Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor jämte två i ämnet väckta motioner.

1928-05-18 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:146, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor jämte två i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

1

Nr 146.

Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1928 kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa

i samband med 1927 års skolreform stående frågor jämte

två i ämnet väckta motioner.

(2:dra avd.)

l:o) I en till riksdagen den 16 mars 1928 avlåten, till statsutskottet för

förberedande behandling hänvisad proposition angående vissa i samband med

1927 års skolreform stående frågor har Kungl. Maj:t, med åberopande av

det vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag, under punkt 1 föreslagit riksdagen

dels besluta

att följande befattningshavare vid högre lärarinneseminariet skola från

och med den 1 juli 1928 åtnjuta:

manlig adjunkt 4,300 kronor, därav 2,700 kronor lön och 1,600 kronor

tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart

och ett å 500 kronor, samt dessutom tills vidare hyresbidrag till det belopp,

som i vederbörlig ordning bestämmes;

kvinnlig adjunkt 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och 1,400 kronor

tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart

och ett å 300 kronor;

rektor, lektor och adjunkt, utöver honom eller henne tillkommande ordinarie

avlöningsförmåner, ett särskilt arvode av 500 kronor;

manlig övningsskollärare 3,400 kronor, därav 2,100 kronor lön och 1,300

kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till

lönen, vart och ett å 400 kronor;

kvinnlig övningsskollärare 2,800 kronor, därav 1,800 kronor lön och 1,000

kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till

lönen, vart och ett å 300 kronor;

extra och vikarierande manlig ämneslärare arvode å 3,300 kronor, därest

han avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst

vid allmänt läroverk, eljest 2,900 kronor, för år räknat;

Ändring i

gällande bestämmelser

om löne- och

pensionsreglering

för lärarpersonalen

vid högre

lärarinneseminariet.

[1-

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 69 häft. (Nr 146.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

extra och vikarierande kvinnlig ämneslärare arvode å 3,000 kronor, därest

hon avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst

vid allmänt läroverk, eljest 2,600 kronor, för år räknat;

vikarierande ämneslärarinna arvode å 3,000 kronor, därest hon avlagt de

examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt

läroverk, arvode å 2,600 kronor, därest hon avlagt de examina och

prov som erfordras för behörighet till ämneslärarinnebefattning, eljest 2,400

kronor, för år räknat;

extra eller vikarierande manlig övningsskollärare arvode å 2,800 kronor

för år räknat;

extra eller vikarierande kvinnlig övningsskollärare arvode å 2,400 kronor,

för år räknat;

att högsta pensionsunderlaget skall vara

för manlig adjunkt 4,000 kronor;

för kvinnlig adjunkt 3,000 kronor;

att övningsskollärarna skola äga delaktighet i statens pensionsanstalt,

dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de ändringar i gällande

bestämmelser rörande löne- och pension sreglering för lärarpersonalerna vid

högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken och folkskoleseminarierna,

som må föranledas av nu framställda förslag.

Utredningen återfinnes å sid. 1-—7 i åberopade statsrådsprotokoll.

Det nu framlagda förslaget har sin grund i de utav 1927 års riksdag

fattade besluten rörande omorganisation av det högre skolväsendet och innebär

tillägg till den för lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet gällande

löneförfattningen, i syfte dels att införa lönebestämmelser för adjunkt

och för extra ämneslärare och ämneslärarinnor samt för lärarna i den folkskola,

som enligt riksdagens beslut skall upprättas vid seminariet i samband

med indragning av normalskolans lägsta klasser, dels att komplettera lönebestämmelserna

för vikarierande ämneslärare och ämneslärarinnor.

Förslaget om löneförmånerna för vikarierande och extra lärare vid högre

lärarinneseminariet står i överensstämmelse med de förslag, som för motsvarande

personal vid de allmänna läroverken under nästföljande punkt

framlagts.

Vidare föreslås, att lärarna vid den folkskola, som skall upprättas i syfte

att tjäna som övningsskola för seminariets elever, i löneförfattningen betecknas

som övningsskollärare och i löneavseende jämställas med övningsskollärarna

vid statens folkskoleseminarier.

Såsom konsekvenser av förslaget påkallas icke blott jämkningar i nu angivna

avseenden i kungörelsen den 22 juli 1918 angående löne- och pensionsreglering

för lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet utan även

ändringar i vissa andra avseenden såväl i samma kungörelse som även i

de samma dag utfärdade motsvarande kungörelserna rörande lärarpersonalen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

3

vid do allmänna läroverken och folkskoleseminarierna, för att lärarpersonalen

vid envar av de olika läroanstalterna skall bliva likställd med motsvarande

befattningshavare vid de andra läroanstalterna; exempelvis böra bestämmelser

angående tjänsteförening och undervisning vid annan läroanstalt

samt rätt till lönetur meddelas beträffande adjunkt och övningsskollärare

vid högre lärarinneseminariet, innefattande jämväl rätt att för ålderstillägg

tillgodoräkna viss tjänstgöring vid kommunal mellanskola, samt adjunkt

vid allmänt läroverk respektive övningsskollärare vid folkskoleseminarium

berättigas att för lönetur tillgodoräkna sig motsvarande tjänstgöring såsom

ordinarie befattningshavare vid högre lärarinneseminariet etc. Då de bestämmelser,

som sålunda skulle bliva erforderliga, givetvis icke borde förete

någon avvikelse från de principer, som redan vore av riksdagen godtagna

beträffande lärarpersonalen vid nu omförmälda läroanstalter, anser departementschefen

det vara tillfyllest att hos riksdagen begära bemyndigande för

Kungl. Maj:t att utfärda sådana ändringar i gällande villkor och bestämmelser

för avlöningsförmånernas åtnjutande, som kunde föranledas av ifrågavarande

förslag.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer följaktligen

att riksdagen må

A) besluta

1) att följande befattningshavare vid högre lärarinneseminariet

skola från och med den 1 juli 1928 åtnjuta:

manlig adjunkt 4,300 kronor, därav 2,700 kronor lön och

1,600 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma

tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 500 kronor samt

dessutom tills vidare hyresbidrag till det belopp, som i vederbörlig

ordning bestämmes;

kvinnlig adjunkt 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön

och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma

tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300 kronor;

rektor, lektor och adjunkt, utöver honom eller henne tillkommande

ordinarie avlöningsförmåner, ett särskilt afvode

av 500 kronor;

manlig övningsskollärare 3,400 kronor, därav 2,100 kronor

lön och 1,300 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna

komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 400 kronor;

kvinnlig övningsskollärare 2,800 kronor, därav 1,800 kronor

lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna

komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300 kronor;

extra och vikarierande manlig ämneslärare arvode å 3,300

kronor, därest han avlagt de examina och prov, som er
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

fordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk,

eljest 2,900 kronor, för år räknat;

extra och vikarierande kvinnlig ämneslärare arvode å

3,000 kronor, därest hon avlagt de examina och prov, som

erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk,

eljest 2,600 kronor, för år räknat;

vikarierande ämneslärarinna arvode å 3,000 kronor, därest

hon avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet

till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, arvode å 2,600

kronor, därest hon avlagt de examina och prov som erfordras

för behörighet till ämneslärarinnebefattning, eljest

2,400 kronor, för år räknat;

extra eller vikarierande manlig övningsskollärare arvode

å 2,800 kronor för år räknat;

extra eller vikarierande kvinnlig övningsskollärare arvode

å 2,400 kronor, för år räknat;

2) att högsta pensionsunderlaget skall vara

för manlig adjunkt 4,000 kronor;

för kvinnlig adjunkt 3,000 kronor;

3) att övningsskollärarna skola äga delaktighet i statens

pensionsanstalt,

B) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de ändringar

i gällande bestämmelser rörande löne- och pensionsreglering

för lärarpersonalerna vid högre lärarinneseminariet, de allmänna

läroverken och folkskoleseminariema, som må föranledas

av bifall till vad under A föreslagits.

Ändring i

gällande bestämmelser

angående

löne- och

pensionsrcglering

för

lärarpersonalen

vid de allmänna

läroverken.

f2.]

2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att dels besluta

att följande befattningshavare vid de allmänna läroverken skola från och

med den 1 juli 1928 i avlöning åtnjuta:

kvinnlig rektor vid högre allmänt läroverk 6,200 kronor, därav 4,200

kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kommer fri bostad

eller ersättning därför;

kvinnlig rektor vid realskola 5,000 kronor, därav 3,300 kronor lön och

1,700 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kommer fri bostad eller ersättning

därför;

ordinarie ämneslärarinna vid allmänt läroverk 2,800 kronor, därav 1,800

kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma

tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300 kronor;

extra och vikarierande kvinnlig ämneslärare vid allmänt läroverk arvode

av 3,000 kronor, därest lärarinnan avlagt de examina och prov, som erfordras

för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, eljest 2,600

kronor, för år räknat;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV låfl.

vikarierande ämneslärarinna vid samläroverk och högre flickläroverk arvode

av 3,000 kronor, därest hon avlagt de examina och prov, som erfordras

för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, arvode av 2,600

kronor, därest hon avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet

till ämneslärarinnebefattning vid dylika skolor, eljest 2,400 kronor, för

år räknat;

kvinnlig gymnastiklärare vid samrealskola lön å 1,300 kronor i första,

1,456 kronor i andra, 1,612 kronor i tredje och 1,768 kronor i fjärde avlöningsgraden,

med en maximiavlöning av 4,352 kronor för 32 timmars

tjänstgöring i veckan (jfr kungörelse den 16 oktober 1925, nr 421);

kvinnlig musiklärare vid högre allmänt läroverk lön å 1,575 kronor i

första, 1,755 kronor i andra, 1)935 kronor i tredje och 2,115 kronor i fjärde

avlöningsgraden med en maximiavlöning av 2,538 kronor för 18 timmars

tjänstgöring i veckan;

att ordinarie kvinnlig gymnastiklärare vid samrealskola skall vara skyldig

att för den fastställda lönen tjänstgöra 13 veckotimmar;

att övningslärare skall för varje veckotimme utöver den mot den ordinarie

lönen svarande undervisningstiden åtnjuta ersättning

kvinnlig lärare i musik vid högre allmänt läroverk med 105 kronor i

första, 117 kronor i andra, 129 kronor i tredje och 141 kronor i fjärde av
löningsgraden;
kvinnlig

lärare i gymnastik vid samrealskola med 100 kronor i första,

112 kronor i andra, 124 kronor i tredje och 136 kronor i fjärde avlönings
graden

;

samt att pensionsunderlaget skall vara

för kvinnlig rektor vid högre allmänt läroverk 4,600 kronor,

för kvinnlig rektor vid realskola 4,000 kronor;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i gällande bestämmelser

angående löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid de

allmänna läroverken, som må föranledas av nu framställda förslag.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 8—13 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag föranledes dels av ikraftträdandet av

lagen den 22 juni 1923 angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst

och annat allmänt uppdrag, dels av den utav 1927 års riksdag beslutade

omorganisationen av det högre skolväsendet.

Utskottet har vid prövning av vad från Kungl. Maj:ts sida nu ifrågasatts,

ansett sig böra tillstyrka förslaget och får förty hemställa,

att riksdagen må

A, besluta

1) att följande befattningshavare vid de allmänna läroverken

skola från och med den 1 juli 1928 i avlöning åtnjuta:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutshottets utlåtande Nr 146.

kvinnlig rektor vid högre allmänt läroverk 6,200 kronor,

därav 4,200 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kommer fri bostad eller ersättning därför;

kvinnlig rektor vid realskola 5,000 kronor, därav 3,300

kronor lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kommer fri bostad eller ersättning därför;

ordinarie ämneslärarinna vid allmänt läroverk 2,800 kronor,

därav 1,800 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen,

vart och ett å 300 kronor;

extra och vikarierande kvinnlig amneslärare vid allmänt

läroverk arvode av 3,000 kronor, därest lärarinnan avlagt

de examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst

vid allmänt läroverk, eljest 2,600 kronor, för

år räknat;

vikarierande ämneslärarinna vid samläroverk och högre

flickläroverk arvode av 3,000 kronor, därest hon avlagt de

examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst

vid allmänt läroverk, arvode av 2,600 kronor, därest

hon avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet

till ämneslärarinnebefattning vid dylika skolor, eljest

2,400 kronor, för år räknat;

kvinnlig gymnastiklärare vid samrealskola lön å 1,300

kronor i första, 1,456 kronor i andra, 1,612 kronor i tredje

och 1,768 kronor i fjärde avlöningsgraden, med en maximiavlöning

av 4,352 kronor för 32 timmars tjänstgöring i

veckan (jfr kungörelse den 16 oktober 1925, nr 421);

kvinnlig musiklärare vid högre allmänt läroverk lön å

1,575 kronor i första, 1,755 kronor i andra, 1,935 kronor

i tredje och 2,115 kronor i fjärde avlöningsgraden med en

maximiavlöning av 2,538 kronor för 18 timmars tjänstgöring

i veckan;

2) att ordinarie kvinnlig gymnastiklärare vid samrealskola

skall vara skyldig att för den fastställda lönen tjänstgöra

13 veckotimmar;

3) att övningslärare skall för varje veckotimme utöver den

mot den ordinarie lönen svarande undervisningstiden åtnjuta

ersättning;

kvinnlig lärare i musik vid högre allmänt läroverk med

105 kronor i första, 117 kronor i andra, 129 kronor i tredje

och 141 kronor i fjärde avlöningsgraden;

kvinnlig lärare i gymnastik vid samrealskola med 100

kronor i första, 112 kronor i andra, 124 kronor i tredje

och 136 kronor i fjärde avlöningsgraden;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

4) samt att pensionsunderlaget skall vara

för kvinnlig rektor vid liögro allmänt läroverk 4,(500 kronor,

för kvinnlig rektor vid realskola 4,000 kronor;

B, bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

gällande bestämmelser angående löne- och pensionsreglering

för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, som

må föranledas av bifall till vad under A hemställts.

3:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl.

Maj:t att tills vidare, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärar.

befattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen

skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 14—24 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr J. Hergman väckt motion (I: 305), däri hemställts att

riksdagen måtte, med avslag å punkt 3 i Kungl. Maj:ts proposition nr 231,

för sin del besluta, att en ordinarie ämneslärartjänst vid samrealskolor skall

förbehållas kvinnlig befattningshavare och att samtliga övriga ordinarie ämneslärartjänster

skola vara adjunktsbefattningar;

eller, därest detta ej kan medgivas,

att Kungl. Maj:ta förslag i förevarande punkt måtte på det sätt bifallas,

att det åt Kungl. Maj:t givna bemyndigandet får endast provisorisk giltighet

och upphör med utgången av budgetåret 1930—1931, samt att riksdagen

måtte hemställa hos Kungl. Maj:t om definitivt förslag i ärendet senast till

1931 års lagtima riksdag.

Beträffande de av motionären till stöd för förslaget anförda skäl hänvisar

utskottet till motionen.

Departementschefen erinrar, hurusom enligt en i 1927 års riksdags skrivelse

angående den nya skolreformen införd översiktstabell skulle, efter det den beslutade

omorganisationen av det högre skolväsendet blivit tillfullo genomförd, antalet

adjunkter vid de allmänna läroverken utgöra 918 och antalet ämneslärarinnor

vid samma läroverk 320. Vidare erinrar han, att han redan under punkten

139 i åttonde huvudtiteln av årets statsverksproposition givit uttryck åt sin

uppfattning, att den sålunda angivna proportionen borde förändras i en för

de manliga lärarna mera gynnsam riktning. För en sådan förändring talade

ej blott hänsyn till den manliga extralärarkårens befordringsförhållanden

utan, på sätt skolöverstyrelsen framhållit, jämväl viktiga pedagogiska skäl.

Beträffande sättet för frågans lösning hade skolöverstyrelsen framlagt ett

förslag, enligt vilket antalet ämneslärarinnebefattningar och antalet adjunktstjänster

komme att i förhållande till de av riksdagen gjorda beräkningarna

minskas respektive ökas med 84. Det vore möjligt framhåller departe
-

Ang. antalet

manliga och

kvinnliga

läiarbefattningar

vid

samläroverk.

[3.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

mentschefen — att med detta förslag anvisats den väg, efter vilken frågans

slutliga lösning borde sökas. Enligt departementschefens mening borde

emellertid frågan om den slutliga proportionen mellan antalet manliga och

antalet kvinnliga lärare tills vidare hållas öppen, i avvaktan på de erfarenheter

som kunde vinnas vid de nyorganiserade samläroverken. Under tiden

borde det ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning i varje särskilt

fall bestämma, huruvida för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning

vid samläroverk skulle ledigförklaras såsom adjunktsbefattning

och följaktligen stå öppen för såväl manliga som kvinnliga sökande eller

om den skulle förbehållas åt kvinnor och således hava karaktär av ämneslärarinnebefattning.

Vid avgörandet av dylika frågor borde givetvis tillses,

att under alla omständigheter tillgång till minst en ordinarie kvinnlig lärarkraft

bereddes varje läroverk, som vore avsett även för flickor. Genom eu

dylik anordning skulle en smidig anpassning efter de vid varje läroverk

rådande särskilda förhållandena möjliggöras, varjämte densamma skulle vara

ägnad att främja den av riksdagen förordade »mjuka övergången" till den

nya organisationen.

Den nu föreslagna provisoriska lösningen av den föreliggande frågan förutsätter,

framhåller departementschefen, att proportionen mellan antalet manliga

och antalet kvinnliga lärare vid de allmänna läroverken kunde komma

att bliva en annan än den, för vilken 1927 års riksdag uttalat sig. I fråga

om budgetåret 1928—1929 skulle visserligen eu dylik ökning av antalet

lärarplatser, som skulle vara tillgängliga för såväl manliga som kvinnliga

sökande, icke inverka på anslagsbehovet för de allmänna läroverken. I

samma mån som manliga lärare utnämndes till innehavare av sådana lärarbefattningar

vid samläroverk, som med tillämpning av de utav riksdagen

godtagna grunderna kunde anses vara förbehållna kvinnor, komme emellertid

en ökning av utgifterna för lärarlöner vid dessa läroverk att föranledas.

Utskottet har intet att erinra mot att Kungl. Maj :t erhåller det nu begärda

bemyndigandet, varvid utskottet emellertid förutsätter, att den Kungl. Maj:t

sålunda förbehållna prövningsrätten handhaves med all vederbörlig varsamhet,

så att i allt fall proportionen mellan antalet manliga och kvinnliga lärare

ej må ändras i vidare mån än det av skolöverstyrelsen i ämnet avlåtna, å sid.

21 i statsrådsprotokollet återgivna förslaget innebär. Vidare anser utskottet,

att, i likhet med vad i ovanberörda motion alternativt yrkas, det föreslagna

bemyndigandet allenast må erhålla provisorisk giltighet till och med utgången

av budgetåret 1930—1931.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Bergmans ovanberörda motion (1:305), bemyndiga

Kungl. Maj:t att tills vidare, till och med budgetåret 1930

—1931, då för realskolestadiet avsedd ordinarie fimneslärar
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

9

befattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida

befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning.

4:o) Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen att medgiva, att de

extra ordinarie lektorer vid de kommunala gymnasierna eller gymnasielinjerna

i Eksjö, Eskilstuna, Hudiksvall, Landskrona, Skövde, Södertälje,

Uddevalla och Ystad, vilka vid den tidpunkt, då dessa gymnasier börjat

eller börja att successivt övertagas av statsverket, i denna sin egenskap

tjänstgjort minst 8 terminer i en följd, må, så länge de såsom extra ordinarie

lektorer eller vikarier å lektorstjänster hava sin huvudsakliga tjänstgöring

förlagd till gymnasiet och till dess att gymnasiet i fråga är i sin

helhet förstatligat, åtnjuta de förmåner i fråga om beräkning av tjänsteoch

lönetursår samt pensionsår m. m., som äro tillförsäkrade de extra ordinarie

lärarna vid de allmänna läroverken, samt i den mån deras avlöning

övertages av statsverket, erhålla ett arvode, som med 1,000 kronor överstiger

det arvodesbelopp, som tillkommer extra lärare vid rikets allmänna

läroverk.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 24—27 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att de extra ordinarie lektorer

vid de kommunala gymnasierna eller gymnasielinjerna i

Eksjö, Eskilstuna, Hudiksvall, Landskrona, Skövde, Södertälje,

Uddevalla och Ystad, vilka vid den tidpunkt, då

dessa gymnasier börjat eller börja att successivt övertagas

av statsverket, i denna sin egenskap tjänstgjort minst 8

terminer i en följd, må, så länge de såsom extra ordinarie

lektorer eller vikarier å lektorstjänster hava sin huvudsakliga

tjänstgöring förlagd till gymnasiet och till dess

att gymnasiet i fråga är i sin helhet förstatligat, åtnjuta

de förmåner i fråga om beräkning av tjänste- och lönetursår

samt pensionsår m. m., som äro tillförsäkrade de

extra ordinarie lärarna vid de allmänna läroverken, samt,

i den mån deras avlöning övertages av statsverket, erhålla

ett arvode, som med 1,000 kronor överstiger det arvodesbelopp,

som tillkommer extra lärare vid rikets allmänna

läroverk.

5:o) Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att besluta, att kvinnlig

rektor vid läroanstalt, som står under ombildning från kommunal mellanskola

till samrealskola, skall åtnjuta, förutom fri bostad eller ersättning

Avlöningsförmåner

för

vissa lärare,

som överflyttas

från kommunalt

gymnasium

till

allmänt läroverk.

[4.]*

Avlöning

åt kvinnlig

rektor vid

läroanstalt,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

härför, av statsmedel följande kontanta avlöningsförmåner för år räknat,

ombildning nämligen: under första läsåret av ombildningen 4,100 kronor, därav 2,700

£na''l med''in''1'' ^ronor ®hola utgöra lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar, under

skola till andra läsåret 4,400 kronor, därav 2,900 kronor skola utgöra lön och 1,500

— kronor tjänstgöringspenningar samt under tredje läsåret 4,700 kronor, därav

3,100 kronor skola utgöra lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 27—28 i statsrådsprotokollet.

[5.]

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

följaktligen,

att riksdagen må besluta, att kvinnlig rektor vid läroanstalt,

som står under ombildning från kommunal mellanskola till

samrealskola, skall åtnjuta, förutom fri bostad eller ersättning

därför, av statsmedel följande kontanta avlöningsförmåner för

år räknat, nämligen: under första läsåret av orobildningen

4,100 kronor, därav 2,700 kronor skola utgöra lön och 1,400

kronor tjänstgöringspenningar, under andra läsåret 4,400

kronor, därav 2,900 kronor skola utgöra lön och 1,500 kronor

tjänstgöringspenningar samt under tredje läsåret 4,700

kronor, därav 3,100 kronor skola utgöra lön och 1,600 kronor

tj änstgöringspenningar.

^ämnedära88 h;°) Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att medgiva, att ämrinnor

vid neslärarinna, som blivit entledigad från ämneslärarinnebefattning vid statsljnovtfrTatt

un(ierstödd högre flickskola, emedan skolan till följd av den beslutade omför

åtnju- organisationen av det högre skolväsendet nedlagts eller inskränkt sin verkålderstillä''

Srtmheb och som i anledning härav på av riksdagen anvisat sätt erhållit

tillgodoräkna ordinarie anställning vid allmänt läroverk, må under en övergångstid av tio

8örinändd år’ räknat från oc''h med den 1 juli 1928, av sina tjänstår såsom ämnesenskiid

läro- lärarinna vid högre flickskola tillgodoräkna sig så många lönetursår utöver

anstalt. tre, dock högst tio, att, bortsett från dyrtidstillägg, hennes löneförmåner så[h-

som ämneslärarinna vid allmänt läroverk ej komma att understiga summan

av den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöning och den av

statsmedel utgående tillfälliga löneförbättring hon uppburit vid frånträdandet

av sin befattning vid den högre flickskolan.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 28—30 i statsrådsprotokollet.

I sin skrivelse i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation

av det högre skolväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner,

anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t täcktes verkställa utredning i frågan om

rätt för statsanställd lärare att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna

sig den tid, han kunde hava tjänstgjort som lärare vid statsunderstödd kom
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

11

munal eller enskild läroanstalt, samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill sagda utredning kunde giva anledning.

Departementschefen erinrar om, hurusom frågan om rätt för statsanställd

lärare att för åtnjutande av ålderstilliigg tillgodoräkna sig tjänstgöring vid

statsunderstödd kommunal eller enskild läroanstalt länge stått på dagordningen

och att det synts angeläget, att denna fråga snart måtte vinna en

slutgiltig lösning. Med hänsyn till frågans omfattande och invecklade natur

hade emellertid eu fullständig utredning i ämnet icke ännu kunnat förebringas.

Något förslag i ärendet i hela dess vidd kunde således ej framläggas

för 1928 års riksdag. Denna omständighet anser departementschefen dock

ej böra hindra, att redan nu åtgärder vidtoges för att bereda sådana ämneslärarinnor

vid statsunderstödda högre flickskolor, som till följd av skolväsendets

omorganisation kunde komma att överflyttas till allmänt läroverk,

rätt att i viss begränsad omfattning tillgodoräkna sig tjänstgöring vid enskild

läroanstalt.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

förty,

att riksdagen må medgiva, att ämneslärarinna, som blivit

entledigad från ämneslärarinnebefattning vid statsunderstödd

högre flickskola, emedan skolan till följd av den beslutade

omorganisationen av det högre skolväsendet nedlagts eller

inskränkt sin verksamhet, och som i anledning härav på av

riksdagen anvisat sätt erhållit ordinarie anställning vid allmänt

läroverk, må under eu övergångstid av tio år, räknat

från och med den 1 juli 1928, av sina tjänstår såsom ämneslärarinna

vid högre flickskola tillgodoräkna sig så många

lönetursår utöver tre, dock högst tio, att, bortsett från dyrtidstillägg,

hennes löneförmåner såsom ämneslärarinna vid allmänt

läroverk ej komma att understiga summan av den i gällande

författning stadgade kontanta minimiavlöning och den av statsmedel

utgående tillfälliga löneförbättring hon uppburit vid

frånträdandet av sin befattning vid den högre flickskolan.

7:o) I en inom första kammaren av herr W. Björck m. fl. väckt motion

(I: 304) har hemställts, att riksdagen ville medgiva att adjunktskompetent

lärare vid kommunal mellanskola, som vid sådan skolas omorganisation till

samrealskola övergår i statstjänst, må för erhållande av ålderstillägg såsom

adjunkt enligt Kungl. Maj:ts bestämmande tillgodoräknas så stor del av sin

tjänstgöring vid kommunal mellanskola, att övergången i statstjänst icke

för honom medför minskning uti de löneförmåner, bostadsersättning, tillfällig

löneförbättring och dyrtidstillägg däri inberäknade, vilka han enligt

för kommunal mellanskola gällande bestämmelser vid övergångstillfället åt
-

Motion ang.

rätt för adjunktskompetent

lärare

vid kommunal

mellanskola

att vid

övergång i

statstjänst

tillgodoräkna

sig viss

tjänstgöring.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

njutit, ersättning för bostad och bränsle därvid beräknade för manlig lärare

till 500 kronor och för kvinnlig lärare till 350 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Uti riksdagens skrivelse den 2 juni 1927 (nr 262) framhålles (sid. 105),

att inom riksdagen rått någon tvekan, huruvida de i propositionen nr 116

angivna bestämmelserna angående ålderstillägg bland annat vid övergång

från kommunal mellanskola, som ombildats till samrealskola, skulle komma

att i alla tänkbara fall verka fullt tillfredsställande.

Riksdagen förutsatte emellertid (sid. 105), att, därest i tillämpningen

ojämnheter skulle framträda, dessa genom framställning till en kommande

riksdag skulle bliva vederbörligen rättade samt att därjämte eventuellt behövliga

supplerande bestämmelser skulle bliva för riksdagen föreslagna.

Riksdagen anhöll samtidigt i anslutning till det sålunda anförda (sid. 185),

att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning om rätt för statsanställd lärare

att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han hade tjänstgjort

som lärare vid statsunderstödd kommunal eller enskild läroanstalt samt

för riksdagen framlägga det förslag, vartill sagda utredning kunde giva anledning.

I Kungl. Maj:ts proposition den 16 mars 1928 (nr 231) uttalar emellertid

departementschefen, att den i riksdagens nämnda skrivelse begärda utredningen

ännu icke kunnat förebringas och att något förslag i ärendet i hela

dess vidd icke kunnat föreläggas 1928 års riksdag.

Det måste beklagas, att framställning till riksdagen uteblivit, enär genom

förstatligande av vissa mellanskolor redan under loppet av innevarande år

fall komma att inträffa, där i statstjänst övergående adjunktskompetenta

lärarna lida minskning i sina hittills åtnjutna lagliga löneförmåner. Särskilt

torde böra erinras om det förhållandet, att mellanskollärare, vilken intjänat

ålderstillägg och först nyligen förvärvat adjunktskompetens genom

vunnen provårsutbildning, vid övergång i statstjänst erhåller avlöning i

första lönegraden såsom adjunkt. Hade han åter icke innehaft författningsenlig

adjunktsbehörighet, skulle han såsom ämneslärare bibehållits vid hittillsvarande

löneförmåner. Det synes oss oundgängligt och jämväl överensstämmande

med billighetens krav att hithörande förhållanden redan nu

provisoriskt regleras på sådant sätt, att vederbörande lärare tillförsäkras åtminstone

sina hittillsvarande löneförmåner. Detta synes oss kunna ske i

huvudsaklig anslutning till nu gällande ordning på så sätt, att den föregående

tjänstgöringen får tillgodoräknas här ifrågavarande lärare i sådan utsträckning,

att den faktiska löneminskningen åtminstone väsentligen begränsas.

På grund av bostadsförmånens växlande värde å skilda orter lär

det knappast vara görligt att generellt åvägabringa full kompensation för

löneminskningen, men torde skillnaden dock bliva jämförelsevis obetydlig.»

Utskottet har icke kunnat finna, att ett bifall till motionärernas yrkande

skulle föregripa den under nästföregående punkt omnämnda frågan om rätt

för statsanställd lärare att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig

tjänstgöring vid statsunderstödd kommunal eller enskild läroanstalt. På grund

härav och under hänvisning till vad utskottet i ett liknande hänseende på förslag

av Kungl. Maj: t under samma punkt tillstyrkt, får utskottet, som icke

funnit något att erinra mot det motionsvis väckta förslaget, hemställa,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

13

att riksdagen må medgiva, att adjunktskompetent lärare

vid kommunal mellanskola, som vid sådan skolas omorganisation

till samrealskola övergår i statstjänst, må för erhållande

av ålderstillägg såsom adjunkt enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande tillgodoräkna så stor del av sin tjänstgöring

vid kommunal mellanskola, att övergången i statstjänst icke

för honom medför minskning uti de löneförmåner, bostadsersättning,

tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg däri

inberäknade, vilka han enligt för kommunal mellanskola

gällande bestämmelser vid övergångstillfället åtnjutit, ersättning

för bostad och bränsle därvid beräknade för manlig

lärare till 500 kronor och för kvinnlig lärare till 350 kronor.

8:o) Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att medgiva, att

ämnesläraren vid kommunala mellanskolan i Tranås Johan Sigurd Westerståhl

må från och med den dag efter den 30 juni 1929, som av Kungl.

Maj:t bestämmes, såsom adjunkt överföras till samrealskolan i Tranås.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 31—32 i statsrådsprotokollet.

I sin skrivelse angående 1927 års skolreform anmälde riksdagen, att riksdagen

beslutit, att de den 1 mars 1927 anställda ordinarie ämneslärarna vid kommunal

mellanskola, som ombildades till allmänt läroverk, skulle successivt,

i den ordning Kungl. Maj:t bestämde, såsom adjunkter respektive ämneslärarinnor

överflyttas till läroverket, med iakttagande av vissa närmare angivna

bestämmelser rörande avlöningsförmåner.

Fråga har uppkommit, huruvida nämnda beslut vore tillämpligt på filosofie

magistern Johan Sigurd Westerståhl, som den 1 mars 1927 var ordinarie

ämneslärare vid kommunala mellanskolan i Eslöv och den 23 maj

1927 utnämnts till ordinarie lärare vid kommunala mellanskolan i Tranås.

Departementschefen anser uppenbart, att riksdagens ifrågavarande beslut

icke utan vidare ägde tillämpning å Westerståhl, vilken ej längre innehade

anställning vid den skola, där han var ordinarie ämneslärare den 1 mars 1927.

Enligt departementschefens mening vore det emellertid rättvist, att Westerståhl

måtte förklaras berättigad att överflyttas såsom adjunkt till den samrealskola,

som enligt riksdagens beslut skulle från och med den 1 juli 1929

upprättas i Tranås genom successivt övertagande av kommunala mellanskolan

därstädes.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majds förslag,

hemställer följaktligen,

att riksdagen må medgiva, att ämnesläraren vid kommunala

mellanskolan i Tranås Johan Sigurd Westerståhl må

J. S. Wester

ståhls överflyttning

såsom

adjunkt till

samrealskolan

i Tranås.

[?•

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

från och med den dag efter den 30 juni 1929, som av

Kungl. Maj:t bestämmes, såsom adjunkt överföras till samrealskolan

i Tranås.

Stockholm den 18 maj 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, Olof Olsson, J. L. Widell,./, Nilsson

i Malmö, O. Bergqvist, E. A. Hallin, C. I. Asplund, J. B. Johansson i Eredrikslund, C.

Johansson i Helsingborg, K. E. Andersson i Eliantorp, K. A. W. Björck och D. Hansén;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, P. Nilsson i

Bonarp, S. Bengtsson i Xorup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, O. Olsson

i Kullenbergstorp, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, S. Persson

i Fritorp, P. C. Jonsson i Eskilstuna och C. A. Anderson i Storegården.

Stockholm 1928, Ivar Haiggströms Boktryckeri A. B.

28191?

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:286 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor jämte två i ämnet väckta motion s. 1 i texten