Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för statsrådets ledamöter att deltaga i utskottens överläggningar m. m.
1928-04-13 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1928:19, Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för statsrådets ledamöter att deltaga i utskottens överläggningar m. m.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
7
Nr 19.
Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1928 kl. 5.80 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
rätt för statsrådets ledamöter att deltaga i utskottens överläggningar
m. m.
I en inom första kammaren väckt motion, nr 247, har herr Möller hemställt,
»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla dels om förslag
till sådan ändring av grundlagen, att regeringens ledamöter få rätt
att deltaga i utskottens överläggningar men icke i deras beslut,
dels förslag om sådan ändring av grundlagen, att regeringsledamot är
berättigad att vid riksdagens och utskottens överläggningar låta sig företräda
av statssekreterare.»
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Rent principiellt finner utskottet motionärens förslag, att statsråden
skulle äga tillträde till utskotten och deras överläggningar, vara av så
vittutseende natur, att dess verkningar knappast kunna nu överskådas.
Motionären avser att härigenom utplåna den dualism, som sedan gammalt
råder mellan svensk regering och riksdag, och därmed stärka regeringens
ställning, men utskottet är ingalunda övertygat, att förslaget icke skulle
tvärtom framkalla större beroende än nu för regeringen i förhållande till
riksdagen och dess utskott och sålunda leda till en allt mera regerande
riksdag, varmed efterhand också skulle kunna följa ett försvagande av
förvaltningens nuvarande självständighet, vilken utskottet anser synnerligen
värdefull.
Vad angår de praktiska olägenheter med det nuvarande systemet, vilka
motionären påtalar, synas dessa av honom hava tillmätts för stor betydelse.
Utskotten sakna ingalunda möjligheter att under behandlingen av regeringens
förslag inhämta nödiga upplysningar om deras innebörd samt regeringens
syften med desamma. Det är ett ganska vanligt förhållande, att de departementst
jänstemän, kommittéledamöter eller andra, vilka deltagit i en regeringspropositions
beredning och utformande, inför utskotten föredraga ärendet
och lämna nödiga kompletterande upplysningar. I regel äro för övrigt
regeringspropositionernas motiv så utförligt framlagda uti de statsrådsprotokoll,
vilka bifogas propositionerna, att ytterligare utredning och för
-
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
klaring från regeringens sida är överflödig. Beträffande andra ärenden än
regeringspropositioner torde än mindre anledning föreligga att ifrågasätta, att
regeringens ledamöter skulle deltaga i utskottens arbete. Nödvändigheten
för regeringsledamöterna att i stor utsträckning närvara vid kamrarnas
sammanträden torde för övrigt vara så pass betungande och tidsödande, att
det redan på grund därav torde vara olämpligt att införa ett institut, som
ytterligare i hög grad skulle taga tid i anspråk för riksdagsförhandlingar
på bekostnad av den tid, som kräves för beredning av regeringsärendena.
Slutligen vill utskottet endast framhålla, att statsråden ingalunda sakna
möjligheter eller i praxis avhålla sig från att under hand lämna utskotten
önskvärda upplysningar och hålla sig underrättade om utskottsarbetets gång.
Beträffande motionärens förslag, att statssekreterarna skulle erhålla samma
rättigheter som statsråd att deltaga i kamrarnas och utskottens överläggningar,
kan utskottet icke tillstyrka detsamma redan på den grund, att enligt
utskottets mening endast Konungens rådgivare, vilka hava konstitutionellt
ansvar inför riksdagen, böra tillåtas att där uppträda. Vad angår statssekreterarnas
tillträde till utskott, vill utskottet dessutom erinra därom, att
utskotten, såsom ej sällan skett, kunna inbjuda statssekreterare liksom andra
personer att inför utskottet föredraga viss fråga eller lämna upplysningar.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 13 april 1928.
På konstitutionsutskottets vägnar:
K. von GEIJER.
Närvarande: Herrar von Geijer, Engberg, Strömberg, Thulin, David Bergström, Adolf DahP,
Stendahl*, Reuterskiöld, Larsén, Åkerberg, Alkman*, Sävström, Magnusson i
Tumhult*, Borg, Bäckström*, Hallén, Johansson i Kälkebo*, Andersson i Igelboda,
Pehrsson i Göteborg och Björkman.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
!)
Reservationer:
l:o) av herrar Engberg, Thulin, Åkerberg och Sävström, vilka yrkat, att
utskottet i anledning av förevarande motion skulle hemställa,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t måtte utreda, på vilket sätt en
närmare kontakt skulle kunna åvägabringas mellan regering
och riksdag vid utskottsbehandling av regeringspropositioner,
samt för riksdagen framlägga de förslag,
vartill utredningen måtte föranleda;
2:o) av herr Alkman;
3:o) av herrar David Bergström och Bäckström, vilka ansett frågan om
införande i riksdagsordningen av en bestämmelse, varigenom i det fall, att
vid överläggning i kammare uti ämne eller ärende, fallande under ett departement,
vederbörande departementschef är förhindrad att vara tillstädes,
statssekreteraren i departementet berättigas att i statsrådets ställe taga till
orda inför kammaren, vara förtjänt att göras till föremål för närmare utredning
genom Kungl. Maj:ts försorg och att förslag om avlåtande av en
riksdagsskrivelse i sådant syfte bort av utskottet framläggas till riksdagens
prövning.
‘2
Bihang till riksdagens protokoll 1928.
5 samt.
U häft. (Nr 18—19.)
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.