Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrade bestämmelser rörande lagrådets organisation m. m.

1928-05-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1928:23, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrade bestämmelser rörande lagrådets organisation m. m.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1928 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

ändrade bestämmelser rörande lagrådets organisation m. m.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 246, har herr Schlyter

hemställt, att riksdagen ville, efter lagrådets hörande över förslaget, såsom

vilande i grundlagsenlig ordning antaga följande ändrade lydelse av § 21

regeringsformen:

»Tre justitieråd utgöra Konungens lagråd. Förordnar Konungen, att lagrådet

skall under viss del av året arbeta på två avdelningar, utgöres vardera

av tre justitieråd.

Lagrådet tillkommer att avgiva utlåtande över de förslag till stiftande,

upphävande, ändring eller förklaring av lagar eller författningar, vilka för

sådant ändamål bliva av Konungen överlämnade. Där så prövas nödigt,

må Konungen förordna, att i visst ärendes behandling skall såsom ledamot

av lagrådet deltaga ett regeringsråd eller annan, av Konungen utsedd, för

insikt, erfarenhet och redlighet känd person.

Närmare bestämmelser huru stor del av året lagrådet må arbeta å avdelningar,

så ock om dess sammansättning och tjänstgöring i övrigt, meddelas

i särskild, av Konungen och riksdagen jämlikt 87 § 1 mom. gemensamt

beslutad lag.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Vid förra årets riksdag hemställdes i en inom andra kammaren väckt

motion (nr 285), »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om utredning, huruvida icke genom

ändring i regeringsformens bestämmelser om ett regeringsråds deltagande i

laggranskningen samt andra därmed sammanhängande åtgärder en snabbare

handläggning av mål och ärenden i regeringsrätten skulle kunna uppnås,

ävensom för 1928 års riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen

kan föranleda».

I anledning av denna motion hemställde konstitutionsutskottet (utlåtande

nr 16), att riksdagen »måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t ville verkställa utredning, huruvida genom ändring i regeringsformens

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

7

bestämmelse om ett regeringsråds permanenta deltagande i laggranskningen

samt andra därmed sammanhängande åtgärder så betydande fördelar stå

att vinna i form av en snabbare handläggning av mål och ärenden i

regeringsrätten, att därav uppvägas de betänkligheter, som kunna anföras

mot försvagandet av lagrådets sammansättning, ävensom för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.»

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

Det i förevarande motion framlagda förslaget ansluter sig till det reformförslag,

varom riksdagen sålunda förra året avlät skrivelse. Sedan motionen

väckts, har Kungl. Maj:t till riksdagen avlåtit en till första lagutskottets

behandling överlämnad proposition (nr 232) angående ändrad lydelse av vissa

paragrafer i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt, enligt vilket förslag bland

annat regeringsrådens antal skall provisoriskt utökas från sju till nio. Departementschefen

avvisar tanken, att ett regeringsråd icke längre obligatoriskt

skulle deltaga i lagrådets granskningsarbete, detta med hänsyn såväl till

önskvärdheten av ett regeringsråds medverkan i lagrådet ur laggranskningens

synpunkt som till den ringa vinst med avseende å regeringsrättens arbetsresultat,

som kunde väntas uppstå genom upphörande av ett regeringsråds

obligatoriska medverkan i lagrådet, då ett regeringsråd likväl skulle deltaga

i behandlingen av en del lagförslag därstädes.

I en inom första kammaren i anledning av denna proposition väckt och

likaledes till första lagutskottet överlämnad motion (nr 311) har herr Schlyter

yrkat, att regeringsrådens antal skulle utökas till tio under förutsättning,

att hans motion angående avskaffande av ett regeringsråds obligatoriska

medverkan i lagrådet vunne bifall, samt i annat fall, att regeringsrådens

antal skulle utökas till elva. I motionen nr 311 utvecklas, i polemik mot

den av vederbörande departementschef anförda motiveringen till propositionen,

skälen för att ett regeringsråds obligatoriska medverkan i lagrådet

skulle vara obehövligt och göres gällande, att betydande vinst med hänsyn

till regeringsrättens arbetsresultat stode att ernå, därest sådan medverkan

uteslötes.

Det närmaste syftet med den på konstitutionsutskottets hemställan förra

året avlåtna skrivelsen var att åstadkomma ett större arbetsresultat hos

regeringsrätten, särskilt med hänsyn till önskvärdheten att snarast möjligt

väsentligen nedbringa den stora balansen av oavgjorda mål därstädes. Den nu

framlagda propositionen avser att befrämja detta syfte, och vid beredningen

av propositionen har beträffande frågan om avskaffande av ett regeringsråds

permanenta deltagande i laggranskningen huvudvikten — i anslutning

till riksdagens nämnda skrivelse förra året och i överensstämmelse med

propositionens egentliga syfte — lagts vid en undersökning, huru stora fördelar

genom en dylik anordning skulle kunna vinnas i form av en snabbare

handläggning av mål och ärenden i regeringsrätten.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

Emellertid har tidigare från vissa håll den ifrågasatta förändringen

ansetts önskvärd även med hänsyn till möjligheten att därigenom ernå

en smidigare anpassning av laggranskningsarbetet efter det vid varje tidpunkt

föreliggande arbetsmaterialets storlek. Det har klagats över att lagrådet

emellanåt icke skulle hinna verkställa granskning av de lagförslag,

som särskilt närmast före utgången av tiden för avlämnande av propositiotioner

till riksdagen hopades, och att lagrådet sålunda försenade lagförslags

framläggande. Huvudsakligen på denna grund yrkades i en inom första

kammaren förra året väckt motion (nr 8) lagrådets avskaffande, vilken

motion emellertid blev av konstitutionsutskottet i dess ovannämnda utlåtande

avstyrkt och av riksdagen avslagen. Emellertid hade i samband med en år

1926 företagen utredning angående åtgärder att främja en snabbare laggranskning

inom högsta domstolen framställts ett förslag, att, därest åtgärder

för en snabbare laggranskning skulle anses oundgängligen påkallade, en

grundlagsändring skulle vidtagas av samma innebörd, som i nu förevarande

motion föreslagits. Utskottet medgav i sitt förra året avgivna utlåtande,

att det kunde tänkas vara lämpligt att vidtaga vissa ändringar beträffande

laggranskningens organisation, bland annat därför, att det kunde vara av

värde att äga en form för tillfällig utökning av lagrådets arbetskrafter, i

vilket hänseende nyssnämnda inom högsta domstolen framkomna uppslag

särskilt syntes böra beaktas. Men dessa frågor berodde snarast av regeringens

planläggning av det framtida lagstiftningsarbetet och kunde närmast

betecknas som arbetsordningsfrågor. Det syntes därför böra ankomma på

regeringen att framlägga förslag i dessa ämnen, om och när regeringen

funne förhållandena så påkalla.

Det har således varit två positiva önskemål, som utgjort motiv för förslagen

om avskaffande av ett regeringsråds obligatoriska deltagande i laggranskningen,

nämligen dels förstärkning av regeringsrättens arbetskrafter,

dels ock snabbare laggranskning. Slutligt avgörande för frågans lösning

måste likvisst bliva, huruvida ett regeringsråds obligatoriska deltagande i

laggranskningen är ur eu allsidig och ändamålsenlig laggransknings egen

synpunkt behövlig och önskvärd eller icke. Härom yttrade konstitutionsutskottet

i sitt mer berörda utlåtande förra året:

»Utskottet finner några avgörande principiella betänkligheter icke möta

mot förslaget om laggranskningens omläggning på sådant sätt, att ett regeringsråds

obligatoriska medverkan bleve utesluten. Utskottet får därvid erinra,

att förslag till de lagar och författningar, vilka närmast beröra regeringsrättens

verksamhetsområde — de kommunala författningarna samt administrativ

lagstiftning — i allmänhet icke torde underställas lagrådets

prövning.»

Utskottet, som vidhåller sin förra året sålunda uttalade mening, finner

det emellertid vara av sådan vikt, att frågan om förstärkning av regeringsrättens

arbetskrafter redan innevarande år löses, att utskottet därför, i överensstämmelse

med propositionens ståndpunkt, anser, att denna fråga icke bör

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23. 9

göras avhängig av frågan om regeringsrådens deltagande i laggranskningen.

Enligt utskottets mening har motionären icke uppvisat sådana förhållanden,

att utskottet skulle i sakens nuvarande läge kunna föreslå uteslutande av

ett regeringsråds obligatoriska medverkan vid laggranskningen. Utskottet

anser för övrigt, att initiativ i sistnämnda fråga lämpligen bör förbehållas

Kungl. Maj:t, som lärer allt framgent komma att ägna densamma sin uppmärksamhet.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 maj 1928.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. von GEIJER.

Närvarande: Herrar von Geijer, Engberg, Strömberg*, Thulin, David Bergström, G. VV. Hansson,

Stendahl, Reuterskiöld, Ljunglund*, Alkman*, Sävström, Gustafson i Kasenberg,

Andersson i Igeiboda, Pehrsson i Göteborg, Karlsson i Vadstena, Björkman,

Svensson i Grönvik, Brännberg och Björnberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herr Engberg;

2) av herr Thulin, som inom utskottet yrkat, att konstitutionsutskottet

måtte hemställa, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om

utarbetande och framläggande av förslag till sådan ändring av regeringsformen,

att den åt lagrådet uppdragna granskningen överflyttas till Högsta

domstolen;

3) av herr David Bergström mot vissa delar av utskottets motivering.

Bihang till riksdagens protokoll 192S. 5 sand. 17 håft. (Nr 22—23.;

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.