Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till hovrätterna samt till bidrag till domsagornas förvaltning jämte i dessa ämnen väckta motioner.
1928-05-22 · 26 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 25 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1928:162, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till hovrätterna samt till bidrag till domsagornas förvaltning jämte i dessa ämnen väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
1
Nr 162.
Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1928 kl. 9 f. m
Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln
av statsverkspropositionen gjorda framställningar
angående anslag till hovrätterna samt till bidrag till domsagornas
förvaltning jämte i dessa ämnen väckta motioner.
(3:e avd.)
Iso) Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen Svea, hovrätt.
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—1929 [9-]
har Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln, innefattande anslagen till
justitiedepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 9 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden nämnda dag) att
dels från och med den 1 juli 1928, med uteslutande av å Svea hovrätts
ordinarie stat uppförda 4 notariebefattningar och 2 expeditionsvaktsbefattningar,
å övergångsstat för hovrätten upptaga 2 notariebefattningar i lönegraden
B 22 och 2 expeditionsvaktsbefattningar i lönegraden B 5;
dels godkänna följande ordinarie stater för Svea hovrätt, att tillämpas
från och med den 1 juli 1928:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 710,700
Yikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 2,500
Arvoden å 3,000 kronor till divisionsordförande, tillika ordförande
å krigshovrättsavdelningen, å 2,500 kronor till
sju övriga divisionsordförande samt å 1,500 kronor till
åtta vice ordförande å division................................................ » 32,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 90,000
Renskrivningskostnad, förslagsanslag ........................................ » 5,000
Summa kronor 840,700
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag........................................................... kronor 21,300;
dels ock höja ordinarie förslagsanslaget till Svea hovrätt från dess nuvarande
belopp, 839,300 kronor, med 22,700 till 862,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 38—40 i åberopade statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 75 hiift. (Nr 162—163.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
Beträffande de under förevarande punkt framlagda förslagen har departementschefen
hänvisat till en å sid. 12—38 i statsrådsprotokollet återgiven
utredning angående hovrätternas löneförhållanden och därmed sammanhängande
spörsmål. Denna utredning har verkställts av utav Kungl. Maj:t
den 26 februari 1926 tillkallade sakkunniga, vilka den 30 oktober 1926
avgivit betänkande, innefattande förslag till ändringar i hovrätternas organisation,
arbetssätt och löneförhållanden m. m. över betänkandet hava yttranden
avgivits av högsta domstolens ledamöter, hovrätterna, statskontoret
och allmänna civilförvaltningens lönenämnd.
På angivna skäl har departementschefen funnit den mera genomgripande
omorganisation av hovrätternas verksamhet, som i sakkunnigförslaget åsyftas,
icke böra för närvarande genomföras utan ansett endast vissa mindre
organisatoriska förändringar höra vidtagas.
Vad angår hovrätternas löneförhållanden har en reglering, därvid befattningshavarnas
löneställning i den omfattning, de sakkunniga föreslagit, skulle
komma under omprövning, synts departementschefen icke böra vid nuvarande
tidpunkt ifrågasättas, detta främst av hänsyn till den förestående
processreformen. Bland de åtgärder till förbättrande av vårt rättegångsväsen,
som kunde förväntas inom jämförelsevis snar framtid komma på
dagordningen, stode frågan om en förändrad domstolsorganisation. Det
syntes böra i betraktande härav antagas, att en för hovrätternas personal
nu genomförd lönereglering ej skulle få lång varaktighet. Dessutom skulle
en dylik lönereglering innefatta ett avsteg från en inom statsförvaltningen
hittills tillämpad regel att, därest inom ett ämbetsverk en förändring av
organisatorisk innebörd av beskaffenhet att kunna inverka på personalförhållandena
inom verket förestode, en lönereglering ej borde genomföras
annorledes än i samband med organisationsförändringen. Av dessa skäl
har departementschefen av lönespörsmålen funnit allenast det mest trängande,
nämligen frågan om viss förbättring av hovrättsrådens löneställning, böra
för närvarande komma under omprövning. En av de mest framträdande
olägenheterna av den nu rådande befordringsgången inom domarkåren vore
obenägenheten hos ordinarie revisionssekreterare och hovrättsråd, vilka
tjänstgjorde utom hovrätterna, att återgå till hovrättstjänst. Därest en
dylik återgång kunde i viss omfattning ernås, skulle otvivelaktigt vidgad
erfarenhet och ökad domarskicklighet tillföras hovrätterna. För att möjliggöra
en utveckling i antydd riktning borde emellertid löneförmånerna för
de i hovrätterna tjänstgörande hovrättsråden så anpassas, att en återgång
till hovrätterna av här åsyftade element inom domarkåren icke medförde
en försämring av de förmåner, som eljest i förevarande fall skulle stå dem
till buds.
Innan departementschefen ingått på sistnämnda fråga, har departementschefen
till behandling upptagit vissa spörsmål av organisatorisk innebörd.
Till prövning har först upptagits frågan om särskild vice ordförande å
division.
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
3
Beträffande denna fråga liar departementschefen anfört följande:
»Enligt hovrätternas arbetsordningar tjänstgör å varje hovrättsdivision eu
av ledamöterna såsom ordförande.
Divisionsordförande tillkommer i första hand att tillse, att arbetet å divisionen
bedrives i stadgad ordning och utan onödig tidsutdräkt ävensom att
vederbörande expeditionshavande och andra tjänstemän fullgöra sina skyldigheter,
så vitt divisionen angår. Han tjänstgör å ämbetsrummet samtliga
ordinarie sessionsdagar.
På min hemställan har Kungl. Maj:t den 16 december 1927 beslutat att
till riksdagen avlåta proposition med förslag innefattande sådan ändring av
rättegångsbalkens och utsökningslagens bestämmelser rörande fattande av
beslut om kommunikation av i hovrätt anförda besvär och vissa därmed
likartade åtgärder, att dessa skola kunna meddelas av en ledamot å vederbörande
division. Meningen är, att prövningen huruvida skäl föreligger att
infordra motparts förklaring över anförda besvär skall verkställas av en ledamot
efter av vederbörande fiskal å annan tid än ordinarie sessionstid företagen
anmälan och föredragning i erforderlig omfattning av besvären. Att ordförandena
i första hand böra tagas i anspråk för verkställande av nu berörda
förberedande prövning av besvären, synes självfallet. På sätt i förenämnda
proposition framhållits, lärer emellertid ej kunna undvikas, att detta arbete
bliver jämförelsevis betungande. Enär å andra sidan den principen bör vidmakthållas,
att ordföranden i regel skall tjänstgöra å ämbetsrummet samtliga
ordinarie sessionsdagar, har jag funnit nödigt, att arbetet med verkställandet
av den förberedande prövningen av besvärsmålen delas mellan ordföranden
och den därnäst främste ledamoten å divisionen. Denne ledamot bör därjämte
åligga att vid förfall för ordföranden tjänstgöra såsom ordförande å
divisionen. Med hänsyn till de särskilda uppgifter, han sålunda får sig
ålagda, bör han erhålla ställning av vice ordförande.
Vice ordförande torde böra utses enligt samma grunder som för närvarande
gälla för utseende av ordförande. Han bör sålunda förordnas av Kungl.
Maj:t tillsvidare under högst fem år i sänder efter anmälan av vederbörande
president, som till förordnandet skall föreslå lämplig ordinarie ledamot.»
Vidare har föreslagits indragning av arkivarietjänsten vid Göta hovrätt
samt att nuvarande innehavaren av befattningen måtte överföras å övergångsstat
med bibehållen tjänstgöringsskyldighet.
Indragning av vissa notariebefattningar vid hovrätterna har ävenledes
ifrågasatts, nämligen i Svea hovrätt 4, i Göta hovrätt 2 och i hovrätten
över Skåne och Blekinge 1. För närvarande vore vakanta 2 notariebefattningar
i Svea hovrätt och 1 dylik befattning i hovrätten över Skåne
och Blekinge. De övertaliga notarierna avsåges att tagas i anspråk för
fullgörande av notariegöromålen och följaktligen uppföras å övergångsstat
med tjänstgöringsskyldighet. Med hänsyn till önskvärdheten av att övertaliga
tjänster så snart som möjligt bleve indragna vore avsikten, att de äldre
bland dessa befattningshavare borde i första hand placeras å övergångsstat.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
I stället för de till indragning föreslagna notarietjänsterna skulle anställas
motsvarande antal kanslibiträden eller sålunda i Svea hovrätt 4, i Göta hovrätt
2 och i hovrätten över Skåne och Blekinge 1. Dessa tjänster skulle emellertid
icke uppföras å ordinarie stat, utan syntes för desamma kunna tagas i
anspråk extra ordinarie personal. Av biträdena skulle omedelbart förordnas
allenast det antal, som överstege antalet vid vederbörande hovrätt å
övergångsstat uppförda notarier; återstående antalet biträden skulle anställas
allenast i mån som bland de å övergångsstat uppförda notarierna avgång
från tjänsten ägde rum.
Ytterligare har föreslagits indragning av expeditionsvakttjänster vid
hovrätterna. Härutinnan har departementschefen anfört, bland annat, att
han anslöte sig till de sakkunnigas förslag att, förutom de extra expeditionsvakterna,
i Svea hovrätt 2 expeditionsvakter samt i en var av Göta hovrätt
och hovrätten över Skåne och Blekinge 1 expeditionsvakt indroges. Innehavarna
av ifrågavarande ordinarie tjänster, av vilka icke någon för
närvarande vore vakant, borde i enlighet med vad de sakkunniga hemställt
uppföras å övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet, varvid de äldre syntes
böra i första hand placeras å sådan stat.
Vad angår frågan om förbättrad löneställning för hovrättsråden, innebär
Kungl. Maj:ts förslag höjning av arvodet till divisionsordförande samt
särskilt arvode till vice ordförande å division. I sistberörda avseende har
departementschefen anfört, bland annat, följande:
»Såsom de sakkunniga framhållit, har det visat sig förenat med alltjämt
ökade svårigheter att förmå mera dugande jurister att kvarstanna i hovrätterna.
Och att för hovrätterna utifrån förvärva kvalificerade jurister
med större erfarenhet är numera knappast möjligt. Orsaken är utan tvivel
att finna däri, att hovrättsrådens löneställning så avsevärt understiger den,
som tillkommer innehavare av andra domartjänster. Framför allt har disproportionen
mellan hovrättsrådens och häradshövdingarnas löneförmåner
verkat därhän, att ordinarie revisionssekreterare numera sällan eller aldrig
söker sig tillbaka till hovrätten. Av ekonomiska skäl föredrager en revisionssekreterare
ett häradshövdingämbete.
Det är tydligt, att en dylik utveckling i fråga om rekryteringen av domartjänsterna
i hovrätterna måste, därest den kommer att fortsätta, sätta spår
i form av en försämrad rättskipning vid dessa domstolar. Högsta domstolens
ledamöter hava ock härom uttalat, att, även om en nedgång i hovrätternas
rättskipning ännu ej gjort sig märkbar, det dock vore obestridligt,
att särskilt de allt mer ökade svårigheterna att för hovrätterna bevara
framstående krafter innefattade en allvarlig fara för rättskipningens tillfredsställande
utövande i framtiden. Det synes mig därför ofrånkomligt
att, i syfte att göra hovrättsrådsämbetena mera eftersträvade än vad för
närvarande kan sägas vara fallet, åtgärder vidtagas för att bereda innehavarna
av dessa ämbeten en förbättrad löneställning. En sådan löneförbättring
torde dock ej behöva omfatta samtliga hovrättsrådsämbeten. Dels
tjänstgöra de yngre hovrättsråden i regel ej i hovrätterna — och för rätt
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
skipningens upprätthållande på en tillfredsställande nivå synes ej heller vid
bibehållande av hovrätternas nuvarande organisation vara erforderligt att
så sker — dels torde även en ökning av löneförmånerna för vissa av hovrättsråden
å varje division otvivelaktigt vara ägnad att till hovrätterna
draga dugande krafter i ti 11 räc k 1 i g 7 om fa tt ni n g för att rättskipningens befogade
krav skola kunna anses tryggade.
Om eu sålunda åvägabragt förbättring av vissa hovrättsråds löneförmåner
är påkallad med hänsyn till behovet att säkerställa en tillfredsställande
rekrytering av hovrättsrådsämbetena, så är den jämväl ur en annan
synpunkt motiverad.
Såsom jag redan erinrat, har uti särskild proposition till riksdagen framlagts
förslag till sådan ändring av gällande bestämmelser rörande fattande
av beslut om kommunikation av i hovrätt anförda besvär och vissa andra
beslut under rättegången, att dessa frågor skola kunna hänskjutas till prövning
av en ledamot å vederbörande division. Då ordförandens arbetsbörda
skulle bliva alltför betungande, därest han utöver honom nu åliggande
göromål finge sig ålagt att jämväl utföra ifrågavarande förberedande
prövning beträffande samtliga en division tillfallande mål, där dylik prövning
kan ifrågakomma, har föreslagits, att ordföranden och den därnäst
främste ledamoten å divisionen skulle sins emellan dela berörda arbete.
Den senare skulle erhålla ställning av vice ordförande å divisionen. Då
den förberedande prövningen av besvär i och för eventuell kommunikation
skall försiggå å annan tid än ordinarie sessionstid, vållas därav givetvis
en ökad tunga för de två ledamöter å vederbörande division, som få denna
uppgift sig tillagd. Men därjämte måste ifrågavarande omläggning av
arbetssättet leda till, att den ordinarie sessionstid, som vid nu tillämpade
arbetsmetoder åtgår för föredragning andra gången av mål, vilka redan
föredragits en gång i och för beslut om kommunikation, kan disponeras
för föredragning av andra mål. Den föreslagna omläggningen av arbetssättet
lärer sålunda resultera i en ökning av årliga antalet till slutligt
avgörande föredragna mål.
Det synes mig endast skäligt, att ersättning medgives för den ökade arbetsprestation,
som sålunda skulle komma att avkrävas ifrågavarande hovrättsledamöter.
Denna ersättning har synts mig böra utgå i form av arvoden till
ordförandena och vice ordförandena å hovrätternas divisioner. Antalet
arvoden å de ordinarie divisionerna bör sålunda utgöra i Svea hovrätt 8
ordförandearvoden och 8 viceordförandearvoden, i Göta hovrätt 4 ordförandearvoden
och 4 viceordförandearvoden samt i hovrätten över Skåne och
Blekinge, där enligt gällande föreskrifter presidenten i viss utsträckning
tjänstgör såsom divisionsordförande, 1 ordförandearvode och 2 viceordförandearvoden.
Divisionsordförande åtnjuter för närvarande i denna sin egenskap ett
särskilt arvode av 500 kronor för år. Detta arvode har utgått med oförändrat
belopp alltsedan det tillkom vid den år 1909 för hovrätternas befatt
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
ningshavare genomförda löneregleringen. Det synes påtagligt, att nämnda
belopp nnmera utgör en alltför ringa ersättning redan för det särskilda
arbete, som enligt gällande arbetsordningar åvilar ordförande. Ett tillfredsställande
arbetsresultat å divisionen beror i hög grad av ordförandens förmåga
att leda divisionens förhandlingar. Statskontoret har ock, under förutsättning
att begynnelselönen för hovrättsråd fastställdes till 12,060 kronor
med tre ålderstillägg å 480 kronor efter respektive 3, 6 och 9 år och att
slutlönen sålunda bleve 13,500 kronor, förordat att till divisionsordförande
utginge ett särskilt arvode, vars belopp enligt statskontorets förmenande
borde bestämmas till 1,000 kronor. Jag har vid övervägande av på arvodesfrågan
inverkande, av mig här ovan angivna omständigheter kommit till
den slutsats, att, vid oförändrad löneställning i övrigt för hovrättsråden,
det till divisionsordförande utgående arvodet skäligen bör höjas till 2,500
kronor. Vid bifall härtill skulle sammanlagda beloppet av divisionsordförande
å dyraste ort tillkommande avlöningsförmåner, frånsett dyrtidstillägg,
komma att uppgå till 14,440 kronor, d. v. s. icke fullt det
belopp, som av statskontoret förordats såsom slutlön jämte ordförandearvode.
I fråga om beloppet av det särskilda arvode, som bör utgå till
vice ordförandena, har jag ansett 1,500 kronor utgöra en lämpligt avvägd
summa. Sammanlagda beloppet av de ordinarie avlöningsförmånerna å
dyraste ort för hovrättsråd, som kommer i åtnjutande av detta arvode, skulle
då bliva 13,440 kronor eller i det närmaste samma belopp, vartill statskontoret
under angiven förutsättning ansett slutlönen för hovrättsråd böra
bestämmas.
För den divisionsordförande i Svea hovrätt, som tillika är ordförande i
krigshovrätten och till vilken nu utgår ett arvode av 1,000 kronor, synes
ordförandearvodet böra fastställas till 3,000 kronor.»
Efter det departementschefen sålunda angivit de ändringar beträffande
hovrätternas organisation och arbetsförhållanden, som han funnit för närvarande
böra vidtagas, har departementschefen övergått till behandling av
de särskilda till hovrätterna utgående anslagen.
Ordinarie förslagsanslaget till Svea hovrätt är i gällande riksstat uppfört
med 839,300 kronor. Den för hovrätten fastställda staten har följande
utseende:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .......................................
Arvoden å 1,000 kronor till divisionsordförande, tillika ord
-
kronor 747,300
» 2,500
förande å krigshovrättsavdelningen, samt å 500 kronor
till sju övriga divisionsordförande ...............................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
Uenskri vningskostnad, förslagsanslag ...............................
»
»
»
4,500
80,000
5,000
Summa förslagsanslag kronor 839,300.
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
7
För Svea hovrätts del innebär det ovan framställda förslaget rörande indragning
av vissa tjänster i hovrätterna, såsom nämnts, att 4 ordinarie notariebefattningar
i lönegraden B 22 och 2 ordinarie expeditionsvaktsbefattningar i
lönegraden B 5 skulle indragas samt att de nuvarande innehavarna av 2 av
förstnämnda befattningar och 2 av de senare befattningarna skulle uppföras å
övergångsstat. I enlighet härmed har den i hovrättens stat ingående anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän ansetts böra minskas med ett
belopp, motsvarande de för 4 notariebefattningar och 2 expeditionsvaktsbefattningar
beräknade avlöningar, i avrundat tal, 36,600 kronor, eller alltså från
747,300 kronor till 710,700 kronor, varjämte såsom en särskild anslagspost till
avlöningar å övergångsstat för hovrätten upptagits vad av först angivna
belopp belöper på avlöningar till 2 notarier och 2 expeditionsvakter eller
avrundat, 21,300 kronor.
Vidare skulle vid bifall till förslaget om höjning av arvodet till divisionsordförande
samt om särskilt arvode till vice ordförande å division, i stället
för den i ovan intagna stat förekommande anslagsposten å 4,500 kronor, för
ifrågavarande ändamål uppföras en anslagspost å 32,500 kronor, därav 3,000
kronor skulle utgå såsom arvode till divisionsordförande, som tillika är ordförande
å krigshovrättsavdelningen, 2,500 kronor såsom arvode till envar av
sju övriga ordförande samt 1,500 kronor såsom arvode till envar av åtta
vice ordförande å division.
Slutligen skulle i anledning av departementschefens förslag om anställande
av biträden åt notarierna anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,
nu å 80,000 kronor, höjas med vad för sådant ändamål kunde
beräknas åtgå eller 6,000 kronor. Då därjämte ifrågavarande anslagspost
redan nu visat sig alltför knappt tillmätt, har densamma synts böra ökas
med ytterligare 4,000 kronor och följaktligen bestämmas till 90,000 kronor.
I övrigt har icke någon ändring föreslagits i Svea hovrätts stat.
I detta sammanhang, har utskottet till behandling förehaft dels en inom
första kammaren av herr K. Schlyter väckt motion, nr 142, dels ock två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren, nr 189, av herr
T. Julin och den andra inom andra kammaren, nr 327, av herr O. Carlsson
i Stockholm.
I den av herr Schlyter väckta motionen har hemställts
att de av Kungl. Maj:t föreslagna höjningarna i arvodena till hovrätternas
divisionsordförande samt de föreslagna nya arvodena till vice ordförande å
divisionerna icke måtte upptagas i hovrätternas ordinarie avlöningsstat men
måtte såsom en tillfällig löneförbättring beviljas att utgå under budgetåret
1928—1929,
samt att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t ville för nästkommande riksdag framlägga ett nytt förslag i hovrätternas
lönefråga och därvid ägna större beaktande åt de åtgärder, som
kunna genomföras för åstadkommande av en starkare sammansättning av
8 Statsutskottets utlåtande Nr 162.
hovrätternas divisioner och ett snabbare avgörande av till hovrätterna fullföljda
mål.
I de båda övriga motionerna har hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att ersättning skall utgå till de e. o. expeditionsvakter, därest de icke kunna
beredas liknande anställning i statens tjänst vid frånträdandet av innehavande
befattningar, som i anledning av hovrätternas omorganisation kan komma
att bliva indragna, och att denna ersättning beräknas enligt de grunder,
som allmänna civilförvaltningens lönenämnd förordade i sitt yttrande till
socialdepartementet den 18 mars 1926 angående övergångsstat för riksförsäkringsanstalten.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna.
Utslottets
yttrande.
Av skäl, som i statsrådsprotokollet angivits, delar utskottet departementschefens
uppfattning därom, att den omorganisation av hovrätternas verksamhet,
som i förenämnda betänkande åsyftas, icke bör för närvarande genomföras.
Vad särskilt hovrätternas löneförhållanden beträffar, anser utskottet
i likhet med departementschefen, att med hänsyn främst till den förestående
processreformen en lönereglering vid nuvarande tidpunkt icke bör ifrågakomma.
Löneregleringsfrågan synes utskottet böra upptagas till definitiv
prövning först i samband med en eventuell organisationsförändring. Härav
följer, att utskottet icke kunnat biträda herr Sehlyters ovanberörda motion,
i vad densamma avser skrivelse till Kungl. Maj:t angående nytt förslag i
hovrätternas lönefråga.
I sammanhang med behandlingen av frågorna om anslag till hovrätterna
har departementschefen, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, till
prövning upptagit spörsmålet om utseende av särskilt vice ordförande å
division.
I anledning härav får utskottet erinra, att, sedan Kungl. Maj:t i proposition
nr 3 till innevarande års riksdag, i syfte att ernå ökat arbetsresultat
i hovrätterna, framlagt förslag till ändringar i rättegångsbalken och utsökningslagen,
vilka skulle möjliggöra en förenkling av sättet för fattandet av
vissa förberedande beslut vid prövningen av besvärsmål, sagda förslag numera
med viss jämkning godtagits av riksdagen. I berörda proposition uttalade
departementschefen, att den föreslagna anordningen måste, därest den
skulle fylla den uppgift, som åsyftats, bliva jämförelsevis betungande för
ordföranden å vederbörande hovrättsdivision och att det vid sådant förhållande
bleve nödvändigt, att verkställandet av den tilltänkta förberedande
prövningen av besvärsmålen delades mellan ordföranden och den därnäst
främste ledamoten å divisionen. Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag
skulle sagde ledamot, som det skulle åvila att vid förfall för ordföranden
tjänstgöra som ordförande å divisionen, tilldelas ställning av vice
ordförande. Häremot har utskottet icke haft något att invända.
Statsutskottets utlåtande, Nr 162.
9
Såsom ovan nämnts, har Kungl. Maj:t vidare föreslagit indragning
av dels arkivarietjänsten i Göta hovrätt dels ock av visst antal notariebefattningar
och expeditionsvalcttjänster i hovrätterna.
Detta förslag har ej heller föranlett till erinran från utskottets sida.
Motionsvis har beträffande förslaget i denna del hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att ersättning skulle utgå till de till indragning föreslagna
e. o. expeditionsvakterna vid Svea hovrätt, därest de icke kunde beredas liknande
anställning i statens tjänst vid frånträdandet av innehavande befattningar
och att denna ersättning måste beräknas enligt de grunder, som av
allmänna civilförvaltningens lönenämnd förordats i sitt yttrande till socialdepartementet
den 18 mars 1926 angående övergångsstat för riksförsäkringsanstalten.
Med anledning härav får utskottet, som ingalunda vill förneka,
att i detta liksom i andra likartade fall billighetsskäl tala för att någon avskedsersättning
beredes, erinra, att, då vid 1927 års riksdag förslag om personalindragningar
vid riksräkenskapsverket i proposition nr 176 förelädes
riksdagen, föredragande departementschefen anförde beträffande då ifrågasatt
ersättning till viss hos sagda ämbetsverk anställd personal, att det med hänsyn
till spörsmålets vittgående konsekvenser för statsverket vore ofrånkomligt,
att frågan om dylik ersättning bleve föremål för omprövning i hela
dess vidd, innan ståndpunkt toges i avseende å en viss grupp befattningshavare.
Då härför krävdes en ingående utredning, som då icke medhunnits,
måste spörsmålet undanskjutas. Enligt vad utskottet inhämtat, har verkställandet
av denna utredning uppdragits åt 1926 års besparingssakkunniga,
vilka emellertid ännu icke varit i tillfälle att avgiva förslag i ämnet. Med
hänsyn härtill och då utskottet förutsätter, att, så vitt möjligt är, plats
beredes befattningshavarna ifråga annorstädes inom statsförvaltningen, har
utskottet funnit sig böra avstyrka motionärernas ifrågavarande förslag.
Om, såsom ovan nämnts, en lönereglering för hovrätterna nu icke ansetts
böra genomföras, har Kungl. Maj:t emellertid på anförda skäl föreslagit en
arvodesförhöjning för divisionsordförandena med 2,000 kronor om året eller
från 500 kronor till 2,500 kronor samt att särskilt arvode å 1,500 kronor
om året måtte beviljas vice ordförande å division. För den divisionsordförande
i Svea hovrätt, som tillika är ordförande i krigshovrätten, och till
vilken nu utgår ett arvode av 1,000 kronor, har ordförandearvodet ansetts
böra fastställas till 3,000 kronor.
Såsom stöd härför har departementschefen i första rummet framhållit, att
det syntes honom ofrånkomligt, att, i syfte att göra hovrättsrådsämbetena
mera eftersträvansvärda än vad för närvarande kunde sägas vara fallet,
åtgärder vidtoges för att bereda innehavarna av dessa ämbeten en förbättrad
löneställning. Löneförbättringen skulle dock ej omfatta samtliga hovrättsrådsämbeten
utan endast, såsom nämnts, divisionsordförandena och vice
ordförandena.
Innan den avsedda regleringen av lantdomarnas löner kommit till stånd
och över huvud taget innan meningarna rörande processreformen blivit
10
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
mera stadgade, anser sig utskottet emellertid för sin del icke kunna förorda,
att en förbättring i löneförmånerna, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit,
nu genomföres. Enligt utskottets mening måste man vid bestämmandet
av löneförmånerna inom en viss gren av statslig verksamhet icke enbart
bedöma frågan med hänsyn till förhållandena inom denna, utan måste
hänsyn jämväl tagas till de löner, staten består sina funktionärer inom
andra verksamhetsområden. Utskottet vill ock framhålla, att en förbättring
av löneförmånerna i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag måste anses
verka prejudicerande på en kommande lönereglering för hovrätterna.
Om utskottet av nu angivna skäl alltså funnit sig icke böra tillstyrka
departementschefens ifrågavarande förslag, har utskottet emellertid ansett
skäligt, att divisionsordförandena och vice ordförandena med hänsyn till
den ökade arbetskvantitet, förenämnda omläggning av arbetssättet inom
hovrättsdivisionerna antages medföra för dessa, beredas någon ersättning
för den ökade arbetsprestation, som sålunda kommer att åligga ifrågavarande
hovrättsledamöter. Tills vidare och intill dess erfarenhet vunnits
rörande omfattningen av detta merarbete, har utskottet ansett sig böra förorda,
att ersättningen, vilken synes utskottet böra utgå i form av arvode,
bestämmes till 1,000 kronor för divisionsordförande och till 500 kronor för
vice ordförande. De nu för divisionsordförandena fastställda särskilda arvodena
skulle sålunda höjas till 1,500 kronor. Till divisionsordförande i Svea
hovrätt, som tillika är ordförande å krigshovrättsavdelningen, bör nu utgående
arvode höjas till 2,000 kronor. Genom den föreslagna åtgärden har
utskottet därjämte velat öppna vidgade möjligheter för Kungl. Maj:t att för
ovanberörda uppdrag förvärva de i varje särskilt fall mest skickade.
Vid bifall till utskottets förslag kan det av Kungl. Maj:t äskade anslaget
till Svea hovrätt nedsättas med 16,000 kronor till 846,000 kronor.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet, som i övrigt
icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, under nu förevarande
punkt alltså hemställa,
I) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag och med avslag å herr Schlyters ovanberörda
motion, 1:142, i vad densamma avser arvodena till divisionsordförande
och vice ordförande i hovrätterna,
a) från och med den 1 juli 1928, med uteslutande
av å Svea hovrätts ordinarie stat uppförda 4 notariebefattningar
och 2 expeditionsvaktsbefattningar, å övergångsstat
för hovrätten upptaga 2 notariebefattningar i
lönegraden B 22 och 2 expeditionsvaktsbefattningar i
lönegraden B 5;
b) godkänna följande ordinarie stater för Svea hovrätt,
att tillämpas från och med den 1 juli 1928:
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
11
A. Ordinarie avliiningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ........................................ kronor 710,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ... » 2,500
Arvoden å 2,000 kronor till divisionsordförande,
tillika ordförande å krigshovrättsavdelningen,
å 1,500 kronor
till sju övriga divisionsordförande samt
å 500 kronor till åtta vice ordförande
å division .............................................. » 16,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m....................... » 90,000
Renskrivningskostnad, förslagsanslag »__5 000
Summa kronor 824,700
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag........................ kronor 21,300;
samt
c) höja ordinarie förslagsanslaget till Svea hovrätt
från dess nuvarande belopp, 839,300 kronor, med 6,700
kronor till 846,000 kronor.
II) att herr Schlyters ovanberörda motion 1:142, i
vad densamma avser skrivelse till Kungl. Maj:t angående
nytt förslag i hovrätternas lönefråga, icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;
samt
III) att herrar Julins och Carlssons i Stockholm omförmälda
motioner 1:189 och II: 327 icke må av riksdagen
bifallas.
2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anställande av följande Extra arbetsextra
arbetskrafter i Svea hovrätt, nämligen en extra ledamot och en förste kraf^rtät^ea
amanuens, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag å 13,176 [io.]
kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 40 i statsrådsprotokollet.
Med anledning därav, att en vid Svea hovrätt bildad avdelning tjänstgör
såsom krigshovrätt, har sedan åtskilliga år tillbaka av riksdagen beviljats
särskilda anslag för extra arbetskrafter vid Svea hovrätt. Å innevarande
budgetårs riksstat är för ändamålet anvisat ett anslag å 15,384 kronor.
Ur detta anslag bestridas avlöningar till en extra ledamot med 8,580 kronor,
till en förste amanuens med 4,596 kronor och till en extra expeditionsvakt
med 2,208 kronor.
Även för budgetåret 1928—1929 erfordras medel till avlöningar åt en
extra ledamot och en förste amanuens.
Vad däremot beträffar det för närvarande utgående beloppet till avlöning
12
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
åt en extra expeditionsvakt har detsamma, i händelse förslaget om indragning
av vissa ordinarie expeditionsvaktsbefattningar i Svea hovrätt skulle
vinna bifall, ansetts icke vidare bliva behövligt.
Det för instundande budgetår erforderliga anslagsbeloppet har alltså beräknats
till (8,580+4,596 =) 13,176 kronor.
utskottets Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och under
yttrande, hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört får utskottet
hemställa,
att riksdagen må för anställande av följande extra
arbetskrafter i Svea hovrätt, nämligen en extra ledamot
och en förste amanuens, för budgetåret 1928—1929
anvisa ett extra anslag å 13,176 kronor.
Göta hovrätt. 3:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 11) att
[ll-l dels från och med den 1 juli 1928, med uteslutande av å Göta hovrätts
ordinarie stat uppförda 1 arkivariebefattning i lönegraden B 22, 2 notariebefattningar
i lönegraden B 22 och 1 expeditionsvaktsbefattning i lönegraden
B 5, å övergångsstat för hovrätten upptaga samma befattningar;
dels godkänna följande ordinarie stater för Göta hovrätt, att tillämpas
från och med den 1 juli 1928:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 342,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................... » 1,700
Arvoden å 2,500 kronor till fyra divisionsordförande samt
å 1,500 kronor till fyra vice ordförande å division.......... » 16,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ........ » 40,000
Renskrivningskostnad, förslagsanslag .................................... » 2,000
Summa kronor 402,400
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag........................................................... kronor 23,600;
dels ock höja ordinarie förslagsanslaget till Göta hovrätt från dess nuvarande
belopp, 412,000 kronor, med 14,000 kronor till 426,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes ä sid. 40 — 42 i statsrådsprotokollet.
Det ordinarie förslagsanslaget till Göta hovrätt har i riksstaten för innevarande
budgetår upptagits med 412,000 kronor, motsvarande slutsumman
av följande för hovrätten fastställda stat:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........ kronor 366,300
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... » 1,700
Arvoden å 500 kronor till fyra divisionsordförande ........ » 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..... » 40,000
Renskrivningskostnad, förslagsanslag...................... » 2,000
Summa förslagsanslag kronor 412,000.
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
13
Enligt departementschefens förslag skulle, såsom nämnts, av de ordinarie
befattningarna vid Göta hovrätt indragas arkivariebefattningen, 2 notariebefattningar
och 1 expeditionsvaktsbefattning och skulle nuvarande innehavarna
av dessa befattningar, vilka i gällande tjänsteförteckning äro upptagna
de tre förstnämnda i lönegraden B 22 och expeditionsvaktsbefattningen
i lönegraden B 5, uppföras å övergångsstat. Med föranledande härav har
från den i hovrättens stat ingående avlöningsposten avlöningar till ordinarie
tjänstemän, nu å 366,300 kronor, utbrutits och till övergångsstat för hovrätten
överförts de för ifrågavarande befattningar beräknade beloppen eller
tillhopa, i avrundat tal, 23,600 kronor. Anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän skulle alltså efter utbrytningen komma att uppgå till
342,700 kronor.
Av förslaget om höjning av arvodet till divisionsordförande samt om särskilt
arvode till vice ordförande å division skulle påkallas den ändring i
hovrättens stat att, i stället för det däri upptagna beloppet till arvoden åt
divisionsordförandena, skulle uppföras en anslagspost å 16,000 kronor för
bestridande av arvoden å 2,500 kronor till envar av fyra divisionsordförande
samt å 1,500 kronor till envar av fyra vice ordförande å division.
Övriga poster i staten hava föreslagits utgå med samma belopp som för
närvarande.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 1 anfört får utskottet
hemställa,
Utskottets
yttrande.
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förförslag
och med avslag å herr Schlyters motion 1:142,
i vad densamma avser arvoden till divisionsordförande
och vice ordförande i hovrätterna,
a) från och med den 1 juli 1928, med uteslutande
av å Göta hovrätts ordinarie stat uppförda 1 arkivariebefattning
i lönegraden B 22, 2 notariebefattningar i
lönegraden B 22 och 1 expeditionsvaktsbefattning i lönegraden
B 5, å övergångsstat för hovrätten upptaga samma
befattningar;
b) godkänna följande ordinarie stater för Göta hovrätt,
att tillämpas från och med den 1 juli 1928:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ....................................... kronor 342,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .. . » 1,700
Arvoden å 1,500 kronor till fyra divisionsordförande
samt å 500 kronor
till fyra vice ordförande å division »
8,000
14
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
Avlöningar till icke-ordinarie befattnings
-
havare m. m......................................... kronor 40,000
Renskrivningskostnad, förslagsanslag .... » 2,000
Summa kronor 394,400
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag .................... kronor 23,600;
samt
c) höja ordinäre förslagsanslaget till Göta hovrätt från
dess nuvarande belopp, 412,000 kronor, med 6,000 kronor
till 418,000 kronor.
4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att dels från och
med den 1 juli 1928, med uteslutande av å hovrättens över Skåne och
Blekinge ordinarie stat uppförda 1 notariebefattning och 1 expeditionsvaktsbefattning,
å övergångsstat för hovrätten upptaga 1 expeditionsvaktshefattning
i lönegraden B 5;
dels godkänna följande ordinarie stater för hovrätten över Skåne och
Blekinge, att tillämpas från och med den 1 juli 1928:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 184,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag, ....................................... » 1,000
Arvoden å 2,500 kronor till en divionsordförande samt å
1,500 kronor till två vice ordförande å division................ » 5,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 23,000
Renskrivningskostnad, förslagsanslag ........................................ » 1,500
Summa kronor 215,700.
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag................................................................ kronor 2,800;
dels oek höja ordinarie förslagsanslaget till hovrätten över Skåne och
Blekinge från dess nuvarande belopp, 217,700 kronor, med 800 kronor till
218,500 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 42 och 43 i statsrådsprotokollet.
Ordinarie förslagsanslaget till hovrätten över Skåne och Blekinge har
i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppförts med 217,700 kronor. Hovrättens
nu gällande ordinarie stat är av följande utseende:
Hovrätten
över Skåne
och Blekinqe.
[12.]
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...............................
Arvode å 500 kronor till en divisionsordförande...........
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
Renskrivningskostnad, förslagsanslag................................
.. kronor 194,700
» 1,000
» 500
» 20,000
» 1,500
Summa förslagsanslag kronor 217,700.
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
15
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle, såsom omförmälts, av de ordinarie
befattningarna vid hovrätten över Skåne och Blekinge indragas 1
notariebefattning i lönegraden B 22, vilken befattning för närvarande är
vakant, ävensom 1 expeditionsvaktsbefattning i lönegraden B 5, därvid
innehavaren av sistnämnda befattning skulle överföras å övergångsstat.
Med anledning härav har den i staten för hovrätten upptagna posten till
avlöningar till ordinarie tjänstemän ansetts böra minskas med det för avlönande
av sagda befattningar beräknade belopp, i runt tal 10,000 kronor,
eller alltså till 184,700 kronor. I stället har såsom en särskild anslagspost
till avlöningar å övergångsstat för hovrätten uppförts ett belopp motsvarande
vad som kunde beräknas åtgå till avlönande av förenämnda expeditionsvakt
eller i avjämnat tal 2,800 kronor.
Vad angår övriga anslagsposter i den för hovrätten gällande staten, har
ändring föreslagits beträffande posten å 500 kronor till arvode åt en divisionsordförande
samt posten å 20,000 kronor till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m. Därest, på sätt föreslagits, nämnda arvode
komme att höjas till 2,500 kronor samt vice ordförande å vardera av hovrättens
båda divisioner vidare tillerkändes ett arvode av 1,500 kronor, borde
den förra posten bestämmas till 5,500 kronor. Ifrågavarande post å 20,000
kronor har för tillgodoseende av behovet av biträde åt den kvarstående
notarien föreslagits att höjas till 23,000 kronor.
Imder åberopande av vad utskottet under punkt 1 anfört, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Schlyters motion, 1:142, i
vad densamma avser arvoden till divisionsordförande
och vice ordförande,
a) från och med den 1 juli 1928, med uteslutande
av å hovrättens över Skåne och Blekinge ordinarie stat
uppförda 1 notariebefattning och 1 expeditionsvaktsbefattning,
å övergångsstat för hovrätten upptaga 1 expeditionsvaktsbefattning
i lönegraden B 5;
b) godkänna följande ordinarie stater för hovrätten
över Skåne och Blekinge, att tillämpas från och med
den 1 juli 1928:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ....... kronor 184,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 1,000
Arvoden å 1,500 kronor till en divisionsordförande
samt å 500 kronor till
två vice ordförande å division............ » 2,500
Utskottets
yttrande.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
Tillfällig förstärkning
av
hovrätternas
arbetskrafter.
[13.]
Avlöningar till icke-ordinarie befatt
-
ningshavare m. m................................. kronor 23,000
Renskrivningskostnad, förslagsanslag .... » 1,500
Summa kronor 212,700
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag............................ kronor 2,800;
samt
c) minska ordinarie förslagsanslaget till hovrätten
över Skåne och Blekinge från dess nuvarande belopp,
217,700 kronor, med 2,200 kronor till 215,500 kronor.
5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att för tillfällig förstärkning
av hovrätternas arbetskrafter för budgetåret 1928-—1929 anvisa ett
extra anslag å 157,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 43—47 i statsrådsprotokollet.
I hovrätterna finnas följande antal ordinarie divisioner, nämligen i Svea
hovrätt åtta, i Göta hovrätt fyra och i hovrätten över Skåne och Blekinge två.
Den särskilt under kristiden exceptionellt stegrade tillströmningen av mål
till hovrätterna har förorsakat uppkomsten därstädes av betydande balanser,
särskilt av vademål. För balansernas avarbetande hava samtliga hovrätter
måst under senare åren förstärkas med extra arbetskrafter.
För närvarande äro sålunda inrättade i Svea hovrätt två extra divisioner
och i Göta hovrätt en dylik division, varjämte i hovrätten över Skåne och
Blekinge tjänstgör en extra ledamot. Till bestridande av kostnaderna för
den hovrätterna sålunda tillförda tillfälliga förstärkningen är i innevarande
budgetårs riksstat uppfört ett extra anslag å 157,000 kronor.
Efter att ha åberopat vissa tabeller till belysande av antalet i de olika
hovrätterna under senare år avgjorda mål samt balansernas storlek vid
olika årsskiften har departementschefen anfört, bland annat, följande.
»För egen del finner jag den i ärendet förebragta utredningen giva vid
handen, att en förstärkning av hovrätternas arbetskrafter fortfarande är av
behovet påkallad. I fråga om Svea hovrätt torde, med hänsyn till den alltjämt
vid denna hovrätt bestående jämförelsevis stora balansen å vädjade
mål, någon minskning av de för närvarande för balansens avarbetande därstädes
anställda särskilda arbetskrafterna icke kunna ifrågakomma. Även
vad angår hovrätten över Skåne och Blekinge synes försiktigheten bjuda,
att under nästkommande budgetår medel anslås till samma arbetsförstärkning
som för närvarande. Vad Göta hovrätt beträffar torde i anseende till
den ökade balansen behov av en extra division föreligga åtminstone under
tiden intill den 1 januari 1929. Huruvida efter nämnda tidpunkt eu reducering
av förstärkningen vid denna hovrätt blir möjlig, låter sig för när
-
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
17
varande icke med säkerhet bedöma. I betraktande härav och då det i varje
fall är angeläget, att normala förhållanden på området inträda så snart
som möjligt, anser jag mig böra tillstyrka, att anslag till den nuvarande
förstärkningen i denna hovrätt beräknas oförändrat jämväl under nästa
budgetår. Givetvis komma emellertid även i fortsättningen tillgängliga
medel att av Kungl. Maj:t disponeras endast i den utsträckning, sådant med
hänsyn till företagna undersökningar rörande de inkomna målens antal och
arbetsbalansens omfattning prövas erforderligt.
En förstärkning av hovrätterna med tillfälliga arbetskrafter enligt nu
angivna grunder kan i likhet med vad för innevarande budgetperiod är
fallet — under förutsättning att hovrätternas ordinarie anslag till icke-ordinarie
befattningshavare, liksom nu, i avsevärd utsträckning anlitas för ändamålet
— beräknas komma att under budgetåret 1928—29 kräva följande extra
kostnader:
för Svea hovrätt ........................................................................ kronor 103,700
» Göta » ........................................................................ » 40,500
» hovrätten över Skåne och Blekinge ................................ » 12,800
Summa kronor 157,000.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr K. J. Ekman väckt motion, nr 56, vari hemställts, att
riksdagen ville för tillfällig förstärkning av hovrätternas arbetskrafter för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag å 160,500 kronor.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
I likhet med departementschefen har utskottet ansett den i ärendet förebragta
utredningen ådagalägga, att en förstärkning av hovrätternas arbetskrafter
alltjämt är av behovet påkallad. Med hänsyn till vikten av att
målen skyndsamt avgöras och under uttalande av förväntan, att de före.
fintliga balanserna snarast nedbringas, får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts
förslag.
Vad däremot angår det i motionen 1: 56 framförda yrkandet, vilket innebär,
att samma arvode, som föreslagits för ordförande och vice ordförande
å de ordinarie divisionerna vid hovrätterna, skulle tillerkännas ordförande
och vice ordförande å Göta hovrätts extra division, har utskottet, under
hänvisning tillika till vad utskottet under punkt 1 anfört, funnit sig icke
kunna biträda detsamma.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herr K. J. Ekmans
ovanberörda motion, 1: 56, för tillfällig förstärkning av
hovrätternas arbetskrafter för budgetåret 1928—1929 anvisa
ett extra anslag å 157,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 75 häft. (Nr 162—163.)
Utskottets
yttrande.
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
Bidrag till
domsagornas
förvaltning.
[15.]
6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15)
dels att till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas
förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som finnas
upptagna i gällande domsagostadga jämte övriga i ämnet meddelade bestämmelser
med de ändringar, som kunna föranledas av vissa av departementschefen
i detta ärende väckta förslag, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra förslagsanslag å 550,000 kronor;
de/s ock att medgiva,
att i Södra Roslags domsaga må fortfarande såsom chef för den därstädes
inrättade avdelningen för behandling av inskrivningsärenden, utfärdande av
gravationsbevis m. m. för tiden intill den 1 juli 1931 tillsättas en biträdande
domare med rätt att uppbära ej mindre av statsmedel ett arvode för år räknat
av 7,500 kronor jämte rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 års tjänstgöring,
i vilken må inräknas mera sammanhängande förordnande å domartjänst,
än även 40 procent av inflytande lösen för i domsagan utfärdade gravationsbevis;
att till den biträdande domaren skall, enligt de grunder, som gälla för
tjänsteman i verk, som icke blivit i avlöningshänseende nyreglerat, utgå dyrtidstillägg
å en antagen inkomst av 9,100 kronor eller, där den biträdande
domaren äger uppbära ålderstillägg, å en antagen inkomst av 9,700 kronor;
att i samma domsaga må under angivna tid anställas, utöver de notarier,
som enligt gällande bestämmelser må där antagas, ytterligare en förste och
en andre notarie för tjänstgöring å avdelningen för inskrivningsärenden; samt
att den ersättning utom dyrtidstillägg, som statsverket har att bestrida
för nämnda tjänstemäns avlönande, må utgå av det under andra huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till bidrag till domsagornas förvaltning.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 49—56 i statsrådsprotokollet.
Efter framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen från och med år 1919
i form av extra förslagsanslag beviljat medel till bestridande av vissa bidrag
till kostnaderna för domsagornas förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse
med särskilda riksdagen delgivna grunder. För innevarande
budgetår utgår anslaget med 500,000 kronor, som disponeras enligt en av
Kungl. Maj:t den 12 juni 1925 utfärdad stadga (nr 166) med vissa föreskrifter
angående domsagornas förvaltning, den så kallade domsagostadgan,
i vissa avseenden ändrad och kompletterad genom kungörelser den 4 juni
1926 (nr 187 och 188) och den 20 maj 1927 (nr 157).
Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen först
behandlat två frågor, som kunna inverka på anslagets storlek, nämligen
dels en omläggning av avlöningsförhållandena för assessor i hovrätt vid
tjänstgöring i domsaga och dels spörsmålet om bibehållande jämväl efter den
30 juni 1928 av den s. k. inskrivningsavdelningen vid Södra Roslags domsaga.
Vad den förstnämnda frågan angår har departementschefen erinrat, att
statsmakterna under senare tid ansett sig böra vidtaga anordningar i syfte
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
19
att åvägabringa eu viss växelverkan med avseende på tjänstgöringen vid
underdomstolarna ocli tjänstgöringen i hovrätt. Detta syfte hade tillgodosetts
genom åtskilliga i domsagostadgan upptagna bestämmelser. Sålunda föreskreves
i stadgans 24 §, att den, som icke tjänstgjort såsom ledamot eller
liskal i hovrätt eller under 6 månader uppehållit befattning såsom ledamot
i rådhusrätt med viss angiven sammansättning, icke finge, innan han fullgjort
sådan tjänstgöring som nyss nämnts, förordnas att hålla flere än 3 allmänna
tingssammanträden, såvida annan vikarie ej funnes att tillgå; denna föreskrift,
som enligt stadgans 49 § intill 1927 års utgång icke skulle utgöra hinder
för meddelande av förordnande att hålla högst 5 allmänna sammanträden,
gällde numera utan inskränkning. Enligt stadgans 9 § finge till biträdande
domare endast förordnas den, som uppehållit befattning såsom ledamot
eller fiskal i hovrätt. I 26 § första stycket stadgades vidare, att den,
som efter förordnande förvaltat häradshövdingämbete 3 år, ej finge, innan
han tjänstgjort såsom ledamot eller fiskal i hovrätt under sammanlagt 1 år
eller såsom revisionssekreterare, erhålla ytterligare förordnande att uppehålla
häradshövdingämbete. Efter sålunda i hovrätt eller justitierevisionen fullgjord
tjänstgöring hade — intill ikraftträdandet av kungörelsen den 4 juni
1926, nr 187, varigenom domsagostadgans bestämmelser om vice häradshövdingar
upphävdes — utnämning till vice häradshövding vanligen ägt rum.
Härför hade enligt 14 § i stadgan erfordrats att hava hållit allmänna tingssammanträden
med sammanlagt 20 rättegångsdagar samt att hava tjänstgjort
såsom ledamot eller fiskal i hovrätt under sammanlagt 1 år eller såsom
revisionssekreterare.
En ytterligare utsträckning av principen om växelverkan mellan den icke
ordinarie rättsbildade personalens tjänstgöring vid underrätt och i hovrätt
hade tillkommit genom förenämnda kungörelse den 4 juni 1926 (nr 188)
angående assessors i hovrätt tjänstgöring vid underdomstol å landet. Uti
denna kungörelse stadgades i 1 §, att assessor i hovrätt, som förordnats efter
ingången av juli månad 1926, skulle efter dem, som tidigare förordnats till
vice häradshövdingar, äga företräde framför andra till erhållande av förordnande
att förvalta häradshövdingämbete dels under den hovrätt, vid
vilken han vore anställd, när häradshövdingämbete vore obesatt eller häradshövding
åtnjöte långvarig tjänstledighet, dels ock under samtliga hovrätter,
när häradshövding för en tid av minst 3 år framåt vore förordnad till
vattenrättsdomare. I 2 § av kungörelsen förordnades, att assessor, varom
nyss sagts, skulle vara skyldig att, i den utsträckning hovrätten bestämde,
den i tjänsten yngre framför den äldre, mottaga förordnande att förvalta
häradshövdingämbete eller att tjänstgöra såsom biträdande domare, såvida
han ej med Kungl. Maj:ts eller hovrättens tillstånd fullgjorde annat uppdrag
eller ock under annan hovrätt förvaltade häradshövdingämbete. Det syntes
i detta sammanhang böra nämnas, att förordnande att vara assessor i hovrätt
enligt gällande arbetsordningar för hovrätterna medförde företrädesrätt,
assessorerna emellan i tur efter deras förordnanden, till tjänstgöring såsom
20 Statsutskottets utlåtande Nr 162.
ledamot i vederbörande hovrätt, i den mån ledigheter inom hovrätten förefunnes.
Rörande assessor tillkommande avlöningsförmåner vid förordnande att
förvalta häradshövdingämbete stadgades i nyssnämnda kungörelses 3 §, att,
därest ej ersättning för förordnandet utginge enligt de i 34 § första stycket
domsagostadgan föreskrivna grunder eller assessorn tjänstgjorde såsom biträdande
domare, den förordnade ägde uppbära vikariatsarvode efter 3,000 kronor
om året samt tilläggsarvode efter 4,500 kronor om året, vilket tilläggsarvode,
därest 5 år förflutit från hans förordnande till assessor, kunde höjas till
5.000 kronor. Av statsmedel bestredes dels vikariatsarvode för tid, då assessor
vore förordnad till vikarie under semester för häradshövding, och dels
tilläggsarvode. Assessor, som förordnats till biträdande domare, ägde enligt
6 § i kungörelsen av statsmedel uppbära, utöver för biträdande domare i
allmänhet stadgat årligt arvode å 4,000 kronor, tilläggsarvode å 2,500 kronor
eller, därest han vore förordnad i någon av vissa nordligt belägna domsagor,
3.000 kronor om året. Ersättningen till assessor vid förordnande att förvalta
häradshövdingämbete utginge alltså i regel med lägst 7,500 kronor och
högst 8,000 kronor om året samt vid förordnande såsom biträdande domare
med lägst 6,500 kronor och högst 7,000 kronor om året. Härtill komme
dyrtidstillägg enligt för oreglerade verk gällande grunder.
De nu återgivna avlöningsbestämmelserna kunde icke anses vara lämpligt
avvägda. Vid tjänstgöring i hovrätt åtnjöte assessor avlöning lägst enligt
26:e löneklassen i civila avlöningsreglementet, d. v. s. i Svea hovrätt med
8,580 kronor för år, i Göta hovrätt med 7,860 kronor för år och i hovrätten
över Skåne och Blekinge med 8,100 kronor för år. Hade vederbörande under
sammanlagt 1 7-2 år tjänstgjort såsom adjungerad ledamot, ägde han uppbära
lön efter 28:e löneklassen eller i Svea hovrätt med 9,540 kronor samt i de
två andra hovrätterna med respektive 8,820 och 9,060 kronor, för år räknat.
Å dessa belopp utginge dyrtidstillägg enligt de för reglerade verk gällande
grunder. Härav framginge, att i Svea hovrätt tjänstgörande assessor, därest
han förordnades till vikarie för häradshövding eller att uppehålla befattning
såsom biträdande domare, i regel bleve i avlöningshänseende sämre ställd än
under sin tjänstgöring i hovrätten. Enahanda vore förhållandet vid de två
andra hovrätterna, när vederbörande förordnades att uppehålla befattning
såsom biträdande domare och i vissa fall även vid förordnande såsom vikarie
för häradshövding.
Departementschefen har framhållit, att den omständigheten, att sålunda i
allmänhet en försämring i ekonomiskt hänseende inträdde, då en hovrättsassessor
förordnades att tjänstgöra i domsaga, icke kunde vara med billighet
överensstämmande och vore jämväl ägnat att motverka åstadkommandet
av en önskvärd växelverkan mellan över- och underrätter. Det riktiga syntes
vara, att vederbörande för avsett fall icke bleve i avlöningshänseende sämre
ställd än han varit i den befattning han på stadigvarande sätt uppehållit
i hovrätt.
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
21
Vidare har departementschefen yttrat:
»Den nu föreliggande frågan har ock uppmärksammats av de sakkunniga
som, enligt vad jag förut omförmält, den 30 oktober 1926 avgivit betänkande
angående ändringar i hovrätternas organisation m. m. De sakkunniga
förklara sig anse, att i förevarande avseende borde uppställas som ett
önskemål, att ett enhetligt lönesystem åvägabragtes, vilket syntes vara en
nödvändig förutsättning för att den alternerande tjänstgöringen i hovrätt
och vid underdomstol skulle få avsedd verkan. Beträffande de avlöningar,
som borde gälla, då befattningshavare i hovrätt förordnats att tjänstgöra
såsom vikarie för häradshövding eller att uppehålla befattning såsom biträdande
domare, uttala de sakkunniga bland annat, att under sådan
tjänstgöring borde utgå avlöning enligt den löneklass, efter vilken vederbörande
under sin tjänstgöring i hovrätt senast åtnjutit stadigvarande lön,
samt därjämte — med hänsyn till de särskilda kostnader, som tjänstgöring
å annan ort än den, där hovrätten vore stationerad, komme att medföra —
utöver nämnda avlöning ett tilläggsarvode av 480 kronor för år räknat.
Mot vad sålunda föreslagits finner jag intet vara att i princip erinra. I
enlighet härmed torde i fråga om assessor i hovrätt, som förordnas att
tjänstgöra såsom vikarie för häradshövding eller såsom biträdande domare,
böra, i stället för vad nu gäller, meddelas bestämmelser av sådan innebörd,
att den förordnade, såvida ej ersättning för förordnandet skall utgå enligt
de i 34 § första stycket domsagostadgan angivna grunder, kommer att åtnjuta
samma löneförmåner, som tillkommit honom i hovrätten. Därjämte
synes tillfälle böra beredas att, därest ifrågavarande tjänstgöring är förlagd
å annan ort än hovrättens stationeringsort och förhållandena i övrigt därtill
giva anledning, efter hovrättens beprövande tillerkänna den förordnade ersättning
för de extra kostnader, sådan tjänstgöring medför, med ett belopp
av högst 480 kronor för år. Berörda avlöningsförmåner torde, i likhet
med vad som för närvarande är föreskrivet, böra bestridas helt av statsmedel,
då assessor är förordnad såsom biträdande domare eller såsom vikarie under
semester för häradshövding, varemot i andra fall än nu nämnts av avlöningsförmånerna
ett belopp för år räknat av 3,000 kronor bör bestridas av häradshövdingens
avlöningsmedel och återstoden av statsmedel. I samband med
nu föreslagna anordnings genomförande torde emellertid tillika, särskilt med
hänsyn till de betydande kostnader som genom förordnande av assessor såsom
biträdande domare skulle tillskyndas statsverket, böra föreskrivas, att
dylikt förordnande endast må meddelas undantagsvis, då annan lämplig
vikarie ej finnes att tillgå.»
Beträffande frågan om bibehållandet av inskrivningsavdelningen i Södra
Roslags domsaga har departementschefen efter verkställd utredning uttalat,
att det, med hänsyn till omfattningen av de i domsagan förekommande
göromålen, vore ställt utom tvivel, att behov av en dylik avdelning alltjämt
vore för handen. Den gynnsamma erfarenhet om avdelningens verksam
-
22
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
het, som under den förflutna tiden vunnits, skulle visserligen i och för sig
kunna motivera, att nu till prövning upptoges frågan, huruvida avdelningen
borde ombildas till en permanent institution och inskrivningsdomaren
beredas ordinarie anställning. Under framhållande att spörsmålet om reglering
av häradshövdingarnas löneförmåner icke ansetts böra för närvarande
upptagas till prövning har emellertid departementschefen funnit, att med
frågan om ett definitivt organiserande av inskrivningsavdelningen vid Södra
Roslags domsaga borde tillsvidare anstå. Den provisoriska förlängning av
avdelningens verksamhet, som nu borde beslutas, syntes lämpligen, på sätt
i ärendet hemställts, böra bestämmas till tre år och sålunda omfatta tiden
från och med den 1 juli 1928 till och med den 30 juni 1931. Beträffande
de till inskrivningsdomaren utgående avlöningsförmånerna och den för närvarande
gällande ordningen, att å inskrivningsavdelningen vore anställda en
förste notarie och en andre notarie, syntes någon förändring icke böra vidtagas.
Vidkommande storleken av ifrågavarande anslag under nästkommande
budgetår har departementschefen ansett, att det icke torde kunna undgås att
något öka det nu utgående beloppet, vilket visat sig otillräckligt. Härom
har departementschefen anfört, hland annat, följande:
»Efter att från och med år 1922 hava utgjort 440,000 kronor, höjdes anslaget
för budgetåret 1924/25 till 500,000 kronor, vilket belopp sedermera årligen anvisats.
Trots höjningen och ehuru åtgärder vidtagits till minskande av anslagets
belastning genom indragning av andre notariebefattningar i vissa domsagor,
har anslaget emellertid sedermera överskridits med, i runda tal, 65,000
kronor under budgetåret 1924/25, 58,000 kronor under budgetåret 1925/26 och
65,000 kronor under budgetåret 1926/27. Även för innevarande budgetår torde
anslaget komma att visa sig otillräckligt. Huvudsakliga anledningen härtill
torde ligga i den ökade tillgång till juridiskt bildade biträden, villiga att
tjänstgöra å domsagokanslierna, som de senare åren haft att uppvisa och
varigenom möjliggjorts anställande av erforderligt antal dylika biträden
samt uttagande i full utsträckning av häradshövdingarna tillkommande rätt
till ledighet. Till överskridandet synes jämväl hava bidragit den omständigheten,
att i följd av domsagoregleringar och införande av ökat antal tingssammanträden,
förordnande av biträdande domare visat sig erforderligt i
en del domsagor, där så tidigare icke varit fallet. Då någon ändring i nu
berörda förhållanden icke lärer vara att för den närmaste framtiden emotse,
utan fastmera någon — ehuru, åtminstone till en början, obetydlig —
ökning i anslagets belastning kan komma att inträda till följd av den föreslagna
omläggningen av hovrättsassessorernas avlöningsförhållanden vid
tjänstgöring på landet, torde anslaget böra höjas, och synes mig denna
höjning tillsvidare lämpligen kunna bestämmas till 50,000 kronor.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr K. Schlyter väckt motion, nr 141, däri hemställts, att
riksdagen ville i sin motivering till förevarande anslags beviljande uttala,
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
23
att assessor icke skall vara pliktig mottaga förordnande som biträdande domare,
och att, om sådant förordnande ändock meddelas assessor, något tillläggsarvode
utöver bitriidande domares i domsagostadgan fastställda lön icke
må utgå;
att riksdagen i samband med beviljandet av anslaget till domsagornas
förvaltning ville hemställa, att Kungl. Maj:t måtte gå i författning om att
punkt 5 i 2 § av domsagostadgan, såvitt angår beviljandet av fri rättegång
eller förordnandet av rättegångsbiträden måtte upphävas;
att riksdagen måtte förklara hinder för Kungl. Maj:t från riksdagens sida
icke möta att, därest Kungl. Maj:t skulle finna de av styrelsen för föreningen
Sveriges häradshövdingar i dess i motionen omförmälda skrivelser
den 30 november 1927 och den 14 januari 1928 framförda önskemål förtjänta
av beaktande, meddela de bestämmelser i ämnet, som därav föranledas;
samt
att riksdagen ville i samband med ifrågavarande anslags beviljande hos
Kungl. Maj:t hemställa om utredning, huruvida icke i några av de största
domsagorna borde inrättas ordinarie inskrivningsdomarebefattningar.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Vad först angår det av departementschefen till behandling upptagna spörsmålet
om en omläggning av avlöningsförhållandena för assessor i hovrätt
vid tjänstgöring i domsaga, har utskottet med hänsyn till de skäl, som till
stöd för förslaget härutinnan anförts, ansett sig icke böra motsätta sig förslaget
i fråga. Utskottet vill emellertid, särskilt med hänsyn till de kostnader,
som genom förordnande av assessor såsom biträdande domare skulle tillskyndas
statsverket, betona vikten av att dylikt förordnande endast må meddelas
undantagsvis, då annan lämplig vikarie ej finnes att tillgå. Emellertid
har utskottet inhämtat, att 1926 års ändringar i domsagostadgan kunna
komma att i lönehänseende innebära en viss hårdhet beträffande ett mindre
antal domaraspiranter, vilka redan före nämnda författningsändringars genomförande
definitivt ägnat sig åt lantdomarbanan och vilka jämväl under
långvarig hovrättstjänstgöring prövats vara skickade till befordran som
domare. Ehuru utskottet ingalunda vill förorda något eftergivande av de
garantier för en god domarrekrytering, som avsetts med nämnda ändringar
i domsagostadgan och den därmed sammanhängande kungörelsen den 4 juni
1926 angående assessors i hovrätt tjänstgöring vid underdomstol å landet,
synas dock billighetsskäl tala för att nyss omförmälda aspiranter, vilka jämlikt
26 § andra stycket domsagostadgan kunna av Kungl. Maj:t efter prövning
i varje särskilt fall berättigas att utan förordnande som assessorer mottaga
fortsatta förordnanden såsom vikarie för häradshövding eller såsom biträdande
domare, därvid jämväl berättigas att komma i åtnjutande av vice
häradshövdings löneförmåner. Utskottet, som finner sig böra tillstyrka, att
Utskottets
yttrande.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
såsom en lämplig övergångsanordning viss dispensrätt lämnas, varigenom
de strängare kompetenskraven för förordnande till assessorer lättare kunna
upprätthållas, vill emellertid framhålla angelägenheten av att dispensrätten
icke kommer i tillämpning i vidare mån än som föranledes av de av
utskottet ovan påpekade omständigheterna''.
Beträffande härefter frågan om bibehållandet av inskrivningsavdelningen
i Södra Roslags domsaga har utskottet av den i ärendet lämnade utredningen
rörande årliga antalet i domsagan slutligt handlagda mål samt ärenden angående
lagfart och inteckning blivit övertygat om, att behov av en dylik
avdelning alltjämt är för handen. Utskottet får sålunda förorda, att avdelningens
verksamhet provisoriskt förlänges, och anser utskottet i likhet med
departementschefen, att tiden härför bestämmes till tre år eller sålunda från
och med den 1 juli 1928 till och med den 30 juni 1931. I fråga om de till
inskrivningsdomaren utgående avlöningsförmånerna och den för närvarande
gällande ordningen, att å inskrivningsavdelningen äro anställda en förste
notarie och en andre notarie, anser ock utskottet lika med departementschefen,
att fog för förändring härutinnan icke föreligger.
Storleken av det av Kungl. Maj:t under förevarande punkt äskade anslaget
har icke givit utskottet anledning till erinran.
Såsom nämnts, har i motionen 1:141 hemställts, att riksdagen med beviljande
av förevarande anslag ville hemställa, att Kungl. Maj:t måtte gå
i författning om att punkt 5 i 2 § av domsagostadgan såvitt angår beviljandet
av fri rättegång eller förordnandet av rättegångsbiträden måtte
upphävas.
Enligt vad av statsrådsprotokollet (punkt 19, sid. 62) framgår, har inom
justitiedepartementet utredning igångsatts för att utröna, huruvida icke
statsverkets kostnader med anledning av lagen om fri rättegång skulle
kunna genom ändrade grunder för åtnjutande av fri rättegång eller eljest
nedbringas. Då det torde kunna förutsättas, att motionärens synpunkter
vinna beaktande vid ifrågavarande utredning, har någon särskild framställning
i ämnet icke synts utskottet erforderlig.
Vidare har i sagda motion hemställts, att riksdagen måtte förklara hinder
för Kungl. Maj:t från riksdagens sida icke möta att, därest Kungl. Maj:t
skulle finna de av styrelsen för föreningen Sveriges häradshövdingar i dess
skrivelser den 30 november 1927 och den 14 januari 1928 framförda önskemål
förtjänta av beaktande, meddela de bestämmelser i ämnet, som därav
föranledas.
De spörsmål, som i berörda skrivelser behandlats, äro nu föremål för
Kungl. Maj:ts prövning, och finner sig utskottet vid sådant förhållande icke
för närvarande böra göra något uttalande i frågan.
Vad slutligen angår det i meromnämnda motion framförda yrkandet om
utredning, huruvida icke i några av de största domsagorna borde inrättas
ordinarie inskrivningsdomarebefattningar, har utskottet ansett denna fråga
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
25
böra upptagas till prövning i samband med en eventuell processreform, och
torde Kungl. Maj:t ej underlåta att, därest inrättandet av dylika befattningar
skulle befinnas motiverat, för riksdagen framlägga förslag i
ämnet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,
I:o) att riksdagen må
a) till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för
domsagornas förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som finnas upptagna i gällande
domsagostadga jämte övriga i ämnet meddelade bestämmelser
med de ändringar, som kunna föranledas av vissa
av departementschefen i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
den 4 januari 1928 i detta ärende
väckta förslag, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett
extra förslagsanslag å 550,000 kronor;
b) medgiva,
att i Södra Roslags domsaga må fortfarande såsom
chef för den därstädes inrättade avdelningen för behandling
av inskrivningsärenden, utfärdande av gravationsbevis
m. m. för tiden intill den 1 juli 1931 tillsättas
en biträdande domare med rätt att uppbära ej mindre
av statsmedel ett arvode för år räknat av 7,500 kronor
jämte rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 års
tjänstgöring, i vilken må inräknas mera sammanhängande
förordnande å domartjänst, än även 40 procent av inflytande
lösen för i domsagan utfärdade gravationsbevis;
att till den biträdande domaren skall, enligt de grunder,
som gälla för tjänsteman i verk, som icke blivit i avlöningshänseende
nyreglerat, utgå dyrtidstillägg å en antagen
inkomst av 9,100 kronor eller, där den biträdande
domaren äger uppbära ålderstillägg, å en antagen inkomst
av 9,700 kronor;
att i samma domsaga må under angivna tid anställas,
utöver de notarier, som enligt gällande bestämmelser må
där antagas, ytterligare en förste och en andre notarie för
tjänstgöring å avdelningen för inskrivningsärenden; samt
att den ersättning utom dyrtidstillägg, som statsverket
har att bestrida för nämnda tjänstemäns avlönande, må
utgå av det under andra huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till bidrag till domsagornas förvaltning;
samt
II:o) att herr Schlyters ovanberörda motion, 1:141,
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 75 häft. (Nr 162—163 ) 3
26
Statsutskottets utlåtande Nr 162.
må, i vad den ej kan anses besvarad genom vad utskottet
ovan anfört, icke föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 22 maj 1928.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Olof Olsson, J. L.
Widell, O. Bergqvist, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. G. Walles, C. 4. Carlsson i Gävle,
E. A. Hallin, J. B. Johansson i Fredrikslund, P. A. Bergström och K. A. IV. Björck.
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Håstock, K. V. Bgdén, C. R. Jansson i
Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å-son Törnkvist i Karlskrona,
S. Persson i Fritorp, E. G. E. Eriksson i Stockholm, C. Lindskog, J. Olofsson i
Digernäs, O. E. F. Jårte och C. /t. Anderson i Storegården.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.