Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om beredande åt sådana kommuner i Norrland och Dalarna, där s. k. kronotorp i större utsträckning äro belägna, av visst understöd till skolväsendet.

1928-04-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1928:50, Utlåtande i anledning av väckt motion om beredande åt sådana kommuner i Norrland och Dalarna, där s. k. kronotorp i större utsträckning äro belägna, av visst understöd till skolväsendet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

1

Nr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1928 kl. 3 e. in.

Utlåtande i anledning av väckt motion om beredande åt sådana

kommuner i Norrland och Dalarna, där s. k. kronotorp i

större utsträckning äro belägna, av visst understöd till

skolväsendet.

(2:a avd.)

Uti en inom riksdagens andra kammare väckt, till jordbruksutskottet hänvisad

motion, nr 376, av herrar Frost och Johansson i Sollefteå har hemställts,

att riksdagen måtte besluta att

1) bestämmelserna enligt 29 § i allmänna grunder för upplåtande av

kolonat å kronoparker inom Norrland och Dalarna jämväl måtte gälla för

kommuner, där s. k. kronotorp i större utsträckning äro belägna, samt

2) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att det övervägande, huruvida

understöd utöver vad i ovannämnda bestämmelse sägs, måtte tillkomma

kommun, som ådrages ökade kostnader för barn tillhörande kolonister, vilket

övervägande enligt 1925 års riksdags beslut skall inom ecklesiastikdepartementet

företagas, även må gälla kommuner, som ådragas ökade kostnader i

skolhänseende för kronotorpares barn.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, hänvisas

till motionen.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat skolöverstyrelsens yttrande

över motionen. Styrelsen anför följande.

överstyrelsen hade i anledning av nämnda motion från vederbörande

statens folkskoleinspektörer inhämtat uppgifter angående inom respektive

inspektionsområden förefintliga skoldistrikt med ett mera betydande antal

s. k. kronotorpare, ävensom uppgifter rörande dels de särskilda fall, då

ifrågavarande bebyggelse föranlett skoldistrikten att upprätta nya skolor

eller läraravdelningar och att uppföra nya skolbyggnader, dels de särskilda

fall, i vilka behov av nya skolbyggnader för tillgodoseende huvudsakligen

av kronotorparnas intressen kunde anses föreligga.

Av berörda uppgifter inhämtades bland annat, att i skoldistrikten inom

Dalarnes södra, Dalarnes norra, Hälsinglands södra, Medelpads och Jämtlands

södra inspektionsområden kronotorpare och odlingslägenhetsinnehavare

förekomme endast i spridda fall, och att några särskilda skolor eller läraravdelningar

icke vare sig nu eller framdeles torde för deras räkning er
Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 10 samt. 16 höft. (Nr 50—53.)

Skolöverstyrelsen.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

1925 års

riksdag.

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

iOnli as. Även beträffande sådana skoldistrikt inom övriga inspektionsområden,

där ett större antal kronotorpare och odlingslägenhetsinnehavare vore

bosatta, framginge av de lämnade uppgifterna, att torp och odlingslägenheter

i många fall läge så spridda, att för dem icke lämpligen kunde upprättas

särskilda skolor.^ Där i dylika fall barnen icke kunde hänvisas till

någon på rimligt avstånd belägen skola, ordnades skolgången lämpligast

genom inackordering eller genom anordnande av skolskjutsar. Åtskilliga

folkskoleinspektörer och skolrådsordförande framhölle därför behovet av

större statsbidrag till inackordering av skolbarn och till skolskjutsar, och

att ökade sådana bidrag måtte tilldelas framför allt sådana skoldistrikt,

som hade att genom dylika anordningar sörja för ifrågavarande barns

skolgång.

Emellertid vore i icke fa skoldistrikt kronotorpare och odlingslägenhetsinnehavare

bosatta i så stort antal och under sådana förhållanden, att skoldistrikten

därav föranletts att inrätta särskilda skolor, eller att de i en nära

framtid syntes bliva nödsakade att inrätta sådana, varav givetvis följde

även behovet av nya skolbyggnader.

Bland skoldistrikt, som för ifrågavarande ändamål kunde vara i behov

av nya skolbyggnader, nämndes Högsta i Gävleborgs län, Tåsjö, Bodum,

Fjällsjö, Ramsele, Anundsjö och Junsele i Västernorrlands län, Ström i

Jämtlands län, Lycksele, Stensele, Vilhelmina, Jörn och Norsjö i Västerbottens

län, Älvsby, Hortlax, Överluleå, Jockmock, Råneå, övertorneå, Korpilombolo,

Junosuando och Överkalix i Norrbottens län.

Behovet av nya skolbyggnader huvudsakligen för tillgodoseende av kronotorpares

och odlingslägenhetsinnehavaras intressen beräknades i nämnda

skoldistrikt till sammanlagt mellan 30 och 40 anläggningar.

Vid en undersökning av här berörda förhållanden framginge otvetydigt,

att ett stort antal skoldistrikt i landets nordligaste trakter ställdes inför betydande

svårigheter och ådroges ansenliga kostnader genom den här ifrågavarande

bebyggelsen a kronans mark, vilken bebyggelse av kommunerna

icke sällan såges med oblida ögon just på grund av de ökade kostnader särskilt

för skolväsendet, som den medför. Visserligen måste medgivas, att

statsmakterna på olika vägar kommit särskilt skoldistrikten i övre Norrland

till avsevärd hjälp vid ordnandet och uppehållandet av skolväsendet i allmänhet,

varvid i synnerhet finge erinras om statsbidragen till inackordering

av skolbarn, till anordnande av skolskjutsar samt till uppförande av skolhem

och folkskolebyggnader, men i de speciella fall, varom här vore fråga,

syntes skoldistrikten kunna anses berättigade till ytterligare stöd från det

allmänna. Överstyrelsen kunde för sin del icke finna det mindre befogat

ellei behövligt, att staten lämnade hjälp till anskaffande av skolbyggnader

för kronotorpares och odlingslägenhetsinnehavares barn, än att sådan hjälp

lämnades vid uppförande av skolbyggnader, avsedda för kolonisternas barn,

varför överstyrelsen finge uttala sin anslutning till av motionärerna anförda

synpunkter och förslag.

Såsom ock i motionen omförmäles har uti de av 1925 års riksdag godkända

allmänna grunderna för upplåtande av kolonat å kronoparker i Norrland

och Dalarna (S. F. S. nr 291: 1925) intagits en bestämmelse (§ 29), att

det må ankomma på Kungl. Maj:ts prövning, huruvida och i vad mån

understöd må lämnas vederbörande skoldistrikt för upprättande av skola,

avsedd huvudsakligen för kolonisters barn, genom avgiftsfritt upplåtande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

3

under nyttjanderätt från kronopark av för ändamålet erforderlig mark och

kostnadsfritt tillhandahållande å rot av erforderligt virke. På sätt framgår

av propositionen nr 90 — varigenom förslaget till nämnda grunder förelädes

riksdagen — hade under utredningen i ärendet jämväl väckts fråga

om eventuellt ytterligare statligt understöd åt vissa skoldistrikt i form av

särskilt bidrag till skolbyggnaders uppförande och till inackordering av

skolbarn i skolhem eller enskilda hem. Departementschefen uttalade härom,

att han då icke vore i tillfälle att taga ställning till den sålunda väckta

frågan, varjämte departementschefen meddelade, att den borde för övervägande

överlämnas till ecklesiastikdepartementet. Uti vissa i anledning

av propositionen väckta motioner (I: 249 och II: 374) föreslogs, att i ovanberörda

bestämmelse (§ 29) borde utsägas, att skattetyngd skolkommun,

som ådroges ökade kostnader för barn, tillhörande kolonister — särskilt

sådana, som inflyttade från annan kommun — även borde kunna erhålla

understöd utöver vad i propositionen föreslagits. Jordbruksutskottet yttrade

i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 67 rörande detta spörsmål,

att utskottet icke ville förneka, att visst fog funnes för motionärernas

hemställan, och förutsatte, att frågan gjordes till föremål för Kungl.

Maj:ts uppmärksamhet genom utredning på sätt departementschefen ställt

i utsikt. Enligt vad utskottet inhämtat har dylik utredning sedermera

igångsatts, men har ännu icke lett till något Kungl. Maj:ts beslut.

Med förevarande motion avses att bereda vederbörande kommuner samma

hjälp med avseende å ordnandet av skolförhållandena för skogstorpares

och odlingslägenhetsinnehavares barn, som redan är medgiven eller må

komma att bestämmas ifråga om kolonisternas barn. Den av skolöverstyrelsen

gjorda utredningen torde giva vid handen, att sakliga skäl tala

för åtgärder i dylikt syfte. Utskottet, som finner framställningen behjärtansvärd,

anser sig därför böra förorda beslut av den innebörd motionärerna

avse.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen i anledning av motionen II: 376 måtte

1) medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:ts

prövning, huruvida och i vad mån understöd må lämnas

vederbörande skoldistrikt för upprättande av skola, avsedd

huvudsakligen för skogstorpares och odlingslägenhetsinnehavares

barn, genom avgiftsfritt upplåtande

under nyttjanderätt från kronopark av för ändamålet

erforderlig mark och kostnadsfritt tillhandahållande å

rot av erforderligt virke; samt

2) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att utredningen

huruvida ytterligare statligt understöd bör be
-

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

redas vissa skoldistrikt, som ådragas ökade skolkostnader

för barn tillhörande kolonister, må komma att

omfatta även skoldistrikt, som få vidkännas dylika

kostnader för skogstorpares och odlingslägenhetsinnehavares

barn.

Stockholm den 20 april 1928.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

tran törsta kammaren: herrar Sederholm, Andersson i Fältenborg, Boberg, Sjöblom,

Lundell, Eriksson i Ljusdal och Alexander Nilsson samt

tran andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälbv, Olsson i Broberg, Uddenberg,

Pettersson i Bjälbo, Carlström, Olsson i Rödningsberg, Lindgren och Adler.

*

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:219 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om beredande åt sådana kommuner i Norrland och Dalarna, där s. k. kronotorp i större utsträckning äro belägn a1 i texten