Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr J
1928-03-22 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SBU 1928:1, Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr J
Dokumentets text
Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr J,
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1928 kl. 4 e. m.
Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande nr 1, i anledning
av väckt motion om anslag till eu personlig professur
för docenten Einar Naumann.
I en inom andra kammaren av herr Fjellman järnte sex av kammarens övriga
ledamöter väckt motion nr 114 har hemställts, »att riksdagen måtte besluta om
beviljande å allmänna indragningsstaten av nödigt anslag för upprättande av
en personlig professur i limnologi för docenten Einar Naumann.»
Till stöd för yrkandet har i motionen anförts bland annat följande:
»Svensk biologisk forskning har först i förhållandevis sen tid börjat att ägna
de svenska vattendragen, som dock utgöra icke mindre än cirka 1f10 av vårt
lands yta, en mera allsidig och ingående uppmärksamhet, avseende en fullständig
utredning av växt- och djurproduktionen i desamma under naturliga
och kulturella betingelser. Den forskningsgren, som särskilt ägnar sig häråt,
limnologien — eller i svensk omskrivning sötvattnets naturlära — är sedan
länge i alla andra kulturländer med mot Sverige jämförbara naturförutsättningar
erkänd som en självständig vetenskap och som sådan ävenledes representerad
inom den högre undervisningen. Limnologien har emellertid därjämte
i de länder, där dess vidare utveckling icke som hos oss hämmats av missriktad
sparsamhet, i hög grad gjort sig gällande i det praktiska livets tjänst, först
som en förutsättning för varje målmedveten fiskerihushållning, sedan också
för bedömande av hygieniskt viktiga spörsmål rörande vattenförsörjning och
vattenavledning.
Den forskare, som i vårt land först infört limnologisk forskning i modem
mening, är docenten vid Lunds universitet Einar Naumann, vilken nu sedan i
det närmaste femton år tillbaka ägnat alla sina krafter åt de svenska vattendragens
utforskande. Naumann slog därvid redan från början in på egna vägar,
och hans forskning, som ursprungligen börjat i liten skala inom de på
den tiden i limnologiskt hänseende fullständigt okända urbergssjöama -— kännetecknande
för mycket stora områden av vårt land! •— ernådde småningom
internationell betydelse, och en helt ny gren av limnologisk forskning — den
s. k. regionala limnologien, som nu är föremål för ett ytterst livligt studium
i alla delar av världen — räknar sin upprinnelse från dessa Naumanns undersökningar.
De resultat, som Naumann vunnit under sina undersökningar över de svenska
vattendragens naturlära, torde få anses som så mycket anmärkningsvärdare
som hans verksamhet i en beklaglig utsträckning begränsats av bristande
Bihang till riksdagens protokoll 1928. G samt. 2 avd. 1 häft. (Nr 1.) 1
2
Sammansatta stats- och bankoutshottets utlåtande År i.
ekonomiska resurser. Sin ekonomiska bärgning har han vunnit som universitetslärare
i Lund. Arten av hans vetenskapliga gärning har emellertid helt
hindrat honom att söka sig någon som helst verksamhet utanför sin vetenskaps
gränser. Den anstalt eller det institut, vid vilket Naumann ^— jämsides med
universitetsinstitutionerna i Lund — vant fästad, är det ar 1908 inrättade
Aneboda limnologiska laboratorium, vilket tack vare Naumanns energi kunnat
hållas i gång och nå sitt nuvarande stora internationella anseende.»
I motionen har vidare omnämnts, att Naumann deltagit i konkurrensen om en
under år 1927 tillsatt professur i botanik vid Lunds universitet, till vilken
Naumann av större akademiska konsistoriet uppsatts i andra förslagsrummet.
Enligt vad motionärerna anfört, hade emellertid sakkunniga, tillkallade för bedömande
av de sökande, förklarat, att Naumanns särskilda forskningsområde,
limnologien, fölle utanför professurens ämnesområde, i följd varav han icke borde
ifrågakomma till professuren. Av de sakkunniga, vilka samtliga med styrka
framhållit hans vetenskapliga förtjänster, hade en uttalat, att den limnologiska
forskningen vore av så stor betydelse, att man borde kunna förvänta, att
med det snaraste anstalter vidtoges för ett kraftigare främjande av denna vetenskapsgren.
och att tillfälle därmed bereddes för Naumann att odelat och under
gynnsamma yttre betingelser ägna sig åt fullföljandet av sina arbeten i
teoretisk och tillämpad limnologi.
Motionärerna — som i övrigt beträffande limnologiens betydelse och Naumanns
enligt deras mening banbrytande verksamhet inom denna vetenskapsgren
hänvisat till två vid motionen fogade yttranden av professorn R. Kolkwitz i
Berlin samt direktören för Kaiser-Wilhelmssällskapets hydrobiologiska anstalt,
professorn A. Thienemann i Plön, Holstein — hava förklarat sig anse, att då
Naumanns verksamhet skapat nya arbetsmöjligheter för svensk forskning och
därjämte i hög grad bidragit till vårt lands internationella anseende, det syntes
vara en ofrånkomlig gärd av rättvisa, om Naumann inom sitt eget land bereddes
en ställning, som möjliggjorde hans framtida verksamhet i landet. Detta syntes
bäst främjas genom upprättande av en personlig professur i limnologi för
Naumann vid någotdera av universiteten i landet.
I fråga om de ekonomiska konsekvenser, som —frånsett lönekostnaden för
en dylik professur — skulle föranledas av ett bifall till det i motionen framställda
förslaget, hava motionärerna anfört, att erforderliga arbetsrum funnes
tillgängliga såväl vid institutioner vid Lunds universitet som vid det limnologiska
laboratoriet i Aneboda, samt att driftkostnaderna för dessa undersökningar
alltjämt syntes kunna hållas inom gränserna för de medel, som under
senare år därför av Kungl. Maj :t'' direkt anvisats. Några ytterligare kostnader
för statsverket skulle alltså icke komma att uppstå.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.
Med avseende å det i motionen omförmälda limnologiska laboratoriet i Aneboda
har utskottet inhämtat följande.
I samband med Södra Sveriges fiskeriförenings anläggningar vid Aneboda
upprättades år 1907 därstädes ett mindre biologiskt laboratorium, sorterande
under en särskild styrelse och avsett för limnologiska undersökningar såväl
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatta stats- och banlcoutshottets utlåtande Nr 1.
i de omgivande fiskdammarna som i traktens sjöar och vattendrag. Alltsedan
år 1011 har docenten Naumann varit knuten till detta laboratorium, till en början
såsom assistent och därefter såsom föreståndare intill den 1 juli 1925, då
ifrågavarande laboratorium skildes från fiskeriföreningen och Naumann blev
dess självständige ledare. När laboratoriet år 1925 skildes från fiskeriföreningen,
som ej längre ansåg sig kunna finansiera detsamma, ingick laboratoriets
styrelse till Kungl. Maj :t med hemställan om anslag för laboratoriets verksamhet.
Genom beslut den 6 juni 1925 beviljade Kungl. Maj:t för tiden 1 juli 1925
—30 juni 1926 ett anslag av högst 3,000 kronor för limnologiska undersökningar
vid anstalten. För tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 beviljades den 2 juli
1926 likaledes ett anslag på högst 3,000 kronor för samma ändamål. För budgetåret
1927—1928 har genom beslut den 8 april 1927 beviljats ett belopp av
högst 6,000 kronor. Nämnda anslag hava utgått med hälften från åttonde,
och hälften från nionde huvudtitelns anslag till extra utgifter.
I den framställning från styrelsen för det limnologiska laboratoriet i Aneboda,
som föranledde Kungl. Maj :ts beslut om statsanslag till laboratoriet för
budgetåret 1927—1928, anfördes beträffande dess fortsatta existens bland annat,
att laboratoriet vore inrymt i en Södra Sveriges fiskeriförening tillhörig fastighet
samt att föreningen hade förklarat sig villig att alltjämt upplåta lokaler
för limnologisk undersökningsverksamhet och att för övrigt i all tänkbar
utsträckning ställa sina resurser till densammas förfogande.
I ett den 25 november 1926 avgivet utlåtande över styrelsens för laboratoriet
nyssnämnda framställning om statsunderstöd för budgetåret 1927—1928
framhöll lantbruksstyrelsen, bland annat, att docenten Naumann under de år,
laboratoriet vid Aneboda existerat, bedrivit en självständig, mångsidig och i
flera avseenden banbrytande verksamhet vid laboratoriet, men att denna verksamhet,
som varit och alltjämt vore den enda teoretiska undersökningsverksamheten
på limnologiens område i vårt land, i hög grad försvårats av brist på
nödiga medel. Styrelsen förklarade sig vidare vilja på det kraftigaste understryka
behovet av en fast ordnad teoretisk limnologisk undersökningsverksamhet
i vårt land. En dylik verksamhet vore givetvis förutsättningen för limnologiska
arbeten av mera praktisk art, och de erhållna resultaten syntes därför
komma att bliva av betydelse för den fiskeribiologiska forskningen. Enligt
lantbruksstyrelsens uppfattning syntes den teoretiska limnologien bliva bäst
tillgodosedd genom upprättandet av en ordinarie befattning i limnologi vid något
av våra universitet eller högskolor, vartill givetvis även borde anknytas ett
limnologiskt laboratorium. I avvaktan härpå syntes det emellertid synnerligen
viktigt, att den av Naumann bedrivna verksamheten vid Aneboda biologiska
station kunde fortsättas.
Av vad i motionen anförts samt av material, som i övrigt varit för utskottet Utskottet.
tillgängligt, har utskottet bibragts den uppfattningen, att den limnologiska
forskningen får anses vara av avsevärd betydelse såväl ur teoretisk som praktisk
synpunkt samt att docenten Naumann uppenbarligen inlagt stora förtjän
-
4
Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr 1.
ster om denna vetenskaps utveckling. Goda skäl synas sålunda kunna anföras
för inrättande av en personlig lärostol i detta ämne för Naumann för att därigenom
sätta honom i tillfälle att fortsätta och vidare utveckla sin verksamhet
på området. Utskottet har emellertid ansett sig icke kunna förorda,
att riksdagen skulle på grundvalen av ett motionsvis framställt förslagfatta
beslut om upprättande av en dylik professur. Utskottet är av den meningen,
att förslag i ett ämne av förevarande art bör föreläggas riksdagen av
Kungl. Maj :t. Denna uppfattning synes i detta fall äga så mycket större giltighet,
som närmare utredning måste anses erforderlig i vissa hänseenden, innan
den föreliggande frågan lämpligen kan upptagas till slutlig prövning.
Detta gäller t. ex. spörsmålet om den undervisningsskyldighet och de åligganden
i övrigt, som böra tillkomma innehavaren av professuren. En annan
viktig fråga, beträffande vilken utredning nu ej föreligger, gäller vilka anordningar,
som må bliva behövliga för att trygga tillgång till institutionslokaler
och utrustning för laborationsarbeten in. m. samt de''ekonomiska konsekvenser
i detta avseende, som möjligen kunna föranledas av ett beslut om inrättande
av professuren.
Under angivna förhållanden har utskottet icke ansett sig böra nu tillstyrka
bifall till det i motionen väckta förslaget. Enligt utskottets uppfattning torde
frågan i första hand böra upptagas till prövning av vederbörande universitetsmyndigheter,
vilka därvid böra förebringa den utredning, som erfordras för
Kungl. Maj:ts ståndpunktstagande i ämnet. Utskottet anser sig kunna förutsätta,
att •— därest anledning därtill prövas föreligga — åtgärder bliva av
vederbörlig myndighet vidtagna för att ärendet må kunna framläggas till riksdagens
prövning i den ordning, som utskottet här ovan angivit såsom den
riktiga.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motion II: 114 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 22 mars 1928.
På det sammansatta utskottets vägnar:
RICKARD SANDLER.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från statsutskottet: herrar Nilsson i Bonarp, Bergqvist, Olof Olsson, Nilsson i Gränebo,
Rydén och Lindskog; samt
från bankoutskottet: herrar Sandler, Pettersson i Olovstorp, Enhörning,* Borggren,
Wikström och Kloo.
*'' Ej närvarande vid jnsteringen.
Stockholm 1928. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
■28106!)
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.