Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om återbetalning av lånemedel.

1928-05-15 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:143, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om återbetalning av lånemedel.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

13

Nr 143.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1928 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning om återbetalning av lånemedel.

(4:e avd.)

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1928—1929 har

Knngl. Maj:t under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över flnansärenden för nämnda dag (Utgifter för kapitalökning.

VIII. Återbetalning av lånemedel) föreslagit riksdagen att å riksstaten

för budgetåret 1928/1929 bland utgifter för kapitalökning, att täckas

av andra statsinkomster än lånemedel, till återbetalning av under titeln

»statens aktier» å tilläggsstaten för år 1918 anvisat anslag till tecknande

av aktier i aktiebolaget Elektrolytverken uppföra ett anslag å 1,016,667

kronor.

Beträffande utredningen får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet,

sid. 39—49.

Då chefen för finansdepartementet i 1926 års statsverksproposition anmälde

frågan om finansieringen av statens produktiva företag, påpekade han, vidkommande

statens utlåningsfonder, att vissa smärre kapitalförluster uppstått

för en del fonder.

Under erinran om detta uttalande framhöll riksdagen i skrivelse den 17

februari 1926, nr 28, att det syntes riksdagen önskvärt, att i sammanhang med

de övriga åtgärder, som vidtagits för vinnande av klarhet rörande de olika

utlåningsfondernas allmänna ställning och förräntningsmöjligheter, en utred

ning komme till stånd i fråga om storleken av dessa förluster samt om och

i vad mån ersättning för de avskrivningar i vederbörande fonders räkenskaper,

som på grund härav kunde hava gjorts, borde genom anslag å riksstaten

beredas.

Den sålunda ifrågasatta utredningen har sedermera verkställts genom riksgäldskontorets

och statskontorets försorg. Därjämte har riksräkenskapsverket

yttrat sig i ämnet.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av förevarande ärende har föredragande

departementschefen anfört följande:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

»Vid den sålunda verkställda utredningen angående förluster å statens

utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd har ansetts, att ersättning för

uppkomna förluster borde beredas endast såvitt förlust drabbat kapital av

lånemedel. Då räntorna endast för så vitt de verkligen inflöte toges i anspråk

för bestridande av statens utgifter, borde den förlust, som uppstått

därigenom, att låntagarna icke erlagt upplupna räntor, anses redan kompenserad.

Därest förlust uppstått å utlåningsfond, vars kapital bildats av såväl

lånemedel som andra statsinkomster, borde förlusten i första band avräknas

å sistnämnda medel, och endast i den mån förlusten vore att hänföra

till av utlåningsfonden disponerade lånemedel, syntes någon täckning av

förlusten böra ifrågakomma. Med hänsyn särskilt till de uppgifter med

avseende å lånemedelsplaceringar, som enligt vad .jag tidigare utvecklat

böra tillkomma fonden för statsskuldens amortering, vill jag uttala min

anslutning till vad sålunda förordats. Likaså delar jag den av statskontoret

uttryckta uppfattningen, att någon åtgärd för återuppbringande av fondkapitalet

i anledning av förlusterna icke är i detta sammanhang påkallad.

Täckning av de förluster å lånemedelskapital, som sålunda uppkommit,

bör beredas genom att medel ställas till riksgäldskontorets förfogande. Att

täckningen bör ske medelst andra statsinkomster än lånemedel ligger i

sakens natur. Beträffande sättet för beredande av medel till förlusternas

täckande ifrågasatte 11)26 års riksdag, att detta borde ske genom anslag a

riksstaten. Härjämte bar emellertid under utredningen framförts det förslaget,

att för ändamålet borde utan belastande av riksstaten anlitas fonden

för statsskuldens amortering, vilken fond utgöres av till riksgäldskontorets

förfogande ställda anslag av andra statsinkomster än lånemedel. Förut i

dag bar jag givit min anslutning till den senare utvägen för täckande av

ifrågavarande förluster. I budgettekniskt avseende torde täckningen böra

verkställas på det sätt, att å budgetens inkomstsida under i anspråk tagna

kapitaltillgångar uppföres ett belopp av amorteringsfonden, till sin storlek

motsvarande det sammanlagda belopp av anslag under utgifter för kapitalökning

och rubrik återbetalning av lånemedel, vilket erfordras för täckande

av nu till ersättning ifrågakommande förluster.

Den verkställda utredningen har avsett förluster, som bokförts i räkenskaperna

till och med budgetåret 1926/1927. Det bar dock upplysts, att

ytterligare förluster kunna förväntas uppkomma, ehuru desamma ännu icke

framträtt såsom avskrivningar i räkenskaperna. Jag delar den i utredningen

uttalade uppfattningen, att de kapitalförluster a lånemedel, som för framtiden

komma att avskrivas i räkenskaperna för respektive utlåningsfond

eller låneunderstöd, böra ersättas på samma sätt som nu föreslagits beträffande

hittills konstaterade kapitalförluster. Lika med riksräkenskapsverket anser

jag, att till grund för amorteringsfondens användning för nämnda ändamål

bör ligga av riksdagen i varje särskilt fall fattat beslut. För varje

räkenskapsår böra därför upprättas redogörelser över förlusterna under året,

och täckning av eventuella förluster bör beredas över den riksstat, som fastställes

närmast efter räkenskapsårets utgång. Till frågan om erforderliga

föreskrifter för vinnande av en sådan ordning torde jag framdeles få återkomma.

Utredningen har närmast avsett de förluster, som uppkommit å anslaganvisade

för statens utlåningsrörelse. Såsom av den lämnade redogörelsen

framgår, belöpa sig dessa förluster för tiden till och med budgetåret 1926/1927,

i vad avser kapital som uppkommit av lånemedel, till ett belopp av sammanlagt

1,088,901 kronor 38 öre, för vilket täckning alltså nu bör beredas.

I detta sammanhang har under utredningen framhållits, att kapitalför
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 143. 15

luster även uppstått och bokförts å vissa andra anslag, vilka anvisats av

upplånade medel.

Riksgäldsfullmäktige hava sålunda erinrat, att en dylik förlust till belopp

av 1,016,666 kronor 67 öre uppkommit å ett anslag, som år 1018 av lånemedel

utbetalts av riksgäldskontoret till statskontoret att användas till likvid för

aktier å nominellt 1,000,000 kronor i aktiebolaget Elektrolytverken. Sedan

bolaget år 1924 satts i konkurs, hade statens hela i företaget insatta kapital

gått förlorat och förlusten avskrivits av statskontoret i räkenskaperna över

fonden för statens aktier. Denna förlust hava fullmäktige ansett nu böra täckas.

Förslaget härom har icke föranlett någon erinran från statskontoret och

riksräkenskapsverket. Jag tillstyrker ock för min del, att denna förlust å

fonden för statens aktier nu ersättes i den ordning, som jag i det föregående

förordat beträffande förlusterna å statens utlåningsfonder.

Vidare hava fullmäktige ansett, att riksgäldskontoret bör erhålla gottgörelse

för ett belopp av 600,000 kronor, tillhörande torvindustrilånefondens

kapital, vilket belopp tagits i anspråk för statsregleringen å riksstaten för

år 1916. Enligt statskontorets mening är den av fullmäktige sålunda föreslagna

åtgärden icke tillräckligt motiverad, på den grund att ifrågavarande

belopp, utgörande i torvindustrilånefonden ursprungligen nedlagda

lånemedel, överflyttats å riksstaten för år 1916 från nämnda fond till andra

statens produktiva fonder. Statsverkets skuld på grund av upplåningen

motsvarades sålunda allt fortfarande av produktiva tillgångar till motsvarande

belopp. Föredraganden i statskontoret bar emellertid biträtt fullmäktiges

ståndpunkt. Däremot bar riksräkenskapsverket, under erinran att

ifrågavarande belopp i 1916 års riksstat uttryckligen angivits utgöra »kapitalöverföringar

mellan statens produktiva fonder», ansett i likhet med statskontoret,

att riksgäldskontoret icke borde beredas ersättning för beloppet.

Jag delar den av statskontorets majoritet och riksräkenskapsverket i denna

fråga hävdade uppfattningen.

Slutligen hava fullmäktige ansett frågan om täckning lämpligen böra i

detta sammanhang upptagas beträffande ett anslag, uppkommet av tillfälliga

lånemedel, å ett belopp av 738,996 kronor, vilket å riksstaten för budgetåret

1923/1924 tagits i anspråk för statsregleringen av dräneringsfondens

kapitaltillgångar. Då detta belopp upptagits såsom eu inkomsttitel under

rubriken »i anspråk tagna kapitaltillgångar» utan att samtidigt disponeras

för något produktivt ändamål, hava statskontoret och riksräkenskapsverket

biträtt förslaget därom, att riksgäldskontoret beredes täckning för ifrågavarande

belopp. Till detta förslag ansluter jag mig.

Sammanlagda beloppet för de förluster, vilka enligt vad jag bär förordat

skulle täckas genom anslag å nästkommande budgetårs stat, uppgår till

2,844,564 kronor 5 öre. I det föreliggande budgetförslaget har å inkomstsidan

bland i anspråk tagna kapitaltillgångar upptagits ett belopp av 2,844,565

kronor av fonden för statsskuldens amortering, motsvarande, efter vederbörliga

avrundningar, summan av anslag för täckande av ifrågavarande

förluster samt för återbetalning av förut omförmälda tillfälliga lånemedel,

som avförts från dräneringsfonden.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag, liksom de i det följande under punkterna

2:o) och 4:o) omhandlade framställningarna, avser uppförande å riksstatens

utgiftssida av anslag till återbetalning av uppkomna kapitalförluster,

varvid täckning för de nu i sådant syfte tillstyrkta anslagen skulle beredas

Utskottets

yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

genom att samma belopp uppfördes å riksstatens inkomstsida under rubrik

»Fonden för statsskuldens amortering», vilken fond för ändamålet skulle

tagas i anspråk.

Under hänvisning i övrigt till vad utskottet i angivet utlåtande nr 138

angående beräkning av inkomsten från Luossaavaara-Kiirunavaara aktiebolag

anfört, får utskottet tillstyrka de sålunda gjorda framställningarna.

Med åberopande härav hemställer utskottet under nu förevarande punkt,

att riksdagen må å riksstaten för budgetåret 1928—1929

bland utgifter för kapitalökning, att täckas av andra

statsinkomster än lånemedel, till återbetalning av under

titeln »statens aktier» å tilläggsstaten för år 1918 anvisat

anslag till tecknande av aktier i aktiebolaget

Elektrolytverken uppföra ett anslag å 1,016,667 kronor.

2:o) Under erinran, att nedanstående belopp utgöra förluster, som uppkommit

å allmänna järnvägslånefonden, kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond,

rederilånefonden och torvindustrilånefonden (industrilånefonden)

och hänföra sig till anslag, som utgått av fasta lånemedel, hemställer utskottet

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och med hänvisning i övrigt

till nästföregående punkt,

att riksdagen må å riksstaten för budgetåret 1928—1929

bland utgifter för kapitalökning, att täckas av andra

statsinkomster än lånemedel, till återbetalning av under

titeln »statens utlånings fonder» anvisade anslag till

följande fonder uppföra anslag å härefter angivna be
-

lopp:

Allmänna järnvägslånefonden ............ kronor 806,668

Kolonisternas kreaturs- och redskaps
lånefond.

.............................................. » 966

Rederilånefonden .................................... » 10,144

Industrilånefonden ................................ » 96,857.

3:o) Kungl. Maj:t har ytterligare föreslagit riksdagen att å riksstaten för

budgetåret 1928/1929 bland utgifter för kapitalökning, att täckas av lånemedel,

till återbetalning av under titeln »statens affärsverksamhet» å riksstaten

för år 1922 anvisat anslag till förstärkning av rörelsekapitalet för

statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning uppföra ett anslag å 400,000

kronor.

Under titeln »statens affärsverksamhet» har riksdagen å riksstaten för år

1922, att utgå av tillfälliga lånemedel, anvisat såsom reservationsanslag ett

belopp av 400,000 kronor till förstärkning av rörelsekapitalet för statens

vattenfallsverks fastighetsförvaltning. Anslagsbeloppet, som i sin helhet

utbetalts av riksgäldskontoret, har under år 1927 återbetalts till nämnda

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

verk. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle beloppet ifråga uppföras å såväl

inkomst- som utgiftssidan i riksstaten för nästa budgetperiod.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må å riksstaten för budgetåret 1928—1929

bland utgifter för kapitalökning, att täckas av lånemedel,

till återbetalning av under titeln »statens affärsverksamhet»

å riksstaten för år 1922 anvisat anslag till

förstärkning av rörelsekapitalet för statens vattenfallsverks

fastighetsförvaltning uppföra ett anslag å 400,000

kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att å riksstaten för budgetåret

1928/1929 bland utgifter för kapitalökning, att täckas av andra statsinkomster

än lånemedel, till återbetalning av under titeln »statens utlaningsfonder»

anvisade anslag till följande fonder uppföra anslag å härefter angivna

belopp:

Dräneringsfonden........................................................................ 817,040 kronor

Täckdikningslånefonden ............................................................ 96,223 »

Nyss omförmälda belopp utgöra förluster, uppkomna å ifrågavarande fonder.

De till täckning föreslagna förlusterna å dräneringsfonden jämte det

belopp, som av fondens kapitaltillgångar tagits i anspråk för statsregleringen,

hava drabbat tillfälliga lånemedel. Jämväl förlusterna å täckdikningslånefonden,

vars kapitaltillgångar bestå av såväl fasta som tillfälliga

lånemedel, föreslås skola ersättas såsom om förlusterna drabbat sistnämnda

medel.

Under hänvisning i övrigt till punkten Do) av förevarande utlåtande hemställer

utskottet,

att riksdagen må å riksstaten för budgetåret 1928—1929

bland utgifter för kapitalökning, att täckas av andra

statsinkomster än lånemedel, till återbetalning av under

titeln »statens utlåningsfonder» anvisade anslag till

följande fonder uppföra anslag å härefter angivna belopp:

Dräneringsfonden.................................... 817,040 kronor

Täckdikningslånefonden........................ 96,223 » .

5:o) Kungl. Maj:t har slutligen föreslagit riksdagen att å riksstaten för

budgetåret 1928/1929 bland utgifter för kapitalökning, att täckas av lånemedel,

till återbetalning av under titeln »varukredit» å tilläggsstaten för

år 1921 anvisat anslag till varukredit åt vissa nödlidande länder uppföra

ett anslag å 210,637 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 67 höft. (Nr 139 1U3.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

Å tilläggsstaten för år 1921 har riksdagen under titeln »varukredit» anvisat

såsom reservationsanslag, att utgå av tillfälliga lånemedel, ett belopp

av 10,000,000 kronor till varukredit åt vissa nödlidande länder. Anslagsbeloppet

har i sin helhet utbetalts av riksgäldskontoret. Den 7 maj 1927

hava till riksgäldskontoret återbetalts 210,636 kronor 73 öre, vilket belopp,

avrundat till 210,687 kronor, torde få uppföras å båda sidorna i riksstaten

för nästa budgetår.

Med tillstyrkande av förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må å riksstaten för budgetåret 1928—1928

bland utgifter för kapitalökning, att täckas av lånemedel,

till återbetalning av under titeln »varukredit» å tillläggsstaten

för år 1921 anvisat anslag till varukredit

åt vissa nödlidande länder uppföra ett anslag å 210,637

kronor.

Stockholm den 15 maj 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 138.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:285 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen gjorda framställning om återbetalning av lånemedel. s. 10 i texten