Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående personligt lönetillägg åt läraren och avdelningsföreståndaren vid statens uppfostringsanstalt å Bona G. S. Gustavsson.

1928-05-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:133, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående personligt lönetillägg åt läraren och avdelningsföreståndaren vid statens uppfostringsanstalt å Bona G. S. Gustavsson.

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 133.

17

Nr 133.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1998 kl. 2 e. in.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående personligt lönetillägg

åt läraren och avdelningsföreståndaren vid statens

uppfostringsanstalt å Bona G. S. Gustavsson.

(3:e avd.)

I två likalydande, till statsutskottet remitterade motioner, väckta den ena

inom första kammaren, nr 145, av herr U. Leander och den andra inom

andra kammaren, nr 343, av herrar B. Mogård och J. Weijne, har hemställts,

att riksdagen måtte besluta att tilldela läraren och avdelningsföreståndaren

vid statens uppfostringsanstalt å Bona Gustav Simon Gustavsson

ett personligt lönetillägg av 360 kronor per år att utgå från den 1 juli 1928.

Till stöd för sin framställning hava motionärerna anfört följande:

»Vid statens uppfostringsanstalt å Bona finnas bland annat anställda fyra

avdelningsföreståndare. En av dessa är tillika lantbruksinspektor, en verkmästare

och två lärare. Den förstnämnde är uppförd i lönegrad B18, under

det de övriga äro hänförda till B 17.

Vid löneregleringar har dock lantbruksinspektoren brukat jämställas med

den ene av lärarna, som tillika är föreståndare för nykomlingsavdelningen.

Då denne det oaktat placerats i lägre lönegrad, har anledningen härtill

varit, att han mot särskilt arvode — 400 kronor — bestritt orgelspelningen

vid anstaltens gudstjänster och därigenom kommit upp till samma reallön

som lantbruksinspektoren. Detta har skett jämlikt bestämmelse i anstaltens

stadga, där det enligt kungörelsen den 10 oktober 1913 hetat, att

''därest andre läraren äger härför erforderlig kompetens, är han jämväl

skyldig att mot särskilt arvode besörja orgelspelning vid gudstjänsterna och

meddela eleverna undervisning i sång’.

Då ny stadga utfärdades för anstalten den 30 december 1922 att gälla

från 1923 uteslöts bestämmelsen om särskilt arvode. § 17 fick följande

lydelse: ''Lärare, som äger härför erforderlig kompetens, är härjämte skyldig

att besörja orgelspelning vid gudstjänsterna och meddela eleverna undervisning

i sång’.

Tjänsteinnehavaren berövades genom denna bestämmelse sitt arvode och

kom att erhålla lägre reallön, än vad från början avsetts. Anmärkas bör,

att kunnighet i orgelspelning icke är uppställd som kompetensvillkor för

lärarebefattning vid anstalten, samt att dylik kompetens för närvarande

endast innehaves av den ene av lärarna.

Dihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. GU häft. (Nr 132—136.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 133.

Utskottets

yttrande.

Denne lärare, Gustav Simon Gustavsson, har varit anställd vid anstalten

ända sedan 1906, eller strax efter det verksamheten tog sin början. Bland

dem som känna förhållandena vid Bona är den meningen enhällig, att

Gustavsson gjort en synnerlig betydelsefull insats i anstaltens fostringsarbete.

Få människor torde ha en så utpräglad läggning för arbetet bland

ungdomsbrottslingar. Hans nit och kärlek till arbetet har gjort, att detta

för honom blivit en verklig livsuppgift. Outtröttligt har han tagit hand

om sina skyddslingar på anstaltens nykomlingsavdelning under den svåra

tid, då de från ett många gånger fritt vagabondliv skolat vänja sig vid

anstaltens regelbundna vanor. Han har även följt dem, sedan de lämnat

anstalten, och ingen torde bättre känna gamla Bonapojkar än just han.

Bittida och sent har han varit i verksamhet och aldrig sparat sina krafter

i det tunga, nervpåfrestande och ofta otacksamma arbetet.

Det är därför med verkligt beklagande man ser en dylik högt förtjänt

tjänsteman genom en stadgeändring berövas en del av sin inkomst. Styrelsen

för Bonaanstalten ingick också till Kungl. Maj:t den 26 juli 1926

med en framställning om ändring av § 17 i den för anstalten gällande

stadgan, genom vilken ändring det skulle bliva möjligt för Gustavsson att

alltjämt åtnjuta arvode för orgelspelning och sångundervisning. Framställningen

remitterades till länsstyrelsen i Östergötlands län, som anförde:

’Då de av sökandestyrelsen åberopade skäl för tilldelande av särskilt

arvode åt den lärare, som ombesörjer orgelspelning vid gudstjänsterna i anstalten

och meddelar dess elever undervisning i sång, synas Eders Kungl.

Maj:ts befallningshavande fullständigt övertygande, hemställer Eders Kungl.

Maj:ts befallningshavande om bifall till den gjorda framställningen.’

Trots denna tillstyrkan föranledde Bonastyrelsens framställning icke någon

Kungl. Maj:ts åtgärd.

Enligt vårt förmenande kan dock frågan inte vara avförd genom detta

Kungl. Maj:ts beslut, utan annan väg måste sökas, varigenom rättvisa och

billighet komma Gustavsson till del. Nära till hands ligger då en uppflyttning

av tjänsten i B 18. Då det emellertid kan tänkas, att en ny

innehavare av tjänsten saknar kompetens för orgelspelning och sångundervisning,

anse vi det lämpligare, att Gustavsson tilldelas det belopp — 360

kronor — som utgör skillnaden i slutlön i båda lönegraderna på lägsta

dyrort, som personligt lönetillägg.»

Enligt vad statsliggaren för budgetåret 1927—1928 utvisar, ingår i den

av Kungl. Maj:t genom brev den 1 juli 1927 fastställda staten å förslagsanslaget

till icke-ordinarie befattningshavare m. m. vid statens uppfostringsanstalt

å Bona en anslagspost för orgelspelning vid gudstjänster och

elevernas undervisning i sång å 400 kronor. Särskilda medel äro sålunda

beräknade att utgå till den eller dem, som ombesörjer dessa göromål.

Emellertid föreskrives i 17 § av stadgan för anstalten, att lärare, som

äger därför erforderlig kompetens, är skyldig att jämte övriga göromål

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 133. 19

besörja orgelspelning vid gudstjänsterna och meddela eleverna sångundervisning.

Enligt utskottets förmenande synas dessa göromål utgöra ett uppdrag,

som måste anses falla utom ramen för lärarnas vanliga tjänstutövning, och

sålunda vara att hänföra till de fall, då jämlikt 31 §> i civila avlöningsreglementet

särskild gottgörelse må kunna beredas tjänsteman. Det synes utskottet

sålunda skäligt, att läraren i fråga må uppbära särskild ersättning

för göromålen för den tid, han faktiskt fullgör sagda uppdrag. Vid ledighet

på grund av sjukdom eller annan anledning samt under semester torde

däremot ersättning icke böra utgå. Härav följer, att utskottet icke kan tillstyrka,

att den lärare, som för närvarande fullgör uppdraget, tillerkännes

ersättning härför i form av personligt lönetillägg, och får utskottet alltså

hemställa,

att herr Leanders samt herrar Mogårds och Weijnes

ovan berörda motioner, 1:145 och II: 343, icke må vinna

riksdagens bifall.

Stockholm den 15 maj 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 132.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.