Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om bestämmelser rörande val av suppleanter för kommunaloch stadsfullmäktige.

1928-03-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1928:5, Utlåtande i anledning av väckt motion om bestämmelser rörande val av suppleanter för kommunaloch stadsfullmäktige.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.

I

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1928 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

bestämmelser rörande val av suppleanter för kommunaloch

stadsfullmäktige.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 215, har herr Andersson i

Igelhoda hemställt, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

det täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och för riksdagen framlägga

förslag till sådan ändring av gällande bestämmelser i förordningarna om

kommunalstyrelse på landet, om kommunalstyrelse i stad samt om kommunalstyrelse

i Stockholm, att vid val av kommunal- och stadsfullmäktige

jämväl suppleanter skola utses att inträda såväl vid ordinarie ledamots avgång

som vid inträffande förfall för denne.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

En motsvarighet till den suppleantsinstitution, motionären önskar införd

beträffande fullmäktige i primärkommunerna, finnes redan med avseende

å landstingen allt sedan dessas tillkomst. Sedan den proportionella valmetoden

1909 införts förutom vid riksdagsmanna- och landstingsmannavalen även

vid stadsfullmäktigevalen, gjordes av 1913 års riksdag, i anledning av en

inom första kammaren väckt motion, framställning till Kungl. Maj:t (skrivelse

nr 24) om framläggande av förslag till bestämmelser, så vitt anginge

stadsfullmäktige, av enahanda innehåll, som enligt nu förevarande motion

föreslås beträffande stads-, kommunal- och municipalfullmäktige.

Riksdagen anförde därvid, hland annat, att i händelse av förhinder för

en stadsfullmäktig hans plats måste stå tom, vilket kunde leda till annat

resultat vid val eller hesluts fattande än om den meningsgrupp, den frånvarande

tillhörde, varit fulltaligt representerad, och att sålunda ett spelrum

lämnades åt slumpen, som kunde inverka störande på kontinuiteten i stadsfullmäktiges

arbete. Därjämte framhölls, att många stadsfullmäktigeledamöter

hade andra uppdrag, t. ex. riksdagsmannauppdrag, som kunde förhindra dem

att närvara vid stadsfullmäktiges sammanträden. Det kunde vidare vara

lämpligt, att, därest av en eller annan anledning stadsfullmäktig avginge,

personer funnes att tillgå, vilka såsom suppleanter redan förvärvat erfarenBihang

till riksdagens protokoll 1928. 5 sand. A höft. (Nr 5—G.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr, 5.

het i det kommunala arbetet. Slutligen erinrades därom, att stadsfullmäktige

i de större städerna liksom landstingen vore valkorporationer för val

till första kammaren, och att det vore särskilt olämpligt, om partiställningen

vid sådana val på grund av ledamöters förfall bleve förryckt.

Vid 1918 års lagtima riksdag framlade Kungl. Maj:t proposition angående

införande av suppleantinstitutionen beträffande såväl stads- som kommunaloch

municipalfullmäktige. Kungl. Maj:t ansåg, att, om också de skäl, som

talade för införande av suppleantinstitutionen i stadsfullmäktige, icke alla

eller i lika hög grad gällde såvitt fråga vore om kommunal- och municipalfullmäktige,

densamma dock med hänsyn till den överensstämmelse, som

rådde mellan reglerna för de olika korporationerna, borde införas även i

fråga om sistnämnda slags fullmäktige. Konstitutionsutskottet tillstyrkte i

princip propositionen men föreslog ett annat system för suppleanters utseende

och inkallande än det Kungl. Maj:t framlagt. De av utskottet utarbetade

lagförslagen antogos av andra kammaren men avslogos av första

kammaren, varigenom frågan förföll. Den har sedermera icke återupptagits

förrän genom förevarande motion.

Utskottet vill till en början framhålla, att ett par av de skäl, som tidigare

anförts för den ifrågasatta reformen, numera bortfallit eller minskat i styrka.

Stadsfullmäktige äro sedan 1921 icke i något fall valkorporation vid första

kammarvalen. Beträffande de elektorer, som nu för de större städerna utse

första kammarledamöter, är suppleantinstitutionen införd i övenstämmelse

med vad som gäller för landstingsmän. Någon rikspolitisk betydelse

har sålunda ej längre införandet av suppleanter för primärkommunernas

fullmäktige. Vidare är att märka, att kommunikationsväsendets snabba

utveckling de senare åren i viss mån minskat svårigheterna för fullmäktige,

som på grund av andra offentliga uppdrag eller eljest vistas å annan ort

än den, där fullmäktige sammankomma, att infinna sig vid dessas sammanträden.

Olägenheterna av att sakna möjlighet till suppleanters inkallande

hava sålunda minskats.

Avgörande principiella invändningar kunna dessutom anföras mot suppleantinstitutionen.

Ett införande av denna institution torde uppmuntra det

mångsysslande på det offentliga livets områden, som nu ofta förekommer.

Utskottet finner vidare, att ett suppleantsystem kan komma att undergräva

ansvarskänslan hos de ordinarie fullmäktige. Det skulle säkerligen

visa sig svårt att begränsa institutionens användning till de fall, då det

förelåge fullgiltigt förfall för ordinarie ledamot. En effektiv kontroll i

detta hänseende torde knappast kunna genomföras. Systemet skulle kunna

leda därhän, att en fullmäktig på grund av egen bekvämlighet, önskan att

slippa deltaga i avgörandet av viss fråga eller annan dylik orsak komme

att nu och då undandraga sig fullgörandet av sitt representantskap.

Det skäl, som anförts, att suppleanterna skulle erhålla en god övning

som förberedelse för eventuellt ordinarie ledamotskap i fullmäktige, finner

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5. 3

utskottet icke övertygande. För vinnande av ett dylikt syfte erfordras, att

under en valperiod samma personer mera regelbundet inkallas. Härav

skulle följa nödvändigheten, att antalet suppleanter i viss mån begränsades,

vilket åter i sin tur till men för institutionens syfte skulle förminska möjligheten

av att vid förfall erhålla suppleant av samma meningsskiftning

som den ordinarie ledamoten. Utskottet anser dessutom, att fara föreligger,

att institutionen skulle komma att tynga fullmäktiges arbete. Suppleanternas

inkallande komme i många fall att äga rum kort före det sammanträde,

vid vilket de skulle tjänstgöra. De torde då i regel icke hinna sätta

sig mycket in i de förevarande frågorna och kunna således icke bliva lika

förtrogna med de kommunala spörsmålen som de ordinarie ledamöterna.

Suppleanternas insats torde under sådana omständigheter icke bliva av större

värde.

Förhållandena i landstingen kunna icke jämföras med dem i primärkommunernas

fullmäktige uti ifrågavarande hänseende. Frånsett det förhållandet,

att landstingen utgöra eller ingå i valkorporationer för utseende

av ledamöter i första kammaren, måste ihågkommas, att en landstingsmannasuppleant

i regel inkallas för ett helt landstingsmöte, i allmänhet

den enda sammankomst, landstinget har under ett år.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 mars 1928.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. von GEIJER.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5.

Närvarande: Herrar von Geijer, Thulin, David Bergström, Adolf Dahl*, G. W. Hansson,

Stendahl*, Pauli*, Per Andersson*, Åkerberg*, Alkman*, Magnusson i Tumhult*,

Borg, Gustafson i Kasenberg*, Bäckström, Hallén*, Johansson i

Kälkebo*, Andersson i Igelboda, Fast, Forssell och Jensen.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herrar Åkerberg, Borg och Andersson i Igelboda, vilka yrkat bifall

till motionen;

2) av herrar Per Andersson och Johansson i Kälkebo.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.