Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till medicinalstyrelsen in. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1928-05-04 · 21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1928:113, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till medicinalstyrelsen in. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
6
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
Nr 113.
Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1928 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till medicinalstyrelsen in. m. jämte i
ämnet väckta motioner.
(3:e avel.)
I den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under punkten 41,
respektive punkten 42 av femte huvudtiteln, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, beräkna det ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen
till 343,900 kronor samt att till medicinalstyrelsens verksamhet
måtte beräknas ett extra anslag av 21,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 17 februari
1928 dagtecknad proposition, nr 122, vilken hänvisats till statsutskottets
förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
dels besluta, att antalet ordinarie befattningar i medicinalstyrelsen skall
från och med den 1 juli 1928 vara bestämt på följande sätt:
Lönegrad.
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ............ —
1 överinspektör för sinnessjukvården i riket, arvode enligt 5 § i
avlöningsreglementet......................................................................... —
1 kameralbyråchef.................................................................................. B 30
5 medicinalråd....................................................................................... B 30
1 statsinspektör över köttkontrollen i riket ....................................... B 29
1 kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning ........................ B 26
1 sekreterare (å medicinalbyrån)...................................................... B 26
1 kamrerare ............................................................................................ B 24
3 sekreterare........................................................................ B 24
1 kassör ................................................................................................. B 21
3 notarier ................................................................................................ B 21
1 inspektris över sjuksköterskeväsendet ............................................ B 20
1 kansliskrivare ...................................................................................... B 11
1 förste expeditionsvakt ........................................................................ B 7
4 kanslibiträden ................................................................................... B 7
2 expeditionsvakter................................................................................ B 5
4 kontorsbiträden ................................................................................... B 4
1 skrivbiträde ............................. B 2
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
7
Anm. 1. Den i lönegraden B 26 uppförda sekreterartjänsten sänkes vid
inträffande ledighet till lönegraden B 24.
Anm. 2. Kassörsbefattningen i* lönegraden B 21 utbytes vid inträffande
ledighet mot en likabenämnd befattning i lönegraden B 11.
Anm. 3. En kanslibiträdesbefattning utbytes vid inträffande ledighet mot
en kontorsbiträdesbefattning.
dels besluta, att å övergångsstat för medicinalstyrelsen skola från och med
den 1 juli 1928 vara upptagna följande befattningar, nämligen:
dels godkänna de av departementschefen i åberopade statsrådsprotokollet
förordade förslagen till ordinarie avlöningsstat och till övergångsstat för
medicinalstyrelsen, att tillämpas från och med budgetåret 1928—1929;
dels nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu
366,000 kronor, med 21,600 kronor till 344,400 kronor;
dels ock till medicinalstyrelsens verksamhet för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra anslag av 21,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget är grundat på ett av 1926
års besparingssakkunniga med skrivelse den 26 november 1927 avgivet
betänkande angående besparingar och förenklingar inom medicinalstyrelsen
m. m. samt däröver av medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen avgivna
utlåtanden.
Det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen är i riksstaten för
budgetåret 1927—1928 uppfört med 366,000 kronor, och det extra anslaget
till medicinalstyrelsens verksamhet är i samma stat upptaget till 23,000
kronor.
Medicinalstyrelsens nuvarande organisation härrör i huvudsak från år
1914. Enligt instruktionen av den 17 december 1914 (nr 497) har styrelsen
till åliggande att, i enlighet med instruktionen och i övrigt gällande föreskrifter
samt i den mån bestämmelserna angående hälso- och sjukvården vid
armén och marinen ej annat föranleda, utöva högsta tillsynen över den allmänna
hälso- och sjukvården i riket samt handlägga ärenden, som röra rikets
medicinal- och veterinärväsende. I detta hänseende har styrelsen bland
annat att efter förekommande omständigheter själv vidtaga eller hos Kungl.
Maj:t föreslå de åtgärder, som styrelsen finner påkallade. Styrelsen har
vidare, bland annat, att tillhandagå domstolar och andra behöriga myndigheter
med av dem begärda rättsmedicinska utlåtanden samt offentliga och
kommunala myndigheter med de upplysningar och det biträde, som av dem
äskas och som ligga inom området för styrelsens verksamhet, ävensom i
övrigt, i den mån så lämpligen kan ske, lämna de meddelanden i därunder
Lönegrad.
I byråveterinär
1 ombudsman .
1 notarie..........
B 26
B 24
B 21
Allmänna
spörsmål.
8 Statsutskottets utlåtande Nr 113.
fallande spörsmål, som myndigheter eller institutioner i in- eller utlandet
begära.
Närmare bestämmelser om styrelsens verksamhet innehållas dels i nämnda
instruktion, vilken upprepade gånger ändrats (se svensk författningssamling
1915: 555; 1916: 562, 563; 1918: 870, 889; 1919: 788; 1921: 468, 770; 1925:
232 samt 1926: 294 och 500), dels ock i en av styrelsen utfärdad arbetsordning.
Enligt instruktionen utgöres medicinalstyrelsen av en generaldirektör och
chef samt såsom ledamöter sex byråchefer. Byråcheferna förestå var sin
byrå, nämligen medicinalbyrån, hospi talsby rån, hälsovårdsbyrån, allmänna byrån,
veterinärbyrån och kameralbyrån. Med undantag av chefen för kameralbyrån
benämnas byråcheferna medicinalråd. Generaldirektören och cheferna för
de fyra först nämnda byråerna, de s. k. läkarbyråerna, skola vara legitimerade
läkare.
Yid sidan av de i instruktionen omnämnda ordinarie byråerna finnes å
extra stat inrättad ytterligare en byrå, apoteksbyrån (allmänna byråns apoteksavdelning),
å vilken handläggas de alltjämt formellt till allmänna byrån
hörande ärendena rörande apoteksväsendet och läkemedelshandeln. Övriga
till nämnda byrå hörande ärenden handläggas å allmänna byråns lasarettsavdelning,
vilken numera plägar benämnas las ar ettsbyrån.
Ifråga om fördelningen av ärendena mellan byråerna torde få hänvisas till
den redogörelse härutinnan, som återfinnes å sid. 3 och 4 i statsrådsprotokollet.
Yidare må erinras, att vid styrelsens sida äro ställda ett vetenskapligt
råd och ett veterinärråd. Beträffande sammansättningen av dessa råd samt
rådens åligganden har redogjorts å sid. 4 och 5 i statsrådsprotokollet.
I fråga om sättet för ärendenas föredragning i styrelsen, beslutanderätten
i ärendena samt formerna för ärendenas behandling har redogörelse lämnats
å sid. 5 och 6.
I statsrådsprotokollet har inledningsvis behandlats vissa mera allmänna
spörsmål, som ansetts vara av beskaffenhet att inverka på ett ståndpunktstagande
beträffande besparingar och förenklingar i avseende å medicinalstyrelsens
organisation. Dessa spörsmål äro förläggningen och fördelningen
av de civila veterinärärendena, decentralisation av vissa ärenden från Kungl.
Maj:t till medicinalstyrelsen och från styrelsen till lokala organ, byråindelningen
och antalet byråer inom styrelsen samt överlämnande till byråcheferna
av viss ökad beslutanderätt.
Vad först angår frågan om de civila veterinärärendenas förläggning är det
huvudsakligen tvenne olika linjer för ändring i den bestående ordningen,
som varit under diskussion, nämligen antingen att till lantbruksstyrelsen
förlägga samtliga de civila veterinärärendena eller ock att — såsom senast
av svenska veterinärläkareföreningen yrkats — för sagda ärendens handläggning
upprätta ett under jordbruksdepartementet lydande nytt ämbetsverk.
Statsutskottets utlåtande Nr /13.
9
Departementschefen har icke ansett sig kunna förorda någotdera av dessa
förslag utan tillstyrkt, att åtminstone tills vidare veterinärväsendet kvarstår
under medicinalstyrelsens ledning.
Beträffande spörsmålet om decentralisation av vissa ärenden tillhörande
medicinalstyrelsens ämbetsbefattning har i statsrådsprotokollet erinrats om
följande.
»Med skrivelse den 30 december 1922 har landshövdingen Axel Schotte
till chefen för socialdepartementet avlämnat förslag rörande överflyttning i
viss omfattning av medicinalärendens slutliga prövning från Kungl. Maj:t
till medicinalstyrelsen samt från medicinalstyrelsen till vederbörande lokala
myndigheter m. m. På grund av remiss har medicinalstyrelsen efter hörande
av samtliga länsstyrelser, förste provinsialläkare och länsveterinärer den 22
september 1925 avgivit utlåtande i ärendet. Enligt Kungl. Maj ds beslut den
28 februari 1927 hava handlingarna överlämnats till besparingssakkunniga
för att tagas i övervägande vid fullgörande av de sakkunnigas uppdrag.
Någon detaljerad redogörelse för de av landshövdingen Schotte framställda
förslagen och däröver avgivna yttranden hava de sakkunniga icke
ansett erforderlig i detta sammanhang, utan hava de sakkunniga inskränkt
sig till att lämna en översikt av de särskilda förslagen, så vitt desamma
avse decentralisation av ärenden från Kungl. Maj:t till medicinalstyrelsen
eller från denna till lokala myndigheter, därvid de sakkunniga i huvudsak
följt den uppställning, som tillämpats i den av landshövdingen Schotte överlämnade
utredningen. Översikten är av följande innehåll.
I. Andringar beträffande handläggning av vissa apoteksärenden m. fl.
Ärenden rörande
1) anstånd med avsyning av apotek;
2) fastställande av de gränser, inom vilka ett nytt apotek i stad skall
vara beläget, och ändring av gränserna för redan befintliga apotek; samt
3) inrättande och bibehållande av medikamentsförråd
överflyttas från Kungl. Maj:t till medicinalstyrelsen.
4) Ärenden beträffande meddelande av viss tjänstledighet åt lasarettsläkare
och tuberkulossjukhusläkare överflyttas från medicinalstyrelsen till
vederbörande lasarettsdirektion eller dess ordförande, respektive till direktionen
för vederbörande tuberkulossjukhus eller dess ordförande.
II. Andringar beträffande handläggning av vissa ärenden enligt stadgan
angående sinnessjuka den 14 juni 1901.
Ärenden rörande
1) utseende av ledamöter i direktionerna för statens anstalter för sinnessjuka;
och
2) medgivande för enskild person eller bolag att inrätta kur- eller vårdanstalt
för sinnessjuka samt godkännande av överlåtelse av dylik anstalt
decentraliseras från Kungl. Maj:t till medicinalstyrelsen.
3) Befogenheten att meddela tjänstledighet för den vid statens anstalter
för sinnessjuka anställda personalen överflyttas i viss omfattning dels från
Kungl. Maj:t till medicinalstyrelsen och dels från medicinalstyrelsen till
hospitalsdirektionerna eller deras ordförande.
III. Ändring av § 56 i inskrivning sförordning enl)
Ärenden angående förordnande av läkare att biträda iuskrivningsrevision
överflyttas från medicinalstyrelsen till länsstyrelserna.
'') 1918 års inskrivningsförordning; motsvarande bestämmelse återfinnes i 65 § av 1925
års inskrivningsförordning.
10 Statsutskottets utlåtande Nr 113.
IV. Ändring i handläggningen av vissa ärenden rörande barnmorskor och
sjuksköte? skor.
1) Befogenheten att besluta om indelningen i barnmorskedistrikt, om
stationsorter för distriktsbarnmorskor, om undantagande från distriktsindelningen
av stad och närbelägen mindre landskommun, om avlöningsförhöjning
åt distriktsbarnmorska samt om särskild ordningsstadga för vissa praktiserande
barnmorskor decentraliseras från medicinalstyrelsen till länsstyrelserna.
2) Befogenheten att besluta om ändring av barnmorskestyrelses sammansättning
i vissa städer överflyttas från Kungl. Maj.t till medicinalstyrelsen.
3) Ärenden rörande anordnande av repetitionskurser för barnmorskor
decentraliseras i viss omfattning från medicinalstyrelsen till vederbörande
förste provinsialläkare, respektive stadsläkare.
4) Rapporter över av barnmorskor verkställda förlossningsoperationer insändas
icke vidare till medicinalstyrelsen utan kvarstanna hos förste provinsialläkarna.
5) Frågor om tillstånd för barnmorska och sjuksköterska att efter uppnådd
pensionsålder kvarstå i tjänst underställas icke vidare medicinalstyrelsens
prövning.
6) Fastställande av plan för distriktssköterskevården och stationsorter
för distriktssköterskor decentraliseras i viss utsträckning från medicinalstyrelsen
till länsstyrelserna.
V. Ändring i gällande bestämmelser rörande granskning av läkares och
veterinärers ni. flis rapporter och räkningar.
Med hänsyn till denna frågas avgörande betydelse för personalbehovet
å vissa avdelningar av medicinalstyrelsen hava de sakkunniga på annat ställe
i betänkandet lämnat eu utförlig redogörelse för förslaget i denna del. Jag
återkommer härtill i ett senare sammanhang.
VI. Ändringar i läkar instruktionen den 30 december 1911; samt
VII. Ändringar i veterinärinstruktionen den 31 december 1912.
De ändringar, som föreslås under dessa båda avdelningar, betingas huvudsakligen
av vissa under föregående avdelningar framlagda förslag. Av övriga
ändringsförslag hava de sakkunniga särskilt omnämnt följande:
1) Granskning och godkännande av förste provinsialläkarnas reseplaner
decentraliseras från medicinalstyrelsen till länsstyrelserna;
2) Befogenheten att bestämma om provinsialläkares stationsort överflyttas
från Kungl. Maj:t till medicinalstyrelsen;
3) Befogenheten att bevilja förste provinsialläkare och provinsialläkare
semester och tjänstledighet överflyttas i viss omfattning från medicinalstyrelsen
till länsstyrelserna;
4) Provinsialläkares årsberättelse ställes till förste provinsialläkaren i
stället för såsom nu till medicinalstyrelsen; samt
5) Ärenden angående tjänstledighet för länsveterinär decentraliseras i viss
omfattning från medicinalstyrelsen till länsstyrelserna.
Medicinalstyrelsen har i sitt förut omförmälda utlåtande tillstyrkt eller
lämnat utan erinran de under I: 1)—3), III, IV: 2), VI samt VII: 1), 2) och 4)
framställda förslagen. Vad angår de under avdelningen II upptagna förslagen
har medicinalstyrelsen anfört, att de sålunda väckta frågorna syntes
böra upptagas till prövning i samband med ett av särskilda sakkunniga den
26 november 1923 avgivet förslag till lag om vård av sinnessjuka m. fl. författningar.
Någon anledning att dessförinnan utfärda bestämmelser i förstnämnda
frågor har styrelsen ansett icke föreligga. Beträffande förslagen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr IIS.
1 1
under avdelningen V lämnas i det följande redogörelse för vad styrelsen i
denna del anfört. Övriga förslag, för vilka i det föregående — under 1: 4;
IY: 1, 3—6; VII: 3 och 5 — redogjorts, har medicinalstyrelsen på anförda
skäl avstyrkt. I fråga om de under I: 4) upptagna ärendena angående meddelande
av tjänstledighet åt lasarettsläkare har emellertid medicinalstyrelsen,
enligt vad de sakkunniga inhämtat, i utlåtande till Kungl. Maj:t den o
februari 1927 lämnat utan anmärkning ett av sakkunniga för fortsatt behandling
av frågan om ny lasarettsstadga framställt förslag, innefattande
befogenhet för lasarettsdirektion eller dess ordförande att i viss ökad omfattning
bevilja tjänstledighet för lasarettsläkare.»
Beträffande innehållet i det under avdelningen Y omförmälda förslaget
angående ändring i gällande bestämmelser rörande granskning av läkares
och veterinärers med fleras rapporter och räkningar samt i de däröver avgivna
utlåtandena har redogörelse lämnats å sid. 22—26 i statsrådsprotokollet.
Förslaget avser följande slag av räkningar:
1) läkares räkningar å ersättning för resor i allmän hälso- och sjukvård;
2) räkningar å ersättning för förrättning enligt lagen om skyddskoppympning;
•
3) räkningar å ersättning för förrättning enligt §§ 70 och 74 i stadgan
angående sinnessjuka den 14 juni 1901;
4) räkningar å ersättning för förrättning och för läkemedel enligt lagen
angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar den 20 juni 1918
f»lex Veneris*)\
5) räkningar för tjänsteförrättningar av veterinär och för desinfektionsmedel
in. in.;
6) räkningar å rättsmedicinska undersökningar m. in.; samt
7) reseräkningar för läkarmottagningar å avlägsna orter.
I fråga om förslaget till ändrat förfarande beträffande granskning och
likvidering av läkares och veterinärers räkningar — innebärande i stort sett
förläggning av den läkartekniska granskningen av rapporter och räkningar
till förste provinsialläkarna eller länsveterinärerna och den kamerala granskningen
till länsstyrelserna, vilka sedermera skulle ombesörja utbetalning
från vederbörliga anslag av ersättningsbeloppen — har departementschefen
ansett detsamma böra i huvudsak komma till utförande, under vederbörligt
beaktande av utav medicinalstyrelsen och riksräkenskapsverket uti avgivna
utlåtanden i avseende å detsamma ifrågasatta jämkningar.
Beträffande decentralisationsförslaget i övrigt har departementschefen uttalat,
att han preliminärt ville ansluta sig till den av besparingssakkunniga
uttalade uppfattningen, att förslaget i sina huvudsakliga delar bör genomföras
åtminstone i den omfattning, som medicinalstyrelsen hemställt.
Börande övriga inledningsvis behandlade allmänna spörsmål, byråindelningen
och antalet byråer inom styrelsen samt överlämnande till byråcheferna
av viss ökad beslutanderätt, har departementschefen anfört, att han delade de
sakkunnigas uppfattning, att uppdrag borde lämnas åt medicinalstyrelsen att
verkställa närmare utredning rörande möjligheten att minska antalet byråer
inom medicinalstyrelsen samt tillstyrkt de sakkunnigas förslag om överlåtande
i större utsträckning av beslutanderätten i vissa ärenden å vederbörande
byråchef, varemot medicinalstyrelsen ej uttalat erinran.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
Indragningar I propositionen har härefter (sid. 30—60) till närmare granskning upp°ringar
T *agits medicinalstyrelsens nuvarande personalbestånd samt möjligheterna
medicinal- till indragningar och besparingar i sådant avseende.
nuvarande Den nu gällande ordinarie staten för medicinalstyrelsen är av följande
personal- utseende:
bestånd.
Stat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .......................... 271,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................................... 10,900
Arvode till generaldirektörens ställföreträdare.............................. 1,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga rådet,
veterinärrådet m. m.......................................................................... 83,100
Summa kronor 366,000
Antalet ordinarie befattningar i medicinalstyrelsen är för närvarande bestämt
sålunda:
1
1
1
5
1
1
1
1
1
1
3
1
5
1
1
1
4
2
4
1
generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet..
överinspektör för sinnessjukvården i riket, arvode enligt 5
löningsreglementet.................................................................
kameralbyråchef ......................................................................
medicinalråd ..........................................................................
statsinspektör över köttkontrollen i riket ............................
byråveterinär ...........................................................................
kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning..............
sekreterare (å medicinalbyrån)..................................................
kamrerare ...................................................................................
ombudsman ..............................................................................
sekreterare.................................................................................
kassör ........................................................................................
notarier ....................................................................................
inspektris över sjuksköterskeväsendet ...................................
kansliskrivare .............................................................................
förste expeditionsvakt ..........................................................
kanslibiträden...........................................................................
expeditionsvakter.....................................................................
kontorsbiträden.........................................................................
skrivbiträde.............................................................................
Lönegrad.
§ i av
-
B 30
B 30
B 29
B 26
B 26
B 26
B 24
B 24
B 24
B 21
B 21
B 20
B 11
B 7
B 7
B 5
B 4
B 2
Beträffande dessa ordinarie befattningar hava 1926 års besparingssakkunniga
föreslagit följande förändringar:
sänkning av den i lönegraden B 29 uppförda befattningen såsom statsinspektör
över köttkontrollen i riket till lönegraden B 28;
indragning av byråveterinärstjänsten och inrättande i stället av eu befattning
såsom medicinalrådsassistent;
indragning av ombudsmanstjänsten och dess ersättande med eu kanslibiträdes-
eller kontorsbiträdesbefattning;
sänkning av den i lönegraden B 26 uppförda sekreterartjänsten (å medicinalbyrån)
till lönegraden B 24;
utbyte av två sekreterartjänster (å lasarettsbyrån och å veterinärbyrån) mot
två notariebefattningar;
Statsutskottets utlåtande Nr 113. 13
indragning av två notarietjänster (L å hälsovårdsbyrån och 1 å kameralbyrån);
sänkning
av kassörsbefattningen från lönegraden B 21 till lönegraden
Bil; samt
utbyte av en kanslibiträdesbefattning mot eu kontorsbiträdesbefattning
(å veterinärbyrån).
Samtliga dessa förslag hava av departementschefen biträtts ntom de, som
avse nedflyttning i lönehänseende av statsinspektören över köttkontrollen i
riket samt utbyte av två sekreterarbefattningar mot notarietjänster.
I fråga om övrig personal hos medicinalstyrelsen innebär Kungl. Maj:ts
förslag
1) utbyte av den nuvarande medicinalrådsassistenten å hälsovårdsbyrån
mot en läkaramanuens;
2) indragning av en å apoteksbyrån tjänstgörande, juridiskt utbildad
amanuens;
3) nedsättning av arvodet till taxationsgranskaren från 3,000 krenor till
1,500 kronor;
4) ersättande av notarietjänsten å hälsovårdsbyrån med en amanuens med
halvtidstjänstgöring; samt
5) viss omplacering och utbyte av kansli- och kontorsbifrädespersonal.
Av de ordinarie befattningar, i fråga om vilka förändringar av departementschefen
förordats, är allenast en notarietjänst (å kameralbyrån) för närvarande
vakant. Indragningen av sagda tjänst har i enlighet med de sakkunnigas
förslag ansetts böra genomföras från och med budgetåret 1928—
1929. Den andra till indragning föreslagna notariebefattningen ävensom
byråveterinärs- och ombudsmanstjänsterna hava, på sätt de sakkunniga förutsatt,
synts böra uppföras på övergångsstat för att vid inträffande ledighet
indragas. Övriga befattningar, beträffande vilka förändringar av departementschefen
föreslagits, hava — i enlighet med av de sakkunniga för sådant fall
förordad anordning — tills vidare ansetts böra uppföras å den ordinarie
staten med anmärkning om den förändring, som vid inträffande ledighet å
befattningen skall vidtagas.
Vid ombudsmanstjänstens indragning har ansetts erforderligt antingen
att utöka antalet kansli- eller kontorsbiträden i styrelsen med ett eller att
anställa en kansliskrivare. Medel för sådant ändamål hava emellertid i enlighet
med de sakkunnigas förslag icke nu beräknats å staten, liksom med
uppförande av vederbörande befattningshavare å personalstaten ansetts kunna
anstå, till dess ombudsmannen avgår från sin tjänst.
För nästkommande budgetår skulle i enlighet med det anförda den ordinarie
personalstaten för medicinalstyrelsen erhålla följande utseende:
Lönegrad.
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet............... —
1 överinspektör för sinnessjukvården i riket, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet
........................................................................... —
1 kameralbyråchef...................................................................................... B 30
5 medicinalråd .............................................................................. B 30
14
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
Lönegrad.
1 kansliskrivare..............
1 förste expeditionsvakt
4 kanslibiträden..............
2 expeditionsvakter........
4 kontorsbiträden...........
1 skrivbiträde .................
1 statsinspektör över köttkontrollen i riket ..............
1 kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning
1 sekreterare (å medicinalbyrån)...................................
1 kamrerare ...................................................................
3 sekreterare....................................................................
1 kassör ........................................................................
3 notarier .....................................................................
1 inspektris över sjuksköterskeväsendet ....................
B 29
B 26
B 26
B 24
B 24
B 21
B 21
B 20
B 11
B 7
B 7
B 5
B 4
B 2
Anm. 1. Den i lönegraden B 26 uppförda sekreterartjänsten sänkes vid
inträffande ledighet till lönegraden B 24.
Anm*2. Kassörsbefattningen i lönegraden B 21 utbytes vid inträffande
ledighet mot en likabenämnd befattning i lönegraden B 11.
Anm. 3. En kanslibiträdesbefattning utbytes vid inträffande ledighet mot
en kontorsbiträdesbefattning.
Härtill skulle komma följande befattningar å övergångsstat:
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän inom den ordinarie
staten har i anslutning härtill och i enlighet med de sakkunnigas beräkningar
för budgetåret 1928—1929 beräknats till i avrundat tal 239,200 kronor.
Till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat har avsetts ett av de sakkunniga
beräknat belopp av 25,300 kronor.
Beträffande övriga anslagsposter i den ordinarie staten för medicinalstyrelsen
har departementschefen anfört följande (sid. 57—60 i statsrådsprotokollet).
»I samband med de år 1926 genomförda personalindragningarna i departementen
vidtogs den ändringen i departementens stater, att anslagsposterna
till vikariatsersättningar uteslötos. Härvid förutsattes, att samtliga vikariatskostnader
för uppehållande av ordinarie befattningar skulle bestridas från
anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän. Någon höjning av
dessa anslagsposter ansågs ej av denna anledning erforderlig, beroende dels
därpå, att under tjänstledighet för ordinarie tjänstemän besparing uppstode,
dels ock därpå, att den tillämpade grunden för beräkning av posterna till
avlöningar till ordinarie tjänstemän i allmänhet syntes föranleda, att i verkligheten
något överskott uppstode. Samtidigt uttalades, att man även be
-
LBnegrad.
1 byrå veterinär...
1 ombudsman ...
1 notarie ...........
B 26
B 24
B 21
Statsutskottets utlåtande Nr 113,
15
träffande de till allmänna civilförvaltningen hörande ämbetsverken borde
övergå till samma system, dock ej förrän i samband med de ändringar av
staterna i övrigt, vilka kunde föranledas av besparingsarbetets utsträckande
till ämbetsverken i allmänhet. I överensstämmelse härmed lärer nu, på sätt
ock av de sakkunniga ifrågasatts, i staten för medicinalstyrelsen vikariatsersättningsposten
— för närvarande upptagen till 10,900 kronor — böra uteslutas.
Vad angår anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,
vetenskapliga rådet, veterinärrådet m. m., torde jag till en början få erinra om
att efter förslag till 1926 års riksdag beträffande de olika departementens
anslagsposter till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare från och
med budgetåret 1926—1927 vidtagits den förändringen, att dessa poster,
som tidigare varit begränsade, erhållit förslagsanslags natur. Anslagsposterna
hava härvid specificerats på tre skilda delposter, av vilka två poster, som
icke få överskridas, avsetts, den ena för grundavlöningar till extra ordinarie
tjänstemän och den andra för extra befattningshavare, tillfällig personal,
renskrivning, övertidsersättning m. in., medan från den tredje posten, som
beräknats förslagsvis, skall utgå vad som erfordras till beredande av avlöningsförhöjningar
åt extra ordinarie tjänstemän ävensom enligt gällande
författningar uppkommande kostnader för läkarvård jämte läkemedel och
dylikt samt begravningshjälp till sådan personal. Avsikten var härvid att
jämväl för övriga nyreglerade verk efter hand genomföra denna omläggning.
Även beträffande medicinalstyrelsen hava nu de sakkunniga föreslagit eu
dylik förändring av sättet för beräkningen av ifrågavarande anslagspost.
Sålunda borde inom anslagsposten särskilda delposter uppföras dels för vetenskapliga
rådet, dels ock för bestridande av kostnaderna för apoteksinspektioner
samt för den s. k. apotekarbefor dr ing snämnden, vilka kostnader nu utgå av
förevarande anslagspost. Nyssnämnda båda delposter föreslås skola anvisas
såsom bestämda belopp. Här förevarande förslag biträder jag; dock att, med
hänsyn till mitt förslag om bibehållande av veterinärrådet, från delposten
till vetenskapliga rådet även torde böra bestridas vederbörliga utgifter för
veterinärrådet. Denna delpost, som, på sätt av det följande framgår, av de
sakkunniga beräknats till ett årsbelopp av 18,000 kronor, lärer vid bifall
härtill icke behöva undergå någon höjning. Däremot synes delposten i
dylikt fall böra erhålla benämningen vetenskapliga rådet och veterinärrådet.
I anslutning till de framställda förslagen angående den icke-ordinarie
personalen i styrelsen, ävensom till inhämtade upplysningar angående storleken
av de utgifter, som i övrigt bestridas från anslagsposten i fråga, hava
de sakkunniga — under förutsättning av veterinärbyråns bibehållande inom
medicinalstyrelsen — beräknat berörda post på följande sätt, därvid i fråga
om beräkningen av avlöningar till extra ordinarie tjänstemän följts samma
grunder, som tillämpats vid bestämmandet av motsvarande anslagsposter å
departementens stater (jfr 1926 års statsverksproposition, »För flera huvudtitlar
gemensamma frågor», sid. 18 och följande, och riksdagens skrivelse
nr 245 år 1926, sid. 11):
16
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
Grund-
Av-
lönings-
löningar
för-
höjningar
kronor.
kronor.
Extra ordinarie tjänstemän:
Amanuenser:
Hospitalsbyrån: 1/2 förste amanuens ...
............................. 2,175
123
Hälsovårdsbvrån: l/2 förste amanuens ...
.............................. 2,175
123
Veterinärbyrån: V2 förste amanuens ...
.............................. 2,175
123
Lasarettsbyrån: 1/2 andre amanuens ...
............................ 1,944
108
Veterinärbyrån: % andre amanuens ...
............................. 1,944
108
Kontorsbiträden:
Kameralbyrån: 1 kontorsbiträde.........
............................. 2,052
156
Veterinärbyrån: 1 kontorsbiträde.........
............................. 2,052
156
Skrivcentralen: 2 kontorsbiträden ......
.............................. 4,104
312
Telefonist: 1 kontorsbiträde .......
............................. 2,052
156
V aktpersonal:
3 expeditionsvaktbiträden ........................
.............................. 3.600
450
Summa kronor 24,273
1,815
Kronor.
Vetenskapliga rådet och veterinärrådet................................................... 18,000
Apoteksinspektioner och apoteharhefordringsnämnden............................. 4,500
I enlighet härmed skulle ifrågavarande anslagspost komma att uppföras
med följande belopp:
Kronor.
Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst ....................... 24,273
Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän m. m., förslagsvis 1,815
Extra befattningshavare m. m., högst.................................................... 36,602
Vetenskapliga rådet och veterinärrådet, högst .................................... 18,000
Apoteksinspektioner m. m., högst......................................................... 4,500
Summa kronor 85,190
De två ordinarie notarietjänster, som av de sakkunniga föreslås till indragning,
respektive uppförande å övergångsstat, uppehållas enligt de sakkunniga
sedan flera år tillbaka på förordnande av två amanuenser i ämbetsverket.
Med hänsyn till föreliggande omständigheter hava de sakkunniga
ansett starka billighetsskäl tala för att något åtgöres för att mildra svårigheterna
för de extra ordinarie tjänstemännen i styrelsen vid övergången till
den nya organisationen. I sådant syfte hava de sakkunniga funnit sig böra
föreslå, att för nästkommande budgetår anslagsposten till grundavlöningar
till extra ordinarie tjänstemän ökas med ett belopp av 4,600 kronor eller till
28,873 kronor. Enligt inhämtade upplysningar skulle härigenom möjlighet
beredas för styrelsen att i heltidstjänstgöring bibehålla de båda nyss åsyftade
amanuenserna.
För min del är jag — som icke har någon erinran att framställa mot nyss
angivna beräkningar rörande förevarande anslagspost — villig att tillstyrka
vidtagandet av sist antydda anordning. Anslagsposten i fråga skulle i
17
Statsutskottets utlåtande Nr IIH.
sådant fall upptagas till (85,190 + 4,600) 89,790 kronor. Emellertid finner
jag i likhet med de sakkunniga det icke vara behövligt att beräkna medel
för anställande av en medicinalrådsassistent å veterinärbyrån, förrän byråveterinären
avgått från tjänsten. På grund härav men med iakttagande å
andra sidan av vad jag nyss föreslagit beträffande arvode till apoteksräkningsgranskaren
torde defposten till extra befattningshavare m. m. böra tills
vidare uppföras med ett belopp av (36,602 — 4,200 + 500) 32,902 kronor.
Därest byråveterinären avgår från tjänsten före uppnådd pensionsålder,
lärer, såsom de sakkunniga ifrågasatt, i avbidan på beslut om anslagspostens
höjning erforderligt belopp för anställande av eu medicinalrådsassistent
kunna av Kungl. Maj:t utav tillgängliga medel ställas till styrelsens förfogande.
Med hänsyn till det anförda synes ifrågavarande anslagspost i sin helhet
böra för nästkommande budgetår beräknas till (89,790 — 4,200 + 500) 86,090
kronor eller i avrundat belopp 86,100 kronor.
Då någon förändring icke torde böra ifrågakomma beträffande den i staten
upptagna anslagsposten å 1,000 kronor till arvode till generaldirektörens ställföreträdare,
skulle i enlighet med vad sålunda anförts den ordinarie avlöningsstaten
för medicinalstyrelsen för budgetåret 1928—1929 erhålla följande utseende.
Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .......................
Arvode till generaldirektörens ställföreträdare ..............................
Avlöningar till icke ordinarie befattningshavare, vetenskapliga rådet
veterinärrådet m. m., förslagsanslag...............................................
Summa krono
Kronor.
239,200
1,000
86,100
326,300
Övergångsstaten torde, i anslutning till den i det föregående angivna medelsberäkningen,
böra fastställas sålunda:
Avlöningar, förslagsanslag........................................................ kronor 25,300.
Ordinarie innehavaren av en notariebefattning å styrelsens stat uppehåller,
enligt vad de sakkunniga meddelat, sedan flera år tillbaka en på extra stat
uppförd sekreterartjänst i annat ämbetsverk. Därest, såsom torde ligga
närmast till hands, denna notariebefattning uppföres å övergångsstat, synes
mig böra godtagas ett av de sakkunniga framställt och av medicinalstyrelsen
tillstyrkt förslag därom att vid beräkningen av det ordinäre förslagsanslaget
till medicinalstyrelsen hänsyn bör tagas till att hela avlöningen till ifrågavarande
befattningshavare — beräknad till 7,200 kronor för år — så länge
berörda förordnande fortfar, bestrides av annat anslag.
Det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen torde alltså i enlighet
med dessa beräkningar böra för budgetåret 1928—1929 bestämmas till
(326,300 + 25,300 — 7,200) 344,400 kronor.
Av det föregående framgår, att jag av skäl, som de sakkunniga anfört,
förordat, att det extra anslaget till medicinalstyrelsens verksamhet för nästa
budgetår upptages till 21,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. SS häft. (Nr 112—113.) 105228 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
Kompetensföreskrifter
för generaldirektören.
De sakkunniga hava slutligen under hänvisning till en i ärendet upprättad
tablå lämnat en översikt angående den kostnadsminskning, som skulle uppstå
vid ett genomförande av de sakkunnigas förslag. Av denna tablå framgår,
att de sakkunnigas förslag under förutsättning av veterinärbyråns bibehållande
inom medicinalstyrelsen, skulle, fullt genomfört, medföra en
kostnadsminskning — oberäknat den anslagsminskning å 10,900 krorfor som
inträder genom slopande av vikariatsersättningsposten och frånsett dyrtidstillägg
— av omkring 39,900 kronor för år. I händelse av bifall till vad
jag föreslagit rörande dels bibehållande av sekreterarbefattningarna å allmänna
byrån och veterinärbyrån samt statsinspektörens över köttkontrollen
i riket kvarstående i lönegraden B 29, dels ock taxationsgranskarens arvode
skulle den årliga besparingen med samma beräkningsgrunder reduceras till
omkring 36,200 kronor. Den omedelbara anslagsminskningen skulle vid bifall
till mitt förslag bliva 23,600 kronor i stället för 24,100 kronor enligt sakkunnigförslaget.
»
Departementschefen har slutligen till behandling upptagit väckt fråga om
ändrade kompetensföreskrifter för generaldirektören. Härom har departementschefen
anfört följande:
»De omfattande arbetsuppgifter, som åvila medicinalstyrelsen, göra att stora
krav måste ställas på styrelsens chef, vilken icke blott är närmast ansvarig
för styx-elsens hela ämbetsutövning utan tillika i flertalet ärenden är ensam
beslutande. Dessa förhållanden göra det till en angelägenhet av vikt att för
detta ämbete förvärva personer, vilka äga den sakkunskap och erfarenhet
samt de personliga egenskaper, vilka göra dem skickade att på ett ur alla
synpunkter tillfredsställande sätt leda styrelsens verksamhet. Vid det personval,
som sålunda tid efter annan skall äga rum, måste för närvarande enligt instruktionen
valet begränsas till personer, vilka förvärvat legitimation som
läkare. Det har nu ifrågasatts, huruvida det kan vara lämpligt att bibehålla
denna, Kungl. Maj:ts prövningsmöjlighet inskränkande bestämmelse, vilken
väsentligen har sin förklaring i historiska grunder och är ganska ensamstående.
Beträffande det stora flertalet administrativa ämbetsverk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, hava nämligen några föreskrifter om formell
kompetens för ämbetsverkets chef icke meddelats. Detta beror uppenbarligen
ej på att särskilda kvalifikationer för chefsbefattningarna därstädes ansetts
obehövliga. Snarare lärer anledningen hava varit den nyss antydda, nämligen
att man icke velat inskränka möjligheten att för dessa platser erhålla de skickligaste
krafterna, var de än kunna anträffas. Även beträffande ämbetsverk, vilkas
verksamhet rör sig på rent speciella och väl avgränsade områden, såsom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, patent- och registreringsverket, lantmäteristyrelsen,
skolöverstyrelsen, statistiska centralbyrån samt vattenfallsstyrelsen
och övriga affärsdrivande verk hava särskilda formella kompetensfordringar
för verkens chefer icke ansetts böra stadgas.
Ett bibehållande av kravet på läkarlegitimation såsom kompetensföreskrift
beträffande chefen för medicinalstyrelsen skulle, i belysningen av vad sålunda
Statsutskottets utlåtande Nr tlH.
19
anförts, uppenbarligen innebära, att läkarutbildning skulle anses som eu
oeftergivlig förutsättning för tjänstens behöriga skötande, vilken förutsättning
alltså icke under några förhållanden skulle kunna uppvägas av andra kvalifikationer
hos en icke-läkare. En dylik uppfattning lärer förr hava haft större
berättigande än nu. Å ena sidan behöver jag endast erinra om de omfattande
och viktiga uppgifter, som i allt större utsträckning ålagts medicinalstyrelsen
vid sidan av de rent medicinska angelägenheterna; detta
— som bland annat tagit sig uttryck i att tre av medicinalstyrelsens sju byråer
handlägga andra uppgifter än rent medicinska -— lärer nämligen hava till fullo
framgått av den föregående handläggningen av organisationsfrågan. Jag vill i
detta sammanhang blott påpeka, att till och med den uppräkning av viktigare
initiativ på medicinalväsendets område, som styrelsens majoritet åberopat till
stöd för bibehållande av ifrågavarande kompetensföreskrift, enligt mitt för
menande snarare giver ett kraftigt belägg för den uppfattningen, att tyngdpunkten
av den del av styrelsens ämbetsuppgifter, som icke är att hänföra till rent
löpande ärenden, allt mera överflyttats på det övervägande administrativa områ
det. Ett studium av en förteckning över de ärenden, i vilka Kungl. Maj:t eller
departementschef inhämtat styrelsens utlåtande, giver stöd för samma uppfattning.
Yidare må erinras, att under medicinalstyrelsen lyda många stora
personalstater, såsom förste provinsialläkare och provinsialläkare, sinnessjukanstalternas
högre och lägre personal, veterinärer, apotekare, distriktssköterskor
och distriktsbarnmorskor, att styrelsen har att handlägga en mångfald omfattande
byggnadsfrågor samt omhänderhar en stor fastighetsförvaltning ävensom
att styrelsen har att taga slutlig eller förberedande befattning med fördelningen
av åtskilliga slag av statsbidrag till högst avsevärda belopp — allt omständigheter,
som tydligen hos styrelsens ledning nödvändiggöra administrativ erfarenhet
och duglighet.
A andra sidan har betydelsen av att generaldirektören är läkarutbildad
minskats genom att fackkunskap numera på ett helt annat sätt än förr står till
medicinalstyrelsens förfogande; detta främst som följd av vetenskapliga rådets
tdlkomst år 1912. Härtill kommer, såsom i något yttrande anförts, den allt starkare
utvecklingen och specialiseringen inom läkarvetenskapen. Då fråga är om
sådana medicinska spörsmål, i vilka icke en person med de kvalifikationer,
som under alla förhållanden måste krävas av ämbetsverkets chef, skulle
oavsett läkarutbildning kunna bilda sig en uppfattning, medföra nämligen
dessa förhållanden, att även en chef med dylik utbildning i de flesta fall
skulle nödgas väsentligen grunda sitt ståndpunktstagande på vederbörande
byråchefs eller annan specialists uppfattning.
Den från något håll framförda uppfattningen att en chef med läkarlegitimation
bättre skulle vara i stånd att tillgodose vederbörande kårers intressen
lärer icke böra inverka på frågans bedömande.
Då således ett upphävande av ifrågavarande kompetensföreskrift icke utgör
något hinder för att såsom hittills till medicinalstyrelsens chef utse en
läkare utan blott bereder möjlighet att välja den — med beaktande av alla
20
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
Utskottets
yttrande.
på frågan inverkande omständigheter — lämpligaste av de personer, som
vid ett givet tillfälle stå till förfogande, vare sig han har läkarlegitimation
eller icke, har jag funnit övervägande skäl tala för bestämmelsens upphävande.
Jag ämnar därför i samband med övriga instruktionsändringar
föreslå eu dylik åtgärd.
En sådan instruktionsändring torde, såsom i ärendet från vissa håll framhållits,
böra föranleda vissa andra instruktionella jämkningar. Sålunda lärer
en följd bliva, att jämväl föreskriften att generaldirektörens ställföreträdare
alltid skall vara läkare bör upphöra att gälla. Vidare synes det böra övervägas,
huruvida icke viss jämkning bör ske i rättsmedicinska och rättspsykiatriska
nämndernas sammansättning och sättet för ärendenas avgörande
i dessa nämnder. Jag anhåller att få återkomma till dessa spörsmål i samband
med frågan om övriga instruktionsändringar.»
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 266, inom första kammaren
av herr A. Petrén m. fl. och den andra, nr 443, inom andra kammaren
av herr 0. Järte m. fl., vari hemställts, att riksdagen, vid beviljandet av
anslag till medicinalstyrelsen, i motiveringen till sitt beslut ville göra det
uttalandet, att den nuvarande bestämmelsen i instruktionen för medicinalstyrelsen,
att chefen för styrelsen skall vara legimiterad läkare, icke bör upphävas,
dels ock två inom andra kammaren av herr A. Forssell väckta motioner,
ur 254 och 444.
I motionen nr 254 har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i riksstaten
beräkna det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen till
366,000 kronor samt att till medicinalstyrelsens verksamhet för budgetåret
1928—1929 beräkna ett extra anslag av 23,000 kronor.
I motionen nr 444 har föreslagits, att riksdagen ville besluta att avslå
Kungl. Maj:ts proposition angående nedsättandet av ordinarie förslagsanslaget
till medicinalstyrelsen till 343,900 kronor, att avslå Kungl. Maj:ts proposition
att för budgetåret 1928—29 till medicinalstyrelsens extra verksamhet
beräkna ett extra anslag av 21,000 kronor, att för budgetåret 1928—29 bevilja
samma ordinarie förslagsanslag för medicinalstyrelsen som föregående
budgetår eller 366,000 kronor; samt att till medicinalstyrelsens verksamhet
bevilja ett extra anslag för budgetåret 1928—29 av samma storlek som under
föregående budgetår eller 23,000 kronor,
att hos Kungl. Maj:t begära utredning samt förslag till nästa lagtima
riksdag angående omorganisation av medicinalstyrelsen till ett ämbetsverk,
förslagsvis benämt medicinalförvaltningen, i huvudsak i enlighet med de
riktlinjer, som i motionen angivits.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen vid anmälan
inför Kungl. Maj:t av 1926 års besparingssakkunnigas förslag i fråga
Statsutskottets utlåtande Nr Ilå. 21
om besparingar och förenklingar i avseende å medicinalstyrelsens organisation
först angivit sin ståndpunkt till vissa av besparingssakkunniga upptagna
mera allmänna spörsmål, som äro av beskaffenhet att inverka på ett
ställningstagande i nyssnämnda hänseende. Enligt vad den lämnade redogörelsen
utvisar, äro dessa spörsmål förläggningen och fördelningen av de
civila veterinärärendena, decentralisation av vissa ärenden från Kungl. Maj:t
till medicinalstyrelsen och från styrelsen till lokala organ, byråindelningen
och antalet byråer inom styrelsen samt överlämnande till byråcheferna av
viss ökad beslutanderätt.
Vad då först angår frågan om förläggningen och fördelningen av de civila
veterinärärendena, framgår av den i ärendet förebragta utredningen, att denna
fråga sedan lång tid tillbaka vid upprepade tillfällen varit föremål för övervägande
och förslag, därvid delade meningar gjort sig gällande. Förslagen
hava dock i huvudsak inneburit antingen ett förläggande till lantbruksstyrelsen
av samtliga nämnda ärenden eller ock upprättande av ett under jordbruksdepartementet
lydande ämbetsverk för ärendenas handläggning.
Vid bedömande av denna fråga har departementschefen på anförda skäl
funnit sig böra tillstyrka, att veterinärväsendet åtminstone tillsvidare kvarstår
under medicinalstyrelsens ledning, dock att såsom hittills undantag
bör göras för de ärenden, som handläggas å lantbruksstyrelsens tuberkulosavdelning.
Visserligen anser utskottet den nu gällande ordningen för ifrågavarande
ärendens handläggning i vissa hänseenden mindre tillfredsställande,
men utskottet finner sig dock nu böra förorda, att, i avvaktan på frågans
ytterligare utredning, berörda ärenden tillsvidare handläggas på sätt nu är
fallet.
Vidkommande härefter spörsmålet om decentralisation av vissa ärenden,
tillhörande medicinalstyrelsens ämbetsbefattning, har utskottet funnit förslaget
härutinnan ägnat att medföra förenklingar och besparingar och därför
ansett sig böra tillstyrka, att detsamma genomföres i den omfattning, Kungl.
Maj:t ifrågasatt.
Vad angår frågan om byråindelningen och antalet byråer inom medicinalstyrelsen,
har departementschefen, såsom av den lämnade redogörelsen framgår,
ansett denna fråga tarva ytterligare utredning och på grund härav vid
prövningen av personalbehovet och personalfördelningen utgått från nuvarande
byråindelning. Såsom nämnts, har motionsvis förslag väckts därom,
att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t begära utredning och förslag till nästa
års riksdag angående omorganisation av medicinalstyrelsen till ett ämbetsverk,
förslagsvis benämnt medicinalförvaltningen, i huvudsak i enlighet med
i motionen angivna riktlinjer. Enligt dessa riktlinjer skulle ämbetsverket
uppdelas i en läkar avdelning, en veterinäravdelning, en apot eksavdelning samt
en kameralavdelning, vardera avdelningen under ledning av eu avdelningschef,
som samtidigt skulle vara chef för byrå inom avdelningen. Läkaravdelningen
skulle såsom nu bestå av fyra byråer utom allmänna byråns apoteksavdelning.
Eventuellt kunde en utredning komma att visa att dessa
byråers antal kunde inskränkas till tre, enligt 1926 års besparingssakkunnigas
uttalande. Veterinäravdelningen skulle omfatta den nuvarande vete
-
22
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
rinärbyrån, och till densamma skulle överföras de nu till lantbruksstyrelsen
förlagda tuberkulosärendena. Avdelningen skulle efter tuberkulosärendenas
överförande uppdelas i tvenne byråer, en för allmänna ärenden, köttoch
mjölkkontroll m. m., samt en byrå för smittosamma kreaturssjukdomar.
Apoteksavdelningen skulle omfatta den nuvarande allmänna byråns apoteksavdelning,
kameralavdelningen den nuvarande kameralbyrån. Med hänsyn
till förslaget härutinnan har motionären ansett, att de av Kungl.
Maj:t föreslagna indragningarna och ändringarna av tjänster icke böra nu
genomföras och att såväl ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen som extra
anslaget till styrelsens verksamhet böra uppföras med oförändrade belopp.
En omorganisation av medicinalstyrelsen i av motionären antydd riktning
skulle innebära införande av en organisationsform, som inom statsförvaltningen
numera i allmänhet övergivits. I betraktande härav har utskottet
ansett sig sakna anledning påkalla utredning och förslag i enlighet med vad
motionären ifrågasatt, och får alltså avstyrka motionen i fråga. Utskottethar
för den skull av skäl, departementschefen anfört, vid sin granskning av
personalbehovet och personalfördelningen inom medicinalstyrelsen utgått
från nuvarande byråindelning.
Såsom ovan nämnts, har departementschefen bland de mera allmänna
spörsmål, som äro av beskaffenhet att medföra besparingar och förenklingar
i avseende å medicinalstyrelsens organisation, slutligen upptagit väckt
fråga om överlämnande till vederbörande byråchef av beslutanderätten i
vissa fall. Yad härutinnan anförts, har icke givit utskottet anledning till
erinran.
Det föreliggande förslaget, i vad det avser indragningar eller ändringar i
det nuvarande personalbeståndet hos medicinalstyrelsen, har utskottet vid
den granskning, utskottet ägnat detsamma, funnit vara av beskaffenhet att
böra förordas. Yad särskilt angår de ordinarie tjänstemän, i fråga om vilkas
tjänsteställning eller lönegradsplacering departementschefen hyst en från
1926 års besparingssakkunnigas förslag avvikande mening, har utskottet på
de skäl, departementschefen till stöd för sitt ståndpunkttagande i olika avseenden
anfört, funnit sig böra ansluta sig till vad Kungl. Maj:t föreslagit.
De framlagda förslagen till ordinarie stater för medicinalstyrelsen, beräkningen
av däri ingående anslagsposter samt storleken av det extra anslaget
till medicinalstyrelsens verksamhet hava ej heller föranlett anmärkning från
utskottets sida.
Vid behandlingen av förevarande förslag angående medicinalstyrelsens stater
och anslag för nästkommande budgetår har departementschefen slutligen upptagit
väckt fråga om ändrade kompetensföreskrifter för generaldirektören och i
dylikt hänseende anfört, att han funnit övervägande skäl tala för vidtagandet
av sådan ändring i den för medicinalstyrelsen gällande instruktionen, att
den däri intagna bestämmelsen, att styrelsens chef skall vara legitimerad
läkare, upphävdes.
De motiv, departementschefen framhållit till stöd för sitt förslag härutinnan,
har utskottet för sin del icke kunnat finna övertygande. Fastmer
Statsutskottets utlåtande Nr t VI.
23
synas de skäl, medicinalstyrelsen och läkarföreningarna i frågan anfört samt
vad motionsvis härutinnan andragits, ådagalägga fördelarna av att chefskapet
för medicinalstyrelsen alltjämt förbeliålles en legitimerad läkare.
Givetvis måste en person, som efter medicinska studier och utbildning haft
sin verksamhet inriktad på medicinska och hygieniska angelägenheter, vara
bättre skickad att uppehålla en chefspost, på vilken så betydande krav i
avseende på fackinsikter måste uppställas som chefskapet i medicinalstyrelsen,
än den som på nämnda område saknar all kunskap och erfarenhet.
Någon brist på för chefskapet kompetenta aspiranter förefinnes för visso
icke inom vår läkarkår och någon olägenhet med den nu gällande ordningen
har ej heller påvisats. Utskottet finner sig sålunda icke kunna ansluta sig
till departementschefens mening i nu berörda fråga och vill alltså uttala
sin förväntan, att den nuvarande bestämmelsen i instruktionen för medicinalstyrelsen,
att chefen för styrelsen skall vara legitimerad läkare, bibehålies.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I:o) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition och med avslag å herr Forssells ovanberörda
motioner, II: 254 och 444, i vad de avse anslag till medicinalstyrelsen
och dess verksamhet,’
a) besluta, att antalet ordinarie befattningar i medicinalstyrelsen
skall från och med den 1 juli 1928 vara bestämt på
följande sätt:
Lönegrad.
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
mentet.
........................................................................ —
1 överinspektör för sinnessjukvården i riket, arvode
enligt 5 § i avlöningsreglementet ........................... —
1 kameralbyråchef ........................................................... B 30
5 medicinalråd................................................................. B 30
1 statsinspektör över köttkontrollen i riket................. B 29
1 kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning... B 26
1 sekreterare (å medicinalbyrån) .................................... B 26
1 kamrerare...................................................................... B 24
3 sekreterare .................................................................... B 24
1 kassör............................................................................. B 21
3 notarier.......................................................................... B 21
1 inspektris över sjuksköterskorväsendet....................... B 20
1 kansliskrivare .................................... B 11
1 förste expeditionsvakt................................................. B 7
4 kanslibiträden ............................................................... B 7
2 expeditionsvakter ......................................................... B 5
4 kontorsbiträden ............................................................ B 4
1 skrivbiträde................... ........................r........................ B 2
24
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
Anm. 1. Den i lönegraden B 26 uppförda sekreterartjänsten
sänkes vid inträffande ledighet till lönegraden B 24.
Anm. 2. Kassörsbefattningen i lönegraden B 21 utbytes vid
inträffande ledighet mot en likabenämnd befattning i lönegraden
B 11.
Anm. 3. En kanslibiträdesbefattning utbytes vid inträffande
ledighet mot en kontorsbiträdesbefattning.
b) besluta, att å övergångsstat för medicinalstyrelsen skola
från och med den 1 juli 1928 vara upptagna följande befattningar,
nämligen:
Lönegrad.
1 byråveterinär................................................................. B 26
1 ombudsman.................................................................... B 24
1 notarie ...............,.......................................................... B 21
c) godkänna de i statsrådsprotokollet över socialärenden
den IT februari 1928 förordade förslagen till ordinarie avlöningsstat
och till övergångsstat för medicinalstyrelsen, att tilllämpas
från och med budgetåret 1928—1929;
d) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen,
nu 366,000 kronor, med 21,600 kronor till 344,400
kronor;
e) till medicinalstyrelsens verksamhet för budgetåret 1928—
1929 anvisa ett extra anslag av 21,000 kronor;
II:o) att herr Forssells motion, II: 444, i vad den angår utredning
och förslag rörande omorganisation av medicinalstyrelsen,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
samt
I3I:o) att herrar Petréns m. fl. och Järtes m. fl. ovanberörda
motioner, I: 266 och II: 443, må anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört.
Stockholm den 4 maj 1928.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KYAENZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. 11. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, J. L. Widell,
J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. G. Walles, E. A.
Hallin, J. B. Johansson i Fredrikslund, I). A. Petrén, G. Kobb och K. A. W.
Björck;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén,° P.
Nilsson i Bonarp, P. M. Olsson i Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. A:son
Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, B. F:son Holmgren, O. Andersson
i Höör, J. Olofsson i Digernäs, 0. E. F. Jcirte och 0. Isacsson.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
■Ju
Reservationer:
1) av lierrar Johansson i Fredrikslund, Olsson i Kullenbergstorp och Olofsson
i Digernäs, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:
»Såsom av —--anledning till erinran.
Det föreliggande förslaget, i vad det avser indragningar eller ändringar i
det nuvarande personalbeståndet hos medicinalstyrelsen, har utskottet vid
den granskning, utskottet ägnat detsamma, funnit vara av beskaffenhet att
böra i huvudsak förordas. Yad särskilt angår de ordinarie tjänstemän, i fråga
om vilkas tjänsteställning eller lönegradsplacering departementschefen hyst
en från 1926 års besparingssakkunnigas förslag avvikande mening, har utskottet
på de skäl, departementschefen till stöd för sitt ståndpunktstagande
i olika avseenden anfört, funnit sig böra ansluta sig till vad Kungl. Maj:t
föreslagit utom i vad angår placering i lönegrad av statsinspektörstjänsten
över köttkontrollen, vilken utskottet i likhet med besparings sakkunniga ansett
böra hänföras till 28:e lönegraden. Denna tjänst torde sålunda vid inträffande
ledighet böra nedflyttas i sagda lönegrad. Skäl till ändring i övrigt
mot de framlagda staterna för medicinalstyrelsen har icke synts utskottet
föreligga.
Yid behandlingen---upphävdes.
Med hänsyn till de omfattande ämbetsuppgifter, som enligt nu gällande
bestämmelser påvila medicinalstyrelsen, har utskottet ock ansett skäl föreligga
för en dylik förändring. Därest medicinalstyrelsens ämbetsområde inskränkt
sig till att omfatta rent medicinska ärenden, hade tillräckliga motiv
för förändringen i fråga icke synts utskottet vara för handen, men då, på
sätt nyss antytts och departementschefen jämväl framhållit, tyngdpunkten av
den del av styrelsens ämbetsuppgifter, som icke är att hänföra till rent löpande
ärenden, alltmer kommit att omfatta områden, vilkas behärskande
icke kräver medicinsk utbildning, har utskottet funnit sig böra ansluta sig
till departementschefens förslag.
Under åberopande — — — hemställa, .
I:o) att riksdagen må--- — dess verksamhet,
a) besluta —---följande sätt:
1 generaldirektör......................................................
Lönegrad.
Anm. 1. Statsinspektörsbefattningen över köttkontrollen i
riket sänkes vid inträffande ledighet till lönegraden B 28.
Anm. 2. Den i lönegraden B 26 uppförda sekreterartjänsten
sänkes vid inträffande ledighet till lönegraden B 24.
Anm. 3. Kassörsbefattningen i lönegraden B 21 utbytes vid
inträffande ledighet mot en likabenämnd befattning i lönegraden
Bil.
Bihang till riksdagens protokoll 1328. 6 samt. 53 häft. (Nr 112—113.) 1052 ss 3
26
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
Anm. 4. En kanslibiträdesbefattning utbytes vid inträffande
ledighet mot en kontorsbiträdesbefattning.
b) besluta ---nämligen:
c) godkänna---budgetåret 1928—1929,
d) nedsätta--- 344,400 kronor,
e) till medicinalstyrelsens verksamhet---21,000 kronor,
II:o) att herr Forsells motion — — — åtgärd föranleda;
samt
III:o) att herrar Petréns m. fl. och Järtes m. fl. ovanberörda
motioner I: 266 och II: 443 icke må av riksdagen bifallas.
2) beträffande frågan om statsinspektörens för kött kontrollen placering i
lönegrad av herr Olsson i Blädinge, vilken i detta avseende anslutit sig till
den av herr Johansson i Fredrikslund m. fl. avgivna reservationen;
3) beträffande frågan om kompetensvillkoren för medicinalstyrelsens chef av
herrar Kvarnzelius, Nilsson i Gränebo, Walles och Nilsson i Bonarp, vilka
instämt i det av herr Johansson i Fredrikslund m. fl. gjorda uttalandet i
denna fråga.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1928:241 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till medicinalstyrelsen m. to. s. 1 i texten