Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till en förberedande militär utbildning skurs för skolungdom.

1928-05-11 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:125, Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till en förberedande militär utbildning skurs för skolungdom.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

Nr 125.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1928 kl. 2 e. in.

Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till

en förberedande militär utbildning skurs för skolungdom.

(l:a avel.)

Uti en inom andra kammaren av herr A. I. Anderson i Linköping m. fl.

väckt motion (nr 151) har hemställts, att riksdagen ville för budgetåret

1928—1929 bevilja ett extra anslag av 52,000 kronor i och för bestridande

av kostnaderna för en förberedande militär utbildningskurs åt skolungdom,

avseende förberedelse till reservofficersutbildning och anordnad på frivillighetens

väg på ferietid.

Till stöd för sin framställning hava motionärerna anfört följande:

»Den aktiva befälskadern inom vår nuvarande armé är så knappt tilltagen,

att den nätt och jämt räcker till för utbildningsarbetet i fred. Att

med denna svaga kader under krigstid erhålla någon utsvällning av fredsförbanden,

d. v. s. uppsättandet av reservtrupper, torde näppeligen låta sig

göra. En hel del av den aktiva befälskadern måste ju kvarlämnas i depåerna

för utbildning av den del av årskontingenten, som icke i fredstid erhållit

nödig utbildning. För att mobiliseringsapparaten över huvud taget

skall kunna fungera fordras ett ökat antal reservofficerare.

I 1925 års försvarsproposition beräknades, att infanteriet årligen skulle

tillföras minst 90 reservofficerare. I anledning av de förändringar, riksdagen

vidtog i infanteriets organisation, bör antalet ökas till minst 95. År 1926

utnämndes 38 reservofficerare vid infanteriet, 1927 var antalet 37. Sammanlagt

ha under åren 1920—1927 vid infanteriet utnämnts 189 reservofficerare.

Bristen är således högst betydande. För närvarande utgör antalet reservofficersaspiranter

vid infanteriet 60, av vilka 45 beräknas uppnå officersgraden.

Å andra sidan torde detta antal komma att avsevärt ökas genom

övergång från officersaspiranter till reservofficersaspiranter. I vilken omfattning

detta kan komma att ske är för närvarande icke möjligt att angiva,

dock kan antalet icke stiga till 95.

Hittills har tillströmningen till reservofficersbanan icke motsvarat behovet,

och i framtiden lär den knappast komma att ökas, sedan genom

1925 års värnpliktslag skillnaden mellan en värnpliktig students och en reservofficers

utbildningstid avsevärt ökats. Den värnpliktige studenten kan

icke finna det lockande att underkasta sig den betydligt längre utbildningstid,

som fordras för att bli reservofffeer. Visserligen har genom 1925

års härordning bestämts att en reserofficer, som kvarstår till fyllda 42 år,

äger utbekomma ett belopp på mellan 6,000 och 7,000 kronor. Denna för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

it

mån kommer visserligen i någon män att främja rekryteringen, men (lön

bör kompletteras med andra åtgiirder, ägnade att för den värnpliktige studenten

underlätta utbildningen till reservofficer. Av största vikt är att han

beredes möjlighet att fullgöra denna utbildning med minsta möjliga tidsförlust

och utan allt för stort intrång i hans förberedelser till verksamheten

i det civila livet. Att intresse finnes hos den studerande ungdomen för utbildning

i försvarets tjänst, därom vittnar den stora anslutningen till landstormens

ungdomsavdelningar, där tusentals ynglingar årligen genomgå en

frivillig militärutbildning, vilken ofta resulterar i kompetens som gruppchef,

ställföreträdande plutonchef, ja i vissa fall t. o. m. till plutonchef. Detta

intresse bör staten tillvarataga.

Olika utvägar att genom förberedande militär utbildning — i likhet med

vad som sker utomlands t. ex. i Holland — underlätta reservofficersrekryteringen

erbjuda sig. En sådan utväg är att låta ynglingar, vilka under året närmast

före studentexamen avsluta sina kurser inom en landstormens ungdomsavdelning

och som förklara sig ämna bliva reservofficerare, avlägga vissa prov,

teoretiska och praktiska, inför av Kungl. Maj:t förordnade officerare. Härigenom

kan tiden för reservofficersutbildningen avsevärt förkortas. En annan

utväg, som erbjuder en närmare till hands liggande möjlighet att praktiskt

pröva en ny väg för reservofficersrekryteringen, är att genom till ferietid

förlagd frivillig militärutbildning under åren närmast före studentexamen förkorta

den tid, som efter avlagd studentexamen kräves för reservofficersutbildningen.

Chefen för generalstaben har år 1927 till riksdagens andra kammares första

tillfälliga utskott avgivit yttrande över en i denna kammare väckt motion,

nr 199, angående sådan frivillig utbildning. Detta yttrande innehåller en fullständig

utredning rörande omfattningen av och sättet för ifrågavarande militära

utbildnings anordnande och därmed förenade kostnader m. m. Ytterligare

utredning i denna sak torde knappast vara erforderlig. Vissa detalj bestämmelser

närmast beträffande ordnandet av och tidsfördelningen för den fortsatta

reservofficersutbildningen torde lämpligen kunna utfärdas i kommandoväg.

Hinder synes således icke föreligga att försöksvis anordna den första

kursen sommaren 1928, samt följande år tvenne kurser, en yngre och en äldre,

vardera kursen på eu tid av 50 ä 60 dagar. Ett oavvisligt krav för att det

avsedda ändamålet skall kunna nås är, att elev, som med godkända betyg

genomgått båda årens kurser, tillförsäkras en motsvarande minskning i den

för utbildning till reservofficer lagstadgade tiden.

Enligt de av chefen för generalstaben uppgjorda beräkningarna uppgå kostnaderna

för den yngre kursen med en längd av 60 dagar och ett förutsatt elevantal

av 220 till 52,238 kronor och för den äldre kursen med samma längd och

ett förutsatt elevantal av 180 till 42,922 kronor, d. v. s. under andra året ett

sammanlagt belopp av 95,160 kronor. Nämnda belopp utgör dock icke annat

än till en mindre del en merkostnad för staten. På grund av den ovan

förutsatta minskningen i den för utbildning till reservofficer fastställda tiden

reduceras i motsvarande mån kostnaderna för den efter de förberedande

Biliang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 59 käft. (Nr 123—125.) u43 ss 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

10 •Statsutskottets utlåtande Nr 125.

kurserna följande reservofficersutbildningen. Merkostnaderna äro i stort

sett begränsade till följande poster: resor vid in- och utryckning, undervisningsmateriel,

böcker och kartor m. m., resor och traktamentsersättning åt

befäl, diverse omkostnader, idrottsmateriel, kostnader för »nytta och trevnad»

samt oförutsedda utgifter. Även beträffande dessa poster uppgå merkostnaderna

icke alltid till de i generalstabschefens kostnadsberäkning upptagna

beloppen. Dessa merkostnader torde högst kunna beräknas till för den

yngre kursen 11,700 kronor och för den äldre kursen 9,750 kronor, eller för

båda kurserna tillsammans 21,450 kronor. För denna jämförelsevis obetydliga

kostnad skulle en åtgärd av väsentlig betydelse för reservofficersrekryteringens

underlättande kunna vidtagas.»

Utskottet vill erinra om att vid 1927 års riksdag inom andra kammaren

väcktes en motion, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om att utredning verkställdes rörande idrottslig och förberedande militär

utbildning vid läroanstalter och skolor samt att av utredningen föranledda

förslag om möjligt underställdes 1928 års riksdag. Motionen gav emellertid

icke anledning till någon åtgärd från riksdagens sida. Yttranden över

motionen hade inhämtats från skolöverstyrelsen och chefen för generalstaben

(se andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 4).

Det nu väckta förslaget avser anvisande av medel för bestridande av kostnaderna

för en militär utbildningskurs åt skolungdom, avseende förberedelse

till reservofficersutbildning och anordnad på frivillighetens väg under ferietid.

Utskottet har icke ansett det vara uteslutet, att genom en omläggning av

reservofficersutbildningen på sådant sätt, att minsta möjliga hinder uppstå

för reservofficersaspiranterna i deras studier och civila yrkesutbildning,

en förbättring av rekryteringen kan ernås. Möjligen kan det befinnas ändamålsenligt

att förlägga en del av utbildningen före studentexamen. Utskottet,

som dock icke kan tillstyrka att medel anvisas för det i motionen

angivna ändamålet, har i anledning av motionen velat föreslå, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att frågan om den lämpligaste förläggningen

av tiden för reservofficersutbildningen tages under närmare övervägande.

Utskottet för alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av herr Andersons i Linköping

m. fl. förevarande motion II: 151 i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande

frågan om en omläggning av reservofficersutbildningen i det

av utskottet ovan angivna syftet.

Stockholm den 11 maj 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 123.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:239 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om anslag till en förberedande militär utbildningskurs för skolungdom. s. 11 i texten