Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändring av bestämmelserna angående de kommunala församlingarnas rätt att utse revisorer samt om effektivare kontroll och revision av kommunernas räkenskaper och förvaltning. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft motionerna i andra kammaren nr 47 av herr Johansson i Edsbyn och nr 211—213 av herr Pettersson i Hällbacken.

1928-03-08 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1928:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändring av bestämmelserna angående de kommunala församlingarnas rätt att utse revisorer samt om effektivare kontroll och revision av kommunernas räkenskaper och förvaltning. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft motionerna i andra kammaren nr 47 av herr Johansson i Edsbyn och nr 211—213 av herr Pettersson i Hällbacken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1928 kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om ändring av bestämmelserna angående de kommunala

församlingarnas rätt att utse revisorer samt om

effektivare kontroll och revision av kommunernas räkenskaper

och förvaltning.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft motionerna

i andra kammaren nr 47 av herr Johansson i Edsbyn och nr

211—213 av herr Pettersson i Hällbacken.

I motionen II: 47 hemställes,

»det riksdagen måtte besluta sådana ändringar och tillägg i kungl. förordningen

om kommunalstyrelse på landet, att effektivare kontroll och revision

av kommunernas räkenskaper och förvaltning måtte vinnas och i

sådant syfte föreskriva:

a) att revisorer för granskning av kommunalnämndens och andra av kommunalfullmäktige

eller kommunalstämma utsedda styrelsers räkenskaper och

förvaltning, som utses vid decembersammanträdet, skall avse granskning,

kontroll och revision av kommande års räkenskaper och förvaltning,

h) att de sålunda valda revisorerna måtte tillerkännas rätt, att när som

helst under året hos räkenskapsförare för kommunens kassor få taga del

av och inventera kommunens kassor, räkenskaper, uppbördslängder, restlängder,

protokoll och alla övriga papper och handlingar, som röra kommunens

ekonomiska ställning, samt

c) att, i de fall kommun har bankräkningar med en eller flera banker,

föreskrifter måtte lämnas, att dessa banker skola vara skyldiga minst en

gång i kvartalet tillställa kommunens revisorer bankbesked om kommunens

samtliga bankräkningars ställning.»

Därjämte hemställes, att utskottet måtte föreslå härför erforderliga ändringar

och tillägg uti gällande författningar.

I motionerna II: 211—II: 213 hemställes,

1) »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning

och förslag till sådana bestämmelser, att kyrkostämma äger rätt utse

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 5 samt 5 häjt. (Nr 7.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

revisorer för följande års räkenskaper, samt att minst en av revisorerna bör

vara bokföringskunnig.»

2) »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning

och förslag till sådana bestämmelser, att kommunalstämma (kommunalfullmäktige)

äger rätt utse revisorer för följande års räkenskaper, samt

att minst en av revisorerna bör vara bokföringskunnig.»

3) »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning

och förslag till sådana bestämmelser, att allmän rådstuga (stadsfullmäktige)

äger rätt utse revisorer för följande års räkenskaper samt att minst

en av revisorerna bör vara bokföringskunnig.»

Beträffande motiveringen till dessa yrkanden får utskottet hänvisa till

motionerna.

Syftet med föreliggande motioner är enligt utskottets mening synnerligen

beaktansvärt. Det torde få antagas, att den omständigheten, att revision av

kommunernas räkenskaper verkställts först efter revisionsårets slut och sålunda

utan att revisorerna kunnat följa förvaltningen under revisionsåret, i ej

oväsentlig grad underlättat de många förskingringar och oegentligheter av

kommunala förtroendemän och kommunernas tjänstemän, som tyvärr förekommit

under senare tid.

Motioner med enahanda syfte som de ovannämnda liava redan tidigare

varit föremål för riksdagens prövning. 1921 väcktes sålunda inom andra

kammaren en motion, vari hemställdes om sådana ändringar av kommunallagarna,

att val av kommunala revisorer komme att ske före det års ingång,

som revisionen skulle omfatta, och 1923 väcktes likaledes inom andra kammaren

en motion med begäran om utredning, huruvida och på vad sätt

bestämmelserna om kommunal revision och väljande av revisorer m. in.

skulle kunna ändras så, att effektivare bestämmelser åstadkommes med

avseende på kontroll och revision av kommunernas ekonomiska förvaltning.

I sitt med anledning av 1921 års motion avgivna utlåtande framhöll

utskottet, bland annat, att det i många fall kunde innebära eu fördel, att

kommunala revisorer valdes redan före det års ingång, som revisionen skulle

omfatta, da de därigenom sattes i tillfälle att omedelbart efter revisionsårets

början genom aktgivande på kommunernas förvaltning förbereda sig på sitt

revisionsuppdrag. Då emellertid kommunallagarna i sin nuvarande lydelse

icke syntes lägga hinder i vägen för primärkommunerna att använda det

av motionären förordade förfaringssättet, ansåg utskottet någon lagändring

icke av behovet påkallad. I 1923 års utlåtande anslöt sig utskottet i allo

till denna mening, varjämte utskottet, för den händelse kommunalförfattningarna

på denna punkt kunde anses lämna utrymme för tvekan, uttalade

såsom ett önskemål, att erforderlig rättelse härutinnan skulle vidtagas i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

3

samband med den allmänna formella revision av kommunallagarna, varom

riksdagen 1021 hos Kung]. Maj:t hemställt.

Förslag till dylik revision av kommunalförfattningarna har på Kungl.

Maj:ts uppdrag utarbetats av landshövding Hj. L. Hammarskjöld och

helt nyligen framlagts. I förslaget har det av utskottet år 1923 uttalade

önskemålet vunnit beaktande, i det att hithörande bestämmelser ändrats

därhän, att revisorer skola utses för »granskning av det nästpåfoljande årets

förvaltning».

I motiveringen anföres beträffande detta stadgande:

»Vid behandling av väckt förslag om revisorers tillsättande före ingången

av det år, revisionen skall avse, uttalade 1923 års konstitutionsutskott, att

ett åläggande för kommunerna att på förhand välja revisorer icke kunde

tillstyrkas, varemot kommunens rätt att så förfara borde i händelse av behov

förtydligas. För min del bär jag emellertid trott mig finna, att kommunernas

valfrihet i sådant avseende lätteligen kan medföra misstag och

svårigheter, samt att en föreskrift om revisorernas utseende på förhand är

av beskaffenhet att i önskvärd riktning påverka uppfattningen av revisorernas

uppgift och bör föranleda revisorerna att med uppmärksamhet följa förvaltningen

under revisionsåret. Möjligheten för kommunalnämnden att rådföra

sig med revisorerna saknar ej heller betydelse.»

Den föreslagna bestämmelsen, som avser att åstadkomma en fullt effektiv

kontroll, måste enligt utskottets mening innebära bland annat befogenhet

för revisorerna att vidtaga alla de av herr Johansson i Edsbyn i dennes

motion under moment b) omnämnda åtgärder, såsom att inventera kassor,

granska räkenskaper o. s. v. Beträffande det i samma motion under moment

c) framställda yrkandet får utskottet framhålla, att våra banker och

sparbanker veterligt aldrig''bruka vägra att till vederbörande revisor avgiva

bankbesked, då så påfordras.

Då det med största sannolikhet är att förvänta, att Kungl. Maj:t i en nära

framtid kommer att för riksdagen framlägga förenämnda förslag, synes det

utskottet lämpligast att låta vidtagandet av erforderliga ändringar i ifrågavarande

avseende anstå, till dess dessa kunna göras i samband med förslaget

i dess helhet. Därjämte förväntar utskottet, att Kungl. Maj:t i detta samband

jämväl framlägger förslag till motsvarande ändringar med avseende på

kyrkostämmoförordningen.

Vidkommande det framställda önskemålet, att en av de utsedda revisorerna

skulle vara bokföringskunnig, är det enligt utskottets mening visserligen

uppenbart, att det skulle vara till fördel för den kommunala förvaltningen

om en mera kvalificerad revision, än vad nu ofta är fallet, komme till användning,

men att i lag stadga skyldighet för kommunerna att utse bokföringskunnig

revisorl synes dock ej utskottet lämpligt. För smärre kommuner

skulle ett dyikt stadgande kunna bliva onödigt betungande; vidkommande

de större kommunerna torde deras eget intresse föranleda dem

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

att tillse, att sakkunskapen bliver vederbörligen företrädd bland de utsedda

revisorerna. Det torde emellertid kunna förväntas, att jämväl detta spörsmål

kommer under beaktande vid utarbetandet av det väntade kommunallagsförslaget.

Då utskottet vid ovan angivna förhållanden finner, att någon framställning

från riksdagens sida för närvarande icke är särskilt påkallad, får utskottet

hemställa,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 mars 1928.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. VON GEIJER.

Närvarande: Herrar von Geijer, Engberg, Strömberg, Thulin, David Bergström, Adolf Dahl,

G. W. Hansson, Vennerström,11) Martin Svensson, Per Andersson, Isalc Svensson,*)

Sävström, Magnusson i Tnmhult,*) Johansson i Kälkebo, Andersson i Igelboda,®)

Björkman, Forssell, Jensen, Norling i Lesjöfors och Björnberg.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Thulin, David Bergström, G. TV. Hansson, Vennerström, Isak

Svensson, Sävström, Jensen och Björnberg, som ansett, att utskottets utlåtande

bort hava följande lydelse:

Det spörsmål, som genom motionerna underställts riksdagens prövning,

förtjänar enligt utskottets mening särskild uppmärksamhet. Försnillning

av allmänna medel har under det senaste årtiondet erhållit en oroväckande

omfattning. Yad särskilt försnillning eller förskingring av kommunala medel

beträffar har på grund av upplysningar i tidningarna gjorts en sammanställning

för de två senaste åren. Av densamma, som givetvis ingalunda

kan vara fullständig, framgår, att sammanlagt 2.000.000 kronor under

dessa två år gått förlorade för kommunerna genom brottsliga manipulationer.

Den angivna siffran — av naturliga skäl en minimisiffra —• är skräm
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

5

mande och synes påkalla skyndsamma och effektiva åtgärder till förekommande

i möjligaste mån av de angivna brottsliga manipulationerna.

Utskottet har ingalunda förbisett, att spörsmålet blivit i viss omfattning

berört i det förslag till revision av kommunallagarna, som på uppdrag av

Kungl. Maj :t landshövding Kj. L. Hammarskjöld utarbetat och nyligen

avgivit. I sagda förslag har ett av konstitutionsutskottet vid 1923 års riksdag

uttalat önskemål om förtydligande av bestämmelsen om tidpunkten för

val av kommunala revisorer vunnit beaktande; sålunda innehåller förslaget

i nu berörda del, att revisorer skola utses för »granskning av det nästpåföljande

årets förvaltning».

Det föreslagna förtydligandet kan enligt utskottets mening vara ägnat

att i viss omfattning skapa möjligheter för ett bättre övervakande av de

kommunala räkenskaperna och medelsförvaltningen än vad nu är fallet.

Det torde emellertid icke vara tillräckligt. Andra åtgärder från statsmakternas

sida synas vara erforderliga för att man på ett mera effektivt sätt

skall kunna komma till rätta med de förekommande missförhållandena.

Visserligen ha inom utskottet röster höjts för att man kunde förvänta,

att spörsmålet ägnades erforderlig uppmärksamhet och gjordes till föremål

för eu allsidig behandling vid den överarbetning, som inom den närmaste

tiden komme att äga rum av det föreliggande förslaget till revision av kommunallagarna.

Utskottet är emellertid icke övertygat om att i nyssnämnda

sammanhang den uppmärksamhet, som spörsmålet förtjänar, skulle

komma att ägnas åt detsamma. Enär nämligen revisionsförslaget avser eu

allmän i huvudsak formell revision av sagda lagar, torde det knappast kunna

förväntas, att man ingår på en verklig realbehandling av sättet för den

kommunala revisionens ordnande, något som enligt utskottets mening är

syftet med de föreliggande motionerna.

Utskottet har därför ansett, att, till främjande av nyssberörda syfte, en

särskild framställning bör göras till Kungl. Maj :t i ämnet om företagande

av utredning för åstadkommande av en mera detaljerad och noggrann kontroll

över kommunernas räkenskapsväsende och förvaltning.

Motionerna innehålla vissa uppslag i nu berörda avseenden. En av motionärerna

har föreslagit, att minst en av revisorerna bör vara bokföringskunnig;

i den andra motionen hemställes, att bankbesked om kommunernas

samtliga bankräkningars ställning skall en gång i kvartalet tillställas kommunens

revisorer.

Vad först beträffar det framställda önskemålet, att minst en av de utsedda

revisorerna bör vara bokföringskunnig, är det enligt utskottets mening otvivelaktigt,

att det skulle vara till fördel för den kommunala förvaltningen,

om en mera kvalificerad revision än vad nu ofta är fallet komme till användning,

men att i lag stadga skyldighet för kommunerna synes dock ej

lämpligt; ett dylikt stadgande skulle också medföra kostnader, som, särskilt

för mindre kommuner, bleve betungande. Bakom motionärens förslag

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 7.

ligger emellertid en tanke, som i detta sammanhang torde böra ägnas beaktande.

Det förekommer ofta, att till revisorer utses personer med ringa

insikt i bokföring. Det är givet, att dessa personer, så utan all ledning

som de äro i fråga om granskning och revision av den kommunala medelsförvaltningen,

icke kunna fylla sin uppgift och göra erforderligt gagn.

Föga torde ändras bärutinnan, vare sig de utses före eller under revisionsåret.

Fn åtgärd, som däremot i större omfattning skulle kunna bidraga till eu

ändring i det anmärkta förhållandet, vore, att revisorerna hade att iakttaga

en särskild instruktion över huru den kommunala revisionen skulle utföras.

Alltför ofta äro revisorer, såväl av det allmännas som av enskilda företags

räkenskaper, benägna att underskatta omfattningen av sitt uppdrag, och de

pläga ej sällan gå förbi rätt så viktiga detaljer av revisionsmaterialet. Därest

det funnes anvisningar, meddelade av statsmakterna i en särskild författning,

beträffande vad revisorerna liade att iakttaga, skulle åtminstone

i viss mån den tanke, som ligger bakom förslaget att minst en av revisorerna

borde vara bokföringskunnig, bliva tillgodosett. I en dylik instruktion

skulle vidare, bland mycket annat, kunna bestämmas, att revisorerna

skulle för varje kvartal genom infordrande av bankbesked kontrollera

de kommunala kassorna.

I samband härmed anser utskottet att till övervägande bör upptagas eu

annan åtgärd, som i sin mån skulle kunna medverka till en bättre sakernas

ordning. Effektiviteten av kontrollen över ett företag skärpes i väsentlig

grad därigenom, att granskning utan varsel kan företagas. Den, som

på obehörigt sätt manipulerat med omhänderhavda medel, träffas med eu

sådan anordning oförberedd av granskningen. Vetskapen om möjligheten

av eu dylik granskning, utförd med vederbörlig sakkunskap, har en god

moralisk effekt och verkar avhållande på många, som med ett dåligt ordnat

granskningsväsen falla offer för frestelsen. Det synes därför böra

övervägas, huruvida icke en dylik kontroll borde kunna anordnas såsom ett

led i den kommunala revisionen. Huruledes den skulle organiseras, må bär

lämnas oavgjort. Det skulle kunna tänkas, att den centralt ordnades genom

någon härför särskilt anställd person i socialdepartementet eller att

den uppdrogs åt någon landsstatstjänsteman, som då och då besökte någon

eller några kommuner och verkställde en granskning utan varsel.

Det synes utskottet jämväl kunna upptagas till prövning, huruvida icke,

till underlättande av revisionen och för ernående av översiktlighet över medelsförvaltningen,

det meddelades särskilda bestämmelser om de kommunala

räkenskapernas förande. Förhållandena växla visserligen på olika

orter, men det låter väl tänka sig, att ett par olika typer för räkenskapernas

förande, allt efter kommunernas storlek, uppställdes till efterföljd.

Jämväl andra åtgärder i ovan angivna syfte låta tänka sig och synas

böra göras till föremål för överväganden.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

7

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

att Kungl. Maj :t i samband med den förestående behandlingen

av förslag till nya kommunallagar m. m. måtte ägna

särskild uppmärksamhet åt utarbetandet av bestämmelser,

syftande till en noggrannare och mera detaljerad uppsikt

och kontroll över kommunernas räkenskaper och förvaltning

än nuvarande kommunalförfattningar erbjuda.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.