Utlåtande i anledning av vuckt motion om justitieoch militicomhudsmannaämbctenas sammanslagning till ett ämbete.
1928-03-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1928:13, Utlåtande i anledning av vuckt motion om justitieoch militicomhudsmannaämbctenas sammanslagning till ett ämbete.
Dokumentets text
konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.
1
Nr 13.
Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1928 kl. 12 m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av vuckt motion om
justitie- och militicomhudsmannaämbctenas sammanslagning
till ett ämbete.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 420, har herr Forssell hemställt,
»att riksdagen matte sasom vilande till vidare grundlagsenlig behandling
antaga
l:o) följande
Förslag
till ändrad lydelse av §§ 96 och 97 regeringsformen:
§ 96.
Varje lagti ma riksdag skall förordna en för lagkunskap och utmärkt redlighet
känd man att, såsom riksdagens ombud, efter den instruktion riksdagen för
honom utfärdat, hava tillsyn över lagarnas efterlevnad av domare och ämbetsmän
samt att vid vederbörliga domstolar i laga ordning tilltala dem, som uti
sina ämbetens utövning av våld, mannamån eller annan orsak någon olaglighet
begått eller underlåtit att sina ämbetsplikter behörigen fullgöra. Vare dock han
i all måtto underkastad samma ansvar och plikt, som allmän lag och rättegångsordning
för aktörer utstaka.
§ 97.
Denne riksdagens justitie- och mi 1 itieombudsman, som så länge han ämbetet
innehaver, skall i alla avseenden anses lika med Konungens justitiekansler,
väljes på sätt riksdagsordningen stadgar; och bör därvid jämväl utses en man
av de egenskaper, som hos denna ämbetsman erfordras, att honom efterträda,
ifall han, innan nästföljande lagtima riksdag anställt nytt val av justitie- och
militieombudsman, skulle med döden avgå, samt att utöva ämbetet under den
tid justitie- och militieombudsmannen kan vara av svår sjukdom eller annat
laga förfall därifrån hindrad.
2:o) de redaktionella ändringar i regeringsformen, riksdagsordningen och
tryckfrihetsförordningen, som måste bliva en följd av ovan föreslagna ändringar
i §§ 96 och 97 regeringsformen, varvid hemställes, att konstitutionsutskottet,
i händelse utskottet tillstyrker förslaget, måtte låta utarbeta ifrågavarande följdförändringar
i grundlagstexten.»
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 5 sand. 10 häft. (Nr 13.)
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.
Förslag om militieombudsmannaämbetets indragning och överflyttande av
militieombudsmannens åligganden å justitieombudsmannen förelåg vid 1926 års
riksdag genom motion inom andra kammaren.
I sitt utlåtande (nr 6) över denna motion yttrade konstitutionsutskottet följande:
»Det
förslag, som legat till grund för militieombudsmannaämbetets inrättande,
framlades av Kungl. Majrt vid 1914 års senare lagtima riksdag, varefter
vederbörande grundlagsbestämmelser definitivt genomfördes år 1915. Det
framhölls härvid, att de kontrollinstitutioner i fråga om den statliga förvaltningen,
som redan funnos, särskilt justitieombudsmannaämbetet, knappast
kunde anses tillräckliga för sitt ändamål. Sedan dessa institutioners tillkomst
hade nämligen den statsverksamhet, som utgjorde kontrollens föremål, i hög
grad utvecklats, och det vore därför behövligt att, om en tillfredsställande
kontroll skulle kunna utövas över statsförvaltningen i dess helhet, antingen
förstärka de förefintliga kontrollmyndigheternas arbetskrafter eller ock upprätta
en ny kontrollmyndighet för vissa områden. Den lämpligaste utvägen
syntes härvid vara att anordna speciell kontroll för försvarsverkets vidkommande.
Försvarsväsendets ur olika synpunkter säregna ställning, bland annat
med hänsyn till den allmänna värnpliktens djupgående betydelse för den enskilde,
gjorde en kontroll på detta område påkallad. Till undanröjande av misstro
mot och missförstånd om försvarsverket funnes intet bättre medel än inrättande
av en sakkunnig och opartisk myndighet med uppgift såväl att självmant ägna
förhållandena en ständig och noggrann uppmärksamhet som ock att undersöka
befogenheten av framställda klagomål och anmärkningar.
Förefintligheten av en särskild kontrollmyndighet på förevarande område
torde fortfarande vara av det. värde, att de i motionen anförda besparingssynpunkterna
i detta fall icke få vara utslagsgivande.»
Utskottet finner icke anledning frångå sin år 1926 uttalade uppfattning. De
skäl, vilka föranledde militieombudsmannaämbetets inrättande, anser utskottet
fortfarande gälla i sådan grad, att en indragning av detta ämbete icke bör
ske. Frånsett övriga skäl däremot torde militieombudsmannens arbetsbörda fortfarande
vara så pass betydande, att den icke lämpligen kan förenas med justitieombudsmannens
hos en ämbetsman.
Utskottet får alltså hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 23 mars 1928.
På konstitutionsutskottets vägnar:
ARTHUR ENGBERG.
Närvarande: hrr von Oeijer*, Strömberg, David Bergström, Adolf Dahl*, G. W.
Hansson, Stendahl, Reuterskiöld*, Fehr*, Larsén, Åkerberg*, Sävström, Gustafson i
Kasenberg, Hallén*, Björkman, Fast*, Forssell, Jeppsson, Jensen, Svensson i Grönvik
och Norling i Lesjöfors*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Konstitutionsutskottets utlåtande År 13.
3
Reservationer:
1) av herrar Gustafson i Kasenberg, Björkman och Svensson i Grönvik,
vilka anfört:
De i förevarande motion framförda synpunkter, som tala för överförande av
militieombudsmannens arbetsuppgifter å justitieombudsmannen, finna vi vara
mycket beaktansvärda. Vi anse emellertid, att ytterligare utredning är erforderlig,
innan ett bestämt ställningstagande till frågan kan äga rum. Då en
dylik utredning lämpligen bör ske genom Kungl. Maj: t, som framlagt det
slutliga förslaget om inrättande av militieombudsmansämbetet, hemställa vi, att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl.
Maj :t måtte verkställa utredning i fråga om överförande av militieombudsmannens
arbetsuppgifter å justitieombudsmannen samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.
2) av herrar Dahl, Stendahl, Reuterskiöld och Forssell, vilka anfört:
Till stöd för sammanförande av justitieombudsmanna- och militieombudsmannaämbetena
hava enligt vår mening anförts beaktansvärda skäl. Ett beslut
i frågan ha vi ansett böra föregås av yttranden från ifrågavarande ämbetsmän,
varför vi inom utskottet påyrkat remiss i sådant syfte. Då detta yrkande av
utskottet lämnats utan bifall ansluta vi oss till den reservationsvis framförda
hemställan om skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om utredning i ärendet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.