Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för uppförande för telegrafverkets räkning av stationsbyggnad i Malmö.

1928-05-08 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:121, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för uppförande för telegrafverkets räkning av stationsbyggnad i Malmö.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets ''utlåtande Nr 121.

7

Nr 121.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1928 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning om anslag för

uppförande för telegrafverkets räkning av stationsbyggnad

i Malmö.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—1929 har

Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för nämnda dag (Utgifter för

kapitalökning, bil. 2, punkten 7), föreslagit riksdagen att för uppförande av

stationsbyggnad i Malmö för budgetåret 1928—1929 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet, får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

På därom av telegrafstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 augusti

1926 gjord framställning har Kungl. Maj:t den 23 september 1926 bemyndigat

styrelsen att för telegrafverkets räkning inköpa tomterna nr I—XII i

kvarteret nr 3 Sparven, belägna vid Östra Kanalgatan, Drottninggatan och

Västra Kanalgatan i Malmö, för en köpeskilling av sammanlagt högst 290,000

kronor att utgå av de medel, riksdagen beviljat för inköp och bebyggande

av fastigheter, för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande eller färdigställande

icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt

riksdagsbeslut.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 augusti 1927 angående anslag till utgifter

för kapitalökning beträffande telegrafverket för budgetåret 1928—1929

har telegrafstyrelsen till fullföljande av det med ovanberörda tomtinköp avsedda

syftet framlagt förslag till uppförande å nämnda tomter av en stationsbyggnad

samt hemställt, att för påbörjande av detta företag måtte för budgetåret

1928—1929 anvisas 500,000 kronor.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har i skrivelse den 24 februari 1927 anfört,

att de lokaler i landsstatshuset, varöver länsstyrelsen förfogade, redan länge

varit otillräckliga samt att länsstyrelsen tänkt sig, att den genom Kronprinsens

husarregementes indragning ledigblivna kasernen i Malmö borde

kunna utan alltför vittgående ändringar lämpa sig till lokaler för länsstyrelsen

och lantmäterikontoret; och hemställde länsstyrelsen om bemyndi
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande Nr 121.

gande att låta upprätta förslag till för sådant ändamål nödiga ändringsarbeten

i kasernen.

I utlåtande häröver den 10 mars 1927 har kasernkommittén tillstyrkt länsstyrelsens

framställning. Kommittén hade, framhåller kommittén, undersökt

möjligheten att använda berörda kasern till sinnessjukanstalt men funnit

detta icke lämpligen böra ske på grund av kasernens läge i själva staden

bland bostadskvarter.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 10 november 1927 framhållit, att

om än starka skäl talade för att länsstyrelsens lokalfråga borde lösas genom

nybyggnad å den av staten i samband med upplåtelsen till Malmö stad av

Slottsholmen förvärvade tomten i kvarteret Karin, byggnadsstyrelsen med

hänsyn till svårigheten att för annat ändamål utnyttja ifrågavarande kasernbyggnad,

ehuru efter viss tvekan, kommit till den uppfattningen, att nämnda

byggnad borde komma till användning såsom lokaler för länsstyrelsen och

lantmäterikontoret. En ledamot av byggnadsstyrelsen har, då kasernbyggnadsförslaget

varken ur ekonomiska, praktiska eller estetiska synpunkter

syntes förmånligt för statsverket, förordat alternativet med en nybyggnad

för länsstyrelsen å ovanberörda tomt i kvarteret Karin.

Därefter har länsstyrelsen i Malmöhus län i skrivelse den 17 november

1927 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte redan hos 1928 års riksdag utverka

nödiga medel för omförmälda kasernbyggnads omdanande till lokaler för

länsstyrelsen.

I utlåtanden av den 30 november 1927 har 1927 års besparingsnämnd uttalat,

att, med hänsyn till husarkasernens mindre centrala läge inom staden,

blivande stora ombyggnads- och framtida driftkostnader m. m., länsstyrelsens

förläggning till husarkasernen borde undvikas. Tanken på kasernens omändring

till en anstalt för sinnessjuka borde ej avvisas. Aven om en sådan

användning av byggnaden ej funnes böra ske, syntes det ej innebära större

olägenhet, om byggnaden under någon tid finge stå oanvänd. Åtskilligt

talade också för en lösning av länsstyrelsens lokalfråga genom en nybyggnad

i kvarteret Karin. Nämnden har dock för sin del, på anförda skäl, tillstyrkt

förläggning tillsvidare av länsstyrelsen inom den föreslagna telefonstationsbyggnaden.

Departementschefen har vid anmälan inför Kungl. Maj:t av ifrågavarande

ärende för egen del anfört följande:

»Enligt vad jag inhämtat har antalet apparater vid Malmö centralstation

sedan år 1925 ytterligare ökats, så att det utgjorde vid 1926 års utgång

14,700 och den 31 augusti 1927 15,025. Det för telefonstationens kapacitet

avgörande är dock antalet till stationens lokalavdelning indragna abonnentledningar,

vilket antal vid utgången av år 1926 belöpte sig till 11,934 och i

mitten av oktober 1927 till omkring 12,100. Emellertid kunna nummer efter

avgångna abonnenter av vissa skäl icke omedelbart tagas i anspråk för nya

abonnenter, vadan för dessa nya nummer å lokalstationen måste disponeras.

Till följd härav hade vid sistnämnda tidpunkt antalet uttagna nummer överskridit

12,700. Då lokalavdelningens maximikapacitet är 16,200 nummer, skulle

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

«.»

ytterligare över 3,400 abonnentledningar kunna inkopplas, och beräknas abonnentökningen

fortgå så, att stationen skulle vara fullt belastad efter fyra

år. Eu ny telefonstation av den storlek, varom bär är fråga, kan ej beräknas

vara färdig att tagas i bruk förrän tidigast fyra eller fem år efter det beslut

fattats om dess byggande. Visserligen skulle, på sätt telegrafstyrelsen anför,

med eu mindre utvidgning den nuvarande stationen, vars maskinella anordningar

dock numera äro mycket förslitna, kunna räcka ytterligare två år,

men komme dels denna utvidgning att medföra vissa trafiktekniska olägenheter

och dels de därför nedlagda kostnaderna icke att stå i skäligt förhållande

till den nytta, som därmed vunnes, då i varje fall ny stationslokal

inom kort måste anskaffas. Därtill kommer, att andra inom den nuvarande

stationsbyggnaden befintliga avdelningar av telegrafverket äro i behov av

större utrymmen.

Härav torde tydligt framgå, att behovet av större lokaler för telegrafverkets

rörelse i Malmö numera är sådant, att åtgärder för detta behovs

tillgodoseende svårligen utan olägenhet torde kunna undanskjutas. Med

hänsyn härtill och då genom den nuvarande lokalstationens ersättande med

en ny automatisk telefonstation avsevärda besparingar i personalkostnader

skulle vinnas, anser jag mig böra tillstyrka, att beslut nu fattas om de

ifrågavarande tomternas bebyggande med en telefonstation.

Vad beträffar det av telegrafstyrelsen framlagda förslaget till stationsbyggnad,

har visserligen denna byggnad tilltagits större än som för närvarande

och för lång tid framåt erfordras för verkets eget behov. Detta är

emellertid betingat av angelägenheten att vid framdeles erforderlig utökning

av telefonstationslokalerna med hänsyn till den känsliga maskinella utrustningen

söka såvitt möjligt undvika en påbyggnad. Därjämte är att märka,

att utnyttjandet av de för telegrafverket till en början obehövliga utrymmena

i stationsbyggnaden, vilka telegrafstyrelsen förutsatt skola uthyras,

skulle kunna säkerställas genom att dit förlägga länsstyrelsen i Malmöhus län.

I fråga om nämnda länsstyrelses nuvarande lokaler i landsstatshuset kan

jag vitsorda, att desamma äro otillräckliga och att sålunda behovet av en

lokalförbättring är trängande. Att förskaffa länsstyrelsen ökade lokaler genom

att iordningställa länsresidenset för ändamålet skulle näppeligen medföra

önskvärt gagn i förhållande till de sannolikt avsevärda kostnader, som en

dylik åtgärd skulle kräva. Visserligen skulle genom länsstyrelsens förläggande

till husarkasernen eller genom uppförande av nytt iandsstatshus å

ovanberörda tomt i kvarteret Karin en mera definitiv lösning av länsstyrelsens

lokalfråga vinnas, men dels komme länsstyrelsen att i sådant fall erhålla

ett mindre gott läge än om den förlädes till den ifrågasatta telefonstationsbyggnaden

och dels äro bägge alternativens genomförande förenade

med högst betydande engångskostnader och — vad angår kasernalternativet

— jämväl höga driftkostnader. På grund av ovissheten, huruvida och i

vilken form den under utredning varande omläggningen av uppbördsväsendet

kan bliva genomförd, torde jämväl försiktigheten bjuda att nu icke definitivt

ordna lokalförhållandena för länsstyrelsen. Då emellertid den föreslagna

nybyggnaden för telegrafverkets räkning synes, oberoende av huru byggnadens

undre våningar för den närmaste tiden komma att användas, böra

omedelbart komma till utförande, anser jag läget av länsstyrelsens lokalfråga

icke böra hindra, att beslut om byggnadens uppförande i föreslagen

storlek redan vid årets riksdag kommer till stånd. Därest det vid fortsatt

övervägande finnes lämpligt att till den nya stationsbyggnaden förlägga

länsstyrelsen, förefinnes tillräckligt rådrum att vidtaga i anledning därav

erforderliga lokaldispositioner.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 67 häft. (Nr 119—121.)

1057 28 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Utskottets

yttrande.

Huruvida liusarkasernen skall användas för något annat statligt ändamål

än det i detta ärende ifrågasatta eller om nämnda byggnad skall försäljas

är en fråga, som först efter ytterligave utredning torde kunna upptagas till

prövning.

Beträffande ritningarna och kostnadsberäkningarna för den sålunda förordade

telefonstationsbyggnaden har jag intet annat att erinra än att de av

byggnadsstyrelsen föreslagna ändringarna beträffande vindsvåningen böra

iakttagas vid byggnadsföretagets utförande samt att kostnaderna för detsamma

torde kunna upptagas till det av besparingsnämnden angivna lägre

beloppet, 980,000 kronor.

Av sagda belopp, 980,000 kronor, torde i enlighet med vad föreslagits

500,000 kronor böra anvisas för budgetåret 1928—1929.»

Behovet av större lokaler för telegrafverkets rörelse i Malmö synes, såsom

departementschefen framhållit, vara så starkt framträdande, att dess tillgodoseende

svårligen kan undanskjutas. Avsevärda besparingar i personalavseende

hava också ställts i utsikt genom den nuvarande lokalstationens ersättning

med en ny automatisk telefonstation, förlagd till den nya byggnaden.

På grund härav och med hänsyn till övriga i statsverkspropositionen

angivna skäl får utskottet därför tillstyrka det framlagda förslaget om en

nybyggnads uppförande å ifrågavarande för telegrafverkets räkning inköpta

tomter i kvarteret Sparven i Malmö.

I anslutning till ett från besparingsnämnden framkommet uppslag har av

departementschefen ifrågasatts länsstyrelsens provisoriska förläggning till

den nya telegrafbyggnaden. Därvid har man utgått ifrån att länsstyrelsens

framförda förslag om lokalers beredande för länsstyrelsen inom den ledigblivna

husarkasernen i Malmö icke lämpligen skulle låta sig realisera. Vid

den prövning utskottet ägnat ärendet har dock utskottet — i likhet med

länsstyrelsen och kasernkommittén — kommit till den uppfattningen, att en

länsstyrelsens förläggning till husarkasernen skulle medföra en ur olika synpimkter

gynnsam lösning av såväl länsstyrelsens lokalfråga som ock spörsmålet

om den numera utrymda kasernbyggnadens framtida disposition.

Nämnda byggnad, som icke torde undgå att taga skada genom att någon

längre tid stå obegagnad, skulle på detta sätt få en nyttig och — enligt vad

som framgår av utredningar, verkställda av länsstyrelsen — fullt ändamålsenlig

användning. De synnerligen framträdande och kännbara utrymmessvårigheter,

varunder länsstyrelsen för närvarande har att arbeta, tala också

för att förslag härtill snarast utarbetas och framlägges. Utskottet håller

också före, att överinseendet och vården av byggnaden omedelbart bör överflyttas

från arméförvaltningen till byggnadsstyrelsen.

Vid utarbetningen av planerna för den närmare användningen av den

blivande telegrafbyggnaden synes man därför enligt utskottets mening böra

räkna med att denna icke disponeras för länsstyrelsen.

Vad angår själva kostnadsberäkningarna för det nya telegrafhuset, förutsätter

utskottet, att nya sådana beräkningar framläggas till 1929 års riksdag.

Det för nästkommande budgetår äskade anslaget, 500,000 kronor, har dock

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121. 11

utskottet ansett böra beviljas såsom ett under alla förhållanden för byggnadsarbetena

erforderligt kostnadsbelopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må för uppförande för telegrafverkets räkning

av stationsbyggnad i Malmö för budgetåret 1928—-1929 anvisa ett

reservationsanslag av 500,000 kronor.

Stockholm den 8 maj 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L.

Widell, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, G. P. V. Nilsson i Gränebo, J. G. Walles,

C. A. Carlsson i Gävle, E. A. Hallin, C. Johansson i Hälsingborg, C. G. V. Hammarskjöld

och D. A. Petrén;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Bydén, A. Wiklund,

C. B. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, P. M. Olsson i Blädinge, 0.

Olsson i Kullenbergstorp, A. A:son Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg,

E. G. E. Eriksson i Stockholm, J. Olofsson i Digernäs och G. A. Anderson i

Storegården.

Reservation

av herr Olsson i Kullenbergstorp, vilken ansett, att utskottets motivering bort

hava följande lydelse:

»Behovet----Sparven i Malmö.

Vidkommande därefter länsstyrelsens lokalfråga har besparingsnämnden

ifrågasatt länsstyrelsens provisoriska förläggning till den nya telegrafbyggnaden.

I likhet med departementschefen anser utskottet detta förslag förtjänt

av vidare undersökning.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer

utskottet,».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för uppförande för telegrafverkets räkning av stat s. 12 i texten