Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25

1928-05-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1928:25, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

1

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1928 kl. 8 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av

§§ 3 och 9 riksdagsordningen, dels ock väckta motioner

angående ändrad lydelse av sistnämnda paragraf.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft dels

en till utskottets behandling hänvisad, av Kungl. Maj :t till riksdagen avlåten

proposition, nr 183, med förslag till ändrad lydelse av §§ 3 och 9 riksdagsordningen,

dels ock de likalydande motionerna nr 248 i första kammaren

av herr Möller m. fl. och nr 424 i andra kammaren av herr Hansson i

Stockholm m. fl.

I propositionen nr 183 har Kungl. Maj:t till riksdagens prövning i grund- Proposilagsenlig

ordning framlagt följande tionen 183

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 3 och 9 riksdagsordningen.

§ 3. Riksdagsmännen utses till båda kamrarna genom val för viss tid; dock

äger Konungen, innan den tid tilländagått, att, med iakttagande av vad här

nedan ävensom i 5 § stadgas, förordna om nya val i hela riket till båda kamrarna

eller den ena av dem.

Förordnande om nya val till första kammaren må icke utfärdas i annat fall

än då ett av Konungen väckt förslag, som genom kammarens avslag förfallit,

sedermera med enahanda utgång av honom förelagts kamrarna vid första

riksdagen efter nästa allmänna val till andra kammaren eller, i fall som avses

i 17 § 1 mom., vid första lagtima riksdagen efter valet; skolande förordnandet

om nya val vara givet inom fyra månader.

§ 9. Till ledamöter i första kammaren kunna endast väljas män och kvinnor,

som uppnått trettiofem års ålder samt äro i kommunernas allmänna angelägenheter

röstberättigade. Kommer riksdagsman, efter det han vald bli
Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 5 samt. 19 häft. (Nr 25 28.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr £5.

Motionerna

I: 248 och

II: 424.

Utskottets

yttrande.

vit, i den ställning, att han ej längre skulle varit valbar till ledamot i kammaren,

frånträder han sin befattning.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till det vid propositionen

fogade utdraget av protokollet över justitiedepartementsärenden den 9 mars

1928.

I motionerna 1: 248 och II: 424 föreslås, att riksdagen såsom vilande till

vidare grundlagsenlig behandling skulle antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 9 riksdagsordningen.

Till ledamöter i första kammaren kunna endast väljas i kommunernas allmänna

angelägenheter röstberättigade män och kvinnor, som uppnått 35 års

ålder. Kommer riksdagsman, efter det han blivit vald, i den ställning, att

han ej längre skulle varit valbar till ledamot i kammaren, frånträder han

sin befattning.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

I den förevarande propositionen hava med varandra förknippats två frågor,

som icke ha något som helst sakligt samband, nämligen spörsmålet om borttagandet

av valbarhetscensus och spörsmålet om ändring i gällande grunder

för första kammarens upplösbarhet. Det förstnämnda spörsmålet har av riksdagen

grundligt genomdiskuterats. Det sistnämnda spörsmålet återigen har

icke tidigare varit föremål för någon riksdagens prövning. Såväl utskottet

som andra kammaren ha vid upprepade tillfällen givit sin anslutning till kravet

på avskaffande av valbarhetscensus. Majoriteten bland 1926 års förstakammarsakkunniga

har efter en ingående granskning av censusfrågan med

mycken styrka anslutit sig till nämnda krav. Censusbestämmelsernas karaktär

av ett hinder för partierna att vid korandet av förstakammarledamöter

välja de för uppdraget lämpligaste har till fullo vitsordats.

Utskottet nödgas vid sådant förhållande beklaga, att regeringen icke velat

bereda riksdagen tillfälle att särskilt för sig ta ställning till den för sin lösning

mogna och grundligt utredda censusfrågan. Genom att med densamma

förknippa spörsmålet om ändrade grunder för första kammarens upplösbarhet

har regeringen uppenbarligen velat skapa ett läge, där motståndarna till konstitutionella

privilegier för första kammaren skulle gottgöras med censusstreckets

avskaffande och där motståndarna till censusstreckets avskaffande

skulle gottgöras med konstitutionella privilegier för första kammaren. Representanterna

inom utskottet för de båda partier, som i ett sådant läge varit av
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr £5.

3

sedda att utspelas mot varandra, ha med fasthållande av sina motsatta sakliga

ståndpunkter enats om att icke lämna sin medverkan till en dylik ur olika

synpunkter motbjudande byteshandel. Väl är det sant, att utskottet ar 1926 i

anledning av en inom första kammaren väckt motion om censusbestämmelsernas

avskaffande förknippade sagda spörsmål med ett annat, i det att utskottet

hemställde, att riksdagen »måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj :t, efter verkställd utredning, ville, i avseende å grunderna för

riksdagsordningens bestämmelser beträffande valbarhet till första kammaren,

inom den nuvarande fyraårsperioden framlägga förslag till sådana ändringar,

som, utan att utplåna karaktär sskillnaden mellan riksdagens båda kamrar,

vore ägnade att tillföra första kammaren en allsidig sammansättning.» Medan

alltså censusfrågan i utskottets utlåtande år 1926 förknippades med frågan om

»att tillföra första kammaren en allsidig sammansättning», har den emellertid

i Kungl. Maj:ts proposition förknippats med frågan om att utrusta första

kammaren med ett konstitutionellt privilegium. Där vederlagssynpunkten år

1926 gällde ett utbyte av en valbarhetskvalifikation mot någon annan valbarhetskvalifikation,

där gäller den nu ett utbyte av en valbarhetskvalifikation

mot en konstitutionell oupplösbarhetsgaranti.

Utskottet finner det under sådana omständigheter vara ännu mindre påkallat

att ta under övervägande propositionens linje för en förstakammarreform.

Utskottet hemställer alltså,

1) att förevarande proposition måtte av riksdagen avslås;

2) att riksdagen vid bifall till vad sålunda hemställts måtte

finna motionerna 1:248 och 11:424 härigenom besvarade.

Stockholm den 10 maj 1928.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. von GEIJER.

Närvarande: Herrar von Geijer, Engberg, Thulin, David Bergström, Adolf Dahl*

G. TF. Hansson, Stendahl, Reuterskiöld, Vennerström, Larsén, Alkman, Sävström,

Borg, Gustafson i Kasenberg, Hallen,* Karlsson i Vadstena,* Björkman, Forssell,*

Svensson i Grönvik och Björnberg.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Reservationer:

1) av herrar von Geijer, Stendahl, Gustafson i Kasenberg, Björkman och

Forssell, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande

lydelse:

Konstitutionsutskottets hemställan år 1926 i förstakammarfrågan avsåg

utredning om ändrade bestämmelser allenast beträffande valbarhet till kammaren.

Där gjorde sig gällande en önskan att ersätta valbarhetscensus med andra

valbarhetskvalifikationer. Kungl. Maj:t har emellertid i den förevarande propositionen

föreslagit census’ avskaffande utan någon ersättning i fråga om

andra valbarhetskvalifikationer. Den ändring beträffande första kammarens

upplösbarhet, vilken Kungl. Maj :t föreslagit, är icke av den natur, att den kan

utgöra kompensation för valbarhetscensus’ avskaffande. Utskottet kan sålunda

icke tillstyrka vare sig propositionen eller motionerna och får sålunda hemställa,

1) att förevarande proposition måtte av riksdagen avslås;

2) att riksdagen vid bifall till vad sålunda hemställts måtte

finna motionerna I: 248 och II: 424 härigenom besvarade;

2) av herrar Reuterskiöld och Svensson i Grönvik, vilka anfört:

Då föredraganden i sin motivering till propositionen utgår från uppfattningen,

att en begränsning av Konungens rätt att upplösa första kammaren icke

innebär någon ändring av förhållandet mellan de båda kamrarna, kan detta

visserligen anses principiellt riktigt, enär i den successiva förnyelsens grundsats,

vilken gäller beträffande första kammaren, måste anses ligga, att kammarens

successiva förnyelse äventyras genom upplösning och att förty upplösning

faktiskt förutsättes icke skola ske, oaktat uttryckligt stadgande härom saknas

och alltså formellt en upplösningsrätt finnes. Följdriktigt borde, från

denna utgångspunkt, icke blott en begränsning av upplösningsrätten, utan ett

fullständigt upphävande därav hava föreslagits; att så icke skett, torde bero

därpå, att upplösningsrätten icke betraktats uteslutande ur logisk, utan tillika

ur politisk synpunkt, men därmed har också öppnats möjligheten av hänsynstagande

till andra förhållanden än det rent principiella.

Vad åter angår census, erinra vi, att censusbestämmelsernas syfte varit

att säkerställa den ekonomiska självständighetens och det ekonomiska förståndets

representation i första kammaren. Att detta syfte numera icke vinnes

eller ens kan vinnas genom censusbestämmelserna gör det uppenbarligen önskvärt,

att census antingen helt upphäves eller ersättes av något annat och mera

ändamålsenligt. Då nu förslaget vill knyta valbarheten vid kommunal rösträtt,

har det synts vara särskilt önskligt, att den kommunala rösträtten samtidigt

reglerades på det sätt, att därigenom fullt tillgodoseddes kravet på fullgjord

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

5

skattebetalning såsom valbarhetsvillkor, ett krav som nu gällande bestämmelser

om förstakammarvalbarheten fullt tillgodoser. Detta bar också synts möjligt

genom att samtidigt med ett bifall till förslaget om census’ avskaffande även

bifalla herr Olssons i Kullenbergstorp motion om tre års skattebetalning som

villkor för rösträtt, där skattskyldighet föreligger och oförvållad oförmåga icke

varit grund till den uteblivna skattebetalningen.

Med hänsyn härtill hava vi inom utskottet yrkat, att utskottet skulle tillstyrka

att göra ett grundlagsändringsförslag om avskaffande av census -— med

eller utan samband med ett förslag om upplösningsrättens begränsning i fråga

om första kammaren — vilande under förutsättning, att riksdagen samtidigt

i skrivelse till Kungl. Maj:t begärde framläggande för nästa riksdag av förslag

till sådana kommunala rösträttsbestämmelser, som föreslagits i motionen II: 29;

3) av herr Alkman, som anfört:

Förevarande kungl. proposition behandlar tvenne till sin natur skilda grundlagsfrågor,

mellan vilka intet inre sammanhang synes vara förefintligt. Båda

dessa frågor kunna besvaras var för sig, utan att svaret på endera frågan i

något avseende utgör förutsättning för besvarandet av den andra. De ha ej

heller i den kungl. propositionen ställts i annat sammanhang än det som härrör

därav, att de i första hand beretts av en och samma kommitté, 1926 års

förstakammarsakkunniga. De båda i den kungl. propositionen framlagda förslagen

synas därför lämpligen böra behandlas vart för sig.

Vad först beträffar förslaget till ändring av § 3 riksdagsordningen, kan jag

icke finna de i den kungl. propositionen förebragta skälen tillräckliga för att på

sätt i denna proposition föreslås reglera rätten till upplösning av första kammaren.

Mina betänkligheter mot denna reglering ligga dels i en viss svårighet att

säkert bestämma dess verkliga konstitutionella innebörd, dels i vanskligheten

att överblicka dess politiska verkningar. Jag kan därför i denna del icke biträda

den kungl. propositionen.

Beträffande däremot den föreslagna ändringen i § 9 riksdagsordningen, vilken

vid upprepade tillfällen inom riksdagen ingående behandlats, synas de i förevarande

proposition anförda skälen vara fullt övertygande, varför jag inom

utskottet yrkat, att utskottet måtte hemställa till riksdagen om bifall till den

kungl. propositionen i denna del och därmed även i sak biträda det yrkande, som

gjorts i de båda i sammanhang med denna proposition av utskottet behandlade

likalydande motionerna I: 248 av herr Möller m. fl. och II: 424 av herr P. A.

Hansson m. fl.

På grund av vad nu anförts får jag alltså hemställa,

l:o) att förevarande kungl. proposition, i vad den avser § 3

riksdagsordningen, icke måtte av riksdagen bifallas;

2:o) att riksdagen måtte, med bifall till förevarande kungl.

proposition i vad den avser § 9 riksdagsordningen, såsom vilande

till vidare grundlagsenlig behandling antaga följande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Förslag

till

ändrad lydelse av § 9 riksdagsordningen.

Till ledamöter i första kammaren kunna endast väljas män och kvinnor, som

uppnått trettiofem års ålder samt äro i kommunernas allmänna angelägenheter

röstberättigade. Kommer riksdagsman, efter det han blivit vald, i den ställning,

att han ej längre skulle varit valbar till ledamot i kammaren, frånträder

han sin befattning.

3:o) att riksdagen vid bifall till vad sålunda i 2:o) hemställts

måtte finna motionerna I: 248 av herr Möller m. fl. och

II: 424 av herr P. A. Hansson in. fl. härigenom besvarade;

4) av herrar David Bergström och Björnberg, vilka yrkat bifall till Kungl.

Maj:ts proposition nr 183.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:316 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majt.s proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse av §§ 3 och 9 riksdagsordningen. a1 i texten