Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning och förslag om en särskild kommunalförfattning för Stor-Stockholm.
1928-03-19 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1928:24, Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning och förslag om en särskild kommunalförfattning för Stor-Stockholm.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.
1
Nr 24.
Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1928 kl. 5 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
utredning och förslag om en särskild kommunalförfattning
för Stor-Stockholm.
I en inom första kammaren väckt motion, nr 80, har herr Thulin hemställt,
»att riksdagen måtte i skrivelse till Kung]. Maj:t hemställa om företagande
av utredning, huruvida icke en särskild kommunalförfattning för
en sekundärkommun, bestående av Stockholms stad och omgivande kommuner,
borde införas, ävensom om framläggande för riksdagen av det förslag,
vartill utredningen föranleder.»
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Problemet, huru man lämpligast skall ordna samverkan i kommunalt hänseende
mellan en storstad och dess förorter, har visat sig synnerligen svårlöst
och är för närvarande aktuellt icke blott i Sverige utan även i flera andra
länder. I åtskilliga avseenden är en enhetlig behandling av de kommunala
angelägenheterna beträffande hela det område, som faller inom en
storstads rayon, synnerligen behövlig, men en sådan enhetlig behandling
försvåras i viss mån av de särskilda förorternas berättigade önskan att
bevara sin självständighet gent emot storstaden.
Vad Stockholm beträffar föreligger onekligen behov av en reglering i
förevarande hänseende. I första hand med avseende å kommunikationsangelägenheterna,
såväl stadsplane- och bebyggelse- som egentliga trafikfrågor,
men även på andra kommunala områden äro Stockholm och dess förorter
i hög grad beroende av varandra. Avsaknaden av gemensam kommunal
organisation mellan Stockholms stad och de tjugutvå omkringliggande kommuner,
vilka pläga räknas såsom helt eller delvis fallande inom Stockholms
förortsområde, medför på grund därav vissa olägenheter. Onekligen hava
dessa kommuner i flera hänseenden större naturlig gemenskap med Stockholm
än med övriga delar av Stockholms län, med vilka de äro förenade
ej blott administrativt utan genom landstingsorganisationen även
kommunalt. Möjligheten att ingå kommunalförbund mellan Stockholm och
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 5 saml 18 höft. (Nr 24.) I
2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24.
någon eller några av de kringliggande kommunerna kan föga bidraga att
lösa de föreliggande frågorna.
Ehuru utskottet sålunda icke vill förneka, att behov av en utveckling
av organisationsförhållandena mellan Stockholm och dess förorter föreligger,
anser utskottet likväl, att riksdagen icke nu bör taga initiativ till
en utredning av frågan. Bildandet av en särskild kommunal organisation
av den karaktär, motionären föreslagit, är ett synnerligen vittutseende
företag. Den kommunala nybildning, som skulle skapas för »Stor-Stockholm»,
bleve av en fullständigt säregen karaktär, till vilken någon som helst
motsvarighet ännu icke finnes i vårt land. Huru förhållandet mellan det
egentliga Stockholms förvaltning och ett »Stor-Stockholms» förvaltning
skulle regleras torde bliva ett utomordentligt svårlöst problem. Möjligen
skulle man kunna tänka sig en kommunal organisation för »Stor-Stockholm»
endast beträffande trafik- och stadsplanefrågor, vilken organisation skulle
verka mindre sönderbrytande på de nuvarande kommunala bildningarna.
Emellertid vill utskottet erinra därom, att i år framlagts ett betänkande
med förslag till stadsbyggnadslag m. m., vilket förslag, om det genomföres,
möjligen kan komma att underlätta lösandet av vissa för flera kommuner
gemensamma kommunikations- och stadsplanefrågor. Utskottet finner, att
för ett ställningstagande i sak till förevarande fråga det lämpligen först
bör närmare undersökas vilka konsekvenser detta förslag kan komma att
få beträffande »Stor-Stockholms» aktuella trafik- och stadsplanefrågor
Vidare må framhållas, att skulle den föreslagna överkommunen övertaga
alla de uppgifter, beträffande vilka en starkare gemenskap mellan de ifrågavarande
kommunerna gör sig gällande, skulle detta troligen medföra nödvändigheten
av att utsträcka överståthållareskapet till att omfatta hela denna
storkommun, vilket i sin tur torde medföra en uppdelning av återstoden av
Stockholms län på de angränsande länen.
Slutligen vill utskottet framhålla, att även den lösningen av hithörande
spörsmål, att Stockholms stad med sig fullständigt inkorporerade åtminstone
de närmast staden belägna kommunerna, där förortsbebyggelsen är starkast,
torde kunna allvarligt diskuteras.
Utskottet har mottagit en mängd sympatiuttalanden från Stockholms
förorters kommunala myndigheter till förmån för motionärens förslag. Utskottet
vill emellertid framhålla, att därest ett verkligt behov av en kommunal
högre organisation av det slag, som ifrågasatts, föreligger och större
intresse för en sådan förefinnes hos de berörda kommunerna, dessa lämpligen
kunna vända sig direkt till Kungl. Maj:t med begäran om utredning
av detta för dem speciella spörsmål.
Utskottet finner sålunda, att den föreliggande synnerligen invecklade frågan
icke nu är i sådant läge, att en utredning, för vilken utskottet icke finner
sig kunna giva några riktlinjer, bör på initiativ av riksdagen företagas,
och får sålunda hemställa,
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.
3
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 4 mai 1928.
På konstitutionsutskottets vägnar:
K. von GEIJER.
Närvarande: Herrar von Geijer, Engberg, Thulin, David Bergström, Adolf Dahl*, G. W. Hansson,
Stendahl, Reulerskiöld, Fehr, Larsén, Åkerberg*, Sävström, Borg, Gustafson
i Kasenberg, Andersson i Igelboda, Pehrsson i Göteborg, Fast, Forssell och
Björnberg.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservationer:
1) av herrar von Geijer, David Bergström, Reuterskiöld och Åkerberg,
vilka yrkat, att utskottet skulle hemställa, att riksdagen, i anledning av
motionen, ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning av frågan
om och på vad sätt genom lagstiftning förhållandet mellan en stad och till
densamma angränsande kommuner, vilka i ett eller flera avseenden hava
intressen, som behöva samfält regleras, må kunna, evad kommunalförbundslagen
där låter sig tillämpas eller icke och evad någon kommunal indelningsändring
tinnes påkallad eller ej, praktiskt ordnas samt framläggande
för riksdagen av de förslag, som av utredningen må föranledas;
2) av herr Thulin, som ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort
hava följande lydelse:
»Problemet--— (= utskottet)--— storstaden.
Vad Stockholm beträffar — — — (= utskottet) — — — föreliggande
frågorna.
Enligt utskottets mening föreligger därför ett behov av en utveckling av
organisationsförhållandena mellan Stockholm och dess förorter. En utredning
i spörsmålet torde därför böra komma till stånd.
Vid de överväganden, som ägt rum inom utskottet beträffande de linjer,
som en dylik utredning bör följa, har uppmärksamheten i främsta rummet
inriktats på den lösning, som det föreliggande spörsmålet skulle erhålla
genom en utbyggnad av lagen om kommunalförbund. Det har nämligen
ifrågasatts, att sagda lag, som för närvarande allenast öppnar möjlighet för
bildande av kommunalförbund på frivillighetens väg, skulle ändras på
4 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.
sådant sätt, att under vissa förutsättningar kommunalförbund åstadkommes
genom de statliga myndigheternas ingripande. Härigenom skulle en lösning
vinnas för Stor-Stockholms del, i det att ett kommunalförbund mellan
samtliga förorter och staden skulle kunna åvägabringas beträffande vissa
gemensamma ärenden (regionplane-, traflk- och kommunikationsfrågor).
Förebilden för en dylik organisation finnes i Ruhrområdet i Tyskland, där
genom en preussisk lag ett kommunalförbund tillskapats, bland annat, för
de genomgående kommunikationerna samt för bosättningens och bebyggelsens
ordnande; området omfattar 27 kommuner med sammanlagt cirka 4
miljoner invånare. Kunde ett dylikt kommunalförbund genomföras på lagstiftningens
väg, skulle den fördelen vinnas, att de redan bestående förhållandena
därigenom lämnades i det allra närmaste orubbade.
Utskottet har ingalunda förbisett, att det i år framlagda förslaget till
stadsbyggnadslag syftar till en lösning av regionplanefrågorna. Utskottet,
som varit i tillfälle att taga del av sagda förslag i de delar, som beröra
den föreliggande frågan, har emellertid kommit till den uppfattningen, att
det, åtminstone för Stor-Stockholms del, icke kan vara ägnat att lösa spörsmålet
om genomförande av en regionplan.
Utskottet har mottagit sympatiuttalande från åtskilliga kommunala myndigheter
i förorterna. Ifrågavarande uttalanden biläggas förevarande utskottsutlåtande
(se sid. 6—13).
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning,
huruvida icke för Stockholms stad och dess förorter en
organisation av kommunalförbunds natur för gemensamma
trafik- och kommunikationsärenden borde åvägabringas,
ävensom för riksdagen framlägga de förslag
till ändringar i lagen om kommunalförbund, som därav
kunna betingas;
3) av herr Andersson i Igelboda, som instämt i det av herr Thulin framställda
yrkandet;
4) av herrar Stendahl, Fehr, Gustafson i Kasenberg, Pehrsson i Göteborg
och Forssell, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort
hava följande lydelse:
Den i motionen berörda frågan, huru förhållandet mellan Stockholms stad
och dess förorter i förvaltningshänseende lämpligen bör ordnas, har, såsom
motionären erinrat, sin motsvarighet även i andra länder. Självfallet är
emellertid, att de organisatoriska svårigheter, som miljonstadsbildningar framkalla,
måste vara av vida allvarligare art än vid en stadsbildning av Stockholms
beskaffenhet.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24. 5
Det behov av samverkan, som föreligger mellan Stockholms stad och för
ortskopimunerna och som med nuvarande kommunala organisationsformer
icke i nödig omfattning ansetts vara tillgodosett, avser i huvudsak kommunikationsfrågorna
samt därmed sammanhängande stadsplane- och bebyggelsefrågor.
Enligt vad utskottet inhämtat har emellertid, efter på initiativ av
Stockholms länsstyrelse förda förhandlingar, preliminär överenskommelse
mellan Stockholms stads och förortsområdets vederbörande myndigheter
träffats rörande gemensam handläggning av hithörande frågor, i främsta
rummet innefattande uppgörande av förslag till generalplan för hela Stockholmstrakten.
Utskottet har vidare uppmärksammat, att i det förslag till
stadsbyggnadslag, som de år 1925 inom justitiedepartementet tillkallade
s. k. stadsplanelagsakkunniga i mars i år avgivit, bestämmelser meddelats,
som i väsentlig mån skulle komma att underlätta samarbetet mellan skilda
kommuner vid planerandet av större områden och jämväl trygga genomförandet
av de planer för trafikledernas sträckning och bebyggelsens ordnande,
vilka kunna bliva resultatet av sådant interkommunalt samarbete.
Då sålunda goda utsikter finnas, att de viktigaste av de frågor, som enligt
motionärens mening skulle bliva uppgiften för den tilltänkta sekundärkommuner
Stor-Stockholms verksamhet, ändock komma att bliva föremål
för en i lämpliga former ordnad samverkan mellan Stockholms stad och av
frågan berörda förortskommuner och då överorganisation bör undvikas, måste
utskottet finna den av motionären påyrkade utredningen överflödig. I varje
fall torde man böra avvakta erfarenheterna från det samarbete för generalplanens
upprättande, som redan påbörjats. Först därefter torde'' man nämligen
kunna bedöma behovet av inskridanden från lagstiftningens sida utöver
vad stadsplanelagsakkunniga föreslagit.
Med den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, torde utskottet icke närmare
behöva ingå på de övriga frågor, som i motionen berörts. Erinras må
emellertid, att även andra utvägar än de här ovan angivna stå till buds för
ordnande av den behövliga samverkan mellan här ifrågavarande kommuner.
Ej sällan torde, såsom erfarenheten visat, denna samverkan kunna åstadkommas
genom direkta avtal, och även lärer kommunalförbundsformen
kunna i särskilda fall med fördel komma till tillämpning. Vad angår de
närmast staden belägna, stadslikt bebyggda områdena torde jämväl en fullständig
införlivning med Stockholms stad vara en utväg, som kan allvarligt
ifrågasättas.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att före varande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.
Bil. till reservation 2),
Yttranden från kommunala myndigheter i Stockholms förorter samt
Stockholms trafikklabb.
a) Sundbybergs stadsfullmäktige.
Utdrag ur Sundbybergs stadsfullmäktiges protokoll den 27 februari
1928.
§ 13.
Efter stadsstyrelsens därom framställda förslag, beslöto stadsfullmäktige
avgiva följande opinionsyttring:
»Stadsfullmäktige i Sundbyberg, som blivit satta i tillfälle att taga del
av den vid årets riksdag i första kammaren väckta motionen nr 80 med
begäran om utredning rörande en särskild kommunalförfattning för ett
’Stor-Stockholm’, besluta i anledning därav rikta följande hemställan till
riksdagens ledamöter: Att vissa kommunala frågor äro gemensamma för
staden och omgivande kommuner och icke ekonomiskt ändamålsenligt kunna
lösas av envar kommun för sig, har erfarenheten redan tydligt visat.
Sålunda har en på Kungl. Maj:ts föranstaltande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
verkställd utredning ådagalagt, att de sanitära frågorna för de
norra förortskommunerna icke kunna lösas definitivt utan att flera kommuner,
inbegripet Stockholm, därom samverka. Samarbetet mellan Stockholm,
Sundbyberg, Duvbo och landstinget för åstadkommande av en reningsanläggning
är ett annat exempel. Vatten skulle utan tvivel kunna anskaffas
till billigare kostnad, om detta skedde i gemensamhet mellan storstaden
och densamma omgivande kommuner. På grund av motorfordonens snabbhet
kan nyttan av ett större antal brandkårer inom geografiskt relativt ringa
områden starkt sättas i fråga. Ordningsfrågor och sjukvårdsväsendet befrämjades
genom en samverkan av angivet slag. Trafikfrågor tränga till lösning.
Nuvarande lagstiftning ger inga maktmedel härtill och på frivillighetens
väg synas dessa viktiga frågor ej bliva lösta.
Utan att närmare ingå på de skäl, som tala för att en utredning företages
i syfte att vinna kännedom om, huruvida icke en särskild lagstiftning
erfordras och kan genomföras för kommunal verksamhet på sätt, som angives
i herr Thulins förenämnda motion, vilja stadsfullmäktige för sin del
uttala, att frågan är av sådan natur, att riksdagen icke borde kunna avslå
den begärda utredningen. Stadsfullmäktige våga därför vädja till konstitutionsutskottet
att förorda och till riksdagen att lämna sitt bifall till ifrågavarande
motion.»
Ur det justerade protokollet rätt utdraget betygar:
G. W. Källman.
Stadsstyrelsens ordförande.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.
7
b) Djursholms stads drätselkammare.
Till riksdagens konstitutionsutskott.
Djursholms stads drätselkammare, som tagit del av byråchefen Einar
Thulins i första kammaren väckta motion nr 80 angående utredning och
förslag om en särskild kommunalförfattning för Stor-Stockholm, anhåller
härmed att inför konstitutionsutskottet få framhålla, att en utredning, huruvida
icke en särskild kommunalförfattning för en sekundärkommun, bestående
av Stockholms stad och omgivande kommuner borde införas, ävensom
om framläggande för riksdagen av det förslag, vartill utredningen föranleder,
synes drätselkammaren vara mycket önskvärd.
Djursholm den 19 mars 1928.
På Djursholms stads drätselkammares vägnar:
Helge Bäckström.
Mauritz Sandberg.
c) Lidingö stadsfullmäktige.
Till riksdagens konstitutionsutskott.
Uti en motion vid årets riksdag (nr 80 i första kammaren) har byråchefen
E. Thulin hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om företagande av utredning, huruvida icke en särskild kommunalförfattning
för en sekundärkommun, bestående av Stockholms stad och omgivande
kommuner, borde införas, ävensom om framläggande för riksdagen
av det förslag, vartill utredningen föranleder.
Såsom representanter för en av de kommuner, som ingå i det nuvarande
Stor-Stockholms-området, vilja stadsfullmäktige i Lidingö, utan att taga
ståndpunkt till förmån för någon bestämd lösning av de problem, som i
motionen berörts, härmed uttala sin anslutning till det av motionären framförda
kravet på en allsidig utredning angående lämpligaste former för
handhavandet av gemensamma angelägenheter mellan Stockholms stad och
dess förorter.
Motionären har bland de för Stor-Stockholm gemensamma angelägenheterna
särskilt berört trafikfrågorna. Stadsfullmäktige anse sig även ur
denna synpunkt böra understödja kravet på en utredning, därvid särskilt
de spörsmål torde böra beaktas, som sammanhänga med frågan om regionplan
för Stor-Stockholm. Även på övriga av motionären berörda punkter
— beträffande vissa hälsovårdsfrågor samt polis- och domstolsorganisationen
— synes en intressegemenskap föreligga mellan de i Stor-Stockholm ingående
kommunerna, medan för närvarande knappast någon praktisk möjlighet
finnes för en gemensam lösning av hithörande spörsmål.
Utöver vad motionären anfört vilja stadsfullmäktige slutligen framhålla,
att ur synpunkten av den sociala verksamheten inom kommunerna — fattigvård
och barnavård — vore icke blott önskvärt utan även ägnat att icke
oväsentligt nedbringa förvaltningskostnaderna och förenkla arbetet, därest
en förändring i den nuvarande kommunala indelningen i Stockholmtrakten
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.
kunde genomföras eller ett organiserat samarbete i en eller annan form ernås
mellan Stockholms stad och dess grannsamhällen.
Lidingö den 26 mars 1928.
Å stadsfullmäktiges vägnar:
Joh. R. Nilsson.
Ordförande.
Ragn. Nilsson.
d) Stocksunds köpings kommunalnämnd.
Till riksdagens konstitutionsutskott.
Stocksunds köpings kommunalnämnd, som tagit del av den av herr Thulin
i riksdagens första kammare väckta motionen nr 80 angående utredning och
förslag om en särskild kommunalförvaltning för Stor-Stockholm, tillåter
sig härmed till Konstitutionsutskottet framföra sin uppfattning, att de skäl,
som motionären anfört för sin hemställan, synas värda det största beaktande.
Kommunalnämnden får därför för sin del på det livligaste tillstyrka, att
utredning i motionens syfte företages.
Stocksund den 12 mars 1928.
Å kommunalnämndens vägnar:
Arvid Lindblad.
Ordförande.
e) Danderyds kommunalnämnd.
Utdrag av protokoll hållet vid sammanträde med Danderyds
kommunalnämnd lördagen den 3 mars 1928.
§ 4.
Kommunalnämnden i Danderyd, som lämnats tillfälle att taga del av
riksdagsman Einar Thulins i riksdagens första kammare väckta motion om
utredning angående en särskild kommunalförfattning för Stor-Stockholm,
får i anledning härav uttala sin anslutning till motionens syfte, ävensom
till riksdagens ledamöter rikta en vördsam hemställan, att den av motionären
föreslagna utredningen måtte vinna riksdagens bifall.
Som ovan
Justerat: in lidem
K. A. Thörnborg. Gustaf E. Falk.
J. Östberg. Kommunalnämndens ordf.
Rätt utdraget betygar:
Gustaf E. Falk.
Ordförande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.
!)
f) Nacka kommunalfullmäktige.
Till riksdagens konstitutionsutskott.
1 eu inom törsta kammaren av herr E. Thulin viickt och till konstitutionsutskottet
hänvisad motion har föreslagits,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om företagande
av utredning, huruvida icke en särskild kommunalförfattning för en
sekundärkommun, bestående av Stockholms stad och omgivande kommuner,
borde införas, ävensom om framläggande för riksdagen av det förslag,
vartill utredningen föranleder.
I motiveringen har motionären vidare framhållit följande:
För närvarande planerar Stockholms stad ett par inkorporeringar. Från
vederbörande kommuners sida har ett starkt motstånd rests däremot.
Därest riksdagen skulle finna de synpunkter och förslag motionären anfört
förtjäna beaktande, torde det vara mest naturligt att, i avbidan på utfallet
av en utredning i spörsmålet, inkorporeringar inom det nuvarande
Stor-Stockholmsområdet uppskjutas.
Då Nacka utgör en av de av motionären åsyftade kommuner, vilka Stockholms
stad ifrågasätter skola helt eller delvis inkorporeras med staden,
hava kommunalfullmäktige i Nacka uppdragit åt undertecknade att å
Nacka kommuns vägnar hos riksdagens konstitutionsutskott hemställa om
bifall till vad motionären sålunda föreslagit, ävensom att därvid framlägga
vissa synpunkter i ämnet, vilka från Nackas sida framförts i en
redan pågående utredning om inkorporering av viss del av Nacka med
Stockholms stad.
Ifrågavarande inkorporeringsområde utgöres av det närmast Hammarbyleden
belägna området av socknen och innefattar en areal av cirka 481
hektar, därav vatten ungefär 64 hektar. Nacka har motsatt sig denna inkorporering
av åtskilliga skäl, av vilka i detta sammanhang må anföras
följande.
Det föreliggande inkorporeringsförslaget är endast en lösbruten del av
det stora frågekomplex, som utgöres av Stockholms stads ställning till
»Stor-Stockholm». Redan i stadskollegiets utlåtande nr 386 för 1926 ro
rande föreliggande inkorporeringsförslag framhålles sålunda, vad angår
Nacka, att förevarande inkorporeringsförslag är ett av de många förslagen
rörande Stockholms stads framtida ställning gent emot Nacka. Man ifrågasätter
nu inkorporering med staden av vissa Hammarby områden; man
säger emellertid därvid ifrån, att den nu föreslagna inkorporeringen måste
efterföljas av inkorporering med Stockholm av de övriga »mot Stockholm
så att säga på ett naturligt sätt graviterande delarna (av Nacka), upptagande
såväl industri- och bostadsanläggningar». I den mån utvecklingen
av Nacka fortskrider, och särskilt om dessa nya exploateringsområden förvärvas
av Stockholms stad, lär detta uppenbarligen kunna förväntas
komma att — liksom beträffande de i berörda stadskollegieutlåtande nu
angivna inkorporeringsområdena — av staden anföras som skäl för en
hemställan om inkorporering med staden av jämväl dessa ytterligare om
råden.
Just denna fortgående utveckling av Nacka, denna urbanisering av
socknen, som tager sitt uttryck i den dithörande markens exploatering i
allt raskare takt för hamn-, industri- och bostadsändamål, har ju också
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 5 samt. 18 häft. (Nr 2i.) 2
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.
föranlett Stockholms stads tidigare och även nu pågående utredningar
om totalinkorporering av Nackoi med Stockholm.
I detta sammanhang må påpekas, hurusom Stockholms hamnstyrelse i
skrivelser till Kungl. Maj:t av den 19 september 1923 och den 26 augusti
1926 anhållit om införlivning med Stockholms hamnområde av vissa delar
utav de till Nacka kommun hörande stränderna vid Saltsjön.
Till dessa förslag från Stockholms stads sida om total- eller partiella
inkorporeringar bör läggas ännu ett förslag — det om Nacka sockens ombildning
till köpings- eller stadskommun, ett förslag, varom utredning
för närvarande pågår inom Nacka kommun. Detta förslag har framtvingats
av den inom kommunen pågående stadslika bebyggelsen, vilkens
bringande under offentlig reglering, genom stadsplan och byggnadsbestämmelser,
ju också påkallat den största uppmärksamhet och ingripande
från såväl länsarkitektens som länsstyrelsens sida.
Nacka har nu förmenat, att en utredning av ett av dessa ovannämnda
förslag icke kan få ske utan att man också utreder samtliga övriga aktuella
förslag. Först genom en sådan allsidig utredning erhåller man
nämligen tillräckligt material för att kunna fullt klart bedöma, efter
vilka linjer den fortgående utvecklingen och urbaniseringen av Nacka
bör av det allmänna ledas samt huruvida något, och i så fall vilket, av
de föreliggande indelnings- och organisationsförslagen förty bör komma
till genomförande.
I det program, som i nämnda stadskollegieutlåtande finnes infört sid.
2068—2069 för Stockholms stads utredning om Nackas med flera kommuners
sammanslutning med Stockholms stad, framhålles, huru nödvändigt
det vore för staden att före ståndpunktstagandet erhålla fullständig utredning
om alla de många på sakens bedömande inverkande, för närvarande
outredda omständigheterna, främst de ekonomiska konsekvenserna
av ifrågasatta indelningsändringar. Och utredningen borde avse ej
blott dels total och dels partiell inkorporering av viss kommun, utan även
huruvida ej de intressen, som genom införlivningen avsåges skola till
godoses, kunde genom kommunalförbund lika effektivt, men på ett billigare
och mindre besvärligt sätt främjas. Utredningen borde alltså fullständigt
klarlägga kommunala förhållanden och förvaltningsuppgifter
inom dessa kommuner, samt utredningen följaktligen rara fri och avse
alla de olika alternativ, som för frågans lösning kunna ifrågakomma.
Men om en sådan fullständig utredning, avseende alla olika alternativ,
erfordras för att Stockholms stad skall kunna taga ståndpunkt till dessa
indelnings- och organisationsfrågor, huru mycket nödvändigare är då icke
dessa frågors fria och allsidiga utredning för de kommuners del, vilka beröras
av Stockholms stads utvidgningsplaner!
I stadskollegieutlåtande! framhålles sida efter sida, att det nu lösbrutna
inkorporeringsförslaget blott är upptakten till Stockholms stads vidare
inkorporeringsprojekt vis å vis Nacka. Alla dessa inkorporeringsförslag
kasta en tung slagskugga över Nackas kommunala liv och utveckling. Det
är väl utan vidare uppenbart, huru därigenom försvåras planläggningen
av socknens stadsplanefrågor, de olika delarnas förseende med ledningar
o. s. v. Det är icke bara det, att man ej vet, hur långt planer och ledningar
skola utsträckas, utan framför allt skapas härigenom ovisshet om de ekonomiska
förutsättningarna för ifrågavarande företag. Det skulle innebära
en uppenbar försämring av de ekonomiska möjligheterna att tillgodose
det erforderliga stadslika uppordnandet av Nackas olika delar, om, såsom
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24. 11
det nu föreliggande liksom övriga i utsikt stiillda inkorporeringsförslag
avse, de mest utvecklingsinöjliga, de ur kommunal synpunkt bärkraftigaste
och mest värdefulla, de ur »ledningssynpunkt» säkrast räntabla de
larna berövas kommunen. En partiell inkorporering kan därför särskilt
antagas försvaga möjligheten av, ja, rent av sätta ett krokben för ett
realiserande utav det förslag till Nackas ombildning till köping eller
stad, som omständigheterna framtvingat och varom utredning redan
inom kommunen pågar.
Beträffande dessa inkorporeringsförslag har man också i Nacka måst
fråga sig:
Kan det då anses vara »ett allmänt behov», att Stockholms stad i kommunalt
och administrativt hänseende råder över alla de inom stadens
kringliggande kommuner belägna områden, vilka, lämpade för sådana
ändamål, tagits eller tagas i anspråk för bostads-, industri- eller andra
dylika ändamål i sådana fall, då denna exploatering framkallas av närheten
till Stockholm? Kan det anses som ett stois-ändamål att förhindra dessa
Stockholms stads grannkommuner att inom sig äga områden, som lämpa
sig för ovan angivna ändamål? Att, om den ifrågavarande industriella
verksamheten, den ifrågavarande byggnadsverksamheten framkallas av
närbelägenheten till Stockholms stad, detta skall ur stats-nyttans synpunkt
anses påkalla, att de ifrågavarande delarna av Stockholms grannkommuner,
eventuellt — om hela grannkommunen består av en dylik
»kolonisatorisk utväxt» från Stockholm — hela denna kommun inkorporeras
med Stockholms stad?
Av det sätt, varpå dessa frågor besvaras, beror, huruvida ej blott Nacka
utan även Stockholms stads övriga grannkommuner skola anses berättigade
att, så länge de utan anmärkning sköta sina kommunala uppgifter,
allt fortfarande leva sitt eget kommunala liv.
Nacka har emellertid vidare framhållit, att man nu icke finge, utreda
enbart olika inkorporeringsalternativ och frågan om köpingsbildning,
utan att man härvidlag måste se sammanhanget med frågan om organisationen
av »Stor-Stockholm».
I slutet av år 1927 hava Stockholms stadsfullmäktige beslutat att inköpa
viss mark inom Spånga socken, som enligt debatten inom fullmäktige
förutsattes skola i och för och före exploatering inkorporeras med
Stockholms stad. Förmodligen har även Solna att vänta sig att inom
kort bliva utsatt för Stockholms inkorporeringsplaner, därest och så
snart rikssjukhuset kommer att förläggas å det s. k. Norrbackaområdet
inom Solna.
Man undrar då, om det kan vara riktigt att avgöra frågan om Storstockholms
organisation på så ytterligt enkelt sätt,, att man utan vidare
antager, att rätta lösningen av förberörda organisationsfråga är att finna
i en inkorporering med Stockholm av bemälda delar av Stockholms grannkommuner.
Man har väl ändå anledning att ifrågasätta, huruvida, sett
ur den nuvarande Stockholms stads synpunkt, dess nuvarande förvaltningsform
förmår omfatta än ytterligare delar av grannkommunerna.
Och från dessa grannkommuners synpunkt inställer sig frågan, huruvida
det kan vara riktigt att — genom omförmälda partiella inkorporeringar —
hava försvagat dessa kommuner, därest organisationen av Stor-Stockholm
befinnes böra sökas på en linje, enligt
kommunerna väl skola bibehållas såsom självständiga kommuner, men i
vissa hänseenden, för lösningen av vissa allmänna frågor, förenas med
12
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.
den nuvarande Stockholms stads under form av en s. k. sammansatt kom
mun (av kommunalförbund, kommunal rotebildning).
Nacka anser sig kunna fastslå, att nu angivna frågor i saknad av utredning
icke kunna för närvarande besvaras. Man synes nog hava anledning
antaga, att den nuvarande förvaltningsformen för Stockholms
stad icke kan utsträckas över grannkommunerna något väsentligt. Men
På vad sätt de interkominunala frågorna för Stor-Stockholm då skola ordnas
— liksom huruvida icke den enhetliga förvaltningen inom det nuvarande
Stockholm bör i viss utsträckning upphävas genom en »kommunal
rotebildning» eller på annat sätt — det synes man från Stockholms stads
sida blott vilja skjuta undan. Stockholms stad synes därvidlag — enligt
vad erfarenheten nu så väl som eljest visat — icke vilja medverka till
en dock nödvändig allsidig utredning av hithörande frågokomplex, utan
föredraga att, med stöd av planlös och bristande principutredning, söka
blott tillgodose Stockholms stads önskningar för dagen, även om detta sker
på bekostnad av grannkommunerna och med risk, att den vidtagna åtgärden
i framtiden kommer att visa sig allt annat än riktig.
. Nacka kommun håller före, att, innan Stockholms stad tillåtes att med
sig inkorporera någon ytterligare del av sina grannkommuner, det ovan
antydda förvaltningsproblemet rörande Stockholms stad och kringliggande
kommuner måste göras till föremål för en allsidig och uttömmande utredning.
Och Nacka kommun anser vidare, att denna utredning bör
igångsättas och handhavas av statsmyndigheterna i samverkan med de
av utredningen berörda kommunerna.
Under hänvisning till vad ovan anförts få vi alltså å Nacka kommuns
vägnar hemställa, att utskottet måtte föreslå en förutsättningslös utredning
i det syfte, som avses i den av herr Thulin nu väckta motionen samt
att utskottet tillika, ville uttala sig för, att, i avbidan på att en utredning
i enlighet mot motionen kommer till stånd, inkorporeringar inom det nuvarande
Stor-Stockholmsområdet måtte uppskjutas.
Saltsjö-Duvnäs och Nacka den 2 mars 1928.
D. Hedenström. Axel Strömberg.
g) Huddinge kommunalfullmäktige.
Utdrag ur protokoll hållet vid sammanträde med kommunalfullmäktige
i Huddinge den 26 mars 1928.
§ 17.
I avgiven motion nr 80 hade herr E. Thulin i första kammaren hemställt,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om företagande
av utredning, huruvida icke en särskild kommunalförfattning för
en sekundärkommun, bestående av Stockholms stad och omgivande kommuner,
borde införas.
I anledning härav hade kommunalnämnden hos kommunalfullmäktige
hemställt, att fullmäktige måtte uttala sin anslutning till motionens syfte.
Vid nu företagen behandling av ärendet funno kommunalfullmäktige i
likhet med kommunalnämnden, att de i motionen framförda synpunkterna
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 24.
13
voro beaktansvärda, och beslöto fullmäktige fördenskull genom protokollsutdrag
till konstitutionsutskottet uttala sin anslutning till motionen.
Som ovan.
Vid protokollet
.7. R. Nyborg.
Justerat den 30 mars 1928.
G. Hydén,
Ordf.
A. Hugo Påhlsson. W. Blixman.
Uppläst i Huddinge kyrka söndagen den 1 april 1928.
N. Lindstam.
Rätt utdraget betygar, Huddinge den 7 april 1928,
G. Hydén,
kommimalfullm. ordf.
h) Stockholms trafikklubb.
Till riksdagens konstitutionsutskott.
Vid Stockholms Trafikklubbs sammanträde fredagen den 16 mars 1928
höll byråchefen och ledamoten av riksdagens första kammare herr Einar
Thulin föredrag om sin motion nr 80 i första kammaren av den 20 januari
1928 angående utredning och förslag om en särskild kommunalförfattning
för Stor-Stockholm, i vilken motion motionären hemställer, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om företagande av utredning,
huruvida icke en särskild kommunalförfattning för en sekundär kommun,
bestående av Stockholms stad och omgivande kommuner, borde införas,
ävensom framläggande för riksdagen av det förslag, vartill utredningen
föranleder.
Efter föredraget följde en överläggning med anföranden av herrar Sven
Eriksson, ingenjör; Erland Hedström, ingenjör; G. Kassman, bankir; och
G. Leksell, direktör; fröken Anna Lindhagen; herrar A. Lindström, direktör;
R. Schlyter, ingenjör; Edv. Stenfors, länsarkitekt; P. Sturén, direktör, och
E. Winell, ingenjör, varav framgick som en allmän mening, att den i herr
Thulins motion föreslagna ordningen innebure ett medel att åstadkomma
en sådan handläggning av för Stockholm och dess förorter gemensamma,
betydelsefulla frågor angående regionplan, huvudtrafikleder, kommunikationer
m. m., att ett gemensamt handlande inom rimlig tid kunde komma till stånd.
Därefter beslöt klubben enhälligt att i skrivelse till riksdagens konstitutionsutskott
instämma i slutyrkandet i herr Thulins ovannämnda motion
nr 80, vilket härmed vördsamt meddelas utskottet.
Stockholm den 19 mars 1928
vördsamt
å Stockholms Trafikklubbs vägnar
Sven Wall,
Professor, Grevturegatan 24 B,
ordf.
Erland Hedström.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 5 samt. 18 höft. (Nr 24.)
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.