Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående revision i visst syfte av § 38 regeringsformen.

1928-03-27 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1928:17, Utlåtande i anledning av väckt motion angående revision i visst syfte av § 38 regeringsformen.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 27 mars 1928 kl. 11,30 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående

revision i visst syfte av § 38 regeringsformen.

I en inom andm kammaren väckt motion, nr 419, har herr Forssell hemställt,

»att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föranstalta om en utredning avseende en sådan revision av § 38

regeringsformen, att överensstämmelse åvägabringas mellan paragrafens text

och tjänlig befunnen praxis, samt för riksdagen framlägga de förslag till grundlagsändringar,

vartill denna utredning kan föranleda.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Rådande praxis med avseende å formerna för expediering av Kungl. Maj:ts

beslut saknar obestridligen direkt stöd i § 38 regeringsformen. Redogörelse

för denna praxis är given i det av dåvarande landshövdingen Axel Schotte år

1917 framlagda betänkandet angående stats departementens verksamhetsområden

och arbetsformer, vilket finnes citerat i förevarande motion. Därav framgår,

att på förevarande område utbildats en praxis av ganska stor fasthet och

ändamålsenlighet, vilken synes erbjuda tillräckliga garantier för att expeditionerna

överensstämma med i vederbörlig ordning fattade beslut.

På dessa grunder synes det utskottet icke nödigt att företaga några åtgärder

i motionens syfte, och får utskottet alltså hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 27 mars 1928.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. von GEIJER.

Närvarande: hrr von Geijer, Engberg*, Strömberg, Thulin, David Bergström, Adolf

Dahl, G. W. Hansson. Stendahl*, Reuterskiöld, Fehr, Åkerberg*, Sävström, Magnusson

i Tumhult*, Borg*, Gustafson i Kasenberg, Bäckström*, Hallén, Johansson i Kälkebo,

Andersson i Igelboda* och Forssell.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Biliang till riksdagens protokoll 1928. 5 samt. 13 häft. (Nr 17.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17.

Reservation

av herrar Enigberg, Stendahl, Reutcrskiöld och Forssell, vilka ansett, att utskottets

yttrande borde fått följande lydelse:

Ursprungligen avsåg RF § 38 att förhindra utfärdandet av expeditioner från

Kungl. Maj:t dels utan medverkan av någon föredragande, dels av beslut, som

vore stridande mot RF. I sistnämnda avseende torde ingen förändring av gällande

bestämmelser erfordras, men i- det förstnämnda har utvecklingen medfört, att

det numera blivit oundvikligt att utfärda expeditioner t. o. m. utan konungens

underskrift i trots av stadgandet i RF § 38, att denna alltid erfordras. I själva

verket lärer en återgång till den ordning, RF § 38 stadgar, varken vara möjlig

eller lämplig. Tvärtom torde det mest ändamålsenliga vara, att konungens redan

nu brukliga underskrift och expeditionsbefallning å själva statsrådsprotokollen

finge ersätta underskriften å expeditionerna, där ej särskilda anledningar

finnas till motsatt förfarande. Skulle bestämmelse härom införas i RF § 38

i stället för nuvarande föreskrifter i detta avseende, torde även den nu vanliga

praxis, att de närvarande statsråden underskriva protokollet tillika med konungen,

böra lagfästas. Därjämte synes, i sådan händelse, ur konstitutionell

synpunkt vara nödigt att bibehålla en föreskrift därom, att i de fall, då konungen

underskriver expedition, kontrasignation av föredraganden skall äga

rum för att expeditionen skall vinna giltighet.

I sakens natur ligger, att härigenom ingen ändring erfordras i RO § 81 beträffande

utfärdandet av lagar och författningar i konungens namn och med

hans underskrift, då de sålunda utfärdade författningarna liksom nu skulle

förbliva bilagor till protokollet, men icke utgöra egentliga expeditioner. Lika

litet erfordras, i anledning av nu ifrågasatta ändring av RF § 38, någon ändring

av grundlagens bestämmelser om konungens underskrift eller sekret å expeditioner

av högsta domstolens och regeringsrättens domar och utslag.

Den omgång, som det nu grundlagsstadgade expeditionssättet, i den män det

i praxis bibehållits, onekligen medför, då konungen underskriver såväl protokollen

som de därur ordagrant utdragna expeditionerna, skulle härigenom undvikas

och en praktisk expeditionsordning kunna, utan att väcka konstitutionella

betänkligheter genomföras. Expeditionssättet finge i övrigt bero av Kungl. Maj:ts

bestämmande.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen måtte, i anledning av motionen II: 419, i

skrivelse till Kungl. Maj :t begära utarbetande och framläggande

för riksdagen av förslag till sådan ändring av RF: s bestämmelser

rörande expedition av Kungl. Maj :ts beslut, att konungens

underskrift och expeditionsbefallning, tecknad å de i statsrådet

förda protokollen, må vara tillräcklig för utfärdande

av expeditioner i enlighet med dessa protokoll, där ej annorlunda

är i lag eller författning stadgat.

Stockholm 1928. Kungl. Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri-A.-B.

286426

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.