Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning och förslag om en särskild kommunalförfattning för Stor-Stockholm.

1928-03-19 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1928:24, Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning och förslag om en särskild kommunalförfattning för Stor-Stockholm.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

1

Nr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1928 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

utredning och förslag om en särskild kommunalförfattning

för Stor-Stockholm.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 80, har herr Thulin hemställt,

»att riksdagen måtte i skrivelse till Kung]. Maj:t hemställa om företagande

av utredning, huruvida icke en särskild kommunalförfattning för

en sekundärkommun, bestående av Stockholms stad och omgivande kommuner,

borde införas, ävensom om framläggande för riksdagen av det förslag,

vartill utredningen föranleder.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Problemet, huru man lämpligast skall ordna samverkan i kommunalt hänseende

mellan en storstad och dess förorter, har visat sig synnerligen svårlöst

och är för närvarande aktuellt icke blott i Sverige utan även i flera andra

länder. I åtskilliga avseenden är en enhetlig behandling av de kommunala

angelägenheterna beträffande hela det område, som faller inom en

storstads rayon, synnerligen behövlig, men en sådan enhetlig behandling

försvåras i viss mån av de särskilda förorternas berättigade önskan att

bevara sin självständighet gent emot storstaden.

Vad Stockholm beträffar föreligger onekligen behov av en reglering i

förevarande hänseende. I första hand med avseende å kommunikationsangelägenheterna,

såväl stadsplane- och bebyggelse- som egentliga trafikfrågor,

men även på andra kommunala områden äro Stockholm och dess förorter

i hög grad beroende av varandra. Avsaknaden av gemensam kommunal

organisation mellan Stockholms stad och de tjugutvå omkringliggande kommuner,

vilka pläga räknas såsom helt eller delvis fallande inom Stockholms

förortsområde, medför på grund därav vissa olägenheter. Onekligen hava

dessa kommuner i flera hänseenden större naturlig gemenskap med Stockholm

än med övriga delar av Stockholms län, med vilka de äro förenade

ej blott administrativt utan genom landstingsorganisationen även

kommunalt. Möjligheten att ingå kommunalförbund mellan Stockholm och

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 5 saml 18 höft. (Nr 24.) I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24.

någon eller några av de kringliggande kommunerna kan föga bidraga att

lösa de föreliggande frågorna.

Ehuru utskottet sålunda icke vill förneka, att behov av en utveckling

av organisationsförhållandena mellan Stockholm och dess förorter föreligger,

anser utskottet likväl, att riksdagen icke nu bör taga initiativ till

en utredning av frågan. Bildandet av en särskild kommunal organisation

av den karaktär, motionären föreslagit, är ett synnerligen vittutseende

företag. Den kommunala nybildning, som skulle skapas för »Stor-Stockholm»,

bleve av en fullständigt säregen karaktär, till vilken någon som helst

motsvarighet ännu icke finnes i vårt land. Huru förhållandet mellan det

egentliga Stockholms förvaltning och ett »Stor-Stockholms» förvaltning

skulle regleras torde bliva ett utomordentligt svårlöst problem. Möjligen

skulle man kunna tänka sig en kommunal organisation för »Stor-Stockholm»

endast beträffande trafik- och stadsplanefrågor, vilken organisation skulle

verka mindre sönderbrytande på de nuvarande kommunala bildningarna.

Emellertid vill utskottet erinra därom, att i år framlagts ett betänkande

med förslag till stadsbyggnadslag m. m., vilket förslag, om det genomföres,

möjligen kan komma att underlätta lösandet av vissa för flera kommuner

gemensamma kommunikations- och stadsplanefrågor. Utskottet finner, att

för ett ställningstagande i sak till förevarande fråga det lämpligen först

bör närmare undersökas vilka konsekvenser detta förslag kan komma att

få beträffande »Stor-Stockholms» aktuella trafik- och stadsplanefrågor

Vidare må framhållas, att skulle den föreslagna överkommunen övertaga

alla de uppgifter, beträffande vilka en starkare gemenskap mellan de ifrågavarande

kommunerna gör sig gällande, skulle detta troligen medföra nödvändigheten

av att utsträcka överståthållareskapet till att omfatta hela denna

storkommun, vilket i sin tur torde medföra en uppdelning av återstoden av

Stockholms län på de angränsande länen.

Slutligen vill utskottet framhålla, att även den lösningen av hithörande

spörsmål, att Stockholms stad med sig fullständigt inkorporerade åtminstone

de närmast staden belägna kommunerna, där förortsbebyggelsen är starkast,

torde kunna allvarligt diskuteras.

Utskottet har mottagit en mängd sympatiuttalanden från Stockholms

förorters kommunala myndigheter till förmån för motionärens förslag. Utskottet

vill emellertid framhålla, att därest ett verkligt behov av en kommunal

högre organisation av det slag, som ifrågasatts, föreligger och större

intresse för en sådan förefinnes hos de berörda kommunerna, dessa lämpligen

kunna vända sig direkt till Kungl. Maj:t med begäran om utredning

av detta för dem speciella spörsmål.

Utskottet finner sålunda, att den föreliggande synnerligen invecklade frågan

icke nu är i sådant läge, att en utredning, för vilken utskottet icke finner

sig kunna giva några riktlinjer, bör på initiativ av riksdagen företagas,

och får sålunda hemställa,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

3

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 mai 1928.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. von GEIJER.

Närvarande: Herrar von Geijer, Engberg, Thulin, David Bergström, Adolf Dahl*, G. W. Hansson,

Stendahl, Reulerskiöld, Fehr, Larsén, Åkerberg*, Sävström, Borg, Gustafson

i Kasenberg, Andersson i Igelboda, Pehrsson i Göteborg, Fast, Forssell och

Björnberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herrar von Geijer, David Bergström, Reuterskiöld och Åkerberg,

vilka yrkat, att utskottet skulle hemställa, att riksdagen, i anledning av

motionen, ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning av frågan

om och på vad sätt genom lagstiftning förhållandet mellan en stad och till

densamma angränsande kommuner, vilka i ett eller flera avseenden hava

intressen, som behöva samfält regleras, må kunna, evad kommunalförbundslagen

där låter sig tillämpas eller icke och evad någon kommunal indelningsändring

tinnes påkallad eller ej, praktiskt ordnas samt framläggande

för riksdagen av de förslag, som av utredningen må föranledas;

2) av herr Thulin, som ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort

hava följande lydelse:

»Problemet--— (= utskottet)--— storstaden.

Vad Stockholm beträffar — — — (= utskottet) — — — föreliggande

frågorna.

Enligt utskottets mening föreligger därför ett behov av en utveckling av

organisationsförhållandena mellan Stockholm och dess förorter. En utredning

i spörsmålet torde därför böra komma till stånd.

Vid de överväganden, som ägt rum inom utskottet beträffande de linjer,

som en dylik utredning bör följa, har uppmärksamheten i främsta rummet

inriktats på den lösning, som det föreliggande spörsmålet skulle erhålla

genom en utbyggnad av lagen om kommunalförbund. Det har nämligen

ifrågasatts, att sagda lag, som för närvarande allenast öppnar möjlighet för

bildande av kommunalförbund på frivillighetens väg, skulle ändras på

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

sådant sätt, att under vissa förutsättningar kommunalförbund åstadkommes

genom de statliga myndigheternas ingripande. Härigenom skulle en lösning

vinnas för Stor-Stockholms del, i det att ett kommunalförbund mellan

samtliga förorter och staden skulle kunna åvägabringas beträffande vissa

gemensamma ärenden (regionplane-, traflk- och kommunikationsfrågor).

Förebilden för en dylik organisation finnes i Ruhrområdet i Tyskland, där

genom en preussisk lag ett kommunalförbund tillskapats, bland annat, för

de genomgående kommunikationerna samt för bosättningens och bebyggelsens

ordnande; området omfattar 27 kommuner med sammanlagt cirka 4

miljoner invånare. Kunde ett dylikt kommunalförbund genomföras på lagstiftningens

väg, skulle den fördelen vinnas, att de redan bestående förhållandena

därigenom lämnades i det allra närmaste orubbade.

Utskottet har ingalunda förbisett, att det i år framlagda förslaget till

stadsbyggnadslag syftar till en lösning av regionplanefrågorna. Utskottet,

som varit i tillfälle att taga del av sagda förslag i de delar, som beröra

den föreliggande frågan, har emellertid kommit till den uppfattningen, att

det, åtminstone för Stor-Stockholms del, icke kan vara ägnat att lösa spörsmålet

om genomförande av en regionplan.

Utskottet har mottagit sympatiuttalande från åtskilliga kommunala myndigheter

i förorterna. Ifrågavarande uttalanden biläggas förevarande utskottsutlåtande

(se sid. 6—13).

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning,

huruvida icke för Stockholms stad och dess förorter en

organisation av kommunalförbunds natur för gemensamma

trafik- och kommunikationsärenden borde åvägabringas,

ävensom för riksdagen framlägga de förslag

till ändringar i lagen om kommunalförbund, som därav

kunna betingas;

3) av herr Andersson i Igelboda, som instämt i det av herr Thulin framställda

yrkandet;

4) av herrar Stendahl, Fehr, Gustafson i Kasenberg, Pehrsson i Göteborg

och Forssell, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort

hava följande lydelse:

Den i motionen berörda frågan, huru förhållandet mellan Stockholms stad

och dess förorter i förvaltningshänseende lämpligen bör ordnas, har, såsom

motionären erinrat, sin motsvarighet även i andra länder. Självfallet är

emellertid, att de organisatoriska svårigheter, som miljonstadsbildningar framkalla,

måste vara av vida allvarligare art än vid en stadsbildning av Stockholms

beskaffenhet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24. 5

Det behov av samverkan, som föreligger mellan Stockholms stad och för

ortskopimunerna och som med nuvarande kommunala organisationsformer

icke i nödig omfattning ansetts vara tillgodosett, avser i huvudsak kommunikationsfrågorna

samt därmed sammanhängande stadsplane- och bebyggelsefrågor.

Enligt vad utskottet inhämtat har emellertid, efter på initiativ av

Stockholms länsstyrelse förda förhandlingar, preliminär överenskommelse

mellan Stockholms stads och förortsområdets vederbörande myndigheter

träffats rörande gemensam handläggning av hithörande frågor, i främsta

rummet innefattande uppgörande av förslag till generalplan för hela Stockholmstrakten.

Utskottet har vidare uppmärksammat, att i det förslag till

stadsbyggnadslag, som de år 1925 inom justitiedepartementet tillkallade

s. k. stadsplanelagsakkunniga i mars i år avgivit, bestämmelser meddelats,

som i väsentlig mån skulle komma att underlätta samarbetet mellan skilda

kommuner vid planerandet av större områden och jämväl trygga genomförandet

av de planer för trafikledernas sträckning och bebyggelsens ordnande,

vilka kunna bliva resultatet av sådant interkommunalt samarbete.

Då sålunda goda utsikter finnas, att de viktigaste av de frågor, som enligt

motionärens mening skulle bliva uppgiften för den tilltänkta sekundärkommuner

Stor-Stockholms verksamhet, ändock komma att bliva föremål

för en i lämpliga former ordnad samverkan mellan Stockholms stad och av

frågan berörda förortskommuner och då överorganisation bör undvikas, måste

utskottet finna den av motionären påyrkade utredningen överflödig. I varje

fall torde man böra avvakta erfarenheterna från det samarbete för generalplanens

upprättande, som redan påbörjats. Först därefter torde'' man nämligen

kunna bedöma behovet av inskridanden från lagstiftningens sida utöver

vad stadsplanelagsakkunniga föreslagit.

Med den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, torde utskottet icke närmare

behöva ingå på de övriga frågor, som i motionen berörts. Erinras må

emellertid, att även andra utvägar än de här ovan angivna stå till buds för

ordnande av den behövliga samverkan mellan här ifrågavarande kommuner.

Ej sällan torde, såsom erfarenheten visat, denna samverkan kunna åstadkommas

genom direkta avtal, och även lärer kommunalförbundsformen

kunna i särskilda fall med fördel komma till tillämpning. Vad angår de

närmast staden belägna, stadslikt bebyggda områdena torde jämväl en fullständig

införlivning med Stockholms stad vara en utväg, som kan allvarligt

ifrågasättas.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att före varande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

Bil. till reservation 2),

Yttranden från kommunala myndigheter i Stockholms förorter samt

Stockholms trafikklabb.

a) Sundbybergs stadsfullmäktige.

Utdrag ur Sundbybergs stadsfullmäktiges protokoll den 27 februari

1928.

§ 13.

Efter stadsstyrelsens därom framställda förslag, beslöto stadsfullmäktige

avgiva följande opinionsyttring:

»Stadsfullmäktige i Sundbyberg, som blivit satta i tillfälle att taga del

av den vid årets riksdag i första kammaren väckta motionen nr 80 med

begäran om utredning rörande en särskild kommunalförfattning för ett

’Stor-Stockholm’, besluta i anledning därav rikta följande hemställan till

riksdagens ledamöter: Att vissa kommunala frågor äro gemensamma för

staden och omgivande kommuner och icke ekonomiskt ändamålsenligt kunna

lösas av envar kommun för sig, har erfarenheten redan tydligt visat.

Sålunda har en på Kungl. Maj:ts föranstaltande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

verkställd utredning ådagalagt, att de sanitära frågorna för de

norra förortskommunerna icke kunna lösas definitivt utan att flera kommuner,

inbegripet Stockholm, därom samverka. Samarbetet mellan Stockholm,

Sundbyberg, Duvbo och landstinget för åstadkommande av en reningsanläggning

är ett annat exempel. Vatten skulle utan tvivel kunna anskaffas

till billigare kostnad, om detta skedde i gemensamhet mellan storstaden

och densamma omgivande kommuner. På grund av motorfordonens snabbhet

kan nyttan av ett större antal brandkårer inom geografiskt relativt ringa

områden starkt sättas i fråga. Ordningsfrågor och sjukvårdsväsendet befrämjades

genom en samverkan av angivet slag. Trafikfrågor tränga till lösning.

Nuvarande lagstiftning ger inga maktmedel härtill och på frivillighetens

väg synas dessa viktiga frågor ej bliva lösta.

Utan att närmare ingå på de skäl, som tala för att en utredning företages

i syfte att vinna kännedom om, huruvida icke en särskild lagstiftning

erfordras och kan genomföras för kommunal verksamhet på sätt, som angives

i herr Thulins förenämnda motion, vilja stadsfullmäktige för sin del

uttala, att frågan är av sådan natur, att riksdagen icke borde kunna avslå

den begärda utredningen. Stadsfullmäktige våga därför vädja till konstitutionsutskottet

att förorda och till riksdagen att lämna sitt bifall till ifrågavarande

motion.»

Ur det justerade protokollet rätt utdraget betygar:

G. W. Källman.

Stadsstyrelsens ordförande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

7

b) Djursholms stads drätselkammare.

Till riksdagens konstitutionsutskott.

Djursholms stads drätselkammare, som tagit del av byråchefen Einar

Thulins i första kammaren väckta motion nr 80 angående utredning och

förslag om en särskild kommunalförfattning för Stor-Stockholm, anhåller

härmed att inför konstitutionsutskottet få framhålla, att en utredning, huruvida

icke en särskild kommunalförfattning för en sekundärkommun, bestående

av Stockholms stad och omgivande kommuner borde införas, ävensom

om framläggande för riksdagen av det förslag, vartill utredningen föranleder,

synes drätselkammaren vara mycket önskvärd.

Djursholm den 19 mars 1928.

På Djursholms stads drätselkammares vägnar:

Helge Bäckström.

Mauritz Sandberg.

c) Lidingö stadsfullmäktige.

Till riksdagens konstitutionsutskott.

Uti en motion vid årets riksdag (nr 80 i första kammaren) har byråchefen

E. Thulin hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om företagande av utredning, huruvida icke en särskild kommunalförfattning

för en sekundärkommun, bestående av Stockholms stad och omgivande

kommuner, borde införas, ävensom om framläggande för riksdagen

av det förslag, vartill utredningen föranleder.

Såsom representanter för en av de kommuner, som ingå i det nuvarande

Stor-Stockholms-området, vilja stadsfullmäktige i Lidingö, utan att taga

ståndpunkt till förmån för någon bestämd lösning av de problem, som i

motionen berörts, härmed uttala sin anslutning till det av motionären framförda

kravet på en allsidig utredning angående lämpligaste former för

handhavandet av gemensamma angelägenheter mellan Stockholms stad och

dess förorter.

Motionären har bland de för Stor-Stockholm gemensamma angelägenheterna

särskilt berört trafikfrågorna. Stadsfullmäktige anse sig även ur

denna synpunkt böra understödja kravet på en utredning, därvid särskilt

de spörsmål torde böra beaktas, som sammanhänga med frågan om regionplan

för Stor-Stockholm. Även på övriga av motionären berörda punkter

— beträffande vissa hälsovårdsfrågor samt polis- och domstolsorganisationen

— synes en intressegemenskap föreligga mellan de i Stor-Stockholm ingående

kommunerna, medan för närvarande knappast någon praktisk möjlighet

finnes för en gemensam lösning av hithörande spörsmål.

Utöver vad motionären anfört vilja stadsfullmäktige slutligen framhålla,

att ur synpunkten av den sociala verksamheten inom kommunerna — fattigvård

och barnavård — vore icke blott önskvärt utan även ägnat att icke

oväsentligt nedbringa förvaltningskostnaderna och förenkla arbetet, därest

en förändring i den nuvarande kommunala indelningen i Stockholmtrakten

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

kunde genomföras eller ett organiserat samarbete i en eller annan form ernås

mellan Stockholms stad och dess grannsamhällen.

Lidingö den 26 mars 1928.

Å stadsfullmäktiges vägnar:

Joh. R. Nilsson.

Ordförande.

Ragn. Nilsson.

d) Stocksunds köpings kommunalnämnd.

Till riksdagens konstitutionsutskott.

Stocksunds köpings kommunalnämnd, som tagit del av den av herr Thulin

i riksdagens första kammare väckta motionen nr 80 angående utredning och

förslag om en särskild kommunalförvaltning för Stor-Stockholm, tillåter

sig härmed till Konstitutionsutskottet framföra sin uppfattning, att de skäl,

som motionären anfört för sin hemställan, synas värda det största beaktande.

Kommunalnämnden får därför för sin del på det livligaste tillstyrka, att

utredning i motionens syfte företages.

Stocksund den 12 mars 1928.

Å kommunalnämndens vägnar:

Arvid Lindblad.

Ordförande.

e) Danderyds kommunalnämnd.

Utdrag av protokoll hållet vid sammanträde med Danderyds

kommunalnämnd lördagen den 3 mars 1928.

§ 4.

Kommunalnämnden i Danderyd, som lämnats tillfälle att taga del av

riksdagsman Einar Thulins i riksdagens första kammare väckta motion om

utredning angående en särskild kommunalförfattning för Stor-Stockholm,

får i anledning härav uttala sin anslutning till motionens syfte, ävensom

till riksdagens ledamöter rikta en vördsam hemställan, att den av motionären

föreslagna utredningen måtte vinna riksdagens bifall.

Som ovan

Justerat: in lidem

K. A. Thörnborg. Gustaf E. Falk.

J. Östberg. Kommunalnämndens ordf.

Rätt utdraget betygar:

Gustaf E. Falk.

Ordförande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

!)

f) Nacka kommunalfullmäktige.

Till riksdagens konstitutionsutskott.

1 eu inom törsta kammaren av herr E. Thulin viickt och till konstitutionsutskottet

hänvisad motion har föreslagits,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om företagande

av utredning, huruvida icke en särskild kommunalförfattning för en

sekundärkommun, bestående av Stockholms stad och omgivande kommuner,

borde införas, ävensom om framläggande för riksdagen av det förslag,

vartill utredningen föranleder.

I motiveringen har motionären vidare framhållit följande:

För närvarande planerar Stockholms stad ett par inkorporeringar. Från

vederbörande kommuners sida har ett starkt motstånd rests däremot.

Därest riksdagen skulle finna de synpunkter och förslag motionären anfört

förtjäna beaktande, torde det vara mest naturligt att, i avbidan på utfallet

av en utredning i spörsmålet, inkorporeringar inom det nuvarande

Stor-Stockholmsområdet uppskjutas.

Då Nacka utgör en av de av motionären åsyftade kommuner, vilka Stockholms

stad ifrågasätter skola helt eller delvis inkorporeras med staden,

hava kommunalfullmäktige i Nacka uppdragit åt undertecknade att å

Nacka kommuns vägnar hos riksdagens konstitutionsutskott hemställa om

bifall till vad motionären sålunda föreslagit, ävensom att därvid framlägga

vissa synpunkter i ämnet, vilka från Nackas sida framförts i en

redan pågående utredning om inkorporering av viss del av Nacka med

Stockholms stad.

Ifrågavarande inkorporeringsområde utgöres av det närmast Hammarbyleden

belägna området av socknen och innefattar en areal av cirka 481

hektar, därav vatten ungefär 64 hektar. Nacka har motsatt sig denna inkorporering

av åtskilliga skäl, av vilka i detta sammanhang må anföras

följande.

Det föreliggande inkorporeringsförslaget är endast en lösbruten del av

det stora frågekomplex, som utgöres av Stockholms stads ställning till

»Stor-Stockholm». Redan i stadskollegiets utlåtande nr 386 för 1926 ro

rande föreliggande inkorporeringsförslag framhålles sålunda, vad angår

Nacka, att förevarande inkorporeringsförslag är ett av de många förslagen

rörande Stockholms stads framtida ställning gent emot Nacka. Man ifrågasätter

nu inkorporering med staden av vissa Hammarby områden; man

säger emellertid därvid ifrån, att den nu föreslagna inkorporeringen måste

efterföljas av inkorporering med Stockholm av de övriga »mot Stockholm

så att säga på ett naturligt sätt graviterande delarna (av Nacka), upptagande

såväl industri- och bostadsanläggningar». I den mån utvecklingen

av Nacka fortskrider, och särskilt om dessa nya exploateringsområden förvärvas

av Stockholms stad, lär detta uppenbarligen kunna förväntas

komma att — liksom beträffande de i berörda stadskollegieutlåtande nu

angivna inkorporeringsområdena — av staden anföras som skäl för en

hemställan om inkorporering med staden av jämväl dessa ytterligare om

råden.

Just denna fortgående utveckling av Nacka, denna urbanisering av

socknen, som tager sitt uttryck i den dithörande markens exploatering i

allt raskare takt för hamn-, industri- och bostadsändamål, har ju också

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 5 samt. 18 häft. (Nr 2i.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

föranlett Stockholms stads tidigare och även nu pågående utredningar

om totalinkorporering av Nackoi med Stockholm.

I detta sammanhang må påpekas, hurusom Stockholms hamnstyrelse i

skrivelser till Kungl. Maj:t av den 19 september 1923 och den 26 augusti

1926 anhållit om införlivning med Stockholms hamnområde av vissa delar

utav de till Nacka kommun hörande stränderna vid Saltsjön.

Till dessa förslag från Stockholms stads sida om total- eller partiella

inkorporeringar bör läggas ännu ett förslag — det om Nacka sockens ombildning

till köpings- eller stadskommun, ett förslag, varom utredning

för närvarande pågår inom Nacka kommun. Detta förslag har framtvingats

av den inom kommunen pågående stadslika bebyggelsen, vilkens

bringande under offentlig reglering, genom stadsplan och byggnadsbestämmelser,

ju också påkallat den största uppmärksamhet och ingripande

från såväl länsarkitektens som länsstyrelsens sida.

Nacka har nu förmenat, att en utredning av ett av dessa ovannämnda

förslag icke kan få ske utan att man också utreder samtliga övriga aktuella

förslag. Först genom en sådan allsidig utredning erhåller man

nämligen tillräckligt material för att kunna fullt klart bedöma, efter

vilka linjer den fortgående utvecklingen och urbaniseringen av Nacka

bör av det allmänna ledas samt huruvida något, och i så fall vilket, av

de föreliggande indelnings- och organisationsförslagen förty bör komma

till genomförande.

I det program, som i nämnda stadskollegieutlåtande finnes infört sid.

2068—2069 för Stockholms stads utredning om Nackas med flera kommuners

sammanslutning med Stockholms stad, framhålles, huru nödvändigt

det vore för staden att före ståndpunktstagandet erhålla fullständig utredning

om alla de många på sakens bedömande inverkande, för närvarande

outredda omständigheterna, främst de ekonomiska konsekvenserna

av ifrågasatta indelningsändringar. Och utredningen borde avse ej

blott dels total och dels partiell inkorporering av viss kommun, utan även

huruvida ej de intressen, som genom införlivningen avsåges skola till

godoses, kunde genom kommunalförbund lika effektivt, men på ett billigare

och mindre besvärligt sätt främjas. Utredningen borde alltså fullständigt

klarlägga kommunala förhållanden och förvaltningsuppgifter

inom dessa kommuner, samt utredningen följaktligen rara fri och avse

alla de olika alternativ, som för frågans lösning kunna ifrågakomma.

Men om en sådan fullständig utredning, avseende alla olika alternativ,

erfordras för att Stockholms stad skall kunna taga ståndpunkt till dessa

indelnings- och organisationsfrågor, huru mycket nödvändigare är då icke

dessa frågors fria och allsidiga utredning för de kommuners del, vilka beröras

av Stockholms stads utvidgningsplaner!

I stadskollegieutlåtande! framhålles sida efter sida, att det nu lösbrutna

inkorporeringsförslaget blott är upptakten till Stockholms stads vidare

inkorporeringsprojekt vis å vis Nacka. Alla dessa inkorporeringsförslag

kasta en tung slagskugga över Nackas kommunala liv och utveckling. Det

är väl utan vidare uppenbart, huru därigenom försvåras planläggningen

av socknens stadsplanefrågor, de olika delarnas förseende med ledningar

o. s. v. Det är icke bara det, att man ej vet, hur långt planer och ledningar

skola utsträckas, utan framför allt skapas härigenom ovisshet om de ekonomiska

förutsättningarna för ifrågavarande företag. Det skulle innebära

en uppenbar försämring av de ekonomiska möjligheterna att tillgodose

det erforderliga stadslika uppordnandet av Nackas olika delar, om, såsom

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24. 11

det nu föreliggande liksom övriga i utsikt stiillda inkorporeringsförslag

avse, de mest utvecklingsinöjliga, de ur kommunal synpunkt bärkraftigaste

och mest värdefulla, de ur »ledningssynpunkt» säkrast räntabla de

larna berövas kommunen. En partiell inkorporering kan därför särskilt

antagas försvaga möjligheten av, ja, rent av sätta ett krokben för ett

realiserande utav det förslag till Nackas ombildning till köping eller

stad, som omständigheterna framtvingat och varom utredning redan

inom kommunen pågar.

Beträffande dessa inkorporeringsförslag har man också i Nacka måst

fråga sig:

Kan det då anses vara »ett allmänt behov», att Stockholms stad i kommunalt

och administrativt hänseende råder över alla de inom stadens

kringliggande kommuner belägna områden, vilka, lämpade för sådana

ändamål, tagits eller tagas i anspråk för bostads-, industri- eller andra

dylika ändamål i sådana fall, då denna exploatering framkallas av närheten

till Stockholm? Kan det anses som ett stois-ändamål att förhindra dessa

Stockholms stads grannkommuner att inom sig äga områden, som lämpa

sig för ovan angivna ändamål? Att, om den ifrågavarande industriella

verksamheten, den ifrågavarande byggnadsverksamheten framkallas av

närbelägenheten till Stockholms stad, detta skall ur stats-nyttans synpunkt

anses påkalla, att de ifrågavarande delarna av Stockholms grannkommuner,

eventuellt — om hela grannkommunen består av en dylik

»kolonisatorisk utväxt» från Stockholm — hela denna kommun inkorporeras

med Stockholms stad?

Av det sätt, varpå dessa frågor besvaras, beror, huruvida ej blott Nacka

utan även Stockholms stads övriga grannkommuner skola anses berättigade

att, så länge de utan anmärkning sköta sina kommunala uppgifter,

allt fortfarande leva sitt eget kommunala liv.

Nacka har emellertid vidare framhållit, att man nu icke finge, utreda

enbart olika inkorporeringsalternativ och frågan om köpingsbildning,

utan att man härvidlag måste se sammanhanget med frågan om organisationen

av »Stor-Stockholm».

I slutet av år 1927 hava Stockholms stadsfullmäktige beslutat att inköpa

viss mark inom Spånga socken, som enligt debatten inom fullmäktige

förutsattes skola i och för och före exploatering inkorporeras med

Stockholms stad. Förmodligen har även Solna att vänta sig att inom

kort bliva utsatt för Stockholms inkorporeringsplaner, därest och så

snart rikssjukhuset kommer att förläggas å det s. k. Norrbackaområdet

inom Solna.

Man undrar då, om det kan vara riktigt att avgöra frågan om Storstockholms

organisation på så ytterligt enkelt sätt,, att man utan vidare

antager, att rätta lösningen av förberörda organisationsfråga är att finna

i en inkorporering med Stockholm av bemälda delar av Stockholms grannkommuner.

Man har väl ändå anledning att ifrågasätta, huruvida, sett

ur den nuvarande Stockholms stads synpunkt, dess nuvarande förvaltningsform

förmår omfatta än ytterligare delar av grannkommunerna.

Och från dessa grannkommuners synpunkt inställer sig frågan, huruvida

det kan vara riktigt att — genom omförmälda partiella inkorporeringar —

hava försvagat dessa kommuner, därest organisationen av Stor-Stockholm

befinnes böra sökas på en linje, enligt

kommunerna väl skola bibehållas såsom självständiga kommuner, men i

vissa hänseenden, för lösningen av vissa allmänna frågor, förenas med

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

den nuvarande Stockholms stads under form av en s. k. sammansatt kom

mun (av kommunalförbund, kommunal rotebildning).

Nacka anser sig kunna fastslå, att nu angivna frågor i saknad av utredning

icke kunna för närvarande besvaras. Man synes nog hava anledning

antaga, att den nuvarande förvaltningsformen för Stockholms

stad icke kan utsträckas över grannkommunerna något väsentligt. Men

På vad sätt de interkominunala frågorna för Stor-Stockholm då skola ordnas

— liksom huruvida icke den enhetliga förvaltningen inom det nuvarande

Stockholm bör i viss utsträckning upphävas genom en »kommunal

rotebildning» eller på annat sätt — det synes man från Stockholms stads

sida blott vilja skjuta undan. Stockholms stad synes därvidlag — enligt

vad erfarenheten nu så väl som eljest visat — icke vilja medverka till

en dock nödvändig allsidig utredning av hithörande frågokomplex, utan

föredraga att, med stöd av planlös och bristande principutredning, söka

blott tillgodose Stockholms stads önskningar för dagen, även om detta sker

på bekostnad av grannkommunerna och med risk, att den vidtagna åtgärden

i framtiden kommer att visa sig allt annat än riktig.

. Nacka kommun håller före, att, innan Stockholms stad tillåtes att med

sig inkorporera någon ytterligare del av sina grannkommuner, det ovan

antydda förvaltningsproblemet rörande Stockholms stad och kringliggande

kommuner måste göras till föremål för en allsidig och uttömmande utredning.

Och Nacka kommun anser vidare, att denna utredning bör

igångsättas och handhavas av statsmyndigheterna i samverkan med de

av utredningen berörda kommunerna.

Under hänvisning till vad ovan anförts få vi alltså å Nacka kommuns

vägnar hemställa, att utskottet måtte föreslå en förutsättningslös utredning

i det syfte, som avses i den av herr Thulin nu väckta motionen samt

att utskottet tillika, ville uttala sig för, att, i avbidan på att en utredning

i enlighet mot motionen kommer till stånd, inkorporeringar inom det nuvarande

Stor-Stockholmsområdet måtte uppskjutas.

Saltsjö-Duvnäs och Nacka den 2 mars 1928.

D. Hedenström. Axel Strömberg.

g) Huddinge kommunalfullmäktige.

Utdrag ur protokoll hållet vid sammanträde med kommunalfullmäktige

i Huddinge den 26 mars 1928.

§ 17.

I avgiven motion nr 80 hade herr E. Thulin i första kammaren hemställt,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om företagande

av utredning, huruvida icke en särskild kommunalförfattning för

en sekundärkommun, bestående av Stockholms stad och omgivande kommuner,

borde införas.

I anledning härav hade kommunalnämnden hos kommunalfullmäktige

hemställt, att fullmäktige måtte uttala sin anslutning till motionens syfte.

Vid nu företagen behandling av ärendet funno kommunalfullmäktige i

likhet med kommunalnämnden, att de i motionen framförda synpunkterna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.

13

voro beaktansvärda, och beslöto fullmäktige fördenskull genom protokollsutdrag

till konstitutionsutskottet uttala sin anslutning till motionen.

Som ovan.

Vid protokollet

.7. R. Nyborg.

Justerat den 30 mars 1928.

G. Hydén,

Ordf.

A. Hugo Påhlsson. W. Blixman.

Uppläst i Huddinge kyrka söndagen den 1 april 1928.

N. Lindstam.

Rätt utdraget betygar, Huddinge den 7 april 1928,

G. Hydén,

kommimalfullm. ordf.

h) Stockholms trafikklubb.

Till riksdagens konstitutionsutskott.

Vid Stockholms Trafikklubbs sammanträde fredagen den 16 mars 1928

höll byråchefen och ledamoten av riksdagens första kammare herr Einar

Thulin föredrag om sin motion nr 80 i första kammaren av den 20 januari

1928 angående utredning och förslag om en särskild kommunalförfattning

för Stor-Stockholm, i vilken motion motionären hemställer, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om företagande av utredning,

huruvida icke en särskild kommunalförfattning för en sekundär kommun,

bestående av Stockholms stad och omgivande kommuner, borde införas,

ävensom framläggande för riksdagen av det förslag, vartill utredningen

föranleder.

Efter föredraget följde en överläggning med anföranden av herrar Sven

Eriksson, ingenjör; Erland Hedström, ingenjör; G. Kassman, bankir; och

G. Leksell, direktör; fröken Anna Lindhagen; herrar A. Lindström, direktör;

R. Schlyter, ingenjör; Edv. Stenfors, länsarkitekt; P. Sturén, direktör, och

E. Winell, ingenjör, varav framgick som en allmän mening, att den i herr

Thulins motion föreslagna ordningen innebure ett medel att åstadkomma

en sådan handläggning av för Stockholm och dess förorter gemensamma,

betydelsefulla frågor angående regionplan, huvudtrafikleder, kommunikationer

m. m., att ett gemensamt handlande inom rimlig tid kunde komma till stånd.

Därefter beslöt klubben enhälligt att i skrivelse till riksdagens konstitutionsutskott

instämma i slutyrkandet i herr Thulins ovannämnda motion

nr 80, vilket härmed vördsamt meddelas utskottet.

Stockholm den 19 mars 1928

vördsamt

å Stockholms Trafikklubbs vägnar

Sven Wall,

Professor, Grevturegatan 24 B,

ordf.

Erland Hedström.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 5 samt. 18 höft. (Nr 24.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.