Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående godkännande av förslag till visst avtal mellan kronan och Sala stad.
1928-05-24 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1928:172, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående godkännande av förslag till visst avtal mellan kronan och Sala stad.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 172.
3
Nr 172.
Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1928 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående
godkännande av förslag till visst avtal mellan
kronan och Sala stad.
(l:a avd.)
Uti en till riksdagen avlåten, den 20 mars 1928 dagtecknad proposition
(nr 236), vilken till förberedande behandling hänvisats till statsutskottet, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
att godkänna det av t. f. departementschefen förordade och såsom
bilaga A vid omförmälda protokoll fogade förslag till avtal med staden
Sala rörande det framtida disponerandet av Västmanlands trängkårs förutvarande
kasernetablissemang m. m., under förutsättning att avtalet, med de
smärre formella jämkningar i lydelsen, som kunde ifrågasättas, jämväl biträddes
av staden.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
t. f. Departementschefen har till berörda statsrådsprotokoll inledningsvis
anfört följande.
»Sedan beslut fattats, att Västmanlands trängkår skulle förläggas till Sala,
bemyndigade Kungl. Maj:t genom brev den 4 oktober 1901 arméförvaltningens
fortifikationsdepartement att med Sala stad avsluta kontrakt om upplåtelse
till Kungl. Maj:t och kronan av äganderätten till vissa invid staden belägna
jordlotter med tillhörande vattenområden i enlighet med utav stadsfullmäktige
därstädes erbjudna villkor. Mellan fortifikationsdepartementet och staden
slöts i anledning härav ett den 5 mars 1902 dagtecknat kontrakt i ämnet,
vilket torde få fogas såsom bilaga (Bil. C) vid statsrådsprotokollet rörande
detta ärende.
Vidare har mellan fortifikationsdepartementet och Sala stad ingåtts ett
den 6 och den 14 juni 1905 dagtecknat kontrakt, varigenom staden till kronan
för en tid av 50 år mot en årlig arrendeavgift av 100 kronor upplåtit ett
område, i areal innehållande omkring 6.4 hektar, för att av trängkåren användas
till skjutbana. I kontraktet har stadgats, bland annat, att, därest
området i fråga före utgången av nämnda tidrymd bleve obehövligt för det
avsedda ändamålet, området skulle i befintligt skick återställas till staden.
År 1906 blev det för trängkåren avsedda etablissemanget i Sala färdigställt
och taget i bruk.
Sedan i samband med försvarsväsendets omorganisation beslut fattats om
att militärförläggningen till Sala skulle upphöra, har kasernkommittén i skrivelse
den 9 juli 1927 framlagt förslag angående omändring av kasernetablisse
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 172.
månget i Sala till en anstalt för vård av sinnesslöa. Beträffande den närmare
innebörden av detta förslag hänvisar jag till vad chefen för socialdepartementet
förut denna dag därutinnan till statsrådsprotokollet anfört
vid anmälan av frågan om avlåtande till riksdagen av proposition (nr 1(55) i
ämnet. Planen på en dylik ändrad disposition av nämnda etablissemang
sammanhänger med frågan om åvägabringande av en uppgörelse med Sala
stad i anledning av militärförläggningens upphörande. I nyssberörda skrivelse
den 9 juli 1927 har kasernkommittén framlagt resultatet av de förhandlingar,
som i sådant hänseende förts mellan kommittén och Sala stad.
Dessa förhandlingar hava lett till avslutandet av ett den 2 och den 14 augusti
1926 dagtecknat preliminärt avtal, vilket torde få såsom bilaga (Bil. B)
fogas vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende. Kommittén bär hemställt,
att därest kasernetablissemangets utnyttjande för det föreslagna nya
ändamålet vunne godkännande, ifrågavarande avtal måtte bliva föremål för
Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning.
Sedan t. f. departementschefen härefter redogjort för den av kasernkommittén
verkställda utredningen och omförmälda förslag till överenskommelse
ävensom arméförvaltningens fortifikationsdepartements, efter vederbörande
militära myndigheters hörande, i ärendet avgivna yttrande, har t. f. departementschefen
för egen del anfört följande.
»Genomförandet av 1925 års härordningsbeslut har, såsom av det anförda
framgår, för Sala stads vidkommande haft till följd, att Västmanlands trängkårs
förläggning till staden upphört. Det av kasernkommittén i anledning
härav uppgjorda förslaget till avtal (se Bil. B) mellan kronan och staden —
vilket förslagsavtal grundats på den förutsättningen, att det ledigblivna trängkårsetablissemanget
skall omändras till en sinnessjukanstalt med viss beläggningsmöjligliet
— har av mig underkastats granskning i samråd med
chefen för socialdepartementet.
Såsom nämnde departementschef tidigare i dag i samband med behandling
av frågan om kasernetablissemangets framtida användning anfört, har
det med hänsyn till den avsevärda ökning av platsantalet i nyssnämnda
anstalt, som vid bifall till departementschefens förslag skulle vinnas i förhållande
till vad kasernkommittén beräknat, ansetts angeläget, att anstalten
till sitt förfogande erhåller större jordområde än som enligt kasernkommitténs
förslagsavtal skulle bliva fallet. För detta ändamål hava, såsom departementschefen
i nyssnämnda sammanhang jämväl omförmält, förnyade underhandlingar
upptagits med representanter för Sala stad. Härvid har staden
förklarat sig beredd att avstå från den mark — med undantag av den s. k.
Måns Olsängen — som enligt kommitténs avtal skulle tillfalla staden. Hela
det markområde med en areal av omkring 24 hektar, som Västmanlands
trängkår tidigare haft till sitt förfogande såsom kasernområde, trängförråd
och övningsfält, skulle sålunda avses för anstaltens behov.
Vissa jämkningar i det av kasernkommittén framlagda förslaget till avtal
med Sala stad hava blivit påkallade med hänsyn till att kronan skall behålla
större markareal än kommittén förutsatt. Fördenskull har, i anslutning till
de senast med staden förda underhandlingarna, upprättats ett nytt avtalsförslag
i ämnet. Innehållet i detta nya förslag, vilket — frånsett nyssberörda
ändringar beträffande jordområdena — i huvudsak ansluter sig till
kasernkommitténs förslag, framgår av den bilaga (Bil. A.), som torde få fogas
vid statsrådsprotokollet i detta ärende.
Under hänvisning till vad av kasernkommittén anförts såsom motivering
till de i kommitténs förslag upptagna särskilda bestämmelserna torde jag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande AV 112.
kunna inskränka mig till att i korthet redogöra för de skiljaktigheter, som
förefinnas mellan kommitténs förslag och det nu föreliggande nya förslaget.
Som kronan skall behålla äganderätten till de i § 2 av kommitténs förslag
omförmälda jordområden, har denna paragraf kunnat sammanföras
med § 1.
Vad angår § 3 i kommitténs förslag hava allenast bestämmelserna om rätt
för kronan att låta avleda spillvatten i Lillan behövt bibehållas. Enligt den
av kommittén ifrågasatta lydelsen skulle kronan vara skyldig tillse, att sanitära
olägenheter icke uppkomme i följd av dylik avledning. På begäran av
staden har det synts mig kunna uttryckligen stadgas, att kronan, i händelse
dylika olägenheter det oaktat skulle uppkomma, skall vara pliktig vidtaga
de åtgärder, som för deras avhjälpande skäligen kunna påkallas.
§§ 3 och 4 i det nya avtalsförslaget överensstämma med vissa smärre
jämkningar med §§ 4, 5 och 6 i kommitténs förslag.
Med hänsyn till att kronan skall behålla jämväl den nordost om allmänna
landsvägen belägna marken, hava bestämmelserna i § 7 av kommitténs förslag
blivit överflödiga och kunnat helt utgå.
§ 8 i kommitténs förslag överensstämmer med första stycket av § 5 i det
nya förslaget. Till sistnämnda paragraf har fogats ett nytt stycke i syfte
att tillförsäkra kronan utfart från östra delen av Väsby kungsgård.
Beträffande platsantalet har i § 6 av det nya avtalsförslaget kunnat bestämmas,
att i kasernetablissemanget skall inredas en anstalt avsedd för
minst 350 patienter. I fråga om lydelsen av denna paragraf har på skäl,
som av chefen för socialdepartementet förut denna dag till statsrådsprotokollet
angivits, det i kommitténs förslag förekommande ordet »sinnessjukanstalt»
ansetts böra utbytas mot orden »anstalt för sinnessjuka eller sinnesslöa,
som äro i behov av vård å sluten anstalt».
§§ 7, 8 och 9 i det nya förslaget överensstämma med §§10, 11 och 12 i
kommitténs förslag, med undantag av att andra stycket i § 10 kunnat utgå.
I det av kommittén uppgjorda förslaget har under § 13 intagits en bestämmelse,
enligt vilken kronan åtagit sig att, därest kasernetablissemanget
icke före den 1 juli 1930 tagits i bruk för sitt nya ändamål, från sistnämnda
dag till dess så skett till staden utgiva ersättning, beräknad till ett belopp
av 2,500 kronor för helt kalenderår för tiden 1 juli 1930—30 juni 1933 samt
därefter till visst högre belojjp för kalenderår. I § 14 av kommitténs avtalsförslag
finnes vidare ett stadgande av innehåll att, om beslut bleve fattat
om indragning av Västmanlands trängkår vid en senare tidpunkt än den
ursprungligen avsedda eller efter repetitionsövningarna 1927, samtliga i avtalet
intagna tidsbestämmelser — avseende tider för överlämnande till staden
av de fastigheter, som skulle överlåtas eller återställas till staden, samt för
överlämnande av den staden tillerkända förrådsbyggnaden — skulle framflyttas
med samma tidsperioder, som kunde bliva fastställda för triingkårens
fortfarande bestånd.
Enligt bestämmelser, som utfärdats efter det kasernkommitténs avtal
blivit upprättat, har förordnats, att trängkårens förläggning till Sala skulle
upphöra med utgången av år 1927. Med anledning härav har i § 10 av det
nya avtalsförslaget ■— vilken paragraf motsvarar § 13 i kommitténs avtal —
den tidpunkt, från vilken kronans ersättningsskyldighet börjar löpa, framskjutits
till den 1 oktober 1930. Den i § 14 av kommitténs avtal intagna
föreskriften om eventuell framflyttning av tidsbestämmelserna har i samband
härmed kunnat helt uteslutas.
Det nya avtalsförslaget, vilket upprättats i samråd med chefen för socialdepartementet,
synes mig vara av beskaffenhet att för kronans del kunna
godtagas.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 172.
Utskottets
yttrande.
Beträffande huvudprinciperna i det sålunda förordade avtalet hava dessa
godkänts av stadsfullmäktige i Sala. I fråga om några detaljbestämmelser
har staden påfordrat vissa jämkningar och tillägg till förslaget.
Sålunda liar staden vid de förnyade förhandlingarna anhållit, att i avtalet
måtte intagas föreskrift om att staden utan ersättning skulle få till sig upplåten
mark av östra delen utav Väsby kungsgård dels för framdragande av en sex
meter bred väg från de väster och söder om Ekeby dammar belägna delarna
av staden till den i § 5 av det nya avtalet omförmälda vägen, dels ock för
framdragande av vissa gator, därest stadsplan i en framtid komme att bliva
fastställd för området.
Yrkandet om upplåtande av mark för framdragande av sistberörda gator
synes icke under några förhållanden kunna bifallas. Vad angår sex-metersvägen,
synes något egentligt behov för staden av en dylik vägförbindelse icke
för närvarande föreligga. Ej heller torde det förrän den ifrågasatta anstaltens
verksamhet någon tid fortgått och erfarenhet vunnits, i vilken utsträckning
anstalten behöver taga i anspråk den för dess verksamhet avsedda marken,
kunna bedömas, om tillåtelse till vägens framdragande med hänsyn till anstaltens
intressen kan lämnas. Med frågan om anordnande av denna väg
torde därför tillsvidare böra få anstå, och lärer det i sinom tid få bero på
särskilda underhandlingar, huruvida medgivande till vägförbindelsen må kunna
lämnas. I samband därmed torde även undersökning böra verkställas om den
lämpligaste sträckningen av vägen.
Som det av mig förordade avtalsförslaget icke blivit å stadens vägnar
i alla enskildheter godkänt, torde detsamma böra av kronan godkännas
under förutsättning att avtalet, med de smärre formella jämkningar i lydelsen,
som kunna ifrågasättas, jämväl biträdes av staden.
I detta sammanhang vill jag erinra om att, enligt vad chefen för socialdepartementet
förut denna dag föreslagit, trängkårsetablissemanget jämte de
markområden, som äro avsedda att tagas i anspråk för den nya anstalten, från
och med den 1 juli 1928 avses att överflyttas från försvarsväsendet. Vidkommande
de till trängförrådet hörande, å området nordost om landsvägen
befintliga förrådsbyggnaderna torde, såsom nämnde departementschef anfört,
dessa icke bliva för anstalten erforderliga. Tillsvidare synas de böra få
kvarstå på platsen men fortfarande tillhöra försvarsväsendet samt genom
dess försorg underhållas. Detta torde jämväl böra gälla intendenturförrådet,
intill dess staden jämlikt avtalets bestämmelser äger rätt att bortföra detsamma.
Vad angår de två övriga förrådsbyggnaderna (sjukvårdsförrådet och
vinterfordonsförrådet) torde beslut om deras framtida användning böra fattas,
sedan de eventuellt upphört att vara erforderliga för försvarets räkning.»
Det av t. f. departementschefen förordade avtalsförslaget är såsom bilaga
fogat vid detta utlåtande.
Utskottet, som denna dag avgivit särskilt utlåtande i anledning av Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 165 framlagda förslag angående anslag till hospitalsbyggnader
m. m. och därvid i allt väsentligt tillstyrkt nämnda förslag i
avseende å anordnande av en vårdanstalt i Västmanlands trängkårs förutvarande
kasern etablissemang i Sala, har icke funnit sig böra framställa någon
erinran mot det i förevarande proposition upptagna avtalsförslaget. Utskottet
bär dock ansett sig böra föreslå, att viss frihet lämnas Kungl. Maj:t
att företaga erforderliga jämkningar i förslaget.
Utskottet hemställer,
Statsutskottets utlåtande Nr 172.
7
att riksdagen må godkänna det av t. f. chefen för försvarsdepartementet
förordade och såsom bilaga A vid statsrådsprotokollet
över försvarsärenden den 20 mars 1928 fogade förslag
till avtal med staden Bala rörande det framtida disponerandet
av Västmanlands trängkårs förutvarande kasernetablissemang
m. m. under förutsättning att avtalet, med de jämkningar
som kunna ifrågasättas, jämväl biträdes av staden.
Stockholm den 24 maj 1928.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 171.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 172.
Bil.
T. f. departementschefens avtalsförslag.
Med anledning av 1925 års riksdags beslut att Västmanlands trängkår
skall indragas träffas härmed mellan Kungl. Maj.t och kronan, å ena sidan,
samt Sala stad, å andra sidan, följande avtal:
§ 1-
Staden förklarar, att de i Sala stad belägna jordområden, vilka genom
ett mellan kronan och staden den 5 mars 1902 upprättat kontrakt av staden
utan ersättning upplåtits till kronan, alltjämt skola med full och oinskränkt
äganderätt tillhöra kronan, nämligen:
a) ägolotten N:o 284, utgörande 1/2 Bergsmanstomt N:o 28 i 4:de roten,
varå kronan den 13 maj 1913 erhållit lagfart;
b) ägolotten N:o 285, utgörande 1/t Bergsmanstomt N:o 52 i 8:de roten,
varå kronan nämnda dag erhållit lagfart;
c) ägolotten N:o 286, utgörande 1/2 Bergsmanstomt N:o 56 i 9:de roten,
varå kronan nämnda dag erhållit lagfart;
d) ägolotten N:o 255, utgörande del av % tomt N:o 69 i 10:de roten eller
V» tomt N:o 69 i 10:de roten, varå kronan den 20 april 1903 erhållit lagfart;
e) andel av ägolotten N:o 253, utgörande y6 tomt N:o 144 och V6 tomt
N:o 148 i 18:de roten, varå kronan sistnämnda dag erhållit lagfart;
f) andel av ägolotten N:o 258, utgörande 7/2j tomt N:o 31 och 49/308 tomt
N:o 33 i 4:de roten, varå kronan sistnämnda dag erhållit lagfart.
§ 2.
Kronan tillförsäkras rätt, i den mån Sala stad äger förfoga över vattnet i
Lillån, att i ån låta avleda spillvatten liksom hittills från det reningsverk
med septic-tank, som finnes anlagt å kronans andel av ägolotten N:o 258,
eller från annat reningsverk, som må komma att anordnas för den anstalt,
varom förmäles i § 6 här nedan, dock med skyldighet för kronan att tillse,
att sanitära olägenheter icke må uppkomma i följd av förenämnda medgivande,
ävensom att, i händelse dylika olägenheter det oaktat skulle uppkomma,
vidtaga de åtgärder, som för deras avhjälpande skäligen kunna påkallas.
§ 3.
Kronan överlåter med äganderätt till Sala stad utan ersättning västra delen,
innehållande 4,6 81 hektar, av förra bergshauptmansbostället Yäsby inom
Sala stads område, (den s. k. Måns Olsängen).
Av de byggnader, som finnas uppförda å den nordost om landsvägen
belägna delen av de i § 1 omförmälda jordområdena, skall tlet å situationsplanen
över trängkårens område med N:o XI betecknade intendenturförrådet
utan ersättning tillfalla Sala stad.
§ *■
Den i § 3 omförmälda fastighet, vilken kronan skall överlåta till Sala stad,
skall av staden tillträdas den 1 juli 1928 i då befintligt skick. Särskild
avhandling skall upprättas mellan kronan och staden angående fastighetens
överlåtande till staden. Samtliga kostnader för erhållande av lagfart å
fastigheten bestridas av staden.
Statsutskottets utlåtande Nr 172.
9
Den i § 9 omnämnda förrådsbyggnaden skall till staden överlämnas, så
snart densamma icke vidare erfordras för det ändamål, vartill den nu användes,
dock senast den 1 oktober 1930. Inom sex månader från den dag,
då staden erhåller rätt att övertaga byggnaden, skall densamma genom stadens
försorg bortföras från det kronan tillhöriga området.
§ 3.
Kronan medgiver, att Bala stad utan ersättning må över kronan tillhöriga
östra delen av förra bergshauptmansbostället Väsby inom Bala stads område
framdraga allmän väg från nuvarande vägkröken söder om trängkårens förra
chefsboställe över ån fram till nuvarande vägen omkring 200 meter söder
om trängkårens kasernetablissemang.
Kronan tillförsäkras rätt att för utfart från det område av östra delen av
förra bergshauptmansbostället Väsby, varå åbyggnader äro belägna, fortfarande
utan ersättning använda nuvarande allmänna landsvägen samt den nu befintliga
bron över ån; skolande emellertid staden, sedan den här ovan omförmälda
allmänna vägen blivit färdigbyggd och upplåten för allmän trafik,
vara befriad från skyldigheten att underhålla ifrågavarande bro och den del
av nuvarande landsvägen, som efter den nya vägens tillkomst upphör att
vara allmän väg.
§ «■
I det etablissemang, som finnes uppfört å de i § 1 omförmälda fastigheter,
skall — efter det erforderliga om- och tillbyggnader blivit verkställda —
inredas en för minst 350 patienter avsedd anstalt för sinnessjuka eller
sinnesslöa, som äro i behov av vård å sluten anstalt.
§ 7.
Sala stad förbinder sig att alltjämt underhålla den till kasernetablissemangets
gräns framdragna vattenledningen, ävensom att efter mätare lämna
den institution, som kommer att inrymmas i etablissemanget, behövligt
vatten från stadens ledning till samma partipris, som gäller eller framdeles
kan bliva gällande för andra avnämare av lika stor vattenmängd.
Staden tillerkännes rätt att utan särskild ersättning till den till kasernområdet
utdragna huvudvattenledningen tillkoppla avgreningsledning ävensom
att framföra denna senare ledning över kronan tillhörig mark fram till
allmänna landsvägen.
§
Det jordområde, i areal utgörande omkring 6.4 hektar, som Sala stad
enligt ett den 6 och den 14 juni 1905 upprättat kontrakt med nyttjanderätt
upplåtit till kronan för att av Västmanlands trängkår användas till skjutbana,
återställes till staden från och med den 1 juli 1928 i det skick, vari
området då befinnes. Samtidigt upphör kontraktet av den 6 och den 14
juni 1905 att vidare vara gällande.
§ -9-
Sala stad ansvarar för att Aktiebolaget Sala Elektricitetsverk tillhandahåller
den nya institution, som kommer att inrymmas i etablissemanget,
elektrisk ström jämlikt kontrakt till samma partipris, som gäller eller framdeles
kan bliva gällande för andra avnämare av lika stor kvantitet dylik
ström.
§ lo.
Kronan förbinder sig att, därest ifrågavarande etablissemang icke före
den 1 oktober 1930 tagits i bruk för sitt nya ändamål, från och med sist
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 172.
nämnda dag till dess så skett, till staden utgiva ersättning beräknad
2,500 kronor för helt kalenderår under tiden 1 oktober 1930—30 juni 1
samt därefter efter 5,000 kronor för helt kalenderår.
Av detta avtal äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl. Maj:t och
kronan erhållit det ena samt Sala stad det andra exemplaret.
Stockholm den
A Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, enligt Kungl. Maj:ts
bemyndigande:
Sala den
För Sala stad:
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1928:306 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av förslag till visst avtal mellan kronan och Sala stad. a1 i texten