Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till hovrätterna samt till bidrag till domsagornas förvaltning jämte i dessa ämnen väckta motioner.

1928-05-22 · 26 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:162, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till hovrätterna samt till bidrag till domsagornas förvaltning jämte i dessa ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

1

Nr 162.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1928 kl. 9 f. m

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln

av statsverkspropositionen gjorda framställningar

angående anslag till hovrätterna samt till bidrag till domsagornas

förvaltning jämte i dessa ämnen väckta motioner.

(3:e avd.)

Iso) Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen Svea, hovrätt.

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—1929 [9-]

har Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln, innefattande anslagen till

justitiedepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 9 av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden nämnda dag) att

dels från och med den 1 juli 1928, med uteslutande av å Svea hovrätts

ordinarie stat uppförda 4 notariebefattningar och 2 expeditionsvaktsbefattningar,

å övergångsstat för hovrätten upptaga 2 notariebefattningar i lönegraden

B 22 och 2 expeditionsvaktsbefattningar i lönegraden B 5;

dels godkänna följande ordinarie stater för Svea hovrätt, att tillämpas

från och med den 1 juli 1928:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 710,700

Yikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 2,500

Arvoden å 3,000 kronor till divisionsordförande, tillika ordförande

å krigshovrättsavdelningen, å 2,500 kronor till

sju övriga divisionsordförande samt å 1,500 kronor till

åtta vice ordförande å division................................................ » 32,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 90,000

Renskrivningskostnad, förslagsanslag ........................................ » 5,000

Summa kronor 840,700

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag........................................................... kronor 21,300;

dels ock höja ordinarie förslagsanslaget till Svea hovrätt från dess nuvarande

belopp, 839,300 kronor, med 22,700 till 862,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 38—40 i åberopade statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 75 hiift. (Nr 162—163.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

Beträffande de under förevarande punkt framlagda förslagen har departementschefen

hänvisat till en å sid. 12—38 i statsrådsprotokollet återgiven

utredning angående hovrätternas löneförhållanden och därmed sammanhängande

spörsmål. Denna utredning har verkställts av utav Kungl. Maj:t

den 26 februari 1926 tillkallade sakkunniga, vilka den 30 oktober 1926

avgivit betänkande, innefattande förslag till ändringar i hovrätternas organisation,

arbetssätt och löneförhållanden m. m. över betänkandet hava yttranden

avgivits av högsta domstolens ledamöter, hovrätterna, statskontoret

och allmänna civilförvaltningens lönenämnd.

På angivna skäl har departementschefen funnit den mera genomgripande

omorganisation av hovrätternas verksamhet, som i sakkunnigförslaget åsyftas,

icke böra för närvarande genomföras utan ansett endast vissa mindre

organisatoriska förändringar höra vidtagas.

Vad angår hovrätternas löneförhållanden har en reglering, därvid befattningshavarnas

löneställning i den omfattning, de sakkunniga föreslagit, skulle

komma under omprövning, synts departementschefen icke böra vid nuvarande

tidpunkt ifrågasättas, detta främst av hänsyn till den förestående

processreformen. Bland de åtgärder till förbättrande av vårt rättegångsväsen,

som kunde förväntas inom jämförelsevis snar framtid komma på

dagordningen, stode frågan om en förändrad domstolsorganisation. Det

syntes böra i betraktande härav antagas, att en för hovrätternas personal

nu genomförd lönereglering ej skulle få lång varaktighet. Dessutom skulle

en dylik lönereglering innefatta ett avsteg från en inom statsförvaltningen

hittills tillämpad regel att, därest inom ett ämbetsverk en förändring av

organisatorisk innebörd av beskaffenhet att kunna inverka på personalförhållandena

inom verket förestode, en lönereglering ej borde genomföras

annorledes än i samband med organisationsförändringen. Av dessa skäl

har departementschefen av lönespörsmålen funnit allenast det mest trängande,

nämligen frågan om viss förbättring av hovrättsrådens löneställning, böra

för närvarande komma under omprövning. En av de mest framträdande

olägenheterna av den nu rådande befordringsgången inom domarkåren vore

obenägenheten hos ordinarie revisionssekreterare och hovrättsråd, vilka

tjänstgjorde utom hovrätterna, att återgå till hovrättstjänst. Därest en

dylik återgång kunde i viss omfattning ernås, skulle otvivelaktigt vidgad

erfarenhet och ökad domarskicklighet tillföras hovrätterna. För att möjliggöra

en utveckling i antydd riktning borde emellertid löneförmånerna för

de i hovrätterna tjänstgörande hovrättsråden så anpassas, att en återgång

till hovrätterna av här åsyftade element inom domarkåren icke medförde

en försämring av de förmåner, som eljest i förevarande fall skulle stå dem

till buds.

Innan departementschefen ingått på sistnämnda fråga, har departementschefen

till behandling upptagit vissa spörsmål av organisatorisk innebörd.

Till prövning har först upptagits frågan om särskild vice ordförande å

division.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

3

Beträffande denna fråga liar departementschefen anfört följande:

»Enligt hovrätternas arbetsordningar tjänstgör å varje hovrättsdivision eu

av ledamöterna såsom ordförande.

Divisionsordförande tillkommer i första hand att tillse, att arbetet å divisionen

bedrives i stadgad ordning och utan onödig tidsutdräkt ävensom att

vederbörande expeditionshavande och andra tjänstemän fullgöra sina skyldigheter,

så vitt divisionen angår. Han tjänstgör å ämbetsrummet samtliga

ordinarie sessionsdagar.

På min hemställan har Kungl. Maj:t den 16 december 1927 beslutat att

till riksdagen avlåta proposition med förslag innefattande sådan ändring av

rättegångsbalkens och utsökningslagens bestämmelser rörande fattande av

beslut om kommunikation av i hovrätt anförda besvär och vissa därmed

likartade åtgärder, att dessa skola kunna meddelas av en ledamot å vederbörande

division. Meningen är, att prövningen huruvida skäl föreligger att

infordra motparts förklaring över anförda besvär skall verkställas av en ledamot

efter av vederbörande fiskal å annan tid än ordinarie sessionstid företagen

anmälan och föredragning i erforderlig omfattning av besvären. Att ordförandena

i första hand böra tagas i anspråk för verkställande av nu berörda

förberedande prövning av besvären, synes självfallet. På sätt i förenämnda

proposition framhållits, lärer emellertid ej kunna undvikas, att detta arbete

bliver jämförelsevis betungande. Enär å andra sidan den principen bör vidmakthållas,

att ordföranden i regel skall tjänstgöra å ämbetsrummet samtliga

ordinarie sessionsdagar, har jag funnit nödigt, att arbetet med verkställandet

av den förberedande prövningen av besvärsmålen delas mellan ordföranden

och den därnäst främste ledamoten å divisionen. Denne ledamot bör därjämte

åligga att vid förfall för ordföranden tjänstgöra såsom ordförande å

divisionen. Med hänsyn till de särskilda uppgifter, han sålunda får sig

ålagda, bör han erhålla ställning av vice ordförande.

Vice ordförande torde böra utses enligt samma grunder som för närvarande

gälla för utseende av ordförande. Han bör sålunda förordnas av Kungl.

Maj:t tillsvidare under högst fem år i sänder efter anmälan av vederbörande

president, som till förordnandet skall föreslå lämplig ordinarie ledamot.»

Vidare har föreslagits indragning av arkivarietjänsten vid Göta hovrätt

samt att nuvarande innehavaren av befattningen måtte överföras å övergångsstat

med bibehållen tjänstgöringsskyldighet.

Indragning av vissa notariebefattningar vid hovrätterna har ävenledes

ifrågasatts, nämligen i Svea hovrätt 4, i Göta hovrätt 2 och i hovrätten

över Skåne och Blekinge 1. För närvarande vore vakanta 2 notariebefattningar

i Svea hovrätt och 1 dylik befattning i hovrätten över Skåne

och Blekinge. De övertaliga notarierna avsåges att tagas i anspråk för

fullgörande av notariegöromålen och följaktligen uppföras å övergångsstat

med tjänstgöringsskyldighet. Med hänsyn till önskvärdheten av att övertaliga

tjänster så snart som möjligt bleve indragna vore avsikten, att de äldre

bland dessa befattningshavare borde i första hand placeras å övergångsstat.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

I stället för de till indragning föreslagna notarietjänsterna skulle anställas

motsvarande antal kanslibiträden eller sålunda i Svea hovrätt 4, i Göta hovrätt

2 och i hovrätten över Skåne och Blekinge 1. Dessa tjänster skulle emellertid

icke uppföras å ordinarie stat, utan syntes för desamma kunna tagas i

anspråk extra ordinarie personal. Av biträdena skulle omedelbart förordnas

allenast det antal, som överstege antalet vid vederbörande hovrätt å

övergångsstat uppförda notarier; återstående antalet biträden skulle anställas

allenast i mån som bland de å övergångsstat uppförda notarierna avgång

från tjänsten ägde rum.

Ytterligare har föreslagits indragning av expeditionsvakttjänster vid

hovrätterna. Härutinnan har departementschefen anfört, bland annat, att

han anslöte sig till de sakkunnigas förslag att, förutom de extra expeditionsvakterna,

i Svea hovrätt 2 expeditionsvakter samt i en var av Göta hovrätt

och hovrätten över Skåne och Blekinge 1 expeditionsvakt indroges. Innehavarna

av ifrågavarande ordinarie tjänster, av vilka icke någon för

närvarande vore vakant, borde i enlighet med vad de sakkunniga hemställt

uppföras å övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet, varvid de äldre syntes

böra i första hand placeras å sådan stat.

Vad angår frågan om förbättrad löneställning för hovrättsråden, innebär

Kungl. Maj:ts förslag höjning av arvodet till divisionsordförande samt

särskilt arvode till vice ordförande å division. I sistberörda avseende har

departementschefen anfört, bland annat, följande:

»Såsom de sakkunniga framhållit, har det visat sig förenat med alltjämt

ökade svårigheter att förmå mera dugande jurister att kvarstanna i hovrätterna.

Och att för hovrätterna utifrån förvärva kvalificerade jurister

med större erfarenhet är numera knappast möjligt. Orsaken är utan tvivel

att finna däri, att hovrättsrådens löneställning så avsevärt understiger den,

som tillkommer innehavare av andra domartjänster. Framför allt har disproportionen

mellan hovrättsrådens och häradshövdingarnas löneförmåner

verkat därhän, att ordinarie revisionssekreterare numera sällan eller aldrig

söker sig tillbaka till hovrätten. Av ekonomiska skäl föredrager en revisionssekreterare

ett häradshövdingämbete.

Det är tydligt, att en dylik utveckling i fråga om rekryteringen av domartjänsterna

i hovrätterna måste, därest den kommer att fortsätta, sätta spår

i form av en försämrad rättskipning vid dessa domstolar. Högsta domstolens

ledamöter hava ock härom uttalat, att, även om en nedgång i hovrätternas

rättskipning ännu ej gjort sig märkbar, det dock vore obestridligt,

att särskilt de allt mer ökade svårigheterna att för hovrätterna bevara

framstående krafter innefattade en allvarlig fara för rättskipningens tillfredsställande

utövande i framtiden. Det synes mig därför ofrånkomligt

att, i syfte att göra hovrättsrådsämbetena mera eftersträvade än vad för

närvarande kan sägas vara fallet, åtgärder vidtagas för att bereda innehavarna

av dessa ämbeten en förbättrad löneställning. En sådan löneförbättring

torde dock ej behöva omfatta samtliga hovrättsrådsämbeten. Dels

tjänstgöra de yngre hovrättsråden i regel ej i hovrätterna — och för rätt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

skipningens upprätthållande på en tillfredsställande nivå synes ej heller vid

bibehållande av hovrätternas nuvarande organisation vara erforderligt att

så sker — dels torde även en ökning av löneförmånerna för vissa av hovrättsråden

å varje division otvivelaktigt vara ägnad att till hovrätterna

draga dugande krafter i ti 11 räc k 1 i g 7 om fa tt ni n g för att rättskipningens befogade

krav skola kunna anses tryggade.

Om eu sålunda åvägabragt förbättring av vissa hovrättsråds löneförmåner

är påkallad med hänsyn till behovet att säkerställa en tillfredsställande

rekrytering av hovrättsrådsämbetena, så är den jämväl ur en annan

synpunkt motiverad.

Såsom jag redan erinrat, har uti särskild proposition till riksdagen framlagts

förslag till sådan ändring av gällande bestämmelser rörande fattande

av beslut om kommunikation av i hovrätt anförda besvär och vissa andra

beslut under rättegången, att dessa frågor skola kunna hänskjutas till prövning

av en ledamot å vederbörande division. Då ordförandens arbetsbörda

skulle bliva alltför betungande, därest han utöver honom nu åliggande

göromål finge sig ålagt att jämväl utföra ifrågavarande förberedande

prövning beträffande samtliga en division tillfallande mål, där dylik prövning

kan ifrågakomma, har föreslagits, att ordföranden och den därnäst

främste ledamoten å divisionen skulle sins emellan dela berörda arbete.

Den senare skulle erhålla ställning av vice ordförande å divisionen. Då

den förberedande prövningen av besvär i och för eventuell kommunikation

skall försiggå å annan tid än ordinarie sessionstid, vållas därav givetvis

en ökad tunga för de två ledamöter å vederbörande division, som få denna

uppgift sig tillagd. Men därjämte måste ifrågavarande omläggning av

arbetssättet leda till, att den ordinarie sessionstid, som vid nu tillämpade

arbetsmetoder åtgår för föredragning andra gången av mål, vilka redan

föredragits en gång i och för beslut om kommunikation, kan disponeras

för föredragning av andra mål. Den föreslagna omläggningen av arbetssättet

lärer sålunda resultera i en ökning av årliga antalet till slutligt

avgörande föredragna mål.

Det synes mig endast skäligt, att ersättning medgives för den ökade arbetsprestation,

som sålunda skulle komma att avkrävas ifrågavarande hovrättsledamöter.

Denna ersättning har synts mig böra utgå i form av arvoden till

ordförandena och vice ordförandena å hovrätternas divisioner. Antalet

arvoden å de ordinarie divisionerna bör sålunda utgöra i Svea hovrätt 8

ordförandearvoden och 8 viceordförandearvoden, i Göta hovrätt 4 ordförandearvoden

och 4 viceordförandearvoden samt i hovrätten över Skåne och

Blekinge, där enligt gällande föreskrifter presidenten i viss utsträckning

tjänstgör såsom divisionsordförande, 1 ordförandearvode och 2 viceordförandearvoden.

Divisionsordförande åtnjuter för närvarande i denna sin egenskap ett

särskilt arvode av 500 kronor för år. Detta arvode har utgått med oförändrat

belopp alltsedan det tillkom vid den år 1909 för hovrätternas befatt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

ningshavare genomförda löneregleringen. Det synes påtagligt, att nämnda

belopp nnmera utgör en alltför ringa ersättning redan för det särskilda

arbete, som enligt gällande arbetsordningar åvilar ordförande. Ett tillfredsställande

arbetsresultat å divisionen beror i hög grad av ordförandens förmåga

att leda divisionens förhandlingar. Statskontoret har ock, under förutsättning

att begynnelselönen för hovrättsråd fastställdes till 12,060 kronor

med tre ålderstillägg å 480 kronor efter respektive 3, 6 och 9 år och att

slutlönen sålunda bleve 13,500 kronor, förordat att till divisionsordförande

utginge ett särskilt arvode, vars belopp enligt statskontorets förmenande

borde bestämmas till 1,000 kronor. Jag har vid övervägande av på arvodesfrågan

inverkande, av mig här ovan angivna omständigheter kommit till

den slutsats, att, vid oförändrad löneställning i övrigt för hovrättsråden,

det till divisionsordförande utgående arvodet skäligen bör höjas till 2,500

kronor. Vid bifall härtill skulle sammanlagda beloppet av divisionsordförande

å dyraste ort tillkommande avlöningsförmåner, frånsett dyrtidstillägg,

komma att uppgå till 14,440 kronor, d. v. s. icke fullt det

belopp, som av statskontoret förordats såsom slutlön jämte ordförandearvode.

I fråga om beloppet av det särskilda arvode, som bör utgå till

vice ordförandena, har jag ansett 1,500 kronor utgöra en lämpligt avvägd

summa. Sammanlagda beloppet av de ordinarie avlöningsförmånerna å

dyraste ort för hovrättsråd, som kommer i åtnjutande av detta arvode, skulle

då bliva 13,440 kronor eller i det närmaste samma belopp, vartill statskontoret

under angiven förutsättning ansett slutlönen för hovrättsråd böra

bestämmas.

För den divisionsordförande i Svea hovrätt, som tillika är ordförande i

krigshovrätten och till vilken nu utgår ett arvode av 1,000 kronor, synes

ordförandearvodet böra fastställas till 3,000 kronor.»

Efter det departementschefen sålunda angivit de ändringar beträffande

hovrätternas organisation och arbetsförhållanden, som han funnit för närvarande

böra vidtagas, har departementschefen övergått till behandling av

de särskilda till hovrätterna utgående anslagen.

Ordinarie förslagsanslaget till Svea hovrätt är i gällande riksstat uppfört

med 839,300 kronor. Den för hovrätten fastställda staten har följande

utseende:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .......................................

Arvoden å 1,000 kronor till divisionsordförande, tillika ord
-

kronor 747,300

» 2,500

förande å krigshovrättsavdelningen, samt å 500 kronor

till sju övriga divisionsordförande ...............................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

Uenskri vningskostnad, förslagsanslag ...............................

»

»

»

4,500

80,000

5,000

Summa förslagsanslag kronor 839,300.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

7

För Svea hovrätts del innebär det ovan framställda förslaget rörande indragning

av vissa tjänster i hovrätterna, såsom nämnts, att 4 ordinarie notariebefattningar

i lönegraden B 22 och 2 ordinarie expeditionsvaktsbefattningar i

lönegraden B 5 skulle indragas samt att de nuvarande innehavarna av 2 av

förstnämnda befattningar och 2 av de senare befattningarna skulle uppföras å

övergångsstat. I enlighet härmed har den i hovrättens stat ingående anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän ansetts böra minskas med ett

belopp, motsvarande de för 4 notariebefattningar och 2 expeditionsvaktsbefattningar

beräknade avlöningar, i avrundat tal, 36,600 kronor, eller alltså från

747,300 kronor till 710,700 kronor, varjämte såsom en särskild anslagspost till

avlöningar å övergångsstat för hovrätten upptagits vad av först angivna

belopp belöper på avlöningar till 2 notarier och 2 expeditionsvakter eller

avrundat, 21,300 kronor.

Vidare skulle vid bifall till förslaget om höjning av arvodet till divisionsordförande

samt om särskilt arvode till vice ordförande å division, i stället

för den i ovan intagna stat förekommande anslagsposten å 4,500 kronor, för

ifrågavarande ändamål uppföras en anslagspost å 32,500 kronor, därav 3,000

kronor skulle utgå såsom arvode till divisionsordförande, som tillika är ordförande

å krigshovrättsavdelningen, 2,500 kronor såsom arvode till envar av

sju övriga ordförande samt 1,500 kronor såsom arvode till envar av åtta

vice ordförande å division.

Slutligen skulle i anledning av departementschefens förslag om anställande

av biträden åt notarierna anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,

nu å 80,000 kronor, höjas med vad för sådant ändamål kunde

beräknas åtgå eller 6,000 kronor. Då därjämte ifrågavarande anslagspost

redan nu visat sig alltför knappt tillmätt, har densamma synts böra ökas

med ytterligare 4,000 kronor och följaktligen bestämmas till 90,000 kronor.

I övrigt har icke någon ändring föreslagits i Svea hovrätts stat.

I detta sammanhang, har utskottet till behandling förehaft dels en inom

första kammaren av herr K. Schlyter väckt motion, nr 142, dels ock två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren, nr 189, av herr

T. Julin och den andra inom andra kammaren, nr 327, av herr O. Carlsson

i Stockholm.

I den av herr Schlyter väckta motionen har hemställts

att de av Kungl. Maj:t föreslagna höjningarna i arvodena till hovrätternas

divisionsordförande samt de föreslagna nya arvodena till vice ordförande å

divisionerna icke måtte upptagas i hovrätternas ordinarie avlöningsstat men

måtte såsom en tillfällig löneförbättring beviljas att utgå under budgetåret

1928—1929,

samt att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t ville för nästkommande riksdag framlägga ett nytt förslag i hovrätternas

lönefråga och därvid ägna större beaktande åt de åtgärder, som

kunna genomföras för åstadkommande av en starkare sammansättning av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande Nr 162.

hovrätternas divisioner och ett snabbare avgörande av till hovrätterna fullföljda

mål.

I de båda övriga motionerna har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att ersättning skall utgå till de e. o. expeditionsvakter, därest de icke kunna

beredas liknande anställning i statens tjänst vid frånträdandet av innehavande

befattningar, som i anledning av hovrätternas omorganisation kan komma

att bliva indragna, och att denna ersättning beräknas enligt de grunder,

som allmänna civilförvaltningens lönenämnd förordade i sitt yttrande till

socialdepartementet den 18 mars 1926 angående övergångsstat för riksförsäkringsanstalten.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Utslottets

yttrande.

Av skäl, som i statsrådsprotokollet angivits, delar utskottet departementschefens

uppfattning därom, att den omorganisation av hovrätternas verksamhet,

som i förenämnda betänkande åsyftas, icke bör för närvarande genomföras.

Vad särskilt hovrätternas löneförhållanden beträffar, anser utskottet

i likhet med departementschefen, att med hänsyn främst till den förestående

processreformen en lönereglering vid nuvarande tidpunkt icke bör ifrågakomma.

Löneregleringsfrågan synes utskottet böra upptagas till definitiv

prövning först i samband med en eventuell organisationsförändring. Härav

följer, att utskottet icke kunnat biträda herr Sehlyters ovanberörda motion,

i vad densamma avser skrivelse till Kungl. Maj:t angående nytt förslag i

hovrätternas lönefråga.

I sammanhang med behandlingen av frågorna om anslag till hovrätterna

har departementschefen, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, till

prövning upptagit spörsmålet om utseende av särskilt vice ordförande å

division.

I anledning härav får utskottet erinra, att, sedan Kungl. Maj:t i proposition

nr 3 till innevarande års riksdag, i syfte att ernå ökat arbetsresultat

i hovrätterna, framlagt förslag till ändringar i rättegångsbalken och utsökningslagen,

vilka skulle möjliggöra en förenkling av sättet för fattandet av

vissa förberedande beslut vid prövningen av besvärsmål, sagda förslag numera

med viss jämkning godtagits av riksdagen. I berörda proposition uttalade

departementschefen, att den föreslagna anordningen måste, därest den

skulle fylla den uppgift, som åsyftats, bliva jämförelsevis betungande för

ordföranden å vederbörande hovrättsdivision och att det vid sådant förhållande

bleve nödvändigt, att verkställandet av den tilltänkta förberedande

prövningen av besvärsmålen delades mellan ordföranden och den därnäst

främste ledamoten å divisionen. Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag

skulle sagde ledamot, som det skulle åvila att vid förfall för ordföranden

tjänstgöra som ordförande å divisionen, tilldelas ställning av vice

ordförande. Häremot har utskottet icke haft något att invända.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande, Nr 162.

9

Såsom ovan nämnts, har Kungl. Maj:t vidare föreslagit indragning

av dels arkivarietjänsten i Göta hovrätt dels ock av visst antal notariebefattningar

och expeditionsvalcttjänster i hovrätterna.

Detta förslag har ej heller föranlett till erinran från utskottets sida.

Motionsvis har beträffande förslaget i denna del hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att ersättning skulle utgå till de till indragning föreslagna

e. o. expeditionsvakterna vid Svea hovrätt, därest de icke kunde beredas liknande

anställning i statens tjänst vid frånträdandet av innehavande befattningar

och att denna ersättning måste beräknas enligt de grunder, som av

allmänna civilförvaltningens lönenämnd förordats i sitt yttrande till socialdepartementet

den 18 mars 1926 angående övergångsstat för riksförsäkringsanstalten.

Med anledning härav får utskottet, som ingalunda vill förneka,

att i detta liksom i andra likartade fall billighetsskäl tala för att någon avskedsersättning

beredes, erinra, att, då vid 1927 års riksdag förslag om personalindragningar

vid riksräkenskapsverket i proposition nr 176 förelädes

riksdagen, föredragande departementschefen anförde beträffande då ifrågasatt

ersättning till viss hos sagda ämbetsverk anställd personal, att det med hänsyn

till spörsmålets vittgående konsekvenser för statsverket vore ofrånkomligt,

att frågan om dylik ersättning bleve föremål för omprövning i hela

dess vidd, innan ståndpunkt toges i avseende å en viss grupp befattningshavare.

Då härför krävdes en ingående utredning, som då icke medhunnits,

måste spörsmålet undanskjutas. Enligt vad utskottet inhämtat, har verkställandet

av denna utredning uppdragits åt 1926 års besparingssakkunniga,

vilka emellertid ännu icke varit i tillfälle att avgiva förslag i ämnet. Med

hänsyn härtill och då utskottet förutsätter, att, så vitt möjligt är, plats

beredes befattningshavarna ifråga annorstädes inom statsförvaltningen, har

utskottet funnit sig böra avstyrka motionärernas ifrågavarande förslag.

Om, såsom ovan nämnts, en lönereglering för hovrätterna nu icke ansetts

böra genomföras, har Kungl. Maj:t emellertid på anförda skäl föreslagit en

arvodesförhöjning för divisionsordförandena med 2,000 kronor om året eller

från 500 kronor till 2,500 kronor samt att särskilt arvode å 1,500 kronor

om året måtte beviljas vice ordförande å division. För den divisionsordförande

i Svea hovrätt, som tillika är ordförande i krigshovrätten, och till

vilken nu utgår ett arvode av 1,000 kronor, har ordförandearvodet ansetts

böra fastställas till 3,000 kronor.

Såsom stöd härför har departementschefen i första rummet framhållit, att

det syntes honom ofrånkomligt, att, i syfte att göra hovrättsrådsämbetena

mera eftersträvansvärda än vad för närvarande kunde sägas vara fallet,

åtgärder vidtoges för att bereda innehavarna av dessa ämbeten en förbättrad

löneställning. Löneförbättringen skulle dock ej omfatta samtliga hovrättsrådsämbeten

utan endast, såsom nämnts, divisionsordförandena och vice

ordförandena.

Innan den avsedda regleringen av lantdomarnas löner kommit till stånd

och över huvud taget innan meningarna rörande processreformen blivit

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

mera stadgade, anser sig utskottet emellertid för sin del icke kunna förorda,

att en förbättring i löneförmånerna, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit,

nu genomföres. Enligt utskottets mening måste man vid bestämmandet

av löneförmånerna inom en viss gren av statslig verksamhet icke enbart

bedöma frågan med hänsyn till förhållandena inom denna, utan måste

hänsyn jämväl tagas till de löner, staten består sina funktionärer inom

andra verksamhetsområden. Utskottet vill ock framhålla, att en förbättring

av löneförmånerna i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag måste anses

verka prejudicerande på en kommande lönereglering för hovrätterna.

Om utskottet av nu angivna skäl alltså funnit sig icke böra tillstyrka

departementschefens ifrågavarande förslag, har utskottet emellertid ansett

skäligt, att divisionsordförandena och vice ordförandena med hänsyn till

den ökade arbetskvantitet, förenämnda omläggning av arbetssättet inom

hovrättsdivisionerna antages medföra för dessa, beredas någon ersättning

för den ökade arbetsprestation, som sålunda kommer att åligga ifrågavarande

hovrättsledamöter. Tills vidare och intill dess erfarenhet vunnits

rörande omfattningen av detta merarbete, har utskottet ansett sig böra förorda,

att ersättningen, vilken synes utskottet böra utgå i form av arvode,

bestämmes till 1,000 kronor för divisionsordförande och till 500 kronor för

vice ordförande. De nu för divisionsordförandena fastställda särskilda arvodena

skulle sålunda höjas till 1,500 kronor. Till divisionsordförande i Svea

hovrätt, som tillika är ordförande å krigshovrättsavdelningen, bör nu utgående

arvode höjas till 2,000 kronor. Genom den föreslagna åtgärden har

utskottet därjämte velat öppna vidgade möjligheter för Kungl. Maj:t att för

ovanberörda uppdrag förvärva de i varje särskilt fall mest skickade.

Vid bifall till utskottets förslag kan det av Kungl. Maj:t äskade anslaget

till Svea hovrätt nedsättas med 16,000 kronor till 846,000 kronor.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet, som i övrigt

icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, under nu förevarande

punkt alltså hemställa,

I) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts

förslag och med avslag å herr Schlyters ovanberörda

motion, 1:142, i vad densamma avser arvodena till divisionsordförande

och vice ordförande i hovrätterna,

a) från och med den 1 juli 1928, med uteslutande

av å Svea hovrätts ordinarie stat uppförda 4 notariebefattningar

och 2 expeditionsvaktsbefattningar, å övergångsstat

för hovrätten upptaga 2 notariebefattningar i

lönegraden B 22 och 2 expeditionsvaktsbefattningar i

lönegraden B 5;

b) godkänna följande ordinarie stater för Svea hovrätt,

att tillämpas från och med den 1 juli 1928:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

11

A. Ordinarie avliiningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ........................................ kronor 710,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ... » 2,500

Arvoden å 2,000 kronor till divisionsordförande,

tillika ordförande å krigshovrättsavdelningen,

å 1,500 kronor

till sju övriga divisionsordförande samt

å 500 kronor till åtta vice ordförande

å division .............................................. » 16,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m....................... » 90,000

Renskrivningskostnad, förslagsanslag »__5 000

Summa kronor 824,700

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag........................ kronor 21,300;

samt

c) höja ordinarie förslagsanslaget till Svea hovrätt

från dess nuvarande belopp, 839,300 kronor, med 6,700

kronor till 846,000 kronor.

II) att herr Schlyters ovanberörda motion 1:142, i

vad densamma avser skrivelse till Kungl. Maj:t angående

nytt förslag i hovrätternas lönefråga, icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

samt

III) att herrar Julins och Carlssons i Stockholm omförmälda

motioner 1:189 och II: 327 icke må av riksdagen

bifallas.

2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anställande av följande Extra arbetsextra

arbetskrafter i Svea hovrätt, nämligen en extra ledamot och en förste kraf^rtät^ea

amanuens, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag å 13,176 [io.]

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 40 i statsrådsprotokollet.

Med anledning därav, att en vid Svea hovrätt bildad avdelning tjänstgör

såsom krigshovrätt, har sedan åtskilliga år tillbaka av riksdagen beviljats

särskilda anslag för extra arbetskrafter vid Svea hovrätt. Å innevarande

budgetårs riksstat är för ändamålet anvisat ett anslag å 15,384 kronor.

Ur detta anslag bestridas avlöningar till en extra ledamot med 8,580 kronor,

till en förste amanuens med 4,596 kronor och till en extra expeditionsvakt

med 2,208 kronor.

Även för budgetåret 1928—1929 erfordras medel till avlöningar åt en

extra ledamot och en förste amanuens.

Vad däremot beträffar det för närvarande utgående beloppet till avlöning

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

åt en extra expeditionsvakt har detsamma, i händelse förslaget om indragning

av vissa ordinarie expeditionsvaktsbefattningar i Svea hovrätt skulle

vinna bifall, ansetts icke vidare bliva behövligt.

Det för instundande budgetår erforderliga anslagsbeloppet har alltså beräknats

till (8,580+4,596 =) 13,176 kronor.

utskottets Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och under

yttrande, hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för anställande av följande extra

arbetskrafter i Svea hovrätt, nämligen en extra ledamot

och en förste amanuens, för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra anslag å 13,176 kronor.

Göta hovrätt. 3:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 11) att

[ll-l dels från och med den 1 juli 1928, med uteslutande av å Göta hovrätts

ordinarie stat uppförda 1 arkivariebefattning i lönegraden B 22, 2 notariebefattningar

i lönegraden B 22 och 1 expeditionsvaktsbefattning i lönegraden

B 5, å övergångsstat för hovrätten upptaga samma befattningar;

dels godkänna följande ordinarie stater för Göta hovrätt, att tillämpas

från och med den 1 juli 1928:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 342,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................... » 1,700

Arvoden å 2,500 kronor till fyra divisionsordförande samt

å 1,500 kronor till fyra vice ordförande å division.......... » 16,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ........ » 40,000

Renskrivningskostnad, förslagsanslag .................................... » 2,000

Summa kronor 402,400

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag........................................................... kronor 23,600;

dels ock höja ordinarie förslagsanslaget till Göta hovrätt från dess nuvarande

belopp, 412,000 kronor, med 14,000 kronor till 426,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes ä sid. 40 — 42 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till Göta hovrätt har i riksstaten för innevarande

budgetår upptagits med 412,000 kronor, motsvarande slutsumman

av följande för hovrätten fastställda stat:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........ kronor 366,300

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... » 1,700

Arvoden å 500 kronor till fyra divisionsordförande ........ » 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..... » 40,000

Renskrivningskostnad, förslagsanslag...................... » 2,000

Summa förslagsanslag kronor 412,000.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

13

Enligt departementschefens förslag skulle, såsom nämnts, av de ordinarie

befattningarna vid Göta hovrätt indragas arkivariebefattningen, 2 notariebefattningar

och 1 expeditionsvaktsbefattning och skulle nuvarande innehavarna

av dessa befattningar, vilka i gällande tjänsteförteckning äro upptagna

de tre förstnämnda i lönegraden B 22 och expeditionsvaktsbefattningen

i lönegraden B 5, uppföras å övergångsstat. Med föranledande härav har

från den i hovrättens stat ingående avlöningsposten avlöningar till ordinarie

tjänstemän, nu å 366,300 kronor, utbrutits och till övergångsstat för hovrätten

överförts de för ifrågavarande befattningar beräknade beloppen eller

tillhopa, i avrundat tal, 23,600 kronor. Anslagsposten till avlöningar till

ordinarie tjänstemän skulle alltså efter utbrytningen komma att uppgå till

342,700 kronor.

Av förslaget om höjning av arvodet till divisionsordförande samt om särskilt

arvode till vice ordförande å division skulle påkallas den ändring i

hovrättens stat att, i stället för det däri upptagna beloppet till arvoden åt

divisionsordförandena, skulle uppföras en anslagspost å 16,000 kronor för

bestridande av arvoden å 2,500 kronor till envar av fyra divisionsordförande

samt å 1,500 kronor till envar av fyra vice ordförande å division.

Övriga poster i staten hava föreslagits utgå med samma belopp som för

närvarande.

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 1 anfört får utskottet

hemställa,

Utskottets

yttrande.

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förförslag

och med avslag å herr Schlyters motion 1:142,

i vad densamma avser arvoden till divisionsordförande

och vice ordförande i hovrätterna,

a) från och med den 1 juli 1928, med uteslutande

av å Göta hovrätts ordinarie stat uppförda 1 arkivariebefattning

i lönegraden B 22, 2 notariebefattningar i

lönegraden B 22 och 1 expeditionsvaktsbefattning i lönegraden

B 5, å övergångsstat för hovrätten upptaga samma

befattningar;

b) godkänna följande ordinarie stater för Göta hovrätt,

att tillämpas från och med den 1 juli 1928:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ....................................... kronor 342,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .. . » 1,700

Arvoden å 1,500 kronor till fyra divisionsordförande

samt å 500 kronor

till fyra vice ordförande å division »

8,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

Avlöningar till icke-ordinarie befattnings
-

havare m. m......................................... kronor 40,000

Renskrivningskostnad, förslagsanslag .... » 2,000

Summa kronor 394,400

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag .................... kronor 23,600;

samt

c) höja ordinäre förslagsanslaget till Göta hovrätt från

dess nuvarande belopp, 412,000 kronor, med 6,000 kronor

till 418,000 kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att dels från och

med den 1 juli 1928, med uteslutande av å hovrättens över Skåne och

Blekinge ordinarie stat uppförda 1 notariebefattning och 1 expeditionsvaktsbefattning,

å övergångsstat för hovrätten upptaga 1 expeditionsvaktshefattning

i lönegraden B 5;

dels godkänna följande ordinarie stater för hovrätten över Skåne och

Blekinge, att tillämpas från och med den 1 juli 1928:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 184,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag, ....................................... » 1,000

Arvoden å 2,500 kronor till en divionsordförande samt å

1,500 kronor till två vice ordförande å division................ » 5,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 23,000

Renskrivningskostnad, förslagsanslag ........................................ » 1,500

Summa kronor 215,700.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag................................................................ kronor 2,800;

dels oek höja ordinarie förslagsanslaget till hovrätten över Skåne och

Blekinge från dess nuvarande belopp, 217,700 kronor, med 800 kronor till

218,500 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 42 och 43 i statsrådsprotokollet.

Ordinarie förslagsanslaget till hovrätten över Skåne och Blekinge har

i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppförts med 217,700 kronor. Hovrättens

nu gällande ordinarie stat är av följande utseende:

Hovrätten

över Skåne

och Blekinqe.

[12.]

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...............................

Arvode å 500 kronor till en divisionsordförande...........

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

Renskrivningskostnad, förslagsanslag................................

.. kronor 194,700

» 1,000

» 500

» 20,000

» 1,500

Summa förslagsanslag kronor 217,700.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

15

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle, såsom omförmälts, av de ordinarie

befattningarna vid hovrätten över Skåne och Blekinge indragas 1

notariebefattning i lönegraden B 22, vilken befattning för närvarande är

vakant, ävensom 1 expeditionsvaktsbefattning i lönegraden B 5, därvid

innehavaren av sistnämnda befattning skulle överföras å övergångsstat.

Med anledning härav har den i staten för hovrätten upptagna posten till

avlöningar till ordinarie tjänstemän ansetts böra minskas med det för avlönande

av sagda befattningar beräknade belopp, i runt tal 10,000 kronor,

eller alltså till 184,700 kronor. I stället har såsom en särskild anslagspost

till avlöningar å övergångsstat för hovrätten uppförts ett belopp motsvarande

vad som kunde beräknas åtgå till avlönande av förenämnda expeditionsvakt

eller i avjämnat tal 2,800 kronor.

Vad angår övriga anslagsposter i den för hovrätten gällande staten, har

ändring föreslagits beträffande posten å 500 kronor till arvode åt en divisionsordförande

samt posten å 20,000 kronor till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m. Därest, på sätt föreslagits, nämnda arvode

komme att höjas till 2,500 kronor samt vice ordförande å vardera av hovrättens

båda divisioner vidare tillerkändes ett arvode av 1,500 kronor, borde

den förra posten bestämmas till 5,500 kronor. Ifrågavarande post å 20,000

kronor har för tillgodoseende av behovet av biträde åt den kvarstående

notarien föreslagits att höjas till 23,000 kronor.

Imder åberopande av vad utskottet under punkt 1 anfört, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Schlyters motion, 1:142, i

vad densamma avser arvoden till divisionsordförande

och vice ordförande,

a) från och med den 1 juli 1928, med uteslutande

av å hovrättens över Skåne och Blekinge ordinarie stat

uppförda 1 notariebefattning och 1 expeditionsvaktsbefattning,

å övergångsstat för hovrätten upptaga 1 expeditionsvaktsbefattning

i lönegraden B 5;

b) godkänna följande ordinarie stater för hovrätten

över Skåne och Blekinge, att tillämpas från och med

den 1 juli 1928:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ....... kronor 184,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 1,000

Arvoden å 1,500 kronor till en divisionsordförande

samt å 500 kronor till

två vice ordförande å division............ » 2,500

Utskottets

yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

Tillfällig förstärkning

av

hovrätternas

arbetskrafter.

[13.]

Avlöningar till icke-ordinarie befatt
-

ningshavare m. m................................. kronor 23,000

Renskrivningskostnad, förslagsanslag .... » 1,500

Summa kronor 212,700

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag............................ kronor 2,800;

samt

c) minska ordinarie förslagsanslaget till hovrätten

över Skåne och Blekinge från dess nuvarande belopp,

217,700 kronor, med 2,200 kronor till 215,500 kronor.

5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att för tillfällig förstärkning

av hovrätternas arbetskrafter för budgetåret 1928-—1929 anvisa ett

extra anslag å 157,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 43—47 i statsrådsprotokollet.

I hovrätterna finnas följande antal ordinarie divisioner, nämligen i Svea

hovrätt åtta, i Göta hovrätt fyra och i hovrätten över Skåne och Blekinge två.

Den särskilt under kristiden exceptionellt stegrade tillströmningen av mål

till hovrätterna har förorsakat uppkomsten därstädes av betydande balanser,

särskilt av vademål. För balansernas avarbetande hava samtliga hovrätter

måst under senare åren förstärkas med extra arbetskrafter.

För närvarande äro sålunda inrättade i Svea hovrätt två extra divisioner

och i Göta hovrätt en dylik division, varjämte i hovrätten över Skåne och

Blekinge tjänstgör en extra ledamot. Till bestridande av kostnaderna för

den hovrätterna sålunda tillförda tillfälliga förstärkningen är i innevarande

budgetårs riksstat uppfört ett extra anslag å 157,000 kronor.

Efter att ha åberopat vissa tabeller till belysande av antalet i de olika

hovrätterna under senare år avgjorda mål samt balansernas storlek vid

olika årsskiften har departementschefen anfört, bland annat, följande.

»För egen del finner jag den i ärendet förebragta utredningen giva vid

handen, att en förstärkning av hovrätternas arbetskrafter fortfarande är av

behovet påkallad. I fråga om Svea hovrätt torde, med hänsyn till den alltjämt

vid denna hovrätt bestående jämförelsevis stora balansen å vädjade

mål, någon minskning av de för närvarande för balansens avarbetande därstädes

anställda särskilda arbetskrafterna icke kunna ifrågakomma. Även

vad angår hovrätten över Skåne och Blekinge synes försiktigheten bjuda,

att under nästkommande budgetår medel anslås till samma arbetsförstärkning

som för närvarande. Vad Göta hovrätt beträffar torde i anseende till

den ökade balansen behov av en extra division föreligga åtminstone under

tiden intill den 1 januari 1929. Huruvida efter nämnda tidpunkt eu reducering

av förstärkningen vid denna hovrätt blir möjlig, låter sig för när
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

17

varande icke med säkerhet bedöma. I betraktande härav och då det i varje

fall är angeläget, att normala förhållanden på området inträda så snart

som möjligt, anser jag mig böra tillstyrka, att anslag till den nuvarande

förstärkningen i denna hovrätt beräknas oförändrat jämväl under nästa

budgetår. Givetvis komma emellertid även i fortsättningen tillgängliga

medel att av Kungl. Maj:t disponeras endast i den utsträckning, sådant med

hänsyn till företagna undersökningar rörande de inkomna målens antal och

arbetsbalansens omfattning prövas erforderligt.

En förstärkning av hovrätterna med tillfälliga arbetskrafter enligt nu

angivna grunder kan i likhet med vad för innevarande budgetperiod är

fallet — under förutsättning att hovrätternas ordinarie anslag till icke-ordinarie

befattningshavare, liksom nu, i avsevärd utsträckning anlitas för ändamålet

— beräknas komma att under budgetåret 1928—29 kräva följande extra

kostnader:

för Svea hovrätt ........................................................................ kronor 103,700

» Göta » ........................................................................ » 40,500

» hovrätten över Skåne och Blekinge ................................ » 12,800

Summa kronor 157,000.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr K. J. Ekman väckt motion, nr 56, vari hemställts, att

riksdagen ville för tillfällig förstärkning av hovrätternas arbetskrafter för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag å 160,500 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

I likhet med departementschefen har utskottet ansett den i ärendet förebragta

utredningen ådagalägga, att en förstärkning av hovrätternas arbetskrafter

alltjämt är av behovet påkallad. Med hänsyn till vikten av att

målen skyndsamt avgöras och under uttalande av förväntan, att de före.

fintliga balanserna snarast nedbringas, får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts

förslag.

Vad däremot angår det i motionen 1: 56 framförda yrkandet, vilket innebär,

att samma arvode, som föreslagits för ordförande och vice ordförande

å de ordinarie divisionerna vid hovrätterna, skulle tillerkännas ordförande

och vice ordförande å Göta hovrätts extra division, har utskottet, under

hänvisning tillika till vad utskottet under punkt 1 anfört, funnit sig icke

kunna biträda detsamma.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herr K. J. Ekmans

ovanberörda motion, 1: 56, för tillfällig förstärkning av

hovrätternas arbetskrafter för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra anslag å 157,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 75 häft. (Nr 162—163.)

Utskottets

yttrande.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

Bidrag till

domsagornas

förvaltning.

[15.]

6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15)

dels att till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas

förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som finnas

upptagna i gällande domsagostadga jämte övriga i ämnet meddelade bestämmelser

med de ändringar, som kunna föranledas av vissa av departementschefen

i detta ärende väckta förslag, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra förslagsanslag å 550,000 kronor;

de/s ock att medgiva,

att i Södra Roslags domsaga må fortfarande såsom chef för den därstädes

inrättade avdelningen för behandling av inskrivningsärenden, utfärdande av

gravationsbevis m. m. för tiden intill den 1 juli 1931 tillsättas en biträdande

domare med rätt att uppbära ej mindre av statsmedel ett arvode för år räknat

av 7,500 kronor jämte rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 års tjänstgöring,

i vilken må inräknas mera sammanhängande förordnande å domartjänst,

än även 40 procent av inflytande lösen för i domsagan utfärdade gravationsbevis;

att till den biträdande domaren skall, enligt de grunder, som gälla för

tjänsteman i verk, som icke blivit i avlöningshänseende nyreglerat, utgå dyrtidstillägg

å en antagen inkomst av 9,100 kronor eller, där den biträdande

domaren äger uppbära ålderstillägg, å en antagen inkomst av 9,700 kronor;

att i samma domsaga må under angivna tid anställas, utöver de notarier,

som enligt gällande bestämmelser må där antagas, ytterligare en förste och

en andre notarie för tjänstgöring å avdelningen för inskrivningsärenden; samt

att den ersättning utom dyrtidstillägg, som statsverket har att bestrida

för nämnda tjänstemäns avlönande, må utgå av det under andra huvudtiteln

uppförda förslagsanslaget till bidrag till domsagornas förvaltning.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 49—56 i statsrådsprotokollet.

Efter framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen från och med år 1919

i form av extra förslagsanslag beviljat medel till bestridande av vissa bidrag

till kostnaderna för domsagornas förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse

med särskilda riksdagen delgivna grunder. För innevarande

budgetår utgår anslaget med 500,000 kronor, som disponeras enligt en av

Kungl. Maj:t den 12 juni 1925 utfärdad stadga (nr 166) med vissa föreskrifter

angående domsagornas förvaltning, den så kallade domsagostadgan,

i vissa avseenden ändrad och kompletterad genom kungörelser den 4 juni

1926 (nr 187 och 188) och den 20 maj 1927 (nr 157).

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen först

behandlat två frågor, som kunna inverka på anslagets storlek, nämligen

dels en omläggning av avlöningsförhållandena för assessor i hovrätt vid

tjänstgöring i domsaga och dels spörsmålet om bibehållande jämväl efter den

30 juni 1928 av den s. k. inskrivningsavdelningen vid Södra Roslags domsaga.

Vad den förstnämnda frågan angår har departementschefen erinrat, att

statsmakterna under senare tid ansett sig böra vidtaga anordningar i syfte

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

19

att åvägabringa eu viss växelverkan med avseende på tjänstgöringen vid

underdomstolarna ocli tjänstgöringen i hovrätt. Detta syfte hade tillgodosetts

genom åtskilliga i domsagostadgan upptagna bestämmelser. Sålunda föreskreves

i stadgans 24 §, att den, som icke tjänstgjort såsom ledamot eller

liskal i hovrätt eller under 6 månader uppehållit befattning såsom ledamot

i rådhusrätt med viss angiven sammansättning, icke finge, innan han fullgjort

sådan tjänstgöring som nyss nämnts, förordnas att hålla flere än 3 allmänna

tingssammanträden, såvida annan vikarie ej funnes att tillgå; denna föreskrift,

som enligt stadgans 49 § intill 1927 års utgång icke skulle utgöra hinder

för meddelande av förordnande att hålla högst 5 allmänna sammanträden,

gällde numera utan inskränkning. Enligt stadgans 9 § finge till biträdande

domare endast förordnas den, som uppehållit befattning såsom ledamot

eller fiskal i hovrätt. I 26 § första stycket stadgades vidare, att den,

som efter förordnande förvaltat häradshövdingämbete 3 år, ej finge, innan

han tjänstgjort såsom ledamot eller fiskal i hovrätt under sammanlagt 1 år

eller såsom revisionssekreterare, erhålla ytterligare förordnande att uppehålla

häradshövdingämbete. Efter sålunda i hovrätt eller justitierevisionen fullgjord

tjänstgöring hade — intill ikraftträdandet av kungörelsen den 4 juni

1926, nr 187, varigenom domsagostadgans bestämmelser om vice häradshövdingar

upphävdes — utnämning till vice häradshövding vanligen ägt rum.

Härför hade enligt 14 § i stadgan erfordrats att hava hållit allmänna tingssammanträden

med sammanlagt 20 rättegångsdagar samt att hava tjänstgjort

såsom ledamot eller fiskal i hovrätt under sammanlagt 1 år eller såsom

revisionssekreterare.

En ytterligare utsträckning av principen om växelverkan mellan den icke

ordinarie rättsbildade personalens tjänstgöring vid underrätt och i hovrätt

hade tillkommit genom förenämnda kungörelse den 4 juni 1926 (nr 188)

angående assessors i hovrätt tjänstgöring vid underdomstol å landet. Uti

denna kungörelse stadgades i 1 §, att assessor i hovrätt, som förordnats efter

ingången av juli månad 1926, skulle efter dem, som tidigare förordnats till

vice häradshövdingar, äga företräde framför andra till erhållande av förordnande

att förvalta häradshövdingämbete dels under den hovrätt, vid

vilken han vore anställd, när häradshövdingämbete vore obesatt eller häradshövding

åtnjöte långvarig tjänstledighet, dels ock under samtliga hovrätter,

när häradshövding för en tid av minst 3 år framåt vore förordnad till

vattenrättsdomare. I 2 § av kungörelsen förordnades, att assessor, varom

nyss sagts, skulle vara skyldig att, i den utsträckning hovrätten bestämde,

den i tjänsten yngre framför den äldre, mottaga förordnande att förvalta

häradshövdingämbete eller att tjänstgöra såsom biträdande domare, såvida

han ej med Kungl. Maj:ts eller hovrättens tillstånd fullgjorde annat uppdrag

eller ock under annan hovrätt förvaltade häradshövdingämbete. Det syntes

i detta sammanhang böra nämnas, att förordnande att vara assessor i hovrätt

enligt gällande arbetsordningar för hovrätterna medförde företrädesrätt,

assessorerna emellan i tur efter deras förordnanden, till tjänstgöring såsom

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande Nr 162.

ledamot i vederbörande hovrätt, i den mån ledigheter inom hovrätten förefunnes.

Rörande assessor tillkommande avlöningsförmåner vid förordnande att

förvalta häradshövdingämbete stadgades i nyssnämnda kungörelses 3 §, att,

därest ej ersättning för förordnandet utginge enligt de i 34 § första stycket

domsagostadgan föreskrivna grunder eller assessorn tjänstgjorde såsom biträdande

domare, den förordnade ägde uppbära vikariatsarvode efter 3,000 kronor

om året samt tilläggsarvode efter 4,500 kronor om året, vilket tilläggsarvode,

därest 5 år förflutit från hans förordnande till assessor, kunde höjas till

5.000 kronor. Av statsmedel bestredes dels vikariatsarvode för tid, då assessor

vore förordnad till vikarie under semester för häradshövding, och dels

tilläggsarvode. Assessor, som förordnats till biträdande domare, ägde enligt

6 § i kungörelsen av statsmedel uppbära, utöver för biträdande domare i

allmänhet stadgat årligt arvode å 4,000 kronor, tilläggsarvode å 2,500 kronor

eller, därest han vore förordnad i någon av vissa nordligt belägna domsagor,

3.000 kronor om året. Ersättningen till assessor vid förordnande att förvalta

häradshövdingämbete utginge alltså i regel med lägst 7,500 kronor och

högst 8,000 kronor om året samt vid förordnande såsom biträdande domare

med lägst 6,500 kronor och högst 7,000 kronor om året. Härtill komme

dyrtidstillägg enligt för oreglerade verk gällande grunder.

De nu återgivna avlöningsbestämmelserna kunde icke anses vara lämpligt

avvägda. Vid tjänstgöring i hovrätt åtnjöte assessor avlöning lägst enligt

26:e löneklassen i civila avlöningsreglementet, d. v. s. i Svea hovrätt med

8,580 kronor för år, i Göta hovrätt med 7,860 kronor för år och i hovrätten

över Skåne och Blekinge med 8,100 kronor för år. Hade vederbörande under

sammanlagt 1 7-2 år tjänstgjort såsom adjungerad ledamot, ägde han uppbära

lön efter 28:e löneklassen eller i Svea hovrätt med 9,540 kronor samt i de

två andra hovrätterna med respektive 8,820 och 9,060 kronor, för år räknat.

Å dessa belopp utginge dyrtidstillägg enligt de för reglerade verk gällande

grunder. Härav framginge, att i Svea hovrätt tjänstgörande assessor, därest

han förordnades till vikarie för häradshövding eller att uppehålla befattning

såsom biträdande domare, i regel bleve i avlöningshänseende sämre ställd än

under sin tjänstgöring i hovrätten. Enahanda vore förhållandet vid de två

andra hovrätterna, när vederbörande förordnades att uppehålla befattning

såsom biträdande domare och i vissa fall även vid förordnande såsom vikarie

för häradshövding.

Departementschefen har framhållit, att den omständigheten, att sålunda i

allmänhet en försämring i ekonomiskt hänseende inträdde, då en hovrättsassessor

förordnades att tjänstgöra i domsaga, icke kunde vara med billighet

överensstämmande och vore jämväl ägnat att motverka åstadkommandet

av en önskvärd växelverkan mellan över- och underrätter. Det riktiga syntes

vara, att vederbörande för avsett fall icke bleve i avlöningshänseende sämre

ställd än han varit i den befattning han på stadigvarande sätt uppehållit

i hovrätt.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

21

Vidare har departementschefen yttrat:

»Den nu föreliggande frågan har ock uppmärksammats av de sakkunniga

som, enligt vad jag förut omförmält, den 30 oktober 1926 avgivit betänkande

angående ändringar i hovrätternas organisation m. m. De sakkunniga

förklara sig anse, att i förevarande avseende borde uppställas som ett

önskemål, att ett enhetligt lönesystem åvägabragtes, vilket syntes vara en

nödvändig förutsättning för att den alternerande tjänstgöringen i hovrätt

och vid underdomstol skulle få avsedd verkan. Beträffande de avlöningar,

som borde gälla, då befattningshavare i hovrätt förordnats att tjänstgöra

såsom vikarie för häradshövding eller att uppehålla befattning såsom biträdande

domare, uttala de sakkunniga bland annat, att under sådan

tjänstgöring borde utgå avlöning enligt den löneklass, efter vilken vederbörande

under sin tjänstgöring i hovrätt senast åtnjutit stadigvarande lön,

samt därjämte — med hänsyn till de särskilda kostnader, som tjänstgöring

å annan ort än den, där hovrätten vore stationerad, komme att medföra —

utöver nämnda avlöning ett tilläggsarvode av 480 kronor för år räknat.

Mot vad sålunda föreslagits finner jag intet vara att i princip erinra. I

enlighet härmed torde i fråga om assessor i hovrätt, som förordnas att

tjänstgöra såsom vikarie för häradshövding eller såsom biträdande domare,

böra, i stället för vad nu gäller, meddelas bestämmelser av sådan innebörd,

att den förordnade, såvida ej ersättning för förordnandet skall utgå enligt

de i 34 § första stycket domsagostadgan angivna grunder, kommer att åtnjuta

samma löneförmåner, som tillkommit honom i hovrätten. Därjämte

synes tillfälle böra beredas att, därest ifrågavarande tjänstgöring är förlagd

å annan ort än hovrättens stationeringsort och förhållandena i övrigt därtill

giva anledning, efter hovrättens beprövande tillerkänna den förordnade ersättning

för de extra kostnader, sådan tjänstgöring medför, med ett belopp

av högst 480 kronor för år. Berörda avlöningsförmåner torde, i likhet

med vad som för närvarande är föreskrivet, böra bestridas helt av statsmedel,

då assessor är förordnad såsom biträdande domare eller såsom vikarie under

semester för häradshövding, varemot i andra fall än nu nämnts av avlöningsförmånerna

ett belopp för år räknat av 3,000 kronor bör bestridas av häradshövdingens

avlöningsmedel och återstoden av statsmedel. I samband med

nu föreslagna anordnings genomförande torde emellertid tillika, särskilt med

hänsyn till de betydande kostnader som genom förordnande av assessor såsom

biträdande domare skulle tillskyndas statsverket, böra föreskrivas, att

dylikt förordnande endast må meddelas undantagsvis, då annan lämplig

vikarie ej finnes att tillgå.»

Beträffande frågan om bibehållandet av inskrivningsavdelningen i Södra

Roslags domsaga har departementschefen efter verkställd utredning uttalat,

att det, med hänsyn till omfattningen av de i domsagan förekommande

göromålen, vore ställt utom tvivel, att behov av en dylik avdelning alltjämt

vore för handen. Den gynnsamma erfarenhet om avdelningens verksam
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

het, som under den förflutna tiden vunnits, skulle visserligen i och för sig

kunna motivera, att nu till prövning upptoges frågan, huruvida avdelningen

borde ombildas till en permanent institution och inskrivningsdomaren

beredas ordinarie anställning. Under framhållande att spörsmålet om reglering

av häradshövdingarnas löneförmåner icke ansetts böra för närvarande

upptagas till prövning har emellertid departementschefen funnit, att med

frågan om ett definitivt organiserande av inskrivningsavdelningen vid Södra

Roslags domsaga borde tillsvidare anstå. Den provisoriska förlängning av

avdelningens verksamhet, som nu borde beslutas, syntes lämpligen, på sätt

i ärendet hemställts, böra bestämmas till tre år och sålunda omfatta tiden

från och med den 1 juli 1928 till och med den 30 juni 1931. Beträffande

de till inskrivningsdomaren utgående avlöningsförmånerna och den för närvarande

gällande ordningen, att å inskrivningsavdelningen vore anställda en

förste notarie och en andre notarie, syntes någon förändring icke böra vidtagas.

Vidkommande storleken av ifrågavarande anslag under nästkommande

budgetår har departementschefen ansett, att det icke torde kunna undgås att

något öka det nu utgående beloppet, vilket visat sig otillräckligt. Härom

har departementschefen anfört, hland annat, följande:

»Efter att från och med år 1922 hava utgjort 440,000 kronor, höjdes anslaget

för budgetåret 1924/25 till 500,000 kronor, vilket belopp sedermera årligen anvisats.

Trots höjningen och ehuru åtgärder vidtagits till minskande av anslagets

belastning genom indragning av andre notariebefattningar i vissa domsagor,

har anslaget emellertid sedermera överskridits med, i runda tal, 65,000

kronor under budgetåret 1924/25, 58,000 kronor under budgetåret 1925/26 och

65,000 kronor under budgetåret 1926/27. Även för innevarande budgetår torde

anslaget komma att visa sig otillräckligt. Huvudsakliga anledningen härtill

torde ligga i den ökade tillgång till juridiskt bildade biträden, villiga att

tjänstgöra å domsagokanslierna, som de senare åren haft att uppvisa och

varigenom möjliggjorts anställande av erforderligt antal dylika biträden

samt uttagande i full utsträckning av häradshövdingarna tillkommande rätt

till ledighet. Till överskridandet synes jämväl hava bidragit den omständigheten,

att i följd av domsagoregleringar och införande av ökat antal tingssammanträden,

förordnande av biträdande domare visat sig erforderligt i

en del domsagor, där så tidigare icke varit fallet. Då någon ändring i nu

berörda förhållanden icke lärer vara att för den närmaste framtiden emotse,

utan fastmera någon — ehuru, åtminstone till en början, obetydlig —

ökning i anslagets belastning kan komma att inträda till följd av den föreslagna

omläggningen av hovrättsassessorernas avlöningsförhållanden vid

tjänstgöring på landet, torde anslaget böra höjas, och synes mig denna

höjning tillsvidare lämpligen kunna bestämmas till 50,000 kronor.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr K. Schlyter väckt motion, nr 141, däri hemställts, att

riksdagen ville i sin motivering till förevarande anslags beviljande uttala,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

23

att assessor icke skall vara pliktig mottaga förordnande som biträdande domare,

och att, om sådant förordnande ändock meddelas assessor, något tillläggsarvode

utöver bitriidande domares i domsagostadgan fastställda lön icke

må utgå;

att riksdagen i samband med beviljandet av anslaget till domsagornas

förvaltning ville hemställa, att Kungl. Maj:t måtte gå i författning om att

punkt 5 i 2 § av domsagostadgan, såvitt angår beviljandet av fri rättegång

eller förordnandet av rättegångsbiträden måtte upphävas;

att riksdagen måtte förklara hinder för Kungl. Maj:t från riksdagens sida

icke möta att, därest Kungl. Maj:t skulle finna de av styrelsen för föreningen

Sveriges häradshövdingar i dess i motionen omförmälda skrivelser

den 30 november 1927 och den 14 januari 1928 framförda önskemål förtjänta

av beaktande, meddela de bestämmelser i ämnet, som därav föranledas;

samt

att riksdagen ville i samband med ifrågavarande anslags beviljande hos

Kungl. Maj:t hemställa om utredning, huruvida icke i några av de största

domsagorna borde inrättas ordinarie inskrivningsdomarebefattningar.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Vad först angår det av departementschefen till behandling upptagna spörsmålet

om en omläggning av avlöningsförhållandena för assessor i hovrätt

vid tjänstgöring i domsaga, har utskottet med hänsyn till de skäl, som till

stöd för förslaget härutinnan anförts, ansett sig icke böra motsätta sig förslaget

i fråga. Utskottet vill emellertid, särskilt med hänsyn till de kostnader,

som genom förordnande av assessor såsom biträdande domare skulle tillskyndas

statsverket, betona vikten av att dylikt förordnande endast må meddelas

undantagsvis, då annan lämplig vikarie ej finnes att tillgå. Emellertid

har utskottet inhämtat, att 1926 års ändringar i domsagostadgan kunna

komma att i lönehänseende innebära en viss hårdhet beträffande ett mindre

antal domaraspiranter, vilka redan före nämnda författningsändringars genomförande

definitivt ägnat sig åt lantdomarbanan och vilka jämväl under

långvarig hovrättstjänstgöring prövats vara skickade till befordran som

domare. Ehuru utskottet ingalunda vill förorda något eftergivande av de

garantier för en god domarrekrytering, som avsetts med nämnda ändringar

i domsagostadgan och den därmed sammanhängande kungörelsen den 4 juni

1926 angående assessors i hovrätt tjänstgöring vid underdomstol å landet,

synas dock billighetsskäl tala för att nyss omförmälda aspiranter, vilka jämlikt

26 § andra stycket domsagostadgan kunna av Kungl. Maj:t efter prövning

i varje särskilt fall berättigas att utan förordnande som assessorer mottaga

fortsatta förordnanden såsom vikarie för häradshövding eller såsom biträdande

domare, därvid jämväl berättigas att komma i åtnjutande av vice

häradshövdings löneförmåner. Utskottet, som finner sig böra tillstyrka, att

Utskottets

yttrande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

såsom en lämplig övergångsanordning viss dispensrätt lämnas, varigenom

de strängare kompetenskraven för förordnande till assessorer lättare kunna

upprätthållas, vill emellertid framhålla angelägenheten av att dispensrätten

icke kommer i tillämpning i vidare mån än som föranledes av de av

utskottet ovan påpekade omständigheterna''.

Beträffande härefter frågan om bibehållandet av inskrivningsavdelningen

i Södra Roslags domsaga har utskottet av den i ärendet lämnade utredningen

rörande årliga antalet i domsagan slutligt handlagda mål samt ärenden angående

lagfart och inteckning blivit övertygat om, att behov av en dylik

avdelning alltjämt är för handen. Utskottet får sålunda förorda, att avdelningens

verksamhet provisoriskt förlänges, och anser utskottet i likhet med

departementschefen, att tiden härför bestämmes till tre år eller sålunda från

och med den 1 juli 1928 till och med den 30 juni 1931. I fråga om de till

inskrivningsdomaren utgående avlöningsförmånerna och den för närvarande

gällande ordningen, att å inskrivningsavdelningen äro anställda en förste

notarie och en andre notarie, anser ock utskottet lika med departementschefen,

att fog för förändring härutinnan icke föreligger.

Storleken av det av Kungl. Maj:t under förevarande punkt äskade anslaget

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Såsom nämnts, har i motionen 1:141 hemställts, att riksdagen med beviljande

av förevarande anslag ville hemställa, att Kungl. Maj:t måtte gå

i författning om att punkt 5 i 2 § av domsagostadgan såvitt angår beviljandet

av fri rättegång eller förordnandet av rättegångsbiträden måtte

upphävas.

Enligt vad av statsrådsprotokollet (punkt 19, sid. 62) framgår, har inom

justitiedepartementet utredning igångsatts för att utröna, huruvida icke

statsverkets kostnader med anledning av lagen om fri rättegång skulle

kunna genom ändrade grunder för åtnjutande av fri rättegång eller eljest

nedbringas. Då det torde kunna förutsättas, att motionärens synpunkter

vinna beaktande vid ifrågavarande utredning, har någon särskild framställning

i ämnet icke synts utskottet erforderlig.

Vidare har i sagda motion hemställts, att riksdagen måtte förklara hinder

för Kungl. Maj:t från riksdagens sida icke möta att, därest Kungl. Maj:t

skulle finna de av styrelsen för föreningen Sveriges häradshövdingar i dess

skrivelser den 30 november 1927 och den 14 januari 1928 framförda önskemål

förtjänta av beaktande, meddela de bestämmelser i ämnet, som därav

föranledas.

De spörsmål, som i berörda skrivelser behandlats, äro nu föremål för

Kungl. Maj:ts prövning, och finner sig utskottet vid sådant förhållande icke

för närvarande böra göra något uttalande i frågan.

Vad slutligen angår det i meromnämnda motion framförda yrkandet om

utredning, huruvida icke i några av de största domsagorna borde inrättas

ordinarie inskrivningsdomarebefattningar, har utskottet ansett denna fråga

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

25

böra upptagas till prövning i samband med en eventuell processreform, och

torde Kungl. Maj:t ej underlåta att, därest inrättandet av dylika befattningar

skulle befinnas motiverat, för riksdagen framlägga förslag i

ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

I:o) att riksdagen må

a) till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för

domsagornas förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som finnas upptagna i gällande

domsagostadga jämte övriga i ämnet meddelade bestämmelser

med de ändringar, som kunna föranledas av vissa

av departementschefen i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

den 4 januari 1928 i detta ärende

väckta förslag, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra förslagsanslag å 550,000 kronor;

b) medgiva,

att i Södra Roslags domsaga må fortfarande såsom

chef för den därstädes inrättade avdelningen för behandling

av inskrivningsärenden, utfärdande av gravationsbevis

m. m. för tiden intill den 1 juli 1931 tillsättas

en biträdande domare med rätt att uppbära ej mindre

av statsmedel ett arvode för år räknat av 7,500 kronor

jämte rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 års

tjänstgöring, i vilken må inräknas mera sammanhängande

förordnande å domartjänst, än även 40 procent av inflytande

lösen för i domsagan utfärdade gravationsbevis;

att till den biträdande domaren skall, enligt de grunder,

som gälla för tjänsteman i verk, som icke blivit i avlöningshänseende

nyreglerat, utgå dyrtidstillägg å en antagen

inkomst av 9,100 kronor eller, där den biträdande

domaren äger uppbära ålderstillägg, å en antagen inkomst

av 9,700 kronor;

att i samma domsaga må under angivna tid anställas,

utöver de notarier, som enligt gällande bestämmelser må

där antagas, ytterligare en förste och en andre notarie för

tjänstgöring å avdelningen för inskrivningsärenden; samt

att den ersättning utom dyrtidstillägg, som statsverket

har att bestrida för nämnda tjänstemäns avlönande, må

utgå av det under andra huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till bidrag till domsagornas förvaltning;

samt

II:o) att herr Schlyters ovanberörda motion, 1:141,

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 75 häft. (Nr 162—163 ) 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

må, i vad den ej kan anses besvarad genom vad utskottet

ovan anfört, icke föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 22 maj 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Olof Olsson, J. L.

Widell, O. Bergqvist, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. G. Walles, C. 4. Carlsson i Gävle,

E. A. Hallin, J. B. Johansson i Fredrikslund, P. A. Bergström och K. A. IV. Björck.

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Håstock, K. V. Bgdén, C. R. Jansson i

Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å-son Törnkvist i Karlskrona,

S. Persson i Fritorp, E. G. E. Eriksson i Stockholm, C. Lindskog, J. Olofsson i

Digernäs, O. E. F. Jårte och C. /t. Anderson i Storegården.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.