Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkpropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåningsf onder.

1928-01-31 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:16, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkpropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåningsf onder.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

Allmänna

järnvägslåne
fonden.

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 31 januari 1928 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkpropositionen

gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens

under kommunikationsdepartementet hörande utlåningsf

onder.

(4:e avd.)

1:°) Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1928—1929 har

Kungl. Maj:t beträffande statens utlåningsfonder, under åberopande av det

vid propositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning, bil. 1» fogade

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit

riksdagen (punkt 24) besluta, att de avsättningar till allmänna järnvägslånefonden,

som enligt riksdagens beslut skulle ske under budgetåren 1928 —

1931, i stället skola äga rum under budgetåren 1929—1932.

Utredningen återfinnes å sid. 87 88 i åberopade statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1871 har riksdagen för särskilda femårsperioder till Kungl.

Maj:ts förfogande ställt ett bestämt anslag att i enlighet med av riksdagen

fastställda villkor utgå såsom lån till enskilda järnvägsanläggningar. Senast

skedde detta år 1923, då riksdagen, i enlighet med Kungl. Majds i ämnet

gjorda framställning, till låneunderstöd för enskilda järnvägar beviljade

och ställde till Kungl. Majds förfogande ett anslag av 5,000,000 kronor,

att utgå under budgetåren 1924—1929 med 1,000,000 kronor för varje budgetär,

dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa budgetår

anvisat, finge för ett efterföljande budgetår av samma femårsperiod disponeras.

Därefter har riksdagen för avsättning till ifrågavarande fond anvisat

för budgetåret 1924—1925 1,000,000 kronor och för budgetåret 1925—1926

1,000,000 kronor. Vidare har riksdagen på förslag av Kungl. Majd beslutat,

att de avsättningar till fonden, som skolat ske under budgetåren 1926—1929,

i stället skola äga rum under budgetåren 1928—1931.

Av utredningen i ämnet framgår, att det krav på lån från allmänna

järn vägslånefonden, som nu synas böra tillgodoses, avser beviljande av ett

lånebelopp av 45,000 kronor till det bolag, vilket — sedan södra Kinnekulles

järnvägsaktiebolag numera trätt i konkurs — kan komma att övertaga

sistnämnda bolags egendom.

För närvarande äro av fondens medel 1,776,000 kronor odisponerade, och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

någon avsättning till fonden för nästkommande budgetår skulle icke behöva

ifrågakomma, utan skulle anvisande av ytterligare avsättningar kunna

framskjutas till budgetåren 1929—1932.

Utskottet, som icke har något att erinra mot att, därest ett nytt bolag

bildas för övertagande av södra Kinnekulles järnvägsaktiebolag tillhöriga

egendom, ett lånebelopp av högst 45,000 kronor ur allmänna järnvägslånefonden

ställes till det nya bolagets förfogande, hemställer,

att riksdagen må besluta, att de avsättningar till allmänna

järnväg slånefonden, som enligt riksdagens

beslut skulle ske under budgetåren 1928 — 1931, i stället

skola äga rum under budgetåren 1929—1932.

2:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 25) föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

för vattenkraftslånefonden för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

reservationsanslag av 300,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 89-92 av åberopade statsrådsprotokollet.

Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har 1919

års lagtima riksdag beslutat inrättandet av den så kallade vattenkraftslånefonden.

Från fonden, som förvaltas av statskontoret, må lån beviljas

menigheter, bolag, föreningar eller enskilda dels till företag, vilka avse utbyggande

av statens vattenfall eller tillgodogörande av enskilda tillhöriga

vattenfall, då tillgodogörandet är av mera allmänt intresse, dels till vissa

mindre, lokala vattenkraftsanläggningar för distribution inom orten av

elektrisk energi, dels ock till vattenregleringsföretag, då dessa äro av allmännare

betydelse. Lånen skola i främsta rummet avse tillgodogörande av

förut ej utnyttjade kraftkällor, men må jämväl beviljas till redan utförd

eller under byggnad varande anläggning.

Såsom kapitalökning för fonden har riksdagen för åren 1920—1922 samt

för budgetåren 1923-1928 anvisat tillhopa 9,800,000 kronor, därav för budgetåret

1927—1928 300,000 kronor.

I skrivelse den 12 oktober 1927 hava kommerskollegium samt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen gjort framställning om avsättning till fonden för

budgetåret 1928—1929 av ett belopp av 500,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Vad beträffar frågan om ytterligare avsättning till vattenkraftslånefonden,

ma erinras, att vid fondens inrättande år 1919 avsågs att med fonden

betramja tillkomsten av nya anläggningar, varjämte föreskrevs, bland annat,

att lan från fonden icke skulle beviljas till annat företag än sådant, som

befunnes i ekonomiskt och tekniskt hänseende grundat på rationella förut
Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. U höft. (Nr 15—16.) 3

Utskottet s

yttrande.

Vattenkrafts
lånefonden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

Utskottets

yttrande.

sättningar. Då emellertid föreskriften om lån endast till nyanläggningar

s^htes medföra vissa svårigheter för en rationell lånefördelning, vidtogs år

1921 med riksdagens samtycke (skrivelse nr 70) ändring i bestämmelserna

för fondens användning av innebörd, att lån finge beviljas för redan utförd

eller under byggnad varande anläggning, därvid dock skulle iakttagas, att

lån i främsta rummet skulle avse tillgodogörande av förut ej utnyttjade

kraftkällor. I sin berörda skrivelse framhöll riksdagen, att huvudändamålet

med ifrågavarande fond måste anses vara att befrämja själva tillkomsten

av nyanläggningar och icke den fortsatta finansieringen av redan fullbordade

företag.

På sätt anfördes i nästlidet års stats vårproposition, synes utvecklingen

av denna statens utlåningsrörelse på senare tid alltmer hava avvikit från

det ursprungliga ändamålet, och anledning saknas ej till det antagandet,

att huvudsyftet med låneansökningama mången gång är att å staten överflytta

den ekonomiska risken för företag, som av enskilda långivare icke

längre anses kreditvärdiga. Såsom jag redan föregående år framhöll, synes

en återgång till att tillgodose fondens ursprungliga och huvudsakliga ändamål

böra ske. Med hänsyn härtill och då såvitt känt några mera kapitalkrävande

nyanläggningar av ifrågavarande slag icke förväntas under den

närmaste tiden ifrågakomma till bidrag ur fonden, lärer någon höjning av

det för innevarande budgetår utgående beloppet, 300,000 kronor, icke kunna

ifrågasättas.»

Under erinran att huvudändamålet med ifrågavarande fond är att befrämja

själva tillkomsten av nyanläggningar och icke den fortsatta finansieringen

av redan fullbordade företag, får utskottet — med hänvisning i övrigt till

vad departementschefen i ärendet anfört — tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.

Utskottet, som framdeles under riksdagen kommer att avgiva utlåtande

om sättet för beredande av täckning för ifrågavarande anslag, får alliså

hemställa,

att riksdagen må såsom kapitalökning för vattenkraftslånefonden

för budgetåret 1928-1929 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

Stockholm den 31 januari 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVABNZELIUS.

,Härvarande: Se under utlåtandet nr 15.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.