Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående nedskrivning av vissa från kraftledningslånefonden beviljade lån m. m.

1928-05-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1928:63, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående nedskrivning av vissa från kraftledningslånefonden beviljade lån m. m.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 63.

Nr 63.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1928 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående nedskrivning

av vissa från kraftledningslånefonden beviljade

lån m. m.

(l:a avd.)

I en till riksdagen den 2 mars 1928 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 202, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva,

1) att å ölseruds—Millesviks elektriska förenings och Eskilsäters elektriska

förenings skulder till kraftledningslånefonden må, i samband med

genomförande av nämnda föreningars rekonstruktion i enlighet med i statsrådsprotokollet

framlagd plan, avskrivas högst 27,700 kronor å den förra

föreningens skuld och högst 16,800 kronor å den senare föreningens; samt

2) att löftesmännen för ett Gustafsfors nya kraftaktiebolag från sagda

fond tidigare beviljat lån må mot erläggande av ett belopp av 35,453

kronor befrias från vidare betalningsansvar på grund av för sagda lån

ingången borgen.

I anledning av en av vattenfallsstyrelsen den 18 oktober 1926 på uppdrag

av Kungl. Maj:t avgiven utredning anbefallde Kungl. Maj:t genom

brev den 8 april 1927 kommerskollegium, lantbruksstyrelsen, statskontoret

och vattenfallsstyrelsen att gemensamt dels i den utsträckning, vartill

förhållandena kunde giva anledning, i samråd med länsstyrelsen och vederbörande

fordringsägare föranstalta om en kompletterande utredning, i

anslutning till vad som av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen i

ett i statsrådsprotokollet omförmält utlåtande ifrågasatts, rörande de elektriska

distributionsföreningarnas inom Näs härad i Värmlands län och

särskilt ölserud—Millesviks elektriska distributionsförenings ekonomi samt

lämpliga åtgärder till avhjälpande av i sådant hänseende uppkomna

svårigheter, dels ock med ledning av föreliggande material åvägabringa

en summarisk allmän översikt beträffande övriga i landet varande statsunderstödda

elektriska distributionsföreningars ekonomiska ställning.

I en av de fyra ämbetsverken i anledning härav avlämnad skrivelse

hava ämbetsverken redogjort för av vattenfallsstyrelsen under de gångna

åren vidtagna åtgärder för att stödja elektrifieringen inom Värmlandsnäs.

Härefter hava ämbetsverken anfört, bland annat, följande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlutande Nr tid.

13

Emellertid hade dessa åtgärder ej visat sig tillräckliga, med hänsyn till

den vissa föreningar åvilande skuldbördan, för att bringa jämvikt i ekonomien.

Då vattenfallsstyrelsen av principiella skäl bestämt motsatt sig ytterligare

prisnedsättningar å kraften, enär de av styrelsen beräknade självkostnaderna

redan underskridits och då för övrigt de sämst ställda föreningarna,

enligt vad som framginge av utredningarna, knappast enbart genom

sänkning av kraftpriset torde kunna räddas, funne ämbetsverken det oundgängligen

nödvändigt, med hänsyn såväl till ortsförhållandena som till statens

egna intressen såsom långivare och kraftleverantör, att särskilda åtgärder

vidtoges från statens sida för att reda upp de ifrågavarande föreningarnas

ekonomi och möjliggöra en sundare utveckling i framtiden.

De åtgärder, som i sådant hänseende syntes böra ifrågakomma, vore nedskrivning

i vissa fall av statens fordringar dels å lån från kraftledningslånefonden

utlämnade genom statskontoret, dels å vissa resterande energiavgifter

och direkta lån från vattenfallsstyrelsen; vissa särskilda lättnader

i fråga om beräkningssättet för kraftavgifterna; samt slutligen utsträckning

av amorteringstiden för lån och andra dylika åtgärder för lättande av det

nuvarande lånetrycket, i vissa fall eventuellt efter överenskommelse och

under samverkan med respektive kommuner, där dessa iklätt sig borgensansvar

för statslån.

Endast åtgärder av först nämnda slag torde böra nu här närmare beröras,

då, såvitt kunde bedömas, övriga antydda mått och steg torde kunna i mån

av konstaterat behov vidtagas, antingen av vattenfallsstyrelsen ensam eller

av respektive ämbetsverk gemensamt, utan att särskild hänvändelse till

Kungl. Maj:t eller riksdagen därför erfordrades.

Vad anginge nedskrivning å från kraftledningslånefonden utlämnade lån,

ansåge ämbetsverken en sådan åtgärd, som ju tillika innebure, att motsvarande

belopp skulle hos riksdagen anmälas till täckning av fondens förlust

genom anslagsmedel, endast böra ifrågakomma i de fall, där med hänsyn

till såväl den låntagande föreningens egen ställning som beskaffenheten av

den för lånet ställda säkerheten förlusten kunde anses, sakligt sett, redan

konstaterad. Ett efterskänkande av skuld till nämnda fond i andra fall än

de nämnda syntes nämligen, med hänsyn till de konsekvenser en dylik åtgärd

kunde befaras medföra i övriga jämförliga fall, icke kunna förordas.

Kommerskollegium och lantbruksstyrelsen hänvisade i sådant avseende till

vad som anförts i ämbetsverkens gemensamma yttrande den 10 november

1927 angående viss avskrivning av lån utlämnade från linberedninglånefonden

(yttrandet i huvudsak intaget i prop. nr 166 till innevarande års

riksdag).

Nyss nämnda villkor för nedskrivning av lånefordran från kraftledningslånefonden

syntes ämbetsverken förutsätta, att vederbörande förening trädde

i konkurs och, sedan dess insolvens sålunda konstaterats, uppgörelse träffades

enligt viss på förhand uppgjord plan. I denna plan borde ingå jämväl visst

avtal — dock utan konkurs — i fråga om borgensmännen för föreningens

lån. Sistnämnda uppgörelse föresloges baserad på i föreliggande fall gjorda

utredningar i fråga om varje särskild person rörande de belopp, som borgensmännen

utan att drivas till ekonomisk ruin ansåges skäligen kunna prestera

till avlösning av sitt borgensansvar. Ämbetsverken ansåge av deras utredningar

framgå, att genom ett konkursförfarande utan föregående uppgörelse

förlusten för statens del sannolikt skulle bliva större än vad vid

ett genomförande av nedan angivna rekonstruktionsförslag bleve fallet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 63.

Då det för föreningarnas framtida utvecklingsmöjligheter vore av synnerlig

vikt och betydelse att bibehålla den pådrivande faktor, som borgensmännens

egna intresse i sådant hänseende kunde anses innebära, hade

ämbetsverken tänkt sig, att de rekonstruerade föreningarna, sedan desamma

nått en viss utveckling och ekonomisk stabilitet, skulle kunna lämna borgensmännen

möjlighet till ersättning för den lidna förlusten.

I bifogad tablå lämnades en översikt över samtliga föreningar å Värmlandsnäs,

med angivande av deras skulder jämte därför ställd säkerhet,

beräknade tillgångar och antalet andelar, allt per 30 september 1927, enligt

den nu verkställda utredningen. Såsom därav framginge, vore det företrädesvis

föreningarna i Ölserud—Millesvik, Eskilsäter, Bro, By och Botilsäter,

som vore i verkligt större eller mindre ekonomiskt trångmål.

Under ovan angivna förutsättningar ansåge ämbetsverken emellertid nedskrivningarna

å lån, utlämnade från kraftledningslånefonden till de elektriska

distributionsföreningarna å Värmlandsnäs, böra inskränkas till de

lån, som lämnats Ölserud—Millesviks och Eskilsäters elektriska föreningar.

Ämbetsverken hava därefter närmare redogjort för uppgjorda rekonstruktionsförslag

beträffande sistnämnda två föreningar samt slutligen tillstyrkt,

att statskontoret måtte av Kungl. Maj:t bemyndigas att, sedan ovan omförmälda

föreningar trätt i konkurs, träffa uppgörelse på förut angivna villkor,

innebärande bland annat:

1. I fråga om ölserud—Millesviks elektriska förening; att å föreningens

skuld till kraftledningslånefonden avskreves högst 27,700 kronor, samt att

borgensmännen för föreningens olika lån befriades från vidare ansvar mot

erläggande av ett belopp i ett för allt av 10,000 kronor, att på närmare

angivet sätt fördelas mellan fordringsägarna.

2. I fråga om Eskilsäters elektriska förening; att å föreningens skuld

till kraftledningslånefonden avskreves 16,800 kronor, samt att borgensmännen

för föreningens lån befriades från vidare ansvar mot erläggande av ett belopp

av 6,000 kronor till fördelning mellan fordringsägarna.

Den ämbetsverken anbefallda utredningen rörande samtliga de genom

statslån från kraftlednings-, respektive elektrifieringslånefonden understödda

elektriska distributionsföretagens ekonomiska ställning har givit till resultat,

att bland de 275 låntagare, som undersökningen omfattade, vore för närvarande

6 under konkurs, nämligen Godmarks elektriska kraftförening m.

b. p. a., Husum, Gustafsfors nya kraftaktiebolag, Ljungby, Ytterstafors

elektriska aktiebolag, Stannum, Lövstafors elektriska andelsförening m. b.

p. a., Geijersdal, Västansjö elektriska andelsförening u. p. a., Fjäl, samt

Björnsjöns elektriska förening u. p. a., Björnsjön. Innan konkurserna avslutats

och åtgärder för säkerhetens realiserande slutförts, vilket ännu ej

skett i något av dessa fall, kunde ej med bestämdhet avgöras, huruvida

eller i vilken omfattning förlust därvid komme att åsamkas lånefonderna.

För följande två företag torde dock förluster redan nu kunna konstateras,

nämligen Gustafsfors nya kraftaktiebolag samt Västansjö elektriska andelsförening

u. p. a.

Beträffande det Gustafsfors nya kraftaktiebolag beviljade lån från kraftledningslånefonden

föreligger ett ackordserbjudande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr H3. 15

Gustafsfors kraftaktiebolag bildades år 1918. Aktiekapitalet utgjorde från

början 205,000 kronor och utökades sedermera genom preferensaktier till

cirka 300,000 kronor. Efter inköp av fastighet med därå befintligt vattenfall

anlade bolagat kraftstation samt utbyggde ledningsnät inom ett vidsträckt

område i Sunnerbo härad av Kronobergs län. Inberäknat ombyggnader och

utvidgningar hava anläggningskostnaderna utgjort för kraftanläggning cirka

390.000 kronor och för distributionsanläggning cirka 410,000 kronor.

Bolagets ekonomiska ställning blev inom kort ohållbar. En rekonstruktion

genomfördes 1923, varvid ett nytt bolag bildades under namn av Gustafsfors

nya kraftaktiebolag. Detta bolag, som hade ett aktiekapital av 100,000

kronor, inköpte det gamla bolagets anläggningar för en summa av 471,000

kronor mot övertagande av skulder till samma belopp. De vidtagna saneringsåtgärderna

visade sig dock snart vara otillräckliga, och då bolaget icke

kunde återvinna förtroendet hos ortsbefolkningen, försämrades ställningen

för varje år. Den 25 juni 1926 avträddes bolagets egendom till konkurs.

Den 17 juni 1927 förrättades exekutiv auktion å konkursboets fastigheter

med därå uppförda kraftstationer samt det elektriska ledningsnätet, vilket

registrerats å en av dessa fastigheter enligt lagen den 22 juni 1920. Egendomen,

vilken härvid försåldes för 233,000 kronor, har sedan övertagits av

ett för ändamålet bildat bolag, Gustafsfors-Aspholmens kraftaktiebolag, som

nu fortsätter rörelsen.

Företaget har beviljats statslån å tillhopa 310,000 kronor, nämligen dels

110.000 kronor från kraftledningslånefonden enligt kommerskollegii och lantbruksstyrelsens

beslut den 28 mars 1922, dels 200,000 kronor från vattenkraftslånefonden

enligt Kungl. Maj:ts beslut den 11 juli 1924.

Säkerheten för det senare lånet, vilket enligt Kungl. Maj:ts medgivande

numera övertagits av Gustafsfors-Aspholmens kraftaktiebolag, utgöres av

inteckningar å 200,000 kronor, till förmånsrätten liggande närmast efter

inteckning med bästa rätt å cirka 8,000 kronor, belånad hos länets hypoteksförening.

Säkerheten för kraftledningslånet utgöres av borgen av tolv personer. Då

någon utdelning till oprioriterade fordringsägare i konkursboet icke kan

ifrågakomma, har staten att uteslutande hålla sig till ifrågavarande borgensmän

för utfående av sin fordran. Å lånet, vilket lyftes den 14 mars 1924,

har inbetalats ett års ränta. Statens fordran utgöres sålunda av dels kapital

å 110,000 kronor, dels ränta därå efter 5 procent från 14 mars 1925.

Ifrågavarande tolv borgensmän hava i en den 20 juli 1927 dagtecknad

skrift hos Kungl. Maj:t gjort framställning om att som full uppgörelse för

sagda borgensförbindelse få inbetala ett belopp av 35,453 kronor, motsvarande

vad de enligt åberopad utredning ansåge sig kunna gälda. Kunde framställningen

ej vinna bifall, måste de samtliga träda i konkurs, vid vilket

förhållande säkert betydligt lägre avbetalning å borgensförbindelsen skulle

vara att emotse. Övriga borgenärer hade antagit liknande ackord.

Statskontoret har i ett efter remiss avgivet utlåtande jämväl tillstyrkt,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 63.

att det gjorda ackordserbjudandet måtte för kraftledningslånefonden av Kungl.

Maj:t antagas och att löftesmännen mot erläggande inom viss av Kungl.

Maj:t bestämd tid av det erbjudna beloppet måtte befrias från vidare betalningsansvar

på grund av den ingångna borgen för nämnda lån. Såsom

skäl härför liar statskontoret anfört, bland annat, att ämbetsverket av

den utredning, vilken i ärendet framlagts, liksom av de förhandlingar, som

av vederbörande tjänsteman å ämbetsverkets vägnar vid upprepade tillfällen

förts med sökandena, kommit till den bestämda uppfattningen att, därest

det gjorda erbjudandet avvisades, dessa bleve nödsakade att avträda sin

egendom till konkurs och att statskontorets utdelning däri måste bliva avsevärt

mindre än det ackordsbelopp, vars antagande nu ifrågasattes.

Kommerskollegium, lantbruksstyrelsen och vattenfallsstyrelsen hava förklarat

sig tillstyrka vad statskontoret sålunda ifrågasatt.

Beträffande lånen till de elektriska föreningarna Ölserud-Millesvik och

Eskilsäter har departementschefen anfört, bland annat, följande.

»Såvitt av utredningen framgår, synas huvudanledningarna till föreningarnas

ekonomiska trångmål hava varit dels rådande ogynnsamma förutsättningar

i allmänhet för jordbrukets utveckling i förevarande trakter,

dels ock det förhållandet att ledningsnätet — häri inbegripet såväl det av

vattenfallsstyrelsen anlagda bygdenätet som ock själva ortsnätet — färdigställts

under rådande dyrtid åren 1919—1921 med därav följande höga

anläggningskostnader och betydande överkapitalisering av anläggningarna.

Detta har lett till en ohållbar ekonomisk situation för de särskilda

föreningarna. I stället för att tillväxa har medlemsantalet inom desamma

efterhand avtagit, något som framstår såsom tämligen förklarligt, då enligt

vad som upplysts de fasta kostnaderna för distributionsnätets förräntning

och amortering tillika med utgifterna för själva energien i åtskilliga

fall nått upp till årsbelopp, som betydligt överstiga de elektrifierade egendomarnas

hela arrendevärden.

Den rekonstruktion, som under ämbetsverkens medverkan nu skulle företagas

för att bringa företagen i ekonomiskt jämviktsläge, går ut på dels

medgivande av vissa lättnader från vattenfallsstyrelsens sida i fråga om

kraftavgiftens beräkning dels ock nedskrivning av vattenfallsstyrelsens

och de privata långivarnas fordringar ävensom medgivanden i övrigt från

vederbörandes sida, att amorteringstiden för lån må utsträckas, allt åtgärder

som synts kunna genomföras utan att riksdagens medverkan påkallas.

Beträffande Ölseruds—Millesviks och Eskilsäters elektriska föreningar

anses dock för att effektivt trygga fortbeståndet av dessa föreningars verksamhet

erforderligt, att jämsides med åtgärder av nyss angivet slag även

en direkt avskrivning av viss del av statens fordran enligt de tidigare utlämnade

lånen från kraftledningslånefonden äger rum. Till dylik avskrivnings

företagande torde riksdagens medgivande böra inhämtas. I fråga

om ölseruds—Millesvikföreningen innebär förslaget, att en nedsättning av

föreningens nuvarande kraftledningslån från 80,700 kronor till 40,000

kronor skulle åstadkommas genom direkt inbetalning från vissa borgensmän

av 13,000 kronor, varefter staten skulle medgiva avskrivning av 27,700

kronor. Å Eskilsäterföreningens nuvarande lånebelopp från fonden,

48,900 kronor, skulle enligt närmare angiven plan avskrivas 16,800 kronor,

varvid jämväl förutsättes viss ekonomisk insats från vederbörande borgensmäns

sida.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 63.

17

För egen del anser jag de rekonstruktionsförslag, som sålunda av de

fyra ämbetsverkan efter omfattande utredningar framlagts, och den i sådant

avseende uppgjorda planen vara av beskaffenhet att böra från statens

sida godtagas. Härför synes tala såväl statens egna intressen med avseende

å dess fordringsanspråk som betydelsen av att icke ett stort antal personer

uti ifrågavarande redan förut ekonomiskt svagt ställda bygd bringas

till fullständig ruin.»

Vidkommande till sist kraftledningslånet till det numera i konkurs försatta

Gustafsfors nya kraftaktiebolag har departementschefen icke velat

motsätta sig ett godtagande av det gjorda ackordserbjudandet från borgensmännen.

I avseende å sättet för beredande av täckning för de förluster, som genom

förutberörda nedskrivningar uppkomma å fonden, har departementschefen

hänvisat till den allmänna utredning angående kapitalförluster å statens

utlåningsfonder m. m., som framlagts i årets statsverksproposition (utgifter

för kapitalökning; sid. 39). Jämväl för ifrågavarande förluster å kraft! edningslånefonden

torde täckning böra beredas på sätt i statsverkspropositionen

föreslagits, nämligen genom anlitande av den under riksgäldskontorets förvaltning

ställda fonden för statsskuldens amortering, därvid det blivande

ersättningsbeloppet borde tillföras riksgäldskontoret i gottgörelse för den

uppkomna förlusten av lånemedel. Enligt vad i statsverkspropositionen

förutsatts, borde för varje räkenskapsår upprättas redogörelse över dylika

förluster under året och täckning av eventuella förluster beredas över den

riksstat, som fastställdes närmast efter räkenskapsårets utgång. Ett bifall

till nu föreslagna avskrivningsförfarande inverkade sålunda ej på riksstaten

för budgetåret 1928—1929.

Då enligt utredningen i ärendet icke blott billighetsskäl utan jämväl

hänsynen till statens egna intressen synes motivera de åtgärder, varom förslag

innefattas i förevarande framställning, anser sig utskottet böra tillstyrka

propositionen.

Utskottet hemställer därför,

att förevarande proposition må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 10 maj 1928.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 61.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 10 samt. 22 höft. (Nr 61—65.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:260 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående nedskrivning av vissa från kraftledning slånefonden beviljade lån m. m. a1 i texten