Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1928 — 1929 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emcritilöner.

1928-05-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:148, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1928 — 1929 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emcritilöner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

1

Nr 148.

Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1928 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till

grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1928

— 1929 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade

pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra

ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga

emcritilöner.

(2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 17 februari 1928 dagtecknad proposition, nr

95, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att godkänna de av departementschefen

i samma statsrådsprotokoll förordade allmänna grunderna för

beviljande av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1928—1929 till de prästmän,

som finnas omförmälda i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd

åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie

präster och innehavare av prästerliga emeritilöner, i lagen den 19 november

1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar samt i lagen den 21

november 1925 (nr 455) angående särskilda lönetillägg (ödebygdstillägg) vid

vissa prästerliga befattningar inom Härnösands och Luleå stift.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

De närmare bestämmelserna om prästernas dyitidstillägg under ecklesiastikåret

1927—1928 återfinnas dels i kungörelsen den 18 juni 1927 (nr 294) angående

dyrtidstillägg åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat

samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels i kungörelsen

samma dag (nr 295) angående dyrtidstillägg åt innehavare av prästerliga emeritilöner,

dels ock i kungörelsen den 18 juni 1926 (nr 289) om tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg åt extra ordinarie prästmän, vilka åtnjuta sjukledighetsarvode.

Enligt förstnämnda kungörelse äga följande prästerliga befattningshavare

upphära dyrtidstillägg, nämligen:

1) kyrkoherdar och komministrar, för vilka lönereglering, fastställd enligt

lagen den 9 december 1910 om reglering av prästerskapets avlöning, trätt i

tillämpning;

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 71 häft. (Nr lk8—151.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr lh8.

2) s. k. ständiga adjunkter i nyreglerade pastorat;

3) adjunkter i egentlig bemärkelse;

4) stifts- och kontraktsadjunkter m. fl., där ej Kungl. Maj:t för särskilt fall

annorlunda förordnat, samt

5) kontraktsprostar.

Vid de i punkterna 1) och 2) avsedda befattningar utgår dyrtidstillägg jämväl

under den tid, då prästerskapets änke- och pupillkassa på grund av bestämmelserna

i kungörelsen den 17 december 1926 (nr 528) uppbär behållen inkomst

av sagda befattningar.

Till de nu omförmälda prästmännen utgår dyrtidstillägget under form av

procentuellt tillägg, utgörande 32 procent av de med befattningen i fråga förenade

kontanta avlöningsförmånerna, dock högst å 7,800 kronor, varjämte till

befattningshavare, vilken vid ingången av ecklesiastikåret på grund av försörjningsplikt

underhöll barn under 16 års ålder, utgår ett fast tillägg av 60

kronor för år räknat för varje dylikt barn, s. k. barntillägg.

Med hänsyn till de säregna grunder, efter vilka det ordinarie prästerskapets

löner utmätas, samt de regler, som gälla för bestridande av kostnaden för det

till samma prästmän utgående dyrtidstillägget, ansåg man, då systemet med

så kallad glidande skala började användas för statstjänstemännens del, icke

lämpligt att övergå till samma system beträffande de i tjänst varande prästmännen.

Dessas dyrtidstillägg har därför även under ecklesiastikåren 1919—

1928 utgått efter ett system med fixa belopp. För att bereda möjlighet att

under löpande ecklesiastikårs lopp vidtaga eventuellt nödig jämkning i det

prästerna tilldelade dyrtidstillägget har emellertid Kungl. Maj:t erhållit bemyndigande

att, därest det grundtal, i förhållande vartill statstjänstemännens

dyrtidstillägg beräknades, under året bleve föremål för ändring, förordna, att

det till prästerna utgående tillägget skulle undergå skälig jämkning. Med

anledning härav har för nämnda ecklesiastikår stadgandet om tilläggets storlek

formulerats på sådant sätt, att bestämmelsen förklarats skola gälla allenast

tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnade.

Nu gällande allmänna bestämmelser i fråga om de grunder, efter vilka statstjänstemännens

dyrtidstillägg utmätas, äro meddelade i kungörelsen den 15

juni 1923 (nr 265) med däri genom kungörelse den 18 juni 1926 (nr 270)

gjorda ändringar. I sitt anförande till statsrådsprotokollet över finansärenden

den 4 januari 1928 beträffande för flera huvudtitlar gemensamma frågor framhöll

statsrådet och chefen för finansdepartementet under 5. Dyrtidstillägg åt

befattningshavare i statens tjänst m. fl. att han ansåge övervägande skäl föreligga

att vid beräknandet av dyrtidstilläggen för budgetåret 1928—1929 utgå från

en medelkostnadsindex av 171. Då jämlikt § 3 av ovanberörda kungörelse

den 15 juni 1923 (nr 265) dyrtidstillägget -— utom i vissa i kungörelsen vidare

angivna fall ---utgår å den för månad uppburna avlöningen efter ett pro
centtal,

motsvarande hälften av det utav Kungl. Maj:t fastställda talet för

levnadskostnadsökningen och i förekommande fall avjämnat till närmast lägre

hela tal, skulle procenttalet för budgetåret 1928—1929 för befattningshavare

i statens tjänst med oreglerade löner kunna beräknas till 35.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr H8,

3

Prästernas dyrtidstillägg är så avvägt, att procenttalet för dyrtidstillägget

beräknats ligga tre enheter under procenttalet för det tillägg, som samtidigt

utgår till statstjänstemän med oreglerade löner. Med hänsyn härtill skulle

prästernas dyrtidstillägg för ecklesiaslikåret 1928—1929 böra beräknas till

32 procent eller till samma procenttal som för innevarande ecklesiastikår. Liksom

tidigare borde föreskrivas, att denna, bestämmelse skulle gälla under

ecklesiastikåret 1928—1929 tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t, annorlunda

förordnade.

Jämväl i övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag icke någon ändring av de nu

för dyrtidstillägg åt prästmän gällande grunder.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet lämnar kyrkofonden tillgång till bestridande

av de utgifter, som betingas av Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot förslaget, hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 17 februari 1928 förordade allmänna

grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret

1928—1929 till de prästmän, som finnas omförmälda i

lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd

åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie

präster och innehavare av prästerliga emeritilöner, i lagen

den 19 november 1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt

kontraktsprostar samt i lagen den 21 november 1925 (nr 455)

angående särskilda lönetillägg (ödebygdstillägg) vid vissa prästerliga

befattningar inom Härnösands och Luleå stift,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, däTest det tal för levnadskostnadsökningen,

i förhållande vartill statstjänstemannens

dyrtidstillägg utgår, blir föremål för ändring, förordna, att det

till de i tjänst varande prästmännen utgående dyrtidstillägget

skall undergå skälig jämkning.

Stockholm den 18 maj 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, Olof Olsson, J. L. Widell,

J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, E. A. Hallin, O. I. Asplund, J. B. Johansson i

Fredrikslund, C. Johansson i Hälsingborg, K. E. Andersson i Eliantorp, K. A. TF.

Björck och D. Hansén;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, C. R.

Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud,

P. M. Olsson i Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å:son Törnkvist i

Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, S. Persson i Fritorp och C. A. Anderson i

Storegården,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:279 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts \proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1928—1929 åt dels kyrkoherd s. 10 i texten