Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen jämte en i ämnet väckt motion.

1928-05-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:112, Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

1

Nr 112.

Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1928 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående

lån till främjande av bostadsproduktionen

jämte en i ämnet väckt motion.

(3:e avel.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 10 februari 1928 dagtecknad proposition,

nr 84, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen medgiva, att för år 1929

må, till beredande av nya lån ur statens bostadslånefond i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

grunder, av de till fonden inflytande amorteringarna och räntorna för år

1928 disponeras ett belopp av högst 2,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet

till behandling förehaft en inom andra kammaren av herr 0. Järte m. fl.

väckt motion, nr 445, däri hemställts, att Kungl. Maj:ts proposition nr 84

icke må av riksdagen bifallas; samt

att riksdagen måtte för sin del besluta att beträffande den kreditgivning

av här ifrågavarande slag, som må förekomma under år 1929, i motionen

angivna lånevillkor skola, utöver de av riksdagen förut godkända, äga tilllämpning.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

I 1922 års proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen

(nr 228 sid. 2) lämnades en sammanfattande översikt över de åtgärder, som

från statens sida vidtagits under åren 1920 och 1921 för att genom direkt

ekonomiskt stöd främja bostadsproduktionen. Motsvarande redogörelser för

de därefter följande åren hava lämnats i propositionerna i ämnet för åren

1923 (nr 62 sid. 2), 1924 (nr 68 sid. 2), 1925 (nr 202 sid. 2), 1926 (nr 153

sid. 2) och 1927 (nr 107 sid. 2).

År 1927 medgav riksdagen (skrivelse nr 272) i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 107, att för beredande av lån ur statens bostadslånefond finge

för år 1928 disponeras dels till statens bostadslånefond inflytande räntor

och amorteringar för år 1927 och dels av rusdrycksmedelsfondens tillgångar

den 30 juni 1927 ytterligare så stort belopp, att detsamma tillhopa

med nämnda räntor och amorteringar uppginge till sammanlagt högst

6,000,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6‘samt. 53 höft. (Nr 112—113). io5ä 28 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

För bostadslånefondens bildande och ökning hade under åren 1920—1924

ställts till förfogande sammanlagt 55,500,000 kronor. För åren 1925, 1926

och 1927 hava sedermera ställts till förfogande för det förstnämnda året

8,000,000 kronor samt för de båda senare åren, i den mån angivna medel

därtill kunnat förslå, 8,000,000, respektive 6,000,000 kronor. Det för år 1926

verkligen disponibla beloppet kom att uppgå till 6,900,000 kronor. För år

1928 har, såsom nyss nämnts, ställts till förfogande 6,000,000 kronor. För

åren 1920—1928 hava sålunda gjorts disponibla för utlåning ur bostadslånefonden

sammanlagt 82,400,000 kronor. Härav har emellertid en del utgjorts

av amorteringar å tidigare beviljade lån ur fonden. Jämväl må nämnas, att

år 1923 ett belopp av 3,000,000 kronor enligt riksdagens medgivande fick

disponeras för beredande av extra statsbidrag. Beloppet, som utgick av

byggnadsskattemedel, användes till avskrivningar å lån ur bostadslånefonden,

och de icke fullt 3,000,000 kronor, som sålunda tillfördes fonden, utlånades

samma år på nytt. Samtliga bostadslånefondens tillgångar redovisas såsom

skiild till rusdrycksmedelsfonden.

Med avseende å de för år 1928 disponibla lånemedlen hava bestämmelser

meddelats i kungörelse den 18 juni 1927 (nr 231) angående lån ur statens

hostad slånefond. Bestämmelserna ansluta sig väsentligen till föreskrifterna

i 1926 års motsvarande kungörelse (nr 265), för vilkens huvudsakliga innehåll

redogörelse lämnades i 1927 års proposition i ämnet (nr 107 sid. 3).

1927 års bestämmelser avvika från stadgandena i 1926 års kungörelse i

sakligt hänseende därutinnan, att den vid lån ur bostadslånefonden förut

medgivna räntefriheten under första kalenderåret bortfallit samt att en övre

belåningsgräns fastställts för lån ur fonden. Denna gräns har satts till

sjuttiofem procent eller, där fråga är om stenhus inom stads planlagda område,

till åttio procent av den belånade egendomens värde.

I övrigt må erinras om de viktigare bland de föreskrifter, vilka efter dessa

ändringar gälla i förevarande hänseende.

Under de första åren kunde lån ur bostadslånefonden utlämnas allenast till

kommun eller under förmedling av kommun, som jämväl i senare fallet hade

att ikläda sig fullt betalningsansvar för lånet. I 1925 års kungörelse (nr 296)

vidtogs den ändringen, att lån till annan än kommun visserligen skulle utgå

genom särskild låneförmedlare, men att såsom sådan förmedlare finge fungera

icke blott kommun utan också bolag, förening eller stiftelse, som Ivungl.

Maj:t därtill lämnat tillstånd. Liknande föreskrifter hava upptagits i 1926

och 1927 års kungörelser.

Yidare må lån ej, med mindre Kungl. Maj:t på synnerliga skäl lämnar

tillstånd därtill, utgå för större lägenheter än om tre rum och kök eller, där

fråga är om egnahemsbyggnad innehållande allenast en lägenhet, om fyra

rum och kök.

Lån må ej överstiga femtio procent av byggnadskostnaden, tomtkostnaden

däri ej inberäknad, och får — med iakttagande av nyssnämnda belåningsgräns

— utgå med högst åttatusen kronor för lägenhet.

Låneförmedlare må ej av låntagare betinga sig strängare lånevillkor än

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

3

som gälla i fråga om förmedlarens förbindelse mot staten. Härutinnan göres

dock beträffande enskilda låneförmedlare undantag för do bidrag till förvaltningskostnader

och till täckande av förluster, som förmedlaren efter Kung],

Maj:ts medgivande må kunna betinga sig av låntagaren. I intet fall må låneförmedlare

av företagaren mottaga sådan säkerhet för lånet, att den sistnämnde

förhindras att i skälig omfattning för byggnadsföretaget upptaga annat byggnadslån

med förmånsrätt framför förmedlarens fordran.

Lån löper med fem procent ränta från lyftningsdagen och såsom amorteringslån

med amortering från och med ingången av kalenderåret näst

efter det, då lånet utlämnats. Amorteringen jämte fem procent ränta å

oguldet lånebelopp utgöres genom en annuitet av tillhopa sex och en halv

procent.

Ansökningar om lån ställas till Kungl. Maj:t och ingivas till statens byggnadsbyrå,

som har att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till fördelningav

lånemedlen.

Efter eu redogörelse dels för dispositionen av 1928 års lånemedel (sid.

4—6) dels för en skrivelse från statens byggnadsbyrå den 15 november 1927

i fråga om beredande av medel för lån ur statens bostadslånefond för år

1929 (sid. 7—10) har departementschefen anfört, bland annat, följande.

»De statistiska uppgifter rörande bostadsproduktionen m. m., vilka statens

byggnadsbyrå i sin framställning lämnat och för vilka i det föregående redogjorts,

utvisa glädjande nog, att läget på bostadsmarknaden under de senaste

åren och intill hösten 1927 undergått en alltjämt fortskridande förbättring.

Efter sistnämnda tid torde icke hava inträffat någon väsentlig ändring i

berörda hänseende.

Enligt vad jag från socialstyrelsen inhämtat, föreligga ännu inga definitiva

siffror rörande bostadsproduktionen under år 1927. Vissa preliminära

överslagsberäkningar rörande byggnadsverksamheten i de 39 största städerna

giva emellertid vid handen, att antalet där tillkomna lägenheter (preliminärt

något över 12,000) är större än motsvarande antal under år 1926 (11,308).

Antalet nytillkomna rum och kök (eldstäder) under år 1927 uppskattas

preliminärt till omkring 34,000, vilket ungefär motsvarar siffran för år 1926,

vilken var 34,080. Någon förskjutning synes alltså hava ägt rum mot

mindre lägenheter.

Trots den förbättring, som sålunda torde kunna konstateras, råder dock ännu,

såsom framgår av byggnadsbyråns utredning, flerstädes brist på bostäder.

Därtill kommer, att den byggnadsverksamhet, som under senare tid ägt rum,

till eu betydande del vilat på kooperativ grund eller haft till föremål uppförande

av egna hem och att, då såväl bostadskooperationen som egnahemsrörelsen

i hög grad iiro beroende av en tillfredsställande kreditgivning, ett

flertal byggen troligen icke kommit till stånd, därest icke för desamma utgått

lån ur statens bostadslånefond. Motsvarande lärer förhållandet vara beträffande

avhjälpande av den bostadsbrist, som ännu råder. Med hänsyn härtill och

då bostadskreditsakkunniga ännu icke avgivit sitt väntade betänkande, i följd

varav något förslag till slutgiltig lösning av spörsmålet om kreditgivning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

Utskottets

yttrande.

för kooperativa byggnadsföretag och egna hem icke kan föreläggas 1928 års

riksdag, synes det mig lämpligt, att möjlighet beredes till att, därest så

skulle visa sig behövligt, även under år 1929 fortsätta den statliga långivningen

på hithörande område. Jag vill framhålla, att, såsom framgår av en

jämförelse mellan nyss anförda siffror angående låneansökningar och, beviljade

lån, vid prövning av dylika ansökningar en stark gallring sker, därvid noga

tillses, att lån beviljas endast, där verkligt bostadsbehov föreligger.

Med stöd av vad jag sålunda anfört biträder jag byggnadsbyråns förslag,

att medel måtte ställas till förfogande för utlåning under år 1929 ur statens

bostadslånefond.»

I fråga om lånevillkoren innebär Kungl. Maj:ts förslag, att dessa skola

bibehållas oförändrade. Vad beträffar storleken av det belopp, som kan

antagas bliva erforderligt för utlåning under år 1929 ur statens bostadslånefond,

har departementschefen ansett, att, i enlighet med vad byggnadsbyrån

föreslagit, utöver förefintliga reservationer, 2,687,000 kronor, eller, vid bifall

till en på Kungl. Maj:ts prövning beroende ansökning om bostadslån, 2,440,000

kronor, skall för utlåning, i mån av behov, ur bostadslånefonden under år

1929 ställas till Kungl. Maj:ts förfogande 2,000,000 kronor av till fonden

inflytande räntor och amorteringar.

Beträffande slutligen byggnadsbyråns organisation har någon ändring icke

föreslagits.

Till bestridande av kostnaderna för byråns verksamhet har för vart och ett

av de senaste budgetåren ställts till förfogande ett belopp av högst 45,000

kronor. För budgetåret 1928—1929 har för ändamålet beräknats 40,000 kronor.

Beloppet har, i överensstämmelse med vad hittills varit fallet och statskontoret

nu tillstyrkt, ansetts böra anvisas att utgå från det på extra stat för år

1922 under femte huvudtiteln till statsbidrag åt kommuner med flera för

uppförande av vissa bostadsbyggnader anvisade reservationsanslaget jämte

därunder anförda besparingar.

Oaktat läget på bostadsmarknaden sedan flera år undergått en alltjämt

fortskridande förbättring, kvarstår dock alltjämt, med hänsyn till den ännu

å ett flertal platser rådande bostadsbristen, behovet av fortsatta åtgärder

från statens sida för främjande av bostadsproduktionen. På grund härav

och i betraktande av att bostadskreditsakkunniga ännu icke avgivit sitt betänkande,

i följd varav något förslag till slutgiltig lösning av spörsmålet om

kreditgivning för kooperativa byggnadsföretag och egna hem icke kunnat

föreläggas innevarande riksdag, har utskottet i likhet med departementschefen

ansett'' lämpligt, att möjlighet beredes till att, om så skulle visa sig

behövligt, jämväl under år 1929 fortsätta den statliga långivningen på hithörande

område.

Yad lånevillkoren beträffar, har departementschefen i likhet med statskontoret

och byggnadsbyrån ansett sig sakna anledning ifrågasätta ändring

i grunderna för låneverksamlieten. Till denna departementschefens stånd

punkt ansluter sig utskottet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112. 5

Enligt departementschefens förslag skulle för utlåning, i mån av behov,

utöver nu disponibla reservationer under år 1929 ställes till Kungl. Maj:ts

förfogande 2,000,000 kronor av till bostadslånefonden inflytande räntor och

amorteringar. Visserligen har utskottet med hänsyn till storleken av de

förefintliga reservationerna och bostadsmarknadens nuvarande läge haft under

övervägande, huruvida icke beloppet i fråga bör kunna utan olägenhet reduceras,

men utskottet, som förutsätter, att varsamhet iakttages vid lånens

fördelning, har dock icke velat motsätta sig departementschefens förslag

härutinnan.

Av vad sålunda anförts framgår, att utskottet ansett sig böra avstyrka

den i ämnet väckta motionen.

Vad slutligen angår Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser bestridande

av kostnaderna för byggnadsbyråns verksamhet, har förslaget härutinnan

icke givit utskottet anledning till erinran.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och med avslag å herr Järtes m. fl. ovanberörda

motion, II: 445, medgiva, att för år 1929 må, till beredande av

nya lån ur statens bostadslånefond i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden den 10 februari 192b angivna grunder, av de till

fonden inflytande amorteringarna och räntorna för år 1928

disponeras ett belopp av högst 2,000,000 kronor.

Stockholm den 4 maj 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. 11. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. G. Walles, C. A.

Carlsson i Gävle, E. A. Hallin, J. B. Johansson i Fredrikslund, D. A. Petrén och

K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Kåstock, K. V. Rydén, C. R. Jansson

i Falun, P. Nilsson i Bonarp, P. M. Olsson i Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp,

A. A:son Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, B. F:son Holmgren,

J. Olofsson i Digernäs, O. E. F. Järte och 0. Isacsson.

Reservation:

av herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Bonarp, Olsson i Blädinge,

Holmgren och Järte, vilka ansett, att utskottet bort till beredande av nya

lån ur statens bostadslånefond tillstyrka disponerande av ett belopp av

högst 1,000,000 kronor av de till fonden inflytande amorteringarna och räntorna

för år 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:240 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen. s. 14 i texten