Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavaren i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.
1928-05-18 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1928:147, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavaren i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 147.
1
Nr 14?.
Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1928 kl. 2 e. in.
Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavaren
i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta
motioner.
(4:e avd.)
Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1928 1929 har Kungl.
Maj:t — jämte det i propositionen förutsatts, att nu gällande grunder för
beviljande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. skola
äga tillämpning jämväl under budgetåret 1928—1929 under åberopande
av det vid propositionen under rubrik: »Utgifterna. För flera huvudtitlar
gemensamma frågor; 5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
m. fl.», fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag, föreslagit
riksdagen besluta att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk,
statens domäner och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda
verk övertagna företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid flottans pensionskassa och statens pensionsanstalt m. fl. skola
utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt
bestridas,
samt att, där arbetslönerna vid arméns och marinens verkstäder och
fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg,
kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhållseller
anskaffningsanslag.
I enlighet med grunderna för kamrarnas remiss av statsverkspropositionen
behandlar utskottet denna framställning med undantag av de delar, som
beröra befattningshavarna under jordbruksdepartementet och pensions- och
indragningsstaterna.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Vidare bar Kungl. Maj:t i förutnämnda till riksdagen den 4 januari
1928 avlåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret
1928—1929 under de huvudtitlar, vilka äro föremål för statsutskottets
behandling, föreslagit riksdagen att
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 70 höft. iNr U7.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 147.
dels till täckande av kostnader för dyrtidstillägg åt personalen vid nedannämnda
verk och institutioner för budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag
anvisa följande belopp, nämligen
under sjunde huvudtiteln:
för mynt- och justeringsverket (punkt 5)................................ kronor 34,000,
att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;
för bank- och fond inspektionen (punkt 10) ............................ » 15,000,
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen
;
under åttonde huvudtiteln:
för statens biografbyrå (punkt 237) ........................................ kronor 10,000,
att direkt utgå av avgifter för granskning av biograf bilder;
under tionde huvudtiteln:
för patent- och registreringsverket (punkt 13) .................... kronor 115,000,
att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel;
för försäkringsinspektionen (punkt 16) .................................... kronor 13,000,
att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;
dels ock till bestridande av motsvarande kostnader för befattningshavare
vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits, å extra stat
för budgetåret 1928—1929 såsom förslagsanslag anvisa
under andra huvudtiteln........................................................ kronor 1,600,000
» tredje » ........................................................
» fjärde »
departementet................................... kronor 45,000
lantförsvaret .................................... » 5,400,000
sjöförsvaret....................................... » 2,200,000
flygvapnet ........................................ » 130,000
under femte huvudtiteln ........................................................
» sjätte » ........................................................
» sjunde » .....................................................
» åttonde » ......................................................
» tionde » .......................................................
Beträffande frågan om dyrtidstillägg vid statens biografbyrå har riksdagen
redan fattat beslut.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling föreliaft vissa inom riksdagen i ämnet väckta motioner.
Sålunda har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren, nr 120, av herr O. A. E. Lithander och den andra inom andra
kammaren, nr 256, av herr C. A. Forssell, hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att dyrtidstilläggen för statstjänstemännen under budgetperioden
» 250,000
» 7,775,000
» 4,800,000
» 170,000
» 2,900,000
» 6,000,000
» 950,000.
3
Statsutskottets utlåtande Nr 147.
den 1 juli 1928—den 30 juni 1929 måtte beräknas å hela avlöningen, alltså
med borttagande av maximeringsbestämmelsen för de högre statstjänstemannens
dyrtidstillägg.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,
nr 121, av herr A. J. Bärg m. fl. och den andra inom andra kammaren,
nr 218, av herr E. A. Hage nu. fl., yrkats, att riksdagen måtte med
anledning av Kungl. Maj:ts förslag till dyrtidstilläggens utgående till befattningshavare
i statens tjänst besluta, att nämnda dyrtidstillägg skall
utgå för budgetåret 1928—1929 efter samma grunder, som gälla för budgetåret
1927—1928, dock med nedanstående ändringar:
1) stadgande om minskning av dyrtidstillägget för icke barnförsörjningspliktig
befattningshavare, som är under 25 år, utgår,
2) utöver barntillägget och det procentuella dyrtidstillägget utgar ett tilllägg
enligt nedanstående grunder:
Tillägg till befattningshavare i reglerade verk.
Tilläggens belopp i kronor per ur.
Löneklass
A-ort
B-ort
C-ort 1 D-ort E-ort
E-ort
1 G-ort i
1
1 8 ....................
120
126
_
1 : 1
132 |— 138 !—| 144
—
150
— 156
-
9 12.....................
90
—
101
—
106 — 111 j— 116
-
121
— 126
...
13 14..................
72
—
76
_
SO i-‘ 84 |— 88
—
92
— 96
j
__
15—iö.....................
60
—
63
—
66 1—! 69 1—| 72
—
75
78
—
Tillägg till övriga befattningshavare.
Till icke ordinarie befattningshavare, vilka åtnjuta avlöning efter andra
grunder än vad i löneplanen för ordinarie befattningshavare vid de reglerade
verken är stadgat, samt till befattningshavare vid oreglerade verk, ävensom
till i statens tjänst anställda arbetare, vilka åtnjuta dyrtidstillägg, skall
tillägg utgå å respektive dyrorter med samma belopp, som enligt ovanstående
tabell utgår till befattningshavare i reglerat verk, vilka åtnjuta motsvarande
avlöning, med iakttagande dock, att befattningshavare, vars avlöning är
större än enligt löneklasserna 8, respektive 12 eller 14, men mindre än nästföljande
löneklass, alltid skall hänföras till den löneklassgrupp, där tilllägget
är mindre.
Ytterligare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren, nr 122, av herr A. J. Bärg m. fl. samt den andra inom andra
kammaren, nr 219, av hen- E. A. Hage ni. fl. hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte låta
verkställa utredning snarast möjligt samt framlägga förslag till lönereglering
för statens befattningshavare med iakttagande av de riktlinjer, som anförts
i motiveringen till ovan omförmälda motioner 1:121 och II: 218.
Slutligen har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första
4
Statsutskottets utlåtande Nr 147.
kammaren, nr 196, av herr J. Johansson i Friggeråker, och den andra inom
andra kammaren, nr 342, av herr G. A. Johanson i Hallagården, yrkats,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och
förslag till nästa års riksdag angående en efter tidsförhållandena avvägd
nedsättning av till statens befattningshavare utgående löneförmåner och i
samband därmed en avveckling av dyrtidstilläggssystemet.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av frågan om dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. fl. för nästkommande budgetår har departementschefen
till en början erinrat, hurusom i statsverkspropositionen till
1927 års riksdag framlagts förslag om dyrtidstilläggens bindande vid ett
fast indextal, vilket förslag dock icke vunnit riksdagens bifall. Tilllika
har erinrats, hurusom riksdagen — i anledning av ett i nämnda års
statsverksproposition gjort uttalande, att en utredning borde, därest riksdagen
däremot ej framställde någon erinran, omedelbart igångsättas i syfte
att definitivt avveckla dyrtidstilläggen — framhållit, att tidpunkten ännu
icke syntes vara inne för en avveckling av dyrtidstilläggen och deras inarbetande
i den fasta lönen.
Härefter har departementschefen anfört:
»På grund av riksdagens ställning till ifrågavarande spörsmål synas mig
åtgärder icke redan nu böra föreslås för åvägabringande av en avveckling
av dyrtidstilläggen, utan har därmed synts mig få tillsvidare anstå. En
till Kungl. Maj:t av styrelsen för svenska järnvägsmannaförbundet och
statstjänarnas centralorganisation ingiven framställning om dyrtidstilläggens
överförande till de fasta lönerna har jag sålunda funnit icke böra föranleda
åtgärd.
Då vidare riksdagen, enligt vad förut nämnts, upprepade gånger motsatt
sig framlagda förslag om fasta, för hela budgetåret gällande procenttal,
finner jag mig böra föreslå, att det nu gällande systemet för dyrtidstill
läggens
utgående bibehålies i oförändrat skick jämväl under budgetåret
1928/1929.
Ej heller i övrigt anser jag mig böra ifrågasätta någon ändring i grunderna
för dyrtidstilläggen. Dessa synas alltså böra utgå med oförändrade
regler om barntillägg, om begränsning av dyrtidstillägget uppåt samt om
dyrtidstilläggets nedsättning för befattningshavare under 25 år och utan
försörjningsplikt m. m.
Av vad jag anfört följer, att jag funnit mig icke kunna biträda till
Kungl. Maj:t inkomna framställningar om ändring av gällande system eller
av nu stadgade detaljbestämmelser för dyrtidstilläggens utgående.
Kostnaderna för dyrtidstilläggen under budgetåret 1928/1929 komma sålunda
enligt den ståndpunkt, åt vilken jag i det föregående givit uttryck,
att bliva beroende av indexställningen för levnadskostnaderna under budgetårets
olika kvartal. Indextalens förskjutningar under senare år belysas av
efterföljande tablå:
Statsutskottets utlåtande Nr 147.
5
Budgetår
Levnad
skostna (1 sindex
1 juli
1 oktober
1 januari
1 april
Medeltal
1923/1924 .................................
174
177
176
173
175
1924/1925 .................................
171
174
178
177
175
1925/1926 ...............................
176
175
174
173
174.5
1926/1927 .................................
172
171
171
170
171
1927/1928 ................................
169
172
171
Enligt tablån utgjorde för budgetåret 1926/1927 levnadskostnadsindex i
medeltal 171. Jämväl för innevarande budgetår torde medeltalet för levnadskostnadsindex
med all sannolikhet komma att nära sammanfalla med detta
tal. Under sådana omständigheter synas övervägande skäl föreligga att
också vid beräknandet av dyrtidstilläggen för budgetåret 1928/1929 utgå
från en medelkostnadsindex av 171, vilket innebär, att den numera kända
faktiska utgiftsbelastningen under budgetåret 1926/1927 i stort sett kan
läggas till grund för bestämmandet av anslagsbeloppen för nästkommande
budgetår.»
För andra kvartalet 1928 (1 april) utgör levnadskostnadsindex 171.
De beräknade kostnaderna för dyrtidstilläggen fördela sig på följande
sätt:
Milj. kr.
Dyrtidstillågg vid affärsverken ...................................................... 28.5
Dyrtidstillägg i övrigt:
1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta
tens
tjänst å huvudtitlarna II—X......................................... 25.5
2. Statsunderstödda undervisningsanstalter ................................. 22.7
3. Mynt- och justeringsverket m. fl............................................... 0.2
4. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X .............................. 0.8
5. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl..................... 8.3
6. Pensionerade båtsmän in. fl. .................................................. 1.3
Summa 58.8
Tillsammans 87.3
Av nästföregående års riksdag framhölls, hurusom ur olika synpunkter
vore önskligt att kunna undvika ändringar i grunderna för dyrtidstilläggens
beräkning. Riksdagen ansåg ej heller den lämpliga tidpunkten vara inne
för dessa tilläggs avveckling.
Utskottet har vid övervägande av denna fråga kommit till den uppfattning,
att dyrtidstilläggsgrunderna jämväl för nästkommande budgetår böra
bibehållas oförändrade.
Utskottet har alltså icke kunnat biträda de motions vis gjorda yrkandena
om ändringar i olika avseenden i dessa grunder, liksom utskottet ej heller
kunnat tillstyrka de av vissa motionärer framställda förslagen, att inne
-
Utskottets
yttrande.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 147.
varande års riksdag skulle hos Kungl. Maj:t göra framställning om en allmän
inarbetning av dyrtidstilläggen i det övriga lönesystemet.
Beträffande de nu gällande dyrtidstilläggsbestämmelserna i övrigt har
utskottet intet annat att erinra än att, i anslutning till vad utskottet anfört
under punkt 128 av sitt utlåtande nr 8 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel, forskarstipendium vid universiteten
och karolinska institutet bör upptagas bland de i § 1 av gällande dyrtidstilläggskungörelse
uppräknade förmåner, varå dyrtidstillägg utgår.
Vad därefter angår dyrtidstilläggsanslagen för nästkommande budgetår finner
utskottet icke anledning frångå den i statsverkspropositionen angivna
beräkningsgrunden.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
I) att riksdagen må
a) beträffande befattningshavare, hörande under andra
—åttonde samt tionde huvudtitlarna, med bifall till
Kungl. Maj-.ts förevarande förslag och med avslag å
de av herr Lithander och herr Forssell samt herr Bärg
m. fl. och herr Hage m. fl. i ämnet väckta motionerna
(1:120 och 121 samt 11:218 och 256), besluta, att de
för budgetåret 1927—1928 gällande allmänna grunderna
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
skola gälla jämväl för budgetåret 1928—1929;
b) besluta, att dyrtidstillägg åt befattningshavare och
pensionärer vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar,
statens vattenfallsverk eller vid av nämnda verk
övertagna företag eller inrättningar skola utgå av de
medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader
i övrigt bestridas; samt
att, där arbetslönerna vid arméns och marinens verkstäder
och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i
grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna för dyrtidstilläggen
skola bestridas från vederbörande underhållseller
anskaffningsanslag;
c) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
vid nedannämnda verk och institutioner för budgetåret
1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisa
Under sjunde huvudtiteln:
För mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag
å ........................................................ kronor 34,000,
att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;
Statsutskottets utlåtande Nr 147.
7
för bank- och fondinspektionon ett reservationsanslag
ii ............................................................ kronor 15,000,
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och
av bidrag till fondinspektionen;
Under tionde huvudtiteln:
För patent- och registreringsverket ett reservationsanslag
å....................................................... kronor 115,000,
att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt
registreringsavgifters medel;
för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag
å ................................................ kronor 13,000,
att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;
till bestridande av motsvarande kostnader för befattningshavare
vid verk och institutioner, som icke här
ovan särskilt angivits, för budgetåret 1928—1929 såsom
extra förslagsanslag anvisa
under andra huvudtiteln
» tredje »
» fjärde »
departementet .
lantförsvaret ........
sjöförsvaret............
flygvapnet ............
under femte huvudtiteln
» sjätte »
» sjunde »
» åttonde »
» tionde »
kronor 45,000
» 5,400,000
» 2,200,000
» 130,000
kronor 1,600,000
» 250,000
» 7,775,000
» 4,800,000
» 170,000
» 2,900,000
* 6,000,000
» 950,000;
II) att de av herrar Bärg m. fl. och Hage m. fl. samt
Johansson i Friggeråker och Johanson i Hallagården
väckta motionerna, 1:122 och 196 samt 11:219 och 342,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 18 maj 1928.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVAENZELIUS.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 147.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Koarnzelius, Olof Olsson, J. L. Widell, J. Nilsson
i Malmö, O. Bergqvist, E. A. Hallin, C. I. Asplund, J. B. Johansson i Fredrikslund, C. Johansson
i Hälsingborg, K. E. Andersson i Eliantorp, K. A. W. Björck och D. Hansén; samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, C. R. Jansson i
Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosierud, P- M. Olsson i
Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, E- Kristensson i Göteborg,
S. Persson i Fritorp och C. A. Anderson i Storegarden.
Reservation:
av herr Anderson i Råstock.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1928:267 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens t s. 5 i texten