Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående första och andra flygkärernas förläggning järnte i ämnet väckta motioner.

1928-05-26 · 10 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:177, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående första och andra flygkärernas förläggning järnte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

1

Nr m.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1928 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående

första och andra flygkärernas förläggning järnte

i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

1 en till riksdagen avlåten den 9 mars 1928 dagtecknad proposition, nr 175,

vilken hänvisats till förberedande behandling av statsutskottet, i vad avser

frågan om platsen för flygkårernas förläggning, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden,

föreslagit riksdagen dels besluta, att 1. flygkåren skall förläggas till

Västerås och 2. flygkåren till Hägernäs—Karlskrona, dels ock medgiva, att

kronoegendomen fyra mantal Hässlö nr 1, 2, 3 och 4 i Badelunda socken

av Västmanlands län må överflyttas från domänstyrelsens till flygstyrelsens

förvaltning och statens domäners fond därvid nedskrivas med ett mot egendomens

taxeringsvärde svarande belopp.

Ifrågavarande proposition har beträffande överflyttningen från domänstyrelsens

till flygstyrelsens förvaltning av kronoegendomen Hässlö ävensom

beträffande nedskrivning av statens domäners fond blivit hänvisad till jordbruksutskottet.

I anledning av förevarande proposition hava inom andra kammaren väckts Motioner.

tvenne motioner, nämligen:

dels av herrar B. Holmgren och A. A:son Törnkvist i Karlskrona (nr 460), vari

hemställts, att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 175 angående

l:a och 2:a flygkårernas förläggning i vad angår 2:a flygkåren, ville

besluta, att 2:a flygkåren skall förläggas till Karlskrona—Hägernäs.

dels ock av herr H. Laurin (nr 466), vari hemställts, att riksdagen ville

vidtaga den förändringen i Kungl. Maj:ts proposition nr 175, att 2:a flygkåren

förlägges till Yaxholm-Bindön, alternativt Yaxholm-Rindön-Hägernäs.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Enligt 1925 års riksdags beslut rörande flygvapnets organisation skulle Förlaggnings
1.

flygkåren förläggas till Uppsala och 2. flygkåren till Yästerås—Hägernäs. behandling

Till Yästerås skulle dessutom förläggas den av de större centrala flygverk- vid 1925,1926

städerna, som i första hand avsågs för underhåll av sjöflygplan. Arbetena och 1927 ärs

’ & J riksdagar.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 83 häft. (Nr 177.) 1298 28 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

med iordningställande av en sjöflygstation i Yästerås och uppförande av

llygverkstad därstädes hava numera i det närmaste slutförts, och från den

1 november 1927 har driften vid flygverkstaden kunnat igångsättas.

Däremot hava några arbeten för 1. flygkårens förläggning till Uppsala

ännu icke påbörjats. Närmaste anledningen härtill har varit de tvivelsmål,

som uppstått i fråga om lämpligheten av ifrågavarande förläggning, och de

förnyade utredningar, som i följd därav ansetts böra verkställas beträffande

såväl nämnda kårs förläggning som övriga därmed sammanhängande frågor.

I en vid 1926 års riksdag inom andra kammaren väckt motion (nr 230)

föreslogs sålunda, att en utredning måtte verkställas ur såväl ekonomiska

som strategiska, taktiska, tekniska och övnings synpunkter beträffande platsen

för 1. flygkårens förläggning, samt att — i avvaktan på denna utrednings

slutförande och framläggande — riksdagen även måtte besluta, att

några åtgärder för kårens förläggning till Uppsala tillsvidare icke skulle

vidtagas. I sitt utlåtande i anledning av nämnda motion hemställde statsutskottet,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla, att

Kungl. Maj:t måtte låta verkställa en allsidig utredning av frågan om

platsen för 1. flygkårens förläggning. Nämnda förslag förföll visserligen till

följd av kamrarnas skiljaktiga beslut i ärendet, men, såsom dåvarande chefen

för försvarsdepartementet meddelade vid motionens behandling i kamrarna,

pågick redan då utredning angående 1. flygkårens förläggning. I

brev den 4 juni 1926 angående reglering för budgetåret 1926-—1927 av utgifterna

under riksstatens fjärde huvudtitel, såvitt anginge flygvapnet, förordnade

Kungl. Maj:t, att den utredning i ärendet, som chefen för flygvapnet

hade att verkställa, skulle avse såväl vid Uppsala befintliga lämpliga

områden för 1. flygkårens förläggning som ock, eventuellt, annan ort. Samtidigt

föreskrevs, att de för bestridande av kostnader för anordnande av

flygfält och uppförande för flygvapnets räkning av vissa byggnader m. m. i

Uppsala anvisade medel, utgörande sammanlagt 335,000 kronor, tillsvidare,

i avvaktan på slutligt avgörande av förläggningsfrågan, icke finge tagas i

anspråk.

Sedan chefen för flygvapnet med skrivelse den 30 september 1926 inkommit

med utredning och förslag rörande 1. flygkårens förläggning samt vederbörande

myndigheter blivit i ärendet hörda, föreslog Kungl. Maj :t i proposition

(nr 222) till 1927 års riksdag, att även nämnda kår skulle förläggas till Västerås,

i vars närhet ett landflygfält skulle för ändamålet anordnas å mark tillhörande

dels de i enskild ägo varande egendomarna tre mantal Hagbyholm

och ett mantal Klinta nr 1 i Irsta socken, dels ock kronoegendomen fyra

mantal Hässlö nr 1, 2, 3 och 4 i Badelunda socken, vilken sistnämnda egendom

i samband därmed skulle överföras från domänstyrelsens till flygstyrelsens

förvaltning.

I skrivelse den 8 juni 1927 (nr 298) i anledning av förenämnda proposition

framhöll riksdagen, att riksdagen på anförda skäl icke ansett sig för

det dåvarande böra fatta ståndpunkt till det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget

samt att riksdagen funnit en förnyad utredning av frågan om för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande, Nr 111. •’

läggningen av såväl 1. som 2. flygkåren böra komma till stånd. Vid denna

utredning borde jämväl beaktas flygvapnets framtida behov av hangarutrymme

samt den lämpligaste fördelningen av hangarer å olika platser..

Riksdagen avslog alltså Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition samt anhöll,

att Kungl. Maj:t måtte verkställa nämnda utredning och för 1928 års

riksdag framlägga förslag i fråga om förläggningen av 1. och 2. flygkårerna.

Genom beslut den 18 juni 1927 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen for försvarsdepartementet

att tillkalla högst fem utredningsmän för att inom departementet

biträda med verkställande av den utav riksdagen begäida utredningen

i fråga om förläggningen av 1. och 2. flygkårerna. De jämlikt nämnda

bemyndigande tillkallade utredningsmännen hava med skrivelse den 14 december

1927 överlämnat utredning och förslag i ämnet.

Den av de sakkunniga verkställda utredningen (statsrådsprotokollet sid.

4—12) utmynnade i förslag, att 1. flygkåren skulle förläggas till Yästerås

och att 2. flygkåren skulle förläggas till Karlskrona—Hägernäs.

Över de sakkunnigas förslag hava yttranden avgivits av chefen för generalstaben,

chefen för marinstaben och flygstyrelsen (statsrådsprotokollet sid.

14—20).

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Då jag icke funnit mig böra ifrågasätta någon ändring i den av 1925 års

riksdag beslutade organisationen av flygvapnet, saknar jag anledning att i

detta sammanhang närmare ingå på det av chefen för marinstaben väckta

förslaget, att 1. flygkåren icke skulle uppsättas utan de för densamma avsedda

flygförbanden uppdelas på 2. och fl. flygkårerna. Sasom utredningsmännen

framhållit, torde en dylik åtgärd, som i väsentlig, grad skulle förändra

den år 1925 beslutade organisationen, icke kunna vidtagas, utan att

hela organisationsspörsmålet underkastades en förnyad allsidig .utredning.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, innebär utredningsmännens

förevarande förslag, att 1. flygkåren skulle förläggas till Västeras och 2.

flygkåren till Karlskrona—Hägernäs.

Vad till en början 1. flygkåren angår, anser jag i likhet med utredningsmännen,

att Uppsala och Västerås torde vara de enda platser, som kunna

komma i fråga som förläggningsplats för nämnda kår. Vid en jämförelse

mellan dessa båda orter hava utredningmännen kommit till det resultatet,

att Västerås ur olika synpunkter är att föredraga framför Uppsala.

Utredningsmännens förslag om 1. flygkårens förläggning till Västerås har

förordats av chefen för marinstaben. Även chefen för generalstaben har

biträtt nämnda förslag under förutsättning, att 2. flygkåren förlägges till

annan ort än Västerås. Under samma förutsättning har flygstyrelsen ansett

sistnämnda plats lämplig såsom förläggningsort för 1. flygkåren, ehuru styrelsen

dock vidhållit sin tidigare uttalade asikt, att Uppsala ur rent militära

synpunkter vore att föredraga i sådant hänseende.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av frågan om avlåtande till 1927 års riksdag

av proposition (nr 222) angående 1. flygkårens förläggning ansåg jag mig

böra förorda nämnda kårs förläggande till Västerås. Den ståndpunkt, jag

sålunda då intog, finner jag mig alltjämt böra vidhålla. De skäl, som under

ärendets behandling framfördes mot en förläggning av 1. flygkåren till Uppsala,

kvarstå alltjämt. Däremot kommer det viktigaste skäl, som då anför
-

Utredning

genom sakkunniga

år 1927.

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

des mot eu förläggning till Västerås, nämligen anhopningen av alltför stor

del av flygvapnet till en och samma plats, att bortfalla vid ett bifall till

utredningsmännens förslag i fråga om 2. flygkåren, enligt vilket denna kår

skulle förläggas till annan ort. Jag tillstyrker alltså utredningsmännens

förslag, att 1. flygkåren förlägges till Västerås, varvid åt kåren bör upplåtas

förutvarande Västmanlands regementes kasernetablissemang ävensom den

vid Västeråsfjärden anordnade sjöflygstationen. Jag har även funnit mig

kunna biträda utredningsmännens förslag beträffande anordnandet av för

kåren erforderligt landflygfält. Jag tillstyrker sålunda, att avledandet av den

genom clet föreslagna flygfältsområdet nu gående Hässlöbäcken må ske enligt

alternativ 1 i det av lantbruksingenjören Welin-Berger uppgjorda förslaget

rörande flygfältets iordningställande.

Enligt i bil. 2 intagen kostnadsberäkning skulle utgifterna för dräneringsm.

fl. arbeten å flygfältet, för erforderliga markförvärv från egendomarna

Hagbyholm och Klinta samt för syneförrättning och kontrollantarvoden uppgå

till sammanlagt 171,000 kronor. Då motsvarande kostnader enligt flygstyrelsens

i propositionen nr 222. till 1927 års riksdag framlagda beräkningar

upptogos till 267,800 kronor, innebär utredningsmännens förslag i förevarande

avseende en kostnadsminskning av omkring 100,000 kronor.

Såsom i nyssnämnda proposition omförmälts, har domänstyrelsen i utlåtande

den 18 februari 1927 hemställt, att kronoegendomen Hässlö, för den

händelse den komme att delvis upplåtas till flygfält, måtte i sin kelhet avföras

från styrelsens förvaltning. Med hänsyn härtill synes nämnda egendom

böra överföras till flygstyrelsens förvaltning, och torde i samband härmed

statens domäners fond böra nedskrivas med ett mot egendomens taxeringsvärde

svarande belopp. Då egendomen är utarrenderad till den 14

mars 1930 och någon uppgörelse på rimliga villkor icke kunnat träffas med

arrendatorn om arrenderättens avstående, torde det bliva nödvändigt att för

berörda ändamål använda expropriationsförfarande. I utredningsmännens

kostnadsberäkning bär för ersättning åt arrendatorn upptagits ett belopp av

50,000 kronor. Med hänsyn till att den årliga arrendeavgiften för egendomen

endast uppgår till 7,200 kronor, torde det sålunda beräknade ersättningsbeloppet

vara fullt tillräckligt.

Sammanlagda kostnaderna för 1. flygkårens förläggning till Västerås hava

av utredningsmännen beräknats till ‘ 1,250,000 kronor, varav dock 530,000

kronor redan anvisats för sjöflygstationens iordningställande. Det belopp,

som för ändamålet ytterligare erfordras, skulle sålunda uppgå till 720,00(i

kronor. Emot utredningsmännens ifrågavarande beräkningar har jag icke

något att erinra.

I fråga om 2. flygkårens förläggning hava utredningsmännen undersökt

olika alternativ och — efter att på anförda skål hava utmönstrat övriga av

de prövade förläggningsalternativen — verkställt en jämförelse mellan kårens

förläggning till, å ena sidan, Karlskrona—Hägernäs (alternativ I) och, å

andra sidan, Västerås—Hägernäs (alternativ II), varvid i båda fallen förutsatts,

att 1. .flygkåren förlägges till Västerås. Utredningsmännen hava funnit,

att alternativ II. ur ekonomisk synpunkt torde kunna anses något förmånligare

än alternativ I, men att det sistnämnda i övrigt vore avsevärt fördelaktigare.

^ Utredningsmännen hava på grund därav föreslagit, att 2. flygkåren

måtte., förläggas till Karlskrona—Hägernäs, varvid emellertid är att

märka, att förläggningen till Hägernäs av vissa delar av kåren synes hava

avsetts att endast bliva av mera tillfällig natur.

Såsom framgår av. chefens för marinstaben i ärendet avgivna utlåtande,

har denne i motsats till utredningsmännen ansett, att en förläggning enligt

alternativ II, modifierat i så måtto, att Hägernäsförläggningen erhölle ökad

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande År 111.

omfattning, ur såväl strategisk som utbildnings-, övnings- och ekonomisk

synpunkt vore att förorda framför en förläggning till Karlskrona—Hägernäs.

Flygstyrelsen bär ä sin sida framhållit, att, därest 1. flygkåren förlädes

till Västeras, alternativet Karlskrona—Hägernäs vore det enda, som enligt

styrelsens mening kunde ifrågakomma för 2. flygkåren. Härvid har dock

flygstyrelsen förutsatt, att både Karlskrona och Hägernäs skulle utbyggas

för permanent förläggning av kåren.

Engångskostnaderna för 2. flygkårens förläggning hava av utredningsmännen

beräknats uppgå till 1,125,500 kronor enligt alternativ I och till

1,387,500 kronor enligt alternativ II. Med hänsyn till att kostnaderna för

1- flygkårens förläggning enligt sistnämnda alternativ endast skulle uppgå

till 920,000 kronor mot 1,250,000 kronor enligt alternativ I, skulle dock de

sammanlagda kostnaderna för båda flygkårernas förläggning ställa sig något

lägre enligt alternativ II än enligt alternativ I.

Meningarna angående lämpligaste platsen för 2. flygkårens förläggning

äro såsom förut nämnts delade. Med hänsyn till att nämnda kår i första

hand är avsedd för marinens behov, synes man vid valet av dess förläggningsplats

böra sträva efter att komma intill eller i närheten av flottans örlogsstationer.

. Genom en dylik anordning skulle samövningarna med flottan

under fredstid underlättas, varjämte förläggningen under krigstid bleve användbar

såsom bas för av kåren mobiliserade flygstridskrafter.

Ur dessa synpunkter torde såväl Karlskrona som Hägernäs vara lämpliga

förläggningsplatser för 2. flygkåren. Däremot synes Västerås varken erbjuda

tillfredsställande förhållanden med avseende på möjligheterna till samövning

med marinen eller lämpa sig som bas för kårens flygstridskrafter under

krigstid. Härtill kommer, att en förläggning till Västerås, dit även 1. flygkåren

enligt föreliggande förslag skulle förläggas, komme att medföra “en

relativt stor anhopning av landets flygstridskrafter därstädes, ett förhållande

varemot erinringar framställts såväl av vissa myndigheter som från riksdagens

sida vid behandlingen av propositionen nr 222 till 1927 års riksdag.

I betraktande av vad sålunda förekommit och på de skäl i övrigt, som utredningsmännen

i ämnet anfört, har jag för egen del kommit till den uppfattningen,

att eu förläggning av kåren till Karlskrona—Hägernäs är att

föredraga framför kårens förläggande helt eller delvis till Västerås.

Vid en jämförelse mellan Karlskrona och Hägernäs inbördes hava utred

ningsmännen kommit till det resultatet, att Hägernäs ur strategisk synpunkt

vore något överlägset Karlskrona, men att alla skäl i övrigt talade för en

förläggning till sistnämnda plats. Isynnerhet ur ekonomisk synpunkt vore

Karlskrona-alternativet att förorda.

Emellertid hava såväl chefen för marinstaben som högste befälhavaren

över kustflottan ansett, att Karlskrona icke borde vara förläggningsplats för

2. flygkårens huvuddel, vilken i stället borde förläggas till närheten av Stockholm.

Elygstyrelsen har, såsom redan nämnts, ansett sig kunna tillstyrka en

förläggning av 2. flygkåren till Karlskrona och Hägernäs under förutsättning,

att båda dessa platser utbyggdes för permanent förläggning. I Karlskrona

borde enligt styrelsens mening allenast ordnas förläggning för den flygtrupp,

som skulle betjäna därvarande formationer av flottan och kustartilleriet.

Enligt flygstyrelsens åsikt skulle även en dylik förläggning kunna anordnas

inom den av utredningsmännen angivna kostnadsramen, 1,125,500 kronor.

Förutsättningen härför vore, att vid Hägernäs personalen i huvudsak förlädes

ombord å logementsfartyg. I Karlskrona skulle flygstationen bibehållas

å Stumholmen, där hangarbyggnader skulle uppföras. För vinnande av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

Utskottets

yttrande.

erforderligt verkstads- och förrådsutrymme skulle flottans epidemisjukhus

eller annan lämplig lokal överlåtas till flygvapnet.

I anledning härav har marinförvaltningen meddelat, att nyssnämnda sjukhusbyggnad

ej kunde avvaras, men att motsvarande utrymme kunde för angivet

ändamål beredas i stora slupskjulet å Stumholmen.

Kostnaderna för förläggningens ordnande enligt flygstyrelsens förslag

skulle fördela sig med 830,500 kronor för Hägernäs och 295,000 kronor för

Karlskrona.

Yid en förläggning av 2. flygkåren till Hägernäs—Karlskrona i huvudsaklig

överensstämmelse med de sålunda av flygstyrelsen angivna riktlinjerna

skulle de invändningar bortfalla, som från chefens för marinstaben sida ur

strategisk synpunkt framställts mot utredningsmännens förslag rörande

nämnda kårs förläggning. Genom en dylik anordning vinnes även en mera

tillfredsställande förläggning av kåren i förhållande till den centrala flygverkstaden

i Västerås, varjämte besparingar komma att uppstå på övningsanslaget

därigenom, att flygövningarna vid en förläggning till Hägernäs i

ökad utsträckning kunna bedrivas å den ordinarie förläggningsplatsen.

Jag har därför funnit mig böra tillstyrka, att 2. flygkåren förlägges till

Hägernäs—Karlskrona i huvudsaklig överensstämmelse med förut angivna,

av flygstyrelsen föreslagna grunder.

Enligt vad förut nämnts, hava engångskostnaderna för förläggningarnas

ordnande beräknats för 1. flygkåren till 1,250,000 kronor och för 2. flygkåren

till 1,125,500 kronor eller således tillhopa 2,375,500 kronor. Då härav redan

1,523,000 kronor av riksdagen ställts till förfogande, återstår att anvisa en

summa av 852,500 kronor. Med hänsyn därtill, att av redan anvisade medel

ett belopp av 525,000 kronor ännu icke tagits i anspråk och alltså i första

hand kan disponeras för bestridande av ifrågavarande engångskostnader,

torde det kunna anstå till nästkommande år med framställning till riksdagen

om anvisande för ändamålet av ytterligare erforderliga medel.»

Utskottet vill en början erinra om att enligt 1925 års riksdags beslut i

fråga om flygvapnets organisation första flygkåren skulle förläggas till Uppsala

samt andra flygkåren till Västerås—Hägernäs. Sedan närmare utredning

blivit verkställd rörande lämpligaste platsen för första flygkårens förläggning,

framlade Kungl. Maj:t i proposition till 1927 års riksdag förslag

om att både första och andra flygkårerna skulle förläggas till Västerås, andra

flygkåren dock med en avdelning i Hägernäs i enlighet med 1925 års beslut.

Sedan riksdagen avslagit ifrågavarande proposition samt anhållit om utredning

och förslag till 1928 års riksdag om den lämpligaste förläggningen av

såväl första som andra flygkåren, har nu Kungl. Maj:t i förevarande proposition,

sedan ytterligare utredning i ärendet verkställts genom särskilt för

ändamålet tillkallade sakkunniga, föreslagit, att första flygkåren skall förläggas

till Västerås samt andra flygkåren till Hägernäs—Karlskrona med

huvuddelen å förstnämnda plats. Emellertid hava nämnda sakkunniga ifrågasatt

andra flygkårens förläggning med huvuddelen till Karlskrona och endast

en mindre del till Hägernäs. Under förläggningsfrågans tidigare behandling

hava därjämte undersökningar verkställts rörande flygkårernas eller delars

av desamma förläggande till Karlsborg och Vaxholm samt Kindö.

Av vad sålunda anförts framgår, att frågan om lämpligaste förläggning

av ifrågavarande flygkårer varit föremål för skilda meningar, samt att från

s. 7 Kontrollera mot PDF

tStatsutskottets utlåtande Nr ill. 7

Kungl. Maj:ts sida olika förslag beträffande förläggningsplatserna blivit tid

efter annan framlagda.

Enligt den av Kungl. Maj:t i förevarande proposition framlagda, av flygstyrelsen

uppgjorda kostnadsberäkningen skulle för första flygkårens förläggning

till Västerås erfordras, utöver redan anvisade 530,000 kronor, ytterligare

720,000 kronor samt för -andra flygkårens förläggning beliöva tagas i anspråk

ett belopp av 1,125,500 kronor, varav 830,500 kronor avses för anordningar

vid Hägernäs och återstående 295,000. kronor för kårens Karlskronaavdelning.

Det av de sakkunniga framställda förslaget, vilket upptages i motionen

II: 460, skulle draga samma engångskostnader som Kungl. Majrts förslag.

Utskottet har avlagt besök i Karlskrona och tagit del av möjligheterna

att dit förlägga delar av andra flygkåren samt har under föregående riksdag

besökt såväl Uppsala, Västerås och Hägernäs som de ifrågasatta sjöflygplatserna

på Kindön och Vaxön, varvid utskottet tagit närmare kännedom

om förläggningsmöjligheterna därstädes och lämpligheten av att å nämnda

orter helt eller delvis bereda plats för ifrågavarande flygkårer.

Utskottet, som i detta sammanhang ansett sig böra omnämna, att till

utskottet inkommit en framställning från drätselkammaren i Vaxholm avseende

förläggning av delar av andra flygkåren till Vaxön, har ansett, att

beslut rörande flygkårernas förläggning bör fattas vid innevarande års riksdag.

Ett ytterligare uppskov med bestämmandet av platserna för förläggningen

måste nämligen medföra uppskov jämväl med uppsättningen av

första flygkåren och dess organiserande såsom särskilt förband, något som

enligt utskottets mening icke kan anses tillrådligt. På grund härav har

utskottet ansett sig böra avstyrka det i motionen II: 466 väckta förslaget

om den förändringen i Kungl. Maj:ts förslag, att andra flygkåren skall förläggas

till Vaxholm—Kindön, alternativt Vaxholm—Kindön—Hägernäs, då

detta förslag måste innebära, att ytterligare utredning av förläggningsfrågan

sker, i all synnerhet som några tillförlitliga kostnadsberäkningar icke föreligga

beträffande de i motionen upptagna förläggningsalternativen. Vad beträffar

den av Vaxholms drätselkammare gjorda framställningen har utskottet

vid verkställd undersökning rörande möjligheten av att lösa förläggningsfrågan

enligt detta alternativ funnit en sådan lösning utesluten.

Vad då till en början beträffar frågan om förläggning av första flygkåren,

har utskottet, vid det förhållandet att någon förläggning av denna kår till

Uppsala i enlighet med den ursprungliga i 1925 års organisation av flygvapnet

ingående planen för de olika flygkårernas förläggning icke numera

kan ifrågakomma, sedan innevarande års riksdag fattat beslut om arméns

underofficers skolas placering i Uppsala, velat tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag

om att kåren stationeras i Västerås.

Vidkommande därefter spörsmålet om andra flygkårens förläggning delar

utskottet de sakkunnigas och departementschefens uppfattning om att denna

kår bör förläggas delvis i Stockholmstrakten och delvis i Karlskrona. Med

hänsyn till att de marina myndigheterna och flygstyrelsen förordat, att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

kårens huvuddel stationeras i Hägernäs, har utskottet, som funnit de för

denna förläggning anförda skälen vara övertygande, velat tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag. Härigenom torde nämligen vissa icke obetydliga fördelar

framför en förläggning av kårens huvuddel i Karlskrona stå att vinna. Erinras

må sålunda om Hägernäs relativa närhet till den centrala flygverkstaden

i Yästerås och om de bättre väderleksförhållandena i Stockholmstrakten,

vilka möjliggöra flygning större antal dagar per år än som låter sig

göra i Karlskrona. Härtill komma samtliga de övriga skäl, som anförts av

flygstyrelsen och departementschefen för kårens förläggning till Hägernäs—

Karlskona, och vilka synas utskottet giva vid handen att ur såväl strategiska

som övnings- och utbildningssynpunker kårens huvuddel bör förläggas till

Hägernäs.

Utskottet, som sålunda ansett sig böra avstyrka det i motionen II: 460

framlagda förslaget, har funnit, att engångskostnaderna vid förläggning av

andra flygkåren till Hägernäs—Karlskrona kunna beräknas i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å herrar B. Holmgrens och Törnkvists i Karlskrona

ovanberörda motion II: 460 ävensom å herr Laurins

förevarande motion II: 466 besluta, att första flygkåren skall

förläggas till Västerås och andra flygkåren till Hägernäs—

Karlskrona.

Stockholm den 26 maj 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVABNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. IT. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Olof

Olsson, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, O. Ber f/q vist, C. A. Carlsson i Gävle, C. I.

Asplund, P. A. Bergström,, J. B. Johansson i Fredrikslund, K. E. Andersson i Eliantorp

och J. Clemedtson;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, C. R.

Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, L. J. Carlsson-Frosterud, A. A.son Törnkvist

i Karlskrona, B. F:son Holmgren, O. Strindlund, K. S. V. Ward, O. E. F. Järte,

A. Danielsson och C. A. Anderson i Storegården.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

it

Reservation:

av lierrar Wiclell, Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, K. E. Andersson

i Eliantorp, Clemedtson, Rydén, Jansson i Falun, Törnkvist i Karlskrona,

Holmgren, Strindlund och Ward, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Utskottet vill------stationeras i Västerås.

Vidkommande därefter spörsmålet om andra flygkårens förläggning delar

utskottet de sakkunnigas och departementschefens uppfattning om att denna

kår bör förläggas delvis i Stockholmstrakten och delvis i Karlskrona. Dock

förefaller det utskottet, som om övervägande skäl talade för att kårens

huvuddel förlägges till Karlskrona i stället för, sasom departementschefen

förordat, till Hägernäs. Enligt utskottets mening måste det nämligen anses

mindre lämpligt, att en permanent förläggning av kårens huvuddel ordnas

på ett logementsfartyg. Då en dylik förläggning i längden icke kan anses

tillfredsställande, lärer nämligen krav snart komma att resas på anordnande

av kasernutrymme vid Hägernäs, något som torde medföra ganska betydande

engångskostnader. Härtill kommer, att förbindelserna till Hägernäs icke

kunna anses vara fullgoda och i varje fall äro ägnade att öka de årliga kostnaderna

för en förläggning av andra flygkårens huvuddel till denna ort. Slutligen

lärer ej kunna undvikas att för Hägernäs anordna särskilt luftförsvar,

därest kårens huvuddel förlägges dit. Vad åter angår förslaget om ordnandet

av förläggningen av kårens Karlskronadel i enlighet med Kungl. Maj.ts förslag,

har utskottet icke kunnat finna de tilltänkta anordningarna i Karlskrona

vara ändamålsenliga, detta särskilt med tanke på möjligheten av att i framtiden

kunna utöka denna avdelning. Utskottet har därför icke ansett sig

kunna tillstyrka, att andra flygkåren förlägges i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag.

De av de sakkunniga angivna fördelarna för ordnandet av andra flygkårens

förläggning med huvuddelen i Karlskrona synas utskottet val a så

påtagliga, att utskottet för sin del finner sig böra ansluta sig till denna lösning

av frågan, vilken lösning, såsom ovan nämnts, jämväl påyrkats i motionen

11:460. Enligt utskottets mening bör förläggningen i Karlskrona kunna

ordnas i grenadjärkasernen och sjöflygplats anordnas vid den i närheten av

kasernen belägna s. k. Studentviken. En gemensam förläggning i grenadjärkasernen

av andra flygkåren och Kronobergs regementes till Karlskrona

förlagda detachement lärer för övrigt vara ägnad att minska de årliga kostnaderna

för såväl flygvapnet som pämnda infanteriförband, varjämte ett rationellare

utnyttjande av tillgängligt kasernutrymme härigenom kan vinnas.

Kårens Hägernäsavdelning torde under sadana förhallanden böra organiseras

i huvudsaklig överensstämmelse med den plan, som legat till grund för den

ursprungligen beslutade förläggningen till Yästerås-Hägernäs.

En förutsättning för ifrågavarande förslag är emellertid, att avtal truffas

med Karlskrona stad om upplåtande av mark till sjöflygplats och om fram
Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 83 haft. (Nr 111.) 1298 28 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

dragande av erforderliga ledningar, allt utan särskild kostnad för kronan.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat, torde inga hinder möta mot avslutande

av ett sådant avtal.

Utskottet, som sålunda ansett sig böra tillstyrka det i motionen II: 460

framlagda förslaget, har funnit, att engångskostnaderna vid förläggning av

andra flygkåren till Karlskrona-Hägernäs kunna beräknas till samma belopp,

som av de sakkunniga angivits och som jämväl av Kungl. Maj:t beräknats

för förläggningen Hägernäs-Karlskrona.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen ma i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

med bifall till herrar B. Holmgrens och Törnkvists i Karlskrona

ovanberörda motion II: 460 ävensom med avslag å herr

Laurins förevarande motion II: 466 besluta, att första flygkåren

skall förläggas till Västerås och andra flygkåren till KarlskronaHägernäs.

»

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående första och andra flygkårernas förläggning. s. 28 i texten