Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.
1928-04-24 · 83 sidor, varav 82 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 82 av 83 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1928:10, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
1
Nr 10.
Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1928 kl. 2 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna
under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande
anslagen till handelsdepartementet.
(3:e avd.)
Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—1929
har Kungl. Maj:t i avseende å tionde huvudtiteln, innefattande anslagen
till handelsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden nämnda dag)
att till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet, utöver det
ordinarie anslaget, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag
av 15,900 kronor.
Till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet är i riksstaten
för innevarande budgetår anvisat ett anslag å enahanda belopp som det
nu äskade.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till upprätthållande av handelsdepartementets
verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag
av 15,900 kronor.
Centrala verk med underlydande stater.
2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att
dels från och med den 1 juli 1928 bestämma antalet ordinarie befattningshavare
hos kommerskollegium på följande sätt:
* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 10 häft. (Nr 10.)
Departe
mentets
verksamhet.
[1.*]
Kommers
kollegium.
[2.]
l
2 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Befattning Lönegrad
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet......... —
6 byråchefer ........................................................................................ B 30
1 byrådirektör och överinspektör ..................................................... B 29
1 navigationsskoleinspektör............................................................... B 29
1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör...................*........ B 29
1 byrådirektör................................................................................... B 28
3 förste aktuarier ............................................................................. B 24
4 förste byråingenjörer...................................................................... B 24
1 förste byråinspektör........................................................................ B 24
1 kamrerare .......................................................................................... B 24
1 redaktör ........................................................................................... B 24
4 sekreterare...................................................................................... B 24
1 sjötekniskt biträde ......................................................................... B 24
1 teknisk konsulent............................................................................ B 24
3 aktuarier ......................................................................................... B 21
1 byråinspektör ............................................................................... B 21
5 notarier............................................................................................... B 21
1 registrator ....................................................................................... B 21
5 kansliskrivare ................................................................................. B 11
1 förste expeditionsvakt .................................................................. B 7
7 kanslibiträden ................................................................................. B 7
5 expeditionsvakter ............................................................................ B 5
18 kontorsbiträden.............................................................................. B 4
82 skrivbiträden .................................................................................... B 2
dels fastställa följande stat för kommerskollegium, att tillämpas från
och med den 1 juli 1928:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 451,040
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ..... » 12,300
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. » 98,000
Förslagsanslag kronor 561,340;
dels besluta följande särskilda bestämmelse att lända till efterrättelse beträffande
vissa å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå anställda befattningshavare:
Byråchefen,
sekreteraren, förste byråinspektören och byråinspektören å
kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå skola vara underkastade de bestämmelser,
som i särskild ordning äro eller varda meddelade, rörande förbud
att, utan Kungl. Maj:ts medgivande, för egen eller annans räkning driva
eller hava del i eller anställning vid företag, som omfattar rederi-, skeppsbyggen-
eller sjöförsäkringsverksamhet, eller för sådant företag åtaga sig
uppdrag mot ersättning eller vara anställda å fartyg,
dels medgiva, att därest nuvarande befattningshavare å kommerskollegii
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
3
fartygsinspektionsbyrå den 1 juli 1928 tillträder ordinarie befattning å
kommerskollegii stat, som svarar mot den av honom före sagda dag innehavda
tjänsten, i fråga om hans placering i löneklass avlöningsreglementet
må å honom tillämpas, som om det varit gällande under hela hans tjänstetid
vid fartygsinspektionsbyrån och han varit ordinarie innehavare av sistnämnda
tjänst;
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium, nu
511,040 kronor, med 50,300 kronor till 561,340 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 2—53 i
statsrådsprotokollet.
I riksstaten för budgetåret 1927—1928 är det ordinarie förslagsanslaget
till kommerskollegium uppfört med ett belopp av 511,040 kronor, varjämte
för samma budgetår till förstärkning av kollegii arbetskrafter anvisats ett
extra anslag av 56,100 kronor.
I skrivelse den 23 september 1927 har kommerskollegium med anledning
av en utav samtliga befattningshavare vid fartygsinspektionens lokalstat
därom gjord framställning framlagt förslag om uppförande å ordinarie
stat av samtliga organ för förhandskontroll å fartygs sjövärdighet, däribland
sålunda jämväl den inom kollegium å extra stat inrättade fartygsinspektionsbyrån.
I anslutning härtill har kollegium hemställt — vad anslagen
till ämbetsverket självt angår — dels att det ordinarie anslaget måtte för
nästkommande budgetår upptagas med 562,700 kronor eller sålunda med ett
i förhållande till nu löpande budgetår med 51,660 kronor förhöjt belopp,
dels ock att till förstärkning av kollegii arbetskrafter måtte anvisas ett
extra anslag av 11,784 kronor.
Det extra anslaget till fartygsinspektionens lokalstat är för innevarande
budgetår fastställt till 204,750 kronor. Kollegii beräkningar rörande de
anslag, som vid bifall till vad kollegium hemställt skulle erfordras för
denna stat, sluta å tillhopa 303,840 kronor.
Innan departementschefen närmare ingått på kollegii berörda förslag, har
departementschefen lämnat en redogörelse för gällande bestämmelser angående
den statliga förhandskontrollen å fartygs sjövärdighet, denna kontrolls
uppkomst och utveckling m. m. ävensom för åtskilliga redan tidigare
avgivna förslag rörande ifrågavarande kontrolls • organisation.
Bestämmelserna angående sjöfartssäkerhetskontrollen innehållas i huvudsak
i lagen om ändring i vissa delar av sjölagen den 16 oktober 1914, lagen
om tillsyn å fartyg samma dag, förordningen med närmare föreskrifter angående
tillsyn å fartyg den 31 december 1914 samt förordningen angående
fartygs byggnad och utrustning den 20 maj 1927, vilken sistnämnda författning
efterträtt en förordning av den 23 december 1915 i enahanda ämne.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Det är särskilt genom nyssnämnda förordning av den 31 december 1914,
som fartygsinspektörernas arbete regleras.
De förrättningar, genom vilka tillsyn å sjöfartssäkerhetslagstiftningens efterlevnad
av fartygsinspektörerna utövas, äro:
I. Sjövärdighetsbesiktning, varmed förstås undersökning, som i särskilda
fall anställes för utrönande, huruvida fartyg må anses sjövärdigt med
hänsyn till dess användning och den fart, vari det nyttjas eller är avsett
att nyttjas.
II. Inspektion, vilken företages när helst så finnes påkallat, och varvid
undersökning må äga rum i olika hänseenden, exempelvis huruvida lastmärke,
där sådant skall finnas, är vederbörligen åsatt, huru sig förhåller
med bemanning, arbetsförhållanden samt besättningens bostäder och kosthåll
ombord, huru fartyget är utrustat i olika avseenden o. s. v.
III. Passagerarfartygsbesiktning, varmed förstås undersökning, huruvida
fartyg uppfyller de särskilda betingelser, som av Konungen må hava stadgats
för fartygs förseende med passagerarfartygscertifikat, därvid särskilt
skall utrönas och bestämmas, i vilken fart fartyget må nyttjas samt vilket
antal passagerare fartyget äger högst medföra.
IV. Förbud mot nyttjande- Finnes fartyg hava sådana brister till skrov,
maskin eller utrustning eller vara så illa bemannat eller så hårt eller olämpligt
lastat eller så olämpligt barlastat, att resa därmed skäligen kan antagas
föranleda livsfara för dem, som äro ombord, äger vederbörande tillsynsmyndighet
i erforderlig utsträckning förbjuda fartygets nyttjande, intill dess
missförhållandet blivit undanröjt.
V. Materialprovningar eller undersökningar, huruvida för fartyg avsett
material fyller vissa uppställda fordringar.
VI. Fribord suppmätningar och beräkningar.
Den kontroll, som före ovannämnda bestämmelsers utfärdande var anordnad
med avseende å fartyg, inskränkte sig praktiskt taget till vissa årligen
återkommande, av lokala besiktningsmän företagna besiktningar å svenska
passagerarångfartyg. Denna kontroll var av rent teknisk art och avsåg
den för sjöfart använda materielens och dithörande inrättningars beskaffenhet
med hänsyn till angelägenheten att i största mån minska sjöresans
risker.
Den statskontroll, som enligt nu gällande bestämmelser utövas, utgör till
en början en utvidgning av den tekniska tillsynen, med en vidsträcktare
omfattning än den förutvarande, och är mera enhetligt ordnad än tillförne.
Men även till åtskilliga andra förhållanden å fartyg, vilka icke direkt kunna
sägas angå fartygs säkerhet i nyss antydda bemärkelse, har den nya statskontrollen
utsträckts. Tillsyn utövas sålunda rörande de ombordvarandes
skydd mot ohälsa och olycksfall, bland annat i avseende å arbete vid fartygs
för lastning och lossning avsedda inrättningar och redskap, bostads
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 5
förhållandena ombord, fartygs utrustning med proviant, vatten och läkemedel
m. in.
I en till 1914 års senare riksdag avlåten proposition, nr 122, föreslog
Kungl. Maj:t riksdagen att för anordnande av dylik utvidgad statskontroll
å fartygs sjövärdighet m. m., i huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen
bilagt statsrådsprotokoll över finansärenden angivna grunder, för
år 1915 anvisa ett extra anslag av 171,400 kronor.
Ifrågavarande statskontroll skulle enligt nyssnämnda grunder vara dels
preventiv och dels repressiv.
Organen för den ''preventiva statskontrollen skulle utgöras av en central
tillsynsmyndighet samt lokala inspektionsmyndigheter under den centrala
myndighetens ledning.
Den centrala tillsynsmyndigheten skulle bliva kommerskollegium, vars
byrå för ärenden angående utrikes handeln och sjöfarten skulle förstärkas
med de härför erforderliga tjänstemännen. Ehuru fartygsinspektionens chefsmyndighet
således skulle utgöra en del av det centrala sjöfartsorganet, skulle
likväl denna myndighet organiseras såsom en särskild avdelning under en
särskild överinspektör. Denne skulle visserligen närmast sortera under
chefen för kommerskollegii utrikes byrå men i övrigt vara beklädd med
den vidsträckta beslutanderätt, som ärendenas ofta brådskande beskaffenhet
krävde. I övrigt skulle å avdelningen finnas en sekreterare, en förste byråinspektör
och en byråinspektör. Den sålunda föreslagna organisationen skulle
dock vara provisorisk i avbidan därå, att en till inrättande ifrågasatt sjöfartsbyrå
inom kommerskollegium komme till stånd.
Den lokala inspektionen skulle anförtros åt ett antal lokala fartygsinspektörer,
nämligen dels 6 förste inspektörer med ingenjörsutbildning, dels sexton
andre inspektörer, placerade å förslagsvis angivna orter, av vilka inspektörer
tre skulle hava ingenjörsutbildning. Fartygsinspektörerna med ingenjörsutbildning
skulle förnämligast verkställa sjövärdighets- och passagerarfartygs
besiktningar, övriga fartygsinspektörer, vartill skulle utses personer med
praktisk erfarenhet inom det nautiska och fartygsmaskinella området, skulle
företrädesvis hava till åliggande att dels biträda förste inspektörerna var
med sin speciella kompetens vid de av dem utförda förrättningarna, dels
ock på egen hand, men under de förres förmanskap, verkställa fortlöpande
inspektion i synnerhet å fartygens underhåll, utrustning och lastning samt
rörande de sociala förhållandena ombord.
Vidare borde, särskilt i fråga om arbetsinrättningar för lastning och lossning
ombord å fartyg, anordnas ett visst samarbete mellan fartygsinspektionens
och yrkesinspektionens myndigheter, därvid för undvikande av dubbelinspektion
i nyssnämnda avseende borde tillses, i vad mån fartygsinspektörerna
kunde förordnas att utöva jämväl viss yrkesinspektionen åliggande
tillsynsverksamhet. Tillsyn å bemanningen skulle åligga, förutom fartygsinspektörerna,
jämväl ombudsmännen vid sjömanshusen. De sistnämnda
6
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
skulle sålunda inom av sjölag och utfärdade författningar angivna gränser,
särskilt vid mönstringsförrättningarna, utöva sin kontrollerande verksamhet
rörande besättningens tillräcklighet och kvalifikationer.
Organen för den repressiva kontrollens utövande skulle utgöras av dels
såsom dittills kommerskollegii sjötekniska biträde och dels en inom kollegiet
nyanställd sjöåklagare.
I skrivelse den 4 september 1914 (nr 205) meddelade sedermera riksdagen,
att riksdagen med vissa angivna modifikationer bifallit Kungl. Majrts nyssnämnda
framställning.
Enligt riksdagens beslut finge inom kommerskollegium, sorterande närmast
under chefen för kollegii dåvarande byrå för ärenden angående utrikes
handeln och sjöfarten, inrättas en särskild fartygsinpektionsavdelning
under en överinspektör. Å denna avdelning skulle i övrigt finnas en sekre
terare, en förste byråinspektör och en byråinspektör jämte amanuenser och
kvinnliga biträden. Överinspektören skulle åtnjuta ett arvode av 7,500 kronor,
sekreteraren och förste byråinspektören skulle vardera bekomma i
arvode 5,600 kronor (alltså avlöning motsvarande den till dåvarande
tjänstemän i andra normalgraden utgående efter sedvanligt, pensionsavgift
motsvarande avdrag) samt byråinspektören 3,900 kronor (motsvarande avlöning
till tjänstemän i första normalgraden efter sedvanligt avdrag). För
två amanuenser beräknades tillhopa 3,300 kronor och i arvoden till det
ena av två kvinnliga biträden 1,550 kronor och till det andra 1,150
kronor (motsvarande avlöningarna för dåvarande andra och första normal
graderna för kvinnliga biträden efter vanligt avdrag). Till vikariatsersättningar
och extra biträden beräknades visst belopp.
De lokala myndigheterna skulle utgöras av sex förste fartygsinspektörer
med ingenjörsutbildning samt sexton andre fartygsinspektörer (tre av dem
med ingenjörsutbildning).
Arvoden skulle utgå till förste fartygsinspektörerna med 5,950 kronor till
var jämte ortstillägg till i Stockholm stationerad förste fartygsinspektör
samt till andre fartygsinspektör med 3,000 kronor jämte ortstillägg till
de i Stockholm stationerade.
I fråga om dessa arvoden hade vederbörande departementschef anfört, att
årsarvodet till förste fartygsinspektörerna syntes honom under inga omstän
digheter kunna sättas till lägre belopp än den till yrkesinspektörerna ut
gående begynnelseavlöningen. Från det för sistnämnda tjänstemän fastställda
avlöningsbeloppet, 6,200 kronor, syntes emellertid böra avdragas i avrundat
tal ett mot avgiften för egen pensionering svarande belopp, eller 250 kronor.
Förste fartygsinspektörernas årsarvode skulle alltså komma att stanna vid
5,950 kronor. För andre fartygsinspektörerna syntes, oberoende av kvalifikationer,
årsarvodet böra sättas till 3,000 kronor. Detta sistnämnda arvode
överstege visserligen med 800 kronor det till underinspektörerna inom yrkes
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
7
inspektionen då utgående arvodet, men därvid borde ihågkommus, att de
ingenjörsutbildade andre fartygsinspektörema ägde lika höga kvalifikationer
som de då med 3,500 kronor avlönade yrkesinspektörsassistenterna, samt
att de övriga andre fartygsinpektörerna i sin utbildning vore avgjort överlägsna
nyssnämnda underinspektörer, av vilka fordrades övervägande praktisk
kompetens. För de i Stockholm stationerade fartygsinspektörema borde, såsom
fallet vore inom yrkesinspektionen, tillkomma ortstillägg, vilket syntes
kunna bestämmas till 400 kronor för förste inspektören och 300 kronor för
envar andre inspektör.
Beträffande de olika ändringar, som av senare års riksdagar vidtagits i
fråga om detta anslag, må följande här bringas i erinran.
Enligt beslut av 1915 års riksdag skulle under anslaget inbegripas allenast
de utgifter, som direkt hänförde sig till den preventiva kontrollen, vadan
från anslaget avfördes de poster, som avsågo ersättning för arbetshjälp åt
kommerskollegii sjötekniska biträde samt arvode till särskild sjöåklagare
hos kollegium. I samband därmed förändrades anslagets titel till »förhandskontroll
å fartygs sjövärdighet».
Efter framställning av Kungl. Maj:t till 1919 års lagtima riksdag frigjordes
fartygsinspektionsavdelningen, i sammanhang med kommerskollegii
omorganisation, från sambandet med kollegii byrå för utrikes handeln och
sjöfarten och organiserades såsom en särskild byrå inom kollegium, och beviljade
riksdagen för inrättande av samma byrå å extra stat för år 1920
ett förslagsanslag, högst, å 33,750 kronor. Å byrån anställdes nu ytterligare
ett kvinnligt biträde i första normalgraden. Från och med denna byrås inrättande
har anslaget till förhandskontroll å fartygs sjövärdighet avsett
endast den lokala kontrollen. I fråga om sistnämnda kontroll är att märka,
att 1919 års lagtima riksdag medgav en ej oväsentlig förhöjning av anslaget
i och för, bland annat, inrättande av sex kvinnliga biträdesbefattningar
— en å huvudstationen inom varje fartygsinspektionsdistrikt — samt en ny
andre fartygsinspektörsbefattning för Sundsvalls distrikt.
Vad fartygsinspektionsbyrån angår, medgav 1920 års riksdag uppflyttning
av den kvinnliga biträdesbefattningen av dåvarande andra graden till närmast
högre grad. Beträffande den lokala kontrollen, för vilken anslaget vid
samma tillfälle ökades till 211,850 kronor, är att märka, bland annat, att det
andre fartygsinspektör tillkommande arvodet höjdes från 3,000 till 3,600 kronor,
att en ny andre fartygsinspektörsbefattning med stationsort i Malmö och två
nya kvinnliga skrivbiträdesbefattningar inrättades samt att fyra extra funktionärer
anställdes, därav två i Stockholms och två i Göteborgs distrikt. Årsarvodet
till envar av dessa extra funktionärer bestämdes till samma belopp
som det till andre fartygsinspektör utgående förhöjda arvodet.
För vinnande av en enklare uppställning av riksstaten sammanfördes vid
1921 års riksdag det till uppehållande av verksamheten å fartygsinspektionsbyrån
för år 1922 anvisade anslaget med övriga till förstärkning under
8
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
samma år av kommerskollegii arbetskrafter avsedda anslagsbelopp i ett
gemensamt förslagsanslag, högst, vilket slutade å en summa av 138,200
kronor. Av detta anslag voro 61,614 kronor beräknade för fartygsinspektionsbyrån,
under det att det för år 1921 anvisade anslaget för samma byrå
utgjort 45,000 kronor. Den anslagshöjning, som sålunda vidtogs för år 1922,
stod i samband med den av 1921 års riksdag beslutade löneregleringen för befattningshavare
vid statsdepartement och centrala ämbetsverk samt därav föranledda
förändrade principer för beräknande av avlöning åt extra befattningshavare
i vederbörande ämbetsverk från och med år 1922.
Slutligen har 1927 års riksdag medgivit inrättande av en ny kvinnlig
skrivbiträdesbefattning i Sundsvalls distrikt.
Med avseende å nu ifrågavarande båda anslag är att märka, att de med
hänsyn till de under senare år pågående allmänna besparingssträvandena
successivt minskats. Vad till en början fartygsinspektionsbyrån angår, har,
förutom annan minskning i extra personal, sekreterartjänsten indrag its från
och med den 1 juli 1923. I stället har från och med nämnda tidpunkt en
av kollegii ordinarie sekreterare sin tjänstgöring förlagd till nämnda byrå.
Av det för löpande budgetår till förstärkning av kollegii arbetskrafter anvisade
extra anslaget å 56,100 kronor är ett belopp av 44,316 kronor avsett
för fartygsinspektionsbyrån.
Anslaget till anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet har
så småningom sänkts från 247,450 kronor för år 1922 till 204,750 kronor
för löpande budgetår. Minskningarna hava föranletts genom indragning
av två utav fyra ovannämnda extra funktionärsbefattningar samt vidtagna
nedsättningar i åtskilliga anslagsposter, nämligen till rese- och traktamentsersättning,
till ersättning för skrivmaterialier m. m., till ersättning till vikarier
och till sakkunniga biträden vid förrättningar inom Sverige.
Sedan departementschefen härefter angivit de särskilda kompetensfordringarna
för fartygsinspektionens befattningshavare (sid. 7 och 8) samt erinrat
om nu gällande distriktsindelning för den lokala tillsynen å fartyg
inom riket (sid. 8 och 9), har departementschefen övergått till att lämna en
redogörelse för tidigare avgivna förslag rörande ifrågavarande kontrolls
organisation. Ä sid. 9—13 har sålunda redogjorts för 1902 års löneregleringskommittés
förslag i fråga om uppförande å ordinarie stat av organen
för kontroll å fartygs sjövärdighet jämte av kommerskollegium i anledning
av detta förslag gjorda anslagsberäkningar och å sid. 13—24 har redogörelse
lämnats för ett av 1923 års besparingskommitté framlagt förslag i fråga
om organisation av fartygsinspektionen samt däröver avgivna yttranden och
till Kungl. Maj:t inkomna skrivelser i ämnet.
Ä sid. 24 och 25 har vidare erinrats, att chefen för handelsdepartementet vid
föredragning i statsrådet den 20 mars 1925 av besparingskommitténs förslag på
anförda skäl förordade, att med slutlig prövning av sagda förslag, i vad det
anginge fartygsinspektionsbyrån, finge tills vidare anstå samt att, vad den
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
9
lokala fartygsinspektionen anginge, ändring i dess verksamhet för budgetåret
1925—1926 icke genomfördes.
I detta sammanhang har departementschefen ock erinrat, att i en vid
1926 års riksdag väckt motion, II: 144, hemställts, att riksdagen måtte
hos Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning av frågan om överflyttande
från kommerskollegium till socialstyrelsen av de sjöfartssäkerhetskontrollen
rörande frågor, som enbart eller i övervägande grad rörde arbetarskyddet,
samt att för riksdagen snarast framlades förslag till sådan överflyttning i
den omfattning, som genom utredningen kunde ådagaläggas vara ändamålsenlig.
Enligt motionärernas mening hade nuvarande anordning icke visat
sig nöjaktigt tillgodose behovet av eu effektiv social sjöfartssäkerhetskontroll.
Sedan i anledning av berörda motion, vilken hänvisades till statsutskottets
förberedande behandling, yttranden i ämnet införskaffats från socialstyrelsen
och kommerskollegium, vilka yttranden finnas återgivna å
sid. 26—33 i statsrådsprotokollet, erinrade riksdagen i sin skrivelse nr
234, att frågan om omorganisation av kommerskollegium vore föremål för
utredning och att förslag därom inom en nära framtid syntes komma att
föreläggas riksdagen; och förklarade sig riksdagen beträffande det i motionen
väckta förslaget om utredning av frågan om överflyttande från
kommerskollegium till socialstyrelsen av de sjöfartskontrollen rörande
frågor, som enbart eller i övervägande grad rörde arbetarskyddet, förutsätta,
att detta spörsmål upptoges till prövning vid förstnämnda utredning.
Riksdagen ville i detta sammanhang erinra om att även frågan om en
omorganisation av socialstyrelsen snart nog syntes bliva föremål för utredning.
Å sid. 33—38 i statsrådsprotokollet hade redogörelse lämnats för två
särskilda av kommerskollegium den 27 augusti 1926 gjorda framställningar
angående fartygsinspektionens uppförande å ordinarie stat och å sid. 38
—45 har redogjorts för kommerskollegii förberörda skrivelse i ämnet den
23 september 1927 jämte allmänna civilförvaltningens lönenämnds däröver
avgivna utlåtande.
Departementschefens uttalande i ämnet återfinnes å sid. 45—53 i statsrådsprotokollet.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom
första kammaren, nr 183, av herr G. Möller m. fl. och den andra inom
andra kammaren, nr 319, av herr P. A. Hansson i Stockholm in. fl., dels
ock en inom andra kammaren av herr Alex. Thore väckt motion, nr 171.
I de två förstnämnda motionerna har hemställts, att riksdagen måtte,
med avslag å Kungl. Maj:ts förslag under tionde huvudtiteln, punkt 2,
att uppföra befattningshavarna inom fartygsinspektionen på ordinarie stat
inom kommerskollegium, besluta,
10
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottets
yttrande.
dels att bevilja anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1928—
1929 på extra stat med samma belopp som för innevarande budgetår;
dels ock att hos Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning av frågan om
överflyttande från kommerskollegium till socialstyrelsen av de sjöfartskontrollen
rörande frågor, som enbart eller i övervägande grad röra arbetarskyddet,
samt att för riksdagen snarast framlägga förslag till sådan
överflyttning i den omfattning, som genom utredningen kan ådagaläggas
vara ändamålsenlig.
I motionen II: 171 har hemställts, att äskandet under tionde huvudtiteln
om uppförande å ordinarie stat av organen för kontroll å fartygs
sjövärdighet måtte avslås.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna.
Då man har att taga ståndpunkt beträffande anslagen å riksstaten för
budgetåret 1928—1929 till kommerskollegii verksamhet, uppställer sig såsom
första fråga, huruvida och i vilken omfattning de statliga organen
för förhandskontroll å fartygs sjövärdighet, således även kollegii fartygsinspektionsbyrå,
nu böra överföras å ordinarie stat.
Såsom departementschefen framhållit, hava de skäl, som föranlett att
med en dylik överflyttning hittills fått anstå, i huvudsak varit, att man
velat avvakta resultaten dels av det ingripande revisionsarbete, för vilket
själva grunden för fartygsinspektionens verksamhet, sjöfartssäkerhetslagstiftningen,
sedan ett antal år varit föremål, dels ock av utredningen
rörande möjligheterna att nedbringa antalet befattningshavare inom fartygsinspektionen.
Härtill kommer ytterligare det framställda förslaget om
överflyttande från kommerskollegium till socialstyrelsen av de sjöfartskontrollen
rörande frågor, som enbart eller i övervägande grad röra
arbetarskyddet.
Departementschefen har vid övervägande av på förenämnda fråga inverkande
omständigheter kommit till den uppfattningen, att hinder numera
icke borde möta för ett överflyttande av fartygsinspektionsorganen å
ordinarie stat.
Till denna departementschefens mening kan utskottet icke ansluta sig.
Utskottet vill erinra därom, att, då 1926 års riksdag behandlade frågan
om bestämmande av ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium, riksdagen
även förehade en inom riksdagen väckt motion, II: 144, i vilken
hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning
av frågan om överflyttande från kommerskollegium till socialstyrelsen
av de sjöfartskontrollen rörande frågor, som enbart eller i övervägande
grad rörde arbetarskyddet, samt att för riksdagen snarast måtte framläggas
förslag till sådan överflyttning i den omfattning, som genom utred
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
11
ningen kunna ådagaläggas vara ändamålsenlig. I anledning härav framhöll
riksdagen i sin skrivelse nr 234, att frågan om omorganisation av
kommerskollegium vore föremål för utredning och att förslag härom inom
en nära framtid syntes komma att föreläggas riksdagen, och förutsatte
riksdagen beträffande det i motionen väckta förslaget, att sagda spörsmål
upptoges till prövning vid nämnda utredning. Riksdagen erinrade ock i
detta sammanhang, att även frågan om omorganisation av socialstyrelsen
snart nog skulle bliva föremål för utredning. Enligt vad utskottet inhämtat,
har utredningen av frågan om kommerskollegii organisation numera
upptagits av 1926 års besparingssakkunniga, och torde inom kort de sakkunnigas
arbete utsträckas även till socialstyrelsen. Då utredningen
angående kommerskollegii organisation sålunda ännu icke är slutförd, har
utskottet enbart av denna anledning funnit sig böra avstyrka Kungl.
Maj:ts förslag om fartygsinspektionsbyråns uppförande å ordinarie stat.
På grund av det nära samband frågan om överförande av sagda byrå å
ordinarie stat måste anses äga med spörsmålet om uppförande å sådan
stat av den lokala fartygsinspektionen, har utskottet även ansett sig böra
motsätta sig förslaget i denna del. Utskottet förutsätter, att de synpunkter,
som motionsvis framförts, tagas i beaktande av 1926 års besparingssakkunniga,
och förväntar, att förslaget rörande omorganisation av de statliga
organen för förhandskontroll å fartygs sjövärdighet må utarbetas på sådant
sätt, att organisationen må i fortsättningen bliva, så långt möjligt är, i
skilda hänseenden lämplig och effektiv. Nödig hänsyn torde, bland annat,
tagas till frågan om en viss inskränkning i inspektionen å klassade fartyg.
Utskottet vill ock uttala sin förväntan, att förslag i ämnet må — även om
utredningen skulle tarva tillkallande av särskilda sakkunniga — kunna
snarast föreläggas riksdagen.
På grund av denna utskottets ståndpunkt anser utskottet, att ordinarie
förslagsanslaget till kommerskollegium bör upptagas med oförändrat belopp,
511,040 kronor, extra anslaget till kommerskollegii verksamhet bestämmas
till enahanda belopp som för innevarande budgetår, 56,100 kronor, samt
extra anslaget till förhandskontroll å fartygs sjövärdighet likaledes bestämmas
till samma summa, som för budgetåret 1927—1928 anvisats, eller
204,750 kronor.
Under förevarande punkt får utskottet alltså hemställa,
I) att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts
förevarande förslag och i anledning av herrar Möllers
m. fl. och P. A. Hanssons m. fl. samt Thores ovanberörda
motioner, 1:183, II: 319 och II: 171, i riksstaten
för budgetåret 1928—1929 upptaga ordinarie
förslagsanslaget till kommerskollegium med oförändrat
belopp, 511,040 kronor; samt
12
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Kommer skollegii
verksamhet.
[3.]
Utskottets
yttrande.
Arvode åt en
assistent vid
sprängämnesinspektionen.
[5.1.
II) att herrar Möllers m. fl. och P. A. Hanssons
m. fl. nyssberörda motioner, i vad desamma avse skyndsam
utredning av frågan om överflyttande från kommerskollegium
till socialstyrelsen av de sjöfartskontrollen
rörande frågor, som enbart eller i övervägande grad
röra arbetarskyddet, må anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört.
3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att till upprätthållande
av kommerskollegii verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 11,784 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 55 och 56 i statsrådsprotokollet.
Såsom förut redan nämnts, har i riksstaten för budgetåret 1927—1928,
utöver det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium, till förstärkning
av kollegii arbetskrafter anvisats ett extra anslag av 56,100 kronor.
Det nu äskade anslaget understiger sålunda det för innevarande budgetår
beviljade med 44,316 kronor. Nedsättningen av anslaget är föranledd av
Kungl. Maj:ts under nästföregående punkt omförmälda förslag om fartygsinspektionens
uppförande å ordinarie stat.
Såsom under nämnda punkt angives, har i två likalydande motioner,
1:183 och II: 319, yrkats bl. a., att nu förevarande anslag för budgetåret
1928—1929 upptages med samma belopp som för innevarande budgetår.
Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt anfört,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till förberörda motioner 1:183 och
II: 319, i vad desamma avse nu förevarande anslag, i
likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
upprätthållande av kommerskollegii verksamhet, utöver
det ordinarie förslagsanslaget, för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra anslag av 56,100 kronor.
4:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 59 och 60) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till arvode åt en assistent vid sprängämnesinspektionen
för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra anslag av 6,048 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
13
5:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt Arvoden åt två
6) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 60) i ämnet aBS**f*”**gV,d
innehåller, får utskottet hemställa, elektriska in
spektion.
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande [g.]
budgetår ägt rum, till arvoden åt två assistenter vid
statens elektriska inspektion för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra anslag av 12,096 kronor.
6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att
dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1928 äga tillämpning å befattningshavare
inom fartygsinspektionen;
dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare inom fartygsinspektionen
på följande sätt:
Befattning
6 förste fartygsinspektörer
3 andre »
15 » »
6 kontorsbiträden ..............
Fartygs
inspektionen.
[7.1
Lönegrad
B
27
B 20
B 18
B 4;
dels godkänna följande stat för fartygsinspektionen, att tillämpas från
och med den 1 juli 1928:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 185,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................. » 2,000
Summa kronor 187,700;
dels besluta följande särskilda bestämmelser att lända till efterrättelse
beträffande nedannämnda befattningshavare vid fartygsinspektionen:
Fartygsinspektör skall vara underkastad de bestämmelser, som i särskild
ordning äro eller varda meddelade, rörande förbud att, utan Kungl. Maj:ts
medgivande, för egen eller annans räkning driva eller hava del i eller
anställning vid företag, som omfattar rederi-, skeppsbyggeri- eller sjöförsäkringsverksamhet,
eller för sådant företag åtaga sig uppdrag mot ersättning
eller vara anställd å fartyg;
i stället för vad i 21 § i avlöningsreglementet sägs om semester skall
beträffande andre fartygsinspektör gälla, att sådan tjänsteman må, i den
mån sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång och utan
kostnad för statsverket, kunna medgivas tjänstfrihet under högst 35 dagar
inom ett och samma kalenderår;
14
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottets
yttrande.
Fartygsin
spektionens
verksamhet.
[8.]
Utskottets
yttrande.
dels medgiva, att befattningshavare vid fartygsinspektionen icke må
genom tillämpning av de nya avlöningsbestämmelserna vid den nya lönestaten
lida minskning i den sammanlagda löneinkomst, dyrtidstillägg däri
ej inberäknat, ban enligt dittills gällande bestämmelser ägt omedelbart
före övergången uppbära i den befattning, han då innehade, ävensom att
gottgörelse för genom övergången minskad löneinkomst skall utgå i form
av personlig lönefyllnad, att av befattningshavaren tillgodonjutas i den
mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare sig i samma tjänst eller
efter förflyttning till annan befattning, erhåller en löneinkomst, som uppgår
till den han enligt de närmast före övergången gällande avlöningsbestämmelserna
skulle hava innehaft omedelbart efter övergången;
dels ock i riksstaten under rubrik »Fartygsinspektionen» uppföra ett
ordinarie förslagsanslag av 187,700 kronor.
Såsom under punkt 2 här ovan omförmäles, har i motionen II: 171
yrkats bland annat avslag å Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 2 anfört, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må, med bifall till förberörda motion,
II: 171, avslå Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8) att till uppehållande
av fartygsinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 95,678 kronor.
Under åberopande av vad utskottet under punkt 2 anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till anordnande av förhandskontroll
å fartygs sjövärdighet för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra anslag av 204,750 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
15
8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att
dels från och med den 1 juli 1928 bestämma antalet ordinarie befattningshavare
vid lots- och fyrstaten på följande sätt:
Befattning
Dlstriktsbefäl och personal & distrlktsexpeditionerna.
3 lotskaptener.........................................................................
3 » ..........................................................................
7 lotslöjtnanter......................................................................
6 expeditionsbiträden ............................................................
3 kontorsbiträden..................................................................
Lotspersonal.
18 överlotsar................................................................................
19 lotsförmän å l:a klass lotsplats..........................................
27 » » 2:a » » ............................................
327 lotsar » l:a » » ..........................................
84 » » 2:a » » .........................................
40 lotsförmän » 3:e » » ...........................................
45 lotsar » 3:e » » ............................................
Personal å fyrskepp och fyr samt å gasstation.
12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp .....................................
1 distriktsfyrmästare.................................................................
26 fyrmästare å l:a klass fyr .................................................
1 » » gasstation....................................................
6 » » 2:a klass fyrskepp .......................................
35 » » 2:a » fyr ................................................
2 » » 3:e » fyrskepp .......................................
20 » » 3:e » fyr ..............................................
24 fyrvaktare » l:a » fyrskepp .........................................
27 » » l:a » fyr ..................................................
1 » » gasstation.......................................................
8 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp.............................
47 » » 2:a » 3:e » fyr................................
98 fyrbiträden å fyrskepp, fyr och gasstation ......................
Lönegrad
• 13
■ 12
11
... 6
... 2
10
9
7
6
5
5
4
10
10
10
10
8
8
6
6
5
5
5
4
4
3
Personal å lotsverkets ångfartyg.
1 befälhavare ............................................................................................. U
7 maskinister ........................................................................................... g.
dels godkänna i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 4 januari
1928 förordat förslag till avlöningsstat för lots- och fyrstaten, att tillämpas
från och med den 1 juli 1928;
dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, böja det ordinarie förslagsanslaget
till lots- och fyrinrättningen, nu 5,969,495 kronor, med 108,065
kronor till 6,077,560 kronor.
Lots- och fyrinrättningen.
[10.]
16
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Å riksstaten för budgetåret 1927 — 1928 är det ordinarie förslagsanslaget
till lots- och fyrinrättningen uppfört med ett belopp av 5,969,495 kronor.
Från berörda anslag bestridas utgifterna för följande stater, nämligen:
avlöningsstat för lotsstyrelsen, avlöningsstat för lots- och fyrstaten, övergångs-
och indragningsstat för lots- och fyrstaten, pensionsstat för lotsstyrelsen
samt lots- och fyrstaten ävensom omkostnadsstat.
Av ifrågavarande stater slutar avlöningsstaten för lotsstyrelsen å 185,900
kronor, avlöningsstaten för lots- och fyrstaten å 4,330,000 kronor, övergångsoch
indragningsstaten för lots- och fyrstaten å 5,955 kronor, pensionsstaten
för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten å 317,000 kronor samt omkostnadsstaten
å 1,130,640 kronor.
Vad angår Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag i fråga om anslag till
lots- och fyrinrättningen innebär förslaget, vad först lotsstyrelsens avlöningsstat
angår, icke någon ändring i sagda stat.
Vidkommande avlöningsstaten för lots- och fyrstaten har till belysande
av de belopp, varmed de för budgetåret 1926—1927 anvisade, i denna stat
ingående förslagsanslagen tagits i anspråk under samma budgetår, i statsrådsprotokollet
intagits följande uppställning, angivande i första sifferkolumnen
de olika anslagen och i andra sifferkolumnen de under budgetperioden
bestridda utgifterna ur respektive anslag. I en tredje sifferkolumn äro för
jämförelse upptagna motsvarande anslag för nu löpande budgetår:
Avlöningar till ordinarie
tjänstemän, förslagsan
-
slag....................................
Lotspersonalens andel i
kronor
2,760,000: —
2,627,684: 33
2,660,000: -
lotspenningar, förslags- anslag................................
»
960,000: —
1,014,930: 7 4
1,080,000: —
Vikariatsersättningar, för- slagsanslag ....................
Avlöningar till icke-ordi-
»
25,000: —
29,120: i?
25,000: —
narie befattningshavare
m. m., förslagsanslag....
»
325,000: —
584,625: 91
375,000: —
För skötsel av fyrar utan
ständig bevakning, för- slagsanslag ....................
»
40,000: —
41,760: 3 9
48,000: —
Kost eller kostpenningar
till personalen å fyrskepp
m. m., förslagsanslag....
»
130,000: —
130,666: 72
130,000: -
För betjäning av livrädd-
ningsanstalterna, för- slagsanslag ....................
»
10,000: —
11,842: 4 2
12,000: —
Summa
kronor
4,250,000: —
4,440,630: 68
4,330,000: —
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
17
Beträffande ifrågavarande stat har Kungl. Maj:t föreslagit indragning
från och med budgetåret 1928—1929 av tre tjänster, nämligen en lotsförmansbefattning
å 3:e klass lotsplats samt två lotsbefattningar å l:a klass lotsplats.
Vidare har, sedan Segerstads fyr numera nedsatts från 2:a till 3:e
klass, en fyrmästarbefattning å 2:a klass fyr utbytts mot en dylik befattning
å 3:e klass fyr.
Med avseende å beräkningen av det belopp, varmed det å denna stat uppförda
avlöningsanslaget för ordinarie personal bör upptagas, har Kungl.
Maj:t, med ledning av den faktiska belastningen å anslaget för budgetåret
1926—1927, föreslagit, att detsamma för nästkommande budgetår måtte
upptagas med ett till 2,625,000 kronor sänkt belopp.
Beträffande härefter anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare
m. m. är att märka, att detta anslag under fjolåret avsevärt ökades,
i det att anslagsbeloppet då höjdes från 325,000 kronor till 375,000 kronor.
Av den förutnämnda, inom lotsstyrelsen uppgjorda tablån över anslagsbelastningen
under budgetåret 1926—1927 framgår, att å ifrågavarande anslag
utgifterna för samma tid uppgått till icke mindre än nära 585,000 kronor.
I fråga om detta anslag, vilket, såsom nämnts, i löpande års budget höjts
med 50,000 kronor, har Kungl. Maj:t nu föreslagit en höjning med ytterligare
25.000 kronor, eller till 400,000 kronor, överskridandet av anslaget har till
viss del förorsakats av att åtskilliga befattningar å lots- och fyrstaten för
närvarande uppehållas på förordnande. Om än utgifterna å anslaget komma
att rent automatiskt något minska till följd av tillsättandet med ordinarie
innehavare av vissa av nyssnämnda befattningar, har med hänsyn till de
senaste årens erfarenheter en ytterligare anslagshöjning på denna punkt
ansetts ofrånkomlig.
I detta sammanhang må anmärkas, att i det av chefen för finansdepartementet
framlagda förslaget till beräkning av inkomsterna å riksstaten för
budgetåret 1928—1929 inkomsttiteln Lotspenningar upptagits med ett från
2.700.000 kronor till 3,000,000 kronor förhöjt belopp. Då å utgiftssidan
anslaget till lotspersonalens andel i lotspenningar bör sättas till 40 procent
av inkomsttitelns belopp eller sålunda, vid bifall till chefens för finansdepartementet
nyssberörda förslag, till 1,200,000 kronor, föranledes härav i
avlöningsstaten för lots- och fyrstaten en ändring, som med icke mindre än
120.000 kronor höjer slutsumman av lotsverkets anslag. Denna anslagshöjning
är emellertid av rent bokföringsmässig natur och ökar icke statsverkets
kostnader för lots- och fyrväsendet. Då inkomsttiteln höjes med
300.000 kronor, medan i avseende å utgiftsanslaget ökningen inskränker sig
till 120,000 kronor, uppstår fastmera i budgethänseende en nettovinst för
statsverket av 180,000 kronor.
I övriga å denna stat uppförda anslag har någon ändring icke ifrågasatts.
Vid bifall till vad som föreslagits skulle alltså för budgetåret 1928—
1929 avlöningsstaten för lots- och fyrstaten erhålla följande utseende:
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 10 häft. (Nr 10.)
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
TJtslcottets
yttrande.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........
Lotspersonalens andel i lotspenningar, förslagsanslag
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag............................................................................
För skötsel av fyrar utan ständig bevakning, förslagsanslag
Kost eller kostpenningar till personalen å fyrskepp m. m.,
förslagsanslag...........................................................................
För betjäning av livräddningsanstalterna, förslagsanslag
kronor 2,625,000
» 1,200,000
» 25,000
» 400,000
» 48,000
» 130,000
» 12,000
Summa förslagsanslag kronor 4,440,000.
Vad angår övergångs- och indragningsstaten för lots- och fyrstaten har
denna stat minskats från nuvarande belopp, 5,955 kronor, till 4,020 kronor.
Denna jämkning har emellertid ansetts icke böra föranleda framläggande
av förslag till ny stat för riksdagens godkännande.
I pensionsstaten för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten har någon
ändring icke ifrågasatts. Så har ej heller skett i fråga om omkostnadsstaten.
Anslaget till lots- och fyrinrättningen skulle alltså enligt Kungl. Maj:ts förslag
för budgetåret 1928—1929 upptagas med (185,900 + 4,440,000 + 4,020+317,000+
1,130,640 =) 6,077,560 kronor. Höjning skulle göras i anslagsposten till
lots- och fyrstaten med 110,000 kronor, medan minskning skulle göras i
anslagsposten till övergångs- och indragningsstaten med 1,935 kronor. Sammanlagt
skulle anslaget alltså ökas med (110,000—1,935) 108,065 kronor.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts under förevarande
punkt i skilda hänseenden framlagda förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) från och med den 1 juli 1928 bestämma antalet
ordinarie befattningshavare vid lots- och fyrstaten på
följande sätt:
Befattning Lönegrad
Distriktsbefäl och personal å distriktsexpeditionerna.
3 lotskaptener............................... 13
3 » 12
7 lotslöjtnanter .......................................................... 11
6 expeditionsbiträden................................................... 6
3 kontorsbiträden ........................................................ 2
Lotspersonal.
18 över lotsar............... 10
19 lotsförmän å l:a klass lotsplats ............................ 9
27 » » 2:a » ». 7
327 lotsar » l:a » » 0
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
19
Befattning
84 lotsar å 2:a klass lotsplats
40 lotsförmän » 3:e » »
45 lotsar » 3:e » »
Lönegrad
...... 5
...... 5
...... 4
Personal å fyrskepp och fyr samt å gasstation.
12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp.......................
1 distriktsfyrmästare...............................................
26 fyrmästare åla klass fyr ................................
1 » » gasstation ....................................
6 » » 2:a klass fyrskepp........................
10
10
10
10
8
35 »
» 2:a » fyr .................................
.... 8
2 »
» 3:e » fyrskepp.........................
.... 6
20 »
» 3:e klass fyr .................................
... 6
24 fyrvaktare
» l:a » fyrskepp .........................
... 5
27 »
» l:a » fyr .................................
5
1 »
» gasstation .....................................
... 5
8 »
» 2:a och 3:e klass fyrskepp .........
... 4
47 »
» 2:a » 3:e » fyr .................
... 4
98 fyrbiträden å fyrskepp, fyr och gasstation .....
... 3
11
8;
Personal å lotsverkets ångfartyg.
1 befälhavare ...........................................................
7 maskinister ................................................................
b) godkänna av chefen för handelsdepartementet i
statsrådsprotokollet över handelsärenden den 4 januari
1928 förordat förslag till avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas från och med den 1 juli 1928;
samt
c) , vid bifall till vad sålunda föreslagits, höja det
ordinarie förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen,
nu 5,969,495 kronor, med 108,065 kronor till 6,077,560
kronor.
9:°) Kungl. Majrt har föreslagit riksdagen (punkt 11) att till säkerhets- Säkerhetsanstalter
för sjöfarten å riksstaten för budgetåret 1928 — 1929 anvisa ett anstalter ft>r
extra reservationsanslag av 444,900 kronor. sjöfarten.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 71—88 i statsrådsprotokollet. n‘
För innevarande budgetår har till anordnande av säkerhetsanstalter för sjöfarten
avsetts ett belopp av 416,800 kronor, därav 316,800 kronor anvisats å
riksstaten och återstoden, 100,000 kronor, tagits i anspråk av besparingar,
vilka, sedan vissa arbeten slutförts, uppkommit å tidigare beviljade anslag till
dylika säkerhetsanstalter. Av nyssnämnda anslagssumma, 416,800 kronor,
har avsetts ett belopp av 235,000 kronor till nytt maskineri m. m. å samt
delvis ombyggnad av fyrskeppet Finngrundet; återstoden 181,800 kronor är
20 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
fördelad på tretton utav de tjugofyra övriga arbeten, som lotsstyrelsen förordade
till utförande under innevarande budgetår.
Det av Kungl. Maj:t för budgetåret 1928—1929 för ändamålet i fråga nu
äskade anslaget är avsett att användas enligt följande fördelning:
Halva kostnaden för anskaffning av nytt tjänstefartyg för
östra lotsdistriktet ...............................................................
Motor till och inredning m. m. av en äldre, lotsverket tillhörig
båt vid Landsorts fyrplats............................................
Anordnande av en fyr å skäret Norra Kränkan vid Hävringe
Anordnande av ny fyrbelysning mellan fyrarna Grankubb
och Stenskär, farleden Landsort—Södertälje, och indragning
av fyrarna Oxnö och Skoren vid samma farled.......
Anordnande av en fyr å Ryssmasterna i Furusundsleden,
Stockholms norra skärgård .................................................
Anordnande av en fyr vid Dalarö skans i Dalaröleden,
Stockholms södra skärgård ................................................
Anordnande av en ny båtslip vid Härnö lotsplats
Anordnande av en vågbrytare och utkiksställning vid Bjurö
klubbs lotsplats ......................................................................y
Anordnande av förbättrad fyrbelysning för insegling till
Arkö ..........................................................................................
Anordnande av en 4:de ordningens agafyr å Sandsänkan
utanför Östergötlands skärgård ......................................•
Byggande av en båtbrygga vid Åstholmens lotsuppassnings
ställe
under Sundsvalls lotsplats ............................................
Förbättring av fyrbelysningen vid Söderarmsleden, Stockholms
norra skärgård ................................................................
Ny båtbrygga, båtslip och källare vid Svartklubbens lotsplats
i öregrunds skärgård ....................................................
Förbättrande av bostadsförhållandena vid Maseskärs fyr
plats,
Bohuskusten ...................................................................
Fortsatt införande av agabelysning............................................
Uppförande av en 6:te ordningens obevakad fyr å Säter
holmen
i Bråviken ....................................................................
Anordnande av ett fast sjömärke i farleden Kalmar
Färjestaden ................................................................................
Anordnande av fyrbelysning av farleden Tenholmen—
Islandsberg och till ankarsättning innanför Käringö,
Bohuslän ....................................................................................
Förbättring av hamnförhållandena vid Malörens lotsplats i
Bottenviken .......................................................................-........
kronor
100,000
»
1,900
»
21,000
»
16,000
»
4,000
»
4,000
»
5,500
7,500
»
80,000
»
85,000
»
6,900
»
13,000
»
14,200
»
14,000
»
20,000
»
5,900
5,000
»
61,000
»
30,000
Summa kronor 444,900
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
21
Vid granskning av förevarande förslag om medels anvisande till säkerhetsanstalter
för sjöfarten har utskottet i likhet med departementschefen
kommit till den uppfattningen, att de åtgärder, för vilka anslag äskas,
icke utan olägenheter kunna uppskjutas. På grund härav och då de
föreslagna beloppen icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till säkerhetsanstalter för sjöfarten
å riksstaten för hudgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
reservationsanslag av 444,900 kronor.
10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att uppföra ordinarie
reservationsanslaget till uppehållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet med oförändrat belopp, 935,700 kronor, att direkt utgå
av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 89 och 90 i statsrådsprotokollet.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft en inom andra kammaren av herr A. Forssell väckt
motion, nr 332, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, dels att förste
hyråingenjörshefattningarna i patent- och registreringsverket, enligt nu
gällande tjänsteförteckning utgörande fyra, måtte hänföras till lönegrad
B 26, dels för ifrågavarande ändamål höja den i patent- och registreringsverkets
stat ingående anslagsposten »avlöningar till ordinarie tjänstemäh»
i ämbetsverket med 3,840 kronor för år räknat.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Vad angår det motionsvis väckta yrkandet om uppflyttning i lönegrad
av de fyra förste hyråingenjörshefattningarna hos patent- och registreringsverket,
får utskottet, såsom ock i motionen erinrats, framhålla, att, då
motionären vid 1926 års riksdag framlade förslag av enahanda innehåll,
utskottet för sin del anförde, att enligt utskottets förmenande prövningen
av förslaget om uppflyttning i lönegrad av berörda tjänster syntes böra
anstå, till dess frågan om ämbetsverkets omorganisation blivit slutligen
avgjord. I enlighet med utskottets hemställan avslog ock riksdagen den
då väckta motionen.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har patent- och registreringsverket
ansett sig icke höra föreslå någon ändring för nästkommande budgetår
i den för ämbetsverket nu gällande staten, och departementschefen
har, undör erinran om att den slutliga prövningen av ett utav statens
bespariflgskommitté på sin tid avgivet förslag till vissa organisationsför
-
Utskottets
yttrande,
Patent- och
registreringsverket.
[12.]
UtskottetÉ
yttrande.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Dyrtidstillägg
vid patent- och
registreringsverket.
[13.]
Kostnader,
som föranledas
av överståthållarämbetets
och länsstyrelsernas
befattning
med vissa slag
av registrering.
[14.]
ändringar inom ämbetsverket samt andra därmed sammanhängande spörsmål
måste bliva beroende på den utformning av patentlagstiftningen, som
kunde framgå av den pågående utredningen på detta område, icke heller
ifrågasatt någon ändring i de å ämbetsverkets stat nu uppförda anslagen.
Då skäl för ett frångående av den ståndpunkt, utskottet intog till
frågan om uppflyttning i lönegrad av sagda tjänster vid 1926 års riksdag,
icke synes utskottet föreligga, har utskottet jämväl nu sålunda ansett sig
böra avstyrka motionen.
På grund av vad sålunda anförts och då utskottet icke haft något att
erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Forssells ovanberörda motion,
11:332, å riksstaten för budgetåret 1928—1929
uppföra ordinarie reservationsanslaget till uppehållande
av patent- och registreringsverkets verksamhet med
oförändrat belopp, 935,700 kronor, att direkt utgå av
patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel.
ll:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till täckande
av kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid patent- och
registreringsverket (punkt 13) kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
12:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 14) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 90 och 91) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum,
a) till bestridande av kostnaderna för den överståthållarämbetet
och länsstyrelserna åliggande befattning
med registreringar och anmälningar till förenings- med
flera register för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
förslagsanslag av 4,000 kronor,
samt
b) medgiva, att de till nämnda myndigheter inflytande
avgifter för sådana registreringar och anmälningar
må tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 23
13:o) I fråga om Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till täckande Dyrtidatilldgg
av kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare i försäkringsinspek- ringsinspektionen
(punkt 16) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva txonen.
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att, i avbidan på Statens provden
proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för budget- mn9a^talt.
året 1928—1929 beräkna det ordinarie förslagsanslaget till statens provningsanstalt
till 298,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 9 mars 1928
dagtecknad proposition, nr 197, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande
behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden sagda dag, föreslagit riksdagen att
dels besluta, att antalet ordinarie befattningar hos statens provningsanstalt
skall från och med den 1 juli 1928 vara bestämt på följande sätt:
Lönegrad
1 överdirektör ............................................................................................... A 2
5 avdelningschefer.......................................................................................... B 29
4 förste avdelningsingenjörer........................................................................ B 24
1 kassör och räkenskapsförare .................................................................... B 20
1 förste verkmästare..................................................................................... B 15
1 verkmästare ................................................................................................ B 12
2 förste laboratoriebiträden............................................................................ B 11
2 kansliskrivare.............................................................................................. B 11
1 instrumentmakare....................................................................................... B 10
1 kanslibiträde ...................................... B 7
4 laboratoriebiträden....................................................................................... B 7
1 expeditionsvakt ............................................................................................ B 5.
Anm. Kanslibiträdesbefattningen utbytes vid inträffande ledighet mot
en kontorsbiträdesbefaittning i lönegraden B 4;
dels besluta, att å övergångsstat för anstalten skola från och med den 1
juli 1928 vara upptagna följande befattningar:
Lönegrad
4 avdelningsingenjörer................................................................................... B 21;
dels godkänna det av chefen för handelsdepartementet förordade förslaget
till ordinarie stat för statens provningsanstalt, att tillämpas från och med
den 1 juli 1928;
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till statens provningsanstalt,
nu 298,000 kronor, med 12,300 kronor till 310,300 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
I riksstaten för budgetåret 1927—1928 är det ordinarie förslagsanslaget
till upprätthållande av statens provningsanstalts verksamhet upptaget med
298,000 kronor, att utgå i första hand av inkomster av statens provningsanstalt.
Den av riksdagen godkända staten för provningsanstalten har följande
utseende:
Avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare,
förslagsanslag ................................................ kronor 188,500
Vikariatsersättningar, förslagsanslag............ » 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattnings
-
havare in. in.................................................
»
35,000
Inspektörens arvode............................................
»
1,000 kronor 226,500
Omkostnadsstat.
Till gas och elektrisk ström, förslagsanslag kronor
9,000
» värme, förslagsanslag ............................
»
5,000
» inventarier och inventariers underhåll
»
4,000
» bibliotek.......................................................
»
2,500
» glasvaror, förslagsanslag ........................
4,000
» tillfälliga biträden, tjänsteresor m. m.,
förslagsanslag ............................................
15,000
» laboratorieutensilier, kemikalier, mate-
rialier, förbrukningsartiklar, provnings-
anordningar m. m., förslagsanslag........
»
16,000
» expenser, förslagsanslag...........................
»
13,000
» försäkring av byggnader och utrustning,
underhåll av tomten m. m., förslags-
anslag ........................................................
»
3,000 kronor 71,500
Förslag sanslag kronor 298,000,
att utgå i första hand av inkomster av statens provningsanstalt.
Vid anmälan av sitt beslut i fråga om anslag till upprätthållande av statens
provningsanstalts verksamhet under budgetåret 1927—1928 erinrade
1927 års riksdag om sitt år 1919 i samband med anstaltens ombildning
till statsinstitution gjorda uttalande, att det måste anses önskligt, att,
sedan statsverket ställt nya lokaler och annan för rationell drift lämnad
utrustning till anstaltens förfogande, dennas verksamhet så bedreves, att
anstalten kunde bära sina egna utgifter. I anslutning härtill uttalade
1927 års riksdag, bland annat, att det syntes riksdagen med fog kunna
sättas i fråga, huruvida icke, utan att anstaltens uppgifter åsidosattes, en
begränsning av den ordinarie personalen borde kunna vidtagas och i
stället tillfälliga arbetskrafter anlitas. Denna fråga syntes emellertid
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
25
icke kunna upptagas till slutligt avgörande utan ingående utredning.
Riksdagen förutsatte, att frågan snarast skulle underställas 192(5 års besparingssakkunniga.
Med anledning av riksdagens sålunda gjorda uttalande uppdrogs omedelbart
åt ifrågavarande sakkunniga att verkställa granskning av personaloch
övriga förhållanden vid anstalten.
I ett den 17 februari 1928 dagtecknat betänkande hava besparingssakkunniga
framlagt resultatet av den av de sakkunniga verkställda utredningen.
Betänkandet utmynnar i förslag om dels utbyte av viss ordinarie
personal mot arbetskrafter med mera tillfällig anställning, dels ock nedflyttning
i löneställning av vissa befattningar.
I förstnämnda hänseende hava de sakkunniga föreslagit, att vid uppkommande
ledighet å de i 21:a lönegraden placerade avdelningsingenjörsbefattningarna
samt den till 10:de lönegraden hänförliga instrumentmakarebefattningen
dessa befattningar icke återbesättas med ordinarie innehavare
utan att i stället försök göres med anställande av icke-ordinarie personal.
Visade det sig därvid, att minskning i avlöningskostnaderna på denna väg
stode att vinna, borde ifrågavarande tjänster i mån av inträffande ledighet
avföras ur staten. Jämte erinran att en av de båda å ordinarie stat uppförda
förste laboratoriebiträdesbefattningarna för närvarande vore ledig,
förklara sig de sakkunniga i detta sammanhang hava haft under övervägande
frågan, huruvida denna befattning eller, därest vid återbesättande
av befattningen till densamma befordrades innehavare av en av de fyra å
ordinarie stat uppförda laboratoriebiträdesbefattningarna, en dylik befattning
skulle kunna indragas. Då emellertid, jämte den ordinarie biträdespersonalen,
ett flertal icke-ordinarie befattningshavare toges i anspråk för
ifrågavarande göromål, hava de sakkunniga icke ansett sig böra framställa
något förslag i antydd riktning.
I fråga härefter om nedflyttning i löneställning av vissa tjänster hava
de sakkunniga föreslagit nedsättning^av dels de fem avdelningschefstjänsterna
från 29:de till 28:de lönegraden, dels kassör- och räkenskapsförarebefattningen
från 20:de till högst 17:de lönegraden, dels en av de båda
kansliskrivarebefattningarna från ll:te till 7:de lönegraden, dels ock kanslibiträdesbefattningen
från 7:de till 4:de lönegraden.
Med hänsyn till bland annat tjänstinnehavarnas levnadsålder hava de
sakkunniga emellertid uttalat, att de icke ansett sig böra föreslå, att de
av dem ifrågasatta förändringarna beträffande de ordinarie befattningarna
nu anmärktes i staten för anstalten.
Beträffande de sakkunnigas sålunda avgivna förslag har statskontoret,
under framhållande att, då de ifrågasatta förändringarna i personaluppsättning
och löneförhållanden enligt förslaget skulle upptagas till avgörande
först i mån av framdeles inträffande ledighet och dessa frågor
genom ändringar i arbetets art och omfattning givetvis då kunde befinna
sig i ett i viss mån annat läge, ansett sig nu icke böra göra annat ut
-
26
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
talande, än att ämbetsverket funne det tveksamt, huruvida det kunde vara
befogat och lämpligt att vidtaga en sänkning i lönegrad för kassören och
räkenskapsföraren, som, bortsett från biträdespersonalen, ensam representerade
den administrativa och kamerala sakkunskapen vid anstalten.
Styrelsen för statens provningsanstalt, som i övrigt på anförda skäl avstyrkt
de av de sakkunniga föreslagna förändringarna beträffande personalen,
har tillstyrkt dels utbyte av de fyra avdelningsingenjörerna mot
extra befattningshavare dels ock nedflyttning av kanslibiträdesbefattningen,
under uttalande dock beträffande sistnämnda befattning, att densamma
icke måtte placeras i lägre lönegrad än B 5.
I fråga om innebörden av besparingssakkunnigas förslag har departementschefen
anfört följande:
»Då jag nu går att för egen del angiva min ståndpunkt till det av de
sakkunniga avgivna förslaget och ämbetsverkens däröver avgivna yttranden,
vill jag till en början erinra, att, då de ordinarie befattningshavarna
vid statens provningsanstalt — lika med ordinarie statspersonal i allmänhet
— äro berättigade att, såvida icke frivillig avgång ur tjänsten
äger rum, uppbära sin avlöning till dess pensionsåldern uppnås eller annan
befattning i statens tjänst erhålles, även vid ett omedelbart genomförande
i full utsträckning av de sakkunnigas förslag någon besparingseffekt icke
för närvarande är möjlig att uppnå. För tillvaratagande av de framtida
besparingsmöjligheter, som kunna komma att erbjuda sig, synes det mig
emellertid lämpligt, att oaktat de nuvarande personalförhållandena lägga
hinder i vägen för uppnående av omedelbara utgiftsminskningar, sådana
befattningar, vilka, enligt vad den verkställda utredningen givit vid handen,
böra kunna ersättas med icke ordinarie arbetskrafter, redan nu uteslutas
ur förteckningen å ordinarie tjänster och att de nuvarande tjänstinnehavarna
upptagas å en särskild övergångsstat, liksom ock att kanslibiträdesbefattningen,
beträffande vilken förslaget om nedflyttning i lönehänseende
av anstaltens styrelse biträtts, endast tillsvidare bibehålies å den
ordinarie staten med anmärkning om den förändring, som vid inträffande
ledighet å befattningen skall vidtagas. I de fall åter, där tveksamhet i
nyss angivna hänseenden kan råda, finnes enligt min mening ingen anledning
att forcera ståndpunktstagandet i ämnet utan lärer, på sätt som av
de sakkunniga föreslagits och av statskontoret lämnats utan erinran, vid
uppkommande ledighet å dylik befattning böra tagas under förnyad omprövning,
huruvida befattningen må kunna indragas respektive nedsättas
i lönehänseende.
I detta sammanhang är ju visserligen att märka, att, såsom även de
sakkunniga erinrat, en av de båda förste laboratoriebiträdesbefattningarna
för närvarande är ledig. Då, såsom de sakkunniga jämväl framhållit, förutom
den till sex personer uppgående ordinarie laboratoriebiträdespersonalen
ett flertal icke-ordinarie befattningshavare måst tagas i anspråk för
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
27
laboratoriearbeten, finner jag mig med hänsyn även till de minimala befordringsutsikter,
som efter en indragning av befattningen skulle yppa
sig för nu ifrågavarande personal, i likhet med de sakkunniga icke böra
framlägga något förslag om indragning av befattningen i fråga.
I anslutning till vad jag sålunda anfört får jag alltså föreslå, att de fyra
avdelningsingenjörsbefattningarna nu uppföras å övergångsstat. För ändamålet
torde i staten böra uppföras en särskild anslagspost, förslagsvis beräknad
till 28,848 kronor eller, i avrundat tal, 28,900 kronor. Med sagda belopp
lärer alltså det å provningsanstaltens stat uppförda anslaget till avlöningar
åt ordinarie befattningshavare böra minskas. Denna minskning neutraliseras
i viss mån av den ökning i anslaget, som nödvändiggöres därav, att avlöningarna
med tillämpning av gällande avlöningsreglemente beräknats för
nästkommande budgetår komma att i viss mån stiga. Enligt vad jag under
hand inhämtat, inskränker sig denna ökning — i anstaltens förberörda skrivelse
den 30 augusti 1927 beräknad till 2,000 kronor — efter de fyra avdelningsingenjörernas
uppförande å övergångsstat till ett belopp av 1,300
kronor. Vid sådant förhållande och med hänsyn tagen jämväl till den
minskning i anslaget, som föranledes av övergångsstatens utbrytning, torde
anslaget böra upptagas med ett till (188,500 -f 1,300—28,900) 160,900 kronor
nedsatt belopp.»
I övriga å avlöningsstaten uppförda anslag har någon ändring icke
ifrågasatts.
Vad omkostnadsstaten beträffar, har höjning föreslagits av posten för
tillfälliga biträden, tjänsteresor m. m. med 10,000 kronor till 25,000 kronor
samt av posten för laboratorieutensilier m. m. med 1,000 kronor till 17,000
kronor. Övriga i omkostnadsstaten ingående poster äro upptagna med
oförändrade belopp.
Kungl. Maj:ts förevarande, på 1926 års besparingssakkunnigas betänkande
i ämnet grundade förslag om utbyte av viss ordinarie personal hos
statens provningsanstalt mot arbetskrafter med mera tillfällig anställning
samt om nedflyttning i löneställning av vissa befattningar hos anstalten
har utskottet funnit vara av beskaffenhet att böra av utskottet förordas.
De framlagda förslagen till avlönings-, övergångs- och omkostnadsstater
hava endast i ett hänseende föranlett till erinran från utskottets sida.
Detta gäller upptagandet å avlöningsstaten av en särskild post för vikariatsersättningar.
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning beslöt 1926 års riksdag, att, vad statsdepartementen anginge,
vikariatsersättningsanslagen skulle upphöra samt att vikariatskostnaderna
för uppehållande av ordinarie befattningar skulle bestridas från anslagsmedlen
för avlöningar till ordinarie befattningshavare. Denna princip
har ock följts i samband med de ändringar i de centrala ämbetsverkens
stater, vilka föranletts av besparingsarbetets utsträckande till dessa verk,
och synes något undantag i detta hänseende icke böra göras i fråga om
Utskottets
yttrande.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
statens provningsanstalt. Utskottet har efter erhållen upplysning om hittillsvarande
belastning å posten för vikariatsersättningar alltså inräknat
denna post i anslagsposten för avlöningar till ordinarie befattningshavare
och upptagit densamma till 162,900 kronor.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) besluta, att antalet ordinarie befattningar hos statens
provningsanstalt skall från och med den 1 juli 1928
vara bestämt på följande sätt:
Lönegrad
1 överdirektör............................................»■•»........ A 2
5 avdelningschefer....................................».............. B 29
4 förste avdelningsingenjörer .........»»•»................ B 24
1 kassör och räkenskapsförare ............................ B 20
1 förste verkmästare ....»»»»..>................................ B 15
1 verkmästare.»..»..........................................*....... B 12
2 förste laboratoriebiträden.................................... B 11
2 kansliskrivare...........................................»..»».».. B 11
1 instrumentmakare ............................................... B 10
1 kanslibiträde .......................................... B 7
4 laboratoriebiträden................................................ B 7
1 expeditionsvakt .................................................... B 5.
Anm. Kanslibiträdesbefattningen utbytes vid inträffande
ledighet mot en kontorsbiträdesbefattning i
lönegraden B 4;
b) besluta, att å övergångsstat för anstalten skola
från och med den 1 juli 1928 vara upptagna följande
befattningar:
Lönegrad
4 avdelningsingenjörer............................................ B 21;
c) godkänna följande ordinarie stat för statens provningsanstalt,
att tillämpas från och med den 1 juli
1928:
ÅTlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie
befattningshavare,
förslagsanslag ............ kronor 162,900
Avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare
m. m............. » 35,000
Inspektörens arvode........ » 1,000 kronor 198,900.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Övergäll gästat.
Avlöningar, förslagsanslag
Omkostnadsstat.
Till gas och elektrisk
ström, förslagsanslag kronor
Till värme, förslagsanslag.
............................... »
Till inventarier och inventariers
underhåll.. »
Till bibliotek ................
Till glasvaror, förslagsanslag
........................
Till tillfälliga biträden,
tjänsteresor, m. m.,
förslagsanslag ............
Till laboratorieutensilier,
kemikalier, materialier,
förbrukningsartiklar,
provningsanordningar
m. m., förslagsanslag
................
Till expenser, förslagsanslag
.........................
Till försäkring av byggnader
och utrustning,
underhåll av tomten
m. m., förslagsanslag
29
kronor 28,900.
9.000
5.000
4.000
2,500
4,000
25.000
17.000
13.000
*_3.000 kronor 82,500
Förslagsanslag kronor 310,300;
samt
d) höja det ordinarie förslagsanslaget till statens
provningsansta.lt,
till 310,300 kronor.
Handel och sjöfart.
15:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 95 och 96) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, under förutsättning att verksamheten
Bidrag till
underhållande
av handelshögskolan
i
Stockholm.
[18.]
30
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Export
stipendier.
[19.]
Statsunderstöd
till auktoriserade
handelskamrar
i riket.
[20.]
Statsunderstöd
till
svenska
handelskamrari
utlandet.
[21.]
vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes efter i huvudsak
den nu följda plan, såsom bidrag till underhållande
av samma skola under läsåret 1928—1929 å riksstaten
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag
av 40,000 kronor,
att till handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse
utbetalas med hälften under senare halvåret 1928
och återstående hälften under förra halvåret 1929 under
villkor, att minst tolv friplatser för studerande vid
högskolan komma att finnas inrättade under hela läsåret
1928—1929.
16:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 19)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 96—98) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till exportstipendier, att användas i
enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 26 september
1921, nr 636, å riksstaten för budgetåret 1928 —
1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
17:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 99 och 100) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom understöd under år 1928 till
auktoriserade handelskamrar i riket, att utgå med
ett belopp av 2,000 kronor till envar handelskammare
under av chefen för handelsdepartementet i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 4 januari 1928 förordade
villkor, å riksstaten för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra anslag av 24,000 kronor.
18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att såsom understöd
för år 1928, på sätt av departementschefen förordats, till svenska handelskamrar
i utlandet å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra anslag av 55,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 100—103 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade 1920 års
riksdag, för beredande av statsunderstöd under år 1921 dels å 15,000 kronor
till vardera av de svenska handelskamrarna i London och Paris, dels å 10,000
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
31
kronor till var och en av de svenska handelskamrarna i Nordamerikas
förenta stater och Schweiz samt svenska föreningens i Petrograd liandelskommitté
eller den svenska handelskammare, som kunde komma att träda
i handelskommitténs ställe, dels ock å 5,000 kronor till svenska handelskammaren
i Sydney å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, å
65.000 kronor.
För år 1922 höjdes anslagsbeloppet till 67,500 kronor, att utgå med 20,000
kronor till handelskammaren i London, med 15,000 kronor till vardera av
handelskamrarna i Paris och Nordamerikas förenta stater, med 10,000 kronor
till handelskammaren i Schweiz samt med 7,500 kronor till handelskammaren
i Sydney.
För år 1924, liksom för år 1923, utgick statsbidraget med ett till 50,000
kronor nedsatt belopp. Understöd utgick för nämnda år med 17,500 kronor
till handelskammaren i London, med 12,500 kronor till vardera av handelskamrarna
i Paris och Nordamerikas förenta stater samt med 7,500 kronor
till handelskammaren i Sydney.
För vartdera av åren 1925 och 1926 utgick anslagsbeloppet med ett till
52,500 kronor förhöjt belopp. För år 1927 höjdes beloppet ytterligare till
55.000 kronor. Härav utgingo till en var av handelskamrarna i Paris och
Nordamerikas förenta stater enahanda belopp som under åren 1923 och 1924
eller 12,500 kronor. Understödet till handelskammaren i London har för
åren 1925—1927 utgått med 20,000 kronor eller samma belopp, varmed
understödet utgick till kammaren för år 1922. Understödet till handelskammaren
i Sydney, vilket för vartdera av åren 1925 och 1926 utgått med
enahanda belopp som under åren 1922—1924 eller 7,500 kronor, har för år
1927 höjts till 10,000 kronor.
Rörande utbetalningen av det av riksdagen för år 1927 till handelskamrarna
beviljade anslaget har Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter genom
beslut den 8 april 1927, varvid stadgats skyldighet för handelskamrarna
att såväl till chefen för handelsdepartementet som till kommerskollegium
avgiva berättelser om institutionernas verksamhet under år 1927 ävensom
redogörelser för institutionernas ekonomiska ställning vid utgången av
samma år.
Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggende förslag skulle anslaget för nu ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1928—1929 bestämmas till samma belopp
som det för innevarande budgetår beviljade och bidragen skulle utgå med
oförminskade belopp.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet
till behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena inom
första kammaren, nr 32, av herr E. A. Enhörning och den andra inom
andra kammaren, nr 96, av herr Alex. Thore, vari hemställts, att riksdagen
måtte såsom understöd för 1928 till svenska handelskamrarna uti Paris, Lon
-
32
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottets
yttrande.
Bidrag till
Sveriges allmänna
exportförening.
[22.]
don, New-York och Sydney å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra anslag av 75,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen nr 32 i första kammaren.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att den verksamhet, som
utövas av de svenska handelskamrarna i utlandet för beredande av marknad
för våra exportprodukter samt utvecklande i övrigt av våra handelsförbindelser,
är av den betydelse för vårt lands näringsliv, att åt kamrarna allt
fortfarande bör beredas ekonomiskt stöd från statens sida. Utskottet tillstyrker
alltså, att anslag för ändamålet beviljas även för nästkommande
budgetår.
Vad beträffar storleken av de bidrag, som sålunda torde böra anvisas att
utgå till handelskamrarna, har utskottet, som visserligen icke vill förneka,
att vissa skäl tala för en förhöjning av anslaget, dock med hänsyn till den
sistlidet år vidtagna höjningen av detsamma funnit sig, i likhet med
departementschefen, icke böra förorda, att anslaget bestämmes till högre
belopp än som för innevarande budgetår beviljats. Utskottet anser sig
sålunda böra avstyrka de i ämnet väckta motionerna.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herrar Enhörnings
och Thores ovanberörda motioner, I: 32 och II: 96, i vad
de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, i likhet med
vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom understöd
för år 1928, på sätt i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 4 januari 1928 förordats, till svenska
handelskamrar i utlandet å riksstaten för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 55,000 kronor.
19:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
22) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 104—107) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, under villkor att Sveriges allmänna
exportförening under år 1928 bedriver sin verksamhet
i huvudsakligen den form och i minst den omfattning,
som i företedd förslagsstat för samma år angivits, samt
att i granskningen av föreningens verksamhet och räkenskaper
deltager en av Kungl. Maj:t förordnad revisor,
såsom bidrag till föreningens verksamhet under sistnämnda
år å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra anslag av 20,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
33
20:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag (punkt 23)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till täckande av den å Sverige belöpande
delen av kostnaderna under år 1929 för en
Bidrag till
en internationell
byrå
Bryssel för
handelsstatistik.
[23.]
internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik å
riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
förslagsanslag av 800 kronor.
21:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att å riksstaten Ersättning
för budgetåret 1928—1929 till ersättning åt sjömanshusen anvisa ett extra tlU ^ömans''
anslag av 162,000 kronor för beredande under år 1928 åt sjömanshusen ^4 ]
av skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktigas inskrivning
och redovisning samt för andra dem åvilande uppgifter för statsverkets
räkning.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 108—114
i statsrådsprotokollet.
Under rubrik »ersättning till sjömanshusen» anvisade riksdagen å extra
stat för vart och ett av åren 1900—1911 ett anslag å 30,000 kronor för
beredande åt sjömanshusen av ersättning för dem åliggande bestyr med
värnpliktigas inskrivning och redovisning samt med utarbetande av sjöfartsstatistiska
uppgifter.
På därom av Kungl. Maj:t i 1911 års statsverksproposition gjord framställning
höjde samma års riksdag anslaget för år 1912 till 40,000 kronor,
vilket belopp sedermera för ifrågavarande ändamål av riksdagen anvisats
även för vart och ett av åren 1913—1920.
Vid 1915 års riksdag hade emellertid väckts en motion med yrkande att
utredning måtte verkställas rörande en omorganisation av rikets sjömanshus,
i syfte att dessa institutioners uppgifter i olika avseenden på ett ändamålsenligare
sätt än vad dittills skett måtte tillvaratagas.
I avseende å organisationen av sjömanshusen hade i motionen framställts
önskemål därom, att huvuddelen av de statliga förvaltningsuppgifterna förlädes
till ett fåtal centrala sjömanshus, vilkas verksamhetsområden skulle
omfatta ett större eller mindre antal av de dåvarande sjömanshusdistrikten.
Till de centrala sjömanshusen skulle sålunda förläggas inskrivningen och
redovisningen av sjöfolket, insamlandet av fartygsstatistik och avgivandet
av arbetsstatistiska rapporter, inskrivning och redovisning av det värnpliktiga
sjöfolket, förvaltningen av sjömanshuskassorna m. m. De lokala
sjömanshusen skulle genom denna förminskning i sin verksamhet få sin
huvudsakliga uppgift som av- och påmönstringsställen för fartygsbesättningar;
driften av dessa sjömanshus borde alltså kunna förenklas och göras
billigare.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 10 håfl. (Nr 10.)
3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Med anledning av motionen anhöll riksdagen i skrivelse den 29 maj 1915,
nr 175, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning rörande sjömanshusen
i riket, i syfte att dessa institutioner på ett ändamålsenligare sätt än
dittills måtte tillvarataga sjöfolkets intressen.
I berörda skrivelse anförde riksdagen bland annat: En undersökning
borde företagas rörande sjömanshusens befattning med de värnpliktigas
inskrivning och redovisning, därvid borde beräknas, till vilket belopp kostnaderna
därför ävensom kostnaderna för sjömanshusens förvaltning för
övriga statsändamål kunde anses belöpa sig. I samband därmed borde
övervägas, i vad mån ett särskiljande av sjömanshusens understödjande och
förvaltande myndighet kunde äga rum. När en dylik undersökning blivit
verkställd, borde staten omedelbart till sjömanshusen erlägga det årliga
belopp, som kunde befinnas utgöra skälig ersättning för sjömanshusens
arbete för statens räkning. Skulle för vämpliktsärendenas behandling en
centralisering visa sig lämplig, borde givetvis även undersökas, om så kunde
vara förhållandet jämväl för handhavandet av andra uppgifter, som sjömanshusen
hade att fylla.
Efter hörande av kommerskollegium uppdrog Kungl. Maj:t den 30 juni
1916 åt kollegium att med tillhjälp av sakkunniga verkställa den av riksdagen
begärda utredningen ävensom att till Kungl. Maj:t avgiva det förslag,
vartill utredningen kunde föranleda.
Den 18 november 1919 avlämnade de av kollegium tillkallade sakkunniga
betänkande och förslag rörande sjömanshusens omorganisation.
I fråga om antalet sjömanshus förordade de sakkunnigas majoritet en
minskning av antalet sjömanshus från 47 till 31, medan en reservant, som
instämde i förslaget om fullständig indragning av 16 sjömanshus, ansåg,
att av de återstående 31 allenast 12 borde bibehållas som sjömanshus och
19 ombildas till mönstringskontor.
Vad anginge statens förpliktelser i fråga om sjömanshusen uppskattade
de sakkunniga efter en ingående utredning angående sjömanshusens arbetsuppgifter
statens andel däri till 75 procent.
Kommerskollegium, som för egen del då ännu icke tagit ställning till de
sakkunnigas förslag beträffande minskning av antalet sjömanshus, förklarade
sig emellertid finna den av de sakkunniga beräknade proportionen mellan det
statliga och enskilda intresset i sjömanshusens arbetsuppgifter väl avvägd.
Med åberopande härav hemställde kollegium om åtgärder, i syfte att statens
bidrag till bestridande av sjömanshusens förvaltningskostnader under såväl
år 1920 som år 1921 måtte bringas att uppgå till 162,000 kronor.
Vid föredragning härav för Kungl. Maj:t den 7 januari 1920 anförde
dåvarande chefen för finansdepartementet, att det vore med tvekan han
toge ståndpunkt till vad kommerskollegium sålunda hemställt. Givetvis
talade mycket starka skäl för att låta med höjande av det till sjömanshusen
utgående anslaget anstå, till dess frågan om sjömanshusens omorganisation
förelåge i färdigberett skick och anslagsbehovet samt grunderna
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
35
för ersättningen kunde med säkerhet bedömas. Då departementschefen
emellertid av vad i ärendet förekommit blivit övertygad om, att statsverkets
kostnader icke kunde ställa sig lägre än vad kollegium beräknat,
funne han sig likväl böra biträda kollegii framställning, i vad den avsåge
höjning för år 1921 av det till sjömanshusen utgående statsbidraget.
Kungl. Maj:ts i enlighet härmed hos riksdagen gjorda hemställan blev
av riksdagen bifallen.
Enahanda anslag, 162,000 kronor, har sedermera anvisats för vart och
ett av åren 1922—1927, och är 1927 års anslag upptaget i riksstaten för
löpande budgetår.
Vid anmälan den 8 april 1927 av riksdagens skrivelse den 26 mars
samma år, nr 10 A, har Kungl. Maj:t i överensstämmelse med ett av kommerskollegium
avgivet förslag i ämnet meddelat beslut om det å riksstaten
för sistnämnda budgetår beviljade anslagets fördelning på följande sätt:
Till sjömanshuset i
Kronor
Till sjömanshuset i
Kronor
Falkenberg .............
.......... 400
Oskarshamn
................... 7,500
Gävle ........................
.......... 4,500
Piteå ................
.............. 500
Göteborg ..................
.......... 23,600
Ronneby ..........
.............. 100
Halmstad ....................
.......... 5,600
Simrishamn ......
.................. 5,500
Haparanda.................
100
Skellefteå.........
................ 100
Hudiksvall ...............
.......... 100
Stockholm ......
................. 4,500
Hälsingborg
.......... 9,000
Strömstad..........
................. 10,400
Härnösand....................
.......... 2,500
Sundsvall
................... 2,000
Jönköping
.......... 100
Söderhamn .......
................. 1,600
Kalmar ......................
.......... 8,000
Söderköping
................... 100
Karlshamn .................
......... 10,000
Södertälje.........
................... 900
Karlskrona
......... 2,700
Sölvesborg .......
.................... 2,500
Karlstad.......................
....... 400
Trälleborg
.................. 1,300
Kristianstad................
........ 1,400
Uddevalla ........
.................. 15,100
Kungälv......................
.......... 300
Umeå .................
400
Landskrona ...............
........... 2,800
Uppsala.............
.................... 100
Lidköping ...................
....... 800
Vadstena ...........
.................. 100
Linköping....................
......... 100
Varberg..............
.................... 1,500
Luleå ........................
.......... SCO
Visby ................
.................. 7,000
Lysekil.........................
........ 1,500
Västervik..........
.................... 10,700
Malmö........................
......... 3,000
Västerås.............
.................... 300
Marstrand...................
.......... 7,000
Ystad ...............
.................... 500
Norrköping ................
2,000
Örnsköldsvik .....
.................. 100
Nyköping ...................
.......... 2,500
Summa kronor 162,000.
I skrivelse den 23 september 1927 har kommerskollegium hemställt,
att anslag för förevarande ändamål måtte till enahanda belopp, som för
vart och ett av åren 1921—1927 beviljats, eller 162,000 kronor, hos riksdagen
36
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
äskas för år 1928. Emellertid har kollegium samtidigt härmed föreslagit
indragning från och med den 1 januari 1929 av 13 sjömanshus samt ny
indelning av riket i sjömanshusdistrikt och ny indelning av sjömanshusen
å de olika sjörullföringsområdena ävensom hemställt om vidtagande av
vissa i sammanhang med berörda förslags genomförande påkallade åtgärder,
såsom ändringar i gällande sjömanshusförordning, meddelande av föreskrift
rörande förvaltning av och fördelning mellan de kvarblivande sjömanshusen
av de indragna sjömanshusens tillgångar samt utverkande hos riksdagen av
årligt understöd å allmänna indragningsstaten åt en befattningshavare vid
ett av de till indragning ifrågasatta sjömanshusen m. m.
Ifrågavarande av kollegium till indragning föreslagna sjömanshus —
inalles 13 av de 16 stycken, som av majoriteten inom ovannämnda av kollegium
tillkallade sakkunniga föreslagits till indragning — äro de i Piteå,
Skellefteå, Hudiksvall, Uppsala, Södertälje, Söderköping, Linköping, Vadstena,
Jönköping, Ronneby, Falkenberg, Kungälv och Lidköping befintliga.
De av kommerskollegium anförda skälen för indragning av visst antal
av de nuvarande sjömanshusen finnas återgivna å sid. 111—113 i statsrådsprotokollet.
Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen anfört
följande:
»Såsom förut nämnts, föreligger sedan ett antal år tillbaka ett inom kommerskollegium
av särskilt tillkallade sakkunniga utarbetat förslag till omorganisation
av sjömanshusen. Sagda förslag har emellertid ännu icke
undergått slutlig bearbetning inom kollegium. Anledningen härtill är, att
det icke ansetts lämpligt att till definitiv prövning upptaga berörda spörsmål,
förrän ställning tagits till ett av skeppstjänstkommitterade utarbetat
förslag angående ordnande av sjömanspensioneringen. Detta sistnämnda
förslag, i vilket åtgärder av ingripande betydelse för sjömanshusens ekonomi
ifrågasättas, är för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning.
Emellertid har kommerskollegium nu på anförda skäl föreslagit, att, i
avhidan på slutlig lösning av förenämnda båda frågor, en provisorisk
organisationsändring av mera begränsad omfattning måtte genomföras till
befrämjande av de utav riksdagen i dess förberörda skrivelse den 29 maj
1915 med begäran om utredning rörande sjömanshusen uttalade önskemål.
Då icke heller jag kan finna, att de ovannämnda ännu ej slutligt lösta
spörsmålen utgöra hinder mot att redan nu vidtaga vissa förenklingar och
förbättringar i sjömanshusens organisation och vad därmed sammanhänger,
är det min avsikt att framdeles framlägga ifrågavarande spörsmål till
Kungl. Maj:ts prövning. Jag ber att i detta sammanhang få erinra, hurusom
riksdagen i sin skrivelse den 17 juni 1921, nr 10 A, i fråga om statsbidrag
till sjömanshusen för år 1922 med anledning av viss motion i ämnet
uttalat, att riksdagen förutsatte, att Kungl. Maj:t riktade sin uppmärksam
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
37
het på åstadkommande av förenklingar i sjömanshusens organisation, i den
mån sådana visade sig lämpliga och möjliga att ernå.
Vad angår ombudsmännens vid de till indragning föreslagna sjömanshusen
ställning, anser jag mig böra redan nu framhålla, att dessa tjänstemän
i likhet med övriga sjömanshusombudsmän äro förordnade på sina innehavande
befattningar allenast tillsvidare, varför några särskilda anordningar i fråga
om dessa befattningshavare icke äro erforderliga. Med avseende å en av
dem anser jag emellertid, lika med kommerskollegium, sådana särskilda
omständigheter föreligga, att i samband med sjömanshusets indragning
visst årligt understöd av statsmedel bör åt honom utverkas. Framställning
härom skall jag alltså eventuellt vid ett senare tillfälle underställa
Kungl. Maj:ts prövning.
Beträffande storleken av statsbidraget tillstyrker jag, att detsamma även
för nästkommande budgetår upptages med samma belopp, som under de
senare åren utgått, eller 162,000 kronor.»
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft två motioner, väckta inom riksdagens andra kammare,
den ena, nr 234, av herr A. Törnkvist och den andra, nr 328, av herr A.
Andersson i Falkenberg.
I den förstnämnda motionen har hemställts, att riksdagen måtte, med
bifall i övrigt till Kungl. Maj:ts förslag under punkt 24, tionde huvudtiteln,
med underrubriken Ersättning till sjömanshusen, besluta, att sjömanshuset
i Ronneby icke nu skall upptagas bland de till indragning föreslagna
sjömanshusen.
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:
»Under punkt 24 tionde huvudtiteln föreslår Kungl. Maj:t, i syfte att
förenkla och förbättra sjömanshusens organisation, indragning av ett antal
sjömanshus, däribland det i Ronneby belägna. Den åtgärdens lämplighet
för sjöfarten vågar motionären starkt ifrågasätta. Som i en inlaga till
Kungl. Maj:t rörande detta ärende erinrats om, är Blekinge län sedan gammalt
känt som ett av de bästa rekryteringsområdena för handelsflottan.
Bygden kring Ronneby, med sin talrika fiskarebefolkning, intager härvidlag
ett särskilt framstående rum. Blekinge län intager därtill näst efter Malmöhus
län platsen nummer två bland rikets län i befolkningstäthet. Att indraga
Ronneby sjömanshus i det verkliga centrum för en talrik sjöfarande
befolkning som Ronneby är, torde inte vara välbetänkt ens från organisatorisk
synpunkt.
Hamnen i Ronneby är utfartsort för länets största industriella anläggningar,
Kockums emaljerverk i Ronneby, Djupafors fabriker och Kallinge
järnverk, belägna 4 kilometer norr om Ronneby. Därjämte utskeppas från
Ronneby hamn stora partier stenindustrialster. Ytterligare tillkomma Konga
fabriker i Småland, för vilka Ronneby är transitohamn. Statistiken över
in- och utklarerade fartyg under senaste tioårsperioden visar en betydande
ökning i såväl antalet fartyg som tontal. Medan år 1917 de in- och utgående
fartygens antal var 681 om sammanlagt 95,000 ton, var antalet inocb
utgående fartyg år 1926 996 om sammanlagt cirka 260,000 ton. Debi
-
38
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
terade tullmedel vid hamnen voro år 1919: 47,341 kronor, medan de under
tiden 1 januari—30 november 1927 uppgingo till 99,550 kronor 40 öre. Under
tiden V,—’/18 1927 steg antalet in- och utklarerade fartyg ytterligare till
1,039 och tontalet till 287,446.3 9.
Dessa siffror tyda onekligen på en lugn och jämn stegring av trafiken
vid Ronneby hamn. Under sådana omständigheter är det högst betänkligt
att indraga sjömanshuset därstädes, det skulle i högsta grad äventyra denna
utveckling i fortsättningen. Åtgärden att indraga sjömanshuset vid Ronneby
redd hade måhända icke varit så betänklig, därest hamnen stått i omedelbar
förbindelse med staden. Så är, som bekant, icke fallet. Mellan Ronneby
stad och dess hamn är ett avstånd av 5 kilometer. Sjömanshusets indragning
vid Ronneby överför på i staden boende tjänstemän vissa sjömanshusombudsmannen
nu påvilande uppgifter. Den tidsutdräkt och de svårigheter,
som därmed åsamkas fartygsbefälet, äro ägnade att direkt motverka
sjöfarten därstädes. Något intresse att staten skall medverka därtill torde
icke vara skönjbart. Om hamnens verksamhet legat i stiltje, hade förvisso
även motionären måst finna en indragning av sjömanshuset ändamålsenlig.
Det är i motsats därtill i stället fråga om en hamn med livlig, uppåtgående,
fast kvantitativt visserligen icke så omfattande, verksamhet i centrum
av en folkrik sjömannabygd. Ingen av de städer, vars sjömanshus samtidigt
nu föreslås till indragning, torde i så hög grad som Ronneby ha karaktären
av huvudort i en bygd för sjöfarande. Indragningen betyder heller ingen
besparing för statsverket. De bristfälligheter i rapportförhållandena med
kommerskollegium, som ämbetsverket anser vara ett av de skäl som motivera
indragningarna — motionären känner dock icke huruvida Ronnebys
sjömanshus också givit anledning till dessa ämbetsverkets klagomål — böra
knappast anses vara tillräckligt bärande skäl för en åtgärd beträffande ett
samhälle som Ronneby, med de starka sakliga skäl, som synas föreligga för
bibehållande av dess sjömanshus. Det torde ligga inom möjligheternas område
för kommerskollegium att på lämpligt sätt bättra, om brist just härföreligger
i rapportförhållandena.»
I motionen nr 328 har föreslagits, att kommerskollegii av Kungl. Maj:t
upptagna förslag till omorganisation av rikets sjömanshus, evad det berör
Falkenbergs sjömanshus, icke måtte vinna riksdagens bifall.
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört:
»I Kungl. Maj:ts proposition nr 1 under tionde huvudtiteln punkt 24 beröres
kommerskollegii förslag till omorganisation av rikets sjömanshus och de indragningar
av befintliga sjömanshus, som eventuellt skulle bliva en följd härav.
Uti ifrågavarande förslag, som endast avser att vara en provisorisk
organisationsändring av mera begränsad art, föreslås bland annat, att 13
av de nuvarande sjömanshusen skulle indragas, däribland Falkenbergs. Då
av departementschefens yttrande i propositionen den möjligheten synes föreligga,
att denna begränsade omorganisationen skulle träda i kraft redan
den 1 januari 1929, får jag, evad det berör Falkenbergs sjömanshus eventuella
indragning, framhålla följande.
Den av kommerskollegium åberopade utredningen grundar sig på rådande
sjöfartsförhållanden under tiden 1917—1918, d. v. s. den tid, under vilken
vår sjöfartsnäring arbetade under rent abnorma betingelser. Att det
statistiska material, varpå denna utredning bygger, även evad det gäller
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 3!)
våra västkuststäder, icke nu kan ligga till grund för en omorganisation,
synes mig alldeles givet.
Vad Falkenbergs hamn och dess sjöfart beträffar, har den genomgått en
betydande förändring sedan dess. Hamnen har blivit om- och nybyggd
för en kostnad av cirka 700,000 kronor, och även oceangående fartyg kunna
nu anlöpa densamma. En ny fartygsslip uppfördes år 1927 för en kostnad
av cirka 40,000 kronor. Under år 1927 utgjorde antalet in- och utgående
fartyg 1,594 stycken med sammanlagt 198,822 registerton. Motsvarande
siffror år 1917 voro 400 och 17,259. Antalet på- och avmönstringar år
1926 voro 206 stycken, under det att antalet 1922 utgjorde 74 stycken.
Sjömanshusets kapitaltillgångar uppgingo vid 1926 års slut till 39,381
kronor 21 öre. Under samma år utdelades i understöd och pensioner
2,763 kronor 25 öre.
Det synes mig, att en indragning av sjömanshuset skulle verka i rakt
motsatt riktning mot vad Falkenbergs stad åsyftade genom det stora hamnbyggnadsarbetet.
Detta syfte har varit att i högsta möjliga grad underlätta
och öka sjöfarten; indragningen av sjömanshuset skulle motarbeta detta
syfte genom att beröva hamnen alla de fördelar ett sjömanshus medför.
Några bärande skäl för en indragning kan jag således icke finna. De
av kommerskollegium anförda olägenheterna, ’att förmå sjömanshusdirektionerna
till att besvara skrivelser och avlämna uppgifter, — ävensom
vederbörandes skyldighet i avseende å de värnpliktiges redovisning’ äger
icke tillämpning på Falkenbergs sjömanshus, enligt vad av vederbörande
tjänsteman inom kommerskollegium till mig uppgivits. Ej heller kan den
lilla besparingen av 400 kronor om året, som utgör hela statsbidraget, få
utgöra något verkligt skäl för indragningen.»
I en till statsutskottet ingiven skrivelse har Norrbottens och Västerbottens
läns handelskammare framlagt vissa omständigheter, som enligt handelskammarens
mening talade emot en partiell omorganisation av sjömanshusen,
och särskilt vänt sig mot förslaget om indragning av sjömanshusen i Skellefteå
och Piteå.
Slutligen har Piteå handels- och sjöfartsnämnd i en till statsutskottet
ingiven skrivelse på anförda skäl uttalat sig mot indragning av sjömanshuset
i Piteå.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, föreligger sedan ett antal år tillbaka
ett inom kommerskollegium av särskilt tillkallade sakkunniga utarbetat
förslag till omorganisation av sjömanshusen, vilket förslag dock
ännu icke undergått slutlig bearbetning inom kollegium.
Enligt vad den ovan lämnade redogörelsen utvisar, har emellertid kommerskollegium
nu ifrågasatt en provisorisk organisationsändring av sjömanshusen
och i sådant hänseende föreslagit indragning från och med
den 1 januari 1929 av 13 sjömanshus samt ny indelning av riket i sjömanshusdistrikt
och ny indelning av sjömanshusen å de olika sjörullföringsområdena
ävensom hemställt om vidtagande av vissa i sammanhang med
berörda förslags genomförande påkallade åtgärder, såsom ändringar i
Utskottets
yttrande.
40
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
gällande sjömanshusförordning, meddelande av föreskrift rörande förvaltning
av och fördelning mellan de kvarblivande sjömanshusen av de indragna
sjömanshusens tillgångar samt utverkande hos riksdagen av årligt
understöd å allmänna indragningsstaten åt en befattningshavare vid ett av
de till indragning ifrågasatta sjömanshusen m. m. Departementschefen
har ock uttalat sig för att vissa förenklingar och förbättringar i sjömanshusens
organisation och vad därmed sammanhänger vidtagas.
Med anledning härav får utskottet såsom sin mening framhålla, att*
oaktat det synes önskvärt, att dylika förenklingar så snart ske kan genomföras,
det icke synes utskottet lämpligt att, innan slutlig ståndpunkt
kunnat tagas till omorganisationsfrågan i hela dess vidd, nu vidtaga indragning
av vissa sjömanshus och i samband därmed verkställa ny sjömanshusdistriktsindelning
och ny indelning av sjömanshusen å de olika
sjörullföringsområdena. Utskottet kan sålunda icke dela kommerskollegii*
av departementchefen förordade förslag härutinnan.
Vad angår storleken av statsbidraget för det ändamål, varom fråga är*
har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att detsamma även för budgetåret
1928—1929 upptages med samma belopp, som under de senare åren
beviljats, eller 162,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
a) att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, å riksstaten för budgetåret
1928—1929 till ersättning åt sjömanshusen anvisa
ett extra anslag av 162,000 kronor för beredande under
år 1928 åt sjömanshusen av skälig ersättning för
dem åliggande bestyr med värnpliktigas inskrivning
och redovisning samt för andra dem åvilande uppgifter
för statsverkets räkning;
b) att herr Törnkvists ovanberörda motion, 11:234*
må anses besvarad genom vad utskottet ovan anfört;
samt
c) att herr Anderssons i Falkenberg motion, 11:328*
likaledes må anses besvarad genom vad utskottet ovan
anfört.
Läkarunder- 22:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 25)
SOjsjöfolkaV oc^ under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 114 och 115) i
[25.] ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till läkarundersökning av sjöfolk i
enlighet med i statsrådsprotokollet över handelsärenden
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
41
den 4 januari 1928 angivna grunder för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 35,000
kronor.
23:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 116) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för budgetåret 1928—1929 anvisa till
arvode med 2,000 kronor åt envar av två dispaschörsassistenter,
anställda den ene i Stockholm och den andre
. i Götehorg, ett extra anslag av 4,000 kronor.
24:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 117) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till täckande av den å Sverige för
år 1928 belöpande delen av kostnaderna för uppehållande
av internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten
å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
förslagsanslag av 9,500 kronor.
25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att, i avbidan
på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till bestridande
av drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg för
budgetåret 1928—1929 beräkna ett extra förslagsanslag av 300,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 16 mars
1928 dagtecknad proposition, nr 198, vilken hänvisats till statsutskottets
förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen att
— med uteslutande av den i förslaget till riksstat för budgetåret 1928—1929
under rubriken Uppbörd i statens verksamhet uppförda inkomsttiteln: »Avgifter
för isbrytarhjälp» å 160,000 kronor — till bestridande av drift- och
underhållskostnader för statens isbrytarfartyg under sagda budgetår anvisa
ett extra förslagsanslag av 300,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till nyssnämnda
statsrådsprotokoll.
Arvoden åt två
dispaschörsassistenter.
[26.]
Bidrag till
uppehållande
av internationell
patrulleringstjänst
i norra
Atlanten.
[27.]
Drift- och
underhållskostnader
för
statens
isbrytarfartyg.
[28.]
På Kungl. Maj:ts framställning har riksdagen för hudgetåret 1927—1928,
liksom förut för vartdera av hudgetåren 1925—1926 och 1926—1927, till be
-
42
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
stridande av drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg anvisat
ett extra förslagsanslag av 140,000 kronor.
Till täckande av statsverkets berörda kostnader för fartyget är för närvarande
vidtagen en provisorisk förhöjning, med vissa modifikationer, av
fyr- och båkavgiften. Närmare bestämmelser härom återfinnas i eu den 15
januari 1926 utfärdad kungörelse (nr 6).
Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 4 januari 1927 av frågor, tillhörande
regleringen av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel för
innevarande budgetår, anmälde departementschefen, att drift- och underhållskostnaderna
för statsisbrytaren under budgetåret 1925—1926 högst avsevärt
överskridit det för samma tid beräknade anslagsbeloppet, samt meddelade
tillika, att även under ishrytarsäsongen 1926—1927 utgifterna för fartygets
drift- och underhåll, efter vad redan då kunde bedömas,'' icke på långt när
komme att rymmas inom ramen för anslaget. Så har också blivit fallet.
Drift- och underhållskostnaderna för fartyget uppgingo för budgetåret 1925—
1926 till 190,717 kronor 42 öre och för budgetåret 1926—1927 till 274,661
kronor 44 öre.
Vid berörda föredragning förordade departementschefen emellertid, att
anslaget i fråga skulle för budgetåret 1927—1928 uppföras med oförändrat
belopp, 140,000 kronor. Skälet härför vore, att med hänsyn till den korta
tid, under vilken statsisbrytaren då varit i verksamhet, ytterligare erfarenhet
syntes böra vinnas såväl för verkställande av noggrannare kostnadsberäkningar
som för avgörande av väckt fråga om uttagande av avgifter för
visst biträde av fartyget.
Enligt vad statsprotokollet utvisar, uppdrog Kungl. Maj:t den 9 september
1927 med anledning av de skedda överskridandena av anslaget åt marinförvaltningen
och kommerskollegium gemensamt att efter verkställd utredning
till Kungl. Maj:t inkomma dels med möjligast noggranna beräkningar
av drift- och underhållskostnaderna för statens isbrytarfartyg, dels ock med
förslag i fråga om täckande av samma kostnader.
Sedermera framlade chefen för sjöförsvarets kommandoexpedition i eu
den 10 november 1927 dagtecknad skrivelse förslag till viss anordning för
tillgodoseende av statsisbrytarens bemanning i vad angår manskapet. Förslaget,
som är byggt på den förutsättningen att flottans personalstater icke
komma att innefatta för sagda bemanning erforderliga beställningar, utmynnar
bland annat däri, att bemanningen sammansättes av från flottans
tjänst avgående eller avgånget manskap ävensom av värnpliktiga och att
de erforderliga kostnaderna för samma personals avlöning, beklädnad och
bespisning, uppskattade till omkring 30,000 kronor, bestridas från anslag
under tionde huvudtiteln.
I häröver gemensamt avgivet yttrande hava marinförvaltningen och chefen
för marinstaben uttalat, att förslaget, under ovan angivna förutsättning,
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
43
syntes erbjuda en lämplig väg att lösa bemanningsfrågan. På grund härav
hava dessa myndigheter tillstyrkt, att förslaget måtte försöksvis prövas.
Berörda förslag jämte det däröver avgivna yttrandet överlämnades därefter
till först nämnda myndigheter för att tagas i övervägande vid verkställande
av den genom Kungl. Maj:ts beslut den 9 september 1927 anbefallda utredning
rörande statsisbrytarens drift- och underhållskostnader.
I gemensam skrivelse den 28 januari 1928 hava marinförvaltningen
och kommerskollegium efter verkställd utredning avgivit förslag i förevarande
ämne. Det närmare innehållet av detta förslag återgives å sid.
5—20 i förenämnda statsrådsprotokoll den 16 mars 1928, vartill utskottet
tillåter sig hänvisa.
Över ämbetsverkens beräkningar av drift- och underhållskostnaderna
för statens isbrytarfartyg samt förslag i fråga om täckande av samma
kostnader ävensom vad de i sistberörda avseende i övrigt anfört har statsisbrytarnämnden
den 29 februari 1928 avgivit infordrat utlåtande, vilket
återgives å sid. 20—24 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»I det yttrande av den 31 januari 1924, vari särskilt tillkallade sakkunniga
förordade anskaffandet för statens räkning av ett isbrytarfartyg,
beräknade de sakkunniga — med utgångspunkt från att skötseln av fartyget
anförtroddes åt flottans varv samt att fartyget bemannades med
personal från flottan — kostnaderna för fartygets drift och underhåll per
gångdag till cirka 1,300 kronor, varav avlöningar omkring 75 kronor,
bränslekostnader 1,125 kronor och kostnader för förbrukningsartiklar 100
kronor. Därjämte räknade de sakkunniga med diverse maskin-, däcks- och
allmänna underhållskostnader till ett årligt belopp av 10,000 kronor.
I sitt den 18 februari 1924 efter remiss gemensamt avgivna utlåtande
över dessa kostnadsberäkningar förklarade sig kommerskollegium och lotsstyrelsen
icke hava någon annan erinran att framställa mot de sakkunnigas
driftkostnadskalkyl, än att dels posten å 10,000 kronor, avseende allmänna
underhållskostnader m. m., borde höjas med 10,000 kronor, dels ock bränslekostnaderna
syntes böra beräknas något högre än enligt nämnda kalkyl.
Med utgångspunkt från att isbrytarfartyget genomsnittligt sett skulle
behöva vara i gång under omkring 2 Va månader om året och i beredskap
ungefär samma tid, uppskattades den årliga kostnaden för fartyget på
följande sätt:
Under gång 2 Va månader .................................................... kronor 112,500
I beredskap 2 Va » ..................................................... » 7,500
Diverse maskin-, däcks- och allmänna underhållskostnader »_ 20,000
Summa kronor 140,000.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
När ovan angivna beräkningar på sin tid verkställdes, d. v. s. innan
statsisbrytaren tagits i bruk, saknades givetvis alla sådana erfarenheter,
varpå man nu kan bygga med ledning från redan utförda expeditioner
med fartyget. Väsentliga svårigheter kvarstå emellertid i allt fall fortfarande
för ett tillförlitligt bedömande av de med statsisbrytarens verksamhet
förenade kostnaderna. Omfattningen av fartygets verksamhet är
ju väsentligen beroende av två omständigheter, nämligen dels isförhållandena,
dels ock de krav, som från sjöfartens sida ställas på fartygets medverkan.
Längden av den tidsperiod, varunder fartyget är i verksamhet,
d. v. s. den årliga expeditionens varaktighet, liksom ock intensiteten av
det utförda arbetet, d. v. s. fartygets gångtid, äro de huvudsakliga faktorer,
som inverka på kostnadsfrågan. Medan år 1924 beräknades en expedition
av 5 månaders varaktighet och en gångtid under 2 V2 månader
av 12 timmar per dygn, har man nu faktiskt att räkna med en expedition
av 6 månaders varaktighet — under budgetåret 1926—1927 var fartyget
i verksamhet 6 Va månader — och en gångtid under 5 månader av 12
timmar per dygn. Dessa omständigheter hava naturligtvis utgjort de väsentliga
anledningarna till att de på sin tid beräknade kostnaderna i så
betydlig mån överskridits.
Utöver de kostnader, som fortfarande för olika ändamål skola bestridas
av nu ifrågavarande anslag, äro att märka de nu framställda, av vederbörande
myndigheter tillstyrkta förslagen att kostnaderna för avlöning åt
en reservofficer samt för avlöningar m. m. åt fartygets manskapshemanning,
tillhopa 34,300 kronor, jämväl skulle utgå av detta anslag. För
egen del finner jag mig böra tillstyrka, att denna lösning av bemanningsfrågan
åtminstone försöksvis prövas.
De nu uppgjorda beräkningarna till drift- och underhållskostnader för
statens isbrytarfartyg sluta på ett belopp, vars höjd, på sätt statsisbrytarnämnden
uttalat, är ägnat att ingiva betänkligheter. Lika med nämnden
finner jag det därför nödvändigt, att en nedsättning i utgifterna i görligaste
män eftersträvas. Nämnden har också i fråga om de största i anslaget
ingående posterna, nämligen kostnaderna för brännolja, besättningens
avlöning och fartygets underhåll givit vissa anvisningar på huru
dessa kostnader, enligt nämndens mening, borde kunna avsevärt nedbringas,
och har nämnden omförmält sin avsikt att inom den närmaste tiden
framlägga ett förslag i fråga om reducering av fartygets personal. Då
jag nu oaktat de sålunda framhållna betänkligheterna ämnar förorda framställning
till riksdagen om äskande av ett anslagsbelopp, motsvarande de
av marinförvaltningen beräknade kostnaderna med avdrag för det mindre
belopp, som beräknas komma att inflyta för bogseringshjälp m. m., innebär
detta sålunda icke ett principiellt godtagande från min sida av de
uppgjorda beräkningarna. Enär emellertid, innan vare sig nämndens införväntade
förslag till nedbringande av personalkostnaderna eller övriga
av nämnden i besparingssyfte gjorda erinringar kunnat underkastas er
-
Stutsutskotlets utlåtande Nr 10.
45
forderlig prövning, fastare hållpunkter saknas för ett bedömande av den
minskning av kostnaderna, som må kunna uppnås, hemställer jag, att anslaget
till fartygets drift- och underhållskostnader nu upptages med ett
belopp av 300,000 kronor Jag förutsätter därvid att, på sätt erfarenheten
visat önskvärt, med detta anslag får täckas även kostnaden för sådana
mindre kompletteringar och förbättringar av den maskinella utrustningen
av fartyget m. in., som, ehuru icke direkt hänförliga till det årliga underhållet,
svårligen kunna undgås på ett fartyg av denna sort och storlek.
Beträffande därefter frågan om sättet för täckandet av samma kostnader
hava ju såväl Kungl. Maj:t som riksdagen hittills hävdat den uppfattningen,
att berörda kostnader böra täckas av dem, som kunna tänkas hava nytta
av isbrytarfartygets verksamhet. Det är också i anslutning till denna
syn på frågan som den förut omförmälda höjningen av fyr- och båkavgiften
tillkommit.
Nu har visserligen kommerskollegium med utgångspunkt från de i ovannämnda
statsrådsprotokoll över handelsärenden den 9 september 1927 skisserade
grunderna utarbetat ett förslag, enligt vilket skillnadsbeloppet
mellan de verkliga kostnaderna för isbrytarens verksamhet och sjöfartens
bidrag till samma verksamhet skulle gäldas genom sammanskott från respektive
norrländska hamnar och lastageplatser. Men kollegium har samtidigt
med ifrågavarande förslags avgivande framhållit vissa skäl, som
enligt kollegii mening starkt motiverade, att statsverket självt borde vidkännas
de kostnader, varom här är fråga. I allt fall har kollegium förklarat
sig avstyrka, att åtminstone för närvarande några åtgärder vidtoges
i det i merberörda statsrådsprotokoll angivna syfte.
De av kollegium framhållna skälen för ett uppskov med förevarande
frågas avgörande äro i huvudsak följande.
Fastställandet av särskilda grunder för uttagande av vederlag för den
del av de med statsisbrytarens verksamhet förbundna kostnaderna, som
icke täckas av den förhöjda fyr- och båkavgiften, måste i viss mån innebära
ett föregripande av prövningen av de s. k. sjöfartsavgiftssakkunnigas
förslag, i vad detta byggde på att — liksom enligt de sakkunnigas förslag
fyr- och båkavgiften i allmänhet icke skulle uttagas med större belopp
än som kunde beräknas vara erforderligt för täckande av kostnaderna
för fyr- och båkväsendet, medan den andra hälften av samma kostnader
skulle täckas av det allmänna — hälften av kostnaden för statsisbrytarens
verksamhet skulle bestridas av statsmedel. Innehållet av det utav kollegium
framlagda förslaget utvisade ytterligare, i vad detsamma utginge
ifrån att debiteringen å lastageplatserna av bidrag till fartygets drift- och
underhållskostnader skulle bygga på uppbörden av grundpenningar, att
förslaget, därest detsamma skulle bliva gällande för all framtid, skulle
verka föregripande å prövningen av nyssnämnda sakkunnigas förslag, i
vad detta innebure, att grundpenningarna skulle ställas på successiv av
-
46
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
skrivning. Kollegium, å vilket det ankomme att i sinom tid i första hand
taga ställning till de sakkunnigas olika förslag, hade emellertid velat
framhålla, att, då kollegium ansett sig hava varit direkt uppfordrat att
framlägga ett förslag till åtgärder för täckande av nu ifrågavarande kostnader,
kollegium icke ansett sig för sin del i och med avgivandet av sådant
förslag hava slutligt bedömt de sakkunnigas utredning utan hava
giltig anledning att betrakta sitt förslag i förevarande ämne såsom uppslag
till ett allenast provisoriskt ordnande*av frågan.
Statsisbrytarnämnden har för sin del uttalat, att det framlagda förslaget
lede, vilket också kollegium framhållit, av åtskilliga brister av den art,
att detsamma enligt nämndens mening icke syntes ägnat att, åtminstone
i dess nuvarande skick, läggas till grund för en tillfredsställande lösning
av frågan. Utöver vad kollegium i sådant hänseende framhållit, betecknar
nämnden såsom en heaktansvärd brist hos förslaget det förhållandet, att
detsamma icke pålägger alla hamnar i riket skyldighet att bidraga till
täckande av nu ifrågavarande del av kostnaderna för statsisbrytarverksamheten.
Därest vissa hamnar bleve skyldiga att, på sätt som föreslagits, erlägga
bidrag till isbrytarkostnaderna, syntes de icke utan berättigande föranledas
att ställa större krav på statlig isbrytarhjälp, vilka icke alltid kunde tänkas
bliva uppfyllda utan att äventyra en rationell plan för och ledning
av isbrytarverksamheten.
Nämnden framhåller vidare nödvändigheten av att, för att få kollegii
förslag allsidigt prövat, före frågans avgörande lämna vederbörande intressenter
— hamnarna och näringslivet genom respektive korporationer —
tillfälle att uttala sig om förslaget. En dylik hänvändelse har synts
nämnden jämväl vara betingad av skäligheten att ej utan vederbörandes
hörande pålägga dem den nu ifrågasatta bidragsskyldigheten.
Slutligen har nämnden erinrat om ett av nämnden själv på sin tid framlagt
uppslag till avgiftsfrågans lösning, vilket nämnden ansåge väl förtjäna
att närmare utredas och framläggas i sådan form, att det kunde
före ett avgörande av förevarande fråga vägas mot kollegii förslag.
Med anledning av vad sålunda från ej mindre kommerskollegii än även
statsisbrytarnämndens sida framhållits som skäl för ett uppskov tillsvidare
med ställningstagandet till nu ifrågavarande spörsmål, anser jag mig tyvärr
icke nu kunna framlägga något förslag i det syfte, som i förenämnda
statsrådsprotokoll den 9 september 1927 ursprungligen avsetts. I avvaktan
på slutlig prövning av det förslag i ämnet, som efter den utredning i
ärendet, som ytterligare erfordras, kan framkomma, lärer det sålunda icke
kunna undgås att merkostnaderna för statsisbrytarens verksamhet tillsvidare
gäldas, liksom hittills, utan att särskilda medel ställas till förfogande
för ändamålet. Enligt vad chefen för finansdepartementet meddelat,
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 47
kunna för täckande av nu ifrågavarande del av analaget i fråga medel
beredas å riksstaten.»
I likhet med departemenschefen har utskottet ansett de nu uppgjorda
beräkningarna till drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg
uppgå till sådant belopp, att detsammas storlek är ägnat att ingiva betänkligheter.
En nedsättning i utgifterna synes för den skull, så långt
möjligt är, böra eftersträvas. Med hänsyn till de omständigheter, som
anförts till stöd för upptagande av anslaget till det nu äskade beloppet,
har utskottet emellertid ansett sig icke kunna motsätta sig Kungl. Maj:ts
förslag härutinnan.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till bestridande av drift- och underhållskostnader
för statens isbrytarfartyg under budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av
300,000 kronor.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående uteslutande av den i förslaget
till riksstat för budgetåret 1928—1929 under rubriken Uppbörd i
statens verksamhet uppförda inkomsttiteln: »Avgifter för isbrytarhjälp»
å 160,000 kronor kommer utskottet att framdeles avgiva yttrande.
Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att höja det ordinarie
reservationsanslaget till reseunderstöd åt personer, som önska i främmande
länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen
hörer, nu 3,000 kronor, med 1,000 kronor till 4,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 122 och 123 i statsrådsprotokollet.
Det ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd åt personer, som önska
i främmande länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen
hörer, förut 6,000 kronor om året, blev för ett vart av åren 1916, 1917
och 1918 å riksstaten upptaget med ett till 3,000 kronor nedsatt belopp. Efter
att för år 1919 hava varit helt indraget uppfördes anslaget i riksstaten för
år 1920 med 3,000 kronor samt höjdes därefter för ett vart av åren 1921
och 1922 ånyo till 6,000 kronor. För tiden 1 januari—30 juni 1923 liksom
ock för budgetåren 1923—1924, 1924—1925 och 1925-—1926 var anslaget i
riksstaten upptaget utan angivet belopp. För ett vart av budgetåren 1926
—1927 och 1927—1928 är anslaget ånyo uppfört med 3,000 kronor.
Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, har på grund av hittills förefintliga
besparingar å anslaget ett belopp av omkring 4,000 kronor stått till
Utskottets
yttrande.
Reseunderstöd
åt personer,
som önska i
främmande
länder förvärva
ökad
insikt och
skicklighet i
vad till bergshanteringen
hörer.
[29.]
Utskottets
yttrande.
Befrämjande
allmänhet av
slöjderna.
[30.]
Utskottets
yttrande.
48 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
kommerskollegii förfogande för reseunderstöd av nu ifrågavarande slag. Då
ett bibehållande av anslaget vid dess nuvarande storlek skulle nödvändiggöra
inskränkning i utdelningen av reseunderstöden, har anslaget för nästkommande
budgetår ansetts böra ökas med det nu föreslagna beloppet.
Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, får alltså
hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget
till reseunderstöd åt personer, som önska i främmande
länder förvärva ökad insikt och skicklighet i
vad till bergshanteringen hör, nu 3,000 kronor, med
1,000 kronor till 4,000 kronor.
27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att i riksstaten för
budgetåret 1928—1929 upptaga
dels det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av slöjderna»
ingående anslaget till manufakturernas befrämjande med 4,000 kronor,
dels ock de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen med följande
belopp, nämligen
reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena
med 15,000 kronor,
reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan
mindre industri med 5,400 kronor,
reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom
industri och hantverk med 7,100 kronor
och reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade
tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen, med 7,500 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 124—127 i statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning överensstämmer med det för sistlidet
års riksdag i ämnet framlagda förslaget med undantag därav, att
benämningen å det nuvarande anslaget till reseunderstöd åt verkmästare
och förmän ändrats så, att anslaget uttryckligen kommer att omfatta såväl
verkmästare och förmän inom industrien som sådana inom hantverket.
Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit riksdagen har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928—
1929 upptaga
a) det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
49
allmänhet av slöjderna» ingående anslaget till manufakturernas
befrämjande med 4,000 kronor,
samt
b) de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen
med följande belopp, nämligen
reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare i
de särskilda näringsyrkena med 15,000 kronor,
reservationsanslaget till reseunderstöd åt läkare av
hantverk och annan mindre industri med 5,400 kronor,
reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare
och förmän inom industri och hantverk med 7,100
kronor
och reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt
och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig åt
bergshanteringen, med 7,500 kronor.
28:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 31) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.
128 och 129) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, åt föreningen för svensk hemslöjd
såsom bidrag till uppehållande av dess verksamhet för
budgetåret 1928 — 1929 anvisa ett extra anslag av 8,000
kronor.
Understöd
åt föreningen
för svensk
hemslöjd.
[31.]
29:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) och under hänvis- Understöd åt
ning till vad statsrådsprotokollet (sid. 130—132) i ämnet innehåller, får ut- svenska slöjdskottet
hemställa, föreningen.
[32.1
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, åt svenska slöjdföreningen såsom
bidrag för uppehållande av dess verksamhet under år
1928 å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra anslag av 10,000 kronor.
30:°) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att till arvoden åt Arvoden åt
torvingenjörer m. m., i enlighet med vad av chefen för handelsdepartemen- torvingenjorer
tet förordats, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 30,700 ?'' m''
kronor. L33.J
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 132—136
i statsrådsprotokollet.
Torvstatens personal, som vid 1917 års ingång utgjordes av fem personer,
förstärktes sedermera successivt, så att den vid 1920 års ingång uppBihang
till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 10 häft. (Nr 10.) 4
50 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
gick till elva personer, nämligen en förste torvingenjör, fyra torvingenjörer,
tre torvassistenter och tre torvbiträden. Denna personal bibehölls även under
åren 1921 och 1922. Härefter har en betydande minskning av personalen
genomförts. En torvassistenttjänst och de tre torvbiträdesbefattningarna indrogos
från och med 1923 års ingång, en torvingenjörsbefattning och de två
återstående torvassistenttjäns terna från och med den 1 juli samma år.
Efter dessa reduktioner utgöres torvstatens personal, som i sin helhet är
anställd på extra stat, för närvarande av en förste torvingenjör med ett
arvode av 6,400 kronor, varav 400 kronor, utgörande ortstillägg, få uppbäras
allenast under förutsättning, att han är bosatt i Stockholm, samt tre torvingenjörer,
var och en med ett arvode av 4,000 kronor. Utöver arvodena
utgår till envar av de nuvarande befattningshavarna personligt ålderstillägg
å 1,000 kronor.
Förutom de medel, som utgå till bestridande av de sålunda angivna
arvodena jämte ålderstillägg, sammanlagt 22,400 kronor, har för budgetåret
1927—1928 avsetts dels till rese- och traktamentspenningar åt nämnda fyra
befattningshavare ett belopp av 8,000 kronor, dels ock till skrivhjälp åt
förste torvingenjören ett belopp av 1,500 kronor. Det sammanlagda anslagsbeloppet
till torvstaten utgör sålunda för innevarande budgetår 31,900
kronor.
Vid jämförelse med det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag en minskning av anslaget med
1,200 kronor.
Denna minskning skulle åstadkommas genom indragning från och med
den 1 maj 1929 av den — liksom fallet är med övriga befattningar å torvstaten
— å extra stat uppförda förste torvingenjörstjänsten, vars nuvarande
innehavare ansetts vid nämnda tidpunkt böra komma i åtnjutande av pension,
varefter de med sagda tjänst förenade göromålen skulle handhavas av
en hos kollegium redan anställd ordinarie tjänsteman.
Till avlönande av en förste torvingenjör under tiden 1 juli 1928—30 april
1929 och tre torvingenjörer under hela budgetåret 1928—1929 har sålunda
avsetts ett belopp av (5,000 -j- 333: 3 3 —(— 12,000) 17,333 kronor 33 öre. I anslutning
härtill har anslagsposten till personliga ålderstillägg ansetts böra upptagas
med (833:3 3 + 3,000) 3,833 kronor 33 öre. För beredande av tillfällig
skrivhjälp åt förste torvingenjören och, efter dennes avgång, åt den tjänsteman
inom kollegium, som skulle komma att handlägga de förstnämnde tjänsteman
nu åvilande göromål, har enahanda belopp, som hittills utgått, eller
1,500 kronor, synts böra ställas till förfogande. Vad slutligen angår den i
nu ifrågavarande anslag ingående posten till resekostnads- och traktamentsersättning
åt torvstatstjänstemännen har kommerskollegium återupprepat sin
beträffande anslag till torvstaten för löpande budgetår gjorda hemställan, att
från denna post skulle, i den mån densamma efter bestridandet av nyssnämnda
kostnader därtill försloge, få utgå jämväl expensersättning, om högst
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
51
500 kronor, åt envar av de tre torvingenjörerna. Då departementschefen,
lika med kollegium, med stöd av den förebragta utredningen kommit till
den uppfattningen, att dessa tjänstemäns utgifter för tjänsten torde för var
och en av dem uppgå till minst nämnda belopp, och då samtidigt den möjlighet
för dem att erhålla fyllnad i sina inkomster genom utförande av
uppdrag för enskilda, varmed statsmakterna räknat, under nuvarande förhållanden
endast i obetydlig mån syntes existera, har departementschefen
ansett det vara av billighetsskäl väl motiverat att tilldela dem dylik ersättning
att utgå i den ordning, som av kollegium förordats. För beredande
av dessa expensersättningar erfordras emellertid icke någon höjning
av postens nuvarande belopp.
Då utskottet ansett sig böra ansluta sig till vad departementschefen under
förevarande punkt anfört och föreslagit, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må till arvoden åt torvingenjörer m. m.,
i enlighet med vad av chefen för handelsdepartementet
i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 4 januari
1928 förordats, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra anslag av 30,700 kronor.
31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att under de av
chefen för handelsdepartementet tillstyrkta villkor såsom bidrag till Sveriges
hantverksorganisations verksamhet under år 1928 å riksstaten för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 136—138 i statsrådsprotokollet.
Åt Sveriges hantverksorganisation har för åren 1913—1922 såsom bidrag
till dess verksamhet lämnats statsunderstöd med 7,000 kronor årligen, varav
för ett vart av åren 1914—1922 4,000 kronor beviljats av riksdagen å extra
stat och 3,000 kronor anvisats av Kungl. Maj:t ur manufakturförlagslånefonden.
Å riksstaten för budgetåret 1923—1924 anvisades såsom bidrag
till föreningens verksamhet under år 1923 ett extra anslag av 3,000 kronor.
För år 1924 nedsattes anslaget till 2,500 kronor. Med sistnämnda belopp
har anslaget utgått även för ett vart av åren 1925—1927. Något understöd
av fondmedlen har för sistnämnda fem år icke tilldelats föreningen.
Rörande utbetalningen av det av riksdagen för år 1927 till organisationen
beviljade anslaget har Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter genom beslut
den 8 april samma år, varvid stadgats skyldighet för organisationen att
före den 1 maj 1928 till chefen för handelsdepartementet avgiva redogörelse
för användningen av understödet och berättelse rörande organisationens
verksamhet under år 1927, att efter beprövande av redaktionen för svensk
hantverkstidning offentliggöra reseberättelser, som av idkare av hantverk
och annan mindre industri ävensom av arbetare i de särskilda närings
-
Utskottets
yttrande.
Understöd till
Sveriges
hantverksorganisation.
[34.]
52 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
yrkena avgivas rörande av dem med statsmedel företagna studieresor, samt
att till kommerskollegium avlämna 80 exemplar av organisationens publikationer
för att genom kollegii försorg utdelas till de tekniska undervisningsanstalterna
för deras bibliotek samt till användande såsom belöning åt därav
förtjänta lärjungar vid dessa undervisningsanstalter.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena inom första
kammaren, nr 102, av herr A. Antonsson och den andra inom andra kammaren,
nr 93, av herrar A. Andersson i Falkenberg och Axel Lindqvist,
vari hemställts,
dels att riksdagen utöver, vad som av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
under tionde huvudtiteln äskats, måtte såsom bidrag till Sveriges
hantverksorganisations allmänna verksamhet under år 1928 å riksstaten för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor, således tillhopa
4,000 kronor,
dels ock att riksdagen måtte såsom bidrag till Sveriges hantverksorganisations
verksamhet genom hantverksinstitutet under år 1928 å riksstaten
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna.
Vid anmälan av frågorna om statsbidrag till det av Sveriges hantverksorganisation
inrättade hantverksinstitutets verksamhet samt sagda organisations
allmänna verksamhet har departementschefen anfört följande:
»Det av Sveriges hantverksorganisation inrättade hantverksinstitutets verksamhet
har hittills i övervägande grad inriktats på sådan yrkesutbildning,
för vars främjande staten under åttonde huvudtiteln anvisat betydande anslag.
Med allt erkännande av den betydelse nämnda utbildning kan hava
och även visat sig hava dels som ett led i arbetet för höjande av yrkesutbildningen
i allmänhet inom såväl hantverket som vissa grenar av industrien,
dels ock som ett medel för fullföljande av institutets allmänna verksamhet
till hantverkets höjande, anser jag mig likväl icke kunna förorda,
att ett särskilt anslag upptages under tionde huvudtiteln för ifrågavarande
del av organisationens verksamhet. Det genom hantverksinstitutet bedrivna
arbetets tyngdpunkt ligger ju å den egentliga yrkesutbildningens plan och
med hänsyn därtill åtnjuter institutet, såsom ovan framhållits, betydande
understöd från av riksdagen för ändamålet anslagna medel. Därutöver åtnjuter
institutet ett rätt så avsevärt anslag från manufakturförlagslånefonden,
vilket anslag torde få anses utgöra ett lämpligt avpassat statsbidrag till de
kostnader för institutet, vilka kunna anses avse sådan allmän yrkesfrämjande
verksamhet för hantverket, som ej understödes av förenämnda under
åttonde huvudtiteln uppförda anslag. Jag saknar därför anledning tillstyrka
bifall till organisationens framställning, i vad den avser upptagande
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 53
till förmån för hantverksinstitutet av ett särskilt anslag å riksstatens tionde
huvudtitel.
Icke heller anser jag mig med hänsyn till statens allmänna besparingssträvanden
kunna förorda någon höjning av det å riksstaten för nu löpande
budgetår åt organisationen beviljade anslaget. Jag tillstyrker därför, att
för ändamålet uppföres'' ett anslag till enahanda belopp som det för vart
och ett av åren 1924—1927 beviljade eller 2,500 kronor.
För understödets åtnjutande torde motsvarande villkor böra gälla som de
genom Kungl. Maj:ts ovannämnda beslut för år 1927 fastställda.»
Vad först angår frågan om upptagande under förevarande huvudtitel av utskottets
särskilt anslag för det av Sveriges hantverksorganisation inrättade hant- yttrande.
verksinstitutets verksamhet, har utskottet, i likhet med departementschefen
och på av honom anförda skäl, ansett sig icke kunna tillstyrka det härutinnan
väckta förslaget.
Då utskottet ej heller funnit sig böra förorda anvisandet av högre anslag
till ifrågavarande organisations allmänna verksamhet än Kungl. Maj:t ifrågasatt,
får utskottet sålunda hemställa,
att riksdagen må
a) , med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och med avslag å herr Antonssons samt herrar Anderssons
i Falkenberg och Lindqvists ovanberörda motioner,
1:102 och II: 93, i vad desamma avse det av
Kungl. Maj:t äskade anslaget och skilja sig från Kungl.
Maj:ts förslag, under de av chefen för handelsdepartementet
i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 4
januari 1928 tillstyrkta villkor såsom bidrag till Sveriges
hantverksorganisations verksamhet under år 1928 å
riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
anslag av 2,500 kronor; samt
b) avslå förenämnda motioner, i vad de avse anslag
till berörda verksamhet genom hantverksinstitutet.
32:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att Befrämjande
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga kommerskollegium att en- av ■prak??s!c,
.... „ , ^, „ larlmgsutbild
ligt
de av Kungl. Maj: t senast föreskrivna grunder bevilja statsunderstöd ning hos hantåt
hantverksmästare för utbildande av högst 75 lärlingar med utbildnings- verksmästaretid
från tidpunkt under budgetåret 1928—1929, [35.]
dels ock till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 17,875 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 138—142 i statsrådsprotokollet.
I enlighet med av Kungl. Maj:t därom gjord framställning anvisade 1917
års riksdag till statsunderstöd åt hant ver ksidkare för utbildande av lär
-
54
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
lingar samt till lärlingspremier å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst, å 8,000 kronor.
Sedan kommerskollegium avgivit förslag rörande användningen av sagda
anslag, fastställde Kungl. Ma.j:t den 2 november 1917, i huvudsaklig överensstämmelse
med kollegii förslag, dels bestämmelser rörande statsunderstöd
för utbildande av lärlingar och rörande statspremier åt dylika, dels
ock bestämmelser rörande statsunderstöd till hantverksföreningar, anslutna
till Sveriges hantverksorganisation, för utdelande av lärlingspremier.
Enligt dessa bestämmelser, vilka finnas i sin helhet intagna i det vid
statsverkspropositionen till 1918 års riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 14 januari 1918, skulle statsunderstöd
till mästare för utbildande av lärlingar utgå med 300 kronor för varje
lärling i den ordning, att 100 kronor utbetalades vid första, 75 kronor vid
andra och 50 kronor vid tredje årets slut, sedan för varje gång av ombud
för Sveriges hantverksorganisation avgivits utlåtande, huruvida mästaren,
för så vitt på honom ankomme, bedrivit lärlingens utbildande på ett för
utbildningens fullbordande vid tredje årets slut ändamålsenligt sätt. Återstående
75 kronor skulle utbetalas, sedan styrkt blivit, att lärlingen genom
avlagt prov eller på annat sätt visat sig vara utlärd i yrket. Dessutom
skulle lärling, för vars utbildande mästare erhållit statsunderstöd, och vilken
efter avlagt prov undfått Sveriges hantverksorganisations utlärlingsbevis,
vara berättigad till en utlärlingspenning av 20 kronor, varjämte, om
han i samband med tilldelandet av utlärlingsbevis jämväl fått sig tillerkänd
någon av Sveriges hantverksorganisations silvermedaljer, statspremium
av högst 100 kronor skulle kunna tilldelas honom. Slutligen skulle
genom hantverksföreningarnas försorg utdelas särskilda så kallade lärlingspremier,
för vilket ändamål understöd enligt närmare angivna grunder
skulle tillkomma hantverksföreningarna.
I fråga om planen för utbildningens anordnande finnas, utöver bestämmelsen
om lägst tre års lärotid, endast allmänt hållna föreskrifter. Sålunda
åligger det mästaren bland annat att bedriva lärlingens utbildande
på sådant sätt, att denne, för såvitt på mästaren beror, kan efter den föreskrivna
lärotidens utgång genom prov visa sig kompetent att erhålla hantverksorganisationens
utlärlingsbevis, samt att ställa sig till efterrättelse de
anvisningar eller föreskrifter rörande lärlingsutbildningen, som av kommerskollegium
eller eljest kunna komma att utfärdas.
Anslagsbeloppen till statsunderstöd åt hantverksmästare samt till utlärlingspenningar
och statspremier hava utgått med synnerligen varierande
belopp, beroende därpå, att anslag ej anvisats samtidigt för understöd till
fullständig utbildning av en lärlingsgrupp i taget utan endast för ett läroår i
sänder, att understöden ökats såväl till storlek — från 300 kronor till 400
kronor — som antal — från 50 till 75 — ävensom att de, från att till en
början hava anvisats i förskott för ett läroår, sedan utgått i efterskott
och successive helt avskrivits. I detta hänseende må nämnas, att an
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
55
slagsbeloppet varierat mellan lägst 5,000 kronor för 1918 och högst 24,945
kronor för 1922. Beträffande förhöjningen med 100 kronor i det för varje
lärling beräknade understödet är att märka, att detta belopp så fördelats,
att de till mästaren under de tre utbildningsåren utgående bidragen ävensom
det belopp, mästaren erhållit, då lärling blivit utlärd, ökats vart och
ett med 25 kronor. Efter år 1922 har anslag för utbildande av nya lärlingsgrupper
utgått först för löpande budgetår. Anvisandet av berörda
anslag utgör en följd av 1926 års riksdags beslut. I enlighet med detta
beslut har nämligen Kungl. Maj:t bemyndigat kommerskollegium att bevilja
statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande av högst 75 lärlingar med
utbildningstid från tidpunkt under budgetåret 1926—1927 samt förklarat,
att härvid skulle gälla de förut meddelade bestämmelserna. Anvisandet
av det för utbildningsverksamheten erforderliga anslagsbeloppet behövde
således icke ske förrän å nu löpande budgetårs riksstat.
Den av 1926 års riksdag först tillämpade principen om bemyndigande —
utan anslagsanvisning — beträffande igångsättande av utbildning av en ny
lärlingsgrupp har följts även vid 1927 års riksdag, därvid för budgetåret
1927 — 1928 lämnats motsvarande medgivande som för det nästföregående
budgetåret.
Understöd åt hantverksföreningar för utdelande av lärlingspremier hava
utgått med följande belopp, nämligen för vart och ett av åren 1918—1921
med 3,000 kronor, för år 1922 med 4,000 kronor, för budgetåret 1923 —1924
med 2,000 kronor samt för vart och ett av följande budgetår med 1,000
kronor. Det å riksstaten för budgetåret 1927—1928 anvisade anslaget till
befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare slutar å
ett sammanlagt belopp av 10,375 kronor.
Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av frågan om anslag till nu ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1928—1929 har departementschefen anfört
följande:
»I enlighet med kommerskollegii hemställan bör anslag, motsvarande understöd
enligt de fastställda bestämmelserna för de årsgrupper lärlingar, vilkas
utbildning jämlikt medgivande av 1926 och 1927 års riksdagar redan pågår,
anvisas å riksstaten för budgetåret 1928—1929.
Likaledes torde, såsom hittills varit fallet och kommerskollegium jämväl
föreslagit, något belopp nu böra ställas till förfogande för att användas till
understöd åt hantverksföreningar för utdelning av lärlingspremier. Det av
kollegium i dylikt hänseende ifrågasatta beloppet 2,000 kronor torde emellertid
böra nedsättas till 1,000 kronor eller till samma belopp, som för ändamålet
utgått under de fyra senaste budgetåren.
Då jag icke heller kan tillstyrka den av kollegium gjorda framställningen
om ökning av antalet lärlingar i den nya lärlingsgrupp, vars utbildning
bör påbörjas under nästkommande budgetår, förordar jag, att antalet lär
-
56
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
lingar i denna grupp sättes till samma antal, 75 stycken, för vilket understöd
under de senaste åren utgått.»
I sammanhang med förevarande förslag har utskottet till behandling förehaft
två likalydande motioner, väckta, den ena, inom första kammaren,
nr 101, av herr A. Antonsson och den andra inom andra kammaren, nr 94,
av herrar A. Andersson i Falkenberg och Axel Lindqvist, vari hemställts,
dels att riksdagen måtte medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga kommerskollegium
att enligt de av Kungl. Maj:t senast föreskrivna grunder
bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare för utbildande av utöver, vad
som av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln
äskats, ytterligare högst 25 lärlingar, således tillhopa högst 100 lärlingar
med utbildningstid från tidpunkt under budgetåret 1928—1929,
dels ock att riksdagen till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning
hos hantverksmästare för budgetåret 1928—1929 måtte utöver, vad som av
Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln äskats,
anvisa ytterligare ett extra anslag av 1,000 kronor, således tillhopa 18,875
kronor.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
»I skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 augusti 1927 har styrelsen för Sveriges
hantverksorganisation hemställt det täcktes Kungl. Maj:t hos riksdagen föreslå
anvisandet för budgetåret 1928—1929 av ett statsbidrag å 5,000 kronor
åt hantverksföreningar för utdelande av lärlingspremier samt att riksdagen
måtte medgiva det Kungl. Maj:t må bemyndiga kommerskollegium bevilja
statsunderstöd åt hantverksmästare för utbildande av 100 lärlingar med
utbildningstid från tidpunkt under budgetåret 1928—1929 samt att understödsbeloppet
per lärling måtte höjas från nuvarande 400 kronor till 500
kronor.
I utlåtande över denna hemställan har kungl. kommerskollegium i skrivelse
av den 25 augusti 1927 förordat, att antalet lärlingsplatser ökas från
förutvarande 75 till ovan angivna antal 100, varemot kommerskollegium
icke ansett sig kunna förorda någon höjning av understödsbeloppet, även
om en sådan kunde i och för sig anses befogad. Beträffande statsbidraget
åt hantverksföreningar har kommerskollegium inför Kungl. Maj:t förordat,
att understödsbeloppet liöjes från nuvarande 1,000 kronor till 2,000 kronor.
I statsverkspropositionen för innevarande år har Kungl. Maj:t emellertid
föreslagit riksdagen dels ett bibehållande av antalet lärlingsplatser 75 stycken
och dels ett bibehållande av tidigare statsunderstöd till hantverksföreningarna
med 1,000 kronor.
I anslutning till vad sålunda förekommit tillåta vi oss anföra följande:
Lärlingsrekryteringen är en av hantverkets allra viktigaste men samtidigt
också mest svårlösta frågor. Sveriges hantverksorganisation, som strävar för
att stärka hantverksnäringen bl. a. genom ett höjande av yrkesskickligheten
och för en ändamålsenligt bedriven lärlingsutbildning, har alltid ägnat hithörande
spörsmål en livlig uppmärksamhet. Organisationens önskningar,
att en lärlingslag måtte komma till stånd att stödja en dylik utbildning,
ha av olika orsaker ännu icke kunnat förverkligas. Visserligen hava statsmakterna
genom speciella åtgärder, enligt beslut av 1918 års riksdag, med
upprättandet av skolor avsedda för praktisk yrkesutbildning berett goda
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
57
möjligheter för de unga att även lära sig hantverksyrken. Riksdagen har
jämväl godkänt s. k. verkstadsskolor, avsedda att meddela rent praktisk
utbildning, men tydligt är att sådana icke kunna inrättas för alla slag av
yrken och icke på alla platser i riket, så att det är icke tänkbart att de
skulle kunna tillgodose hela det behov av yrkesutbildning, som förefinnes
landet runt. Jämsides med de möjligheter, som dessa skolor bereda, bör därför
alltfort förefinnas möjligheter för lärlingsutbildning hos hantverksmästare
på dennes verkstad, men torde det nog förhålla sig så att lärlingens utbildning
i viss mån kan bliva lidande, därest läromästaren ej erhåller någon
ersättning för det arbete och den kostnad, utbildningen medför.
Det antal lärlingar, 75 stycken, som Kungl. Maj:t upptagit i statsverkspropositionen
för budgetåret 1928—1929, är emellertid nästan försvinnande
litet i förhållande till det mångfaldigt större antal, som enligt sakkunnig
uppskattning skulle behöva utbildas under varje år. Det skulle i själva
verket leda till ganska betydande statsutgifter ifall erforderlig lärlingsutbildning
skulle understödjas i full utsträckning på här ifrågavarande sätt.
Ett understödjande i mindre utsträckning bidrager dock till att hålla lärlingsväsendet
vid liv och torde jämväl föranleda genom exemplets makt ett större
antal ungdomar att söka lärlingsutbildning, vilket i själva verket är ett livsvillkor
för hantverksnäringen. Enär de under föregående år beviljade statsunderstöden
för 75 lärlingar fullt tagits i anspråk och enär för innevarande
budgetår antalet ansökningar redan nu överskrider detta antal, synes det oss
högst behjärtansvärt att framställningen, förordad av kommerskollegium, att
antalet ökas till 100, vinner riksdagens beaktande. Beträffande slutligen
anslaget till hantverksföreningarna för utdelande av lärlingspremior så är
beloppet 1,000 kronor alltför ringa för att göra någon verklig effektiv nytta,
och blir detta belopp, om det skulle lika fördelas bland landets inemot 190
hantverksföreningar, försvinnande litet. Det synes oss sålunda även i detta
avseende behjärtansvärt, att den av kommerskollegium förordade höjningen
av understödsbeloppet från 1,000 kronor till 2,000 kronor beaktas.»
Vid prövning av förevarande förslag har utskottet funnit sig böra ansluta
sig till vad Kungl. Maj:t föreslagit med undantag därav att, då enligt utskottets
förmenande det nu anvisade beloppet å 1,000 kronor för understöd åt
hantverksföreningar för utdelning av lärlingspremier för nästkommande budgetår
är väl snävt tillmätt, utskottet, i likhet med kommerskollegium och
motionärerna, ansett en höjning av sagda belopp väl motiverad. Utskottet
får för sin del förorda, att beloppet, på sätt ifrågasatts, höjes till 2,000
kronor. Utskottet förutsätter emellertid härvid, att premier även må kunna
utdelas till i vederbörande yrke utlärda lärlingar, vars mästare icke erhållit
statsunderstöd för deras utbildning. Vid bifall härtill bör det av Kungl.
Maj:t äskade anslaget sålunda höjas från 17,875 kronor till 18,875 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förevarande
framställning och herr Antonssons samt herrar
Anderssons i Falkenberg och Lindqvists ovanberörda
motioner, 1:101 och II: 94,
TJtskottets
yttrande.
58
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Uppehållande
av den industriella
standardiseringsverksamheten.
[36.]
a) medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga kommerskollegium
att enligt de av Kungl. Maj:t senast
föreskrivna grunder bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare
för utbildande av högst 75 lärlingar med utbildningstid
från tidpunkt under budgetåret 1928 — 1929,
samt
b) till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning
hos hantverksmästare för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra anslag av 18,875 kronor.
33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att såsom bidrag
till uppehållande av den industriella standardiseringsverksamheten för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra anslag av 35,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 142—153
i statsrådsprotokollet.
Den 27 september 1922 fastställde Kungl. Maj:t stadgar för svenska industriens
standardiseringskommission, vars uppgift, bland annat, är att
befordra en riktigt avvägd standardisering inom industriell produktion och
teknisk verksamhet samt medverka till att härför erforderliga undersökningar
och arbeten utföras ävensom att utgöra centralorganisation för
standardiseringsarbetena inom landet.
Kommissionen utgöres av en av Kungl. Maj:t utsedd ordförande samt
minst 18, högst 24 ledamöter. Av ledamöterna, vilka väljas för en tid av
tre år, utses en av envar av cheferna för försvars-, kommunikations- och
handelsdepartementen. Övriga ledamöter utses av Sveriges industriförbund,
ingenjörsvetenskapsakademien, järnkontoret, svenska teknologföreningen m. 11.
sammanslutningar. Kommissionens räkenskaper granskas av två revisorer,
av vilka den ene utses av chefen för handelsdepartementet.
Genom beslut av Kungl. Maj:t den 23 maj 1924 tillerkändes kommissionen
ett understöd av 25,000 kronor, att utgå från manufakturförlagslånefondens
räntemedel med 15,000 kronor under år 1924 och 10,000 kronor under
år 1925.
Vidare har riksdagen till uppehållande av den industriella standardiseringsverksamheten
anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av
20,000 kronor, för budgetåret 1926—1927 ett dylikt anslag av 25,000 kronor
och för nu löpande budgetår ett dylikt anslag av 35,000 kronor.
Rörande utbetalningen av det för sistnämnda budgetår beviljade anslaget
har Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter genom beslut den 8 april 1927, varvid
föreskrivits, att ena hälften skulle utbetalas efter den 1 juli samma år och
återstoden, sedan kommissionen hos kommerskollegium på ett tillfredsställande
sätt styrkt, att från enskilt håll till den industriella standardiseringsverksamhetens
befrämjande lämnats antingen bidrag i penningar, utfört
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
59
arbete eller annan antaglig form eller ock utfästelser om dylikt bidrag till
belopp eller värde, motsvarande under budgetåret 1927—1928 minst liela
statsanslaget. Vidare har stadgats skyldighet för kommissionen att senast
den 1 oktober 1928 till chefen för handelsdepartementet och kommerskollegium
avlämna redogörelse för kommissionens verksamhet under tiden 1
juli 1927—30 juni 1928, vilken redogörelse jämväl skulle innefatta redovisning
för de lyftade anslagsmedlens användning.
Utöver nyssnämnda, av riksdagen beviljade anslag har Kungl. Maj:t såsom
ytterligare understöd till uppehållande av ifrågavarande verksamhet
ur manufakturförlagslånefonden anvisat för budgetåret 1925—1926 ett belopp
av 10,000 kronor samt för vartdera av budgetåren 1926—1927 och
1927— 1928 ett belopp av 15,000 kronor att till kommissionen utbetalas
under liknande villkor, som bestämts rörande utbetalningen av riksstatsanslaget.
I statsrådsprotokollet har vidare omförmälts, att Kungl. Maj:t beviljat
vissa ytterligare understöd för standardiseringsarbetets befrämjande, nämligen
dels såsom bidrag till resekostnader åt vissa personer för bevistande
av konferenser och dylikt, dels till ersättande av utav svenska teknologföreningen
förskotterade medel till täckande av svenska elektrotekniska
kommitténs årsavgifter till den internationella elektrotekniska kommissionen
m. m., dels ock såsom bidrag till standardiseringskommitténs deltagande i
viss utställning å byggnadsområdet. Slutligen hava under femte huvudtiteln
särskilda understöd utgått för arbetet med standardisering av byggnadsmaterial.
Enligt departementschefens nu framlagda förslag skulle för nästkommande
budgetår ett statsbidrag av 52,000 kronor ställas till förfogande för standardiseringsverksamhetens
uppehållande. Härav skulle 17,000 kronor utgå
ur manufakturförlagslånefondens räntemedel och 35,000 kronor, eller samma
belopp, som för innevarande budgetår beviljats, anvisas å riksstaten.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herr E. Nyländer väckt
motion, nr 236, vari hemställts, att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande
av den industriella standardiserings verksamheten för budgetåret
1928— 1929 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Vid behandlingen av frågan om statsbidrag för innevarande budgetår till
uppehållande av den industriella standardiseringsverksamheten uttalade statsutskottet
i sitt utlåtande nr 10, punkt 37, att utskottet, i anslutning till vad
departementschefen till stöd för sitt förslag i ämnet anfört, tillstyrkte, att
till uppehållande av sagda verksamhet anslag av statsmedel beviljades jäm
-
Utskottets
yttrande.
60
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
väl för nämnda budgetår. Vad anslagsbeloppet anginge, hade Kungl. Maj-.t
föreslagit, att detsamma skulle upptagas till 35,000 kronor, under det att
motionsvis ifrågasatts, att anslaget skulle bestämmas till 25,000 kronor eller
samma belopp, som beviljats för budgetåret 1926—1927. Även om utskottet
hade funnit skäl föreligga för en höjning av då utgående anslag, hade doek
utskottet ansett sig icke kunna förorda en så stor ökning av detsamma, som
Kungl. Maj:t äskat. För visso uppskattade utskottet värdet av det arbete,
som på ifrågavarande område nedlagts och alltjämt nedlades, men syntes
det utskottet, att med hänsyn till den betydelse, arbetet ägde för industrien,
kostnaderna borde i större omfattning än dittills bestridas av densamma.
På grund härav syntes anslaget för budgetåret 1927—1928 böra begränsas
till 30,000 kronor.
Kamrarna fattade olika beslut i frågan. Första kammaren biföll Kungl.
Maj:ts förslag, under det att andra kammaren biföll utskottets hemställan.
Genom gemensam omröstning beslöt riksdagen anvisa det av Kungl. Maj:t
äskade beloppet, 35,000 kronor.
Då utskottet nu till behandling förehaft frågan om anslag till uppehållande
av den industriella standardiseringsverksamheten under nästkommande
budgetår, har utskottet ansett sig böra vidhålla den uppfattningen,
att med hänsyn till den betydelse, standardiseringsarbetet äger för industrien,
kostnaderna för verksamheten böra i större omfattning än hittills bestridas
av densamma. Utskottet har emellertid med hänsyn till sistlidet års riksdags
ställningstagande till utskottets då framlagda förslag ansett sig böra
förorda, att för ändamålet i fråga anvisas samma belopp, som för innevarande
budgetår beviljats, eller 35,000 kronor. Utskottet kan därför icke biträda
det motionsvis väckta yrkandet.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herr Nyländers ovanberörda
motion, II: 236, i vad densamma skiljer sig
från Kungl. Maj:ts förslag, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom bidrag till uppehållande
av den industriella standardiseringsverksamheten
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag
av 35,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 61
34:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 37) att för verkställande
av undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges geologiska
undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade,
å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 70,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 153—159
i statsrådsprotokollet.
Under punkt 41 i tionde huvudtiteln av 1927 års statsverksproposition
föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för verkställande av undersökningsoch
försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges geologiska undersöknings
försorg vore eller kunde varda för kronans räkning inmutade, för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.
I skrivelse den 26 mars 1927, nr 10 A, anmälde riksdagen, bland annat,
att riksdagen bifallit Kungl. Majrts förberörda framställning.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet
till behandling förehaft en inom andra kammaren av herr H. Leo
väckt motion, nr 239, vari hemställts,
dels att riksdagen ville besluta, att i Kungl. Maj:ts proposition nr 1,
tionde huvudtiteln, under punkt 37 omförmält belopp måtte oförändrat utgå
med 100,000 kronor, att genom Kungl. Maj:t ställas till Sveriges geologiska
undersöknings förfogande på sätt, som i motiveringen till motionen angivits,
dels att ett belopp av 50,000 kronor ställes till Kungl. Maj:ts förfogande,
att efter framställning av Sveriges geologiska undersökning användas till
inköp av jordägarandelar i av staten inmutade fyndigheter å enskild mark
i de fall, där Kungl. Maj:t finner sådant förvärv vara till fördel för
staten.
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört föjande:
»Sedan år 1921 har riksdagen på framställning av Kungl. Maj:t årligen
beviljat anslag för bedrivande av malmletnings-, blottläggnings- och försvarsarbeten
för statens räkning inom vissa delar av Västerbottens län, det s. k.
Skellefteåfältet. Arbetena ha utförts eller omhänderhafts av Sveriges geologiska
undersökning, och anslaget har de två senaste budgetåren utgått
med 100,000 kronor per år.
Vid avlämnande av propositionen om fortsatt anslag vid fjolårets riksdag
anförde vederbörande departementschef, att ''åtskilliga av de under de senare
åren av Sveriges geologiska undersökning inom Västerbottens län påträffade
och för kronans räkning inmutade malmförekomsterna, även om en mera
exakt uppskattning därav ännu icke är möjlig, dock representera en nationell
tillgång, som med tämligen stor säkerhet kan antagas vara av ansenligt
värde’.
Resultatet av de hittills nedlagda kostnaderna på dessa undersökningsarbeten
kan sålunda betecknas såsom gott och ägnat att ingiva förhoppningar
Undersöknings-
och försvarsarbeten
å
områden,
som genom
Sveriges geologiska
undersöknings
försorg
äro eller
kunna varda
/Ör kronans
räkning inmutade.
[37.]
62
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
om framtida avkastning. Det är att märka, att de genom statens försorg
utförda malmgeologiska undersökningarna inom Skellefteåfältet jämväl kunna
i viss mån tillgodogöras av de enskilda företag, som där driva gruvverksamhet,
vadan de av staten nedlagda kostnaderna även på detta sätt främja
gruvnäringen.
Även i år har Sveriges geologiska undersökning hos Kungl. Maj:t anhållit
om avlåtande av proposition till årets riksdag om anvisande av ett reservationsanslag
av 100,000 kronor för fullföljande av ovannämnda arbeten. I
en senare ingiven promemoria har chefen för Sveriges geologiska undersökning
närmare angivit, hur han anser detta belopp bör fördelas på olika
arbetsuppgifter. Kommerskollegimn har i avgivet utlåtande tillstyrkt den
av geologiska undersökningen gjorda framställningen.
Emellertid har Kungl. Maj:t denna gång icke ansett sig böra upptaga
ämbetsverkets, av kommerskollegium tillstyrkta framställning i annan mån,
än att ett belopp av 70,000 kronor föreslås för berörda ändamål. Det begärda
anslaget är således i propositionen nedprutat med 30,000 kronor. Om
anledningen därtill upplyser vederbörande statsråd, att han anser de av
ämbetsverket föreslagna arbetena å Vindelsgransele—Kristinebergsområdet,
beräknade kosta 30,000 kronor, icke eller i varje fall icke nu böra komma
till utförande.
Det är ur många synpunkter att beklaga, att Kungl. Maj:t utan tvingande
skäl funnit sig böra föreslå en dylik beskärning av det hittills utgående
anslaget. Vad särskilt beträffar utsikterna för att inom Vindelsgransele—
Kristinebergsområdet göra fruktbärande upptäckter yttrar chefen för Sveriges
geologiska undersökning i förenämnda promemoria bland annat följande:
’ Vindelsgransele—Kristinebergsområdet har under sommaren varit föremål
för huvudsakligen geologiska, magnetiska och elektriska arbeten. I mindre
utsträckning hava i samband härmed utförts jordschaktningar. På grund
av härvarande malmförande områdes stora utsträckning och beskaffenhet i
övrigt återstår emellertid betydande arbeten, innan dettas praktiska betydelse
är känt. — —• — Malmföringens vidsträckthet och de betydande tekniska
svårigheterna att upptäcka ifrågavarande malmer hava icke medgivit, att
med innevarande år till buds stående medel och arbetskrafter bringa dessa
undersökningar så långt, att man kan uttala sig om de ifrågavarande blyzinkmalmanledningarnas
värde. Deras beskaffenhet och uppträdande synas
mig dock motivera, att deras undersökande fortsättes, i första rummet genom
geologiska arbeten men därjämte även genom geofysikaliska mätningar,
jordrymningar och eventuellt borrningar. Ty om t. ex. ett par nya fyndigheter
av Vindelsgranseletyp upptäckas inom trakten, kunna dessa tillsammans
med Vindelsgransele och Kristineberg få betydelse såsom ett självständigt
malmdistrikt utan samband med de östligare Skellefteå—Norsjö—Malåfyndigheterna.
’
Som man finner av denna framställning saknas ingalunda utsikter för
att de kostnader, som nedläggas på en undersökning av ifrågavarande områden,
skola giva goda resultat. Nu är det möjligt, att Kungl. Maj:t icke
avser att helt inställa de vidare undersökningarna, utan blott låta dem anstå
tills vidare. Om olägenheterna av ett dylikt uppskov yttras emellertid i
promemorian:
''Om statsmakterna så skulle önska, kan naturligtvis det skisserade arbetsprogrammet
reduceras, så att mindre arbeten utföras. Men jag måste understryka,
att, därest staten önskar, att de ifrågavarande malmundersökningarna
skola föras fram till en punkt, att större möjligheter (full säkerhet kan
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
63
naturligtvis ej vinnas) icke anses föreligga för att, efter statsundersökningarnas
nedläggande, andra genom nya upptakter inne på de åsyftade områdena
skola omedelbart skörda frukterna av de hittills ernådda resultaten,
då bör det skisserade programmet icke beskäras. Jag måste dessutom framhålla,
att sådana undersökningar som de ifrågavarande, så länge de överhuvudtaget
utföras, böra bedrivas med kraft och i relativt stor skala, om
syftemålet med dem skall kunna nås. Ett fördelande av det förelagda
arbetsprogrammet på lång tid med ett mindre anslag för varje år vore ägnat
att göra undersökningarna både ineffektiva och vida dyrare än om de få
slutföras så snabbt som möjligt.’
Ett uppskov med undersökningarnas fullföljande nu skulle således enligt
ämbetsverkets mening icke blott fördyra arbetet i fortsättningen utan också
kunna leda till, att enskilda personer ensamt skördade frukterna av de kostnader
och det arbete, staten hittills nedlagt inom detta område. Inför dylika
konsekvenser måste det sannerligen till tungt vägande skäl för att motivera
den nedprutning i anslaget, Kungl. Maj:t föreslår.
Några sådana skäl stå emellertid med bästa vilja icke att upptäcka. Departementschefen
yttrar visserligen, att han anser do fortsatta undersökningsarbetena
i främsta rummet böra koncentreras på andra områden än Vindelsgransele—Kristinebergsområdet.
Detta är dock intet skäl för att undersökningen
av det sistnämnda området bör avstanna, ty om blott anslag för
ändamålet beviljas på sätt ämbetsverket föreslår, behöver undersökningen
där icke på minsta sätt hindra eller fördröja undersökningen inom andra
områden. Viktigare synes då vid ett första påseende vara departementschefens
andra och sista motiv eller att fyndigheterna inom ifrågavarande
område på grund av dettas avlägsna läge och avsaknad av kommunikationsmöjligheter
icke på länge kunna anses bliva aktuella. Mot detta kan emellertid
invändas dels att det är fyndigheternas omfattning och beskaffenhet som i
hög grad avgör, huruvida de äro att betrakta såsom aktuella, men att detta
först kan ådagaläggas vid en närmare undersökning, dels att det i varje
fall gäller att nu fullfölja undersökningen åtminstone så långt, att man
kan avgöra, huruvida staten bör inmuta och utmålslägga de gjorda fynden
för att därigenom bevara dem i statens ägo.
Kedan på grund av dessa så att säga lokala skäl synes medel böra beviljas
för fortsatt undersökning av ifrågavarande områden. Men därtill kommer,
att undersökningen överhuvudtaget av de olika, lovande fyndorterna inom
Skellefteåfältet synes böra med kraft bedrivas. Jämte staten är det förnämligast
ett enskilt företag, Skellefteå gruvaktiebolag, som där i stor stil
bedriver malmletning. Såväl staten som bolaget har gjort ett flertal inmutningar,
och de båda parternas fyndigheter ligga ofta tätt invid eller blandade
om varandra. I syfte att skapa möjlighet till ett gemensamt exploaterande
av fyndigheterna framlade Kungl. Maj:t i fjol ett förslag till avtal mellan
staten och ifrågavarande gruvbolag. Detta förslag avvisades emellertid av
riksdagen bland annat med den motiveringen, att ''undersökningen av ovannämnda
fyndigheter ännu icke fortskridit så långt, att något mera tillförlitligt
begrepp om deras omfattning och värde kunnat vinnas’. Utan
tvivel kan man härur utläsa en önskan från riksdagens sida om undersökningarnas
planmässiga och snabba fullföljande. Att då föreslå en nedsättning
av anslaget för undersökningarnas bedrivande förefaller mer än egendomligt.
Det behöver här blott i korthet påpekas, att inga som helst statsfinansiella
skäl kräva den av regeringen gjorda nedprutningen på 30,000 kronor i an
-
64
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
slaget. Den av Sveriges geologiska undersökning begärda och hittills utgående
summan, 100,000 kronor, utgör omkring 0.7 procent av den inkomst
från lapplandsgruvorna, som upptages i årets budgetförslag. Att åtminstone
en så ringa del av statens direkta inkomster från bergsbruket användes till
skapande av nya möjligheter för bergsbrukets utveckling i vårt land måste
anses som ett rimligt krav. De förhoppningar om öppnandet av nya produktionskällor,
som man har rätt att knyta till de fortsatta undersökningarna
inom Skellefteåfältet, innebära också förhoppningar om att där kunna placera
ytterligare en del av landets överskott på arbetskraft.
I samband med frågan om storleken av ifrågavarande anslag må också
något beröras det sätt, varpå anslaget bör ställas till vederbörande statsorgans
förfogande. Nu tillgår detta så, att Sveriges geologiska undersökning
redan i början av det år, varunder anslaget får tagas i anspråk, ingår
till vederbörande departementschef med en detaljerad arbetsplan för året.
Detta förfaringssätt medför tvenne olägenheter. Dels är det svårt att på
ett så tidigt stadium i detalj angiva, huru undersökningarna komma att
bedrivas under sommarmånaderna, den tid under vilken arbetet på grund
av sakens natur måste koncentreras. Under arbetets fortgång kunna förhållanden
lätt inträffa, såsom upptäckten av nya spår och nya malmanledningar,
som gör det önskvärt att i statens intresse lägga om arbetsprogrammet
för året. Dels kunna också de detaljerade arbetsplaner, som ingivas,
och vilka bli av officiell natur, föranleda enskilda spekulanter att gå i förväg
och inmuta fyndigheter, som av geologiska undersökningen upptäckts.
Om man icke anser sig kunna ställa beloppet till ämbetsverkets förfogande
mot skyldighet att efteråt redogöra för användningen, bör åtminstone den i
förväg framlagda arbetsplanen kunna göras högst summarisk med rätt för
verket att, om anledning därtill linnes under arbetets fortgång, kunna göra
avvikelser från densamma. Självfallet bör även i sådant fall lämnas en
mera detaljerad redogörelse för hur anslaget använts.
Slutligen må i detta sammanhang ytterligare ett tredje spörsmål beröras.
Det till Sveriges geologiska undersökning lämnade anslaget avser att ''verkställa
undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges
geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans räkning
inmutade’. Anslaget är således bundet vid nu angivna, strängt begränsade
ändamål. Då syftet med undersöknings- och försvarsarbetena är att upptäcka
och för statens räkning förvärva malmfyndigheter, bör emellertid
medel ställas till förfogande för inlösen där så anses lämpligt av jordägareandelen
i fyndighet, som av staten inmutas å enskild mark. I annat fall kan,
såsom nedan visas, syftemålet med denna statliga verksamhet delvis bli förfelat.
Gällande gruvlag tillerkänner som bekant jordägaren rätt att till hälften
med inmuta ren deltaga i bearbetandet och tillgodogörandet av fyndighet,
som av annan inmutats å hans ägor. Denna sin hälftenrätt plägar jordägaren
nästan undantagslöst avstå eller försälja till inmutaren redan före
utmålsutläggningen.
Då nu de statliga myndigheterna sakna medel och befogenhet att för
statens räkning förvärva jordägarandelen även i de fall, där detta skulle
vara en god affär för staten, så inträffar, att enskilda spekulanter ha möjlighet
att träffa avtal med jordägaren om överlåtelse av dennes rätt och
därigenom förvärva hälftenrätten till fyndighet, som de statliga myndigheterna
upptäckt och inmutat. Så har i sex fall skett med av staten inmutade
och utmålslagda fyndigheter inom Skellefteåfältet.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
65
En sådan sakernas ordning är uppenbarligen icke förenlig med den i
vissa avseenden rent ekonomiska verksamhet, som staten här bedriver. Det
kan icke vara lämpligt, att staten till förmån för enskilda avskär sig själv
från möjligheten att fullt ut tillgodogöra sig resultaten av nedlagda kostnader
och arbete. Till regeringens förfogande bör därför ställas ett belopp,
avsett för inköp av jordägarandelar i av staten inmutade fyndigheter.
Givetvis kan det icke bli tal om att i alla sådana fall inköpa jordägarandelen.
Detta bör ske endast då de statliga myndigheterna äro så långt
sig göra låter övertygade om att ett förvärv på rimliga villkor skulle vara
till fördel för staten.
Huru stort belopp som för nämnda ändamål skulle erfordras är tydligtvis
svårt att angiva, enär det ju icke på förhand låter sig beräkna, vare
sig hur snabbt eller till vilket belopp ett dylikt anslag kan komma att tagas
i anspråk. Jag anser dock, att ett belopp av 50,000 kronor, att ställas till
Kungl. Maj:ts förfogande, skulle vara tillfyllest.»
Att, i likhet med vad som skett sedan ett antal år tillbaka, anslag beviljas
för verkställande av de arbeten, vartill medel av Kungl. Maj:t under
förevarande punkt äskas, har utskottet funnit sig böra tillstyrka.
Vad beträffar storleken av det belopp, som ansetts böra utgå för ändamålet
för nästkommande budgetår, har, såsom nämnts, departementschefen
på anförda skäl funnit sig böra förorda, att anslagsbeloppet bestämmes till
70,000 kronor. Motionsvis har ifrågasatts, att anslaget sättes till 100,000
kronor eller samma summa, som för innevarande budgetår beviljats.
Härjämte har emellertid ock i förenämnda motion föreslagits, att ett
belopp av 50,000 kronor måtte ställas till Kungl. Maj:ts förfogande att
efter framställning av Sveriges geologiska undersökning användas till
inköp av jordägarandelar i av staten inmutade fyndigheter å enskild mark
i de fall, där Kungl. Maj:t finner sådant förvärv vara till fördel för staten.
De motiv, motionären anfört till stöd för sina förslag, har utskottet
funnit värda beaktande. Vad särskilt angår förslaget om ställande av
medel till Kungl. Maj:ts disposition till inköp av jordägarandelar i av
staten inmutade fyndigheter å enskild mark, synas utskottet de för förslaget
härutinnan anförda skälen tungt vägande, och får utskottet sålunda
tillstyrka medels beräknande för ändamålet i fråga. Enligt utskottets mening
synes dock icke ett särskilt anslag för ändamålet böra uppföras å
riksstaten, utan torde visst belopp, vars storlek utskottet anser böra bestämmas
till högst 30,000 kronor, inräknas i anslaget för verkställande av
undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges geologiska
undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans räkning
inmutade, att användas i överensstämmelse med vad motionären föreslagit.
Detta anslag torde för den skull böra erhålla förändrad benämning och
synes lämpligen kunna betecknas: »Undersöknings- och försvarsarbeten,
beträffande områden som genom Sveriges geologiska undersöknings försorg
äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade m. m.»
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 10 höft. (Nr 10.) 5
Utskottets
yttrande.
66
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Teknisktvetenskaplig
forskningsverksamhet
inom kraftoch
bränsleområdet.
[39.1
Motionären har, såsom ovan nämnts, föreslagit, att för nu ifrågavarande
ändamål måtte beviljas tillhopa 150,000 kronor. Utskottet anser sig emellertid
för sin del icke kunna förorda anvisandet av ett så högt belopp, utan
synes utskottet anslaget böra begränsas till 100,000 kronor. Skulle det
för inköp av jordägarandelar i av staten inmutade fyndigbeter å enskild
mark avsedda beloppet — helt eller delvis — icke tagas i anspråk, bör
enligt utskottets mening vad som odisponerat återstår få användas för
de undersöknings- och försvarsarbeten, varom fråga är.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och herr Leos ovanberörda motion,
11:239, för verkställande av undersöknings- och försvarsarbeten
å områden, som genom Sveriges geologiska
undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans
räkning inmutade m. m., å riksstaten för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av
100,000 kronor.
Ingenjörsvetenskapsakadcmien.
35:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 39) att för bedrivande
av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av
100,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 159—
166 i statsrådsprotokollet.
I en till riksdagen den 12 mars 1920 avlåten proposition, nr 307, med
därvid fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma
dag lämnade Kungl. Maj:t riksdagen en närmare redogörelse för resultaten
av en i anledning av skrivelse från riksdagen den 13 maj 1916, nr
128, verkställd utredning, huruvida och på vilket sätt, med synpunkt
företrädesvis inriktad på upprättande av någon vetenskaplig-praktisk institution,
staten skulle kunna medverka till varaktigt befrämjande av en planmässig
kraft- och bränslepolitik. I samband härmed föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen att till bedrivande genom ingenjörsvetenskapsakademien av teknisktvetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet såsom
förslagsanslag, högst, att utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda närmare
villkor, anvisa dels å tilläggsstat för år 1920 under sjunde huvudtiteln ett
belopp av 150,000 kronor, därav 50,000 kronor skulle användas till inköp av
apparatutrustning, dels ock å extra stat för år 1921 under tionde huvudtiteln
ett belopp av 200,000 kronor.
Kungl. Maj:ts berörda framställning blev av riksdagen bifallen.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
67
Vid föredragning den 9 juli 1920 av riksdagens i ämnet avlåtna skrivelse,
i vad densamma avsåg det å tilläggsstat för år 1920 beviljade anslaget, godkände
Kungl. Maj:t efter kommerskollcgii hörande en av ingenjörsvetenskapsakademien
ingiven organisationsplan för forskningarnas bedrivande. Vidare
medgav Kungl. Maj:t, att sistnämnda anslag finge användas i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av akademien därom avgivet förslag. I detta
hade akademien, under hänvisning till en förslaget bilagd sammanställning
av »uppgifter för ett blivande svenskt bränsleinstitut», approximativt uppdelat
anslagsbeloppet, i den mån det ej avsåg inköp av apparatutrustning,
i mindre summor för igångsättande av förberedande undersökningar rörande
några i sammanställningen upptagna spörsmål, som akademien ansåg i första
rummet böra komma under behandling. Bland dessa märktes vetenskapliga
undersökningar av företrädesvis teknisk natur rörande torv, skiffrar och
skifferprodukter samt vedkolningsprodukter ävensom tekniskt-vetenskapliga
undersökningar i förening med upplysningsverksamhet i bränslebesparande
syfte dels i förbränningsfrågor med särskild hänsyn till träbränslets användning,
dels på ångalstringsområdet.
Beträffande anslaget å extra stat för år 1921 förordnade sedermera Kungl.
Maj:t den 19 november 1920, att detsamma finge av akademien användas i
huvudsaklig överensstämmelse med ett av akademien avgivet förslag, innebärande
fortsättning samt i viss mån utvidgning av de under år 1920 påbörjade
undersökningarna.
Även för år 1922, för första halvåret 1923 samt för samtliga följande
budgetår hava till bedrivande genom ingenjörsvetenskapsakademien av tekniskt-vetenskaplig
forskningsverksamhet beviljats anslag, vilka uppgått till
för år 1922 200,000 kronor, för första halvåret 1923 75,000 kronor samt
för vart och ett av de följande fem budgetåren 100,000 kronor. Härvid bör
anmärkas, dels att anslaget vid 1922 års riksdag erhöll reservationsanslags
natur, dels att i det å riksstaten för budgetåret 1924—1925 uppförda anslaget
var inrymt ett understöd å 7,500 kronor till tvenne utom akademien
stående personer för bedrivande av försök med oljeframställning ur alunskiffer,
dels ock att beträffande det för löpande budgetår beviljade anslaget
— i likhet med vad under budgetåren 1925—1926 och 1926—1927 ägt rum
— förutsatts, att någon mindre del av detsamma må, om sådant befinnes
lämpligt, efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande kunna tagas i anspråk
för understödjande av utom akademien stående förtjänta forskare.
Genom beslut den 27 juni 1927 har Kungl. Maj:t medgivit, att ett belopp
av 90,000 kronor av det för budgetåret 1927 — 1928 beviljade anslaget må
av ingenjörsvetenskapsakademien användas i huvudsaklig överensstämmelse
med en av akademien avgiyen plan.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft den under nästföljande punkt gjorda framställningen
Utskottets
yttrande.
68
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
om anvisande av fortsatt anslag för utförande genom ingenjörvetenskapsakademiens
försorg av flygtekniska undersökningar.
Vid den prövning, utskottet ägnat sistberörda fråga, har utskottet ansett
det vara av stort allmänintresse, att undersökningarna ifråga fullföljas, och
synes detta utskottet böra ske på sätt för närvarande är fallet eller genom
ingenjörs vetenskapsakademiens försorg. Vad anslagsbeloppets storlek beträffar,
har utskottet visserligen ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke
anslaget bör jämväl för nästkommande budgetperiod begränsas till nu
utgående belopp eller 20,000 kronor, men har utskottet efter övervägande
icke velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag om en höjning av anslaget
med 5,000 kronor. Utskottet vill dock härvid hava uttalat, att utskottet
förutsätter, att, därest Kungl. Maj:ts i proposition nr 96 framlagda förslag
om inrättande från och med budgetåret 1928—1929 av en professur i flygteknik
vid tekniska högskolan samt om uppförande och inredande under
budgetåren 1928—1930 av ett flygtekniskt laboratorium skulle vinna riksdagens
bifall, nu berörda anslag framgent icke är erforderligt.
Vad däremot angår frågan om anvisande jämväl för nästkommande
budgetår av ett anslag å 100,000 kronor för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet, har utskottet,
som för visso till fullo uppskattar värdet av denna verksamhet, likväl
ansett sig böra föreslå en begränsning av anslaget i fråga. Utskottet får
förorda, att anslaget bestämmes till 75,000 kronor.
Under förevarande punkt får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
reservationsanslag av 75,000 kronor.
Flygtekniska
undersök
ninqar.
[40.]
36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att för utförande
genom ingenjörsvetenskapsakademiens försorg av flygtekniska undersökningar
å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av
25,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 166—172 i statsrådsprotokollet.
På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen för utförande
genom ingenjörsvetenskapsakademiens försorg av flygtekniska undersökningar
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 20,000 kronor.
Utöver berörda anslag har Kungl. Maj:t, efter kommerskollegii tillstyrkan,
ställt till akademiens förfogande för utförande av vissa förberedande forskningsarbeten
ett belopp av 5,000 kronor från manufakturförlagslånefonden.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
69
Under hänvisning till vad utBkottet under nästföregående punkt anfört,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, för utförande genom ingenjörsvetenskapsakademiens
försorg av flygtekniska under sökning ar >
å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
anslag av 25,000 kronor.
Diverse.
37:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 41)
får utskottet hemställa,
att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader, nu 79,996 kronor, med 77
kronor till 79,919 kronor, dock att i anslaget må göras
den jämkning, som erfordras för jämnande av huvudtitelns
slutsumma.
Trycknings
kostnader.
[41.]
38:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 42) att höja det ordinarie
reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
nu 30,000 kronor, med 20,000 kronor till 50,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 173 och 174 i statsrådsprotokollet.
Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniga.
[42.]
I riksstaten för budgetåret 1927—1928 är det ordinarie reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga —- för år 1922 150,000
kronor, för första halvåret 1923 75,000 kronor, för budgetåret 1923—1924
likaledes 75,000 kronor, för budgetåret 1924—1925 60,000 kronor, för budgetåret
1925—1926 55,000 kronor och budgetåret 1926—1927 40,000 kronor —
upptaget med ett till 30,000 kronor nedsatt belopp.
De direkta utgifterna å anslaget uppgingo under budgetåret 1926—1927
till 55,057 kronor 22 öre. För löpande budgetår stå till förfogande dels det
å riksstaten uppförda anslaget, 30,000 kronor, dels ock en reservation från
tidigare år å 26,298 kronor 51 öre, eller ett sammanlagt belopp av 56,298
kronor 51 öre. Visserligen har till följd av att eu del sakkunnigberedningar
antingen redan avslutat eller under loppet av innevarande budgetår
komma att avsluta sin verksamhet en viss avbelastning av utgifter å anslaget
väntats att äga rum. Men några av de kvarvarande beredningarna
hava dock beräknats draga så avsevärda kostnader, att under löpande budgetår
större delen av den nu befintliga reservationen synts komma att
jämte årets anslag få tagas i anspråk.
I fråga om de kommittéer och sakkunnigberedningar, vilka, såvitt nu
kunnat bedömas, komma att fortsätta sin verksamhet under budgetåret 1928—
1929, har upplysningsverksamheten i ekonomiska och sociala frågor samt ut
-
70
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottets
yttrande.
Extra utgifter.
[43.]
Understöd
åt svensk
medborgare
eller firma
för anställande
av rättegång
inför
utländsk domstol
rörande
skadestånd
för förluster
under
världskriget.
[44.]
Tillfällig
löneförbättring
för viss
personal inom
den civila
statsförvaltningen.
Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
i statens
tjänst.
[45 och 46.]
redningen angående industriellt rättsskydd ansetts kunna beräknas draga en
årskostnad av respektive 19,000 och 18,000 kronor. Med hänsyn såväl till
nödvändigheten att för det omfattande förarbetet i större handelstraktatfrågor
understundom anlita jämväl utom departementet stående sakkunnig arbetskraft
som ock därtill, att kostnaderna för de svenska förhandlingsdelegationerna
i vissa fall bestritts och torde komma att bestridas från tionde huvudtitelns
nu ifrågavarande anslag, har jämväl för sagda ändamål synts böra
beräknas ett icke så oväsentligt belopp. Slutligen har ett visst belopp ansetts
böra beräknas för tilläventyrs erforderliga andra sakkunnigberedningar.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
nu 30,000 kronor, med 20,000 kronor till 50,000
kronor.
39:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 43)
hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928—
1929 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till extra
utgifter utan angivet belopp.
40:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44) angående anslag till
understöd åt svensk medborgare eller firma, som avser att vid rättegång inför
utländsk domstol fullfölja talan rörande skadestånd för under världskriget
i samband med beslag lidna förluster kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
41:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag dels till tillfällig
löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen (punkt
45) och dels till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (punkt 46)
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket
utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
71
Övriga ordinarie anslag.
42:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för inne- Övriga ordivarande
budgetår äro uppförda under tionde huvudtiteln, har någon ändring r''arie ansla3- icke ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under tionde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,
må i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföras
med oförändrade belopp.
Stockholm den 24 april 1928.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, J. Nilsson
i Malmö, O. Bergqvist, J. G. Walles, C. A. Carlsson i Gävle, E. A. Hallin, C. I. Asplund,
J. B. Johansson i Fredrikslund, K. E. Andersson i Eliantorp och K. A. IV. Björck; samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, C. R. Jansson i
Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, 0. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å:son
Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, B. F:son Holmgren, S. Persson i Fritorp,
O. E. F. Järte och C. A. Anderson i Storegården;
med undantag därav att i behandlingen av
punkterna 3i—36 deltagit herr G. Kobb i stället för herr Carlsson i Gävle,
punkterna 1—32 deltagit herr O. Isacsson i stället för herr Kristensson i Göteborg, samt
punkterna 35—42 deltagit herr J. Olofsson i Digernäs i stället för herr Bengtsson i Norup.
72
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Reservationer:
vid punkt 2 (kommerskollegium) av herrar Kvarnzelius, Widell, Bergqvist,
Carlsson i Gävle, Hallin och Bengtsson i Norup, vilka ansett, att
utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Då man — — — — — — — — — — — — — — — —----
— — — ordinarie stat.
Såsom departementschefen — — — — — — — — — — — — — —
— — — röra arbetarskyddet.
Vad först sjöfartssäkerhetslagstiftningen angår, har, på sätt departementschefen
erinrat, de viktigaste förslagen på detta område slutbehandlats
och utmynnat i författningsbestämmelser. Dessa författningar, av
vilka en del omförmälts av departementschefen å sid. 46 i statsrådsprotokollet,
hava enligt departementschefens utsago i och för sig icke visat
sig böra medföra några ändringar i fråga om fartygsinspektionens nuvarande
organisation. I likhet med departementschefen anser utskottet
för den skull hinder med hänsyn till sagda lagstiftningsarbete icke föreligga
för att till definitiv prövning nu upptaga frågan om fartygsinspektionens
organiserande på ordinarie stat.
Beträffande härefter den på sin tid av 1923 års besparingskommitté
verkställda utredningen rörande möjligheterna att nedbringa antalet befattningshavare
inom fartygsinspektionen har vad i ärendet förekommit givit
utskottet den uppfattningen, att skäl för en förändring av den centrala och
lokala organisationen, på sätt kommittén ifrågasatt, icke kunna anses föreligga.
En förnyad utredning av denna fråga synes utskottet ock onödig.
Vad slutligen angår spörsmålet om överflyttande från kommerskollegium
till socialstyrelsen av de sjöfartssäkerhetskontrollen rörande frågor, som enbart
eller i övervägande grad röra arbetarskyddet — en omständighet, som,
enligt vad förut nämnts, utgjort ett av skälen för ett uppskov med fartygsinspektionens
överflyttande å ordinarie stat — har utskottet funnit den i
ärendet förebragta utredningen tillfyllest ådagalägga, att, även efter en
ytterligare uppdelning av nu ifrågavarande kontroll, de kvarstående arbetsuppgifterna
för fartygsinspektionens personal likväl måste anses vara så
omfattande, att någon reducering av antalet befattningshavare inom denna
inspektion icke kan ske, utan att kraven å kontrollens effektivitet eftersättas.
Utskottet har sålunda för sin del kommit till den uppfattningen, att de
omständigheter, vilka hittills föranlett uppskov med uppförandet å ordinarie
stat av de statliga organen för förhandskontroll å fartygs sjövärdighet,
numera icke kunna åberopas såsom skäl för ett ytterligare uppskov med denna
fråga. På sätt departementschefen framhållit, tala ock för en dylik åtgärd
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
73
den långa tid, varunder dessa organ varit i verksamhet, den stadga i arbetsformerna,
som under den gångna tiden vunnits, och den hänsyn, som i
möjligaste mån bör visas gcnt emot personalens berättigade intressen. Utskottet
får alltså ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag om fartygsinspektionsorganens
överförande å ordinarie stat. Härav följer, att utskottet funnit
de skäl, som motionsvis anförts mot förslaget i fråga, icke kunna tillmätas
avgörande betydelse. Utskottet förutsätter emellertid, att de av herr Thore
i motionen II: 171 framförda synpunkterna rörande den repressiva kontrollens
utövande må komma att vinna behörigt beaktande.
I samband med överförandet av fartygsinspektionsorganen å ordinarie
stat har Kungl. Maj:t föreslagit, att även å lokalorganen måtte tillämpas
de för statsdepartementen m. fl. verk och inrättningar numera gällande
avlöningsprinciperna. Häremot har utskottet icke haft något att erinra.
Vad angår den föreslagna placeringen i lönegrader av de olika befattningshavarna
och de för vissa av dem ifrågasatta särskilda avlöningsbestämmelserna,
har utskottet funnit sig böra biträda Kungl Maj:ts förslag
härutinnan. De framlagda förslagen till stater och beräkningen av däri
ingående anslagsposter hava ej heller föranlett till erinran från utskottets
sida.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, erfordras för upprätthållande av
fartygsinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, ytterligare
medel, dels för avlönande av de befattningshavare, som fortfarande skola
vara uppförda å extra stat, dels ock för åtskilliga andra behov. Anvisandet
av det härför äskade beloppet, 95,678 kronor, har utskottet ock ansett sig
böra tillstyrka.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet under förevarande punkt
hemställa,
I) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herrar Möllers m. fl. och herrar
P. A. Hanssons m. fl. samt Thores ovanberörda motioner,
1:183, II: 319 och II: 171, i vad desamma avse ordinarie
anslaget till kommerskollegium,
a) från och med den 1 juli 1928 bestämma antalet
ordinarie befattningshavare hos kommerskollegium på
följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet
........................................................... —
6 byråchefer................................................................ B 30
1 byrådirektör och överinspektör............................ B 29
1 navigationsskoleinspektör .................................... B 29
1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör B 29
1 byrådirektör ............................................................ B 28
74
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Befattning Lönegrad
3 förste aktuarier........................................................ B 24
4 förste byråingenjörer ............................................ B 24
1 förste byråinspektör............-................................... B 24
1 kamrerare ................................................................ B 24
1 redaktör.................................................................... B 24
4 sekreterare............................................................... B 24
1 sjötekniskt biträde ................................................ B 24
1 teknisk konsulent.................................................... B 24
3 aktuarier ................................................................ B 21
1 byråinspektör............................................................ B 21
5 notarier ................................................................... B 21
1 registrator................................................................ B 21
5 kansliskrivare ........................................................ B 11
1 förste expeditionsvakt............................................ B 7
7 kanslibiträden ....................................................... B 7
5 expeditionsvakter.................................................... B 5
18 kontorsbiträden....................................................... B 4
2 skrivbiträden............................................................ B 2;
b) fastställa följande stat för kommerskollegium, att
tillämpas från och med den 1 juli 1928:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ........................................ kronor 451,040
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... kronor 12,300
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m................................. » 98,000
Förslagsanslag kronor 561,340;
c) besluta följande särskilda bestämmelser att lända
till efterrättelse beträffande vissa å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå
anställda befattningshavare:
Byråchefen, sekreteraren, förste byråinspektören och
byråinspektören å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå
skola vara underkastade de bestämmelser, som i
särskild ordning äro eller varda meddelade, rörande förbud
att, utan Kungl. Maj:ts medgivande, för egen eller
annans räkning driva eller hava del i eller anställning
vid företag, som omfattar rederi-, skeppsbyggeri- eller
sjöförsäkringsverksamhet, eller för sådant företag åtaga
sig uppdrag mot ersättning eller vara anställda å
fartyg;
d) medgiva, att därest nuvarande befattningshavare
å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå den 1 juli
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
75
1928 tillträder ordinarie befattning å kommerskollegii
stat, som svarar mot den av honom före sagda dag innehavda
tjänsten, i fråga om hans placering i löneklass
avlöningsreglementet må å honom tillämpas, som om
det varit gällande under hela hans tjänstetid vid fartygsinspektionsbyrån
och han varit ordinarie innehavare
av sistnämnda tjänst;
samt
e) höja det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium,
nu 511,040 kronor med 50,300 kronor till
561,340 kronor.
II) att herrar Möllers och P. A. Hanssons ovanberörda
motioner 1:183 och II: 319, i vad desamma avse utredning
av frågan om överflyttande av vissa ärenden från
kommerskollegium till socialstyrelsen, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.»
av herrar Andersson i Eliantorp, Järte och Anderson i Storegården, vilka
anfört följande:
»Vi anse, att den lokala fartygsinspektionens tjänstemän i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag bort uppföras på ordinarie stat, men att vederbörande
byrå inom kommerskollegium skulle förbliva på extra stat. Vad angår
frågan om fartygsinspektionens framtida förläggning inom statsförvaltningen,
bör denna bliva beroende av de resultat, vartill 1926 års besparingssakkunnigas
fortsatta utredningar kunna leda.»
vid punkt 3 (kommerskollegii verksamhet)
av herrar Kvarnzelius, Widell, Bergqvist, Carlsson i Gävle, Hallin och
Bengtsson i Norup, som under hänvisning till vad de i reservationen under
punkt 2 anfört, ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å förberörda motioner 1:183 och II: 319,
i vad desamma avse nu förevarande anslag till upprätthållande
av kommerskollegii verksamhet, utöver det
ordinarie förslagsanslaget, för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra anslag av 11,784 kronor.
vid punkt 6 (fartygsinspektionen). Samma reservanter som under punkt 3
hava, under hänvisning till vad de i sin reservation under punkt 2 anfört,
ansett, att utskottet bort hemställa,
76
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å förberörda motion II: 171, i vad densamma
avser nu förevarande anslag,
a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, skall från och
den 1 juli 1928 äga tillämpning å befattningshavare
inom fartygsinspektionen;
b) bestämma antalet ordinarie befattningshavare inom
fartygsinspektionen på följande sätt:
Befattning Lönegrad
6 förste fartygsinspektörer ................................... B 27
3 andre » B 20
15 » » B 18
fi kontorsbiträden .................................................... B 4;
c) godkänna följande stat för fartygsinspektionen, att
tillämpas från och med den 1 juli 1928:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ....................................... kronor 185,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 2,000
Summa kronor 187,700;
d) besluta följande särskilda bestämmelser att lända
till efterrättelse beträffande nedannämnda befattningshavare
vid fartygsinspektionen:
Fartygsinspektör skall vara underkastad de bestämmelser,
som i särskild ordning äro eller varda meddelade,
rörande förbud att, utan Kungl. Maj:ts medgivande,
för egen eller annans räkning driva eller hava
del i eller anställning vid företag, som omfattar rederi-,
skeppsbyggeri eller sjöförsäkringsverksamhet, eller för
sådant företag åtaga sig uppdrag mot ersättning eller
vara anställd å fartyg;
i stället för vad i 21 § i avlöningsreglementet sägs
om semester skall beträffande andre fartygsinspektör
gälla, att sådan tjänsteman må, i den mån sådant kan
ske utan hinder för göromålens behöriga gång och utan
kostnad för statsverket, kunna medgivas tjänstfrihet
under högst 35 dagar inom ett och samma kalenderår;
e) medgiva, att befattningshavare vid fartygsinspektionen
icke må genom tillämpning av de nya avlöningsbestämmelserna
vid den nya lönestaten lida minskning
i den sammanlagda löneinkomst, dyrtidstillägg däri ej
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
77
inberäknat, han enligt dittills gällande bestämmelser
ägt omedelbart före övergången uppbära i den befattning,
han då innehade, ävensom att gottgörelse för genom
övergången minskad löneinkomst skall utgå i form av
personlig lönefyllnad, att av befattningshavaren tillgodonjutas
i den mån han icke genom avlöningsförhöjning,
vare sig i samma tjänst eller efter förflyttning till
annan befattning, erhåller en löneinkomst, som uppgår
till den han enligt de närmast före övergången gällande
avlöningsbestämmelserna skulle hava innehaft omedelbart
efter övergången; samt
f) i riksstaten under rubrik »Fartygsinspektionen»
uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 187,700 kronor.
vid punkt 7 (fartygsinspektionens verksamhet). Samma reservanter, som
under punkt 3 hava med hänvisning till vad de i reservationen under punkt 2
anfört, ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må till uppehållande av fartygsinspektionens
verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av
95,678 kronor.
vid punkt 31 (understöd till Sveriges hantverksorganisation) av herrar
Kvarnzelius, Lindblad, Nilsson i Malmö, Bergqvist, Asplund, Johansson i
Fredrikslund och Anderson i Storegården, som ansett, att utskottet bort
hemställa,
a) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag och med bifall till herr Antonssons samt herrar
Anderssons i Falkenberg och Lindqvists motioner, 1:102
och II: 93, under de av chefen för handelsdepartementet
i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 4 januari
1928 tillstyrkta villkor såsom bidrag till Sveriges hantverksorganisations
allmänna verksamhet under år 1928
å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
anslag å 4,000 kronor; samt
b) att riksdagen må med bifall till nyssberörda
motioner såsom bidrag till Sveriges hantverksorganisations
verksamhet genom hantverksinstitutet under år
1928 å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra anslag av 7,000 kronor.
78
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
vid punkt 34 (undersöknings- och försvarsarbeten å kronans inmutade
områden) av herrar Kvarnzelius, Widell, Bergqvist, Hallin, Johansson i
i Fredrikslund, Andersson i Eliantorp, Bengtsson i Norup, Olsson i Kullenhergstorp,
Holmgren, Persson i Fritorp, Järte och Anderson i Storegården,
vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Att, i likhet med — — — — — — — — — — — — — —---
höra tillstyrka.
Vad beträffar storleken av det belopp, som ansetts böra utgå för ändamålet
för nästkommande budgetår, har, såsom nämnts, departementschefen
på anförda skäl funnit sig böra förorda, att anslagsbeloppet bestämmes till
70.000 kronor. Motionsvis har ifrågasatts, att anslaget sättes till 100,000
kronor eller samma summa, som för innevarande budgetår beviljas. Åven
om utskottet icke kan förneka, att de av motionären till stöd för sitt förslag
anförda motiven måste anses äga visst berättigande, har dock utskottet
efter övervägande funnit sig böra ansluta sig till departementschefens ståndpunkt
och får sålunda föreslå anslagets bestämmande till det belopp, Kungl.
Maj:t på departementschefens tillstyrkan äskat av riksdagen. Utskottet får
alltså avstyrka det motionsvis gjorda yrkandet härutinnan.
Såsom ovan nämnts, har i förberörda motion ock yrkats, att ett belopp av
50.000 kronor måtte ställas till Kungl. Maj:ts förfogande att efter framställning
av Sveriges geologiska undersökning användas till inköp av jordägarandelar
i av staten inmutade fyndigheter å enskild mark i de fall,
där Kungl. Maj:t finner sådant förvärv vara till fördel för staten. Ej
heller i denna del kan utskottet biträda motionen. Att enbart på enskild
motionärs yrkande och utan att erforderlig utredning i frågan ägt rum
tillstyrka medels anvisande för berörda ändamål, synes utskottet nämligen
icke vara tillrådligt.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må,
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och med avslag å herr Leos ovanberörda motion, II: 239,
i vad densamma avser det av Kungl. Maj:t äskade
anslaget och skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, för
verkställande av undersöknings- och försvarsarbeten å
områden, som genom Sveriges geologiska undersöknings
försorg äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade,
å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra reservationsanslag av 70,000 kronor.
b) avslå herr Leos förenämnda motion, i vad densamma
avser anslag för inköp av vissa jordägareandelar.
»
■'' Statsutskottets utlåtande Nr 10.
79
vid punkt 35 (tekniskt-vetenskaplig forskning inom kraft- och bränsleområdet)
av herrar Kvarnzelius, Nilsson i Malmö, Walles, Asplund, Kobb,
Anderson i Råstock, Jansson i Falun och Holmgren, vilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag hort hava följande lydelse:
»Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får alltså hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
reservationsanslag av 100,000 kronor.»
vid punkt 36 (flygtekniska undersökningen). Samma reservanter, som
under punkt 35 hava ansett, att utskottets yttrande och förslag hort hava
följande lydelse:
»Vid den prövning, utskottet ägnat förevarande förslag, har utskottet ansett
det vara ett viktigt statsintresse, att de undersökningar, varom fråga är
fullföljas, och har detta synts utskottet böra ske på sätt för närvarande är
fallet eller genom ingenjörsvetenskapsakademiens försorg. Mot det äskade
anslagets storlek har utskottet ej heller haft något att erinra. Utskottet
vill dock hava uttalat, att utskottet förutsätter, att, därest Kungl. Maj:ts
i propositionen nr 96 framlagda förslag om inrättandet från och med budgetåret
1928—1929 av en professur i flygteknik vid tekniska högskolan samt
om uppförande och inredande under budgetåren 1928—1930 av ett flygtekniskt
laboratorium skulle vinna riksdagens bifall, nu berörda anslag
framgent icke är erforderligt.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för utförande genom ingenjörsvetenskapsakademiens
försorg av flygtekniska undersökningar
å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra
anslag av 25,000 kronor.»
80
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Verkliga utgifter.
X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
A. Departementet.
1
Departementschefen .......................................................
24,000
2
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,
förslagsanslag ................................................................
136,800
3
Departementets verksamhet, förslagsanslag....................
15,900
Säger för departementet
160,800
15,900
B. Centrala verk med underlydande stater.
Kommerskollegium:
1
Kommerskollegium, förslagsanslag ............................
511,040
2
Kommerskollegii verksamhet.......................................
56,100
3
Bergsstaten .......................................................................
84,800
Sprängämnesinspektionen:
4
Inspektionen, förslagsanslag .......................................
11,500
5
Arvode åt en assistent ...............................................
6,048
Statens elektriska inspektion:
6
Inspektionen, förslagsanslag ........................................
31,500
7
Arvoden åt två assistenter ........................................
12,096
8
Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet ........................
204,750
Undervisningsanstalter för sjöfart:
9
Navigationsskolorna ...................................................
171,000
10
Navigationslärarkursen, reservationsanslag ................
2,200
11
Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstal-
ter för sjöfart, förslagsanslag ................................
23,000
196,200
12
Skeppsmätningskostnad, förslagsanslag............................
32,200
Lots- och fyrväsendet:
13
Lots- och fyrinrättningen, förslagsanslag....................
6,077,560
14
Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag....
444,900
Patent- och registreringsverket:
15
Patent- och registreringsverkets verksamhet, reserva-
tionsanslag, att direkt utgå av patent- och varu-
märkes- samt registreringsavgifters medel ............
935,700
16
Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket,
reservationsanslag, att direkt utgå av patent- och
varumärkes- samt registreringsavgifters medel......
* 115,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
81
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
17
Kostnaderna för den överståthållarämbetet och läns- styrelserna åliggande befattning med registreringar
och anmälningar till förenings- m. fl. register,
förslagsanslag ...........................................................
4,000
935,700
119,000
18
19
20
Försäkringsinspektionen:
Försäkringsinspektionens verksamhet, reservations- anslag, att direkt utgå av bidrag till försäkrings- inspektionen ............................................................
Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen, reserva- tionsanslag, att direkt utgå av bidrag till försäk- ringsinspektionen ...................................................
Statens provningsanstalt, förslagsanslag ........................
118,700
310,300
!
* 13,000
Säger för centrala verk med underlydande stater
8,309,500
855,894
C. Handel och sjöfart.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Handelshögskolan i Stockholm........................................
Exportstipendier, reservationsanslag................................
Auktoriserade handelskamrar i riket ............................
Svenska handelskamrar i utlandet ...............................
Sveriges allmänna exportförening...................................
Internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik, för- slagsanslag ....................................................................
Ersättning åt sjömanshusen ...........................................
Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag................
Arvoden åt två dispaschörsassistenter............................
Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten, för- slagsanslag ...................................................................
Drift- och underhållskostnader för statens isbrytar- fartyg, förslagsanslag....................................................
40.000
20.000
24.000
55.000
20.000
800
162,000
35,000
4,000
9,500
300,000
Säger för handel och sjöfart
670,300
D. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
i 1
2
3
Reseunderstöd åt personer, som önska i främmande
länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad
till bergshanteringen hör, reservationsanslag ............
Befrämjande av slöjderna:
Befrämjande i allmänhet av slöjderna:
Manufakturernas befrämjande .................... 4,000
Reservationsanslag:
Reseunderstöd åt arbetare i de
särskilda näringsyrkena ........ 15,000
4,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 10 höft. (Nr 10.)
82
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
4
i 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
[
Reseunderstöd åt idkare av hant- verk och annan mindre industri 5,400
Reseunderstöd åt verkmästare
och förmän inom industri och
hantverk ................................ 7,100
Reseunderstöd åt teoretiskt och
praktiskt bildade tekniker, som
icke ägna sig åt bergshante- ringen .................................... 7,500 35,000
Befrämjande av hemslöjden:
Befrämjande av hemslöjden ........ 15,000
Föreningen för svensk hemslöjd.. . 8,000
Svenska slöjdföreningen ................ 10,000
Arvoden åt torvingenjörer in. m.....................................
Sveriges hantverksorganisation........................................
Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hant- verksmästare ................................................................
Industriella standardiseringsverksamheten ....................
Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som
genom Sveriges geologiska undersöknings försorg
äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade
m. in., reservationsanslag...............................................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
39.000
15.000
18,000
54,000
18,000
30,700
2,500
18,875
35,000
100,000
Säger för bergsbruk, industri, hantverk och slöjd
58,000
205,075
E. Ingenjörsvetenskapsakademien.
1
Ingenjörsvetenskapsakademien .......................................
40,000
2
Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft-
och bränsleområdet, reservationsanslag ....................
75,000
3
Flygtekniska undersökningar...........................................
25,000
Säger för ingenjörsvetenskapsakademien
40,000
100,000
F. Diverse.
1
Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................
5,000
2
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............
45,000
3
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
85,000
4
Tryckningskostnader, förslagsanslag ........................
79,919
5
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
vationsanslag ................................................................
50,000
6
Extra utgifter, reservationsanslag ..........................
—
7
Understöd åt svensk medborgare eller firma, som avser
att vid rättegång inför utländsk domstol fullfölja talan
rörande skadestånd för under världskriget i samband
1
med beslag lidna förluster, förslagsanslag ................
* 20,000
* Av Kung]. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
83
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
8
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen, förslagsanslag ...................
* 42,000
9
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
slagsanslag ..................................................................
* 950,000
Säger för diverse
264,919
1,012,000
Summa
8,833,219
2,859,169
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1928:296 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till tryckningskost a1 i texten
- Rskr. 1928:10a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1928—1929 under s. 1 i texten