Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion omavskaffande av ordensväsendet m. m.

1928-03-23 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1928:14, Utlåtande i anledning av väckt motion omavskaffande av ordensväsendet m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr l4.

1

Nr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1928 kl. 1 o. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion omavskaffande

av ordensväsendet m. m.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 254, har herr Lindhagen hemställt,

»att riksdagen ville för sin del besluta, att 37 § regeringsformen må erhålla

följande förändrade lydelse: ’Konungen må icke utdela ordnar eller adliga

värdigheter’, i följd varav ock förbudet för regent enligt 39 § i regeringsformen

att utdela riddarevärdighet bortfaller».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Den förevarande motionen avser dels att avskaffa ordensväsendet, dels ock

införande av förbud mot vidare utdelande av adliga värdigheter.

Den förra frågan var senast förlidet år under riksdagens omprövning, liksom

nu i anledning av motion av herr Lindhagen. Konstitutionsutskottet hemställde

i sitt över motionen avgivna utlåtande (nr 12) —- efter en redogörelse

för ordensväsendets historia i Sverige och tidigare förslag om dess avskaffande

— på anförda skäl, att riksdagen måtte avlåta skrivelse med begäran, att

Kungl. Maj :t täcktes taga under övervägande, huruvida icke de kungl. svenska

riddarordnarna borde avskaffas, samt för riksdagen framlägga det förslag till

bestämmelse i regeringsformen, som av dylikt övervägande kunde föranledas.

Denna hemställan bifölls av andra kammaren men avslogs av första kammaren,

varigenom frågan förföll.

På en inom första kammaren senare under förra årets riksdag framställd interpellation

angående regeringens ställning till ordensväsendet avgav statsminister

Ekman ett svar, vilket finnes avtryckt som bilaga till förevarande motion.

I detta svar framhöll statsministern, att den nuvarande regeringen —

inom vilken något enhetlig mening för ordensväsendets avskaffande icke förelåge

— sökt medverka till en begränsning av antalet ordensförläningar, samt

uttryckte en förmodan, att en sålunda efterhand mera begränsad ordensutdelning

samtidigt skulle »kunna undgå flertalet av de, individuellt sett, mest i ögonen

fallande inkonsekvenserna i grunderna för denna metod att utmärka och

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 5 samt. 11 häft. (Nr H—15.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr iK.

%

prissätta därav träffade människors medborgerliga värde». Tillika meddelade

statsministern, att »man också från ordensmyndigheternas sida angivit sig

vara villig att taga under övervägande, huruvida viss justering av principerna

för ordensutdelning kunde befinnas erforderlig och lämplig».

Innevarande år har av Konungen tillsatts ett ordensråd, bestående av ordenskanslern

och ordenssekreteraren jämte fyra andra personer, vilket fått till uppgift

att granska förslag till ordensutnämningar.

Då sålunda åtgärder vidtagits till stävjande av de missförhållanden på ordensväsendets

område, vilka må hava förefunnits, och det synes böra vara regeringens

sak att vidtaga de ytterligare mått och steg, vilka i denna fråga

kunna prövas påkallade, samt då spörsmålet i varje fall icke torde kräva ändring

i grundlag, vill utskottet avstyrka motionen i vad den avser ordensväsendet.

Beträffande motionärens förslag om förbud för Konungen att utdela adliga

värdigheter finner utskottet, då denna fråga saknar aktualitet — sådana värdigheter

hava icke sedan över 20 år tillbaka utdelats — någon grundlagsändring

i detta avseende icke påkallad.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 23 mars 1928.

På konstitutionsutskottets vägnar:

ARTHUR ENGBERG.

Närvarande: Herrar von Geijer*, Engberg, Strömberg, Adolf Dahl, G. TF. Hansson,

Stendahl, Vennerström*, Fehr*, A. TF. Johansson, Per Andersson, Åkerberg*,

Sävström, Magnusson i Tumhult*, Borg, Gustafson i Kasenberg, Bäckström, Hallén,

Johansson i Kälkebo, Andersson i Igelboda och Pehrsson i Göteborg*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7-i.

Reservationer:

1) av herrar Engberg, Strömberg, G. it7. Hansson, Vennerström, Åkerberg,

Sävström, Borg, Hallén och Andersson i Igelboda, som ansett, att utskottets

utlåtanden bort hava följande lydelse:

Vid prövningen av de synpunkter, som framförts i ämnet, har utskottet

funnit övervägande skäl tala för ordensväsendets avskaffande. Ordensutmärkelserna

torde numera i inånga fall utgöra endast yttre tecken på en viss social

eller ekonomisk ställning, icke uttryck för uppskattning av ett särskilt

värdefullt arbete i samhällets tjänst. Och det synes vara obestridligt, att ej

sällan ordensutmärkelser förvärvas enbart genom ekonomiska uppoffringar.

A tf vid dylika förhållanden ordensutmärkelserna ej kunnat bibehålla sitt avsedda

värde av offentligt erkännande av personlig förtjänst torde vara ovedersägligt.

Men därest detta värde ej kan upprätthållas, lär anledning finnas till

övervägande, huruvida statens värdighet och nytta äro betjänta av ordensväsendets

fortvaro.

Under tidigare behandling av denna fråga har med särskild styrka betonats

den skadliga påföljd, som i det internationella umgänget komme att vållas genom

avsaknaden av möjlighet till ordensförläningar. Denna olägenhet må ej

underskattas, men utskottet har funnit dylika hänsyn ej böra verka avgörande,

därest eljest skäl för ordensväsendets avskaffande anses föreligga.

Utskottet har alltså kommit till den mening, att fortvaro av ordensväsendet

ej är önskvärd. Tveksamhet kan råda i vilken form en dylik mening bör till

Ivungl. Maj:t framföras. Vid tidigare behandling inom riksdagen har föreslagits

skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om övervägande i avsett syfte.

Den nu förevarande motionen är inriktad på förslag till inskrivande i regeringsformen

av förbud emot utdelande av riddarvärdighet. Då regeringsformen

ej innehåller stadgande om makt för Konungen att förläna ordnar, torde

kunna invändas, att denna grundlag ej heller är rätt plats för ett förbud. Emellertid

innefattar 39 § regeringsformen förbud för regent att utdela riddarvärdighet.

Riddarordnarnas befintlighet har alltså ej i regeringsformen lämnats

obeaktad och deras eventuella upphörande torde i varje händelse kräva en

jämkning i nämnda lagrum. Det har vid dylikt förhållande synts utskottet

böra tagas under omprövning, huruvida ej ett beslut om riddarordnarnas avskaffande

borde upptagas i regeringsformen.

Innevarande år har av Konungen tillsatts ett ordensråd, bestående av ordenskanslern

och ordenssekreteraren jämte fyra andra personer, vilket fått till

uppgift att granska förslag till ordensutnämningar. Utskottet nödgas finna,

att denna åtgärd är så långt ifrån ägnad att motverka ordensväsendets skadliga

verkningar, att den tvärtom ger det florerande systemet en opåkallad extra

sanktion.

Vidkommande motionärens förslag om förbud för Konungen att utdela adliga

värdigheter finner utskottet visserligen, att denna fråga icke har samma

aktualitet som kravet på ordensväsendets avskaffande. Då det emellertid bli
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr jk
-

vit en praxis — obruten sedan många år tillbaka — att icke upphöja i adligt

stånd eller tilldela adelsmän friherrlig och friherre grevlig värdighet, och då

intet förnuftigt skäl kan anföras för ett bibehållande av det kungliga prerogativ,

varom här är fråga, anser sig utskottet böra förorda, att praxis bekräftas

genom det nämnda prerogativets upphävande.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t täcktes taga under övervägande, huruvida

icke de kungl. svenska riddarordnarna böra avskaffas och Konungens

rätt att i adeligt stånd upphöja samt tilldela adelsmän

friherrlig och friherrar grevlig värdighet upphävas, samt

för riksdagen framlägga det förslag till bestämmelse i regeringsformen,

som av dylikt övervägande må föranledas.

2) av herr Dahl, som anfört:

På de skäl, som konstitutionsutskottet 1927 i utlåtande nr 12 anfört, har jag

ansett utskottet böra i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om övervägande

av frågan om de kungl. svenska riddarordnarnas avskaffande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.