Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavaren i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

1928-05-18 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:147, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavaren i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 147.

1

Nr 14?.

Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1928 kl. 2 e. in.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavaren

i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta

motioner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1928 1929 har Kungl.

Maj:t — jämte det i propositionen förutsatts, att nu gällande grunder för

beviljande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. skola

äga tillämpning jämväl under budgetåret 1928—1929 under åberopande

av det vid propositionen under rubrik: »Utgifterna. För flera huvudtitlar

gemensamma frågor; 5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

m. fl.», fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag, föreslagit

riksdagen besluta att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk,

statens domäner och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda

verk övertagna företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid flottans pensionskassa och statens pensionsanstalt m. fl. skola

utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt

bestridas,

samt att, där arbetslönerna vid arméns och marinens verkstäder och

fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg,

kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhållseller

anskaffningsanslag.

I enlighet med grunderna för kamrarnas remiss av statsverkspropositionen

behandlar utskottet denna framställning med undantag av de delar, som

beröra befattningshavarna under jordbruksdepartementet och pensions- och

indragningsstaterna.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Vidare bar Kungl. Maj:t i förutnämnda till riksdagen den 4 januari

1928 avlåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret

1928—1929 under de huvudtitlar, vilka äro föremål för statsutskottets

behandling, föreslagit riksdagen att

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 70 höft. iNr U7.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 147.

dels till täckande av kostnader för dyrtidstillägg åt personalen vid nedannämnda

verk och institutioner för budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag

anvisa följande belopp, nämligen

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket (punkt 5)................................ kronor 34,000,

att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;

för bank- och fond inspektionen (punkt 10) ............................ » 15,000,

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen

;

under åttonde huvudtiteln:

för statens biografbyrå (punkt 237) ........................................ kronor 10,000,

att direkt utgå av avgifter för granskning av biograf bilder;

under tionde huvudtiteln:

för patent- och registreringsverket (punkt 13) .................... kronor 115,000,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters

medel;

för försäkringsinspektionen (punkt 16) .................................... kronor 13,000,

att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;

dels ock till bestridande av motsvarande kostnader för befattningshavare

vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits, å extra stat

för budgetåret 1928—1929 såsom förslagsanslag anvisa

under andra huvudtiteln........................................................ kronor 1,600,000

» tredje » ........................................................

» fjärde »

departementet................................... kronor 45,000

lantförsvaret .................................... » 5,400,000

sjöförsvaret....................................... » 2,200,000

flygvapnet ........................................ » 130,000

under femte huvudtiteln ........................................................

» sjätte » ........................................................

» sjunde » .....................................................

» åttonde » ......................................................

» tionde » .......................................................

Beträffande frågan om dyrtidstillägg vid statens biografbyrå har riksdagen

redan fattat beslut.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling föreliaft vissa inom riksdagen i ämnet väckta motioner.

Sålunda har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren, nr 120, av herr O. A. E. Lithander och den andra inom andra

kammaren, nr 256, av herr C. A. Forssell, hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att dyrtidstilläggen för statstjänstemännen under budgetperioden

» 250,000

» 7,775,000

» 4,800,000

» 170,000

» 2,900,000

» 6,000,000

» 950,000.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande Nr 147.

den 1 juli 1928—den 30 juni 1929 måtte beräknas å hela avlöningen, alltså

med borttagande av maximeringsbestämmelsen för de högre statstjänstemannens

dyrtidstillägg.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,

nr 121, av herr A. J. Bärg m. fl. och den andra inom andra kammaren,

nr 218, av herr E. A. Hage nu. fl., yrkats, att riksdagen måtte med

anledning av Kungl. Maj:ts förslag till dyrtidstilläggens utgående till befattningshavare

i statens tjänst besluta, att nämnda dyrtidstillägg skall

utgå för budgetåret 1928—1929 efter samma grunder, som gälla för budgetåret

1927—1928, dock med nedanstående ändringar:

1) stadgande om minskning av dyrtidstillägget för icke barnförsörjningspliktig

befattningshavare, som är under 25 år, utgår,

2) utöver barntillägget och det procentuella dyrtidstillägget utgar ett tilllägg

enligt nedanstående grunder:

Tillägg till befattningshavare i reglerade verk.

Tilläggens belopp i kronor per ur.

Löneklass

A-ort

B-ort

C-ort 1 D-ort E-ort

E-ort

1 G-ort i

1

1 8 ....................

120

126

_

1 : 1

132 |— 138 !—| 144

—

150

— 156

-

9 12.....................

90

—

101

—

106 — 111 j— 116

-

121

— 126

...

13 14..................

72

—

76

_

SO i-‘ 84 |— 88

—

92

— 96

j

__

15—iö.....................

60

—

63

—

66 1—! 69 1—| 72

—

75

78

—

Tillägg till övriga befattningshavare.

Till icke ordinarie befattningshavare, vilka åtnjuta avlöning efter andra

grunder än vad i löneplanen för ordinarie befattningshavare vid de reglerade

verken är stadgat, samt till befattningshavare vid oreglerade verk, ävensom

till i statens tjänst anställda arbetare, vilka åtnjuta dyrtidstillägg, skall

tillägg utgå å respektive dyrorter med samma belopp, som enligt ovanstående

tabell utgår till befattningshavare i reglerat verk, vilka åtnjuta motsvarande

avlöning, med iakttagande dock, att befattningshavare, vars avlöning är

större än enligt löneklasserna 8, respektive 12 eller 14, men mindre än nästföljande

löneklass, alltid skall hänföras till den löneklassgrupp, där tilllägget

är mindre.

Ytterligare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren, nr 122, av herr A. J. Bärg m. fl. samt den andra inom andra

kammaren, nr 219, av hen- E. A. Hage ni. fl. hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte låta

verkställa utredning snarast möjligt samt framlägga förslag till lönereglering

för statens befattningshavare med iakttagande av de riktlinjer, som anförts

i motiveringen till ovan omförmälda motioner 1:121 och II: 218.

Slutligen har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 147.

kammaren, nr 196, av herr J. Johansson i Friggeråker, och den andra inom

andra kammaren, nr 342, av herr G. A. Johanson i Hallagården, yrkats,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och

förslag till nästa års riksdag angående en efter tidsförhållandena avvägd

nedsättning av till statens befattningshavare utgående löneförmåner och i

samband därmed en avveckling av dyrtidstilläggssystemet.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av frågan om dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. fl. för nästkommande budgetår har departementschefen

till en början erinrat, hurusom i statsverkspropositionen till

1927 års riksdag framlagts förslag om dyrtidstilläggens bindande vid ett

fast indextal, vilket förslag dock icke vunnit riksdagens bifall. Tilllika

har erinrats, hurusom riksdagen — i anledning av ett i nämnda års

statsverksproposition gjort uttalande, att en utredning borde, därest riksdagen

däremot ej framställde någon erinran, omedelbart igångsättas i syfte

att definitivt avveckla dyrtidstilläggen — framhållit, att tidpunkten ännu

icke syntes vara inne för en avveckling av dyrtidstilläggen och deras inarbetande

i den fasta lönen.

Härefter har departementschefen anfört:

»På grund av riksdagens ställning till ifrågavarande spörsmål synas mig

åtgärder icke redan nu böra föreslås för åvägabringande av en avveckling

av dyrtidstilläggen, utan har därmed synts mig få tillsvidare anstå. En

till Kungl. Maj:t av styrelsen för svenska järnvägsmannaförbundet och

statstjänarnas centralorganisation ingiven framställning om dyrtidstilläggens

överförande till de fasta lönerna har jag sålunda funnit icke böra föranleda

åtgärd.

Då vidare riksdagen, enligt vad förut nämnts, upprepade gånger motsatt

sig framlagda förslag om fasta, för hela budgetåret gällande procenttal,

finner jag mig böra föreslå, att det nu gällande systemet för dyrtidstill
läggens

utgående bibehålies i oförändrat skick jämväl under budgetåret

1928/1929.

Ej heller i övrigt anser jag mig böra ifrågasätta någon ändring i grunderna

för dyrtidstilläggen. Dessa synas alltså böra utgå med oförändrade

regler om barntillägg, om begränsning av dyrtidstillägget uppåt samt om

dyrtidstilläggets nedsättning för befattningshavare under 25 år och utan

försörjningsplikt m. m.

Av vad jag anfört följer, att jag funnit mig icke kunna biträda till

Kungl. Maj:t inkomna framställningar om ändring av gällande system eller

av nu stadgade detaljbestämmelser för dyrtidstilläggens utgående.

Kostnaderna för dyrtidstilläggen under budgetåret 1928/1929 komma sålunda

enligt den ståndpunkt, åt vilken jag i det föregående givit uttryck,

att bliva beroende av indexställningen för levnadskostnaderna under budgetårets

olika kvartal. Indextalens förskjutningar under senare år belysas av

efterföljande tablå:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 147.

5

Budgetår

Levnad

skostna (1 sindex

1 juli

1 oktober

1 januari

1 april

Medeltal

1923/1924 .................................

174

177

176

173

175

1924/1925 .................................

171

174

178

177

175

1925/1926 ...............................

176

175

174

173

174.5

1926/1927 .................................

172

171

171

170

171

1927/1928 ................................

169

172

171

Enligt tablån utgjorde för budgetåret 1926/1927 levnadskostnadsindex i

medeltal 171. Jämväl för innevarande budgetår torde medeltalet för levnadskostnadsindex

med all sannolikhet komma att nära sammanfalla med detta

tal. Under sådana omständigheter synas övervägande skäl föreligga att

också vid beräknandet av dyrtidstilläggen för budgetåret 1928/1929 utgå

från en medelkostnadsindex av 171, vilket innebär, att den numera kända

faktiska utgiftsbelastningen under budgetåret 1926/1927 i stort sett kan

läggas till grund för bestämmandet av anslagsbeloppen för nästkommande

budgetår.»

För andra kvartalet 1928 (1 april) utgör levnadskostnadsindex 171.

De beräknade kostnaderna för dyrtidstilläggen fördela sig på följande

sätt:

Milj. kr.

Dyrtidstillågg vid affärsverken ...................................................... 28.5

Dyrtidstillägg i övrigt:

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta
tens

tjänst å huvudtitlarna II—X......................................... 25.5

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter ................................. 22.7

3. Mynt- och justeringsverket m. fl............................................... 0.2

4. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X .............................. 0.8

5. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl..................... 8.3

6. Pensionerade båtsmän in. fl. .................................................. 1.3

Summa 58.8

Tillsammans 87.3

Av nästföregående års riksdag framhölls, hurusom ur olika synpunkter

vore önskligt att kunna undvika ändringar i grunderna för dyrtidstilläggens

beräkning. Riksdagen ansåg ej heller den lämpliga tidpunkten vara inne

för dessa tilläggs avveckling.

Utskottet har vid övervägande av denna fråga kommit till den uppfattning,

att dyrtidstilläggsgrunderna jämväl för nästkommande budgetår böra

bibehållas oförändrade.

Utskottet har alltså icke kunnat biträda de motions vis gjorda yrkandena

om ändringar i olika avseenden i dessa grunder, liksom utskottet ej heller

kunnat tillstyrka de av vissa motionärer framställda förslagen, att inne
-

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 147.

varande års riksdag skulle hos Kungl. Maj:t göra framställning om en allmän

inarbetning av dyrtidstilläggen i det övriga lönesystemet.

Beträffande de nu gällande dyrtidstilläggsbestämmelserna i övrigt har

utskottet intet annat att erinra än att, i anslutning till vad utskottet anfört

under punkt 128 av sitt utlåtande nr 8 angående regleringen av utgifterna

under riksstatens åttonde huvudtitel, forskarstipendium vid universiteten

och karolinska institutet bör upptagas bland de i § 1 av gällande dyrtidstilläggskungörelse

uppräknade förmåner, varå dyrtidstillägg utgår.

Vad därefter angår dyrtidstilläggsanslagen för nästkommande budgetår finner

utskottet icke anledning frångå den i statsverkspropositionen angivna

beräkningsgrunden.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

I) att riksdagen må

a) beträffande befattningshavare, hörande under andra

—åttonde samt tionde huvudtitlarna, med bifall till

Kungl. Maj-.ts förevarande förslag och med avslag å

de av herr Lithander och herr Forssell samt herr Bärg

m. fl. och herr Hage m. fl. i ämnet väckta motionerna

(1:120 och 121 samt 11:218 och 256), besluta, att de

för budgetåret 1927—1928 gällande allmänna grunderna

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

skola gälla jämväl för budgetåret 1928—1929;

b) besluta, att dyrtidstillägg åt befattningshavare och

pensionärer vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar,

statens vattenfallsverk eller vid av nämnda verk

övertagna företag eller inrättningar skola utgå av de

medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader

i övrigt bestridas; samt

att, där arbetslönerna vid arméns och marinens verkstäder

och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i

grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna för dyrtidstilläggen

skola bestridas från vederbörande underhållseller

anskaffningsanslag;

c) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

vid nedannämnda verk och institutioner för budgetåret

1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisa

Under sjunde huvudtiteln:

För mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag

å ........................................................ kronor 34,000,

att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 147.

7

för bank- och fondinspektionon ett reservationsanslag

ii ............................................................ kronor 15,000,

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och

av bidrag till fondinspektionen;

Under tionde huvudtiteln:

För patent- och registreringsverket ett reservationsanslag

å....................................................... kronor 115,000,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt

registreringsavgifters medel;

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag

å ................................................ kronor 13,000,

att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;

till bestridande av motsvarande kostnader för befattningshavare

vid verk och institutioner, som icke här

ovan särskilt angivits, för budgetåret 1928—1929 såsom

extra förslagsanslag anvisa

under andra huvudtiteln

» tredje »

» fjärde »

departementet .

lantförsvaret ........

sjöförsvaret............

flygvapnet ............

under femte huvudtiteln

» sjätte »

» sjunde »

» åttonde »

» tionde »

kronor 45,000

» 5,400,000

» 2,200,000

» 130,000

kronor 1,600,000

» 250,000

» 7,775,000

» 4,800,000

» 170,000

» 2,900,000

* 6,000,000

» 950,000;

II) att de av herrar Bärg m. fl. och Hage m. fl. samt

Johansson i Friggeråker och Johanson i Hallagården

väckta motionerna, 1:122 och 196 samt 11:219 och 342,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 maj 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAENZELIUS.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 147.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Koarnzelius, Olof Olsson, J. L. Widell, J. Nilsson

i Malmö, O. Bergqvist, E. A. Hallin, C. I. Asplund, J. B. Johansson i Fredrikslund, C. Johansson

i Hälsingborg, K. E. Andersson i Eliantorp, K. A. W. Björck och D. Hansén; samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, C. R. Jansson i

Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosierud, P- M. Olsson i

Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, E- Kristensson i Göteborg,

S. Persson i Fritorp och C. A. Anderson i Storegarden.

Reservation:

av herr Anderson i Råstock.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:267 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens t s. 5 i texten