Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om en allmän revision av folkförbundets akt.

1928-02-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1928:2, Utlåtande i anledning av väckt motion om en allmän revision av folkförbundets akt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr tf.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 23 februari 1928 kl. 2 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion

om en allmän revision av folkförbundets akt.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 184, har herr Lindhagen

hemställt, »att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t begära övervägande av

svenskt initiativ till en allmän revision av folkförbundets akt i syfte att

dess idéinnehåll må bättre motsvara förbundets ideella uppgift.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Redan vid 1924 års riksdag framförde herr Lindhagen en serie motioner

i första kammaren (nr 146—155) med i huvudsak samma syfte som i den nu

ifrågavarande, nämligen åstadkommandet av svenskt initiativ till en revision

av Nationernas förbunds akt, så att därigenom dess idéinnehåll måtte

bättre motsvara förbundets ideella uppgift. De riktlinjer, efter vilka en

sådan revision skulle ske, uppdragas i nu förevarande motion uti en rad

punkter, vilkas innehåll till det mesta motsvarar vad i de olika motionerna

vid 1924 års riksdag angavs såsom önskvärda förändringar i Nationernas

förbunds akt.

Utskottet förklarade 1924 i sitt utlåtande (nr 11) över dessa motioner, att

utskottet i den framställning, som låg till grund för motionärens förslag,

återfann mycket av den tankegång, som varit bestämmande för Sveriges

ställning till och inom Nationernas förbund. I vissa andra delar hade motionären

berört önskemål beträffande förbundet, om vilka riksdagen vid

andra tillfällen samlat sig. Utskottet kunde därför i vissa delar ansluta sig

till de allmänna syften, som legat till grund för framställningen. Vid närmare

granskning av de olika förslagen fann emellertid utskottet intet av

dessa vara av den beskaffenhet, att ett initiativ från riksdagens sida i den

form, motionären önskade, vore lämpligt. I den mån riksdagen icke redan

givit uttryck åt sin uppfattning om de särskilda spörsmålen, vore dessa av

den beskaffenhet, att ett svenskt initiativ knappast kunde främja vad man

önskade; och det kunde förväntas, att Kungl. Maj:t, om ett dylikt initiativ vore

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 5 saml. 2 haft. (Nr 2—3).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.

lämpligt, framförde saken. Konstitutionsutskottets hemställan om avslag å

samtliga motionerna bifölls av båda kamrarna.

I tre motioner i första kammaren (nr 170—172) vid 1925 års riksdag

framförde herr Lindhagen vissa av de året förut behandlade spörsmålen,

nämligen rörande nationernas självbestämningsrätt och förhållandet mellan

österns och västerns folk med mera, men blevo motionerna på konstitutionsutskottets

hemställan (utlåtande nr 8) av riksdagen avslagna.

Vid 1926 års riksdag väckte herr Lindhagen ånyo en motion (nr 103),

däri likaledes framfördes vissa av de år 1924 framställda önskemålen beträffande

ändring i Nationernas förbunds akt, nämligen 1) att i denna akt

skulle klart uttalas, att förbundets mål vore krigsväsendets fullständiga

avrustning, samt framhållas befogenheten och värdet av enskilda medlemmars

avrustning, såsom en förebild och förberedelse av den allmänna avrustningen,

2) att bestämmelserna angående de s. k. ekonomiska och militära

sanktionerna skulle utgå ur akten samt 3) att däri infördes bestämmelse

därom, att nationernas självbestämningsrätt icke finge betraktas som

en inre angelägenhet för den härskande staten utan måste vara en internationell

rättsfråga.

Utskottet hemställde (utlåtande nr 5) om avslag å motionen, vilken hemställan

av kamrarna bifölls. I sitt utlåtande yttrade utskottet följande:

»Vad beträffar det under punkt 1) framställda yrkandet bör framhållas,

att Sverige alltsedan sitt inträde i Nationernas förbund sökt medverka vid

det arbete för universell och effektiv begränsning av de nationella rustningarna,

varom förbundsaktens art. 8 talar. Detta arbete bör utan tvivel

fullföljas, varemot ett svenskt initiativ, som direkt åsyftar allmän avrustning,

i närvarande läge ej bör ifrågakomma. Särskilt vill utskottet betona, att

denna fråga icke lär kunna lösas annorledes än i samband med skapande

av garantier för de till förbundet anslutna staternas trygghet, ett spörsmål,

som i motionen icke beröres.

I fråga om yrkandet under punkt 2), enligt vilket bestämmelserna om

s. k. militära och ekonomiska sanktioner borde utgå ur förbundsakten, bör

erinras om att man från svensk sida sökt möjliggöra, att de förpliktelser,

som enligt ifrågavarande bestämmelser åligga förbundets medlemmar, icke

må bliva mera betungande än som kan anses skäligt med hänsyn till den

trygghet, som genom förbundet beredes. Att helt borttaga dessa stadganden

lär emellertid ej rimligtvis kunna komma i fråga; såvida förbundet

överhuvud skall kunna verka för sina syften, måste vissa maktmedel stå

detsamma till buds.

Vad slutligen beträffar det under punkt 3) anförda önskemålet synes

detta vara alltför oklart och obestämt angivet för att kunna tjäna till utgångspunkt

för praktiskt handlande.»

De av motionären i år framförda förslagen om ändring i folkförbundsakten

äro sålunda i de flesta delar tidigare av honom framställda. Det nya

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.

3

moment, som i årets motion kommer till synes, torde huvudsakligen vara

kravet på motionsrätt till förbundet för de olika staternas parlament, och

deras särskilda kamrar ävensom för fredsorganisationer och andra korporationer,

som ansåges böra tilläggas en sådan rätt, samt i viss omfattning

även för minoriteter inom sådana motionsberättigade institutioner.

Utskottet finner icke anledning frångå sin vid tidigare tillfällen uttalade

uppfattning angående de av motionären framställda förslagen, som förut

varit under utskottets omprövning. Vad särskilt beträffar motionärens förslag

angående främjande av en allmän avrustning samt avskaffande av

de s. k. militära och ekonomiska sanktionerna får utskottet hänvisa till sitt

ovan citerade utlåtande år 1926. Sedan detta utlåtande avgavs har Sverige

fortsatt att arbeta för den allmänna nedrustningen såväl inom den s. k. förberedande

nedrustningskommissionen som vid förbundsförsamlingens möten.

Utskottet vill understryka, att förevarande motion närmast åsyftar endast

eu ändring av folkförbundsakten, och detta ur synpunkten av att denna

akt, som motionären uttrycker sig, »utgör ett idéprogram och icke en vanlig

författning, som skall i det dagliga livet efterlevas». Nationernas förbunds

församling har emellertid redan vid upprepade tillfällen givit sin

principiella anslutning till åtskilliga av de synpunkter, vilka motionären

önskar införda i förbundsakten. Det förefaller utskottet, som om föga

stode att vinna genom antagandet av ytterligare allmänna programförklaringar

vid förbundsförsamlingens möten eller genom inskrivandet av ytterligare

abstrakta principuttalanden i förbundsakten på sätt motionären begärt.

Vad vidkommer motionärens förslag om motionsrätt för de särskilda staternas

parlament och andra i motionen antydda organisationer finner utskottet

vad motionären härutinnan föreslagit icke böra föranleda någon

riksdagens framställning.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 februari 1928.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. von GEI JER.

Närvarande: Herrar von Geijer, Strömberg*), Thulin, David Bergström, Adolf Dahl, G. W.

Hansson, Stendahl, Vennerström*), Isak Svensson, Sävström, Borg, Bäckström,

Hallén, Andersson i Igelboda, Pehrssoti i Göteborg*), Karlsson i Vadstena,

Björkman*), Forssell och Svensson i Grönvik.

'') Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.