Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om förtydligande av kommunallagarnas bestämmelser angående anslag till nya ändamål eller behov.

1928-03-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1928:6, Utlåtande i anledning av väckt motion om förtydligande av kommunallagarnas bestämmelser angående anslag till nya ändamål eller behov.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.

5

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1928 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

förtydligande av kommunallagarnas bestämmelser angående

anslag till nya ändamål eller behov.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 30, ha herrar Olsson i

Kullenbergstorp och Nilsson i Hörby hemställt, att riksdagen ville i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om snar utredning rörande förtydligande

i angiven riktning av kommunallagarnas bestämmelser angående anslag

till nya ändamål eller behov samt om framläggande för nästa riksdag av

de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Såsom i nu förevarande motion angives var frågan om ändrade bestämmelser

angående kvalificerad majoritet vid beviljande av anslag inom de

kommunala beslutande organen före vid 1927 års riksdag. I motioner

inom båda kamrarna hemställdes då, att två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster skulle erfordras för beslut avseende beviljande

av anslag till nya ändamål eller behov, eller av anslag för ändamål eller

behov, som icke vore nytt, men för vilket under det löpande året anslag ej

utginge, eller höjande av visst under det löpande året utgående anslag.

Konstitutionsutskottet hemställde, att motionerna icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd, vilken hemställan av kamrarna bifölls. I sitt

utlåtande (nr 20) yttrade utskottet, som ställde sig avvisande mot tanken

på en utvidgning av den kvalificerade majoritetens tillämplighetsområde,

bland annat följande:

»Motionärernas uttalande, att bestämmelserna om kvalificerad majoritet

för beviljande av anslag till nya ändamål eller behov blivit alltmera betydelselösa,

innefattar enligt utskottets mening en överdrift. Emellertid

torde erfarenheten visa, att dessa bestämmelser kunna bliva föremål för

skilda tolkningar och att den begränsning av majoritetens beslutanderätt,

som här avsetts, under vissa förhållanden kan bliva av tvivelaktigt värde.

Utskottet vill därför uttala önskvärdheten av att bestämmelserna erhålla

en mera bestämd formulering; särskilt synes ett klarläggande av innebörden

i begreppet ’nya ändamål och behov’ vara önskvärd. Det torde dock

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.

kunna förväntas, att denna fråga blir föremål för uppmärksamhet i samband

med den revision av kommunalförfattningarna, som genom Kungl.

Maj:ts beslut den 20 juni 1924 igångsatts och som, ehuru för närvarande

avbruten, enligt vad utskottet förutsätter i en nära framtid kommer att

återupptagas.»

Sedan nu förevarande motion väcktes har den av landshövdingen Hj. L.

Hammarskjöld verkställda utredningen angående en allmän, i huvudsak

formell, revision av kommunalförfattningarna framlagts. I det uti utredningen

ingående förslaget till lag om kommunalstyrelse upptagas bestämmelser

angående de fall, då ifrågavarande kvalificerade majoritet skulle

erfordras, motsvarande de som nu gälla. Det heter i första avdelningen (om

kommunalstyrelse på landet) kap. 2 § 13 mom. 2 och i andra avdelningen

(om kommunalstyrelse i stad) kap. 2 § 17 mom. 2: »För beslut erfordras

två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster, då beslutet avser:

b) beviljande av anslag till nya ändamål eller behov.

- - - - - - - - - - - - - - - - - — - - - - - »

Senare i nämnda båda moment finnes följande bestämmelse, vartill motsvarighet

nu saknas:

»Till nya ändamål och behov hänföras i b) sådana, för vilka anslag ej

utgått under tio år näst före det år, som anslaget avser.»

Som motiv för denna bestämmelse anför landshövding Hammarskjöld

följande:

»I enlighet med framställda önskningar har jag sökt precisera begreppet

’nya ändamål eller behov’. Därvid har jag icke funnit någon bättre utväg

än att fastställa en tidsgräns, inom vilken ett föregående beslut skall falla

för att kunna åberopas. Detta står i överensstämmelse med grunden för

åtskillnaden mellan bestämmelserna i punkterna b), c) och d) och är även

praktiskt lämpligt för undvikande av tvivelsmål och misstag.»

Utskottet finner i likhet med föregående års utskott ett förtydligande av

kommunalförfattningarnas bestämmelser i ifrågavarande hänseende önskvärd.

Utskottet anser det emellertid i sakens nuvarande läge icke lämpligt

att intaga någon förhandsståndpunkt till landshövding Hammarskjölds sakligt

nya förslag till frågans lösning. Då det kan förväntas, att särskild uppmärksamhet

ägnas detta spörsmål i de yttranden, som över det framlagda

förslaget till reviderade kommunalförfattningar torde komma att infordras

från vederbörande statliga och kommunala myndigheter, vill utskottet endast

framhålla önskvärdheten, att i samband härmed uppmärksamhet ägnas även

åt frågan om landstingslagens och kyrkostämmeförordningens bestämmelser

i detta avseende.

Under angivna omständigheter och med hänvisning till sitt omförmälda

utlåtande förra året finner utskottet icke skäl föreligga att nu begära ytterligare

utredning och får alltså hemställa,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.

7

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 mars 1928.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. von GEIJER.

Närvarande; Herrar von Geijer, Strömberg, Thulin, David Bergström, Adolf Dahl*, G. W.

Hansson, Stendahl*, Reuterskiöld, Vennerström, A. W. Johansson, Sävström,

Magnusson i Tumhult*, Borg, Gustafson i Kasenberg*, Hallén*, Johansson

i Kälkebo*, Karlsson i Vadstena*, Björkman, Fast och Björnberg.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.