Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skeppsgossekårens i Marstrand förläggning.

1928-05-22 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:152, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skeppsgossekårens i Marstrand förläggning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr INI.

1

Nr 152.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1928 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

skeppsgossekårens i Marstrand förläggning.

(l:a avel.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 24 februari 1928 dagtecknad proposition

(nr 148), vilken till förberedande behandling hänvisats till statsutskottet, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

dels besluta, att den till Marstrand förlagda skeppsgossekåren skall kvarbliva

på sin nuvarande förläggningsort och, sedan erforderliga omändringsarbeten

blivit verkställda, förläggas i land i Karlstens fästning; dels ock medgiva,

att av de utav 1925 års riksdag för omändring av f. d. pansarskeppen Göta

och Thule till logementsfartyg till förfogande ställda medel må tagas i anspråk

ett belopp av 77,000 kronor för verkställande av vissa för skeppsgosseförläggningen

i Karlstens fästning erforderliga tillbyggnads- och ändringsarbeten.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Sedan den 1 oktober 1907 har en skeppsgossekår varit förlagd i Marstrand.

Vid kårens uppsättande fastställdes numerären till 200 skeppsgossar.

Det huvudsakligaste motivet för åtgärden att förlägga en skeppsgossekår till

Marstrand var antagandet, att ett värdefullt material för flottans bemanning

skulle vinnas genom de ökade rekryteringsmöjligheter, som vore att påräkna

vid upprättandet av en ny självständig skeppsgossekår.

Inkvartering bereddes skeppsgossarna å kasernfartyget Norrköping. Emellertid

befanns snart nämnda fartyg mindre lämpligt för förläggning av skeppsgossarna.

Marinens myndigheter gjorde därför särskilda framställningar om

att utredning måtte åvägabringas för utrönande av huruvida lämplig inkasernering

i land kunde beredas skeppsgossarna i Marstrand. Under framhållande,

att kåren icke, såsom man ursprungligen tänkt sig, i någon mera

avsevärd grad kommit att rekryteras från kustbefolkningen vid västkusten,

hemställde myndigheterna jämväl om utredning, huruvida annan lämpligare

plats än Marstrand stode att finna för skeppsgossekårens förläggning utanför

flottans stationer. För utredande av detta spörsmål jämte vissa andra

frågor rörande skeppsgossekårerna tillkallades med stöd av Kungl. Maj:ts

bemyndigande den 18 oktober 1912 vissa sakkunniga, vilka den 10 december

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 72 häft. (Nr 152—154.) 1245 28 1

Inledning.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 152.

1917 avgåvo betänkande i ämnet och därvid förordade kasernering i land

av Marstrandskåren enligt olika av de sakkunniga framlagda alternativ.

Innan statsmakterna fattat beslut i anledning av de sakkunnigas förslag

i omförmälda avseende, tillsattes den 12 november 1919 försvarsrevisionen,

som i sitt den 15 mars 1923 avgivna betänkande och förslag rörande revision

av Sveriges för svars väs ende jämväl upptog till behandling skeppsgosseinstitutionen

i dess helhet. Härvid anförde revisionen, bland annat, att, på

grund av den utav revisionen föreslagna minskningen av såväl sjömanskåren

som underofficerskåren, skeppsgossekårens sammanlagda numerär syntes böra

minskas från 600 till 500 nummer. Skeppsgossarna vore för det dåvarande

uppdelade på en kår om 400 nummer i Karlskrona och en kår om 200

nummer i Marstrand. Givet vore, att denna uppdelning på två kårer medförde

avsevärt större kostnader för såväl förvaltning som undervisning och utbildning

än om samtliga skeppsgossar vore förlagda till en och samma plats.

Med hänsyn härtill och då en sammanslagning av de båda kårerna dessutom

vore ägnad att främja enhetligheten i utbildningen, funne revisionen

sig böra föreslå, att Marstrandskåren indroges, och att samtliga skeppsgossar,

såsom tidigare varit fallet, förlädes till Karlskrona. Då emellertid utrymmet

i skeppsgossekasernen därstädes icke vore tillräckligt för det av revisionen

föreslagna antalet skeppsgossar, måste andra förläggningslokaler beredas.

Lämpliga sådana kunde erhållas uti det genom Karlskrona grenadjärregementes

indragning ledigblivna kasernetablissemanget.

I proposition den 1 februari 1924, nr 20, angående försvarsväsendets ordnande,

tillstyrkte föredragande departementschefen, att skeppsgossekåren

minskades till 500 nummer, men ansåg, att Marstrandskåren tillsvidare borde

bibehållas, intill dess dels erfarenhet vunnits, huru stor numerär skeppsgossekåren

i sin helhet borde hava, och dels tillfälle möjligen yppade sig

till en lämplig förläggning i Stockholm eller dess närhet, såsom Rindö eller

annan lämplig plats. Karlskronakåren skulle bestå av 350 och Marstrandskåren

av 150 gossar.

Försvarsutskottet vid 1924 års riksdag föreslog för sin del en indragning

av skeppsgossekåren i Marstrand.

Varken nämnda proposition eller rrtskottets förslag vann emellertid riksdagens

bifall.

I proposition den 20 februari 1925, nr 50, angående försvarsväsendets

ordnande anslöt sig föredragande departementschefen till 1924 års försvarsutskotts

förslag om indragning av Marstrandskåren. I samband härmed förordade

departementschefen, att en utökning skulle ske av numerären vid

kåren i Karlskrona från förut 400 till 450 skeppsgossar, samt att denna

numerär vid inträffande vakanser inom sjömanskåren finge ökas med motsvarande

antal skeppsgossar, dock högst 100. Beträffande kårens förläggning

anförde departementschefen, att det tidigare varit ifrågasatt att vid dylikt

sammanförande av de båda nuvarande skeppsgossekårerna till en kår i

Karlskrona förlägga densamma till Karlskrona grenadjärregementes kasernetablissemang

vid Gräsvik under förutsättning av regementets indragning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 152.

3

Departementschefen förutsatte visserligen, att ifrågavarande regemente skulle

indragas, men samtidigt skulle annan permanent förläggning av infanteri

till Karlskrona äga rum. Ehuru grenadjärregementets etablissemang icke

behövde i sin helhet tagas i anspråk för sistnämnda förläggning, syntes

icke böra ifrågasättas att dit jämväl förlägga skeppsgossar, då nämligen

dylik blandad förläggning av skeppsgossar och vuxet manskap icke kunde

anses vara lämplig och även blivit vid tidigare tillfällen bestämt avstyrkt av

marinens myndigheter. Vid sådant förhållande syntes skeppsgossekåren

böra förbliva förlagd i sin nuvarande kasern i Karlskrona och eventuellt

bristande utrymme ersättas antingen genom en tillbyggnad eller ock genom

anlitande av ett logementsfartyg.

I anledning av berörda uttalande av departementschefen anförde försvarsutskottet

vid 1925 års riksdag i sitt utlåtande nr 1, att utskottet i fråga om

skeppsgossarnas förläggning endast ansett sig kunna välja mellan tvenne

alternativ, nämligen i ena fallet påbyggnad av skeppsgossekasernen i Karlskrona

och i andra fallet bibehållande tillsvidare av en förläggning i Marstrand

med utbyte av logementsfartyget Norrköping mot annat logementsfartyg,

eventuellt »Thule» eller »Göta». Det senare alternativet skulle visserligen

föranleda större kostnader, men hade utskottet funnit denna kostnadsökning

väl motiverad med tanke på de fördelar, som en delad förläggning

av skeppsgossarna skulle medföra. Härvid hade utskottet särskilt beaktat

de större rekryteringsmöjligheterna. Utskottet förordade sålunda, att skeppsgossekårens

dåvarande förläggning tillsvidare bibeliölles och att högst 350

skeppsgossar förlädes till Karlskrona och återstoden till Marstrand. Det

syntes emellertid utskottet önskvärt, att en utredning verkställes, huruvida

icke en förläggning till Nya Varvet eller eventuellt annan plats kunde med

utnyttjande av ledigblivna etablissemang visa sig ur såväl ekonomiska som

andra synpunkter fördelaktigare än förläggningen i Marstrand.

Vad utskottet sålunda anfört föranledde från riksdagens sida icke någon

erinran.

Sedan marinförvaltningen och chefen för marinstaben anbefallts att, med

beaktande av vad 1925 års försvarsutskott i ämnet anfört, gemensamt verkställa

utredning rörande skeppsgossekårens i Marstrand förläggning, överlämnade

myndigheterna med skrivelse den 25 oktober 1925 den sålunda infordrade

utredningen. Myndigheterna anförde därvid, att de skäl, som på

sin tid föranlett förläggning av en skeppsgossekår till västkusten, fortfarande

förelåge. Myndigheterna hade därför undersökt möjligheterna av

en förläggning av skeppsgossar antingen till Nya Varvet eller till Uddevalla,

vilka två platser syntes vara de enda å rikets västra kust, som kunde ifrågakomma

för en dylik förläggning. På angivna skäl hade myndigheterna funnit

en förläggning till Uddevalla icke kunna förordas. Under förutsättning att

för erforderliga nybyggnads-, förändrings- och reparationsarbeten beräknade

medel, 77,000 kronor, ställdes till förfogande, tillstyrkte däremot myndigheterna,

att skeppsgossekåren i Marstrand flyttades till Nya Varvet vid

Göteborg, sedan Älvsborgs kustartillerikår indragits.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 152.

1926 års

statsverksproposition.

1926 års

riksdag.

I statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 108) till 1926 års

riksdag anförde dåvarande chefen för försvarsdepartementet, efter att hava

redogjort för myndigheternas ovannämnda förslag, att genom den gjorda utredningen

syntes klarlagt, att övervägande skäl talade för förflyttning till

Nya Varvet av den i Marstrand förlagda skeppsgossekåren. Älvsborgs kustartillerikår

vore avsedd att upphöra från och med den l november 1926.

Kostnaderna för nödiga tillbyggnads-, ändrings- och reparationsarbeten hade

beräknats till 77,000 kronor. Såsom av myndigheterna erinrats, hade det

varit avsett, att, därest skeppsgossekåren skulle kvarbliva i Marstrand, det

nuvarande logementsfartyget därstädes, »Norrköping», skulle ersättas med

ettdera av de utrangerade pansarskeppen Göta eller Thule. 1925 års riksdag

hade medgivit, att för ämändring av nämnda två fartyg till logementsfartyg

ett belopp av tillsammans högst 260,000 kronor finge tagas i anspråk

från återstående behållning å ett av 1919 års riksdag beviljat anslag till

krigsfartygsmateriel. Genom den föreslagna förflyttningen av skeppsgossekåren

till Nya Varvet skulle inredningen av det ena av sagda fartyg för berörda

ändamål icke längre erfordras. Med hänsyn till den besparing, som

härigenom möjliggjordes, syntes det departementschefen lämpligt, att från

berörda medelstillgång erforderligt belopp ställdes till förfogande för bestridande

av kostnaderna för ifrågavarande arbeten å Nya Varvet.

I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att av de

utav 1925 års riksdag för omändring av f. d. pansarskeppen Göta och Thule

till logementsfartyg till förfogande ställda medel finge tagas i anspråk ett

belopp av högst 77,000 kronor till verkställande av vissa för skeppsgosseförläggning

å Nya Varvet erforderliga tillbyggnads-, ändrings- och reparationsarbeten.

Detta förslag vann emellertid icke riksdagens bifall. I skrivelse den 16

april 1926, nr 143, anförde riksdagen i förevarande fråga, bland annat följande.

Den i ärendet verkställda utredningen hade enligt marinmyndigheternas

uppfattning, till vilken även departementschefen anslutit sig, givit vid handen,

att övervägande skäl talade för en förflyttning till Nya Varvet av den i

Marstrand förlagda skeppsgossekåren. Kiksdagen, vars vederbörande utskott

avlagt besök såväl å Nya Varvet som i Marstrand för att på ort och ställe

göra sig underrättat om de olika förläggningsmöjligheterna, hade emellertid

icke ansett sig kunna biträda den av marinmyndigheterna och departementschefen

sålunda uttalade uppfattningen.

Riksdagen ville till en början erinra om, att departementschefen i uttalande

till det vid förenämnda proposition nr 50 fogade statsrådsprotokollet

tagit bestämd ståndpunkt mot en blandad förläggning av skeppsgossar och

vuxet manskap, en uppfattning som jämväl tidigare syntes hava delats av

marinens myndigheter. För egen del måste riksdagen finna, att denna

ståndpunkt fortfarande vore den riktiga. Emellertid komme genom skeppsgossekårens

förläggning till Nya Varvet i samband med manskap från den

likaledes till denna plats förlagda örlogsdepån en dylik blandad förläggning

att uppstå. Men även den omständigheten, att Nya Varvet vore beiäget i

omedelbar närhet till en storstad, vore enligt riksdagens mening ett skäl,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 162.

som talade emot det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget. Härtill komme,

att utredningen i ärendet i vissa avseenden maste anses mindre tillfredsställande.

Sålunda syntes de lokaler, som avsåges att a Nya Varvet disponeras

till skollokaler, icke lämpliga för detta ändamål, varjämte frågan om

huruvida sjötillägg skulle utgå till flottans personal vid förläggning till Nya

Varvet icke syntes föreligga i fullt utrett skick.

Under sådana förhållanden syntes skeppsgossekåren böra åtminstone tillsvidare

kvarbliva i Marstrand och eu allsidig utredning verkställas rörande

kårens blivande förläggning. Härvid syntes först böra undersökas, huruvida

icke de brister, som för närvarande otvivelaktigt vidlådde Marsti andsförläggningen,

kunde för rimliga kostnader avhjälpas. I detta sammanhang syntes

jämväl böra uppmärksammas, att antalet skeppsgossar efter den nya organisationens

genomförande torde komma att minskas vid karen i Marstrand,

varigenom bättre utrymme för framtiden stode att vinna därstädes, ävensom

att genom förhandlingar med stadens myndigheter vissa förbättringar i avseende

å förläggningens ändamålsenliga ordnande och vad därmed ägde samband

torde stå att vinna. Därest emellertid en blivande utredning skulle

visa, att eu förläggning till Marstrand i allt fall icke borde ifrågakomma,

syntes kunna komma i betraktande förutom Karlskrona, vilkeu stad ledan

tidigare ifrågasatts såsom förläggningsort för skeppsgossekåren i dess helhet,

även andra platser. Då riksdagen alltså ansåge förnyad utredning i frågan

erforderlig, hade riksdagen samtidigt velat uttala, att enligt riksdagens mening

någon förändring av ytterligare en pansarbåt till logementsfartyg, utöver

den, som avså.ges för Hägernäs, icke borde för det dåvarande ifragakomma.

De medel, som härför avsetts, borde, i den man desamma icke åtginge för

fullständigt iordningställandet av den för Hägernäs avsedda pansarbåten,

tillsvidare reserveras för vidtagande av anordningar i samband med det definitiva

bestämmandet av förläggningsort för skeppsgossekåren.

Under förmälan, att riksdagen avslagit Kungl. Maj:ts framställning om

disponerande å visst belopp för verkställande av vissa för skeppsgosseförläggning

av Nya Varvet erforderliga tillbyggnads-, ändrings-och reparationsarbeten,

anhöll riksdagen, att Kungl. Maj: t ville låta verkställa en allsidig

utredning av frågan om skeppsgossekårens i Marstrand blivande förläggning

ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Genom beslut den 30 april 1926 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för

försvarsdepartementet att tillkalla högst fem personer för att inom departementet

biträda med verkställande av utredning rörande frågan om skeppsgossekårens

i Marstrand blivande förläggning. Pa grund härav anmodades

den 21 juni 1926 ledamoten av riksdagens första kammare, dåvarande överdirektören,

numera generalkrigskommissarien J. L. Widell, kommendören i

marinen A. Hägg, ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören J.

Nilsson samt ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren O. Jeppsson

att utföra ifrågavarande uppdrag, varjämte uppdrogs åt Widell att såsom

ordförande leda de sakkunnigas arbete.

De sakkunniga hava den 19 oktober 1927 avgivit betänkande och förslag

rörande skeppsgossekårens i Marstrand blivande förläggning.

Över de sakkunnigas förslag hava yttranden avgivits av marinförvalt
-

Förslag av

sakkunniga

samt myndigheternas

yttranden

däröver.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

6 Statsutskottets utlåtande Nr 152.

ningen och chefen för marinstaben gemensamt, stationsbefälhavaren vid

flottans stationer i Karlskrona och Stockholm, varvschefen vid flottans

station i Stockholm, kommendanten i Älvsborgs fästning, chefen för skeppsgossekåren

i Marstrand, arméförvaltningens fortifikation sdepartement samt

riksantikvarien.

Sedan departementschefen redogjort för de sakkunnigas förslag och myndigheternas

däröver avgivna yttranden (sid. 6—26 av åberopade statsrådsprotokollet)

har departementschefen för egen del anfört följande.

»Såväl de sakkunniga som vederbörande myndigheter synas vara ense om

att ett bibehållande av den nuvarande uppdelningen på två särskilda kårer

innebär den fördelaktigaste anordningen beträffande skeppsgosseinstitutionens

organisation. Stationsbefälhavaren vid flottans station i Karlskrona förordar

emellertid, att Marstrandskåren, därest den ej förlägges till Nya Varvet,

sammanslås med skepjusgossekåren i Karlskrona, vars etablissemang skulle

utvidgas för att kunna mottaga det härav betingade ökade antalet gossar.

De skäl, som av de sakkunniga med instämmande av marinförvaltningen

och chefen för marinstaben anförts till förmån för en delad förläggning av

skeppsgossarna, hava synts mig övertygande, och jag kan därför icke biträda

förslaget om en sammanslagning av kårerna, så mycket mindre som

förverkligandet av detta förslag, enligt vad utredningen i ärendet giver vid

handen, skulle kräva betydande engångskostnader.

Såsom framgår av vad förut anförts, har den verkställda utredningen

kommit att i huvudsak inriktas på en jämförelse mellan Marstrand och

Nya Varvet. De sakkunniga hava nämligen, enligt min mening på goda

grunder, funnit sig böra utmönstra övriga av dem undersökta förläggningsalternativ.

Vid den prövning av fördelar och nackdelar beträffande Marstrand och

Nya Varvet, som sålunda företagits, hava starka meningsbrytningar gjort

sig gällande. De sakkunniga hava för sin del understrukit olämpligheten

av en blandad förläggning i Nya Varvet och framhållit de moraliska vådor,

som måste anses förknippade med en förläggning av skeppsgossarna i omedelbar

närhet till en stad av Göteborgs storlek och i grannskapet av dess

hamnkvarter. Såväl stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm

som kommendanten i Älvsborgs fästning dela de sakkunnigas betänkligheter

i berörda avseende. Övriga marinmyndigheter samt reservanten bland de

sakkunniga hava däremot ansett dessa farhågor icke böra tillmätas någon

större betydelse.

För mig framstå ifrågavarande betänkligheter mot en förläggning till Nya

Varvet såsom synnerligen tungt vägande. Olämpligheten av en sådan förläggning

av gossar i uppväxtåren synes mig vara uppenbar, och någon fullt

effektiv övervakning av gossarna i Nya Varvet kan enligt min mening icke

åvägabringas. Vådorna av en blandad förläggning av vuxet manskap och

gossar torde icke heller böra underskattas. Såsom kommendanten i Älvsborgs

fästning uppgivit, har man i Nya Varvet att räkna med en kontingent

av omkring 100 man vuxet manskap. Det torde bliva omöjligt att på ett

nöjaktigt sätt avskilja gossarna från beröring med detta manskap, särskilt

som matinrättningen och marketenteriet skulle vara gemensamma för skeppsgossekåren

och den övriga till Nya Varvet förlagda personalen.

Då ur dessa synpunkter Nya Varvet enligt mitt förmenande är vida underlägset

Marstrand i fråga om lämpligheten såsom förläggningsort för skeppsgossekåren,

har jag kommit till den uppfattningen, att därest själva för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 152.

7

läggningen kan på ett tillfredsställande sätt ordnas i Marstrand, kåren bör

kvarbliva därstädes, även om de härmed förenade kostnaderna befinnas vara

något större än motsvarande utgifter vid eu förläggning till Nya Yarvet.

Jag övergår härefter till en granskning av de beräknade engångskostnaderna

för de bägge alternativen.

Yad först beträffar logementsfartyget Norrköping, råder full enighet

därom, att detsamma icke längre kan anses uppfylla de hygieniska krav,

som böra ställas på en förläggning av här ifrågavarande art. Yarvschefen

vid flottans station i Stockholm har även vitsordat, att om ej kostsamma

reparationer vidtagas, fartyget inom kort måste utdömas såsom kasernfartyg.

Med hänsyn härtill torde det vara uppenbart, att »Norrköping» icke bör för

framtiden ifrågakomma såsom förläggningsplats för skeppsgossarna, utan att

kåren, därest den fortfarande skall vara förlagd till Marstrand, bör inkaserneras

i land. Den i ärendet förebragta utredningen synes mig hava ådagalagt,

att en fullt nöjaktig förläggning för skeppsgossekåren kan anordnas i

Karlstens fästning. Vad angår de härmed förenade engångskostnaderna,

torde det, med hänsyn till de olika meningar, som härutinnan gjort sig

gällande, knappast vara möjligt att nu angiva eu mera exakt kostnadssumma

för förläggningens ordnande i Marstrand. De sakkunnigas kostnadsberäkning

slutar å ett belopp av 230,000 kronor, medan marinförvaltningen och

chefen för marinstaben angivit engångsutgifterna till 480,000 kronor. Har

föreligger alltså en skillnad av icke mindre än 250,000 kronor. Myndigheternas

kostnadsförslag torde emellertid kunna avsevärt nedbringas. Sålunda

hava myndigheterna föreslagit uppförande av ett helt nytt exercis- och gymnastikhus

för en kostnad av 86,000 kronor. Enligt mitt förmenande kan

denna utgift helt bortfalla. Den utvidgning av det redan befintliga, staden

tillhöriga gymnastikhuset, som staden erbjudit sig att låta verkställa, torde

vara fullt tillfredsställande för kårens behov. Även åtskilliga andra av myndigheterna

beräknade utgiftsposter synas mig kunna uteslutas eller i allt fall

icke oväsentligt nedbringas. Å andra sidan torde de sakkunnigas förslag på

en del punkter böra kompletteras med av myndigheterna påyrkade anordningar,

innebärande nödvändiga tillbyggnader och förbättringar. Jag anser

emellertid, att engångsutgifterna böra kunna hållas inom en kostnadsram

av 350,000 kronor.

Yad härefter angår engångskostnaderna, vid en förläggning till Nya Yarvet,

hava dessa av myndigheterna beräknats till 126,000 kronor. Denna summa

torde emellertid böra i ej ringa mån höjas, då engångsutgifterna här otvivelaktigt

blivit väl lågt uppskattade, medan kostnaderna i Marstrand tilltagits

rundligt. Sålunda hava vissa utgifter angivits såsom nödvändiga i

fråga om Marstrand men icke upptagits beträffande Nya Yarvet, ehuru de

torde vara fullt lika behövliga därstädes. Yidare har någon kostnad för

kårens förflyttning till Nya Varvet ej beräknats. Slutligen är att märka,

att man måste räkna med att vissa krav på ersättning kunna komma att

resas av Marstrands stad, därest skeppsgossekåren förflyttas därifrån.

Vidkommande de årliga kostnaderna hava marinförvaltningen och chefen

för marinstaben beräknat, att utgifterna för underhåll av etablissemanget i

Nya Varvet och anläggningen i Marstrand skulle komma att uppgå till

ungefärligen lika stora belopp. Kostnaderna för personalens avlöning och

förplägnad in. m. hava av myndigheterna uppskattats till 12,000 kronor mera

i Marstrand än i Nya Yarvet.

Underhållskostnaderna i Marstrand belöpa sig för närvarande enligt myndigheternas

uppgift till omkring 20,000 kronor för år, i vilket belopp jämväl

ingår kostnaden för underhåll av logementsfartyget Norrköping. Därest en

förläggning i Marstrand i land ordnas i enlighet med myndigheternas för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 152.

slag, hava dessa beräknat de årliga underhållskostnaderna till åtminstone

det dubbla beloppet mot nu, eller till minst 40,000 kronor Enligt mitt

formenande torde detta belopp vara för högt tilltaget. Vid bedömande av

de arliga underhållskostnaderna i Marstrand bör nämligen tagas i betraktande,

att desamma för närvarande till stor del hänföra sig till logementsfartyget

Norrköping. Därest skeppsgossekåren inkaserneras i land, komma

dessa medel att i stället kunna disponeras för underhåll av de nya förläggningslokalerna.

Myndigheterna hava vidare beräknat ifrågavarande kostnader

under förutsättning, att nybyggnads- in. fl. arbeten för kårens räkning

ko in me att verkställas i den omfattning, som av dem föreslagits. Då, såsom

jag förut antytt, en begränsning av nämnda arbeten torde kunna åvägabringas,

lärer därav även följa en minskning i de av myndigheterna angivna

arliga underhållskostnaderna.

\ ad ater beträffar de årliga kostnaderna för förvaltning och ekonomiper

sonal, torde det icke kunna bestridas, att desamma skulle komma att ställa

sig lagxe i Nya Varvet än vad för närvarande är fallet i Marstrand. I likhet

med de sakkunniga hyser jag dock den uppfattningen, att ett förläggande

av skeppsgossekåren i land i Marstrand måste kunna medföra viss minskning

av behovet av handräcknings- och ekonomipersonal.

Det bör vidare icke förbises, att vissa hyresinkomster från Nya Varvet

skulle komma att bortfalla, därest skeppsgossekåren förlädes därstädes. Med

hänsj n häitill samt i betraktande av att underhållskostnaderna, såsom jag

förut framhållit, torde komma att i Marstrand ställa sig lägre än vad mym

digheterna beräknat, lärer man kunna utgå ifrån, att de årliga kostnaderna

i Nya Varvet icke skulle bliva mycket billigare än i Marstrand och att

under alla förhållanden skillnaden i utgifter icke kan beräknas bliva så avsevärd,

att den bör tillmätas någon avgörande betydelse vid förläggningsfragans

bedömande.

^ ad angår frågan, huruvida det särskilda avlöningstillägg, som enligt

kuugl brev den 17 maj 1907 för närvarande åtnjutes av viss personal i

Mai strand, fortfarande bör utgå även efter kårens förläggning i land torde

man icke nu kunna taga slutlig ståndpunkt till detta spörsmål, utan lärer

tragan framdeles böra upptagas till förnyat övervägande.

Marinförvaltningen och chefen för marinstaben hava givit uttryck åt eu

viss tvekan rörande Marstrands stads möjligheter att utan höjning av stadens

utdebitering, med därav följande konsekvenser rörande dyrortsgruppeiingen,

inom en nära framtid förverkliga de av staden gjorda erbjudandena,

särskilt beträffande anläggande av idrottsplats och utvidgning av gymnastikhuset.

Enligt vad kommitterade för Marstrands stadsfullmäktige upplyst,

har emellertid uttaxeringen de senaste åren nedgått, samtidigt som staden

minskat sm skuldbörda. Myndigheternas farhågor i förevarande avseende

sjmas alltså vara skäligen obefogade.

Den av mig lämnade redogörelsen för engångs- och årliga kostnader i

Marstrand och Nya. Varvet torde giva vid handen, att Mar strandsförslaget

stailei sig särskilt i fråga om förstnämnda kostnader ej oväsentligt dyrbarare.

Jag liar emellertid ansett så övervägande skäl tala för kårens definitiva

förläggning i Marstrand, att jag likväl finner mig böra förorda detta

alternativ, dock under förutsättning, att staden vidhåller sina gjorda erbjudanden

Det torde böra ankomma på marinförvaltningen att härom träffa

bindande avtal med stadsfullmäktige i Marstrand, vilket avtal torde böra

föreligga, innan Kungl. Maj:t meddelar beslut i förläggningsfrågan.

Enligt vad jag under hand inhämtat, torde logementsfartyget Norrköping

kunna användas för sitt nuvarande ändamål åtminstone till hösten 1929.

EniCxlertid synes det mig nödvändigt, att redan nästkommande budgetår

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lf)2.

!!

vissa arbeten påbörjas för kasernförläggningens ordnande i land. För bestridande

av kostnaderna härför torde i första hand böra anlitas det belopp

av 77,000 kronor, som återstår av de utav 1925 års riksdag för omändring

av f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till förfogande

ställda medel. Riksdagens medgivande att för här ifrågavarande ändamål få

disponera sagda belopp torde nu böra inhämtas. Någon framställning om

anvisande av ytterligare medel för bestridande av engångskostnader för förläggningens

ordnande torde däremot icke behöva göras hos årets riksdag,

utan synes härmed kunna anstå till nästkommande år.»

Utskottet, som icke haft något att erinra emot Kungl. Maj:ts förslag, får

hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att den till Marstrand förlagda skeppsgossekåren

skall kvarbliva på sin nuvarande förläggningsort och, sedan

erforderliga omändringsarbeten blivit verkställda, förläggas i

land i Karlstens fästning;

b) medgiva, att av de utav 1925 års riksdag för omändring

av f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till

förfogande ställda medel må tagas i anspråk ett belopp av

77,000 kronor för verkställande av vissa för skeppsgosseförläggningen

i Karlstens fästning erforderliga tillbyggnads- och

ändringsarbeten.

Stockholm den 22 maj 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Olof Olsson,

J. L. Widell, 0. Bergqvist, G. P. V. Nilsson i Gränebo, C. A. Carlsson i Gävle,

E. A. Hallin, C. I. Asplund, J. B. Johansson i Fredrikslund, G. A Bergström och

I. Hj. E. Pauli;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, P. Nilsson

i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge,

0. Olsson i Kullenbergstorp, A, Å:son Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg,

/). F:son Holmgren, G. C. Jonsson i Eskilstuna och G. A. Anderson i Storegården.

Reservation:

av herr Kristensson i Göteborg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:297 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående skeppsgossekårens i Marstrand förläggning. a1 i texten