Utlåtande i anledning av väckt motion omavskaffande av ordensväsendet m. m.
1928-03-23 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1928:14, Utlåtande i anledning av väckt motion omavskaffande av ordensväsendet m. m.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr l4.
1
Nr 14.
Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1928 kl. 1 o. in.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion omavskaffande
av ordensväsendet m. m.
I en inom första kammaren väckt motion, nr 254, har herr Lindhagen hemställt,
»att riksdagen ville för sin del besluta, att 37 § regeringsformen må erhålla
följande förändrade lydelse: ’Konungen må icke utdela ordnar eller adliga
värdigheter’, i följd varav ock förbudet för regent enligt 39 § i regeringsformen
att utdela riddarevärdighet bortfaller».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Den förevarande motionen avser dels att avskaffa ordensväsendet, dels ock
införande av förbud mot vidare utdelande av adliga värdigheter.
Den förra frågan var senast förlidet år under riksdagens omprövning, liksom
nu i anledning av motion av herr Lindhagen. Konstitutionsutskottet hemställde
i sitt över motionen avgivna utlåtande (nr 12) —- efter en redogörelse
för ordensväsendets historia i Sverige och tidigare förslag om dess avskaffande
— på anförda skäl, att riksdagen måtte avlåta skrivelse med begäran, att
Kungl. Maj :t täcktes taga under övervägande, huruvida icke de kungl. svenska
riddarordnarna borde avskaffas, samt för riksdagen framlägga det förslag till
bestämmelse i regeringsformen, som av dylikt övervägande kunde föranledas.
Denna hemställan bifölls av andra kammaren men avslogs av första kammaren,
varigenom frågan förföll.
På en inom första kammaren senare under förra årets riksdag framställd interpellation
angående regeringens ställning till ordensväsendet avgav statsminister
Ekman ett svar, vilket finnes avtryckt som bilaga till förevarande motion.
I detta svar framhöll statsministern, att den nuvarande regeringen —
inom vilken något enhetlig mening för ordensväsendets avskaffande icke förelåge
— sökt medverka till en begränsning av antalet ordensförläningar, samt
uttryckte en förmodan, att en sålunda efterhand mera begränsad ordensutdelning
samtidigt skulle »kunna undgå flertalet av de, individuellt sett, mest i ögonen
fallande inkonsekvenserna i grunderna för denna metod att utmärka och
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 5 samt. 11 häft. (Nr H—15.)
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr iK.
%
prissätta därav träffade människors medborgerliga värde». Tillika meddelade
statsministern, att »man också från ordensmyndigheternas sida angivit sig
vara villig att taga under övervägande, huruvida viss justering av principerna
för ordensutdelning kunde befinnas erforderlig och lämplig».
Innevarande år har av Konungen tillsatts ett ordensråd, bestående av ordenskanslern
och ordenssekreteraren jämte fyra andra personer, vilket fått till uppgift
att granska förslag till ordensutnämningar.
Då sålunda åtgärder vidtagits till stävjande av de missförhållanden på ordensväsendets
område, vilka må hava förefunnits, och det synes böra vara regeringens
sak att vidtaga de ytterligare mått och steg, vilka i denna fråga
kunna prövas påkallade, samt då spörsmålet i varje fall icke torde kräva ändring
i grundlag, vill utskottet avstyrka motionen i vad den avser ordensväsendet.
Beträffande motionärens förslag om förbud för Konungen att utdela adliga
värdigheter finner utskottet, då denna fråga saknar aktualitet — sådana värdigheter
hava icke sedan över 20 år tillbaka utdelats — någon grundlagsändring
i detta avseende icke påkallad.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 23 mars 1928.
På konstitutionsutskottets vägnar:
ARTHUR ENGBERG.
Närvarande: Herrar von Geijer*, Engberg, Strömberg, Adolf Dahl, G. TF. Hansson,
Stendahl, Vennerström*, Fehr*, A. TF. Johansson, Per Andersson, Åkerberg*,
Sävström, Magnusson i Tumhult*, Borg, Gustafson i Kasenberg, Bäckström, Hallén,
Johansson i Kälkebo, Andersson i Igelboda och Pehrsson i Göteborg*.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7-i.
Reservationer:
1) av herrar Engberg, Strömberg, G. it7. Hansson, Vennerström, Åkerberg,
Sävström, Borg, Hallén och Andersson i Igelboda, som ansett, att utskottets
utlåtanden bort hava följande lydelse:
Vid prövningen av de synpunkter, som framförts i ämnet, har utskottet
funnit övervägande skäl tala för ordensväsendets avskaffande. Ordensutmärkelserna
torde numera i inånga fall utgöra endast yttre tecken på en viss social
eller ekonomisk ställning, icke uttryck för uppskattning av ett särskilt
värdefullt arbete i samhällets tjänst. Och det synes vara obestridligt, att ej
sällan ordensutmärkelser förvärvas enbart genom ekonomiska uppoffringar.
A tf vid dylika förhållanden ordensutmärkelserna ej kunnat bibehålla sitt avsedda
värde av offentligt erkännande av personlig förtjänst torde vara ovedersägligt.
Men därest detta värde ej kan upprätthållas, lär anledning finnas till
övervägande, huruvida statens värdighet och nytta äro betjänta av ordensväsendets
fortvaro.
Under tidigare behandling av denna fråga har med särskild styrka betonats
den skadliga påföljd, som i det internationella umgänget komme att vållas genom
avsaknaden av möjlighet till ordensförläningar. Denna olägenhet må ej
underskattas, men utskottet har funnit dylika hänsyn ej böra verka avgörande,
därest eljest skäl för ordensväsendets avskaffande anses föreligga.
Utskottet har alltså kommit till den mening, att fortvaro av ordensväsendet
ej är önskvärd. Tveksamhet kan råda i vilken form en dylik mening bör till
Ivungl. Maj:t framföras. Vid tidigare behandling inom riksdagen har föreslagits
skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om övervägande i avsett syfte.
Den nu förevarande motionen är inriktad på förslag till inskrivande i regeringsformen
av förbud emot utdelande av riddarvärdighet. Då regeringsformen
ej innehåller stadgande om makt för Konungen att förläna ordnar, torde
kunna invändas, att denna grundlag ej heller är rätt plats för ett förbud. Emellertid
innefattar 39 § regeringsformen förbud för regent att utdela riddarvärdighet.
Riddarordnarnas befintlighet har alltså ej i regeringsformen lämnats
obeaktad och deras eventuella upphörande torde i varje händelse kräva en
jämkning i nämnda lagrum. Det har vid dylikt förhållande synts utskottet
böra tagas under omprövning, huruvida ej ett beslut om riddarordnarnas avskaffande
borde upptagas i regeringsformen.
Innevarande år har av Konungen tillsatts ett ordensråd, bestående av ordenskanslern
och ordenssekreteraren jämte fyra andra personer, vilket fått till
uppgift att granska förslag till ordensutnämningar. Utskottet nödgas finna,
att denna åtgärd är så långt ifrån ägnad att motverka ordensväsendets skadliga
verkningar, att den tvärtom ger det florerande systemet en opåkallad extra
sanktion.
Vidkommande motionärens förslag om förbud för Konungen att utdela adliga
värdigheter finner utskottet visserligen, att denna fråga icke har samma
aktualitet som kravet på ordensväsendets avskaffande. Då det emellertid bli
-
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr jk
-
vit en praxis — obruten sedan många år tillbaka — att icke upphöja i adligt
stånd eller tilldela adelsmän friherrlig och friherre grevlig värdighet, och då
intet förnuftigt skäl kan anföras för ett bibehållande av det kungliga prerogativ,
varom här är fråga, anser sig utskottet böra förorda, att praxis bekräftas
genom det nämnda prerogativets upphävande.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t täcktes taga under övervägande, huruvida
icke de kungl. svenska riddarordnarna böra avskaffas och Konungens
rätt att i adeligt stånd upphöja samt tilldela adelsmän
friherrlig och friherrar grevlig värdighet upphävas, samt
för riksdagen framlägga det förslag till bestämmelse i regeringsformen,
som av dylikt övervägande må föranledas.
2) av herr Dahl, som anfört:
På de skäl, som konstitutionsutskottet 1927 i utlåtande nr 12 anfört, har jag
ansett utskottet böra i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om övervägande
av frågan om de kungl. svenska riddarordnarnas avskaffande.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.