Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om införande av så kallad decisiv folkomröstning.

1928-04-26 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1928:32, Utlåtande i anledning av väckt motion om införande av så kallad decisiv folkomröstning.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

II

Nr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1928 kl. 6 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

införande av så kallad decisiv folkomröstning.

I eu inom första kammaren väckt motion, nr 252, har herr Lindhagen hemställt.

»att riksdagen ville besluta införandet i någon form av verklig eller så

kallad decisiv folkomröstning eller ock hos Kungl. Maj:t begära övervägande

därom samt framläggande av förslag om tillägg till grundlagarna i sadant

syfte».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Den nu förevarande frågan var senast ar 1926 under riksdagens omprövning,

även då i anledning av motion av herr Lindhagen, som hemställt, att riksdagen

hos Kungl. Maj :t skulle begära övervägande av frågan om införande av

decisiv folkomröstning och framläggande av det förslag om tillägg till grundlagarna,

vartill förhållandena kunde föranleda.

I sitt utlåtande (nr 4) över sistberörda motion yttrade konstitutionsutskottet

följande:

»I sin skrivelse nr 343 anhöll 19''20 års riksdag hos Kungl. Maj:t om en allsidig

utredning rörande folkomröstningsinstitutets verkningar i främmande

länder och huruvida, i vilken utsträckning samt under vilka former och betingelser

institutet måtte kunna införas i vår författning. Med anledning härav

tillsatte Kungl. Maj:t samma år en kommitté med uppdrag att verkställa det

begärda utredningsarbetet. Denna kommitté avgav den 8 februari 1921 betänkande

med förslag om införande av grundlagsbestämmelser om konsultativ

folkomröstning; detta förslag framfördes motionsvis vid 1921 ars riksdag,

antogs av båda kamrarna och genomfördes definitivt vid 1922 års riksdag.

Följande år, den 28 februari 1923, avlämnade kommittén ett andra betänkande.

omfattande frågan om decisiv (avgörande) folkomröstning. I detta

betänkande kom kommittén till slutsatsen, ’att nuvarande förhållanden i vårt

land icke giva tillräckliga skäl för att framlägga förslag om införande av

ett decisivt folkomröstningsinstitut i Sveriges författning’. Som skäl för

denna sin uppfattning framhöll kommittén bl. a., att tanken pa ett decisivt

folkomröstningsinstitut icke ägde någon större aktualitet. De framförda re
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

formkraven hade enligt kommitténs mening icke fått det fäste i den allmänna

opinionen, som borde utgöra en förutsättning för en positiv lösning.

Utskottet, som anser, att de av folkomröstningskommittén år 1923 angivna

skäl mot att upptaga frågan om införande av decisiv folkomröstning till positiv

lösning fortfarande äga giltighet, hemställer, att förevarande motion icke

måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.»

Utskottets hemställan bifölls av kamrarna.

Utskottet finner de av folkomröstningskommittén angivna skäl mot att upptaga

frågan allt fortfarande äga giltighet och får sålunda hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 26 april 1928.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. VON GEIJER.

Närvarande: Herrar von Geijer, Engberg, Strömberg, Thulin, David Bergström,

G. W. Hansson, Vennerström, Martin Svensson* A. W. Johansson* Nils Anton

Nilsson* Per Andersson* Sävström, Borg* Andersson i Igelboda, Karlsson i Vadstena,

Björkman, Forssell* Svensson i Grönvik, Almquist* och Björnberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation:

1) av herrar Engberg och Thulin, vilka ansett, att utskottets utlåtande borde

haft följande lydelse:

Den konsultativa folkomröstningen utgör ett led i ett statsmakternas utredningsarbete.

Den är en form för inhämtande av de upplysningar beträffande

opinionsläget inom nationen, vilka för vissa ömtåliga frågors vidkommande

äro behövliga för att bedöma bade huruvida och i vad mån en ifrågasatt lagstiftning

har nödigt underlag i folkmeningen. I den konsultativa folkomröstningen

delegera därför statsmakterna ingenting av sin befogenhet tillbaka till

folket. De endast skaffa sig bättre vägledning för utövandet av de befogenheter,

som i enlighet med det representativa systemets hela idé äro till dem

genom folket i val och genom författningens uppbyggnad delegerade. Helt

annorlunda beträffande den decisiva folkomröstningen. I denna är det icke

längre fråga om inhämtande av upplysningar till vägledning för statsmakter
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

13

nas omdöme, icke om ett led alltså i ett pågående utredningsarbete i syfte att

skapa största möjliga klarhet över det underlag i folkmeningen ett reformkrav

faktiskt kan påräkna. Den decisiva folkomröstningen är ett led i själva beslutsproceduren.

Statsmakterna delegera tillbaka till folket sin rätt att fatta

det avgörande beslutet i en fråga. Därmed genombrytes det representativa

systemets egen princip. Redan av detta skäl kan utskottet icke biträda motionärens

förslag. Härtill kommer emellertid, att det enligt utskottets mening

saknar nödig aktualitet.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

2) av herr Vennerström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.