Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner rörande efterskänkande av dterbetalningsskyldighet beträffande vissa utbetalningar av tillfällig löneförbättring till officerare och underofficerare vid Gotlands artillerikår.

1928-05-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:123, Utlåtande i anledning av väckta motioner rörande efterskänkande av dterbetalningsskyldighet beträffande vissa utbetalningar av tillfällig löneförbättring till officerare och underofficerare vid Gotlands artillerikår.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 123.

1

Nr 123.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1928 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av väckta motioner rörande efterskänkande

av dterbetalningsskyldighet beträffande

vissa utbetalningar av tillfällig löneförbättring till

officerare och underofficerare vid Gotlands artillerikår.

(l:a avel.)

Uti tvenue likalydande, till statsutskottet remitterade motioner, väckta

den ena inom första kammaren av herrar L. Cd. Bodin och G. Boos (nr 126)

och den andra inom andra kammaren av herr G. Svedman m. fl. (nr 235),

har hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att Kungl. Maj:t må efterskänka

återbetalningsskyldighet beträffande vissa i motionen närmare angivna utbetalningar

av tillfällig löneförbättring till vissa officerare och underofficerare

vid Gotlands artillerikår.

Ifråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet har med stöd av § 46 riksdagsordningen inhämtat yttrande i

ärendet från arméförvaltningens civila departement, som i anledning härav

anfört följande:

»Till stöd för motionerna hava åberopats ömmande förhållanden, såsom

svårighet för vederbörande att på grund av svag ekonomi återbetala till dem

felaktigt utbetalda belopp. Dessa svårigheter synas emellertid icke hava

varit större, än att vederbörande kunnat övervinna dem. Av närlagda, i

avskrift bifogade uppgifter (Bil. litt. A—E) framgår nämligen, att månatliga

avdrag gjorts å vederbörande löntagares avlöningsmedel, men att de sålunda

innehållna medlen sedermera blivit till samma löntagare återbetalda av,

bland annat, det skäl, att man antog, att regementsintendenten genom

kassaförvaltningens vid kåren indragning icke vore i tillfälle att förvalta de

återstående medlen ända till den dag återbetalningen skulle verkställas’

(se Bil. litt. A). Det sålunda anförda skälet för de avdragna medlens återbetalande

till löntagarna synes departementet icke vara godtagbart. Det

har icke heller visats, att svårigheterna för nu ifrågavarande löntagare att

återbära vad de oriktigt uppburit skulle varit större än för andra löntagare

under liknande föi-hållanden. Skulle emellertid framdeles särskilda svårigheter

yppa sig för någon enskild löntagare att fullgöra sin återbetalningsskyldighet,

torde denna fortfarande kunna vända sig till Kungl. Maj:t med

nådeansökning.

Vidare har av motionärerna såsom stöd för framställningen anförts, att

lång tid förflutit mellan utbetalningen och fastställande av återbetalningsskyldighet.

Nu förevarande anmärkningar hava emellertid utställts i normal

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 59 Imf t. (Nr 123—125.) 114328 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 123.

2

tid såväl av Kungl. Arméförvaltningens revision som av Riksräkenskapsverket

samt avdömts inom ordinär tid i högsta instans. Utöver vad som

framgår av 1927 års riksdagstryck bör i detta hänseende framhållas, att den

första anmärkningen i ämnet, avseende juli månad 1920, enligt från kåren

inhämtade upplysningar därstädes diarieförts den 8 september 1921 samt

att efter denna tidpunkt någon rättelse icke ägde rum vid artillerikåren, i

olikhet med vad som blev förhållandet vid Ivungl. Gotlands infanteriregemente,

där felutbetalning av tillfällig löneförbättring ävenledes verkställts.

Slutligen har såsom ytterligare skäl för ett efterskänkande av de till återbetalning

fastställda beloppen anförts, att författningstexten vore dunkel och

otydlig. Bestämmelserna om tillfällig löneförbättring _ under de år, varom

bär är fråga, återfinnas i nådiga kungörelserna den 20 juni 1918, den 6 juni

1919 samt den 22 juni 1920. Här berörda oriktiga utbetalningar av löneförbättring

synas, enligt vad som framgår av den förda skriftväxlingen i

de olika anmärkningsmålen, ytterst grunda sig pa eu feltolkning av § 7,

respektive § 8 i ovannämnda kungörelser. Av § 1 i kungörelserna framgår,

att vederbörande löntagare, exempelvis en kapten eller löjtnant, för att komma

i åtnjutande av kaptens, respektive löjtnants löneförbättring för åren 1918,

1919, 1920 och 1921 skulle vid ingången av respektive år hava tillträtt be

ställning som kapten, respektive löjtnant, att löneförbättringen för vissa

kategorier löntagare skulle utgå med förhöjda belopp efter 3, 6 och 9 tjänstår

samt att vederbörande för erhållande av förhöjd löneförbättring endast ägde

tillgodoräkna sig visst antal hela med kalenderåret sammanfallande tjänstår

(som han innehade vid ingången av vart och ett av åren 1918, 1919. 1920

och 1921). På det att en löntagare, som under kalenderåret övergått från

en lägre till en högre beställning, skulle kunna omedelbart tilläggas den med

den högre beställningen förenade löneförbättringen, oberoende av att han

vid kalenderårets början icke innehaft den högre beställningen, har i § 7,

respektive § 8 föreskrivits, att---den, som under loppet av år (1918,

1919) 1920 (och 1921)---övergått från en till annan —_ — beställ
ning,

äger å dylik beställning uppbära löneförbättring (avlöningstillägg) för

den del av året, varunder han innehaft densamma; skolande därvid iakttagas,

att, då befordran sker till beställning varå---löneförbättring (avlo
ningstillägg,

kan utgå (åtnjutas) med olika belopp allt efter antalet tjänstår,

löneförbättringen (avlöningstillägget) i varje fall skall beräknas efter det belopp

för helt år, som skolat tillkomma beställningshavaren, därest han vid årets

början innehaft beställningen t fråga.'' Den här kursiverade (understrukna)

delen av texten i § 7, respektive § 8 har givit anledning till den feltolkningen,

att utnämningsåret skulle mot bestämmelserna i § 1, att tjänstår

beräknas allenast från början av det år, vid vars ingång beställningen innehafts,

fä räknas som helt tjänstår vid framtida tilläggande av löneförbättring

eller med andra ord att exempelvis en löjtnant, som utnämnts den 1 september

1917. skulle oaktat år 1918 varit det första kalenderår, vid vars ingång

han innehaft sagda beställning, såsom tjänstår få tillgodoräkna sig icke blott

åren 1918 och 1919 utan även år 1917 och sålunda redan vid 1920 års ingång

tillträda löjtnant av första klass tillkommande löneförbättring, trots

att han då enligt bestämmelsen i § 1 kunnat tillgodoräkna sig allenast två

hela tjänstår (se bil. litt. H punkt 3). .

Enligt hos Kungl. Arméförvaltningen och Riksräkenskapsverket befintliga

handlingar synes nu berörda feltolkning icke hava ägt rum vid något annat

truppförband än vid Gotlands artillerikar samt i ett enda fall vid Kungl.

Västmanlands trängkår. Vidare bör framhållas, att ifrågavarande författningar

blivit rätt tolkade vid artillerikåren under åren 1918 och 1919 samt

under de sex första månaderna av år 1920. Den felaktiga författningstill
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 123.

3

lämpningen började först i juli månad 1920, men gavs då retroaktiv verkan.

Av bilagan litt. H framgår, att de under juli månad 1920 gjorda utbetalningarna

å kronor 2,400:02 avsågo tillfällig löneförbättring för tiden före

den 1 juli 1920.

Departementet anser sig till sist böra framhålla, att ett bifall till motionerna

torde kunna medföra sådana konsekvenser, att ytterligare anspråk på

efterskänkande av i andra avseenden felaktigt gjorda utbetalningar av löneförbättring

svårligen kunna avvisas. Verkställda utredningar inom Kungl.

Arméförvaltningens och Riksräkenskapsverkets revisioner giva vid handen,

att de vid andra truppförband till återbetalning slutligen fastställda beloppen

i anledning av feltolkning av förordningarna i övrigt under åren

1920 och 1921'' uppgå sammanlagt till 18,662 kronor 3 öre (bil. litt. F och G).

Beloppen äro visserligen till allra största delen återbetalda och till statsverket

inlevererade, men de vid dessa enheter tjänstgörande löntagarna

synas med fog kunna åberopa liknande förhållanden och göra gällande enahanda

anspråk som i nu föreliggande fall.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, anser departementet fortfarande

sig icke böra tillstyrka bifall till de i förevarande motioner gjorda framställningar.

»

Utskottet ansluter sig till vad arméförvaltningens civila departement i

ovan intagna yttrande anfört i frågan. I likhet med departementet vill

emellertid utskottet framhålla, att, därest det skulle visa sig, att någon av

omförmälda beställningshavare icke skäligen kan anses äga förmåga att

återbetala det anmärkta beloppet, Kungl. Maj:t givetvis bör äga att i nådeväg

efterskänka beloppet helt eller delvis. Med hänsyn till vad sålunda

anförts, har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka motionärernas förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar Bodins och Roos’ samt Svedmans m. fl. förevarande

motioner 1:126 och II: 235 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 maj 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L.

Widell, J. Nilsson i Malmö, 0. Bergqvist, G. P. V. Nilsson i Gränebo, J. G.

Walles, K. A. Hallin, C. I. Asplund, J. Clemedtson, K. A. W. Björck och D. Hansén;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, S. Bengtsson i Norup,

L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, 0. Olsson i Kullenbergstorp,

A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, B. F:son Holmgren,

S. Persson i Fritorp, K. S. V. JVard, O. E. F. Järte och P. A. Hansson i Stockholm.

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 123.

Reservation:

av herrar Törnkvist i Karlskrona, Kristensson i Göteborg, Holmgren och

Hansson i Stockholm, vilka ansett, att utskottet bort hemställa om bifall

till motionerna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.