Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.

1928-04-24 · 83 sidor, varav 82 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 82 av 83 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:10, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1928 kl. 2 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna

under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande

anslagen till handelsdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—1929

har Kungl. Maj:t i avseende å tionde huvudtiteln, innefattande anslagen

till handelsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden nämnda dag)

att till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet, utöver det

ordinarie anslaget, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag

av 15,900 kronor.

Till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet är i riksstaten

för innevarande budgetår anvisat ett anslag å enahanda belopp som det

nu äskade.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till upprätthållande av handelsdepartementets

verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag

av 15,900 kronor.

Centrala verk med underlydande stater.

2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att

dels från och med den 1 juli 1928 bestämma antalet ordinarie befattningshavare

hos kommerskollegium på följande sätt:

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 10 häft. (Nr 10.)

Departe
mentets
verksamhet.

[1.*]

Kommers
kollegium.

[2.]

l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet......... —

6 byråchefer ........................................................................................ B 30

1 byrådirektör och överinspektör ..................................................... B 29

1 navigationsskoleinspektör............................................................... B 29

1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör...................*........ B 29

1 byrådirektör................................................................................... B 28

3 förste aktuarier ............................................................................. B 24

4 förste byråingenjörer...................................................................... B 24

1 förste byråinspektör........................................................................ B 24

1 kamrerare .......................................................................................... B 24

1 redaktör ........................................................................................... B 24

4 sekreterare...................................................................................... B 24

1 sjötekniskt biträde ......................................................................... B 24

1 teknisk konsulent............................................................................ B 24

3 aktuarier ......................................................................................... B 21

1 byråinspektör ............................................................................... B 21

5 notarier............................................................................................... B 21

1 registrator ....................................................................................... B 21

5 kansliskrivare ................................................................................. B 11

1 förste expeditionsvakt .................................................................. B 7

7 kanslibiträden ................................................................................. B 7

5 expeditionsvakter ............................................................................ B 5

18 kontorsbiträden.............................................................................. B 4

82 skrivbiträden .................................................................................... B 2

dels fastställa följande stat för kommerskollegium, att tillämpas från

och med den 1 juli 1928:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 451,040

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ..... » 12,300

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. » 98,000

Förslagsanslag kronor 561,340;

dels besluta följande särskilda bestämmelse att lända till efterrättelse beträffande

vissa å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå anställda befattningshavare:
Byråchefen,

sekreteraren, förste byråinspektören och byråinspektören å

kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå skola vara underkastade de bestämmelser,

som i särskild ordning äro eller varda meddelade, rörande förbud

att, utan Kungl. Maj:ts medgivande, för egen eller annans räkning driva

eller hava del i eller anställning vid företag, som omfattar rederi-, skeppsbyggen-

eller sjöförsäkringsverksamhet, eller för sådant företag åtaga sig

uppdrag mot ersättning eller vara anställda å fartyg,

dels medgiva, att därest nuvarande befattningshavare å kommerskollegii

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

3

fartygsinspektionsbyrå den 1 juli 1928 tillträder ordinarie befattning å

kommerskollegii stat, som svarar mot den av honom före sagda dag innehavda

tjänsten, i fråga om hans placering i löneklass avlöningsreglementet

må å honom tillämpas, som om det varit gällande under hela hans tjänstetid

vid fartygsinspektionsbyrån och han varit ordinarie innehavare av sistnämnda

tjänst;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium, nu

511,040 kronor, med 50,300 kronor till 561,340 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 2—53 i

statsrådsprotokollet.

I riksstaten för budgetåret 1927—1928 är det ordinarie förslagsanslaget

till kommerskollegium uppfört med ett belopp av 511,040 kronor, varjämte

för samma budgetår till förstärkning av kollegii arbetskrafter anvisats ett

extra anslag av 56,100 kronor.

I skrivelse den 23 september 1927 har kommerskollegium med anledning

av en utav samtliga befattningshavare vid fartygsinspektionens lokalstat

därom gjord framställning framlagt förslag om uppförande å ordinarie

stat av samtliga organ för förhandskontroll å fartygs sjövärdighet, däribland

sålunda jämväl den inom kollegium å extra stat inrättade fartygsinspektionsbyrån.

I anslutning härtill har kollegium hemställt — vad anslagen

till ämbetsverket självt angår — dels att det ordinarie anslaget måtte för

nästkommande budgetår upptagas med 562,700 kronor eller sålunda med ett

i förhållande till nu löpande budgetår med 51,660 kronor förhöjt belopp,

dels ock att till förstärkning av kollegii arbetskrafter måtte anvisas ett

extra anslag av 11,784 kronor.

Det extra anslaget till fartygsinspektionens lokalstat är för innevarande

budgetår fastställt till 204,750 kronor. Kollegii beräkningar rörande de

anslag, som vid bifall till vad kollegium hemställt skulle erfordras för

denna stat, sluta å tillhopa 303,840 kronor.

Innan departementschefen närmare ingått på kollegii berörda förslag, har

departementschefen lämnat en redogörelse för gällande bestämmelser angående

den statliga förhandskontrollen å fartygs sjövärdighet, denna kontrolls

uppkomst och utveckling m. m. ävensom för åtskilliga redan tidigare

avgivna förslag rörande ifrågavarande kontrolls • organisation.

Bestämmelserna angående sjöfartssäkerhetskontrollen innehållas i huvudsak

i lagen om ändring i vissa delar av sjölagen den 16 oktober 1914, lagen

om tillsyn å fartyg samma dag, förordningen med närmare föreskrifter angående

tillsyn å fartyg den 31 december 1914 samt förordningen angående

fartygs byggnad och utrustning den 20 maj 1927, vilken sistnämnda författning

efterträtt en förordning av den 23 december 1915 i enahanda ämne.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Det är särskilt genom nyssnämnda förordning av den 31 december 1914,

som fartygsinspektörernas arbete regleras.

De förrättningar, genom vilka tillsyn å sjöfartssäkerhetslagstiftningens efterlevnad

av fartygsinspektörerna utövas, äro:

I. Sjövärdighetsbesiktning, varmed förstås undersökning, som i särskilda

fall anställes för utrönande, huruvida fartyg må anses sjövärdigt med

hänsyn till dess användning och den fart, vari det nyttjas eller är avsett

att nyttjas.

II. Inspektion, vilken företages när helst så finnes påkallat, och varvid

undersökning må äga rum i olika hänseenden, exempelvis huruvida lastmärke,

där sådant skall finnas, är vederbörligen åsatt, huru sig förhåller

med bemanning, arbetsförhållanden samt besättningens bostäder och kosthåll

ombord, huru fartyget är utrustat i olika avseenden o. s. v.

III. Passagerarfartygsbesiktning, varmed förstås undersökning, huruvida

fartyg uppfyller de särskilda betingelser, som av Konungen må hava stadgats

för fartygs förseende med passagerarfartygscertifikat, därvid särskilt

skall utrönas och bestämmas, i vilken fart fartyget må nyttjas samt vilket

antal passagerare fartyget äger högst medföra.

IV. Förbud mot nyttjande- Finnes fartyg hava sådana brister till skrov,

maskin eller utrustning eller vara så illa bemannat eller så hårt eller olämpligt

lastat eller så olämpligt barlastat, att resa därmed skäligen kan antagas

föranleda livsfara för dem, som äro ombord, äger vederbörande tillsynsmyndighet

i erforderlig utsträckning förbjuda fartygets nyttjande, intill dess

missförhållandet blivit undanröjt.

V. Materialprovningar eller undersökningar, huruvida för fartyg avsett

material fyller vissa uppställda fordringar.

VI. Fribord suppmätningar och beräkningar.

Den kontroll, som före ovannämnda bestämmelsers utfärdande var anordnad

med avseende å fartyg, inskränkte sig praktiskt taget till vissa årligen

återkommande, av lokala besiktningsmän företagna besiktningar å svenska

passagerarångfartyg. Denna kontroll var av rent teknisk art och avsåg

den för sjöfart använda materielens och dithörande inrättningars beskaffenhet

med hänsyn till angelägenheten att i största mån minska sjöresans

risker.

Den statskontroll, som enligt nu gällande bestämmelser utövas, utgör till

en början en utvidgning av den tekniska tillsynen, med en vidsträcktare

omfattning än den förutvarande, och är mera enhetligt ordnad än tillförne.

Men även till åtskilliga andra förhållanden å fartyg, vilka icke direkt kunna

sägas angå fartygs säkerhet i nyss antydda bemärkelse, har den nya statskontrollen

utsträckts. Tillsyn utövas sålunda rörande de ombordvarandes

skydd mot ohälsa och olycksfall, bland annat i avseende å arbete vid fartygs

för lastning och lossning avsedda inrättningar och redskap, bostads
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 5

förhållandena ombord, fartygs utrustning med proviant, vatten och läkemedel

m. in.

I en till 1914 års senare riksdag avlåten proposition, nr 122, föreslog

Kungl. Maj:t riksdagen att för anordnande av dylik utvidgad statskontroll

å fartygs sjövärdighet m. m., i huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen

bilagt statsrådsprotokoll över finansärenden angivna grunder, för

år 1915 anvisa ett extra anslag av 171,400 kronor.

Ifrågavarande statskontroll skulle enligt nyssnämnda grunder vara dels

preventiv och dels repressiv.

Organen för den ''preventiva statskontrollen skulle utgöras av en central

tillsynsmyndighet samt lokala inspektionsmyndigheter under den centrala

myndighetens ledning.

Den centrala tillsynsmyndigheten skulle bliva kommerskollegium, vars

byrå för ärenden angående utrikes handeln och sjöfarten skulle förstärkas

med de härför erforderliga tjänstemännen. Ehuru fartygsinspektionens chefsmyndighet

således skulle utgöra en del av det centrala sjöfartsorganet, skulle

likväl denna myndighet organiseras såsom en särskild avdelning under en

särskild överinspektör. Denne skulle visserligen närmast sortera under

chefen för kommerskollegii utrikes byrå men i övrigt vara beklädd med

den vidsträckta beslutanderätt, som ärendenas ofta brådskande beskaffenhet

krävde. I övrigt skulle å avdelningen finnas en sekreterare, en förste byråinspektör

och en byråinspektör. Den sålunda föreslagna organisationen skulle

dock vara provisorisk i avbidan därå, att en till inrättande ifrågasatt sjöfartsbyrå

inom kommerskollegium komme till stånd.

Den lokala inspektionen skulle anförtros åt ett antal lokala fartygsinspektörer,

nämligen dels 6 förste inspektörer med ingenjörsutbildning, dels sexton

andre inspektörer, placerade å förslagsvis angivna orter, av vilka inspektörer

tre skulle hava ingenjörsutbildning. Fartygsinspektörerna med ingenjörsutbildning

skulle förnämligast verkställa sjövärdighets- och passagerarfartygs

besiktningar, övriga fartygsinspektörer, vartill skulle utses personer med

praktisk erfarenhet inom det nautiska och fartygsmaskinella området, skulle

företrädesvis hava till åliggande att dels biträda förste inspektörerna var

med sin speciella kompetens vid de av dem utförda förrättningarna, dels

ock på egen hand, men under de förres förmanskap, verkställa fortlöpande

inspektion i synnerhet å fartygens underhåll, utrustning och lastning samt

rörande de sociala förhållandena ombord.

Vidare borde, särskilt i fråga om arbetsinrättningar för lastning och lossning

ombord å fartyg, anordnas ett visst samarbete mellan fartygsinspektionens

och yrkesinspektionens myndigheter, därvid för undvikande av dubbelinspektion

i nyssnämnda avseende borde tillses, i vad mån fartygsinspektörerna

kunde förordnas att utöva jämväl viss yrkesinspektionen åliggande

tillsynsverksamhet. Tillsyn å bemanningen skulle åligga, förutom fartygsinspektörerna,

jämväl ombudsmännen vid sjömanshusen. De sistnämnda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

skulle sålunda inom av sjölag och utfärdade författningar angivna gränser,

särskilt vid mönstringsförrättningarna, utöva sin kontrollerande verksamhet

rörande besättningens tillräcklighet och kvalifikationer.

Organen för den repressiva kontrollens utövande skulle utgöras av dels

såsom dittills kommerskollegii sjötekniska biträde och dels en inom kollegiet

nyanställd sjöåklagare.

I skrivelse den 4 september 1914 (nr 205) meddelade sedermera riksdagen,

att riksdagen med vissa angivna modifikationer bifallit Kungl. Majrts nyssnämnda

framställning.

Enligt riksdagens beslut finge inom kommerskollegium, sorterande närmast

under chefen för kollegii dåvarande byrå för ärenden angående utrikes

handeln och sjöfarten, inrättas en särskild fartygsinpektionsavdelning

under en överinspektör. Å denna avdelning skulle i övrigt finnas en sekre

terare, en förste byråinspektör och en byråinspektör jämte amanuenser och

kvinnliga biträden. Överinspektören skulle åtnjuta ett arvode av 7,500 kronor,

sekreteraren och förste byråinspektören skulle vardera bekomma i

arvode 5,600 kronor (alltså avlöning motsvarande den till dåvarande

tjänstemän i andra normalgraden utgående efter sedvanligt, pensionsavgift

motsvarande avdrag) samt byråinspektören 3,900 kronor (motsvarande avlöning

till tjänstemän i första normalgraden efter sedvanligt avdrag). För

två amanuenser beräknades tillhopa 3,300 kronor och i arvoden till det

ena av två kvinnliga biträden 1,550 kronor och till det andra 1,150

kronor (motsvarande avlöningarna för dåvarande andra och första normal

graderna för kvinnliga biträden efter vanligt avdrag). Till vikariatsersättningar

och extra biträden beräknades visst belopp.

De lokala myndigheterna skulle utgöras av sex förste fartygsinspektörer

med ingenjörsutbildning samt sexton andre fartygsinspektörer (tre av dem

med ingenjörsutbildning).

Arvoden skulle utgå till förste fartygsinspektörerna med 5,950 kronor till

var jämte ortstillägg till i Stockholm stationerad förste fartygsinspektör

samt till andre fartygsinspektör med 3,000 kronor jämte ortstillägg till

de i Stockholm stationerade.

I fråga om dessa arvoden hade vederbörande departementschef anfört, att

årsarvodet till förste fartygsinspektörerna syntes honom under inga omstän

digheter kunna sättas till lägre belopp än den till yrkesinspektörerna ut

gående begynnelseavlöningen. Från det för sistnämnda tjänstemän fastställda

avlöningsbeloppet, 6,200 kronor, syntes emellertid böra avdragas i avrundat

tal ett mot avgiften för egen pensionering svarande belopp, eller 250 kronor.

Förste fartygsinspektörernas årsarvode skulle alltså komma att stanna vid

5,950 kronor. För andre fartygsinspektörerna syntes, oberoende av kvalifikationer,

årsarvodet böra sättas till 3,000 kronor. Detta sistnämnda arvode

överstege visserligen med 800 kronor det till underinspektörerna inom yrkes
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

7

inspektionen då utgående arvodet, men därvid borde ihågkommus, att de

ingenjörsutbildade andre fartygsinspektörema ägde lika höga kvalifikationer

som de då med 3,500 kronor avlönade yrkesinspektörsassistenterna, samt

att de övriga andre fartygsinpektörerna i sin utbildning vore avgjort överlägsna

nyssnämnda underinspektörer, av vilka fordrades övervägande praktisk

kompetens. För de i Stockholm stationerade fartygsinspektörema borde, såsom

fallet vore inom yrkesinspektionen, tillkomma ortstillägg, vilket syntes

kunna bestämmas till 400 kronor för förste inspektören och 300 kronor för

envar andre inspektör.

Beträffande de olika ändringar, som av senare års riksdagar vidtagits i

fråga om detta anslag, må följande här bringas i erinran.

Enligt beslut av 1915 års riksdag skulle under anslaget inbegripas allenast

de utgifter, som direkt hänförde sig till den preventiva kontrollen, vadan

från anslaget avfördes de poster, som avsågo ersättning för arbetshjälp åt

kommerskollegii sjötekniska biträde samt arvode till särskild sjöåklagare

hos kollegium. I samband därmed förändrades anslagets titel till »förhandskontroll

å fartygs sjövärdighet».

Efter framställning av Kungl. Maj:t till 1919 års lagtima riksdag frigjordes

fartygsinspektionsavdelningen, i sammanhang med kommerskollegii

omorganisation, från sambandet med kollegii byrå för utrikes handeln och

sjöfarten och organiserades såsom en särskild byrå inom kollegium, och beviljade

riksdagen för inrättande av samma byrå å extra stat för år 1920

ett förslagsanslag, högst, å 33,750 kronor. Å byrån anställdes nu ytterligare

ett kvinnligt biträde i första normalgraden. Från och med denna byrås inrättande

har anslaget till förhandskontroll å fartygs sjövärdighet avsett

endast den lokala kontrollen. I fråga om sistnämnda kontroll är att märka,

att 1919 års lagtima riksdag medgav en ej oväsentlig förhöjning av anslaget

i och för, bland annat, inrättande av sex kvinnliga biträdesbefattningar

— en å huvudstationen inom varje fartygsinspektionsdistrikt — samt en ny

andre fartygsinspektörsbefattning för Sundsvalls distrikt.

Vad fartygsinspektionsbyrån angår, medgav 1920 års riksdag uppflyttning

av den kvinnliga biträdesbefattningen av dåvarande andra graden till närmast

högre grad. Beträffande den lokala kontrollen, för vilken anslaget vid

samma tillfälle ökades till 211,850 kronor, är att märka, bland annat, att det

andre fartygsinspektör tillkommande arvodet höjdes från 3,000 till 3,600 kronor,

att en ny andre fartygsinspektörsbefattning med stationsort i Malmö och två

nya kvinnliga skrivbiträdesbefattningar inrättades samt att fyra extra funktionärer

anställdes, därav två i Stockholms och två i Göteborgs distrikt. Årsarvodet

till envar av dessa extra funktionärer bestämdes till samma belopp

som det till andre fartygsinspektör utgående förhöjda arvodet.

För vinnande av en enklare uppställning av riksstaten sammanfördes vid

1921 års riksdag det till uppehållande av verksamheten å fartygsinspektionsbyrån

för år 1922 anvisade anslaget med övriga till förstärkning under

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

samma år av kommerskollegii arbetskrafter avsedda anslagsbelopp i ett

gemensamt förslagsanslag, högst, vilket slutade å en summa av 138,200

kronor. Av detta anslag voro 61,614 kronor beräknade för fartygsinspektionsbyrån,

under det att det för år 1921 anvisade anslaget för samma byrå

utgjort 45,000 kronor. Den anslagshöjning, som sålunda vidtogs för år 1922,

stod i samband med den av 1921 års riksdag beslutade löneregleringen för befattningshavare

vid statsdepartement och centrala ämbetsverk samt därav föranledda

förändrade principer för beräknande av avlöning åt extra befattningshavare

i vederbörande ämbetsverk från och med år 1922.

Slutligen har 1927 års riksdag medgivit inrättande av en ny kvinnlig

skrivbiträdesbefattning i Sundsvalls distrikt.

Med avseende å nu ifrågavarande båda anslag är att märka, att de med

hänsyn till de under senare år pågående allmänna besparingssträvandena

successivt minskats. Vad till en början fartygsinspektionsbyrån angår, har,

förutom annan minskning i extra personal, sekreterartjänsten indrag its från

och med den 1 juli 1923. I stället har från och med nämnda tidpunkt en

av kollegii ordinarie sekreterare sin tjänstgöring förlagd till nämnda byrå.

Av det för löpande budgetår till förstärkning av kollegii arbetskrafter anvisade

extra anslaget å 56,100 kronor är ett belopp av 44,316 kronor avsett

för fartygsinspektionsbyrån.

Anslaget till anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet har

så småningom sänkts från 247,450 kronor för år 1922 till 204,750 kronor

för löpande budgetår. Minskningarna hava föranletts genom indragning

av två utav fyra ovannämnda extra funktionärsbefattningar samt vidtagna

nedsättningar i åtskilliga anslagsposter, nämligen till rese- och traktamentsersättning,

till ersättning för skrivmaterialier m. m., till ersättning till vikarier

och till sakkunniga biträden vid förrättningar inom Sverige.

Sedan departementschefen härefter angivit de särskilda kompetensfordringarna

för fartygsinspektionens befattningshavare (sid. 7 och 8) samt erinrat

om nu gällande distriktsindelning för den lokala tillsynen å fartyg

inom riket (sid. 8 och 9), har departementschefen övergått till att lämna en

redogörelse för tidigare avgivna förslag rörande ifrågavarande kontrolls

organisation. Ä sid. 9—13 har sålunda redogjorts för 1902 års löneregleringskommittés

förslag i fråga om uppförande å ordinarie stat av organen

för kontroll å fartygs sjövärdighet jämte av kommerskollegium i anledning

av detta förslag gjorda anslagsberäkningar och å sid. 13—24 har redogörelse

lämnats för ett av 1923 års besparingskommitté framlagt förslag i fråga

om organisation av fartygsinspektionen samt däröver avgivna yttranden och

till Kungl. Maj:t inkomna skrivelser i ämnet.

Ä sid. 24 och 25 har vidare erinrats, att chefen för handelsdepartementet vid

föredragning i statsrådet den 20 mars 1925 av besparingskommitténs förslag på

anförda skäl förordade, att med slutlig prövning av sagda förslag, i vad det

anginge fartygsinspektionsbyrån, finge tills vidare anstå samt att, vad den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

9

lokala fartygsinspektionen anginge, ändring i dess verksamhet för budgetåret

1925—1926 icke genomfördes.

I detta sammanhang har departementschefen ock erinrat, att i en vid

1926 års riksdag väckt motion, II: 144, hemställts, att riksdagen måtte

hos Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning av frågan om överflyttande

från kommerskollegium till socialstyrelsen av de sjöfartssäkerhetskontrollen

rörande frågor, som enbart eller i övervägande grad rörde arbetarskyddet,

samt att för riksdagen snarast framlades förslag till sådan överflyttning i

den omfattning, som genom utredningen kunde ådagaläggas vara ändamålsenlig.

Enligt motionärernas mening hade nuvarande anordning icke visat

sig nöjaktigt tillgodose behovet av eu effektiv social sjöfartssäkerhetskontroll.

Sedan i anledning av berörda motion, vilken hänvisades till statsutskottets

förberedande behandling, yttranden i ämnet införskaffats från socialstyrelsen

och kommerskollegium, vilka yttranden finnas återgivna å

sid. 26—33 i statsrådsprotokollet, erinrade riksdagen i sin skrivelse nr

234, att frågan om omorganisation av kommerskollegium vore föremål för

utredning och att förslag därom inom en nära framtid syntes komma att

föreläggas riksdagen; och förklarade sig riksdagen beträffande det i motionen

väckta förslaget om utredning av frågan om överflyttande från

kommerskollegium till socialstyrelsen av de sjöfartskontrollen rörande

frågor, som enbart eller i övervägande grad rörde arbetarskyddet, förutsätta,

att detta spörsmål upptoges till prövning vid förstnämnda utredning.

Riksdagen ville i detta sammanhang erinra om att även frågan om en

omorganisation av socialstyrelsen snart nog syntes bliva föremål för utredning.

Å sid. 33—38 i statsrådsprotokollet hade redogörelse lämnats för två

särskilda av kommerskollegium den 27 augusti 1926 gjorda framställningar

angående fartygsinspektionens uppförande å ordinarie stat och å sid. 38

—45 har redogjorts för kommerskollegii förberörda skrivelse i ämnet den

23 september 1927 jämte allmänna civilförvaltningens lönenämnds däröver

avgivna utlåtande.

Departementschefens uttalande i ämnet återfinnes å sid. 45—53 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom

första kammaren, nr 183, av herr G. Möller m. fl. och den andra inom

andra kammaren, nr 319, av herr P. A. Hansson i Stockholm in. fl., dels

ock en inom andra kammaren av herr Alex. Thore väckt motion, nr 171.

I de två förstnämnda motionerna har hemställts, att riksdagen måtte,

med avslag å Kungl. Maj:ts förslag under tionde huvudtiteln, punkt 2,

att uppföra befattningshavarna inom fartygsinspektionen på ordinarie stat

inom kommerskollegium, besluta,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottets

yttrande.

dels att bevilja anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1928—

1929 på extra stat med samma belopp som för innevarande budgetår;

dels ock att hos Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning av frågan om

överflyttande från kommerskollegium till socialstyrelsen av de sjöfartskontrollen

rörande frågor, som enbart eller i övervägande grad röra arbetarskyddet,

samt att för riksdagen snarast framlägga förslag till sådan

överflyttning i den omfattning, som genom utredningen kan ådagaläggas

vara ändamålsenlig.

I motionen II: 171 har hemställts, att äskandet under tionde huvudtiteln

om uppförande å ordinarie stat av organen för kontroll å fartygs

sjövärdighet måtte avslås.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Då man har att taga ståndpunkt beträffande anslagen å riksstaten för

budgetåret 1928—1929 till kommerskollegii verksamhet, uppställer sig såsom

första fråga, huruvida och i vilken omfattning de statliga organen

för förhandskontroll å fartygs sjövärdighet, således även kollegii fartygsinspektionsbyrå,

nu böra överföras å ordinarie stat.

Såsom departementschefen framhållit, hava de skäl, som föranlett att

med en dylik överflyttning hittills fått anstå, i huvudsak varit, att man

velat avvakta resultaten dels av det ingripande revisionsarbete, för vilket

själva grunden för fartygsinspektionens verksamhet, sjöfartssäkerhetslagstiftningen,

sedan ett antal år varit föremål, dels ock av utredningen

rörande möjligheterna att nedbringa antalet befattningshavare inom fartygsinspektionen.

Härtill kommer ytterligare det framställda förslaget om

överflyttande från kommerskollegium till socialstyrelsen av de sjöfartskontrollen

rörande frågor, som enbart eller i övervägande grad röra

arbetarskyddet.

Departementschefen har vid övervägande av på förenämnda fråga inverkande

omständigheter kommit till den uppfattningen, att hinder numera

icke borde möta för ett överflyttande av fartygsinspektionsorganen å

ordinarie stat.

Till denna departementschefens mening kan utskottet icke ansluta sig.

Utskottet vill erinra därom, att, då 1926 års riksdag behandlade frågan

om bestämmande av ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium, riksdagen

även förehade en inom riksdagen väckt motion, II: 144, i vilken

hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning

av frågan om överflyttande från kommerskollegium till socialstyrelsen

av de sjöfartskontrollen rörande frågor, som enbart eller i övervägande

grad rörde arbetarskyddet, samt att för riksdagen snarast måtte framläggas

förslag till sådan överflyttning i den omfattning, som genom utred
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

11

ningen kunna ådagaläggas vara ändamålsenlig. I anledning härav framhöll

riksdagen i sin skrivelse nr 234, att frågan om omorganisation av

kommerskollegium vore föremål för utredning och att förslag härom inom

en nära framtid syntes komma att föreläggas riksdagen, och förutsatte

riksdagen beträffande det i motionen väckta förslaget, att sagda spörsmål

upptoges till prövning vid nämnda utredning. Riksdagen erinrade ock i

detta sammanhang, att även frågan om omorganisation av socialstyrelsen

snart nog skulle bliva föremål för utredning. Enligt vad utskottet inhämtat,

har utredningen av frågan om kommerskollegii organisation numera

upptagits av 1926 års besparingssakkunniga, och torde inom kort de sakkunnigas

arbete utsträckas även till socialstyrelsen. Då utredningen

angående kommerskollegii organisation sålunda ännu icke är slutförd, har

utskottet enbart av denna anledning funnit sig böra avstyrka Kungl.

Maj:ts förslag om fartygsinspektionsbyråns uppförande å ordinarie stat.

På grund av det nära samband frågan om överförande av sagda byrå å

ordinarie stat måste anses äga med spörsmålet om uppförande å sådan

stat av den lokala fartygsinspektionen, har utskottet även ansett sig böra

motsätta sig förslaget i denna del. Utskottet förutsätter, att de synpunkter,

som motionsvis framförts, tagas i beaktande av 1926 års besparingssakkunniga,

och förväntar, att förslaget rörande omorganisation av de statliga

organen för förhandskontroll å fartygs sjövärdighet må utarbetas på sådant

sätt, att organisationen må i fortsättningen bliva, så långt möjligt är, i

skilda hänseenden lämplig och effektiv. Nödig hänsyn torde, bland annat,

tagas till frågan om en viss inskränkning i inspektionen å klassade fartyg.

Utskottet vill ock uttala sin förväntan, att förslag i ämnet må — även om

utredningen skulle tarva tillkallande av särskilda sakkunniga — kunna

snarast föreläggas riksdagen.

På grund av denna utskottets ståndpunkt anser utskottet, att ordinarie

förslagsanslaget till kommerskollegium bör upptagas med oförändrat belopp,

511,040 kronor, extra anslaget till kommerskollegii verksamhet bestämmas

till enahanda belopp som för innevarande budgetår, 56,100 kronor, samt

extra anslaget till förhandskontroll å fartygs sjövärdighet likaledes bestämmas

till samma summa, som för budgetåret 1927—1928 anvisats, eller

204,750 kronor.

Under förevarande punkt får utskottet alltså hemställa,

I) att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts

förevarande förslag och i anledning av herrar Möllers

m. fl. och P. A. Hanssons m. fl. samt Thores ovanberörda

motioner, 1:183, II: 319 och II: 171, i riksstaten

för budgetåret 1928—1929 upptaga ordinarie

förslagsanslaget till kommerskollegium med oförändrat

belopp, 511,040 kronor; samt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Kommer skollegii

verksamhet.

[3.]

Utskottets

yttrande.

Arvode åt en

assistent vid

sprängämnesinspektionen.

[5.1.

II) att herrar Möllers m. fl. och P. A. Hanssons

m. fl. nyssberörda motioner, i vad desamma avse skyndsam

utredning av frågan om överflyttande från kommerskollegium

till socialstyrelsen av de sjöfartskontrollen

rörande frågor, som enbart eller i övervägande grad

röra arbetarskyddet, må anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört.

3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att till upprätthållande

av kommerskollegii verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 11,784 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 55 och 56 i statsrådsprotokollet.

Såsom förut redan nämnts, har i riksstaten för budgetåret 1927—1928,

utöver det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium, till förstärkning

av kollegii arbetskrafter anvisats ett extra anslag av 56,100 kronor.

Det nu äskade anslaget understiger sålunda det för innevarande budgetår

beviljade med 44,316 kronor. Nedsättningen av anslaget är föranledd av

Kungl. Maj:ts under nästföregående punkt omförmälda förslag om fartygsinspektionens

uppförande å ordinarie stat.

Såsom under nämnda punkt angives, har i två likalydande motioner,

1:183 och II: 319, yrkats bl. a., att nu förevarande anslag för budgetåret

1928—1929 upptages med samma belopp som för innevarande budgetår.

Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt anfört,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till förberörda motioner 1:183 och

II: 319, i vad desamma avse nu förevarande anslag, i

likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

upprätthållande av kommerskollegii verksamhet, utöver

det ordinarie förslagsanslaget, för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra anslag av 56,100 kronor.

4:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 59 och 60) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till arvode åt en assistent vid sprängämnesinspektionen

för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra anslag av 6,048 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

13

5:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt Arvoden åt två

6) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 60) i ämnet aBS**f*”**gV,d

innehåller, får utskottet hemställa, elektriska in
spektion.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande [g.]

budgetår ägt rum, till arvoden åt två assistenter vid

statens elektriska inspektion för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra anslag av 12,096 kronor.

6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1928 äga tillämpning å befattningshavare

inom fartygsinspektionen;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare inom fartygsinspektionen

på följande sätt:

Befattning

6 förste fartygsinspektörer

3 andre »

15 » »

6 kontorsbiträden ..............

Fartygs
inspektionen.

[7.1

Lönegrad
B

27

B 20

B 18

B 4;

dels godkänna följande stat för fartygsinspektionen, att tillämpas från

och med den 1 juli 1928:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 185,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................. » 2,000

Summa kronor 187,700;

dels besluta följande särskilda bestämmelser att lända till efterrättelse

beträffande nedannämnda befattningshavare vid fartygsinspektionen:

Fartygsinspektör skall vara underkastad de bestämmelser, som i särskild

ordning äro eller varda meddelade, rörande förbud att, utan Kungl. Maj:ts

medgivande, för egen eller annans räkning driva eller hava del i eller

anställning vid företag, som omfattar rederi-, skeppsbyggeri- eller sjöförsäkringsverksamhet,

eller för sådant företag åtaga sig uppdrag mot ersättning

eller vara anställd å fartyg;

i stället för vad i 21 § i avlöningsreglementet sägs om semester skall

beträffande andre fartygsinspektör gälla, att sådan tjänsteman må, i den

mån sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång och utan

kostnad för statsverket, kunna medgivas tjänstfrihet under högst 35 dagar

inom ett och samma kalenderår;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottets

yttrande.

Fartygsin
spektionens
verksamhet.

[8.]

Utskottets

yttrande.

dels medgiva, att befattningshavare vid fartygsinspektionen icke må

genom tillämpning av de nya avlöningsbestämmelserna vid den nya lönestaten

lida minskning i den sammanlagda löneinkomst, dyrtidstillägg däri

ej inberäknat, ban enligt dittills gällande bestämmelser ägt omedelbart

före övergången uppbära i den befattning, han då innehade, ävensom att

gottgörelse för genom övergången minskad löneinkomst skall utgå i form

av personlig lönefyllnad, att av befattningshavaren tillgodonjutas i den

mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare sig i samma tjänst eller

efter förflyttning till annan befattning, erhåller en löneinkomst, som uppgår

till den han enligt de närmast före övergången gällande avlöningsbestämmelserna

skulle hava innehaft omedelbart efter övergången;

dels ock i riksstaten under rubrik »Fartygsinspektionen» uppföra ett

ordinarie förslagsanslag av 187,700 kronor.

Såsom under punkt 2 här ovan omförmäles, har i motionen II: 171

yrkats bland annat avslag å Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 2 anfört, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må, med bifall till förberörda motion,

II: 171, avslå Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8) att till uppehållande

av fartygsinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 95,678 kronor.

Under åberopande av vad utskottet under punkt 2 anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till anordnande av förhandskontroll

å fartygs sjövärdighet för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra anslag av 204,750 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

15

8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att

dels från och med den 1 juli 1928 bestämma antalet ordinarie befattningshavare

vid lots- och fyrstaten på följande sätt:

Befattning

Dlstriktsbefäl och personal & distrlktsexpeditionerna.

3 lotskaptener.........................................................................

3 » ..........................................................................

7 lotslöjtnanter......................................................................

6 expeditionsbiträden ............................................................

3 kontorsbiträden..................................................................

Lotspersonal.

18 överlotsar................................................................................

19 lotsförmän å l:a klass lotsplats..........................................

27 » » 2:a » » ............................................

327 lotsar » l:a » » ..........................................

84 » » 2:a » » .........................................

40 lotsförmän » 3:e » » ...........................................

45 lotsar » 3:e » » ............................................

Personal å fyrskepp och fyr samt å gasstation.

12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp .....................................

1 distriktsfyrmästare.................................................................

26 fyrmästare å l:a klass fyr .................................................

1 » » gasstation....................................................

6 » » 2:a klass fyrskepp .......................................

35 » » 2:a » fyr ................................................

2 » » 3:e » fyrskepp .......................................

20 » » 3:e » fyr ..............................................

24 fyrvaktare » l:a » fyrskepp .........................................

27 » » l:a » fyr ..................................................

1 » » gasstation.......................................................

8 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp.............................

47 » » 2:a » 3:e » fyr................................

98 fyrbiträden å fyrskepp, fyr och gasstation ......................

Lönegrad

• 13

■ 12

11

... 6

... 2

10

9

7

6

5

5

4

10

10

10

10

8

8

6

6

5

5

5

4

4

3

Personal å lotsverkets ångfartyg.

1 befälhavare ............................................................................................. U

7 maskinister ........................................................................................... g.

dels godkänna i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 4 januari

1928 förordat förslag till avlöningsstat för lots- och fyrstaten, att tillämpas

från och med den 1 juli 1928;

dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, böja det ordinarie förslagsanslaget

till lots- och fyrinrättningen, nu 5,969,495 kronor, med 108,065

kronor till 6,077,560 kronor.

Lots- och fyrinrättningen.

[10.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Å riksstaten för budgetåret 1927 — 1928 är det ordinarie förslagsanslaget

till lots- och fyrinrättningen uppfört med ett belopp av 5,969,495 kronor.

Från berörda anslag bestridas utgifterna för följande stater, nämligen:

avlöningsstat för lotsstyrelsen, avlöningsstat för lots- och fyrstaten, övergångs-

och indragningsstat för lots- och fyrstaten, pensionsstat för lotsstyrelsen

samt lots- och fyrstaten ävensom omkostnadsstat.

Av ifrågavarande stater slutar avlöningsstaten för lotsstyrelsen å 185,900

kronor, avlöningsstaten för lots- och fyrstaten å 4,330,000 kronor, övergångsoch

indragningsstaten för lots- och fyrstaten å 5,955 kronor, pensionsstaten

för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten å 317,000 kronor samt omkostnadsstaten

å 1,130,640 kronor.

Vad angår Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag i fråga om anslag till

lots- och fyrinrättningen innebär förslaget, vad först lotsstyrelsens avlöningsstat

angår, icke någon ändring i sagda stat.

Vidkommande avlöningsstaten för lots- och fyrstaten har till belysande

av de belopp, varmed de för budgetåret 1926—1927 anvisade, i denna stat

ingående förslagsanslagen tagits i anspråk under samma budgetår, i statsrådsprotokollet

intagits följande uppställning, angivande i första sifferkolumnen

de olika anslagen och i andra sifferkolumnen de under budgetperioden

bestridda utgifterna ur respektive anslag. I en tredje sifferkolumn äro för

jämförelse upptagna motsvarande anslag för nu löpande budgetår:

Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslagsan
-

slag....................................

Lotspersonalens andel i

kronor

2,760,000: —

2,627,684: 33

2,660,000: -

lotspenningar, förslags- anslag................................

»

960,000: —

1,014,930: 7 4

1,080,000: —

Vikariatsersättningar, för- slagsanslag ....................

Avlöningar till icke-ordi-

»

25,000: —

29,120: i?

25,000: —

narie befattningshavare

m. m., förslagsanslag....

»

325,000: —

584,625: 91

375,000: —

För skötsel av fyrar utan

ständig bevakning, för- slagsanslag ....................

»

40,000: —

41,760: 3 9

48,000: —

Kost eller kostpenningar

till personalen å fyrskepp

m. m., förslagsanslag....

»

130,000: —

130,666: 72

130,000: -

För betjäning av livrädd-

ningsanstalterna, för- slagsanslag ....................

»

10,000: —

11,842: 4 2

12,000: —

Summa

kronor

4,250,000: —

4,440,630: 68

4,330,000: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

17

Beträffande ifrågavarande stat har Kungl. Maj:t föreslagit indragning

från och med budgetåret 1928—1929 av tre tjänster, nämligen en lotsförmansbefattning

å 3:e klass lotsplats samt två lotsbefattningar å l:a klass lotsplats.

Vidare har, sedan Segerstads fyr numera nedsatts från 2:a till 3:e

klass, en fyrmästarbefattning å 2:a klass fyr utbytts mot en dylik befattning

å 3:e klass fyr.

Med avseende å beräkningen av det belopp, varmed det å denna stat uppförda

avlöningsanslaget för ordinarie personal bör upptagas, har Kungl.

Maj:t, med ledning av den faktiska belastningen å anslaget för budgetåret

1926—1927, föreslagit, att detsamma för nästkommande budgetår måtte

upptagas med ett till 2,625,000 kronor sänkt belopp.

Beträffande härefter anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare

m. m. är att märka, att detta anslag under fjolåret avsevärt ökades,

i det att anslagsbeloppet då höjdes från 325,000 kronor till 375,000 kronor.

Av den förutnämnda, inom lotsstyrelsen uppgjorda tablån över anslagsbelastningen

under budgetåret 1926—1927 framgår, att å ifrågavarande anslag

utgifterna för samma tid uppgått till icke mindre än nära 585,000 kronor.

I fråga om detta anslag, vilket, såsom nämnts, i löpande års budget höjts

med 50,000 kronor, har Kungl. Maj:t nu föreslagit en höjning med ytterligare

25.000 kronor, eller till 400,000 kronor, överskridandet av anslaget har till

viss del förorsakats av att åtskilliga befattningar å lots- och fyrstaten för

närvarande uppehållas på förordnande. Om än utgifterna å anslaget komma

att rent automatiskt något minska till följd av tillsättandet med ordinarie

innehavare av vissa av nyssnämnda befattningar, har med hänsyn till de

senaste årens erfarenheter en ytterligare anslagshöjning på denna punkt

ansetts ofrånkomlig.

I detta sammanhang må anmärkas, att i det av chefen för finansdepartementet

framlagda förslaget till beräkning av inkomsterna å riksstaten för

budgetåret 1928—1929 inkomsttiteln Lotspenningar upptagits med ett från

2.700.000 kronor till 3,000,000 kronor förhöjt belopp. Då å utgiftssidan

anslaget till lotspersonalens andel i lotspenningar bör sättas till 40 procent

av inkomsttitelns belopp eller sålunda, vid bifall till chefens för finansdepartementet

nyssberörda förslag, till 1,200,000 kronor, föranledes härav i

avlöningsstaten för lots- och fyrstaten en ändring, som med icke mindre än

120.000 kronor höjer slutsumman av lotsverkets anslag. Denna anslagshöjning

är emellertid av rent bokföringsmässig natur och ökar icke statsverkets

kostnader för lots- och fyrväsendet. Då inkomsttiteln höjes med

300.000 kronor, medan i avseende å utgiftsanslaget ökningen inskränker sig

till 120,000 kronor, uppstår fastmera i budgethänseende en nettovinst för

statsverket av 180,000 kronor.

I övriga å denna stat uppförda anslag har någon ändring icke ifrågasatts.

Vid bifall till vad som föreslagits skulle alltså för budgetåret 1928—

1929 avlöningsstaten för lots- och fyrstaten erhålla följande utseende:

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 10 häft. (Nr 10.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

TJtslcottets

yttrande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........

Lotspersonalens andel i lotspenningar, förslagsanslag

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag............................................................................

För skötsel av fyrar utan ständig bevakning, förslagsanslag

Kost eller kostpenningar till personalen å fyrskepp m. m.,

förslagsanslag...........................................................................

För betjäning av livräddningsanstalterna, förslagsanslag

kronor 2,625,000

» 1,200,000

» 25,000

» 400,000

» 48,000

» 130,000

» 12,000

Summa förslagsanslag kronor 4,440,000.

Vad angår övergångs- och indragningsstaten för lots- och fyrstaten har

denna stat minskats från nuvarande belopp, 5,955 kronor, till 4,020 kronor.

Denna jämkning har emellertid ansetts icke böra föranleda framläggande

av förslag till ny stat för riksdagens godkännande.

I pensionsstaten för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten har någon

ändring icke ifrågasatts. Så har ej heller skett i fråga om omkostnadsstaten.

Anslaget till lots- och fyrinrättningen skulle alltså enligt Kungl. Maj:ts förslag

för budgetåret 1928—1929 upptagas med (185,900 + 4,440,000 + 4,020+317,000+

1,130,640 =) 6,077,560 kronor. Höjning skulle göras i anslagsposten till

lots- och fyrstaten med 110,000 kronor, medan minskning skulle göras i

anslagsposten till övergångs- och indragningsstaten med 1,935 kronor. Sammanlagt

skulle anslaget alltså ökas med (110,000—1,935) 108,065 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts under förevarande

punkt i skilda hänseenden framlagda förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) från och med den 1 juli 1928 bestämma antalet

ordinarie befattningshavare vid lots- och fyrstaten på

följande sätt:

Befattning Lönegrad

Distriktsbefäl och personal å distriktsexpeditionerna.

3 lotskaptener............................... 13

3 » 12

7 lotslöjtnanter .......................................................... 11

6 expeditionsbiträden................................................... 6

3 kontorsbiträden ........................................................ 2

Lotspersonal.

18 över lotsar............... 10

19 lotsförmän å l:a klass lotsplats ............................ 9

27 » » 2:a » ». 7

327 lotsar » l:a » » 0

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

19

Befattning

84 lotsar å 2:a klass lotsplats

40 lotsförmän » 3:e » »

45 lotsar » 3:e » »

Lönegrad

...... 5

...... 5

...... 4

Personal å fyrskepp och fyr samt å gasstation.

12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp.......................

1 distriktsfyrmästare...............................................

26 fyrmästare åla klass fyr ................................

1 » » gasstation ....................................

6 » » 2:a klass fyrskepp........................

10

10

10

10

8

35 »

» 2:a » fyr .................................

.... 8

2 »

» 3:e » fyrskepp.........................

.... 6

20 »

» 3:e klass fyr .................................

... 6

24 fyrvaktare

» l:a » fyrskepp .........................

... 5

27 »

» l:a » fyr .................................

5

1 »

» gasstation .....................................

... 5

8 »

» 2:a och 3:e klass fyrskepp .........

... 4

47 »

» 2:a » 3:e » fyr .................

... 4

98 fyrbiträden å fyrskepp, fyr och gasstation .....

... 3

11

8;

Personal å lotsverkets ångfartyg.

1 befälhavare ...........................................................

7 maskinister ................................................................

b) godkänna av chefen för handelsdepartementet i

statsrådsprotokollet över handelsärenden den 4 januari

1928 förordat förslag till avlöningsstat för lots- och fyrstaten,

att tillämpas från och med den 1 juli 1928;

samt

c) , vid bifall till vad sålunda föreslagits, höja det

ordinarie förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen,

nu 5,969,495 kronor, med 108,065 kronor till 6,077,560

kronor.

9:°) Kungl. Majrt har föreslagit riksdagen (punkt 11) att till säkerhets- Säkerhetsanstalter

för sjöfarten å riksstaten för budgetåret 1928 — 1929 anvisa ett anstalter ft>r

extra reservationsanslag av 444,900 kronor. sjöfarten.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 71—88 i statsrådsprotokollet. n‘

För innevarande budgetår har till anordnande av säkerhetsanstalter för sjöfarten

avsetts ett belopp av 416,800 kronor, därav 316,800 kronor anvisats å

riksstaten och återstoden, 100,000 kronor, tagits i anspråk av besparingar,

vilka, sedan vissa arbeten slutförts, uppkommit å tidigare beviljade anslag till

dylika säkerhetsanstalter. Av nyssnämnda anslagssumma, 416,800 kronor,

har avsetts ett belopp av 235,000 kronor till nytt maskineri m. m. å samt

delvis ombyggnad av fyrskeppet Finngrundet; återstoden 181,800 kronor är

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

fördelad på tretton utav de tjugofyra övriga arbeten, som lotsstyrelsen förordade

till utförande under innevarande budgetår.

Det av Kungl. Maj:t för budgetåret 1928—1929 för ändamålet i fråga nu

äskade anslaget är avsett att användas enligt följande fördelning:

Halva kostnaden för anskaffning av nytt tjänstefartyg för

östra lotsdistriktet ...............................................................

Motor till och inredning m. m. av en äldre, lotsverket tillhörig

båt vid Landsorts fyrplats............................................

Anordnande av en fyr å skäret Norra Kränkan vid Hävringe

Anordnande av ny fyrbelysning mellan fyrarna Grankubb

och Stenskär, farleden Landsort—Södertälje, och indragning

av fyrarna Oxnö och Skoren vid samma farled.......

Anordnande av en fyr å Ryssmasterna i Furusundsleden,

Stockholms norra skärgård .................................................

Anordnande av en fyr vid Dalarö skans i Dalaröleden,

Stockholms södra skärgård ................................................

Anordnande av en ny båtslip vid Härnö lotsplats

Anordnande av en vågbrytare och utkiksställning vid Bjurö

klubbs lotsplats ......................................................................y

Anordnande av förbättrad fyrbelysning för insegling till

Arkö ..........................................................................................

Anordnande av en 4:de ordningens agafyr å Sandsänkan

utanför Östergötlands skärgård ......................................•

Byggande av en båtbrygga vid Åstholmens lotsuppassnings
ställe

under Sundsvalls lotsplats ............................................

Förbättring av fyrbelysningen vid Söderarmsleden, Stockholms

norra skärgård ................................................................

Ny båtbrygga, båtslip och källare vid Svartklubbens lotsplats

i öregrunds skärgård ....................................................

Förbättrande av bostadsförhållandena vid Maseskärs fyr
plats,

Bohuskusten ...................................................................

Fortsatt införande av agabelysning............................................

Uppförande av en 6:te ordningens obevakad fyr å Säter
holmen

i Bråviken ....................................................................

Anordnande av ett fast sjömärke i farleden Kalmar

Färjestaden ................................................................................

Anordnande av fyrbelysning av farleden Tenholmen—

Islandsberg och till ankarsättning innanför Käringö,

Bohuslän ....................................................................................

Förbättring av hamnförhållandena vid Malörens lotsplats i

Bottenviken .......................................................................-........

kronor

100,000

»

1,900

»

21,000

»

16,000

»

4,000

»

4,000

»

5,500

7,500

»

80,000

»

85,000

»

6,900

»

13,000

»

14,200

»

14,000

»

20,000

»

5,900

5,000

»

61,000

»

30,000

Summa kronor 444,900

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

21

Vid granskning av förevarande förslag om medels anvisande till säkerhetsanstalter

för sjöfarten har utskottet i likhet med departementschefen

kommit till den uppfattningen, att de åtgärder, för vilka anslag äskas,

icke utan olägenheter kunna uppskjutas. På grund härav och då de

föreslagna beloppen icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till säkerhetsanstalter för sjöfarten

å riksstaten för hudgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

reservationsanslag av 444,900 kronor.

10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att uppföra ordinarie

reservationsanslaget till uppehållande av patent- och registreringsverkets

verksamhet med oförändrat belopp, 935,700 kronor, att direkt utgå

av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 89 och 90 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft en inom andra kammaren av herr A. Forssell väckt

motion, nr 332, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, dels att förste

hyråingenjörshefattningarna i patent- och registreringsverket, enligt nu

gällande tjänsteförteckning utgörande fyra, måtte hänföras till lönegrad

B 26, dels för ifrågavarande ändamål höja den i patent- och registreringsverkets

stat ingående anslagsposten »avlöningar till ordinarie tjänstemäh»

i ämbetsverket med 3,840 kronor för år räknat.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Vad angår det motionsvis väckta yrkandet om uppflyttning i lönegrad

av de fyra förste hyråingenjörshefattningarna hos patent- och registreringsverket,

får utskottet, såsom ock i motionen erinrats, framhålla, att, då

motionären vid 1926 års riksdag framlade förslag av enahanda innehåll,

utskottet för sin del anförde, att enligt utskottets förmenande prövningen

av förslaget om uppflyttning i lönegrad av berörda tjänster syntes böra

anstå, till dess frågan om ämbetsverkets omorganisation blivit slutligen

avgjord. I enlighet med utskottets hemställan avslog ock riksdagen den

då väckta motionen.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har patent- och registreringsverket

ansett sig icke höra föreslå någon ändring för nästkommande budgetår

i den för ämbetsverket nu gällande staten, och departementschefen

har, undör erinran om att den slutliga prövningen av ett utav statens

bespariflgskommitté på sin tid avgivet förslag till vissa organisationsför
-

Utskottets

yttrande,

Patent- och

registreringsverket.

[12.]

UtskottetÉ

yttrande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Dyrtidstillägg

vid patent- och

registreringsverket.

[13.]

Kostnader,

som föranledas

av överståthållarämbetets

och länsstyrelsernas

befattning

med vissa slag

av registrering.

[14.]

ändringar inom ämbetsverket samt andra därmed sammanhängande spörsmål

måste bliva beroende på den utformning av patentlagstiftningen, som

kunde framgå av den pågående utredningen på detta område, icke heller

ifrågasatt någon ändring i de å ämbetsverkets stat nu uppförda anslagen.

Då skäl för ett frångående av den ståndpunkt, utskottet intog till

frågan om uppflyttning i lönegrad av sagda tjänster vid 1926 års riksdag,

icke synes utskottet föreligga, har utskottet jämväl nu sålunda ansett sig

böra avstyrka motionen.

På grund av vad sålunda anförts och då utskottet icke haft något att

erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Forssells ovanberörda motion,

11:332, å riksstaten för budgetåret 1928—1929

uppföra ordinarie reservationsanslaget till uppehållande

av patent- och registreringsverkets verksamhet med

oförändrat belopp, 935,700 kronor, att direkt utgå av

patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters

medel.

ll:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till täckande

av kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid patent- och

registreringsverket (punkt 13) kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

12:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 14) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet

(sid. 90 och 91) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum,

a) till bestridande av kostnaderna för den överståthållarämbetet

och länsstyrelserna åliggande befattning

med registreringar och anmälningar till förenings- med

flera register för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

förslagsanslag av 4,000 kronor,

samt

b) medgiva, att de till nämnda myndigheter inflytande

avgifter för sådana registreringar och anmälningar

må tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 23

13:o) I fråga om Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till täckande Dyrtidatilldgg

av kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare i försäkringsinspek- ringsinspektionen

(punkt 16) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva txonen.

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att, i avbidan på Statens provden

proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för budget- mn9a^talt.

året 1928—1929 beräkna det ordinarie förslagsanslaget till statens provningsanstalt

till 298,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 9 mars 1928

dagtecknad proposition, nr 197, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande

behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden sagda dag, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att antalet ordinarie befattningar hos statens provningsanstalt

skall från och med den 1 juli 1928 vara bestämt på följande sätt:

Lönegrad

1 överdirektör ............................................................................................... A 2

5 avdelningschefer.......................................................................................... B 29

4 förste avdelningsingenjörer........................................................................ B 24

1 kassör och räkenskapsförare .................................................................... B 20

1 förste verkmästare..................................................................................... B 15

1 verkmästare ................................................................................................ B 12

2 förste laboratoriebiträden............................................................................ B 11

2 kansliskrivare.............................................................................................. B 11

1 instrumentmakare....................................................................................... B 10

1 kanslibiträde ...................................... B 7

4 laboratoriebiträden....................................................................................... B 7

1 expeditionsvakt ............................................................................................ B 5.

Anm. Kanslibiträdesbefattningen utbytes vid inträffande ledighet mot

en kontorsbiträdesbefaittning i lönegraden B 4;

dels besluta, att å övergångsstat för anstalten skola från och med den 1

juli 1928 vara upptagna följande befattningar:

Lönegrad

4 avdelningsingenjörer................................................................................... B 21;

dels godkänna det av chefen för handelsdepartementet förordade förslaget

till ordinarie stat för statens provningsanstalt, att tillämpas från och med

den 1 juli 1928;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till statens provningsanstalt,

nu 298,000 kronor, med 12,300 kronor till 310,300 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

I riksstaten för budgetåret 1927—1928 är det ordinarie förslagsanslaget

till upprätthållande av statens provningsanstalts verksamhet upptaget med

298,000 kronor, att utgå i första hand av inkomster av statens provningsanstalt.

Den av riksdagen godkända staten för provningsanstalten har följande

utseende:

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare,

förslagsanslag ................................................ kronor 188,500

Vikariatsersättningar, förslagsanslag............ » 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattnings
-

havare in. in.................................................

»

35,000

Inspektörens arvode............................................

»

1,000 kronor 226,500

Omkostnadsstat.

Till gas och elektrisk ström, förslagsanslag kronor

9,000

» värme, förslagsanslag ............................

»

5,000

» inventarier och inventariers underhåll

»

4,000

» bibliotek.......................................................

»

2,500

» glasvaror, förslagsanslag ........................

4,000

» tillfälliga biträden, tjänsteresor m. m.,

förslagsanslag ............................................

15,000

» laboratorieutensilier, kemikalier, mate-

rialier, förbrukningsartiklar, provnings-

anordningar m. m., förslagsanslag........

»

16,000

» expenser, förslagsanslag...........................

»

13,000

» försäkring av byggnader och utrustning,

underhåll av tomten m. m., förslags-

anslag ........................................................

»

3,000 kronor 71,500

Förslag sanslag kronor 298,000,

att utgå i första hand av inkomster av statens provningsanstalt.

Vid anmälan av sitt beslut i fråga om anslag till upprätthållande av statens

provningsanstalts verksamhet under budgetåret 1927—1928 erinrade

1927 års riksdag om sitt år 1919 i samband med anstaltens ombildning

till statsinstitution gjorda uttalande, att det måste anses önskligt, att,

sedan statsverket ställt nya lokaler och annan för rationell drift lämnad

utrustning till anstaltens förfogande, dennas verksamhet så bedreves, att

anstalten kunde bära sina egna utgifter. I anslutning härtill uttalade

1927 års riksdag, bland annat, att det syntes riksdagen med fog kunna

sättas i fråga, huruvida icke, utan att anstaltens uppgifter åsidosattes, en

begränsning av den ordinarie personalen borde kunna vidtagas och i

stället tillfälliga arbetskrafter anlitas. Denna fråga syntes emellertid

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

25

icke kunna upptagas till slutligt avgörande utan ingående utredning.

Riksdagen förutsatte, att frågan snarast skulle underställas 192(5 års besparingssakkunniga.

Med anledning av riksdagens sålunda gjorda uttalande uppdrogs omedelbart

åt ifrågavarande sakkunniga att verkställa granskning av personaloch

övriga förhållanden vid anstalten.

I ett den 17 februari 1928 dagtecknat betänkande hava besparingssakkunniga

framlagt resultatet av den av de sakkunniga verkställda utredningen.

Betänkandet utmynnar i förslag om dels utbyte av viss ordinarie

personal mot arbetskrafter med mera tillfällig anställning, dels ock nedflyttning

i löneställning av vissa befattningar.

I förstnämnda hänseende hava de sakkunniga föreslagit, att vid uppkommande

ledighet å de i 21:a lönegraden placerade avdelningsingenjörsbefattningarna

samt den till 10:de lönegraden hänförliga instrumentmakarebefattningen

dessa befattningar icke återbesättas med ordinarie innehavare

utan att i stället försök göres med anställande av icke-ordinarie personal.

Visade det sig därvid, att minskning i avlöningskostnaderna på denna väg

stode att vinna, borde ifrågavarande tjänster i mån av inträffande ledighet

avföras ur staten. Jämte erinran att en av de båda å ordinarie stat uppförda

förste laboratoriebiträdesbefattningarna för närvarande vore ledig,

förklara sig de sakkunniga i detta sammanhang hava haft under övervägande

frågan, huruvida denna befattning eller, därest vid återbesättande

av befattningen till densamma befordrades innehavare av en av de fyra å

ordinarie stat uppförda laboratoriebiträdesbefattningarna, en dylik befattning

skulle kunna indragas. Då emellertid, jämte den ordinarie biträdespersonalen,

ett flertal icke-ordinarie befattningshavare toges i anspråk för

ifrågavarande göromål, hava de sakkunniga icke ansett sig böra framställa

något förslag i antydd riktning.

I fråga härefter om nedflyttning i löneställning av vissa tjänster hava

de sakkunniga föreslagit nedsättning^av dels de fem avdelningschefstjänsterna

från 29:de till 28:de lönegraden, dels kassör- och räkenskapsförarebefattningen

från 20:de till högst 17:de lönegraden, dels en av de båda

kansliskrivarebefattningarna från ll:te till 7:de lönegraden, dels ock kanslibiträdesbefattningen

från 7:de till 4:de lönegraden.

Med hänsyn till bland annat tjänstinnehavarnas levnadsålder hava de

sakkunniga emellertid uttalat, att de icke ansett sig böra föreslå, att de

av dem ifrågasatta förändringarna beträffande de ordinarie befattningarna

nu anmärktes i staten för anstalten.

Beträffande de sakkunnigas sålunda avgivna förslag har statskontoret,

under framhållande att, då de ifrågasatta förändringarna i personaluppsättning

och löneförhållanden enligt förslaget skulle upptagas till avgörande

först i mån av framdeles inträffande ledighet och dessa frågor

genom ändringar i arbetets art och omfattning givetvis då kunde befinna

sig i ett i viss mån annat läge, ansett sig nu icke böra göra annat ut
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

talande, än att ämbetsverket funne det tveksamt, huruvida det kunde vara

befogat och lämpligt att vidtaga en sänkning i lönegrad för kassören och

räkenskapsföraren, som, bortsett från biträdespersonalen, ensam representerade

den administrativa och kamerala sakkunskapen vid anstalten.

Styrelsen för statens provningsanstalt, som i övrigt på anförda skäl avstyrkt

de av de sakkunniga föreslagna förändringarna beträffande personalen,

har tillstyrkt dels utbyte av de fyra avdelningsingenjörerna mot

extra befattningshavare dels ock nedflyttning av kanslibiträdesbefattningen,

under uttalande dock beträffande sistnämnda befattning, att densamma

icke måtte placeras i lägre lönegrad än B 5.

I fråga om innebörden av besparingssakkunnigas förslag har departementschefen

anfört följande:

»Då jag nu går att för egen del angiva min ståndpunkt till det av de

sakkunniga avgivna förslaget och ämbetsverkens däröver avgivna yttranden,

vill jag till en början erinra, att, då de ordinarie befattningshavarna

vid statens provningsanstalt — lika med ordinarie statspersonal i allmänhet

— äro berättigade att, såvida icke frivillig avgång ur tjänsten

äger rum, uppbära sin avlöning till dess pensionsåldern uppnås eller annan

befattning i statens tjänst erhålles, även vid ett omedelbart genomförande

i full utsträckning av de sakkunnigas förslag någon besparingseffekt icke

för närvarande är möjlig att uppnå. För tillvaratagande av de framtida

besparingsmöjligheter, som kunna komma att erbjuda sig, synes det mig

emellertid lämpligt, att oaktat de nuvarande personalförhållandena lägga

hinder i vägen för uppnående av omedelbara utgiftsminskningar, sådana

befattningar, vilka, enligt vad den verkställda utredningen givit vid handen,

böra kunna ersättas med icke ordinarie arbetskrafter, redan nu uteslutas

ur förteckningen å ordinarie tjänster och att de nuvarande tjänstinnehavarna

upptagas å en särskild övergångsstat, liksom ock att kanslibiträdesbefattningen,

beträffande vilken förslaget om nedflyttning i lönehänseende

av anstaltens styrelse biträtts, endast tillsvidare bibehålies å den

ordinarie staten med anmärkning om den förändring, som vid inträffande

ledighet å befattningen skall vidtagas. I de fall åter, där tveksamhet i

nyss angivna hänseenden kan råda, finnes enligt min mening ingen anledning

att forcera ståndpunktstagandet i ämnet utan lärer, på sätt som av

de sakkunniga föreslagits och av statskontoret lämnats utan erinran, vid

uppkommande ledighet å dylik befattning böra tagas under förnyad omprövning,

huruvida befattningen må kunna indragas respektive nedsättas

i lönehänseende.

I detta sammanhang är ju visserligen att märka, att, såsom även de

sakkunniga erinrat, en av de båda förste laboratoriebiträdesbefattningarna

för närvarande är ledig. Då, såsom de sakkunniga jämväl framhållit, förutom

den till sex personer uppgående ordinarie laboratoriebiträdespersonalen

ett flertal icke-ordinarie befattningshavare måst tagas i anspråk för

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

27

laboratoriearbeten, finner jag mig med hänsyn även till de minimala befordringsutsikter,

som efter en indragning av befattningen skulle yppa

sig för nu ifrågavarande personal, i likhet med de sakkunniga icke böra

framlägga något förslag om indragning av befattningen i fråga.

I anslutning till vad jag sålunda anfört får jag alltså föreslå, att de fyra

avdelningsingenjörsbefattningarna nu uppföras å övergångsstat. För ändamålet

torde i staten böra uppföras en särskild anslagspost, förslagsvis beräknad

till 28,848 kronor eller, i avrundat tal, 28,900 kronor. Med sagda belopp

lärer alltså det å provningsanstaltens stat uppförda anslaget till avlöningar

åt ordinarie befattningshavare böra minskas. Denna minskning neutraliseras

i viss mån av den ökning i anslaget, som nödvändiggöres därav, att avlöningarna

med tillämpning av gällande avlöningsreglemente beräknats för

nästkommande budgetår komma att i viss mån stiga. Enligt vad jag under

hand inhämtat, inskränker sig denna ökning — i anstaltens förberörda skrivelse

den 30 augusti 1927 beräknad till 2,000 kronor — efter de fyra avdelningsingenjörernas

uppförande å övergångsstat till ett belopp av 1,300

kronor. Vid sådant förhållande och med hänsyn tagen jämväl till den

minskning i anslaget, som föranledes av övergångsstatens utbrytning, torde

anslaget böra upptagas med ett till (188,500 -f 1,300—28,900) 160,900 kronor

nedsatt belopp.»

I övriga å avlöningsstaten uppförda anslag har någon ändring icke

ifrågasatts.

Vad omkostnadsstaten beträffar, har höjning föreslagits av posten för

tillfälliga biträden, tjänsteresor m. m. med 10,000 kronor till 25,000 kronor

samt av posten för laboratorieutensilier m. m. med 1,000 kronor till 17,000

kronor. Övriga i omkostnadsstaten ingående poster äro upptagna med

oförändrade belopp.

Kungl. Maj:ts förevarande, på 1926 års besparingssakkunnigas betänkande

i ämnet grundade förslag om utbyte av viss ordinarie personal hos

statens provningsanstalt mot arbetskrafter med mera tillfällig anställning

samt om nedflyttning i löneställning av vissa befattningar hos anstalten

har utskottet funnit vara av beskaffenhet att böra av utskottet förordas.

De framlagda förslagen till avlönings-, övergångs- och omkostnadsstater

hava endast i ett hänseende föranlett till erinran från utskottets sida.

Detta gäller upptagandet å avlöningsstaten av en särskild post för vikariatsersättningar.

I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning beslöt 1926 års riksdag, att, vad statsdepartementen anginge,

vikariatsersättningsanslagen skulle upphöra samt att vikariatskostnaderna

för uppehållande av ordinarie befattningar skulle bestridas från anslagsmedlen

för avlöningar till ordinarie befattningshavare. Denna princip

har ock följts i samband med de ändringar i de centrala ämbetsverkens

stater, vilka föranletts av besparingsarbetets utsträckande till dessa verk,

och synes något undantag i detta hänseende icke böra göras i fråga om

Utskottets

yttrande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

statens provningsanstalt. Utskottet har efter erhållen upplysning om hittillsvarande

belastning å posten för vikariatsersättningar alltså inräknat

denna post i anslagsposten för avlöningar till ordinarie befattningshavare

och upptagit densamma till 162,900 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att antalet ordinarie befattningar hos statens

provningsanstalt skall från och med den 1 juli 1928

vara bestämt på följande sätt:

Lönegrad

1 överdirektör............................................»■•»........ A 2

5 avdelningschefer....................................».............. B 29

4 förste avdelningsingenjörer .........»»•»................ B 24

1 kassör och räkenskapsförare ............................ B 20

1 förste verkmästare ....»»»»..>................................ B 15

1 verkmästare.»..»..........................................*....... B 12

2 förste laboratoriebiträden.................................... B 11

2 kansliskrivare...........................................»..»».».. B 11

1 instrumentmakare ............................................... B 10

1 kanslibiträde .......................................... B 7

4 laboratoriebiträden................................................ B 7

1 expeditionsvakt .................................................... B 5.

Anm. Kanslibiträdesbefattningen utbytes vid inträffande

ledighet mot en kontorsbiträdesbefattning i

lönegraden B 4;

b) besluta, att å övergångsstat för anstalten skola

från och med den 1 juli 1928 vara upptagna följande

befattningar:

Lönegrad

4 avdelningsingenjörer............................................ B 21;

c) godkänna följande ordinarie stat för statens provningsanstalt,

att tillämpas från och med den 1 juli

1928:

ÅTlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie

befattningshavare,

förslagsanslag ............ kronor 162,900

Avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare

m. m............. » 35,000

Inspektörens arvode........ » 1,000 kronor 198,900.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Övergäll gästat.

Avlöningar, förslagsanslag

Omkostnadsstat.

Till gas och elektrisk

ström, förslagsanslag kronor

Till värme, förslagsanslag.

............................... »

Till inventarier och inventariers

underhåll.. »

Till bibliotek ................

Till glasvaror, förslagsanslag

........................

Till tillfälliga biträden,

tjänsteresor, m. m.,

förslagsanslag ............

Till laboratorieutensilier,

kemikalier, materialier,

förbrukningsartiklar,

provningsanordningar

m. m., förslagsanslag

................

Till expenser, förslagsanslag

.........................

Till försäkring av byggnader

och utrustning,

underhåll av tomten

m. m., förslagsanslag

29

kronor 28,900.

9.000

5.000

4.000

2,500

4,000

25.000

17.000

13.000

*_3.000 kronor 82,500

Förslagsanslag kronor 310,300;

samt

d) höja det ordinarie förslagsanslaget till statens

provningsansta.lt,

till 310,300 kronor.

Handel och sjöfart.

15:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18) och

under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 95 och 96) i ämnet innehåller,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, under förutsättning att verksamheten

Bidrag till

underhållande

av handelshögskolan

i

Stockholm.

[18.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Export
stipendier.

[19.]

Statsunderstöd

till auktoriserade

handelskamrar

i riket.

[20.]

Statsunderstöd

till

svenska

handelskamrari

utlandet.

[21.]

vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes efter i huvudsak

den nu följda plan, såsom bidrag till underhållande

av samma skola under läsåret 1928—1929 å riksstaten

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag

av 40,000 kronor,

att till handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse

utbetalas med hälften under senare halvåret 1928

och återstående hälften under förra halvåret 1929 under

villkor, att minst tolv friplatser för studerande vid

högskolan komma att finnas inrättade under hela läsåret

1928—1929.

16:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 19)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 96—98) i ämnet innehåller,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till exportstipendier, att användas i

enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 26 september

1921, nr 636, å riksstaten för budgetåret 1928 —

1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

17:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 99 och 100) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, såsom understöd under år 1928 till

auktoriserade handelskamrar i riket, att utgå med

ett belopp av 2,000 kronor till envar handelskammare

under av chefen för handelsdepartementet i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 4 januari 1928 förordade

villkor, å riksstaten för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra anslag av 24,000 kronor.

18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att såsom understöd

för år 1928, på sätt av departementschefen förordats, till svenska handelskamrar

i utlandet å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra anslag av 55,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 100—103 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade 1920 års

riksdag, för beredande av statsunderstöd under år 1921 dels å 15,000 kronor

till vardera av de svenska handelskamrarna i London och Paris, dels å 10,000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

31

kronor till var och en av de svenska handelskamrarna i Nordamerikas

förenta stater och Schweiz samt svenska föreningens i Petrograd liandelskommitté

eller den svenska handelskammare, som kunde komma att träda

i handelskommitténs ställe, dels ock å 5,000 kronor till svenska handelskammaren

i Sydney å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, å

65.000 kronor.

För år 1922 höjdes anslagsbeloppet till 67,500 kronor, att utgå med 20,000

kronor till handelskammaren i London, med 15,000 kronor till vardera av

handelskamrarna i Paris och Nordamerikas förenta stater, med 10,000 kronor

till handelskammaren i Schweiz samt med 7,500 kronor till handelskammaren

i Sydney.

För år 1924, liksom för år 1923, utgick statsbidraget med ett till 50,000

kronor nedsatt belopp. Understöd utgick för nämnda år med 17,500 kronor

till handelskammaren i London, med 12,500 kronor till vardera av handelskamrarna

i Paris och Nordamerikas förenta stater samt med 7,500 kronor

till handelskammaren i Sydney.

För vartdera av åren 1925 och 1926 utgick anslagsbeloppet med ett till

52,500 kronor förhöjt belopp. För år 1927 höjdes beloppet ytterligare till

55.000 kronor. Härav utgingo till en var av handelskamrarna i Paris och

Nordamerikas förenta stater enahanda belopp som under åren 1923 och 1924

eller 12,500 kronor. Understödet till handelskammaren i London har för

åren 1925—1927 utgått med 20,000 kronor eller samma belopp, varmed

understödet utgick till kammaren för år 1922. Understödet till handelskammaren

i Sydney, vilket för vartdera av åren 1925 och 1926 utgått med

enahanda belopp som under åren 1922—1924 eller 7,500 kronor, har för år

1927 höjts till 10,000 kronor.

Rörande utbetalningen av det av riksdagen för år 1927 till handelskamrarna

beviljade anslaget har Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter genom

beslut den 8 april 1927, varvid stadgats skyldighet för handelskamrarna

att såväl till chefen för handelsdepartementet som till kommerskollegium

avgiva berättelser om institutionernas verksamhet under år 1927 ävensom

redogörelser för institutionernas ekonomiska ställning vid utgången av

samma år.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggende förslag skulle anslaget för nu ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1928—1929 bestämmas till samma belopp

som det för innevarande budgetår beviljade och bidragen skulle utgå med

oförminskade belopp.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet

till behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena inom

första kammaren, nr 32, av herr E. A. Enhörning och den andra inom

andra kammaren, nr 96, av herr Alex. Thore, vari hemställts, att riksdagen

måtte såsom understöd för 1928 till svenska handelskamrarna uti Paris, Lon
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

Sveriges allmänna

exportförening.

[22.]

don, New-York och Sydney å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra anslag av 75,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen nr 32 i första kammaren.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att den verksamhet, som

utövas av de svenska handelskamrarna i utlandet för beredande av marknad

för våra exportprodukter samt utvecklande i övrigt av våra handelsförbindelser,

är av den betydelse för vårt lands näringsliv, att åt kamrarna allt

fortfarande bör beredas ekonomiskt stöd från statens sida. Utskottet tillstyrker

alltså, att anslag för ändamålet beviljas även för nästkommande

budgetår.

Vad beträffar storleken av de bidrag, som sålunda torde böra anvisas att

utgå till handelskamrarna, har utskottet, som visserligen icke vill förneka,

att vissa skäl tala för en förhöjning av anslaget, dock med hänsyn till den

sistlidet år vidtagna höjningen av detsamma funnit sig, i likhet med

departementschefen, icke böra förorda, att anslaget bestämmes till högre

belopp än som för innevarande budgetår beviljats. Utskottet anser sig

sålunda böra avstyrka de i ämnet väckta motionerna.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herrar Enhörnings

och Thores ovanberörda motioner, I: 32 och II: 96, i vad

de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, i likhet med

vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom understöd

för år 1928, på sätt i statsrådsprotokollet över handelsärenden

den 4 januari 1928 förordats, till svenska

handelskamrar i utlandet å riksstaten för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 55,000 kronor.

19:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

22) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 104—107) i ämnet

innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, under villkor att Sveriges allmänna

exportförening under år 1928 bedriver sin verksamhet

i huvudsakligen den form och i minst den omfattning,

som i företedd förslagsstat för samma år angivits, samt

att i granskningen av föreningens verksamhet och räkenskaper

deltager en av Kungl. Maj:t förordnad revisor,

såsom bidrag till föreningens verksamhet under sistnämnda

år å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra anslag av 20,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

33

20:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag (punkt 23)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till täckande av den å Sverige belöpande

delen av kostnaderna under år 1929 för en

Bidrag till

en internationell

byrå

Bryssel för

handelsstatistik.

[23.]

internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik å

riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

förslagsanslag av 800 kronor.

21:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att å riksstaten Ersättning

för budgetåret 1928—1929 till ersättning åt sjömanshusen anvisa ett extra tlU ^ömans''

anslag av 162,000 kronor för beredande under år 1928 åt sjömanshusen ^4 ]

av skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktigas inskrivning

och redovisning samt för andra dem åvilande uppgifter för statsverkets

räkning.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 108—114

i statsrådsprotokollet.

Under rubrik »ersättning till sjömanshusen» anvisade riksdagen å extra

stat för vart och ett av åren 1900—1911 ett anslag å 30,000 kronor för

beredande åt sjömanshusen av ersättning för dem åliggande bestyr med

värnpliktigas inskrivning och redovisning samt med utarbetande av sjöfartsstatistiska

uppgifter.

På därom av Kungl. Maj:t i 1911 års statsverksproposition gjord framställning

höjde samma års riksdag anslaget för år 1912 till 40,000 kronor,

vilket belopp sedermera för ifrågavarande ändamål av riksdagen anvisats

även för vart och ett av åren 1913—1920.

Vid 1915 års riksdag hade emellertid väckts en motion med yrkande att

utredning måtte verkställas rörande en omorganisation av rikets sjömanshus,

i syfte att dessa institutioners uppgifter i olika avseenden på ett ändamålsenligare

sätt än vad dittills skett måtte tillvaratagas.

I avseende å organisationen av sjömanshusen hade i motionen framställts

önskemål därom, att huvuddelen av de statliga förvaltningsuppgifterna förlädes

till ett fåtal centrala sjömanshus, vilkas verksamhetsområden skulle

omfatta ett större eller mindre antal av de dåvarande sjömanshusdistrikten.

Till de centrala sjömanshusen skulle sålunda förläggas inskrivningen och

redovisningen av sjöfolket, insamlandet av fartygsstatistik och avgivandet

av arbetsstatistiska rapporter, inskrivning och redovisning av det värnpliktiga

sjöfolket, förvaltningen av sjömanshuskassorna m. m. De lokala

sjömanshusen skulle genom denna förminskning i sin verksamhet få sin

huvudsakliga uppgift som av- och påmönstringsställen för fartygsbesättningar;

driften av dessa sjömanshus borde alltså kunna förenklas och göras

billigare.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 10 håfl. (Nr 10.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Med anledning av motionen anhöll riksdagen i skrivelse den 29 maj 1915,

nr 175, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning rörande sjömanshusen

i riket, i syfte att dessa institutioner på ett ändamålsenligare sätt än

dittills måtte tillvarataga sjöfolkets intressen.

I berörda skrivelse anförde riksdagen bland annat: En undersökning

borde företagas rörande sjömanshusens befattning med de värnpliktigas

inskrivning och redovisning, därvid borde beräknas, till vilket belopp kostnaderna

därför ävensom kostnaderna för sjömanshusens förvaltning för

övriga statsändamål kunde anses belöpa sig. I samband därmed borde

övervägas, i vad mån ett särskiljande av sjömanshusens understödjande och

förvaltande myndighet kunde äga rum. När en dylik undersökning blivit

verkställd, borde staten omedelbart till sjömanshusen erlägga det årliga

belopp, som kunde befinnas utgöra skälig ersättning för sjömanshusens

arbete för statens räkning. Skulle för vämpliktsärendenas behandling en

centralisering visa sig lämplig, borde givetvis även undersökas, om så kunde

vara förhållandet jämväl för handhavandet av andra uppgifter, som sjömanshusen

hade att fylla.

Efter hörande av kommerskollegium uppdrog Kungl. Maj:t den 30 juni

1916 åt kollegium att med tillhjälp av sakkunniga verkställa den av riksdagen

begärda utredningen ävensom att till Kungl. Maj:t avgiva det förslag,

vartill utredningen kunde föranleda.

Den 18 november 1919 avlämnade de av kollegium tillkallade sakkunniga

betänkande och förslag rörande sjömanshusens omorganisation.

I fråga om antalet sjömanshus förordade de sakkunnigas majoritet en

minskning av antalet sjömanshus från 47 till 31, medan en reservant, som

instämde i förslaget om fullständig indragning av 16 sjömanshus, ansåg,

att av de återstående 31 allenast 12 borde bibehållas som sjömanshus och

19 ombildas till mönstringskontor.

Vad anginge statens förpliktelser i fråga om sjömanshusen uppskattade

de sakkunniga efter en ingående utredning angående sjömanshusens arbetsuppgifter

statens andel däri till 75 procent.

Kommerskollegium, som för egen del då ännu icke tagit ställning till de

sakkunnigas förslag beträffande minskning av antalet sjömanshus, förklarade

sig emellertid finna den av de sakkunniga beräknade proportionen mellan det

statliga och enskilda intresset i sjömanshusens arbetsuppgifter väl avvägd.

Med åberopande härav hemställde kollegium om åtgärder, i syfte att statens

bidrag till bestridande av sjömanshusens förvaltningskostnader under såväl

år 1920 som år 1921 måtte bringas att uppgå till 162,000 kronor.

Vid föredragning härav för Kungl. Maj:t den 7 januari 1920 anförde

dåvarande chefen för finansdepartementet, att det vore med tvekan han

toge ståndpunkt till vad kommerskollegium sålunda hemställt. Givetvis

talade mycket starka skäl för att låta med höjande av det till sjömanshusen

utgående anslaget anstå, till dess frågan om sjömanshusens omorganisation

förelåge i färdigberett skick och anslagsbehovet samt grunderna

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

35

för ersättningen kunde med säkerhet bedömas. Då departementschefen

emellertid av vad i ärendet förekommit blivit övertygad om, att statsverkets

kostnader icke kunde ställa sig lägre än vad kollegium beräknat,

funne han sig likväl böra biträda kollegii framställning, i vad den avsåge

höjning för år 1921 av det till sjömanshusen utgående statsbidraget.

Kungl. Maj:ts i enlighet härmed hos riksdagen gjorda hemställan blev

av riksdagen bifallen.

Enahanda anslag, 162,000 kronor, har sedermera anvisats för vart och

ett av åren 1922—1927, och är 1927 års anslag upptaget i riksstaten för

löpande budgetår.

Vid anmälan den 8 april 1927 av riksdagens skrivelse den 26 mars

samma år, nr 10 A, har Kungl. Maj:t i överensstämmelse med ett av kommerskollegium

avgivet förslag i ämnet meddelat beslut om det å riksstaten

för sistnämnda budgetår beviljade anslagets fördelning på följande sätt:

Till sjömanshuset i

Kronor

Till sjömanshuset i

Kronor

Falkenberg .............

.......... 400

Oskarshamn

................... 7,500

Gävle ........................

.......... 4,500

Piteå ................

.............. 500

Göteborg ..................

.......... 23,600

Ronneby ..........

.............. 100

Halmstad ....................

.......... 5,600

Simrishamn ......

.................. 5,500

Haparanda.................

100

Skellefteå.........

................ 100

Hudiksvall ...............

.......... 100

Stockholm ......

................. 4,500

Hälsingborg

.......... 9,000

Strömstad..........

................. 10,400

Härnösand....................

.......... 2,500

Sundsvall

................... 2,000

Jönköping

.......... 100

Söderhamn .......

................. 1,600

Kalmar ......................

.......... 8,000

Söderköping

................... 100

Karlshamn .................

......... 10,000

Södertälje.........

................... 900

Karlskrona

......... 2,700

Sölvesborg .......

.................... 2,500

Karlstad.......................

....... 400

Trälleborg

.................. 1,300

Kristianstad................

........ 1,400

Uddevalla ........

.................. 15,100

Kungälv......................

.......... 300

Umeå .................

400

Landskrona ...............

........... 2,800

Uppsala.............

.................... 100

Lidköping ...................

....... 800

Vadstena ...........

.................. 100

Linköping....................

......... 100

Varberg..............

.................... 1,500

Luleå ........................

.......... SCO

Visby ................

.................. 7,000

Lysekil.........................

........ 1,500

Västervik..........

.................... 10,700

Malmö........................

......... 3,000

Västerås.............

.................... 300

Marstrand...................

.......... 7,000

Ystad ...............

.................... 500

Norrköping ................

2,000

Örnsköldsvik .....

.................. 100

Nyköping ...................

.......... 2,500

Summa kronor 162,000.

I skrivelse den 23 september 1927 har kommerskollegium hemställt,

att anslag för förevarande ändamål måtte till enahanda belopp, som för

vart och ett av åren 1921—1927 beviljats, eller 162,000 kronor, hos riksdagen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

äskas för år 1928. Emellertid har kollegium samtidigt härmed föreslagit

indragning från och med den 1 januari 1929 av 13 sjömanshus samt ny

indelning av riket i sjömanshusdistrikt och ny indelning av sjömanshusen

å de olika sjörullföringsområdena ävensom hemställt om vidtagande av

vissa i sammanhang med berörda förslags genomförande påkallade åtgärder,

såsom ändringar i gällande sjömanshusförordning, meddelande av föreskrift

rörande förvaltning av och fördelning mellan de kvarblivande sjömanshusen

av de indragna sjömanshusens tillgångar samt utverkande hos riksdagen av

årligt understöd å allmänna indragningsstaten åt en befattningshavare vid

ett av de till indragning ifrågasatta sjömanshusen m. m.

Ifrågavarande av kollegium till indragning föreslagna sjömanshus —

inalles 13 av de 16 stycken, som av majoriteten inom ovannämnda av kollegium

tillkallade sakkunniga föreslagits till indragning — äro de i Piteå,

Skellefteå, Hudiksvall, Uppsala, Södertälje, Söderköping, Linköping, Vadstena,

Jönköping, Ronneby, Falkenberg, Kungälv och Lidköping befintliga.

De av kommerskollegium anförda skälen för indragning av visst antal

av de nuvarande sjömanshusen finnas återgivna å sid. 111—113 i statsrådsprotokollet.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen anfört

följande:

»Såsom förut nämnts, föreligger sedan ett antal år tillbaka ett inom kommerskollegium

av särskilt tillkallade sakkunniga utarbetat förslag till omorganisation

av sjömanshusen. Sagda förslag har emellertid ännu icke

undergått slutlig bearbetning inom kollegium. Anledningen härtill är, att

det icke ansetts lämpligt att till definitiv prövning upptaga berörda spörsmål,

förrän ställning tagits till ett av skeppstjänstkommitterade utarbetat

förslag angående ordnande av sjömanspensioneringen. Detta sistnämnda

förslag, i vilket åtgärder av ingripande betydelse för sjömanshusens ekonomi

ifrågasättas, är för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Emellertid har kommerskollegium nu på anförda skäl föreslagit, att, i

avhidan på slutlig lösning av förenämnda båda frågor, en provisorisk

organisationsändring av mera begränsad omfattning måtte genomföras till

befrämjande av de utav riksdagen i dess förberörda skrivelse den 29 maj

1915 med begäran om utredning rörande sjömanshusen uttalade önskemål.

Då icke heller jag kan finna, att de ovannämnda ännu ej slutligt lösta

spörsmålen utgöra hinder mot att redan nu vidtaga vissa förenklingar och

förbättringar i sjömanshusens organisation och vad därmed sammanhänger,

är det min avsikt att framdeles framlägga ifrågavarande spörsmål till

Kungl. Maj:ts prövning. Jag ber att i detta sammanhang få erinra, hurusom

riksdagen i sin skrivelse den 17 juni 1921, nr 10 A, i fråga om statsbidrag

till sjömanshusen för år 1922 med anledning av viss motion i ämnet

uttalat, att riksdagen förutsatte, att Kungl. Maj:t riktade sin uppmärksam
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

37

het på åstadkommande av förenklingar i sjömanshusens organisation, i den

mån sådana visade sig lämpliga och möjliga att ernå.

Vad angår ombudsmännens vid de till indragning föreslagna sjömanshusen

ställning, anser jag mig böra redan nu framhålla, att dessa tjänstemän

i likhet med övriga sjömanshusombudsmän äro förordnade på sina innehavande

befattningar allenast tillsvidare, varför några särskilda anordningar i fråga

om dessa befattningshavare icke äro erforderliga. Med avseende å en av

dem anser jag emellertid, lika med kommerskollegium, sådana särskilda

omständigheter föreligga, att i samband med sjömanshusets indragning

visst årligt understöd av statsmedel bör åt honom utverkas. Framställning

härom skall jag alltså eventuellt vid ett senare tillfälle underställa

Kungl. Maj:ts prövning.

Beträffande storleken av statsbidraget tillstyrker jag, att detsamma även

för nästkommande budgetår upptages med samma belopp, som under de

senare åren utgått, eller 162,000 kronor.»

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två motioner, väckta inom riksdagens andra kammare,

den ena, nr 234, av herr A. Törnkvist och den andra, nr 328, av herr A.

Andersson i Falkenberg.

I den förstnämnda motionen har hemställts, att riksdagen måtte, med

bifall i övrigt till Kungl. Maj:ts förslag under punkt 24, tionde huvudtiteln,

med underrubriken Ersättning till sjömanshusen, besluta, att sjömanshuset

i Ronneby icke nu skall upptagas bland de till indragning föreslagna

sjömanshusen.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Under punkt 24 tionde huvudtiteln föreslår Kungl. Maj:t, i syfte att

förenkla och förbättra sjömanshusens organisation, indragning av ett antal

sjömanshus, däribland det i Ronneby belägna. Den åtgärdens lämplighet

för sjöfarten vågar motionären starkt ifrågasätta. Som i en inlaga till

Kungl. Maj:t rörande detta ärende erinrats om, är Blekinge län sedan gammalt

känt som ett av de bästa rekryteringsområdena för handelsflottan.

Bygden kring Ronneby, med sin talrika fiskarebefolkning, intager härvidlag

ett särskilt framstående rum. Blekinge län intager därtill näst efter Malmöhus

län platsen nummer två bland rikets län i befolkningstäthet. Att indraga

Ronneby sjömanshus i det verkliga centrum för en talrik sjöfarande

befolkning som Ronneby är, torde inte vara välbetänkt ens från organisatorisk

synpunkt.

Hamnen i Ronneby är utfartsort för länets största industriella anläggningar,

Kockums emaljerverk i Ronneby, Djupafors fabriker och Kallinge

järnverk, belägna 4 kilometer norr om Ronneby. Därjämte utskeppas från

Ronneby hamn stora partier stenindustrialster. Ytterligare tillkomma Konga

fabriker i Småland, för vilka Ronneby är transitohamn. Statistiken över

in- och utklarerade fartyg under senaste tioårsperioden visar en betydande

ökning i såväl antalet fartyg som tontal. Medan år 1917 de in- och utgående

fartygens antal var 681 om sammanlagt 95,000 ton, var antalet inocb

utgående fartyg år 1926 996 om sammanlagt cirka 260,000 ton. Debi
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

terade tullmedel vid hamnen voro år 1919: 47,341 kronor, medan de under

tiden 1 januari—30 november 1927 uppgingo till 99,550 kronor 40 öre. Under

tiden V,—’/18 1927 steg antalet in- och utklarerade fartyg ytterligare till

1,039 och tontalet till 287,446.3 9.

Dessa siffror tyda onekligen på en lugn och jämn stegring av trafiken

vid Ronneby hamn. Under sådana omständigheter är det högst betänkligt

att indraga sjömanshuset därstädes, det skulle i högsta grad äventyra denna

utveckling i fortsättningen. Åtgärden att indraga sjömanshuset vid Ronneby

redd hade måhända icke varit så betänklig, därest hamnen stått i omedelbar

förbindelse med staden. Så är, som bekant, icke fallet. Mellan Ronneby

stad och dess hamn är ett avstånd av 5 kilometer. Sjömanshusets indragning

vid Ronneby överför på i staden boende tjänstemän vissa sjömanshusombudsmannen

nu påvilande uppgifter. Den tidsutdräkt och de svårigheter,

som därmed åsamkas fartygsbefälet, äro ägnade att direkt motverka

sjöfarten därstädes. Något intresse att staten skall medverka därtill torde

icke vara skönjbart. Om hamnens verksamhet legat i stiltje, hade förvisso

även motionären måst finna en indragning av sjömanshuset ändamålsenlig.

Det är i motsats därtill i stället fråga om en hamn med livlig, uppåtgående,

fast kvantitativt visserligen icke så omfattande, verksamhet i centrum

av en folkrik sjömannabygd. Ingen av de städer, vars sjömanshus samtidigt

nu föreslås till indragning, torde i så hög grad som Ronneby ha karaktären

av huvudort i en bygd för sjöfarande. Indragningen betyder heller ingen

besparing för statsverket. De bristfälligheter i rapportförhållandena med

kommerskollegium, som ämbetsverket anser vara ett av de skäl som motivera

indragningarna — motionären känner dock icke huruvida Ronnebys

sjömanshus också givit anledning till dessa ämbetsverkets klagomål — böra

knappast anses vara tillräckligt bärande skäl för en åtgärd beträffande ett

samhälle som Ronneby, med de starka sakliga skäl, som synas föreligga för

bibehållande av dess sjömanshus. Det torde ligga inom möjligheternas område

för kommerskollegium att på lämpligt sätt bättra, om brist just härföreligger

i rapportförhållandena.»

I motionen nr 328 har föreslagits, att kommerskollegii av Kungl. Maj:t

upptagna förslag till omorganisation av rikets sjömanshus, evad det berör

Falkenbergs sjömanshus, icke måtte vinna riksdagens bifall.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört:

»I Kungl. Maj:ts proposition nr 1 under tionde huvudtiteln punkt 24 beröres

kommerskollegii förslag till omorganisation av rikets sjömanshus och de indragningar

av befintliga sjömanshus, som eventuellt skulle bliva en följd härav.

Uti ifrågavarande förslag, som endast avser att vara en provisorisk

organisationsändring av mera begränsad art, föreslås bland annat, att 13

av de nuvarande sjömanshusen skulle indragas, däribland Falkenbergs. Då

av departementschefens yttrande i propositionen den möjligheten synes föreligga,

att denna begränsade omorganisationen skulle träda i kraft redan

den 1 januari 1929, får jag, evad det berör Falkenbergs sjömanshus eventuella

indragning, framhålla följande.

Den av kommerskollegium åberopade utredningen grundar sig på rådande

sjöfartsförhållanden under tiden 1917—1918, d. v. s. den tid, under vilken

vår sjöfartsnäring arbetade under rent abnorma betingelser. Att det

statistiska material, varpå denna utredning bygger, även evad det gäller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 3!)

våra västkuststäder, icke nu kan ligga till grund för en omorganisation,

synes mig alldeles givet.

Vad Falkenbergs hamn och dess sjöfart beträffar, har den genomgått en

betydande förändring sedan dess. Hamnen har blivit om- och nybyggd

för en kostnad av cirka 700,000 kronor, och även oceangående fartyg kunna

nu anlöpa densamma. En ny fartygsslip uppfördes år 1927 för en kostnad

av cirka 40,000 kronor. Under år 1927 utgjorde antalet in- och utgående

fartyg 1,594 stycken med sammanlagt 198,822 registerton. Motsvarande

siffror år 1917 voro 400 och 17,259. Antalet på- och avmönstringar år

1926 voro 206 stycken, under det att antalet 1922 utgjorde 74 stycken.

Sjömanshusets kapitaltillgångar uppgingo vid 1926 års slut till 39,381

kronor 21 öre. Under samma år utdelades i understöd och pensioner

2,763 kronor 25 öre.

Det synes mig, att en indragning av sjömanshuset skulle verka i rakt

motsatt riktning mot vad Falkenbergs stad åsyftade genom det stora hamnbyggnadsarbetet.

Detta syfte har varit att i högsta möjliga grad underlätta

och öka sjöfarten; indragningen av sjömanshuset skulle motarbeta detta

syfte genom att beröva hamnen alla de fördelar ett sjömanshus medför.

Några bärande skäl för en indragning kan jag således icke finna. De

av kommerskollegium anförda olägenheterna, ’att förmå sjömanshusdirektionerna

till att besvara skrivelser och avlämna uppgifter, — ävensom

vederbörandes skyldighet i avseende å de värnpliktiges redovisning’ äger

icke tillämpning på Falkenbergs sjömanshus, enligt vad av vederbörande

tjänsteman inom kommerskollegium till mig uppgivits. Ej heller kan den

lilla besparingen av 400 kronor om året, som utgör hela statsbidraget, få

utgöra något verkligt skäl för indragningen.»

I en till statsutskottet ingiven skrivelse har Norrbottens och Västerbottens

läns handelskammare framlagt vissa omständigheter, som enligt handelskammarens

mening talade emot en partiell omorganisation av sjömanshusen,

och särskilt vänt sig mot förslaget om indragning av sjömanshusen i Skellefteå

och Piteå.

Slutligen har Piteå handels- och sjöfartsnämnd i en till statsutskottet

ingiven skrivelse på anförda skäl uttalat sig mot indragning av sjömanshuset

i Piteå.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, föreligger sedan ett antal år tillbaka

ett inom kommerskollegium av särskilt tillkallade sakkunniga utarbetat

förslag till omorganisation av sjömanshusen, vilket förslag dock

ännu icke undergått slutlig bearbetning inom kollegium.

Enligt vad den ovan lämnade redogörelsen utvisar, har emellertid kommerskollegium

nu ifrågasatt en provisorisk organisationsändring av sjömanshusen

och i sådant hänseende föreslagit indragning från och med

den 1 januari 1929 av 13 sjömanshus samt ny indelning av riket i sjömanshusdistrikt

och ny indelning av sjömanshusen å de olika sjörullföringsområdena

ävensom hemställt om vidtagande av vissa i sammanhang med

berörda förslags genomförande påkallade åtgärder, såsom ändringar i

Utskottets

yttrande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

gällande sjömanshusförordning, meddelande av föreskrift rörande förvaltning

av och fördelning mellan de kvarblivande sjömanshusen av de indragna

sjömanshusens tillgångar samt utverkande hos riksdagen av årligt

understöd å allmänna indragningsstaten åt en befattningshavare vid ett av

de till indragning ifrågasatta sjömanshusen m. m. Departementschefen

har ock uttalat sig för att vissa förenklingar och förbättringar i sjömanshusens

organisation och vad därmed sammanhänger vidtagas.

Med anledning härav får utskottet såsom sin mening framhålla, att*

oaktat det synes önskvärt, att dylika förenklingar så snart ske kan genomföras,

det icke synes utskottet lämpligt att, innan slutlig ståndpunkt

kunnat tagas till omorganisationsfrågan i hela dess vidd, nu vidtaga indragning

av vissa sjömanshus och i samband därmed verkställa ny sjömanshusdistriktsindelning

och ny indelning av sjömanshusen å de olika

sjörullföringsområdena. Utskottet kan sålunda icke dela kommerskollegii*

av departementchefen förordade förslag härutinnan.

Vad angår storleken av statsbidraget för det ändamål, varom fråga är*

har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att detsamma även för budgetåret

1928—1929 upptages med samma belopp, som under de senare åren

beviljats, eller 162,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, å riksstaten för budgetåret

1928—1929 till ersättning åt sjömanshusen anvisa

ett extra anslag av 162,000 kronor för beredande under

år 1928 åt sjömanshusen av skälig ersättning för

dem åliggande bestyr med värnpliktigas inskrivning

och redovisning samt för andra dem åvilande uppgifter

för statsverkets räkning;

b) att herr Törnkvists ovanberörda motion, 11:234*

må anses besvarad genom vad utskottet ovan anfört;

samt

c) att herr Anderssons i Falkenberg motion, 11:328*

likaledes må anses besvarad genom vad utskottet ovan

anfört.

Läkarunder- 22:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 25)

SOjsjöfolkaV oc^ under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 114 och 115) i

[25.] ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till läkarundersökning av sjöfolk i

enlighet med i statsrådsprotokollet över handelsärenden

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

41

den 4 januari 1928 angivna grunder för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 35,000

kronor.

23:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 116) i ämnet innehåller,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för budgetåret 1928—1929 anvisa till

arvode med 2,000 kronor åt envar av två dispaschörsassistenter,

anställda den ene i Stockholm och den andre

. i Götehorg, ett extra anslag av 4,000 kronor.

24:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 117) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till täckande av den å Sverige för

år 1928 belöpande delen av kostnaderna för uppehållande

av internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten

å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

förslagsanslag av 9,500 kronor.

25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att, i avbidan

på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till bestridande

av drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg för

budgetåret 1928—1929 beräkna ett extra förslagsanslag av 300,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 16 mars

1928 dagtecknad proposition, nr 198, vilken hänvisats till statsutskottets

förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen att

— med uteslutande av den i förslaget till riksstat för budgetåret 1928—1929

under rubriken Uppbörd i statens verksamhet uppförda inkomsttiteln: »Avgifter

för isbrytarhjälp» å 160,000 kronor — till bestridande av drift- och

underhållskostnader för statens isbrytarfartyg under sagda budgetår anvisa

ett extra förslagsanslag av 300,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till nyssnämnda

statsrådsprotokoll.

Arvoden åt två

dispaschörsassistenter.

[26.]

Bidrag till

uppehållande

av internationell

patrulleringstjänst

i norra

Atlanten.

[27.]

Drift- och

underhållskostnader

för

statens

isbrytarfartyg.

[28.]

På Kungl. Maj:ts framställning har riksdagen för hudgetåret 1927—1928,

liksom förut för vartdera av hudgetåren 1925—1926 och 1926—1927, till be
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

stridande av drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg anvisat

ett extra förslagsanslag av 140,000 kronor.

Till täckande av statsverkets berörda kostnader för fartyget är för närvarande

vidtagen en provisorisk förhöjning, med vissa modifikationer, av

fyr- och båkavgiften. Närmare bestämmelser härom återfinnas i eu den 15

januari 1926 utfärdad kungörelse (nr 6).

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 4 januari 1927 av frågor, tillhörande

regleringen av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel för

innevarande budgetår, anmälde departementschefen, att drift- och underhållskostnaderna

för statsisbrytaren under budgetåret 1925—1926 högst avsevärt

överskridit det för samma tid beräknade anslagsbeloppet, samt meddelade

tillika, att även under ishrytarsäsongen 1926—1927 utgifterna för fartygets

drift- och underhåll, efter vad redan då kunde bedömas,'' icke på långt när

komme att rymmas inom ramen för anslaget. Så har också blivit fallet.

Drift- och underhållskostnaderna för fartyget uppgingo för budgetåret 1925—

1926 till 190,717 kronor 42 öre och för budgetåret 1926—1927 till 274,661

kronor 44 öre.

Vid berörda föredragning förordade departementschefen emellertid, att

anslaget i fråga skulle för budgetåret 1927—1928 uppföras med oförändrat

belopp, 140,000 kronor. Skälet härför vore, att med hänsyn till den korta

tid, under vilken statsisbrytaren då varit i verksamhet, ytterligare erfarenhet

syntes böra vinnas såväl för verkställande av noggrannare kostnadsberäkningar

som för avgörande av väckt fråga om uttagande av avgifter för

visst biträde av fartyget.

Enligt vad statsprotokollet utvisar, uppdrog Kungl. Maj:t den 9 september

1927 med anledning av de skedda överskridandena av anslaget åt marinförvaltningen

och kommerskollegium gemensamt att efter verkställd utredning

till Kungl. Maj:t inkomma dels med möjligast noggranna beräkningar

av drift- och underhållskostnaderna för statens isbrytarfartyg, dels ock med

förslag i fråga om täckande av samma kostnader.

Sedermera framlade chefen för sjöförsvarets kommandoexpedition i eu

den 10 november 1927 dagtecknad skrivelse förslag till viss anordning för

tillgodoseende av statsisbrytarens bemanning i vad angår manskapet. Förslaget,

som är byggt på den förutsättningen att flottans personalstater icke

komma att innefatta för sagda bemanning erforderliga beställningar, utmynnar

bland annat däri, att bemanningen sammansättes av från flottans

tjänst avgående eller avgånget manskap ävensom av värnpliktiga och att

de erforderliga kostnaderna för samma personals avlöning, beklädnad och

bespisning, uppskattade till omkring 30,000 kronor, bestridas från anslag

under tionde huvudtiteln.

I häröver gemensamt avgivet yttrande hava marinförvaltningen och chefen

för marinstaben uttalat, att förslaget, under ovan angivna förutsättning,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

43

syntes erbjuda en lämplig väg att lösa bemanningsfrågan. På grund härav

hava dessa myndigheter tillstyrkt, att förslaget måtte försöksvis prövas.

Berörda förslag jämte det däröver avgivna yttrandet överlämnades därefter

till först nämnda myndigheter för att tagas i övervägande vid verkställande

av den genom Kungl. Maj:ts beslut den 9 september 1927 anbefallda utredning

rörande statsisbrytarens drift- och underhållskostnader.

I gemensam skrivelse den 28 januari 1928 hava marinförvaltningen

och kommerskollegium efter verkställd utredning avgivit förslag i förevarande

ämne. Det närmare innehållet av detta förslag återgives å sid.

5—20 i förenämnda statsrådsprotokoll den 16 mars 1928, vartill utskottet

tillåter sig hänvisa.

Över ämbetsverkens beräkningar av drift- och underhållskostnaderna

för statens isbrytarfartyg samt förslag i fråga om täckande av samma

kostnader ävensom vad de i sistberörda avseende i övrigt anfört har statsisbrytarnämnden

den 29 februari 1928 avgivit infordrat utlåtande, vilket

återgives å sid. 20—24 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»I det yttrande av den 31 januari 1924, vari särskilt tillkallade sakkunniga

förordade anskaffandet för statens räkning av ett isbrytarfartyg,

beräknade de sakkunniga — med utgångspunkt från att skötseln av fartyget

anförtroddes åt flottans varv samt att fartyget bemannades med

personal från flottan — kostnaderna för fartygets drift och underhåll per

gångdag till cirka 1,300 kronor, varav avlöningar omkring 75 kronor,

bränslekostnader 1,125 kronor och kostnader för förbrukningsartiklar 100

kronor. Därjämte räknade de sakkunniga med diverse maskin-, däcks- och

allmänna underhållskostnader till ett årligt belopp av 10,000 kronor.

I sitt den 18 februari 1924 efter remiss gemensamt avgivna utlåtande

över dessa kostnadsberäkningar förklarade sig kommerskollegium och lotsstyrelsen

icke hava någon annan erinran att framställa mot de sakkunnigas

driftkostnadskalkyl, än att dels posten å 10,000 kronor, avseende allmänna

underhållskostnader m. m., borde höjas med 10,000 kronor, dels ock bränslekostnaderna

syntes böra beräknas något högre än enligt nämnda kalkyl.

Med utgångspunkt från att isbrytarfartyget genomsnittligt sett skulle

behöva vara i gång under omkring 2 Va månader om året och i beredskap

ungefär samma tid, uppskattades den årliga kostnaden för fartyget på

följande sätt:

Under gång 2 Va månader .................................................... kronor 112,500

I beredskap 2 Va » ..................................................... » 7,500

Diverse maskin-, däcks- och allmänna underhållskostnader »_ 20,000

Summa kronor 140,000.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

När ovan angivna beräkningar på sin tid verkställdes, d. v. s. innan

statsisbrytaren tagits i bruk, saknades givetvis alla sådana erfarenheter,

varpå man nu kan bygga med ledning från redan utförda expeditioner

med fartyget. Väsentliga svårigheter kvarstå emellertid i allt fall fortfarande

för ett tillförlitligt bedömande av de med statsisbrytarens verksamhet

förenade kostnaderna. Omfattningen av fartygets verksamhet är

ju väsentligen beroende av två omständigheter, nämligen dels isförhållandena,

dels ock de krav, som från sjöfartens sida ställas på fartygets medverkan.

Längden av den tidsperiod, varunder fartyget är i verksamhet,

d. v. s. den årliga expeditionens varaktighet, liksom ock intensiteten av

det utförda arbetet, d. v. s. fartygets gångtid, äro de huvudsakliga faktorer,

som inverka på kostnadsfrågan. Medan år 1924 beräknades en expedition

av 5 månaders varaktighet och en gångtid under 2 V2 månader

av 12 timmar per dygn, har man nu faktiskt att räkna med en expedition

av 6 månaders varaktighet — under budgetåret 1926—1927 var fartyget

i verksamhet 6 Va månader — och en gångtid under 5 månader av 12

timmar per dygn. Dessa omständigheter hava naturligtvis utgjort de väsentliga

anledningarna till att de på sin tid beräknade kostnaderna i så

betydlig mån överskridits.

Utöver de kostnader, som fortfarande för olika ändamål skola bestridas

av nu ifrågavarande anslag, äro att märka de nu framställda, av vederbörande

myndigheter tillstyrkta förslagen att kostnaderna för avlöning åt

en reservofficer samt för avlöningar m. m. åt fartygets manskapshemanning,

tillhopa 34,300 kronor, jämväl skulle utgå av detta anslag. För

egen del finner jag mig böra tillstyrka, att denna lösning av bemanningsfrågan

åtminstone försöksvis prövas.

De nu uppgjorda beräkningarna till drift- och underhållskostnader för

statens isbrytarfartyg sluta på ett belopp, vars höjd, på sätt statsisbrytarnämnden

uttalat, är ägnat att ingiva betänkligheter. Lika med nämnden

finner jag det därför nödvändigt, att en nedsättning i utgifterna i görligaste

män eftersträvas. Nämnden har också i fråga om de största i anslaget

ingående posterna, nämligen kostnaderna för brännolja, besättningens

avlöning och fartygets underhåll givit vissa anvisningar på huru

dessa kostnader, enligt nämndens mening, borde kunna avsevärt nedbringas,

och har nämnden omförmält sin avsikt att inom den närmaste tiden

framlägga ett förslag i fråga om reducering av fartygets personal. Då

jag nu oaktat de sålunda framhållna betänkligheterna ämnar förorda framställning

till riksdagen om äskande av ett anslagsbelopp, motsvarande de

av marinförvaltningen beräknade kostnaderna med avdrag för det mindre

belopp, som beräknas komma att inflyta för bogseringshjälp m. m., innebär

detta sålunda icke ett principiellt godtagande från min sida av de

uppgjorda beräkningarna. Enär emellertid, innan vare sig nämndens införväntade

förslag till nedbringande av personalkostnaderna eller övriga

av nämnden i besparingssyfte gjorda erinringar kunnat underkastas er
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stutsutskotlets utlåtande Nr 10.

45

forderlig prövning, fastare hållpunkter saknas för ett bedömande av den

minskning av kostnaderna, som må kunna uppnås, hemställer jag, att anslaget

till fartygets drift- och underhållskostnader nu upptages med ett

belopp av 300,000 kronor Jag förutsätter därvid att, på sätt erfarenheten

visat önskvärt, med detta anslag får täckas även kostnaden för sådana

mindre kompletteringar och förbättringar av den maskinella utrustningen

av fartyget m. in., som, ehuru icke direkt hänförliga till det årliga underhållet,

svårligen kunna undgås på ett fartyg av denna sort och storlek.

Beträffande därefter frågan om sättet för täckandet av samma kostnader

hava ju såväl Kungl. Maj:t som riksdagen hittills hävdat den uppfattningen,

att berörda kostnader böra täckas av dem, som kunna tänkas hava nytta

av isbrytarfartygets verksamhet. Det är också i anslutning till denna

syn på frågan som den förut omförmälda höjningen av fyr- och båkavgiften

tillkommit.

Nu har visserligen kommerskollegium med utgångspunkt från de i ovannämnda

statsrådsprotokoll över handelsärenden den 9 september 1927 skisserade

grunderna utarbetat ett förslag, enligt vilket skillnadsbeloppet

mellan de verkliga kostnaderna för isbrytarens verksamhet och sjöfartens

bidrag till samma verksamhet skulle gäldas genom sammanskott från respektive

norrländska hamnar och lastageplatser. Men kollegium har samtidigt

med ifrågavarande förslags avgivande framhållit vissa skäl, som

enligt kollegii mening starkt motiverade, att statsverket självt borde vidkännas

de kostnader, varom här är fråga. I allt fall har kollegium förklarat

sig avstyrka, att åtminstone för närvarande några åtgärder vidtoges

i det i merberörda statsrådsprotokoll angivna syfte.

De av kollegium framhållna skälen för ett uppskov med förevarande

frågas avgörande äro i huvudsak följande.

Fastställandet av särskilda grunder för uttagande av vederlag för den

del av de med statsisbrytarens verksamhet förbundna kostnaderna, som

icke täckas av den förhöjda fyr- och båkavgiften, måste i viss mån innebära

ett föregripande av prövningen av de s. k. sjöfartsavgiftssakkunnigas

förslag, i vad detta byggde på att — liksom enligt de sakkunnigas förslag

fyr- och båkavgiften i allmänhet icke skulle uttagas med större belopp

än som kunde beräknas vara erforderligt för täckande av kostnaderna

för fyr- och båkväsendet, medan den andra hälften av samma kostnader

skulle täckas av det allmänna — hälften av kostnaden för statsisbrytarens

verksamhet skulle bestridas av statsmedel. Innehållet av det utav kollegium

framlagda förslaget utvisade ytterligare, i vad detsamma utginge

ifrån att debiteringen å lastageplatserna av bidrag till fartygets drift- och

underhållskostnader skulle bygga på uppbörden av grundpenningar, att

förslaget, därest detsamma skulle bliva gällande för all framtid, skulle

verka föregripande å prövningen av nyssnämnda sakkunnigas förslag, i

vad detta innebure, att grundpenningarna skulle ställas på successiv av
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

skrivning. Kollegium, å vilket det ankomme att i sinom tid i första hand

taga ställning till de sakkunnigas olika förslag, hade emellertid velat

framhålla, att, då kollegium ansett sig hava varit direkt uppfordrat att

framlägga ett förslag till åtgärder för täckande av nu ifrågavarande kostnader,

kollegium icke ansett sig för sin del i och med avgivandet av sådant

förslag hava slutligt bedömt de sakkunnigas utredning utan hava

giltig anledning att betrakta sitt förslag i förevarande ämne såsom uppslag

till ett allenast provisoriskt ordnande*av frågan.

Statsisbrytarnämnden har för sin del uttalat, att det framlagda förslaget

lede, vilket också kollegium framhållit, av åtskilliga brister av den art,

att detsamma enligt nämndens mening icke syntes ägnat att, åtminstone

i dess nuvarande skick, läggas till grund för en tillfredsställande lösning

av frågan. Utöver vad kollegium i sådant hänseende framhållit, betecknar

nämnden såsom en heaktansvärd brist hos förslaget det förhållandet, att

detsamma icke pålägger alla hamnar i riket skyldighet att bidraga till

täckande av nu ifrågavarande del av kostnaderna för statsisbrytarverksamheten.

Därest vissa hamnar bleve skyldiga att, på sätt som föreslagits, erlägga

bidrag till isbrytarkostnaderna, syntes de icke utan berättigande föranledas

att ställa större krav på statlig isbrytarhjälp, vilka icke alltid kunde tänkas

bliva uppfyllda utan att äventyra en rationell plan för och ledning

av isbrytarverksamheten.

Nämnden framhåller vidare nödvändigheten av att, för att få kollegii

förslag allsidigt prövat, före frågans avgörande lämna vederbörande intressenter

— hamnarna och näringslivet genom respektive korporationer —

tillfälle att uttala sig om förslaget. En dylik hänvändelse har synts

nämnden jämväl vara betingad av skäligheten att ej utan vederbörandes

hörande pålägga dem den nu ifrågasatta bidragsskyldigheten.

Slutligen har nämnden erinrat om ett av nämnden själv på sin tid framlagt

uppslag till avgiftsfrågans lösning, vilket nämnden ansåge väl förtjäna

att närmare utredas och framläggas i sådan form, att det kunde

före ett avgörande av förevarande fråga vägas mot kollegii förslag.

Med anledning av vad sålunda från ej mindre kommerskollegii än även

statsisbrytarnämndens sida framhållits som skäl för ett uppskov tillsvidare

med ställningstagandet till nu ifrågavarande spörsmål, anser jag mig tyvärr

icke nu kunna framlägga något förslag i det syfte, som i förenämnda

statsrådsprotokoll den 9 september 1927 ursprungligen avsetts. I avvaktan

på slutlig prövning av det förslag i ämnet, som efter den utredning i

ärendet, som ytterligare erfordras, kan framkomma, lärer det sålunda icke

kunna undgås att merkostnaderna för statsisbrytarens verksamhet tillsvidare

gäldas, liksom hittills, utan att särskilda medel ställas till förfogande

för ändamålet. Enligt vad chefen för finansdepartementet meddelat,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 47

kunna för täckande av nu ifrågavarande del av analaget i fråga medel

beredas å riksstaten.»

I likhet med departemenschefen har utskottet ansett de nu uppgjorda

beräkningarna till drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg

uppgå till sådant belopp, att detsammas storlek är ägnat att ingiva betänkligheter.

En nedsättning i utgifterna synes för den skull, så långt

möjligt är, böra eftersträvas. Med hänsyn till de omständigheter, som

anförts till stöd för upptagande av anslaget till det nu äskade beloppet,

har utskottet emellertid ansett sig icke kunna motsätta sig Kungl. Maj:ts

förslag härutinnan.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till bestridande av drift- och underhållskostnader

för statens isbrytarfartyg under budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av

300,000 kronor.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående uteslutande av den i förslaget

till riksstat för budgetåret 1928—1929 under rubriken Uppbörd i

statens verksamhet uppförda inkomsttiteln: »Avgifter för isbrytarhjälp»

å 160,000 kronor kommer utskottet att framdeles avgiva yttrande.

Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att höja det ordinarie

reservationsanslaget till reseunderstöd åt personer, som önska i främmande

länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen

hörer, nu 3,000 kronor, med 1,000 kronor till 4,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 122 och 123 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd åt personer, som önska

i främmande länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen

hörer, förut 6,000 kronor om året, blev för ett vart av åren 1916, 1917

och 1918 å riksstaten upptaget med ett till 3,000 kronor nedsatt belopp. Efter

att för år 1919 hava varit helt indraget uppfördes anslaget i riksstaten för

år 1920 med 3,000 kronor samt höjdes därefter för ett vart av åren 1921

och 1922 ånyo till 6,000 kronor. För tiden 1 januari—30 juni 1923 liksom

ock för budgetåren 1923—1924, 1924—1925 och 1925-—1926 var anslaget i

riksstaten upptaget utan angivet belopp. För ett vart av budgetåren 1926

—1927 och 1927—1928 är anslaget ånyo uppfört med 3,000 kronor.

Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, har på grund av hittills förefintliga

besparingar å anslaget ett belopp av omkring 4,000 kronor stått till

Utskottets

yttrande.

Reseunderstöd

åt personer,

som önska i

främmande

länder förvärva

ökad

insikt och

skicklighet i

vad till bergshanteringen

hörer.

[29.]

s. 48 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Befrämjande

allmänhet av

slöjderna.

[30.]

Utskottets

yttrande.

48 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

kommerskollegii förfogande för reseunderstöd av nu ifrågavarande slag. Då

ett bibehållande av anslaget vid dess nuvarande storlek skulle nödvändiggöra

inskränkning i utdelningen av reseunderstöden, har anslaget för nästkommande

budgetår ansetts böra ökas med det nu föreslagna beloppet.

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, får alltså

hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget

till reseunderstöd åt personer, som önska i främmande

länder förvärva ökad insikt och skicklighet i

vad till bergshanteringen hör, nu 3,000 kronor, med

1,000 kronor till 4,000 kronor.

27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att i riksstaten för

budgetåret 1928—1929 upptaga

dels det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av slöjderna»

ingående anslaget till manufakturernas befrämjande med 4,000 kronor,

dels ock de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen med följande

belopp, nämligen

reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena

med 15,000 kronor,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan

mindre industri med 5,400 kronor,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom

industri och hantverk med 7,100 kronor

och reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade

tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen, med 7,500 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 124—127 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning överensstämmer med det för sistlidet

års riksdag i ämnet framlagda förslaget med undantag därav, att

benämningen å det nuvarande anslaget till reseunderstöd åt verkmästare

och förmän ändrats så, att anslaget uttryckligen kommer att omfatta såväl

verkmästare och förmän inom industrien som sådana inom hantverket.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit riksdagen har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928—

1929 upptaga

a) det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

49

allmänhet av slöjderna» ingående anslaget till manufakturernas

befrämjande med 4,000 kronor,

samt

b) de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen

med följande belopp, nämligen

reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare i

de särskilda näringsyrkena med 15,000 kronor,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt läkare av

hantverk och annan mindre industri med 5,400 kronor,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare

och förmän inom industri och hantverk med 7,100

kronor

och reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt

och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig åt

bergshanteringen, med 7,500 kronor.

28:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 31) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

128 och 129) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, åt föreningen för svensk hemslöjd

såsom bidrag till uppehållande av dess verksamhet för

budgetåret 1928 — 1929 anvisa ett extra anslag av 8,000

kronor.

Understöd

åt föreningen

för svensk

hemslöjd.

[31.]

29:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) och under hänvis- Understöd åt

ning till vad statsrådsprotokollet (sid. 130—132) i ämnet innehåller, får ut- svenska slöjdskottet

hemställa, föreningen.

[32.1

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, åt svenska slöjdföreningen såsom

bidrag för uppehållande av dess verksamhet under år

1928 å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra anslag av 10,000 kronor.

30:°) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att till arvoden åt Arvoden åt

torvingenjörer m. m., i enlighet med vad av chefen för handelsdepartemen- torvingenjorer

tet förordats, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 30,700 ?'' m''

kronor. L33.J

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 132—136

i statsrådsprotokollet.

Torvstatens personal, som vid 1917 års ingång utgjordes av fem personer,

förstärktes sedermera successivt, så att den vid 1920 års ingång uppBihang

till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 10 häft. (Nr 10.) 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

gick till elva personer, nämligen en förste torvingenjör, fyra torvingenjörer,

tre torvassistenter och tre torvbiträden. Denna personal bibehölls även under

åren 1921 och 1922. Härefter har en betydande minskning av personalen

genomförts. En torvassistenttjänst och de tre torvbiträdesbefattningarna indrogos

från och med 1923 års ingång, en torvingenjörsbefattning och de två

återstående torvassistenttjäns terna från och med den 1 juli samma år.

Efter dessa reduktioner utgöres torvstatens personal, som i sin helhet är

anställd på extra stat, för närvarande av en förste torvingenjör med ett

arvode av 6,400 kronor, varav 400 kronor, utgörande ortstillägg, få uppbäras

allenast under förutsättning, att han är bosatt i Stockholm, samt tre torvingenjörer,

var och en med ett arvode av 4,000 kronor. Utöver arvodena

utgår till envar av de nuvarande befattningshavarna personligt ålderstillägg

å 1,000 kronor.

Förutom de medel, som utgå till bestridande av de sålunda angivna

arvodena jämte ålderstillägg, sammanlagt 22,400 kronor, har för budgetåret

1927—1928 avsetts dels till rese- och traktamentspenningar åt nämnda fyra

befattningshavare ett belopp av 8,000 kronor, dels ock till skrivhjälp åt

förste torvingenjören ett belopp av 1,500 kronor. Det sammanlagda anslagsbeloppet

till torvstaten utgör sålunda för innevarande budgetår 31,900

kronor.

Vid jämförelse med det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag en minskning av anslaget med

1,200 kronor.

Denna minskning skulle åstadkommas genom indragning från och med

den 1 maj 1929 av den — liksom fallet är med övriga befattningar å torvstaten

— å extra stat uppförda förste torvingenjörstjänsten, vars nuvarande

innehavare ansetts vid nämnda tidpunkt böra komma i åtnjutande av pension,

varefter de med sagda tjänst förenade göromålen skulle handhavas av

en hos kollegium redan anställd ordinarie tjänsteman.

Till avlönande av en förste torvingenjör under tiden 1 juli 1928—30 april

1929 och tre torvingenjörer under hela budgetåret 1928—1929 har sålunda

avsetts ett belopp av (5,000 -j- 333: 3 3 —(— 12,000) 17,333 kronor 33 öre. I anslutning

härtill har anslagsposten till personliga ålderstillägg ansetts böra upptagas

med (833:3 3 + 3,000) 3,833 kronor 33 öre. För beredande av tillfällig

skrivhjälp åt förste torvingenjören och, efter dennes avgång, åt den tjänsteman

inom kollegium, som skulle komma att handlägga de förstnämnde tjänsteman

nu åvilande göromål, har enahanda belopp, som hittills utgått, eller

1,500 kronor, synts böra ställas till förfogande. Vad slutligen angår den i

nu ifrågavarande anslag ingående posten till resekostnads- och traktamentsersättning

åt torvstatstjänstemännen har kommerskollegium återupprepat sin

beträffande anslag till torvstaten för löpande budgetår gjorda hemställan, att

från denna post skulle, i den mån densamma efter bestridandet av nyssnämnda

kostnader därtill försloge, få utgå jämväl expensersättning, om högst

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

51

500 kronor, åt envar av de tre torvingenjörerna. Då departementschefen,

lika med kollegium, med stöd av den förebragta utredningen kommit till

den uppfattningen, att dessa tjänstemäns utgifter för tjänsten torde för var

och en av dem uppgå till minst nämnda belopp, och då samtidigt den möjlighet

för dem att erhålla fyllnad i sina inkomster genom utförande av

uppdrag för enskilda, varmed statsmakterna räknat, under nuvarande förhållanden

endast i obetydlig mån syntes existera, har departementschefen

ansett det vara av billighetsskäl väl motiverat att tilldela dem dylik ersättning

att utgå i den ordning, som av kollegium förordats. För beredande

av dessa expensersättningar erfordras emellertid icke någon höjning

av postens nuvarande belopp.

Då utskottet ansett sig böra ansluta sig till vad departementschefen under

förevarande punkt anfört och föreslagit, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till arvoden åt torvingenjörer m. m.,

i enlighet med vad av chefen för handelsdepartementet

i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 4 januari

1928 förordats, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra anslag av 30,700 kronor.

31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att under de av

chefen för handelsdepartementet tillstyrkta villkor såsom bidrag till Sveriges

hantverksorganisations verksamhet under år 1928 å riksstaten för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 136—138 i statsrådsprotokollet.

Åt Sveriges hantverksorganisation har för åren 1913—1922 såsom bidrag

till dess verksamhet lämnats statsunderstöd med 7,000 kronor årligen, varav

för ett vart av åren 1914—1922 4,000 kronor beviljats av riksdagen å extra

stat och 3,000 kronor anvisats av Kungl. Maj:t ur manufakturförlagslånefonden.

Å riksstaten för budgetåret 1923—1924 anvisades såsom bidrag

till föreningens verksamhet under år 1923 ett extra anslag av 3,000 kronor.

För år 1924 nedsattes anslaget till 2,500 kronor. Med sistnämnda belopp

har anslaget utgått även för ett vart av åren 1925—1927. Något understöd

av fondmedlen har för sistnämnda fem år icke tilldelats föreningen.

Rörande utbetalningen av det av riksdagen för år 1927 till organisationen

beviljade anslaget har Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter genom beslut

den 8 april samma år, varvid stadgats skyldighet för organisationen att

före den 1 maj 1928 till chefen för handelsdepartementet avgiva redogörelse

för användningen av understödet och berättelse rörande organisationens

verksamhet under år 1927, att efter beprövande av redaktionen för svensk

hantverkstidning offentliggöra reseberättelser, som av idkare av hantverk

och annan mindre industri ävensom av arbetare i de särskilda närings
-

Utskottets

yttrande.

Understöd till

Sveriges

hantverksorganisation.

[34.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

yrkena avgivas rörande av dem med statsmedel företagna studieresor, samt

att till kommerskollegium avlämna 80 exemplar av organisationens publikationer

för att genom kollegii försorg utdelas till de tekniska undervisningsanstalterna

för deras bibliotek samt till användande såsom belöning åt därav

förtjänta lärjungar vid dessa undervisningsanstalter.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena inom första

kammaren, nr 102, av herr A. Antonsson och den andra inom andra kammaren,

nr 93, av herrar A. Andersson i Falkenberg och Axel Lindqvist,

vari hemställts,

dels att riksdagen utöver, vad som av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

under tionde huvudtiteln äskats, måtte såsom bidrag till Sveriges

hantverksorganisations allmänna verksamhet under år 1928 å riksstaten för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor, således tillhopa

4,000 kronor,

dels ock att riksdagen måtte såsom bidrag till Sveriges hantverksorganisations

verksamhet genom hantverksinstitutet under år 1928 å riksstaten

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Vid anmälan av frågorna om statsbidrag till det av Sveriges hantverksorganisation

inrättade hantverksinstitutets verksamhet samt sagda organisations

allmänna verksamhet har departementschefen anfört följande:

»Det av Sveriges hantverksorganisation inrättade hantverksinstitutets verksamhet

har hittills i övervägande grad inriktats på sådan yrkesutbildning,

för vars främjande staten under åttonde huvudtiteln anvisat betydande anslag.

Med allt erkännande av den betydelse nämnda utbildning kan hava

och även visat sig hava dels som ett led i arbetet för höjande av yrkesutbildningen

i allmänhet inom såväl hantverket som vissa grenar av industrien,

dels ock som ett medel för fullföljande av institutets allmänna verksamhet

till hantverkets höjande, anser jag mig likväl icke kunna förorda,

att ett särskilt anslag upptages under tionde huvudtiteln för ifrågavarande

del av organisationens verksamhet. Det genom hantverksinstitutet bedrivna

arbetets tyngdpunkt ligger ju å den egentliga yrkesutbildningens plan och

med hänsyn därtill åtnjuter institutet, såsom ovan framhållits, betydande

understöd från av riksdagen för ändamålet anslagna medel. Därutöver åtnjuter

institutet ett rätt så avsevärt anslag från manufakturförlagslånefonden,

vilket anslag torde få anses utgöra ett lämpligt avpassat statsbidrag till de

kostnader för institutet, vilka kunna anses avse sådan allmän yrkesfrämjande

verksamhet för hantverket, som ej understödes av förenämnda under

åttonde huvudtiteln uppförda anslag. Jag saknar därför anledning tillstyrka

bifall till organisationens framställning, i vad den avser upptagande

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 53

till förmån för hantverksinstitutet av ett särskilt anslag å riksstatens tionde

huvudtitel.

Icke heller anser jag mig med hänsyn till statens allmänna besparingssträvanden

kunna förorda någon höjning av det å riksstaten för nu löpande

budgetår åt organisationen beviljade anslaget. Jag tillstyrker därför, att

för ändamålet uppföres'' ett anslag till enahanda belopp som det för vart

och ett av åren 1924—1927 beviljade eller 2,500 kronor.

För understödets åtnjutande torde motsvarande villkor böra gälla som de

genom Kungl. Maj:ts ovannämnda beslut för år 1927 fastställda.»

Vad först angår frågan om upptagande under förevarande huvudtitel av utskottets

särskilt anslag för det av Sveriges hantverksorganisation inrättade hant- yttrande.

verksinstitutets verksamhet, har utskottet, i likhet med departementschefen

och på av honom anförda skäl, ansett sig icke kunna tillstyrka det härutinnan

väckta förslaget.

Då utskottet ej heller funnit sig böra förorda anvisandet av högre anslag

till ifrågavarande organisations allmänna verksamhet än Kungl. Maj:t ifrågasatt,

får utskottet sålunda hemställa,

att riksdagen må

a) , med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med avslag å herr Antonssons samt herrar Anderssons

i Falkenberg och Lindqvists ovanberörda motioner,

1:102 och II: 93, i vad desamma avse det av

Kungl. Maj:t äskade anslaget och skilja sig från Kungl.

Maj:ts förslag, under de av chefen för handelsdepartementet

i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 4

januari 1928 tillstyrkta villkor såsom bidrag till Sveriges

hantverksorganisations verksamhet under år 1928 å

riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

anslag av 2,500 kronor; samt

b) avslå förenämnda motioner, i vad de avse anslag

till berörda verksamhet genom hantverksinstitutet.

32:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att Befrämjande

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga kommerskollegium att en- av ■prak??s!c,

.... „ , ^, „ larlmgsutbild
ligt

de av Kungl. Maj: t senast föreskrivna grunder bevilja statsunderstöd ning hos hantåt

hantverksmästare för utbildande av högst 75 lärlingar med utbildnings- verksmästaretid

från tidpunkt under budgetåret 1928—1929, [35.]

dels ock till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 17,875 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 138—142 i statsrådsprotokollet.

I enlighet med av Kungl. Maj:t därom gjord framställning anvisade 1917

års riksdag till statsunderstöd åt hant ver ksidkare för utbildande av lär
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

lingar samt till lärlingspremier å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst, å 8,000 kronor.

Sedan kommerskollegium avgivit förslag rörande användningen av sagda

anslag, fastställde Kungl. Ma.j:t den 2 november 1917, i huvudsaklig överensstämmelse

med kollegii förslag, dels bestämmelser rörande statsunderstöd

för utbildande av lärlingar och rörande statspremier åt dylika, dels

ock bestämmelser rörande statsunderstöd till hantverksföreningar, anslutna

till Sveriges hantverksorganisation, för utdelande av lärlingspremier.

Enligt dessa bestämmelser, vilka finnas i sin helhet intagna i det vid

statsverkspropositionen till 1918 års riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 14 januari 1918, skulle statsunderstöd

till mästare för utbildande av lärlingar utgå med 300 kronor för varje

lärling i den ordning, att 100 kronor utbetalades vid första, 75 kronor vid

andra och 50 kronor vid tredje årets slut, sedan för varje gång av ombud

för Sveriges hantverksorganisation avgivits utlåtande, huruvida mästaren,

för så vitt på honom ankomme, bedrivit lärlingens utbildande på ett för

utbildningens fullbordande vid tredje årets slut ändamålsenligt sätt. Återstående

75 kronor skulle utbetalas, sedan styrkt blivit, att lärlingen genom

avlagt prov eller på annat sätt visat sig vara utlärd i yrket. Dessutom

skulle lärling, för vars utbildande mästare erhållit statsunderstöd, och vilken

efter avlagt prov undfått Sveriges hantverksorganisations utlärlingsbevis,

vara berättigad till en utlärlingspenning av 20 kronor, varjämte, om

han i samband med tilldelandet av utlärlingsbevis jämväl fått sig tillerkänd

någon av Sveriges hantverksorganisations silvermedaljer, statspremium

av högst 100 kronor skulle kunna tilldelas honom. Slutligen skulle

genom hantverksföreningarnas försorg utdelas särskilda så kallade lärlingspremier,

för vilket ändamål understöd enligt närmare angivna grunder

skulle tillkomma hantverksföreningarna.

I fråga om planen för utbildningens anordnande finnas, utöver bestämmelsen

om lägst tre års lärotid, endast allmänt hållna föreskrifter. Sålunda

åligger det mästaren bland annat att bedriva lärlingens utbildande

på sådant sätt, att denne, för såvitt på mästaren beror, kan efter den föreskrivna

lärotidens utgång genom prov visa sig kompetent att erhålla hantverksorganisationens

utlärlingsbevis, samt att ställa sig till efterrättelse de

anvisningar eller föreskrifter rörande lärlingsutbildningen, som av kommerskollegium

eller eljest kunna komma att utfärdas.

Anslagsbeloppen till statsunderstöd åt hantverksmästare samt till utlärlingspenningar

och statspremier hava utgått med synnerligen varierande

belopp, beroende därpå, att anslag ej anvisats samtidigt för understöd till

fullständig utbildning av en lärlingsgrupp i taget utan endast för ett läroår i

sänder, att understöden ökats såväl till storlek — från 300 kronor till 400

kronor — som antal — från 50 till 75 — ävensom att de, från att till en

början hava anvisats i förskott för ett läroår, sedan utgått i efterskott

och successive helt avskrivits. I detta hänseende må nämnas, att an
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

55

slagsbeloppet varierat mellan lägst 5,000 kronor för 1918 och högst 24,945

kronor för 1922. Beträffande förhöjningen med 100 kronor i det för varje

lärling beräknade understödet är att märka, att detta belopp så fördelats,

att de till mästaren under de tre utbildningsåren utgående bidragen ävensom

det belopp, mästaren erhållit, då lärling blivit utlärd, ökats vart och

ett med 25 kronor. Efter år 1922 har anslag för utbildande av nya lärlingsgrupper

utgått först för löpande budgetår. Anvisandet av berörda

anslag utgör en följd av 1926 års riksdags beslut. I enlighet med detta

beslut har nämligen Kungl. Maj:t bemyndigat kommerskollegium att bevilja

statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande av högst 75 lärlingar med

utbildningstid från tidpunkt under budgetåret 1926—1927 samt förklarat,

att härvid skulle gälla de förut meddelade bestämmelserna. Anvisandet

av det för utbildningsverksamheten erforderliga anslagsbeloppet behövde

således icke ske förrän å nu löpande budgetårs riksstat.

Den av 1926 års riksdag först tillämpade principen om bemyndigande —

utan anslagsanvisning — beträffande igångsättande av utbildning av en ny

lärlingsgrupp har följts även vid 1927 års riksdag, därvid för budgetåret

1927 — 1928 lämnats motsvarande medgivande som för det nästföregående

budgetåret.

Understöd åt hantverksföreningar för utdelande av lärlingspremier hava

utgått med följande belopp, nämligen för vart och ett av åren 1918—1921

med 3,000 kronor, för år 1922 med 4,000 kronor, för budgetåret 1923 —1924

med 2,000 kronor samt för vart och ett av följande budgetår med 1,000

kronor. Det å riksstaten för budgetåret 1927—1928 anvisade anslaget till

befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare slutar å

ett sammanlagt belopp av 10,375 kronor.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av frågan om anslag till nu ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1928—1929 har departementschefen anfört

följande:

»I enlighet med kommerskollegii hemställan bör anslag, motsvarande understöd

enligt de fastställda bestämmelserna för de årsgrupper lärlingar, vilkas

utbildning jämlikt medgivande av 1926 och 1927 års riksdagar redan pågår,

anvisas å riksstaten för budgetåret 1928—1929.

Likaledes torde, såsom hittills varit fallet och kommerskollegium jämväl

föreslagit, något belopp nu böra ställas till förfogande för att användas till

understöd åt hantverksföreningar för utdelning av lärlingspremier. Det av

kollegium i dylikt hänseende ifrågasatta beloppet 2,000 kronor torde emellertid

böra nedsättas till 1,000 kronor eller till samma belopp, som för ändamålet

utgått under de fyra senaste budgetåren.

Då jag icke heller kan tillstyrka den av kollegium gjorda framställningen

om ökning av antalet lärlingar i den nya lärlingsgrupp, vars utbildning

bör påbörjas under nästkommande budgetår, förordar jag, att antalet lär
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

lingar i denna grupp sättes till samma antal, 75 stycken, för vilket understöd

under de senaste åren utgått.»

I sammanhang med förevarande förslag har utskottet till behandling förehaft

två likalydande motioner, väckta, den ena, inom första kammaren,

nr 101, av herr A. Antonsson och den andra inom andra kammaren, nr 94,

av herrar A. Andersson i Falkenberg och Axel Lindqvist, vari hemställts,

dels att riksdagen måtte medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga kommerskollegium

att enligt de av Kungl. Maj:t senast föreskrivna grunder

bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare för utbildande av utöver, vad

som av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln

äskats, ytterligare högst 25 lärlingar, således tillhopa högst 100 lärlingar

med utbildningstid från tidpunkt under budgetåret 1928—1929,

dels ock att riksdagen till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning

hos hantverksmästare för budgetåret 1928—1929 måtte utöver, vad som av

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln äskats,

anvisa ytterligare ett extra anslag av 1,000 kronor, således tillhopa 18,875

kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»I skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 augusti 1927 har styrelsen för Sveriges

hantverksorganisation hemställt det täcktes Kungl. Maj:t hos riksdagen föreslå

anvisandet för budgetåret 1928—1929 av ett statsbidrag å 5,000 kronor

åt hantverksföreningar för utdelande av lärlingspremier samt att riksdagen

måtte medgiva det Kungl. Maj:t må bemyndiga kommerskollegium bevilja

statsunderstöd åt hantverksmästare för utbildande av 100 lärlingar med

utbildningstid från tidpunkt under budgetåret 1928—1929 samt att understödsbeloppet

per lärling måtte höjas från nuvarande 400 kronor till 500

kronor.

I utlåtande över denna hemställan har kungl. kommerskollegium i skrivelse

av den 25 augusti 1927 förordat, att antalet lärlingsplatser ökas från

förutvarande 75 till ovan angivna antal 100, varemot kommerskollegium

icke ansett sig kunna förorda någon höjning av understödsbeloppet, även

om en sådan kunde i och för sig anses befogad. Beträffande statsbidraget

åt hantverksföreningar har kommerskollegium inför Kungl. Maj:t förordat,

att understödsbeloppet liöjes från nuvarande 1,000 kronor till 2,000 kronor.

I statsverkspropositionen för innevarande år har Kungl. Maj:t emellertid

föreslagit riksdagen dels ett bibehållande av antalet lärlingsplatser 75 stycken

och dels ett bibehållande av tidigare statsunderstöd till hantverksföreningarna

med 1,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda förekommit tillåta vi oss anföra följande:

Lärlingsrekryteringen är en av hantverkets allra viktigaste men samtidigt

också mest svårlösta frågor. Sveriges hantverksorganisation, som strävar för

att stärka hantverksnäringen bl. a. genom ett höjande av yrkesskickligheten

och för en ändamålsenligt bedriven lärlingsutbildning, har alltid ägnat hithörande

spörsmål en livlig uppmärksamhet. Organisationens önskningar,

att en lärlingslag måtte komma till stånd att stödja en dylik utbildning,

ha av olika orsaker ännu icke kunnat förverkligas. Visserligen hava statsmakterna

genom speciella åtgärder, enligt beslut av 1918 års riksdag, med

upprättandet av skolor avsedda för praktisk yrkesutbildning berett goda

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

57

möjligheter för de unga att även lära sig hantverksyrken. Riksdagen har

jämväl godkänt s. k. verkstadsskolor, avsedda att meddela rent praktisk

utbildning, men tydligt är att sådana icke kunna inrättas för alla slag av

yrken och icke på alla platser i riket, så att det är icke tänkbart att de

skulle kunna tillgodose hela det behov av yrkesutbildning, som förefinnes

landet runt. Jämsides med de möjligheter, som dessa skolor bereda, bör därför

alltfort förefinnas möjligheter för lärlingsutbildning hos hantverksmästare

på dennes verkstad, men torde det nog förhålla sig så att lärlingens utbildning

i viss mån kan bliva lidande, därest läromästaren ej erhåller någon

ersättning för det arbete och den kostnad, utbildningen medför.

Det antal lärlingar, 75 stycken, som Kungl. Maj:t upptagit i statsverkspropositionen

för budgetåret 1928—1929, är emellertid nästan försvinnande

litet i förhållande till det mångfaldigt större antal, som enligt sakkunnig

uppskattning skulle behöva utbildas under varje år. Det skulle i själva

verket leda till ganska betydande statsutgifter ifall erforderlig lärlingsutbildning

skulle understödjas i full utsträckning på här ifrågavarande sätt.

Ett understödjande i mindre utsträckning bidrager dock till att hålla lärlingsväsendet

vid liv och torde jämväl föranleda genom exemplets makt ett större

antal ungdomar att söka lärlingsutbildning, vilket i själva verket är ett livsvillkor

för hantverksnäringen. Enär de under föregående år beviljade statsunderstöden

för 75 lärlingar fullt tagits i anspråk och enär för innevarande

budgetår antalet ansökningar redan nu överskrider detta antal, synes det oss

högst behjärtansvärt att framställningen, förordad av kommerskollegium, att

antalet ökas till 100, vinner riksdagens beaktande. Beträffande slutligen

anslaget till hantverksföreningarna för utdelande av lärlingspremior så är

beloppet 1,000 kronor alltför ringa för att göra någon verklig effektiv nytta,

och blir detta belopp, om det skulle lika fördelas bland landets inemot 190

hantverksföreningar, försvinnande litet. Det synes oss sålunda även i detta

avseende behjärtansvärt, att den av kommerskollegium förordade höjningen

av understödsbeloppet från 1,000 kronor till 2,000 kronor beaktas.»

Vid prövning av förevarande förslag har utskottet funnit sig böra ansluta

sig till vad Kungl. Maj:t föreslagit med undantag därav att, då enligt utskottets

förmenande det nu anvisade beloppet å 1,000 kronor för understöd åt

hantverksföreningar för utdelning av lärlingspremier för nästkommande budgetår

är väl snävt tillmätt, utskottet, i likhet med kommerskollegium och

motionärerna, ansett en höjning av sagda belopp väl motiverad. Utskottet

får för sin del förorda, att beloppet, på sätt ifrågasatts, höjes till 2,000

kronor. Utskottet förutsätter emellertid härvid, att premier även må kunna

utdelas till i vederbörande yrke utlärda lärlingar, vars mästare icke erhållit

statsunderstöd för deras utbildning. Vid bifall härtill bör det av Kungl.

Maj:t äskade anslaget sålunda höjas från 17,875 kronor till 18,875 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förevarande

framställning och herr Antonssons samt herrar

Anderssons i Falkenberg och Lindqvists ovanberörda

motioner, 1:101 och II: 94,

TJtskottets

yttrande.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Uppehållande

av den industriella

standardiseringsverksamheten.

[36.]

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga kommerskollegium

att enligt de av Kungl. Maj:t senast

föreskrivna grunder bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare

för utbildande av högst 75 lärlingar med utbildningstid

från tidpunkt under budgetåret 1928 — 1929,

samt

b) till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning

hos hantverksmästare för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra anslag av 18,875 kronor.

33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att såsom bidrag

till uppehållande av den industriella standardiseringsverksamheten för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 35,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 142—153

i statsrådsprotokollet.

Den 27 september 1922 fastställde Kungl. Maj:t stadgar för svenska industriens

standardiseringskommission, vars uppgift, bland annat, är att

befordra en riktigt avvägd standardisering inom industriell produktion och

teknisk verksamhet samt medverka till att härför erforderliga undersökningar

och arbeten utföras ävensom att utgöra centralorganisation för

standardiseringsarbetena inom landet.

Kommissionen utgöres av en av Kungl. Maj:t utsedd ordförande samt

minst 18, högst 24 ledamöter. Av ledamöterna, vilka väljas för en tid av

tre år, utses en av envar av cheferna för försvars-, kommunikations- och

handelsdepartementen. Övriga ledamöter utses av Sveriges industriförbund,

ingenjörsvetenskapsakademien, järnkontoret, svenska teknologföreningen m. 11.

sammanslutningar. Kommissionens räkenskaper granskas av två revisorer,

av vilka den ene utses av chefen för handelsdepartementet.

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 23 maj 1924 tillerkändes kommissionen

ett understöd av 25,000 kronor, att utgå från manufakturförlagslånefondens

räntemedel med 15,000 kronor under år 1924 och 10,000 kronor under

år 1925.

Vidare har riksdagen till uppehållande av den industriella standardiseringsverksamheten

anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av

20,000 kronor, för budgetåret 1926—1927 ett dylikt anslag av 25,000 kronor

och för nu löpande budgetår ett dylikt anslag av 35,000 kronor.

Rörande utbetalningen av det för sistnämnda budgetår beviljade anslaget

har Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter genom beslut den 8 april 1927, varvid

föreskrivits, att ena hälften skulle utbetalas efter den 1 juli samma år och

återstoden, sedan kommissionen hos kommerskollegium på ett tillfredsställande

sätt styrkt, att från enskilt håll till den industriella standardiseringsverksamhetens

befrämjande lämnats antingen bidrag i penningar, utfört

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

59

arbete eller annan antaglig form eller ock utfästelser om dylikt bidrag till

belopp eller värde, motsvarande under budgetåret 1927—1928 minst liela

statsanslaget. Vidare har stadgats skyldighet för kommissionen att senast

den 1 oktober 1928 till chefen för handelsdepartementet och kommerskollegium

avlämna redogörelse för kommissionens verksamhet under tiden 1

juli 1927—30 juni 1928, vilken redogörelse jämväl skulle innefatta redovisning

för de lyftade anslagsmedlens användning.

Utöver nyssnämnda, av riksdagen beviljade anslag har Kungl. Maj:t såsom

ytterligare understöd till uppehållande av ifrågavarande verksamhet

ur manufakturförlagslånefonden anvisat för budgetåret 1925—1926 ett belopp

av 10,000 kronor samt för vartdera av budgetåren 1926—1927 och

1927— 1928 ett belopp av 15,000 kronor att till kommissionen utbetalas

under liknande villkor, som bestämts rörande utbetalningen av riksstatsanslaget.

I statsrådsprotokollet har vidare omförmälts, att Kungl. Maj:t beviljat

vissa ytterligare understöd för standardiseringsarbetets befrämjande, nämligen

dels såsom bidrag till resekostnader åt vissa personer för bevistande

av konferenser och dylikt, dels till ersättande av utav svenska teknologföreningen

förskotterade medel till täckande av svenska elektrotekniska

kommitténs årsavgifter till den internationella elektrotekniska kommissionen

m. m., dels ock såsom bidrag till standardiseringskommitténs deltagande i

viss utställning å byggnadsområdet. Slutligen hava under femte huvudtiteln

särskilda understöd utgått för arbetet med standardisering av byggnadsmaterial.

Enligt departementschefens nu framlagda förslag skulle för nästkommande

budgetår ett statsbidrag av 52,000 kronor ställas till förfogande för standardiseringsverksamhetens

uppehållande. Härav skulle 17,000 kronor utgå

ur manufakturförlagslånefondens räntemedel och 35,000 kronor, eller samma

belopp, som för innevarande budgetår beviljats, anvisas å riksstaten.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft en inom andra kammaren av herr E. Nyländer väckt

motion, nr 236, vari hemställts, att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande

av den industriella standardiserings verksamheten för budgetåret

1928— 1929 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Vid behandlingen av frågan om statsbidrag för innevarande budgetår till

uppehållande av den industriella standardiseringsverksamheten uttalade statsutskottet

i sitt utlåtande nr 10, punkt 37, att utskottet, i anslutning till vad

departementschefen till stöd för sitt förslag i ämnet anfört, tillstyrkte, att

till uppehållande av sagda verksamhet anslag av statsmedel beviljades jäm
-

Utskottets

yttrande.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

väl för nämnda budgetår. Vad anslagsbeloppet anginge, hade Kungl. Maj-.t

föreslagit, att detsamma skulle upptagas till 35,000 kronor, under det att

motionsvis ifrågasatts, att anslaget skulle bestämmas till 25,000 kronor eller

samma belopp, som beviljats för budgetåret 1926—1927. Även om utskottet

hade funnit skäl föreligga för en höjning av då utgående anslag, hade doek

utskottet ansett sig icke kunna förorda en så stor ökning av detsamma, som

Kungl. Maj:t äskat. För visso uppskattade utskottet värdet av det arbete,

som på ifrågavarande område nedlagts och alltjämt nedlades, men syntes

det utskottet, att med hänsyn till den betydelse, arbetet ägde för industrien,

kostnaderna borde i större omfattning än dittills bestridas av densamma.

På grund härav syntes anslaget för budgetåret 1927—1928 böra begränsas

till 30,000 kronor.

Kamrarna fattade olika beslut i frågan. Första kammaren biföll Kungl.

Maj:ts förslag, under det att andra kammaren biföll utskottets hemställan.

Genom gemensam omröstning beslöt riksdagen anvisa det av Kungl. Maj:t

äskade beloppet, 35,000 kronor.

Då utskottet nu till behandling förehaft frågan om anslag till uppehållande

av den industriella standardiseringsverksamheten under nästkommande

budgetår, har utskottet ansett sig böra vidhålla den uppfattningen,

att med hänsyn till den betydelse, standardiseringsarbetet äger för industrien,

kostnaderna för verksamheten böra i större omfattning än hittills bestridas

av densamma. Utskottet har emellertid med hänsyn till sistlidet års riksdags

ställningstagande till utskottets då framlagda förslag ansett sig böra

förorda, att för ändamålet i fråga anvisas samma belopp, som för innevarande

budgetår beviljats, eller 35,000 kronor. Utskottet kan därför icke biträda

det motionsvis väckta yrkandet.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herr Nyländers ovanberörda

motion, II: 236, i vad densamma skiljer sig

från Kungl. Maj:ts förslag, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, såsom bidrag till uppehållande

av den industriella standardiseringsverksamheten

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag

av 35,000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 61

34:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 37) att för verkställande

av undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges geologiska

undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade,

å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 70,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 153—159

i statsrådsprotokollet.

Under punkt 41 i tionde huvudtiteln av 1927 års statsverksproposition

föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för verkställande av undersökningsoch

försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges geologiska undersöknings

försorg vore eller kunde varda för kronans räkning inmutade, för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

I skrivelse den 26 mars 1927, nr 10 A, anmälde riksdagen, bland annat,

att riksdagen bifallit Kungl. Majrts förberörda framställning.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet

till behandling förehaft en inom andra kammaren av herr H. Leo

väckt motion, nr 239, vari hemställts,

dels att riksdagen ville besluta, att i Kungl. Maj:ts proposition nr 1,

tionde huvudtiteln, under punkt 37 omförmält belopp måtte oförändrat utgå

med 100,000 kronor, att genom Kungl. Maj:t ställas till Sveriges geologiska

undersöknings förfogande på sätt, som i motiveringen till motionen angivits,

dels att ett belopp av 50,000 kronor ställes till Kungl. Maj:ts förfogande,

att efter framställning av Sveriges geologiska undersökning användas till

inköp av jordägarandelar i av staten inmutade fyndigheter å enskild mark

i de fall, där Kungl. Maj:t finner sådant förvärv vara till fördel för

staten.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört föjande:

»Sedan år 1921 har riksdagen på framställning av Kungl. Maj:t årligen

beviljat anslag för bedrivande av malmletnings-, blottläggnings- och försvarsarbeten

för statens räkning inom vissa delar av Västerbottens län, det s. k.

Skellefteåfältet. Arbetena ha utförts eller omhänderhafts av Sveriges geologiska

undersökning, och anslaget har de två senaste budgetåren utgått

med 100,000 kronor per år.

Vid avlämnande av propositionen om fortsatt anslag vid fjolårets riksdag

anförde vederbörande departementschef, att ''åtskilliga av de under de senare

åren av Sveriges geologiska undersökning inom Västerbottens län påträffade

och för kronans räkning inmutade malmförekomsterna, även om en mera

exakt uppskattning därav ännu icke är möjlig, dock representera en nationell

tillgång, som med tämligen stor säkerhet kan antagas vara av ansenligt

värde’.

Resultatet av de hittills nedlagda kostnaderna på dessa undersökningsarbeten

kan sålunda betecknas såsom gott och ägnat att ingiva förhoppningar

Undersöknings-

och försvarsarbeten

å

områden,

som genom

Sveriges geologiska

undersöknings

försorg

äro eller

kunna varda

/Ör kronans

räkning inmutade.

[37.]

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

om framtida avkastning. Det är att märka, att de genom statens försorg

utförda malmgeologiska undersökningarna inom Skellefteåfältet jämväl kunna

i viss mån tillgodogöras av de enskilda företag, som där driva gruvverksamhet,

vadan de av staten nedlagda kostnaderna även på detta sätt främja

gruvnäringen.

Även i år har Sveriges geologiska undersökning hos Kungl. Maj:t anhållit

om avlåtande av proposition till årets riksdag om anvisande av ett reservationsanslag

av 100,000 kronor för fullföljande av ovannämnda arbeten. I

en senare ingiven promemoria har chefen för Sveriges geologiska undersökning

närmare angivit, hur han anser detta belopp bör fördelas på olika

arbetsuppgifter. Kommerskollegimn har i avgivet utlåtande tillstyrkt den

av geologiska undersökningen gjorda framställningen.

Emellertid har Kungl. Maj:t denna gång icke ansett sig böra upptaga

ämbetsverkets, av kommerskollegium tillstyrkta framställning i annan mån,

än att ett belopp av 70,000 kronor föreslås för berörda ändamål. Det begärda

anslaget är således i propositionen nedprutat med 30,000 kronor. Om

anledningen därtill upplyser vederbörande statsråd, att han anser de av

ämbetsverket föreslagna arbetena å Vindelsgransele—Kristinebergsområdet,

beräknade kosta 30,000 kronor, icke eller i varje fall icke nu böra komma

till utförande.

Det är ur många synpunkter att beklaga, att Kungl. Maj:t utan tvingande

skäl funnit sig böra föreslå en dylik beskärning av det hittills utgående

anslaget. Vad särskilt beträffar utsikterna för att inom Vindelsgransele—

Kristinebergsområdet göra fruktbärande upptäckter yttrar chefen för Sveriges

geologiska undersökning i förenämnda promemoria bland annat följande:

’ Vindelsgransele—Kristinebergsområdet har under sommaren varit föremål

för huvudsakligen geologiska, magnetiska och elektriska arbeten. I mindre

utsträckning hava i samband härmed utförts jordschaktningar. På grund

av härvarande malmförande områdes stora utsträckning och beskaffenhet i

övrigt återstår emellertid betydande arbeten, innan dettas praktiska betydelse

är känt. — —• — Malmföringens vidsträckthet och de betydande tekniska

svårigheterna att upptäcka ifrågavarande malmer hava icke medgivit, att

med innevarande år till buds stående medel och arbetskrafter bringa dessa

undersökningar så långt, att man kan uttala sig om de ifrågavarande blyzinkmalmanledningarnas

värde. Deras beskaffenhet och uppträdande synas

mig dock motivera, att deras undersökande fortsättes, i första rummet genom

geologiska arbeten men därjämte även genom geofysikaliska mätningar,

jordrymningar och eventuellt borrningar. Ty om t. ex. ett par nya fyndigheter

av Vindelsgranseletyp upptäckas inom trakten, kunna dessa tillsammans

med Vindelsgransele och Kristineberg få betydelse såsom ett självständigt

malmdistrikt utan samband med de östligare Skellefteå—Norsjö—Malåfyndigheterna.

’

Som man finner av denna framställning saknas ingalunda utsikter för

att de kostnader, som nedläggas på en undersökning av ifrågavarande områden,

skola giva goda resultat. Nu är det möjligt, att Kungl. Maj:t icke

avser att helt inställa de vidare undersökningarna, utan blott låta dem anstå

tills vidare. Om olägenheterna av ett dylikt uppskov yttras emellertid i

promemorian:

''Om statsmakterna så skulle önska, kan naturligtvis det skisserade arbetsprogrammet

reduceras, så att mindre arbeten utföras. Men jag måste understryka,

att, därest staten önskar, att de ifrågavarande malmundersökningarna

skola föras fram till en punkt, att större möjligheter (full säkerhet kan

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

63

naturligtvis ej vinnas) icke anses föreligga för att, efter statsundersökningarnas

nedläggande, andra genom nya upptakter inne på de åsyftade områdena

skola omedelbart skörda frukterna av de hittills ernådda resultaten,

då bör det skisserade programmet icke beskäras. Jag måste dessutom framhålla,

att sådana undersökningar som de ifrågavarande, så länge de överhuvudtaget

utföras, böra bedrivas med kraft och i relativt stor skala, om

syftemålet med dem skall kunna nås. Ett fördelande av det förelagda

arbetsprogrammet på lång tid med ett mindre anslag för varje år vore ägnat

att göra undersökningarna både ineffektiva och vida dyrare än om de få

slutföras så snabbt som möjligt.’

Ett uppskov med undersökningarnas fullföljande nu skulle således enligt

ämbetsverkets mening icke blott fördyra arbetet i fortsättningen utan också

kunna leda till, att enskilda personer ensamt skördade frukterna av de kostnader

och det arbete, staten hittills nedlagt inom detta område. Inför dylika

konsekvenser måste det sannerligen till tungt vägande skäl för att motivera

den nedprutning i anslaget, Kungl. Maj:t föreslår.

Några sådana skäl stå emellertid med bästa vilja icke att upptäcka. Departementschefen

yttrar visserligen, att han anser do fortsatta undersökningsarbetena

i främsta rummet böra koncentreras på andra områden än Vindelsgransele—Kristinebergsområdet.

Detta är dock intet skäl för att undersökningen

av det sistnämnda området bör avstanna, ty om blott anslag för

ändamålet beviljas på sätt ämbetsverket föreslår, behöver undersökningen

där icke på minsta sätt hindra eller fördröja undersökningen inom andra

områden. Viktigare synes då vid ett första påseende vara departementschefens

andra och sista motiv eller att fyndigheterna inom ifrågavarande

område på grund av dettas avlägsna läge och avsaknad av kommunikationsmöjligheter

icke på länge kunna anses bliva aktuella. Mot detta kan emellertid

invändas dels att det är fyndigheternas omfattning och beskaffenhet som i

hög grad avgör, huruvida de äro att betrakta såsom aktuella, men att detta

först kan ådagaläggas vid en närmare undersökning, dels att det i varje

fall gäller att nu fullfölja undersökningen åtminstone så långt, att man

kan avgöra, huruvida staten bör inmuta och utmålslägga de gjorda fynden

för att därigenom bevara dem i statens ägo.

Kedan på grund av dessa så att säga lokala skäl synes medel böra beviljas

för fortsatt undersökning av ifrågavarande områden. Men därtill kommer,

att undersökningen överhuvudtaget av de olika, lovande fyndorterna inom

Skellefteåfältet synes böra med kraft bedrivas. Jämte staten är det förnämligast

ett enskilt företag, Skellefteå gruvaktiebolag, som där i stor stil

bedriver malmletning. Såväl staten som bolaget har gjort ett flertal inmutningar,

och de båda parternas fyndigheter ligga ofta tätt invid eller blandade

om varandra. I syfte att skapa möjlighet till ett gemensamt exploaterande

av fyndigheterna framlade Kungl. Maj:t i fjol ett förslag till avtal mellan

staten och ifrågavarande gruvbolag. Detta förslag avvisades emellertid av

riksdagen bland annat med den motiveringen, att ''undersökningen av ovannämnda

fyndigheter ännu icke fortskridit så långt, att något mera tillförlitligt

begrepp om deras omfattning och värde kunnat vinnas’. Utan

tvivel kan man härur utläsa en önskan från riksdagens sida om undersökningarnas

planmässiga och snabba fullföljande. Att då föreslå en nedsättning

av anslaget för undersökningarnas bedrivande förefaller mer än egendomligt.

Det behöver här blott i korthet påpekas, att inga som helst statsfinansiella

skäl kräva den av regeringen gjorda nedprutningen på 30,000 kronor i an
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

slaget. Den av Sveriges geologiska undersökning begärda och hittills utgående

summan, 100,000 kronor, utgör omkring 0.7 procent av den inkomst

från lapplandsgruvorna, som upptages i årets budgetförslag. Att åtminstone

en så ringa del av statens direkta inkomster från bergsbruket användes till

skapande av nya möjligheter för bergsbrukets utveckling i vårt land måste

anses som ett rimligt krav. De förhoppningar om öppnandet av nya produktionskällor,

som man har rätt att knyta till de fortsatta undersökningarna

inom Skellefteåfältet, innebära också förhoppningar om att där kunna placera

ytterligare en del av landets överskott på arbetskraft.

I samband med frågan om storleken av ifrågavarande anslag må också

något beröras det sätt, varpå anslaget bör ställas till vederbörande statsorgans

förfogande. Nu tillgår detta så, att Sveriges geologiska undersökning

redan i början av det år, varunder anslaget får tagas i anspråk, ingår

till vederbörande departementschef med en detaljerad arbetsplan för året.

Detta förfaringssätt medför tvenne olägenheter. Dels är det svårt att på

ett så tidigt stadium i detalj angiva, huru undersökningarna komma att

bedrivas under sommarmånaderna, den tid under vilken arbetet på grund

av sakens natur måste koncentreras. Under arbetets fortgång kunna förhållanden

lätt inträffa, såsom upptäckten av nya spår och nya malmanledningar,

som gör det önskvärt att i statens intresse lägga om arbetsprogrammet

för året. Dels kunna också de detaljerade arbetsplaner, som ingivas,

och vilka bli av officiell natur, föranleda enskilda spekulanter att gå i förväg

och inmuta fyndigheter, som av geologiska undersökningen upptäckts.

Om man icke anser sig kunna ställa beloppet till ämbetsverkets förfogande

mot skyldighet att efteråt redogöra för användningen, bör åtminstone den i

förväg framlagda arbetsplanen kunna göras högst summarisk med rätt för

verket att, om anledning därtill linnes under arbetets fortgång, kunna göra

avvikelser från densamma. Självfallet bör även i sådant fall lämnas en

mera detaljerad redogörelse för hur anslaget använts.

Slutligen må i detta sammanhang ytterligare ett tredje spörsmål beröras.

Det till Sveriges geologiska undersökning lämnade anslaget avser att ''verkställa

undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges

geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans räkning

inmutade’. Anslaget är således bundet vid nu angivna, strängt begränsade

ändamål. Då syftet med undersöknings- och försvarsarbetena är att upptäcka

och för statens räkning förvärva malmfyndigheter, bör emellertid

medel ställas till förfogande för inlösen där så anses lämpligt av jordägareandelen

i fyndighet, som av staten inmutas å enskild mark. I annat fall kan,

såsom nedan visas, syftemålet med denna statliga verksamhet delvis bli förfelat.

Gällande gruvlag tillerkänner som bekant jordägaren rätt att till hälften

med inmuta ren deltaga i bearbetandet och tillgodogörandet av fyndighet,

som av annan inmutats å hans ägor. Denna sin hälftenrätt plägar jordägaren

nästan undantagslöst avstå eller försälja till inmutaren redan före

utmålsutläggningen.

Då nu de statliga myndigheterna sakna medel och befogenhet att för

statens räkning förvärva jordägarandelen även i de fall, där detta skulle

vara en god affär för staten, så inträffar, att enskilda spekulanter ha möjlighet

att träffa avtal med jordägaren om överlåtelse av dennes rätt och

därigenom förvärva hälftenrätten till fyndighet, som de statliga myndigheterna

upptäckt och inmutat. Så har i sex fall skett med av staten inmutade

och utmålslagda fyndigheter inom Skellefteåfältet.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

65

En sådan sakernas ordning är uppenbarligen icke förenlig med den i

vissa avseenden rent ekonomiska verksamhet, som staten här bedriver. Det

kan icke vara lämpligt, att staten till förmån för enskilda avskär sig själv

från möjligheten att fullt ut tillgodogöra sig resultaten av nedlagda kostnader

och arbete. Till regeringens förfogande bör därför ställas ett belopp,

avsett för inköp av jordägarandelar i av staten inmutade fyndigheter.

Givetvis kan det icke bli tal om att i alla sådana fall inköpa jordägarandelen.

Detta bör ske endast då de statliga myndigheterna äro så långt

sig göra låter övertygade om att ett förvärv på rimliga villkor skulle vara

till fördel för staten.

Huru stort belopp som för nämnda ändamål skulle erfordras är tydligtvis

svårt att angiva, enär det ju icke på förhand låter sig beräkna, vare

sig hur snabbt eller till vilket belopp ett dylikt anslag kan komma att tagas

i anspråk. Jag anser dock, att ett belopp av 50,000 kronor, att ställas till

Kungl. Maj:ts förfogande, skulle vara tillfyllest.»

Att, i likhet med vad som skett sedan ett antal år tillbaka, anslag beviljas

för verkställande av de arbeten, vartill medel av Kungl. Maj:t under

förevarande punkt äskas, har utskottet funnit sig böra tillstyrka.

Vad beträffar storleken av det belopp, som ansetts böra utgå för ändamålet

för nästkommande budgetår, har, såsom nämnts, departementschefen

på anförda skäl funnit sig böra förorda, att anslagsbeloppet bestämmes till

70,000 kronor. Motionsvis har ifrågasatts, att anslaget sättes till 100,000

kronor eller samma summa, som för innevarande budgetår beviljats.

Härjämte har emellertid ock i förenämnda motion föreslagits, att ett

belopp av 50,000 kronor måtte ställas till Kungl. Maj:ts förfogande att

efter framställning av Sveriges geologiska undersökning användas till

inköp av jordägarandelar i av staten inmutade fyndigheter å enskild mark

i de fall, där Kungl. Maj:t finner sådant förvärv vara till fördel för staten.

De motiv, motionären anfört till stöd för sina förslag, har utskottet

funnit värda beaktande. Vad särskilt angår förslaget om ställande av

medel till Kungl. Maj:ts disposition till inköp av jordägarandelar i av

staten inmutade fyndigheter å enskild mark, synas utskottet de för förslaget

härutinnan anförda skälen tungt vägande, och får utskottet sålunda

tillstyrka medels beräknande för ändamålet i fråga. Enligt utskottets mening

synes dock icke ett särskilt anslag för ändamålet böra uppföras å

riksstaten, utan torde visst belopp, vars storlek utskottet anser böra bestämmas

till högst 30,000 kronor, inräknas i anslaget för verkställande av

undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges geologiska

undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans räkning

inmutade, att användas i överensstämmelse med vad motionären föreslagit.

Detta anslag torde för den skull böra erhålla förändrad benämning och

synes lämpligen kunna betecknas: »Undersöknings- och försvarsarbeten,

beträffande områden som genom Sveriges geologiska undersöknings försorg

äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade m. m.»

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 10 höft. (Nr 10.) 5

Utskottets

yttrande.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Teknisktvetenskaplig

forskningsverksamhet

inom kraftoch

bränsleområdet.

[39.1

Motionären har, såsom ovan nämnts, föreslagit, att för nu ifrågavarande

ändamål måtte beviljas tillhopa 150,000 kronor. Utskottet anser sig emellertid

för sin del icke kunna förorda anvisandet av ett så högt belopp, utan

synes utskottet anslaget böra begränsas till 100,000 kronor. Skulle det

för inköp av jordägarandelar i av staten inmutade fyndigbeter å enskild

mark avsedda beloppet — helt eller delvis — icke tagas i anspråk, bör

enligt utskottets mening vad som odisponerat återstår få användas för

de undersöknings- och försvarsarbeten, varom fråga är.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och herr Leos ovanberörda motion,

11:239, för verkställande av undersöknings- och försvarsarbeten

å områden, som genom Sveriges geologiska

undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans

räkning inmutade m. m., å riksstaten för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av

100,000 kronor.

Ingenjörsvetenskapsakadcmien.

35:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 39) att för bedrivande

av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av

100,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 159—

166 i statsrådsprotokollet.

I en till riksdagen den 12 mars 1920 avlåten proposition, nr 307, med

därvid fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag lämnade Kungl. Maj:t riksdagen en närmare redogörelse för resultaten

av en i anledning av skrivelse från riksdagen den 13 maj 1916, nr

128, verkställd utredning, huruvida och på vilket sätt, med synpunkt

företrädesvis inriktad på upprättande av någon vetenskaplig-praktisk institution,

staten skulle kunna medverka till varaktigt befrämjande av en planmässig

kraft- och bränslepolitik. I samband härmed föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen att till bedrivande genom ingenjörsvetenskapsakademien av teknisktvetenskaplig

forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet såsom

förslagsanslag, högst, att utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda närmare

villkor, anvisa dels å tilläggsstat för år 1920 under sjunde huvudtiteln ett

belopp av 150,000 kronor, därav 50,000 kronor skulle användas till inköp av

apparatutrustning, dels ock å extra stat för år 1921 under tionde huvudtiteln

ett belopp av 200,000 kronor.

Kungl. Maj:ts berörda framställning blev av riksdagen bifallen.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

67

Vid föredragning den 9 juli 1920 av riksdagens i ämnet avlåtna skrivelse,

i vad densamma avsåg det å tilläggsstat för år 1920 beviljade anslaget, godkände

Kungl. Maj:t efter kommerskollcgii hörande en av ingenjörsvetenskapsakademien

ingiven organisationsplan för forskningarnas bedrivande. Vidare

medgav Kungl. Maj:t, att sistnämnda anslag finge användas i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av akademien därom avgivet förslag. I detta

hade akademien, under hänvisning till en förslaget bilagd sammanställning

av »uppgifter för ett blivande svenskt bränsleinstitut», approximativt uppdelat

anslagsbeloppet, i den mån det ej avsåg inköp av apparatutrustning,

i mindre summor för igångsättande av förberedande undersökningar rörande

några i sammanställningen upptagna spörsmål, som akademien ansåg i första

rummet böra komma under behandling. Bland dessa märktes vetenskapliga

undersökningar av företrädesvis teknisk natur rörande torv, skiffrar och

skifferprodukter samt vedkolningsprodukter ävensom tekniskt-vetenskapliga

undersökningar i förening med upplysningsverksamhet i bränslebesparande

syfte dels i förbränningsfrågor med särskild hänsyn till träbränslets användning,

dels på ångalstringsområdet.

Beträffande anslaget å extra stat för år 1921 förordnade sedermera Kungl.

Maj:t den 19 november 1920, att detsamma finge av akademien användas i

huvudsaklig överensstämmelse med ett av akademien avgivet förslag, innebärande

fortsättning samt i viss mån utvidgning av de under år 1920 påbörjade

undersökningarna.

Även för år 1922, för första halvåret 1923 samt för samtliga följande

budgetår hava till bedrivande genom ingenjörsvetenskapsakademien av tekniskt-vetenskaplig

forskningsverksamhet beviljats anslag, vilka uppgått till

för år 1922 200,000 kronor, för första halvåret 1923 75,000 kronor samt

för vart och ett av de följande fem budgetåren 100,000 kronor. Härvid bör

anmärkas, dels att anslaget vid 1922 års riksdag erhöll reservationsanslags

natur, dels att i det å riksstaten för budgetåret 1924—1925 uppförda anslaget

var inrymt ett understöd å 7,500 kronor till tvenne utom akademien

stående personer för bedrivande av försök med oljeframställning ur alunskiffer,

dels ock att beträffande det för löpande budgetår beviljade anslaget

— i likhet med vad under budgetåren 1925—1926 och 1926—1927 ägt rum

— förutsatts, att någon mindre del av detsamma må, om sådant befinnes

lämpligt, efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande kunna tagas i anspråk

för understödjande av utom akademien stående förtjänta forskare.

Genom beslut den 27 juni 1927 har Kungl. Maj:t medgivit, att ett belopp

av 90,000 kronor av det för budgetåret 1927 — 1928 beviljade anslaget må

av ingenjörsvetenskapsakademien användas i huvudsaklig överensstämmelse

med en av akademien avgiyen plan.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft den under nästföljande punkt gjorda framställningen

Utskottets

yttrande.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

om anvisande av fortsatt anslag för utförande genom ingenjörvetenskapsakademiens

försorg av flygtekniska undersökningar.

Vid den prövning, utskottet ägnat sistberörda fråga, har utskottet ansett

det vara av stort allmänintresse, att undersökningarna ifråga fullföljas, och

synes detta utskottet böra ske på sätt för närvarande är fallet eller genom

ingenjörs vetenskapsakademiens försorg. Vad anslagsbeloppets storlek beträffar,

har utskottet visserligen ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke

anslaget bör jämväl för nästkommande budgetperiod begränsas till nu

utgående belopp eller 20,000 kronor, men har utskottet efter övervägande

icke velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag om en höjning av anslaget

med 5,000 kronor. Utskottet vill dock härvid hava uttalat, att utskottet

förutsätter, att, därest Kungl. Maj:ts i proposition nr 96 framlagda förslag

om inrättande från och med budgetåret 1928—1929 av en professur i flygteknik

vid tekniska högskolan samt om uppförande och inredande under

budgetåren 1928—1930 av ett flygtekniskt laboratorium skulle vinna riksdagens

bifall, nu berörda anslag framgent icke är erforderligt.

Vad däremot angår frågan om anvisande jämväl för nästkommande

budgetår av ett anslag å 100,000 kronor för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig

forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet, har utskottet,

som för visso till fullo uppskattar värdet av denna verksamhet, likväl

ansett sig böra föreslå en begränsning av anslaget i fråga. Utskottet får

förorda, att anslaget bestämmes till 75,000 kronor.

Under förevarande punkt får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig

forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

reservationsanslag av 75,000 kronor.

Flygtekniska

undersök
ninqar.

[40.]

36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att för utförande

genom ingenjörsvetenskapsakademiens försorg av flygtekniska undersökningar

å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av

25,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 166—172 i statsrådsprotokollet.

På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen för utförande

genom ingenjörsvetenskapsakademiens försorg av flygtekniska undersökningar

anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 20,000 kronor.

Utöver berörda anslag har Kungl. Maj:t, efter kommerskollegii tillstyrkan,

ställt till akademiens förfogande för utförande av vissa förberedande forskningsarbeten

ett belopp av 5,000 kronor från manufakturförlagslånefonden.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

69

Under hänvisning till vad utBkottet under nästföregående punkt anfört,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, för utförande genom ingenjörsvetenskapsakademiens

försorg av flygtekniska under sökning ar >

å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

anslag av 25,000 kronor.

Diverse.

37:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 41)

får utskottet hemställa,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader, nu 79,996 kronor, med 77

kronor till 79,919 kronor, dock att i anslaget må göras

den jämkning, som erfordras för jämnande av huvudtitelns

slutsumma.

Trycknings
kostnader.

[41.]

38:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 42) att höja det ordinarie

reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

nu 30,000 kronor, med 20,000 kronor till 50,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 173 och 174 i statsrådsprotokollet.

Kommittéer

och utredningar

genom

sakkunniga.

[42.]

I riksstaten för budgetåret 1927—1928 är det ordinarie reservationsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga —- för år 1922 150,000

kronor, för första halvåret 1923 75,000 kronor, för budgetåret 1923—1924

likaledes 75,000 kronor, för budgetåret 1924—1925 60,000 kronor, för budgetåret

1925—1926 55,000 kronor och budgetåret 1926—1927 40,000 kronor —

upptaget med ett till 30,000 kronor nedsatt belopp.

De direkta utgifterna å anslaget uppgingo under budgetåret 1926—1927

till 55,057 kronor 22 öre. För löpande budgetår stå till förfogande dels det

å riksstaten uppförda anslaget, 30,000 kronor, dels ock en reservation från

tidigare år å 26,298 kronor 51 öre, eller ett sammanlagt belopp av 56,298

kronor 51 öre. Visserligen har till följd av att eu del sakkunnigberedningar

antingen redan avslutat eller under loppet av innevarande budgetår

komma att avsluta sin verksamhet en viss avbelastning av utgifter å anslaget

väntats att äga rum. Men några av de kvarvarande beredningarna

hava dock beräknats draga så avsevärda kostnader, att under löpande budgetår

större delen av den nu befintliga reservationen synts komma att

jämte årets anslag få tagas i anspråk.

I fråga om de kommittéer och sakkunnigberedningar, vilka, såvitt nu

kunnat bedömas, komma att fortsätta sin verksamhet under budgetåret 1928—

1929, har upplysningsverksamheten i ekonomiska och sociala frågor samt ut
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottets

yttrande.

Extra utgifter.

[43.]

Understöd

åt svensk

medborgare

eller firma

för anställande

av rättegång

inför

utländsk domstol

rörande

skadestånd

för förluster

under

världskriget.

[44.]

Tillfällig

löneförbättring

för viss

personal inom

den civila

statsförvaltningen.

Dyrtidstillägg

åt befattningshavare

i statens

tjänst.

[45 och 46.]

redningen angående industriellt rättsskydd ansetts kunna beräknas draga en

årskostnad av respektive 19,000 och 18,000 kronor. Med hänsyn såväl till

nödvändigheten att för det omfattande förarbetet i större handelstraktatfrågor

understundom anlita jämväl utom departementet stående sakkunnig arbetskraft

som ock därtill, att kostnaderna för de svenska förhandlingsdelegationerna

i vissa fall bestritts och torde komma att bestridas från tionde huvudtitelns

nu ifrågavarande anslag, har jämväl för sagda ändamål synts böra

beräknas ett icke så oväsentligt belopp. Slutligen har ett visst belopp ansetts

böra beräknas för tilläventyrs erforderliga andra sakkunnigberedningar.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

får hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

nu 30,000 kronor, med 20,000 kronor till 50,000

kronor.

39:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 43)

hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928—

1929 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till extra

utgifter utan angivet belopp.

40:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44) angående anslag till

understöd åt svensk medborgare eller firma, som avser att vid rättegång inför

utländsk domstol fullfölja talan rörande skadestånd för under världskriget

i samband med beslag lidna förluster kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

41:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag dels till tillfällig

löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen (punkt

45) och dels till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (punkt 46)

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket

utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

71

Övriga ordinarie anslag.

42:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för inne- Övriga ordivarande

budgetår äro uppförda under tionde huvudtiteln, har någon ändring r''arie ansla3- icke ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under tionde huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,

må i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföras

med oförändrade belopp.

Stockholm den 24 april 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, J. Nilsson

i Malmö, O. Bergqvist, J. G. Walles, C. A. Carlsson i Gävle, E. A. Hallin, C. I. Asplund,

J. B. Johansson i Fredrikslund, K. E. Andersson i Eliantorp och K. A. IV. Björck; samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, C. R. Jansson i

Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, 0. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å:son

Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, B. F:son Holmgren, S. Persson i Fritorp,

O. E. F. Järte och C. A. Anderson i Storegården;

med undantag därav att i behandlingen av

punkterna 3i—36 deltagit herr G. Kobb i stället för herr Carlsson i Gävle,

punkterna 1—32 deltagit herr O. Isacsson i stället för herr Kristensson i Göteborg, samt

punkterna 35—42 deltagit herr J. Olofsson i Digernäs i stället för herr Bengtsson i Norup.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Reservationer:

vid punkt 2 (kommerskollegium) av herrar Kvarnzelius, Widell, Bergqvist,

Carlsson i Gävle, Hallin och Bengtsson i Norup, vilka ansett, att

utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Då man — — — — — — — — — — — — — — — —----

— — — ordinarie stat.

Såsom departementschefen — — — — — — — — — — — — — —

— — — röra arbetarskyddet.

Vad först sjöfartssäkerhetslagstiftningen angår, har, på sätt departementschefen

erinrat, de viktigaste förslagen på detta område slutbehandlats

och utmynnat i författningsbestämmelser. Dessa författningar, av

vilka en del omförmälts av departementschefen å sid. 46 i statsrådsprotokollet,

hava enligt departementschefens utsago i och för sig icke visat

sig böra medföra några ändringar i fråga om fartygsinspektionens nuvarande

organisation. I likhet med departementschefen anser utskottet

för den skull hinder med hänsyn till sagda lagstiftningsarbete icke föreligga

för att till definitiv prövning nu upptaga frågan om fartygsinspektionens

organiserande på ordinarie stat.

Beträffande härefter den på sin tid av 1923 års besparingskommitté

verkställda utredningen rörande möjligheterna att nedbringa antalet befattningshavare

inom fartygsinspektionen har vad i ärendet förekommit givit

utskottet den uppfattningen, att skäl för en förändring av den centrala och

lokala organisationen, på sätt kommittén ifrågasatt, icke kunna anses föreligga.

En förnyad utredning av denna fråga synes utskottet ock onödig.

Vad slutligen angår spörsmålet om överflyttande från kommerskollegium

till socialstyrelsen av de sjöfartssäkerhetskontrollen rörande frågor, som enbart

eller i övervägande grad röra arbetarskyddet — en omständighet, som,

enligt vad förut nämnts, utgjort ett av skälen för ett uppskov med fartygsinspektionens

överflyttande å ordinarie stat — har utskottet funnit den i

ärendet förebragta utredningen tillfyllest ådagalägga, att, även efter en

ytterligare uppdelning av nu ifrågavarande kontroll, de kvarstående arbetsuppgifterna

för fartygsinspektionens personal likväl måste anses vara så

omfattande, att någon reducering av antalet befattningshavare inom denna

inspektion icke kan ske, utan att kraven å kontrollens effektivitet eftersättas.

Utskottet har sålunda för sin del kommit till den uppfattningen, att de

omständigheter, vilka hittills föranlett uppskov med uppförandet å ordinarie

stat av de statliga organen för förhandskontroll å fartygs sjövärdighet,

numera icke kunna åberopas såsom skäl för ett ytterligare uppskov med denna

fråga. På sätt departementschefen framhållit, tala ock för en dylik åtgärd

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

73

den långa tid, varunder dessa organ varit i verksamhet, den stadga i arbetsformerna,

som under den gångna tiden vunnits, och den hänsyn, som i

möjligaste mån bör visas gcnt emot personalens berättigade intressen. Utskottet

får alltså ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag om fartygsinspektionsorganens

överförande å ordinarie stat. Härav följer, att utskottet funnit

de skäl, som motionsvis anförts mot förslaget i fråga, icke kunna tillmätas

avgörande betydelse. Utskottet förutsätter emellertid, att de av herr Thore

i motionen II: 171 framförda synpunkterna rörande den repressiva kontrollens

utövande må komma att vinna behörigt beaktande.

I samband med överförandet av fartygsinspektionsorganen å ordinarie

stat har Kungl. Maj:t föreslagit, att även å lokalorganen måtte tillämpas

de för statsdepartementen m. fl. verk och inrättningar numera gällande

avlöningsprinciperna. Häremot har utskottet icke haft något att erinra.

Vad angår den föreslagna placeringen i lönegrader av de olika befattningshavarna

och de för vissa av dem ifrågasatta särskilda avlöningsbestämmelserna,

har utskottet funnit sig böra biträda Kungl Maj:ts förslag

härutinnan. De framlagda förslagen till stater och beräkningen av däri

ingående anslagsposter hava ej heller föranlett till erinran från utskottets

sida.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, erfordras för upprätthållande av

fartygsinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, ytterligare

medel, dels för avlönande av de befattningshavare, som fortfarande skola

vara uppförda å extra stat, dels ock för åtskilliga andra behov. Anvisandet

av det härför äskade beloppet, 95,678 kronor, har utskottet ock ansett sig

böra tillstyrka.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet under förevarande punkt

hemställa,

I) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herrar Möllers m. fl. och herrar

P. A. Hanssons m. fl. samt Thores ovanberörda motioner,

1:183, II: 319 och II: 171, i vad desamma avse ordinarie

anslaget till kommerskollegium,

a) från och med den 1 juli 1928 bestämma antalet

ordinarie befattningshavare hos kommerskollegium på

följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet

........................................................... —

6 byråchefer................................................................ B 30

1 byrådirektör och överinspektör............................ B 29

1 navigationsskoleinspektör .................................... B 29

1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör B 29

1 byrådirektör ............................................................ B 28

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Befattning Lönegrad

3 förste aktuarier........................................................ B 24

4 förste byråingenjörer ............................................ B 24

1 förste byråinspektör............-................................... B 24

1 kamrerare ................................................................ B 24

1 redaktör.................................................................... B 24

4 sekreterare............................................................... B 24

1 sjötekniskt biträde ................................................ B 24

1 teknisk konsulent.................................................... B 24

3 aktuarier ................................................................ B 21

1 byråinspektör............................................................ B 21

5 notarier ................................................................... B 21

1 registrator................................................................ B 21

5 kansliskrivare ........................................................ B 11

1 förste expeditionsvakt............................................ B 7

7 kanslibiträden ....................................................... B 7

5 expeditionsvakter.................................................... B 5

18 kontorsbiträden....................................................... B 4

2 skrivbiträden............................................................ B 2;

b) fastställa följande stat för kommerskollegium, att

tillämpas från och med den 1 juli 1928:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ........................................ kronor 451,040

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... kronor 12,300

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m................................. » 98,000

Förslagsanslag kronor 561,340;

c) besluta följande särskilda bestämmelser att lända

till efterrättelse beträffande vissa å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå

anställda befattningshavare:

Byråchefen, sekreteraren, förste byråinspektören och

byråinspektören å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå

skola vara underkastade de bestämmelser, som i

särskild ordning äro eller varda meddelade, rörande förbud

att, utan Kungl. Maj:ts medgivande, för egen eller

annans räkning driva eller hava del i eller anställning

vid företag, som omfattar rederi-, skeppsbyggeri- eller

sjöförsäkringsverksamhet, eller för sådant företag åtaga

sig uppdrag mot ersättning eller vara anställda å

fartyg;

d) medgiva, att därest nuvarande befattningshavare

å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå den 1 juli

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

75

1928 tillträder ordinarie befattning å kommerskollegii

stat, som svarar mot den av honom före sagda dag innehavda

tjänsten, i fråga om hans placering i löneklass

avlöningsreglementet må å honom tillämpas, som om

det varit gällande under hela hans tjänstetid vid fartygsinspektionsbyrån

och han varit ordinarie innehavare

av sistnämnda tjänst;

samt

e) höja det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium,

nu 511,040 kronor med 50,300 kronor till

561,340 kronor.

II) att herrar Möllers och P. A. Hanssons ovanberörda

motioner 1:183 och II: 319, i vad desamma avse utredning

av frågan om överflyttande av vissa ärenden från

kommerskollegium till socialstyrelsen, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.»

av herrar Andersson i Eliantorp, Järte och Anderson i Storegården, vilka

anfört följande:

»Vi anse, att den lokala fartygsinspektionens tjänstemän i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag bort uppföras på ordinarie stat, men att vederbörande

byrå inom kommerskollegium skulle förbliva på extra stat. Vad angår

frågan om fartygsinspektionens framtida förläggning inom statsförvaltningen,

bör denna bliva beroende av de resultat, vartill 1926 års besparingssakkunnigas

fortsatta utredningar kunna leda.»

vid punkt 3 (kommerskollegii verksamhet)

av herrar Kvarnzelius, Widell, Bergqvist, Carlsson i Gävle, Hallin och

Bengtsson i Norup, som under hänvisning till vad de i reservationen under

punkt 2 anfört, ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å förberörda motioner 1:183 och II: 319,

i vad desamma avse nu förevarande anslag till upprätthållande

av kommerskollegii verksamhet, utöver det

ordinarie förslagsanslaget, för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra anslag av 11,784 kronor.

vid punkt 6 (fartygsinspektionen). Samma reservanter som under punkt 3

hava, under hänvisning till vad de i sin reservation under punkt 2 anfört,

ansett, att utskottet bort hemställa,

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å förberörda motion II: 171, i vad densamma

avser nu förevarande anslag,

a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, skall från och

den 1 juli 1928 äga tillämpning å befattningshavare

inom fartygsinspektionen;

b) bestämma antalet ordinarie befattningshavare inom

fartygsinspektionen på följande sätt:

Befattning Lönegrad

6 förste fartygsinspektörer ................................... B 27

3 andre » B 20

15 » » B 18

fi kontorsbiträden .................................................... B 4;

c) godkänna följande stat för fartygsinspektionen, att

tillämpas från och med den 1 juli 1928:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ....................................... kronor 185,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 2,000

Summa kronor 187,700;

d) besluta följande särskilda bestämmelser att lända

till efterrättelse beträffande nedannämnda befattningshavare

vid fartygsinspektionen:

Fartygsinspektör skall vara underkastad de bestämmelser,

som i särskild ordning äro eller varda meddelade,

rörande förbud att, utan Kungl. Maj:ts medgivande,

för egen eller annans räkning driva eller hava

del i eller anställning vid företag, som omfattar rederi-,

skeppsbyggeri eller sjöförsäkringsverksamhet, eller för

sådant företag åtaga sig uppdrag mot ersättning eller

vara anställd å fartyg;

i stället för vad i 21 § i avlöningsreglementet sägs

om semester skall beträffande andre fartygsinspektör

gälla, att sådan tjänsteman må, i den mån sådant kan

ske utan hinder för göromålens behöriga gång och utan

kostnad för statsverket, kunna medgivas tjänstfrihet

under högst 35 dagar inom ett och samma kalenderår;

e) medgiva, att befattningshavare vid fartygsinspektionen

icke må genom tillämpning av de nya avlöningsbestämmelserna

vid den nya lönestaten lida minskning

i den sammanlagda löneinkomst, dyrtidstillägg däri ej

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

77

inberäknat, han enligt dittills gällande bestämmelser

ägt omedelbart före övergången uppbära i den befattning,

han då innehade, ävensom att gottgörelse för genom

övergången minskad löneinkomst skall utgå i form av

personlig lönefyllnad, att av befattningshavaren tillgodonjutas

i den mån han icke genom avlöningsförhöjning,

vare sig i samma tjänst eller efter förflyttning till

annan befattning, erhåller en löneinkomst, som uppgår

till den han enligt de närmast före övergången gällande

avlöningsbestämmelserna skulle hava innehaft omedelbart

efter övergången; samt

f) i riksstaten under rubrik »Fartygsinspektionen»

uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 187,700 kronor.

vid punkt 7 (fartygsinspektionens verksamhet). Samma reservanter, som

under punkt 3 hava med hänvisning till vad de i reservationen under punkt 2

anfört, ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må till uppehållande av fartygsinspektionens

verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av

95,678 kronor.

vid punkt 31 (understöd till Sveriges hantverksorganisation) av herrar

Kvarnzelius, Lindblad, Nilsson i Malmö, Bergqvist, Asplund, Johansson i

Fredrikslund och Anderson i Storegården, som ansett, att utskottet bort

hemställa,

a) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts

förslag och med bifall till herr Antonssons samt herrar

Anderssons i Falkenberg och Lindqvists motioner, 1:102

och II: 93, under de av chefen för handelsdepartementet

i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 4 januari

1928 tillstyrkta villkor såsom bidrag till Sveriges hantverksorganisations

allmänna verksamhet under år 1928

å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

anslag å 4,000 kronor; samt

b) att riksdagen må med bifall till nyssberörda

motioner såsom bidrag till Sveriges hantverksorganisations

verksamhet genom hantverksinstitutet under år

1928 å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra anslag av 7,000 kronor.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

vid punkt 34 (undersöknings- och försvarsarbeten å kronans inmutade

områden) av herrar Kvarnzelius, Widell, Bergqvist, Hallin, Johansson i

i Fredrikslund, Andersson i Eliantorp, Bengtsson i Norup, Olsson i Kullenhergstorp,

Holmgren, Persson i Fritorp, Järte och Anderson i Storegården,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Att, i likhet med — — — — — — — — — — — — — —---

höra tillstyrka.

Vad beträffar storleken av det belopp, som ansetts böra utgå för ändamålet

för nästkommande budgetår, har, såsom nämnts, departementschefen

på anförda skäl funnit sig böra förorda, att anslagsbeloppet bestämmes till

70.000 kronor. Motionsvis har ifrågasatts, att anslaget sättes till 100,000

kronor eller samma summa, som för innevarande budgetår beviljas. Åven

om utskottet icke kan förneka, att de av motionären till stöd för sitt förslag

anförda motiven måste anses äga visst berättigande, har dock utskottet

efter övervägande funnit sig böra ansluta sig till departementschefens ståndpunkt

och får sålunda föreslå anslagets bestämmande till det belopp, Kungl.

Maj:t på departementschefens tillstyrkan äskat av riksdagen. Utskottet får

alltså avstyrka det motionsvis gjorda yrkandet härutinnan.

Såsom ovan nämnts, har i förberörda motion ock yrkats, att ett belopp av

50.000 kronor måtte ställas till Kungl. Maj:ts förfogande att efter framställning

av Sveriges geologiska undersökning användas till inköp av jordägarandelar

i av staten inmutade fyndigheter å enskild mark i de fall,

där Kungl. Maj:t finner sådant förvärv vara till fördel för staten. Ej

heller i denna del kan utskottet biträda motionen. Att enbart på enskild

motionärs yrkande och utan att erforderlig utredning i frågan ägt rum

tillstyrka medels anvisande för berörda ändamål, synes utskottet nämligen

icke vara tillrådligt.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må,

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med avslag å herr Leos ovanberörda motion, II: 239,

i vad densamma avser det av Kungl. Maj:t äskade

anslaget och skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, för

verkställande av undersöknings- och försvarsarbeten å

områden, som genom Sveriges geologiska undersöknings

försorg äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade,

å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra reservationsanslag av 70,000 kronor.

b) avslå herr Leos förenämnda motion, i vad densamma

avser anslag för inköp av vissa jordägareandelar.

»

s. 79 Kontrollera mot PDF

■'' Statsutskottets utlåtande Nr 10.

79

vid punkt 35 (tekniskt-vetenskaplig forskning inom kraft- och bränsleområdet)

av herrar Kvarnzelius, Nilsson i Malmö, Walles, Asplund, Kobb,

Anderson i Råstock, Jansson i Falun och Holmgren, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag hort hava följande lydelse:

»Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

får alltså hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig

forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

reservationsanslag av 100,000 kronor.»

vid punkt 36 (flygtekniska undersökningen). Samma reservanter, som

under punkt 35 hava ansett, att utskottets yttrande och förslag hort hava

följande lydelse:

»Vid den prövning, utskottet ägnat förevarande förslag, har utskottet ansett

det vara ett viktigt statsintresse, att de undersökningar, varom fråga är

fullföljas, och har detta synts utskottet böra ske på sätt för närvarande är

fallet eller genom ingenjörsvetenskapsakademiens försorg. Mot det äskade

anslagets storlek har utskottet ej heller haft något att erinra. Utskottet

vill dock hava uttalat, att utskottet förutsätter, att, därest Kungl. Maj:ts

i propositionen nr 96 framlagda förslag om inrättandet från och med budgetåret

1928—1929 av en professur i flygteknik vid tekniska högskolan samt

om uppförande och inredande under budgetåren 1928—1930 av ett flygtekniskt

laboratorium skulle vinna riksdagens bifall, nu berörda anslag

framgent icke är erforderligt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för utförande genom ingenjörsvetenskapsakademiens

försorg av flygtekniska undersökningar

å riksstaten för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

anslag av 25,000 kronor.»

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen .......................................................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,

förslagsanslag ................................................................

136,800

3

Departementets verksamhet, förslagsanslag....................

15,900

Säger för departementet

160,800

15,900

B. Centrala verk med underlydande stater.

Kommerskollegium:

1

Kommerskollegium, förslagsanslag ............................

511,040

2

Kommerskollegii verksamhet.......................................

56,100

3

Bergsstaten .......................................................................

84,800

Sprängämnesinspektionen:

4

Inspektionen, förslagsanslag .......................................

11,500

5

Arvode åt en assistent ...............................................

6,048

Statens elektriska inspektion:

6

Inspektionen, förslagsanslag ........................................

31,500

7

Arvoden åt två assistenter ........................................

12,096

8

Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet ........................

204,750

Undervisningsanstalter för sjöfart:

9

Navigationsskolorna ...................................................

171,000

10

Navigationslärarkursen, reservationsanslag ................

2,200

11

Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstal-

ter för sjöfart, förslagsanslag ................................

23,000

196,200

12

Skeppsmätningskostnad, förslagsanslag............................

32,200

Lots- och fyrväsendet:

13

Lots- och fyrinrättningen, förslagsanslag....................

6,077,560

14

Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag....

444,900

Patent- och registreringsverket:

15

Patent- och registreringsverkets verksamhet, reserva-

tionsanslag, att direkt utgå av patent- och varu-

märkes- samt registreringsavgifters medel ............

935,700

16

Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket,

reservationsanslag, att direkt utgå av patent- och

varumärkes- samt registreringsavgifters medel......

* 115,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

81

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

17

Kostnaderna för den överståthållarämbetet och läns- styrelserna åliggande befattning med registreringar

och anmälningar till förenings- m. fl. register,

förslagsanslag ...........................................................

4,000

935,700

119,000

18

19

20

Försäkringsinspektionen:

Försäkringsinspektionens verksamhet, reservations- anslag, att direkt utgå av bidrag till försäkrings- inspektionen ............................................................

Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen, reserva- tionsanslag, att direkt utgå av bidrag till försäk- ringsinspektionen ...................................................

Statens provningsanstalt, förslagsanslag ........................

118,700

310,300

!

* 13,000

Säger för centrala verk med underlydande stater

8,309,500

855,894

C. Handel och sjöfart.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

Handelshögskolan i Stockholm........................................

Exportstipendier, reservationsanslag................................

Auktoriserade handelskamrar i riket ............................

Svenska handelskamrar i utlandet ...............................

Sveriges allmänna exportförening...................................

Internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik, för- slagsanslag ....................................................................

Ersättning åt sjömanshusen ...........................................

Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag................

Arvoden åt två dispaschörsassistenter............................

Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten, för- slagsanslag ...................................................................

Drift- och underhållskostnader för statens isbrytar- fartyg, förslagsanslag....................................................

40.000

20.000

24.000

55.000

20.000

800

162,000

35,000

4,000

9,500

300,000

Säger för handel och sjöfart

670,300

D. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

i 1

2

3

Reseunderstöd åt personer, som önska i främmande

länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad

till bergshanteringen hör, reservationsanslag ............

Befrämjande av slöjderna:

Befrämjande i allmänhet av slöjderna:

Manufakturernas befrämjande .................... 4,000

Reservationsanslag:

Reseunderstöd åt arbetare i de

särskilda näringsyrkena ........ 15,000

4,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 10 höft. (Nr 10.)

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

4

i 5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

[

Reseunderstöd åt idkare av hant- verk och annan mindre industri 5,400

Reseunderstöd åt verkmästare

och förmän inom industri och

hantverk ................................ 7,100

Reseunderstöd åt teoretiskt och

praktiskt bildade tekniker, som

icke ägna sig åt bergshante- ringen .................................... 7,500 35,000

Befrämjande av hemslöjden:

Befrämjande av hemslöjden ........ 15,000

Föreningen för svensk hemslöjd.. . 8,000

Svenska slöjdföreningen ................ 10,000

Arvoden åt torvingenjörer in. m.....................................

Sveriges hantverksorganisation........................................

Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hant- verksmästare ................................................................

Industriella standardiseringsverksamheten ....................

Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som

genom Sveriges geologiska undersöknings försorg

äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade

m. in., reservationsanslag...............................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

39.000

15.000

18,000

54,000

18,000

30,700

2,500

18,875

35,000

100,000

Säger för bergsbruk, industri, hantverk och slöjd

58,000

205,075

E. Ingenjörsvetenskapsakademien.

1

Ingenjörsvetenskapsakademien .......................................

40,000

2

Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft-

och bränsleområdet, reservationsanslag ....................

75,000

3

Flygtekniska undersökningar...........................................

25,000

Säger för ingenjörsvetenskapsakademien

40,000

100,000

F. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................

5,000

2

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

45,000

3

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

85,000

4

Tryckningskostnader, förslagsanslag ........................

79,919

5

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ................................................................

50,000

6

Extra utgifter, reservationsanslag ..........................

—

7

Understöd åt svensk medborgare eller firma, som avser

att vid rättegång inför utländsk domstol fullfölja talan

rörande skadestånd för under världskriget i samband

1

med beslag lidna förluster, förslagsanslag ................

* 20,000

* Av Kung]. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

83

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

8

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ...................

* 42,000

9

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ..................................................................

* 950,000

Säger för diverse

264,919

1,012,000

Summa

8,833,219

2,859,169

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:296 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till tryckningskost a1 i texten
  2. Rskr. 1928:10a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1928—1929 under s. 1 i texten