande av skola,
avsedd huvudsakligen för kolonisters barn, genom avgiftsfritt upplåtande
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.
3
under nyttjanderätt från kronopark av för ändamålet erforderlig mark och
kostnadsfritt tillhandahållande å rot av erforderligt virke. På sätt framgår
av propositionen nr 90 — varigenom förslaget till nämnda grunder förelädes
riksdagen — hade under utredningen i ärendet jämväl väckts fråga
om eventuellt ytterligare statligt understöd åt vissa skoldistrikt i form av
särskilt bidrag till skolbyggnaders uppförande och till inackordering av
skolbarn i skolhem eller enskilda hem. Departementschefen uttalade härom,
att han då icke vore i tillfälle att taga ställning till den sålunda väckta
frågan, varjämte departementschefen meddelade, att den borde för övervägande
överlämnas till ecklesiastikdepartementet. Uti vissa i anledning
av propositionen väckta motioner (I: 249 och II: 374) föreslogs, att i ovanberörda
bestämmelse (§ 29) borde utsägas, att skattetyngd skolkommun,
som ådroges ökade kostnader för barn, tillhörande kolonister — särskilt
sådana, som inflyttade från annan kommun — även borde kunna erhålla
understöd utöver vad i propositionen föreslagits. Jordbruksutskottet yttrade
i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 67 rörande detta spörsmål,
att utskottet icke ville förneka, att visst fog funnes för motionärernas
hemställan, och förutsatte, att frågan gjordes till föremål för Kungl.
Maj:ts uppmärksamhet genom utredning på sätt departementschefen ställt
i utsikt. Enligt vad utskottet inhämtat har dylik utredning sedermera
igångsatts, men har ännu icke lett till något Kungl. Maj:ts beslut.
Med förevarande motion avses att bereda vederbörande kommuner samma
hjälp med avseende å ordnandet av skolförhållandena för skogstorpares
och odlingslägenhetsinnehavares barn, som redan är medgiven eller må
komma att bestämmas ifråga om kolonisternas barn. Den av skolöverstyrelsen
gjorda utredningen torde giva vid handen, att sakliga skäl tala
för åtgärder i dylikt syfte. Utskottet, som finner framställningen behjärtansvärd,
anser sig därför böra förorda beslut av den innebörd motionärerna
avse.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen i anledning av motionen II: 376 måtte
1) medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:ts
prövning, huruvida och i vad mån understöd må lämnas
vederbörande skoldistrikt för upprättande av skola, avsedd
huvudsakligen för skogstorpares och odlingslägenhetsinnehavares
barn, genom avgiftsfritt upplåtande
under nyttjanderätt från kronopark av för ändamålet
erforderlig mark och kostnadsfritt tillhandahållande å
rot av erforderligt virke; samt
2) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att utredningen
huruvida ytterligare statligt understöd bör be
-
Utskottet.
4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.
redas vissa skoldistrikt, som ådragas ökade skolkostnader
för barn tillhörande kolonister, må komma att
omfatta även skoldistrikt, som få vidkännas dylika
kostnader för skogstorpares och odlingslägenhetsinnehavares
barn.
Stockholm den 20 april 1928.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
tran törsta kammaren: herrar Sederholm, Andersson i Fältenborg, Boberg, Sjöblom,
Lundell, Eriksson i Ljusdal och Alexander Nilsson samt
tran andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälbv, Olsson i Broberg, Uddenberg,
Pettersson i Bjälbo, Carlström, Olsson i Rödningsberg, Lindgren och Adler.
*
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1928:219 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om beredande åt sådana kommuner i Norrland och Dalarna, där s. k. kronotorp i större utsträckning äro belägn a1 i texten