Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om införande av kyrkofullmäktigeinstitutionen.

1928-03-16 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1928:11, Utlåtande i anledning av väckt motion om införande av kyrkofullmäktigeinstitutionen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.

1

Nr 11.

Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1928 kl. 12.3 0 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

införande av kyrkofullmäktigeinstitutionen.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 216, har herr Jönsson i

Boa m. fl. hemställt, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj: t täcktes låta verkställa förnyad utredning om

införande såväl i Kungl. Maj:ts nådiga förordning om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd av den 21 mars 1862 som även i Kungl. Maj:ts

nådiga förordning om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm

av den 20 november 1863 av bestämmelser rörande möjlighet för

kyrkoförsamling att få införa kyrkofullmäktige, samt för riksdagen framlägga

lagförslag i sådant syfte.»

Till stöd för sin hemställan hava motionärerna anfört följande:

»I motion nr 84 i andra kammaren vid 1926 års riksdag väcktes förslag Motiveringen

rörande åtgärder för åvägabringande av möjlighet att införa fullmäktige for moUoneui

de kyrkliga kommunerna.

I motionen gavs en historik över frågans utveckling samt därmed sammanhängande

spörsmål t. o. m. 1925 års riksdag. Det framhölls, att sedan

sistnämnda riksdag uttalat sig för att rättighet borde givas åt de kyrkliga

församlingarna att fakultativt överföra skolärendena till den borgerliga

kommunen, vore tiden inne att lösa kyrkoförsamlingarnas så länge

debatterade organisationsproblem. Tillika betonades, att frågan om fullmäktigesystemet

med fördel kunde lösgöras från det sammanhang med

åtskilliga andra spörsmål, med vilka den under årens lopp blivit av olika

skäl sammankopplad.

Detta förslag blev emellertid ej av riksdagen bifallet. I sitt avstyrkande

utlåtande anförde konstitutionsutskottet bl. a., att utskottet erkände

det behjärtansvärda i kravet på införande av representativt system även

för den kyrkliga kommunen, men ansåge, att, innan den genom riksdagens

skrivelse av år 1925 väckta frågan om skolärendenas möjliga överförande

till den borgerliga kommunen avgjorts, tiden ej vore inne för en framställning

från riksdagens sida. Beträffande sistnämnda fråga anförde utskottet

dessutom, att utskottet inhämtat, att undersökningen rörande skolärendenas

överflyttning till den borgerliga kommunen ''redan fortskridit

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 5 samt 9 häft. (Nr 11—12.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11.

så långt, att förslag till riksdagen i denna del torde kunna motses inom en

snar framtid’.

I en reservation vid utskottets utlåtande, i vilken ett skrivelseförslag

tillstyrktes, framfördes bl. a. följande synpunkter:

''Genom skrivelse nr 72 (1925) anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t ville

taga under övervägande frågan om utsträckning av lagen den 25 juni 1909

rörande folkskoleväsendet i vissa städer att gälla även för landsbygden.

I skrivelsen framhölls, att folkskoleärendena, om denna reform genomfördes,

skulle — i motsats till vad tidigare ifrågasatts — icke obligatoriskt

överflyttas till den borgerliga kommunen; däremot skulle principerna i

lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa städer göras

tillämpliga även för landskommunernas vidkommande, varigenom alltså

förutsättningar för en fakultativ överflyttning av folkskoleärendena inom

dessa kommuner skulle uppstå.

Innebörden i denna riksdagens skrivelse är den, att kyrkoförsamling

alltjämt skall kunna hos sig bibehålla befattningen med skolärendena.

Vid sådant förhållande och då den kritik, som riktats mot kyrkostämman

såsom ett alltför bristfälligt organ vid handhavandet av ekonomiskt betydelsefulla

frågor, i hög grad tagit sikte på riskerna av att just skolärendena

skulle vid densamma icke erhålla den omsorgsfulla behandling, som

de anses kräva, har det synts konsekvent och riktigt, att kyrkoförsamlingarna

bereddes möjlighet och tillfälle att övergå till den mera rationella

organisationen. Att å ena sidan medgiva församlingarna att behålla

skolärendena och å den andra sidan förvägra dem möjlighet till eu organisation,

som bättre än kyrkostämman kan anses skickad att fylla församlingens

uppgifter, skulle tvivelsutan förvanska karaktären av den valfrihet

i fråga om skolärendena, för vilken riksdagen år 1925 uttalade sig.

Farhågan, att införandet av kyrkofullmäktige i kyrkoförsamling, som

hos sig behåller skolärendena, skulle skärpa dualismen mellan den kyrkliga

och den borgerliga kommunens budgetbehandling, synes vila på ett1

missförstånd. I det fall, att exempelvis den borgerliga kommunen har kommunalfullmäktige,

men skolärendena av hänsyn till kyrklig tradition eller

eljest behållas hos den kyrkliga kommunen, torde det få anses klart, att

dualismen snarare skulle bliva större mellan å ena sidan kommunalfullmäktige

och å andra sidan kyrkostämman än mellan de förra och kyrkofullmäktige;

förbises får ju icke, att kyrko- och kommunalfullmäktige i

viss utsträckning torde komma att rekryteras av samma personer. Även

i de fall, då, på landsbygden, skolärendena bleve överlämnade till den borgerliga

kommunen, äro på en del orter förhållandena sådana, att ett erkänt

behov föreligger för kyrkoförsamlingen att kunna införa kyrkofullmäktige

även för de återstående, rent kyrkliga ärendena. Vad huvudstaden

beträffar, för vilken ju särskild lagstiftning gäller, torde erfarenheten

få anses ha bekräftat behovet av en möjlighet att införa kyrkofullmäktige

för de särskilda församlingarna; detsamma torde gälla många av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11. 3

do städer, där enligt 1909 års lagstiftning skolärendena överförts till stadsfullmäktiges

kompetensområde.’

Do synpunkter, som framfördes i motionen II: 84 vid 1926 års riksdag

samt i reservationen vid konstitutionsutskottets betänkande nr 21 vid samma

riksdag, äro enligt vår mening så viktiga, att en skrivelse från riksdagen

i förevarande ämne är högst påkallad. Den är det så mycket mera

som det förslag rörande skolärendenas frivilliga överflyttning, vilket år

1926 motsågs inom en nära framtid, alltjämt uteblivit.

Enligt vår mening bör ett riksdagsinitiativ lielt inrikta sig på frågan

om fakultativt införande av fullmäktige i den kyrkliga kommunen. Öv

riga i detta sammanhang behandlade problem måste nu lämnas å sido.

I spörsmålet om kyrkoherdes ställning till fullmäktige anse vi, att han

bör vara självskriven ledamot av fullmäktige.»

Såsom i motionen framhålles har frågan om kyrkofullmäktiginstitntionens

införande senast år 1926 varit under riksdagens omprövning i

anledning av en då inom andra kammaren väckt motion. I sitt utlåtande

(nr 21) över denna motion yttrade konstitutionsutskottet följande:

»Frågan om införande av representativt system i den kyrkliga kommunen

har, såsom i den förevarande motionen närmare utvecklats, vid flera

tillfällen redan varit föremål för riksdagens prövning. Med anledning

av en utav 1918 års urtima riksdag avlåten skrivelse till Kungl. Maj:t kar

detta spörsmål jämväl underkastats utredning av särskilt tillkallade sakkunniga,

vilka i ett den SO december 1922 avgivet betänkande framlagt förslag

i ämnet. Denna utredning, vid vilken förevarande spörsmål sammanbundits

med bl. a. frågan om folkskoleärendenas överflyttning från

den kyrkliga till den borgerliga kommunen, har icke föranlett någon proposition

till riksdagen. Emellertid heslöt riksdagen redan förra året en

framställning till Kungl. Maj:t, som åsyftade en lösning av nyssnämnda

fråga om folkskoleärendenas överflyttning efter andra linjer, än de sakkunniga

föreslaget. Riksdagen anhöll nämligen (riksdagens skrivelse nr

72), att Kungl. Maj:t ville taga under övervägande frågan om utsträckning

av lagen den 25 juni 1909 rörande folkskoleväsendet i vissa städer att

gälla även för landsbygden. På grund av sistnämnda omständighet befara

motionärerna nu, att en tystnad från riksdagens sida i fråga om det

representativa systemet i den kyrkliga kommunen skulle kunna misstolkas

därhän, att riksdagen skulle hava förlorat intresset för eu positiv lösning

av detta spörsmål. Då behovet att äga möjlighet till införande av

representativt system i kyrkokommunen enligt motionärernas mening alltjämt

är påtagligt, synes det dem vara av vikt, att en sådan missuppfattning

förekommes, och de påyrka fördenskull en förnyad framställning till

Kungl. Maj:t i detta avseende.

Utskottet vill ingalunda förneka, att med den nuvarande ordningen för

Konstitutionsutskottets

yttrande

år 1926•

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.

avgöranden inom den kyrkliga kommunen åtskilliga olägenheter äro förknippade,

mot vilka införandet av fullmäktigsystem skulle kunna råda

bot. Särskilt inom större kommuner utgör ju kyrkostämman en synnerligen

talrik församling, vars förhandlingar kunna bliva mycket tidsödande.

Ej heller kan det bestridas, att kyrkostämman i betänklig grad erbjuder

möjligheter till sådana överrumplingar och under tillfälliga stämningar

fattade beslut, vilkas förekommande är ett av de förnämsta motiven

för införande av representativt system över huvud taget.

Men å andra sidan finner utskottet mindre lämpligt att nu avlåta eu

skrivelse av det innehåll motionärerna föreslagit. Efter vad utskottet inhämtat,

har den förut omförmälda, förra året begärda undersökningen rörande

folkskoleärendenas överflyttning till den borgerliga kommunen

redan fortskridit så långt, att förslag till riksdagen i denna del torde kunna

motses inom en snar framtid. Att, såsom möjligen kunde tänkas ifrågakomma,

anknyta det nu förevarande spörsmålet till sagda undersökning,

synes under sådana förhållanden icke böra förordas, då ju den utan

tvivel mera påkallade reform, som denna ställer i utsikt, därigenom till

äventyrs skulle fördröjas. Härtill kommer, att enligt utskottets mening

frågan om skolärendenas överflyttning bäst låter sig lösas, om den ej

ånyo förknippas med spörsmålet om kyrkofullmäktiges införande. Att

åter tänka sig ett fristående fullföljande av utredningen rörande den

förra frågan och utan att avvakta resultatet därav begära förslag i den

senare synes ej heller lämpligt. Alldeles otänkbart är ju icke, att detta

resultat i viss mån kan komma att inverka på frågan om införande av representativt

system i kyrkokommunen. I samma mån som därigenom

tillfälle beredes att även i landskommunerna från kyrkostämman avlyfta^

den väsentliga del av dess arbetsuppgifter, som skolärendena utgöra, minskas

obestridligen de nu påtalade olägenheterna. Utan betydelse i detta

sammanhang är ej heller, att den pågående utredningen icke torde kunna

väntas leda till ett obligatoriskt överflyttande av skolärendena till den

borgerliga kommunen, utan blott till att möjligheter öppnas även för

landskommunerna — och kanske endast för en del av dessa — att besluta

en dylik överflyttning. Särskilt förtjänar uppmärksammas, att under sådana

förhållanden införandet av kyrkofullmäktige skulle kunna medföra,

att skolangelägenlieterna inom landskommunerna komme att behandlas

på tre olika sätt: av kyrkostämma, kyrkofullmäktige eller kommunalfullmäktige.

Det synes påtagligt, att klara linjer i dessa hänseenden äro

önskvärda för bedömandet både av det framtida behovet överhuvud taget

av representativt system i kyrkokommunerna och av eventuellt erforderliga

begränsningar med avseende på kommunernas rätt att besluta dylikt

system.

Utskottet erkänner sålunda det behjärtansvärda i kravet på införande

av representativt system även för den kyrkliga kommunen, men anser, att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr H- 5

innan den genom riksdagens omförmälda skrivelse väckta i rågan om skolärendenas

möjliga överflyttande till den borgerliga kommunen avgjorts,

tiden ej är inne för en framställning från riksdagens sida. Utskottet anser

sig emellertid kunna förviinta, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet

riktad på ifrågavarande spörsmål.»

Mot ovanintagna utskottsutlåtande avgavs en reservation, citerad i don

nu förevarande motionen.

Utskottet finner i likhet med 1926 års utskott starka skäl tala för

införandet av representativt system även för den kyrkliga kommunen. Åtskilliga

olägenheter äro obestridligen förknippade med den nuvarande

ordningen för besluts fattande inom församlingarna, såsom i utskottets

utlåtande 1926 närmare utvecklas.

Utskottet finner ävenledes — i motsats till vad fallet var år 1926

att, i det läge förevarande fråga numera kommit, en framställning från

riksdagens sida med begäran om utredning är påkallad. Förslag rörande

skolärendenas överflyttning till den borgerliga kommunen, vilket riksdagen

år 1925 begärde, har ännu icke framlagts. Enligt vad utskottet inhämtat

var sådant förslag avsett att framläggas för innevarande riksdag Emellertid

ansågs det förslag till en allmän, huvudsakligen formell revision av

gällande kommunal författningar, vilket landshövdingen Hj. L. Hammarskjöld

på Kungl. Maj:ts uppdrag utarbetat och nyligen avlämnat, inverka

på frågan om skolärendenas överflyttning på sådant sätt, att förslag härom

icke borde framläggas förrän i samband med förslag om en dylik allmän

revision av kommunalförfattningarna.

Utskottet beklagar, att frågan om skolärendenas överflyttning icke kunnat

lösas självständigt. Den förutsättning, varifrån utskottet utgick 1926,

föreligger emellertid därmed icke längre, och utskottet finner därför oundvikligt,

att även frågan om kyrkofullmäktigeinstitutionens fakultativa införande

blir löst i samband med den allmänna revisionen av kommunalförfattningarna.

Behovet av kyrkofullmäktige gör sig för varje år alltmera

kännbart, och den nuvarande ordningen, enligt vilken kyrkostämma

obligatoriskt har att besluta om alla församlingens angelägenheter, medför,

även om man bortser från skolärendena, på en del håll allvarliga

svårigheter.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om upptagande till prövning av frågan om införande

av en kyrkofullmäktigeinstitution i samband

med den allmänna revisionen av kommunallagarna

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.

och den därmed enligt erhållen upplysning sammanförda

frågan om skolärendenas möjliga överflyttning

till den borgerliga kommunen.

Stockholm den 16 mars 1928.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. von GEIJER.

Närvarande: Herrar von Geijer, Engberg, Thulin, David Bergström, G. W. Hansson, Stendahl

*, Reulerskiöld, N. S. Norling, Martin Svensson, Åkerberg, Isak Svensson,

Sävström, Magnusson i Tumhult, Borg, Gustafson i Kasenberg, Bäckström,

Andersson i Igelboda, Pehrsson i Göteborg, Sjöström och Svensson i Grönvik*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Engberg, Thulin, N. S. Norling, Sävström, Borg, Andersson i

Igelboda och Sjöström, vilka ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande

lydelse:

I en inom andra kammaren väckt motion, — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — — — — — — utskottsutlåtande avgavs

en reservation, citerad i den nu förevarande motionen.

Ingenting har enligt utskottets mening inträffat, som motiverar en ändrad

hållning från utskottets sida till det av motionärerna framställda förslaget.

Förslag rörande skolärendenas överflyttning till den borgerliga kommunen

har ännu icke framlagts och torde tas upp till avgörande i samband med

den förestående allmänna revisionen av kommunalförfattningarna. Det synes

alltså alltjämt vara påtagligt, att — såsom utskottet år 1926 yttrade -— »klara

linjer i dessa hänseenden äro önskvärda för bedömandet både av det framtida

behovet överhuvud taget av representativt system i kyrkokommunerna

och av eventuellt erforderliga begränsningar med avseende på kommunernas

rätt att besluta dylikt system.»

Utskottet får sålunda hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riks

dagens åtgärd föranleda.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:86 Skrivelse till Konungen i anledning av. väckt motion om införande av kyrkofullmäktigeinstitutionen. a1 i texten