Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vuckt motion om justitieoch militicomhudsmannaämbctenas sammanslagning till ett ämbete.

1928-03-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1928:13, Utlåtande i anledning av vuckt motion om justitieoch militicomhudsmannaämbctenas sammanslagning till ett ämbete.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1928 kl. 12 m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av vuckt motion om

justitie- och militicomhudsmannaämbctenas sammanslagning

till ett ämbete.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 420, har herr Forssell hemställt,

»att riksdagen matte sasom vilande till vidare grundlagsenlig behandling

antaga

l:o) följande

Förslag

till ändrad lydelse av §§ 96 och 97 regeringsformen:

§ 96.

Varje lagti ma riksdag skall förordna en för lagkunskap och utmärkt redlighet

känd man att, såsom riksdagens ombud, efter den instruktion riksdagen för

honom utfärdat, hava tillsyn över lagarnas efterlevnad av domare och ämbetsmän

samt att vid vederbörliga domstolar i laga ordning tilltala dem, som uti

sina ämbetens utövning av våld, mannamån eller annan orsak någon olaglighet

begått eller underlåtit att sina ämbetsplikter behörigen fullgöra. Vare dock han

i all måtto underkastad samma ansvar och plikt, som allmän lag och rättegångsordning

för aktörer utstaka.

§ 97.

Denne riksdagens justitie- och mi 1 itieombudsman, som så länge han ämbetet

innehaver, skall i alla avseenden anses lika med Konungens justitiekansler,

väljes på sätt riksdagsordningen stadgar; och bör därvid jämväl utses en man

av de egenskaper, som hos denna ämbetsman erfordras, att honom efterträda,

ifall han, innan nästföljande lagtima riksdag anställt nytt val av justitie- och

militieombudsman, skulle med döden avgå, samt att utöva ämbetet under den

tid justitie- och militieombudsmannen kan vara av svår sjukdom eller annat

laga förfall därifrån hindrad.

2:o) de redaktionella ändringar i regeringsformen, riksdagsordningen och

tryckfrihetsförordningen, som måste bliva en följd av ovan föreslagna ändringar

i §§ 96 och 97 regeringsformen, varvid hemställes, att konstitutionsutskottet,

i händelse utskottet tillstyrker förslaget, måtte låta utarbeta ifrågavarande följdförändringar

i grundlagstexten.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 5 sand. 10 häft. (Nr 13.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

Förslag om militieombudsmannaämbetets indragning och överflyttande av

militieombudsmannens åligganden å justitieombudsmannen förelåg vid 1926 års

riksdag genom motion inom andra kammaren.

I sitt utlåtande (nr 6) över denna motion yttrade konstitutionsutskottet följande:
»Det

förslag, som legat till grund för militieombudsmannaämbetets inrättande,

framlades av Kungl. Majrt vid 1914 års senare lagtima riksdag, varefter

vederbörande grundlagsbestämmelser definitivt genomfördes år 1915. Det

framhölls härvid, att de kontrollinstitutioner i fråga om den statliga förvaltningen,

som redan funnos, särskilt justitieombudsmannaämbetet, knappast

kunde anses tillräckliga för sitt ändamål. Sedan dessa institutioners tillkomst

hade nämligen den statsverksamhet, som utgjorde kontrollens föremål, i hög

grad utvecklats, och det vore därför behövligt att, om en tillfredsställande

kontroll skulle kunna utövas över statsförvaltningen i dess helhet, antingen

förstärka de förefintliga kontrollmyndigheternas arbetskrafter eller ock upprätta

en ny kontrollmyndighet för vissa områden. Den lämpligaste utvägen

syntes härvid vara att anordna speciell kontroll för försvarsverkets vidkommande.

Försvarsväsendets ur olika synpunkter säregna ställning, bland annat

med hänsyn till den allmänna värnpliktens djupgående betydelse för den enskilde,

gjorde en kontroll på detta område påkallad. Till undanröjande av misstro

mot och missförstånd om försvarsverket funnes intet bättre medel än inrättande

av en sakkunnig och opartisk myndighet med uppgift såväl att självmant ägna

förhållandena en ständig och noggrann uppmärksamhet som ock att undersöka

befogenheten av framställda klagomål och anmärkningar.

Förefintligheten av en särskild kontrollmyndighet på förevarande område

torde fortfarande vara av det. värde, att de i motionen anförda besparingssynpunkterna

i detta fall icke få vara utslagsgivande.»

Utskottet finner icke anledning frångå sin år 1926 uttalade uppfattning. De

skäl, vilka föranledde militieombudsmannaämbetets inrättande, anser utskottet

fortfarande gälla i sådan grad, att en indragning av detta ämbete icke bör

ske. Frånsett övriga skäl däremot torde militieombudsmannens arbetsbörda fortfarande

vara så pass betydande, att den icke lämpligen kan förenas med justitieombudsmannens

hos en ämbetsman.

Utskottet får alltså hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 23 mars 1928.

På konstitutionsutskottets vägnar:

ARTHUR ENGBERG.

Närvarande: hrr von Oeijer*, Strömberg, David Bergström, Adolf Dahl*, G. W.

Hansson, Stendahl, Reuterskiöld*, Fehr*, Larsén, Åkerberg*, Sävström, Gustafson i

Kasenberg, Hallén*, Björkman, Fast*, Forssell, Jeppsson, Jensen, Svensson i Grönvik

och Norling i Lesjöfors*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande År 13.

3

Reservationer:

1) av herrar Gustafson i Kasenberg, Björkman och Svensson i Grönvik,

vilka anfört:

De i förevarande motion framförda synpunkter, som tala för överförande av

militieombudsmannens arbetsuppgifter å justitieombudsmannen, finna vi vara

mycket beaktansvärda. Vi anse emellertid, att ytterligare utredning är erforderlig,

innan ett bestämt ställningstagande till frågan kan äga rum. Då en

dylik utredning lämpligen bör ske genom Kungl. Maj: t, som framlagt det

slutliga förslaget om inrättande av militieombudsmansämbetet, hemställa vi, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl.

Maj :t måtte verkställa utredning i fråga om överförande av militieombudsmannens

arbetsuppgifter å justitieombudsmannen samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

2) av herrar Dahl, Stendahl, Reuterskiöld och Forssell, vilka anfört:

Till stöd för sammanförande av justitieombudsmanna- och militieombudsmannaämbetena

hava enligt vår mening anförts beaktansvärda skäl. Ett beslut

i frågan ha vi ansett böra föregås av yttranden från ifrågavarande ämbetsmän,

varför vi inom utskottet påyrkat remiss i sådant syfte. Då detta yrkande av

utskottet lämnats utan bifall ansluta vi oss till den reservationsvis framförda

hemställan om skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om utredning i ärendet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.