Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändring av bestämmelserna angående de kommunala församlingarnas rätt att utse revisorer samt om effektivare kontroll och revision av kommunernas räkenskaper och förvaltning. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft motionerna i andra kammaren nr 47 av herr Johansson i Edsbyn och nr 211—213 av herr Pettersson i Hällbacken.
1928-03-08 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1928:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändring av bestämmelserna angående de kommunala församlingarnas rätt att utse revisorer samt om effektivare kontroll och revision av kommunernas räkenskaper och förvaltning. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft motionerna i andra kammaren nr 47 av herr Johansson i Edsbyn och nr 211—213 av herr Pettersson i Hällbacken.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.
1
Nr 7.
Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1928 kl. 11 f. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om ändring av bestämmelserna angående de kommunala
församlingarnas rätt att utse revisorer samt om
effektivare kontroll och revision av kommunernas räkenskaper
och förvaltning.
Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft motionerna
i andra kammaren nr 47 av herr Johansson i Edsbyn och nr
211—213 av herr Pettersson i Hällbacken.
I motionen II: 47 hemställes,
»det riksdagen måtte besluta sådana ändringar och tillägg i kungl. förordningen
om kommunalstyrelse på landet, att effektivare kontroll och revision
av kommunernas räkenskaper och förvaltning måtte vinnas och i
sådant syfte föreskriva:
a) att revisorer för granskning av kommunalnämndens och andra av kommunalfullmäktige
eller kommunalstämma utsedda styrelsers räkenskaper och
förvaltning, som utses vid decembersammanträdet, skall avse granskning,
kontroll och revision av kommande års räkenskaper och förvaltning,
h) att de sålunda valda revisorerna måtte tillerkännas rätt, att när som
helst under året hos räkenskapsförare för kommunens kassor få taga del
av och inventera kommunens kassor, räkenskaper, uppbördslängder, restlängder,
protokoll och alla övriga papper och handlingar, som röra kommunens
ekonomiska ställning, samt
c) att, i de fall kommun har bankräkningar med en eller flera banker,
föreskrifter måtte lämnas, att dessa banker skola vara skyldiga minst en
gång i kvartalet tillställa kommunens revisorer bankbesked om kommunens
samtliga bankräkningars ställning.»
Därjämte hemställes, att utskottet måtte föreslå härför erforderliga ändringar
och tillägg uti gällande författningar.
I motionerna II: 211—II: 213 hemställes,
1) »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning
och förslag till sådana bestämmelser, att kyrkostämma äger rätt utse
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 5 samt 5 häjt. (Nr 7.)
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.
revisorer för följande års räkenskaper, samt att minst en av revisorerna bör
vara bokföringskunnig.»
2) »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning
och förslag till sådana bestämmelser, att kommunalstämma (kommunalfullmäktige)
äger rätt utse revisorer för följande års räkenskaper, samt
att minst en av revisorerna bör vara bokföringskunnig.»
3) »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning
och förslag till sådana bestämmelser, att allmän rådstuga (stadsfullmäktige)
äger rätt utse revisorer för följande års räkenskaper samt att minst
en av revisorerna bör vara bokföringskunnig.»
Beträffande motiveringen till dessa yrkanden får utskottet hänvisa till
motionerna.
Syftet med föreliggande motioner är enligt utskottets mening synnerligen
beaktansvärt. Det torde få antagas, att den omständigheten, att revision av
kommunernas räkenskaper verkställts först efter revisionsårets slut och sålunda
utan att revisorerna kunnat följa förvaltningen under revisionsåret, i ej
oväsentlig grad underlättat de många förskingringar och oegentligheter av
kommunala förtroendemän och kommunernas tjänstemän, som tyvärr förekommit
under senare tid.
Motioner med enahanda syfte som de ovannämnda liava redan tidigare
varit föremål för riksdagens prövning. 1921 väcktes sålunda inom andra
kammaren en motion, vari hemställdes om sådana ändringar av kommunallagarna,
att val av kommunala revisorer komme att ske före det års ingång,
som revisionen skulle omfatta, och 1923 väcktes likaledes inom andra kammaren
en motion med begäran om utredning, huruvida och på vad sätt
bestämmelserna om kommunal revision och väljande av revisorer m. in.
skulle kunna ändras så, att effektivare bestämmelser åstadkommes med
avseende på kontroll och revision av kommunernas ekonomiska förvaltning.
I sitt med anledning av 1921 års motion avgivna utlåtande framhöll
utskottet, bland annat, att det i många fall kunde innebära eu fördel, att
kommunala revisorer valdes redan före det års ingång, som revisionen skulle
omfatta, da de därigenom sattes i tillfälle att omedelbart efter revisionsårets
början genom aktgivande på kommunernas förvaltning förbereda sig på sitt
revisionsuppdrag. Då emellertid kommunallagarna i sin nuvarande lydelse
icke syntes lägga hinder i vägen för primärkommunerna att använda det
av motionären förordade förfaringssättet, ansåg utskottet någon lagändring
icke av behovet påkallad. I 1923 års utlåtande anslöt sig utskottet i allo
till denna mening, varjämte utskottet, för den händelse kommunalförfattningarna
på denna punkt kunde anses lämna utrymme för tvekan, uttalade
såsom ett önskemål, att erforderlig rättelse härutinnan skulle vidtagas i
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.
3
samband med den allmänna formella revision av kommunallagarna, varom
riksdagen 1021 hos Kung]. Maj:t hemställt.
Förslag till dylik revision av kommunalförfattningarna har på Kungl.
Maj:ts uppdrag utarbetats av landshövding Hj. L. Hammarskjöld och
helt nyligen framlagts. I förslaget har det av utskottet år 1923 uttalade
önskemålet vunnit beaktande, i det att hithörande bestämmelser ändrats
därhän, att revisorer skola utses för »granskning av det nästpåfoljande årets
förvaltning».
I motiveringen anföres beträffande detta stadgande:
»Vid behandling av väckt förslag om revisorers tillsättande före ingången
av det år, revisionen skall avse, uttalade 1923 års konstitutionsutskott, att
ett åläggande för kommunerna att på förhand välja revisorer icke kunde
tillstyrkas, varemot kommunens rätt att så förfara borde i händelse av behov
förtydligas. För min del bär jag emellertid trott mig finna, att kommunernas
valfrihet i sådant avseende lätteligen kan medföra misstag och
svårigheter, samt att en föreskrift om revisorernas utseende på förhand är
av beskaffenhet att i önskvärd riktning påverka uppfattningen av revisorernas
uppgift och bör föranleda revisorerna att med uppmärksamhet följa förvaltningen
under revisionsåret. Möjligheten för kommunalnämnden att rådföra
sig med revisorerna saknar ej heller betydelse.»
Den föreslagna bestämmelsen, som avser att åstadkomma en fullt effektiv
kontroll, måste enligt utskottets mening innebära bland annat befogenhet
för revisorerna att vidtaga alla de av herr Johansson i Edsbyn i dennes
motion under moment b) omnämnda åtgärder, såsom att inventera kassor,
granska räkenskaper o. s. v. Beträffande det i samma motion under moment
c) framställda yrkandet får utskottet framhålla, att våra banker och
sparbanker veterligt aldrig''bruka vägra att till vederbörande revisor avgiva
bankbesked, då så påfordras.
Då det med största sannolikhet är att förvänta, att Kungl. Maj:t i en nära
framtid kommer att för riksdagen framlägga förenämnda förslag, synes det
utskottet lämpligast att låta vidtagandet av erforderliga ändringar i ifrågavarande
avseende anstå, till dess dessa kunna göras i samband med förslaget
i dess helhet. Därjämte förväntar utskottet, att Kungl. Maj:t i detta samband
jämväl framlägger förslag till motsvarande ändringar med avseende på
kyrkostämmoförordningen.
Vidkommande det framställda önskemålet, att en av de utsedda revisorerna
skulle vara bokföringskunnig, är det enligt utskottets mening visserligen
uppenbart, att det skulle vara till fördel för den kommunala förvaltningen
om en mera kvalificerad revision, än vad nu ofta är fallet, komme till användning,
men att i lag stadga skyldighet för kommunerna att utse bokföringskunnig
revisorl synes dock ej utskottet lämpligt. För smärre kommuner
skulle ett dyikt stadgande kunna bliva onödigt betungande; vidkommande
de större kommunerna torde deras eget intresse föranleda dem
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.
att tillse, att sakkunskapen bliver vederbörligen företrädd bland de utsedda
revisorerna. Det torde emellertid kunna förväntas, att jämväl detta spörsmål
kommer under beaktande vid utarbetandet av det väntade kommunallagsförslaget.
Då utskottet vid ovan angivna förhållanden finner, att någon framställning
från riksdagens sida för närvarande icke är särskilt påkallad, får utskottet
hemställa,
att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 8 mars 1928.
På konstitutionsutskottets vägnar:
K. VON GEIJER.
Närvarande: Herrar von Geijer, Engberg, Strömberg, Thulin, David Bergström, Adolf Dahl,
G. W. Hansson, Vennerström,11) Martin Svensson, Per Andersson, Isalc Svensson,*)
Sävström, Magnusson i Tnmhult,*) Johansson i Kälkebo, Andersson i Igelboda,®)
Björkman, Forssell, Jensen, Norling i Lesjöfors och Björnberg.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Thulin, David Bergström, G. TV. Hansson, Vennerström, Isak
Svensson, Sävström, Jensen och Björnberg, som ansett, att utskottets utlåtande
bort hava följande lydelse:
Det spörsmål, som genom motionerna underställts riksdagens prövning,
förtjänar enligt utskottets mening särskild uppmärksamhet. Försnillning
av allmänna medel har under det senaste årtiondet erhållit en oroväckande
omfattning. Yad särskilt försnillning eller förskingring av kommunala medel
beträffar har på grund av upplysningar i tidningarna gjorts en sammanställning
för de två senaste åren. Av densamma, som givetvis ingalunda
kan vara fullständig, framgår, att sammanlagt 2.000.000 kronor under
dessa två år gått förlorade för kommunerna genom brottsliga manipulationer.
Den angivna siffran — av naturliga skäl en minimisiffra —• är skräm
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.
5
mande och synes påkalla skyndsamma och effektiva åtgärder till förekommande
i möjligaste mån av de angivna brottsliga manipulationerna.
Utskottet har ingalunda förbisett, att spörsmålet blivit i viss omfattning
berört i det förslag till revision av kommunallagarna, som på uppdrag av
Kungl. Maj :t landshövding Kj. L. Hammarskjöld utarbetat och nyligen
avgivit. I sagda förslag har ett av konstitutionsutskottet vid 1923 års riksdag
uttalat önskemål om förtydligande av bestämmelsen om tidpunkten för
val av kommunala revisorer vunnit beaktande; sålunda innehåller förslaget
i nu berörda del, att revisorer skola utses för »granskning av det nästpåföljande
årets förvaltning».
Det föreslagna förtydligandet kan enligt utskottets mening vara ägnat
att i viss omfattning skapa möjligheter för ett bättre övervakande av de
kommunala räkenskaperna och medelsförvaltningen än vad nu är fallet.
Det torde emellertid icke vara tillräckligt. Andra åtgärder från statsmakternas
sida synas vara erforderliga för att man på ett mera effektivt sätt
skall kunna komma till rätta med de förekommande missförhållandena.
Visserligen ha inom utskottet röster höjts för att man kunde förvänta,
att spörsmålet ägnades erforderlig uppmärksamhet och gjordes till föremål
för eu allsidig behandling vid den överarbetning, som inom den närmaste
tiden komme att äga rum av det föreliggande förslaget till revision av kommunallagarna.
Utskottet är emellertid icke övertygat om att i nyssnämnda
sammanhang den uppmärksamhet, som spörsmålet förtjänar, skulle
komma att ägnas åt detsamma. Enär nämligen revisionsförslaget avser eu
allmän i huvudsak formell revision av sagda lagar, torde det knappast kunna
förväntas, att man ingår på en verklig realbehandling av sättet för den
kommunala revisionens ordnande, något som enligt utskottets mening är
syftet med de föreliggande motionerna.
Utskottet har därför ansett, att, till främjande av nyssberörda syfte, en
särskild framställning bör göras till Kungl. Maj :t i ämnet om företagande
av utredning för åstadkommande av en mera detaljerad och noggrann kontroll
över kommunernas räkenskapsväsende och förvaltning.
Motionerna innehålla vissa uppslag i nu berörda avseenden. En av motionärerna
har föreslagit, att minst en av revisorerna bör vara bokföringskunnig;
i den andra motionen hemställes, att bankbesked om kommunernas
samtliga bankräkningars ställning skall en gång i kvartalet tillställas kommunens
revisorer.
Vad först beträffar det framställda önskemålet, att minst en av de utsedda
revisorerna bör vara bokföringskunnig, är det enligt utskottets mening otvivelaktigt,
att det skulle vara till fördel för den kommunala förvaltningen,
om en mera kvalificerad revision än vad nu ofta är fallet komme till användning,
men att i lag stadga skyldighet för kommunerna synes dock ej
lämpligt; ett dylikt stadgande skulle också medföra kostnader, som, särskilt
för mindre kommuner, bleve betungande. Bakom motionärens förslag
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 7.
ligger emellertid en tanke, som i detta sammanhang torde böra ägnas beaktande.
Det förekommer ofta, att till revisorer utses personer med ringa
insikt i bokföring. Det är givet, att dessa personer, så utan all ledning
som de äro i fråga om granskning och revision av den kommunala medelsförvaltningen,
icke kunna fylla sin uppgift och göra erforderligt gagn.
Föga torde ändras bärutinnan, vare sig de utses före eller under revisionsåret.
Fn åtgärd, som däremot i större omfattning skulle kunna bidraga till eu
ändring i det anmärkta förhållandet, vore, att revisorerna hade att iakttaga
en särskild instruktion över huru den kommunala revisionen skulle utföras.
Alltför ofta äro revisorer, såväl av det allmännas som av enskilda företags
räkenskaper, benägna att underskatta omfattningen av sitt uppdrag, och de
pläga ej sällan gå förbi rätt så viktiga detaljer av revisionsmaterialet. Därest
det funnes anvisningar, meddelade av statsmakterna i en särskild författning,
beträffande vad revisorerna liade att iakttaga, skulle åtminstone
i viss mån den tanke, som ligger bakom förslaget att minst en av revisorerna
borde vara bokföringskunnig, bliva tillgodosett. I en dylik instruktion
skulle vidare, bland mycket annat, kunna bestämmas, att revisorerna
skulle för varje kvartal genom infordrande av bankbesked kontrollera
de kommunala kassorna.
I samband härmed anser utskottet att till övervägande bör upptagas eu
annan åtgärd, som i sin mån skulle kunna medverka till en bättre sakernas
ordning. Effektiviteten av kontrollen över ett företag skärpes i väsentlig
grad därigenom, att granskning utan varsel kan företagas. Den, som
på obehörigt sätt manipulerat med omhänderhavda medel, träffas med eu
sådan anordning oförberedd av granskningen. Vetskapen om möjligheten
av eu dylik granskning, utförd med vederbörlig sakkunskap, har en god
moralisk effekt och verkar avhållande på många, som med ett dåligt ordnat
granskningsväsen falla offer för frestelsen. Det synes därför böra
övervägas, huruvida icke en dylik kontroll borde kunna anordnas såsom ett
led i den kommunala revisionen. Huruledes den skulle organiseras, må bär
lämnas oavgjort. Det skulle kunna tänkas, att den centralt ordnades genom
någon härför särskilt anställd person i socialdepartementet eller att
den uppdrogs åt någon landsstatstjänsteman, som då och då besökte någon
eller några kommuner och verkställde en granskning utan varsel.
Det synes utskottet jämväl kunna upptagas till prövning, huruvida icke,
till underlättande av revisionen och för ernående av översiktlighet över medelsförvaltningen,
det meddelades särskilda bestämmelser om de kommunala
räkenskapernas förande. Förhållandena växla visserligen på olika
orter, men det låter väl tänka sig, att ett par olika typer för räkenskapernas
förande, allt efter kommunernas storlek, uppställdes till efterföljd.
Jämväl andra åtgärder i ovan angivna syfte låta tänka sig och synas
böra göras till föremål för överväganden.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.
7
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,
att Kungl. Maj :t i samband med den förestående behandlingen
av förslag till nya kommunallagar m. m. måtte ägna
särskild uppmärksamhet åt utarbetandet av bestämmelser,
syftande till en noggrannare och mera detaljerad uppsikt
och kontroll över kommunernas räkenskaper och förvaltning
än nuvarande kommunalförfattningar erbjuda.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.