Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående den ärftliga konungamaktens avskaffande och införande av republik.

1928-02-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1928:1, Utlåtande i anledning av väckt motion angående den ärftliga konungamaktens avskaffande och införande av republik.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 24 februari 1928 kl. 12 m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion

angående den ärftliga konungamaktens avskaffande

och införande av republik.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 409, har herr Spångberg

m. fl, hemställt, »att riksdagen måtte besluta uttala sig för avskaffandet av

den ärftliga kungamakten och införande av republik, samt hos regeringen

begära förslag till sådana ändringar i grundlagen, som på grund av detta

beslut erfordras».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet hyser den uppfattningen, att skäl saknas att till övervägande

upptaga frågan om en förändring av statsskicket, och får alltså hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 februari 1928.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. von GEIJER.

Närvarande: Herrar Engberg, Strömberg, Thulin, David Bergström, G. TF. Hansson, Vernerström,

Martin Svensson*), Nils Anton Nilsson*), Per Andersson, Isak Svensson,

Stenberg*), Sävström, Magnusson i Tumhult, Borg, Andersson i Igelboda, Björkman,

Forssell*), Jensen*), Svensson i Gröavik och Björnberg.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Utskottets

yttrande.

i

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 5 samt. 1 häft. (Nr 1.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1.

Reservationer:

l:o) av herrar Engberg, Strömberg, G. W. Hansson, Vennerström, Sävström,

Borg, Andersson i Igelboda och Jensen, som ansett, att utskottets utlåtande

bort hava följande lydelse:

Utskottet håller före, att den republikanska statsformens företräde framför

den ärftliga monarkin väsentligen ligger däri, att statschefen ntses genom

val. Något bärigt skäl att med avseende på statens högsta ämbete

tillämpa en ärftlighetsprincip, vilken skulle betraktas som både orimlig och

äventyrlig i fråga om varje annat statsämbete, kan icke förebringas. Det

republikanska statsskickets större ändamålsenlighet synes utskottet för övrigt

ha bekräftats genom de utomordentligt stora landvinningar detta statsskick

gjort under de senare åren. Utskottet finner det därför både nyttigt och

önskvärt, att en utredning kommer till stånd, som dels klarlägger statschefens

konstitutionella befogenheter i olika republikanska stater, dels undersöker,

vilken utgestaltning ett svenskt republikanskt statsskick bör ha, där,

utan ändring av vårt nuvarande statsskicks faktiska, genom parlamentarismens

praxis hävdvunna maktfördelning, ärftligbeten ersättes med valbarheten

som princip för statschefens utseende.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om utredning angående statschefens konstitutionella maktställning

i vissa främmande länder med republikansk författning

under jämförelse med vårt gällande statsskick samt

rörande de författningsändringar, som erfordras för sådan

omgestaltning av vårt statsskick, att statschefen utses genom

val.

''2:o) av herr Thulin, som ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande

lydelse:

Beträffande kravet på den ärftliga konungamaktens avskaffande och införande

av republikanskt statsskick hyser utskottet den uppfattningen, att

frågan är eu av dem, som i den ordning, varom i regeringsformen § 49

mom. 2 och riksdagsordningen § 1 mom. 2 stadgas, före sitt avgörande

lämpligen böra underställas allmän folkomröstning. Den grad av aktualitet,

som rimligtvis bör prägla en fråga, när dess hänskjutande till allmän

folkomröstning påkallas, synes dock utskottet icke för närvarande föreligga

beträffande det av motionärerna framförda önskemålet.

\ id sådant förhållande får utskottet, som principiellt ansluter sig till

kravet på ett republikanskt statsskick, hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1.

3

3:o) av herrar David Bergström och Björnberg, vilka ansett, att utskottets

utlåtande bort hava följande lydelse:

Erfarenheten har lärt att när förändringar av statsskicket genomföras i

ett land, detta gemenligen sker på andra vägar än de parlamentariska. Uteslutet

bör emellertid, såsom också våra grundlagar giva vid hand, ej vara

att även frågor av detta slag handläggas och lösas i laglig och fredlig ordning,

därest förhållandena och eu utbredd folkmening kräva deras upptagande.

Då för närvarande så ej kan sägas vara händelsen, hemställer utskottet,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.