Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bekämpande av arbetslösheten jämte i ämnet väckta motioner.

1928-05-26 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:178, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bekämpande av arbetslösheten jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 178.

1

Xr 178.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1928 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till bekämpande av arbetslösheten jämte

i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—1929 har

Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln föreslagit riksdagen (punkt 8 av det

vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över socialärenden för nämnda

dag) att i avvaktan på den proposition, som kunde komma att avlåtas i

ämnet, till bekämpande av arbetslösheten för budgetåret 1928—1929 beräkna

ett extra reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 9 mars 1928

dagtecknad proposition (nr 161), under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att till bekämpande av arbetslösheten, i huvudsaklig överensstämmelse

med i statsrådsprotokollet angivna grunder, under femte huvudtiteln,

avdelningen sociala verk och inrättningar, underavdelningen arbetsfred, arbetsförmedling,

arbetarskydd m. m., för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Av 1922 års riksdag beviljades, i anledning av den på socialdepartementets

föredragning avlåtna propositionen nr 11, för bekämpande av arbetslösheten

dels på tilläggsstat för nämnda år reservationsanslag till sammanlagt

belopp av 85,000,000 kronor, dels ock på extra stat för tiden 1 januari—

30 juni 1923 ett reservationsanslag å 5,000,000 kronor. Härförutom anvisades,

med bifall till den på kommunikationsdepartementets föredragning avlåtna

propositionen nr 12, för liknande ändamål på tilläggsstat för år 1922

under titeln »Utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet» ett reservationsanslag

å 5,000,000 kronor att utgå av lånemedel.

I statsverkspropositionen till 1923 års riksdag (femte huvudtiteln, punkt

20) anförde dåvarande chefen för socialdepartementet, bland annat, att det

enligt hans mening icke vore möjligt att vid tiden för nämnda propositions

avlåtande göra några fullt tillförlitliga beräkningar angående arbetsmarknadens

läge under den då återstående delen av vintern 1922—1923 och än

mindre angående dess förändringar under hela budgetåret 1923—1924. Han

anhöll därför att senare under 1923 års riksdag få förelägga Kungl. Maj:t

Bihang till riksdagens protokoll 1928. f> saml. 84 hå/t. (Nr 178—179.) 1300 28 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 178.

förslag i förevarande ämne. Emellertid syntes lionom nödig försiktighet

bjuda att i avbidan på frågans slutliga behandling å riksstaten beräkna ett

anslag för arbetslöshetens bekämpande å förslagsvis 5,000,000 kronor.

Med bifall till den av föredragande departementschefen sålunda gjorda

hemställan föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att i avvaktan på den proposition,

som kunde komma att avlåtas i ämnet, för bekämpande av arbetslösheten

för budgetåret 1923—1924 beräkna ett extra reservationsanslag av 5,000,000

kronor.

Efter det departementschefen sedermera i skrivelse den 28 april 1923

anmodat statens arbetslöslietskommission att avgiva förslag rörande den

framställning till riksdagen i nu ifrågavarande ärende, vartill då rådande

förhållanden gå ve anledning, avgav kommissionen den 11 maj 1923 det sålunda

begärda utlåtandet. I detta utlåtande framlade kommissionen eu

beräkning över tillgångar och utgifter å anslaget för bekämpande av arbetslösheten

intill utgången av budgetåret 1923—1924. På grundval av denna

beräkning anförde kommissionen, att den icke funne det erforderligt

att av 1923 års riksdag begära något anslag för bekämpande av arbetslösheten.

I skrivelse den 17 maj 1923, nr 233, gav Kungl. Maj:t sedermera riksdagen

tillkänna, att Kungl. Maj:t icke komme att till 1923 års riksdag avlåta

proposition i det under punkt 20 i femte huvudtiteln av statsverkspropositionen

för nämnda år omförmälda ärendet angående anslag för budgetåret

1923—1924 för bekämpande av arbetslösheten, i följd varav medel

för berörda ändamål ej vidare behövde beräknas å staten för nämnda

budgetår.

Emellertid hade Kungl. Maj:t i proposition den 4 maj 1923, nr 230, på

socialdepartementets föredragning föreslagit riksdagen medgiva, att för vidtagande

av åtgärder till lindrande av nöden bland vissa arbetslösa järnbruksarbetare

finge av femte huvudtitelns allmänna besparingsfond tagas i

anspråk ett belopp av förslagsvis 70,000 kronor.

Denna proposition blev av riksdagen bifallen (riksdagens skrivelse nr 206).

Ytterligare är att nämna, att riksdagen, i anledning av ett i 1923 års

statsverksproposition på kommunikationsdepartementets föredragning framställt

förslag, för sådana arbeten för telegrafverkets, statens järnvägars och

statens vattenfallsverks räkning, vilka kunde påkallas för bekämpande av

arbetslösheten, för budgetåret 1923—1924 anvisade ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor att utgå av lånemedel (riksdagens skrivelse nr 295).

För budgetåret 1924—1925 gjorde arbetslöshetskommissionen icke hemställan

om anvisande av något ytterligare anslag för bekämpande av arbetslösheten.

I anslutning härtill begärde Kungl. Maj:t icke något anslag för

ifrågavarande ändamål för nämnda budgetår.

I proposition till 1924 års riksdag, nr 113, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

medgiva, att för färdigställande av vissa utav Norrlands statsarbeten påbörjade

arbetsföretag finge användas, intill ett belopp av 1,750,000 kronor,

de av 1922 års riksdag för bekämpande av arbetslösheten beviljade reservationsanslagen.

Detta förslag blev av riksdagen bifallet (riksdagens skrivelse nr 128).

I en den 23 maj 1924 till riksdagen avlåten proposition (nr 229) föreslog

Kungl. Maj:t sedermera riksdagen medgiva, att för färdigställande av vissa

utav Södra Sveriges statsarbeten påbörjade arbetsföretag finge användas,

intill ett belopp av 1,350,000 kronor, de nyssnämnda, av 1922 års riksdag

b evilj ade re servationsanslagen.

Jämväl detta förslag blev av riksdagen bifallet (riksdagens skrivelse nr 294).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 17 S.

3

I skrivelse den 9 december 1924 uttalade sig arbetslöshetskommissionen

angående behovet av medel till arbetslöshetens bekämpande under budgetåret

1925—192(5. Kommissionen anförde därvid, att behållningen å de anslag,

som av 1922 års riksdag anvisats för ifrågavarande ändamål, den 1 november

1924 utgjort 8,2(54,000 kronor. Då kostnaderna för kommissionens verksamhet

under de tio första månaderna av år 1924 uppgått till omkring 4,220,000

kronor och totalkostnaderna under nämnda år sannolikt icke komme att

överstiga 5 miljoner kronor, syntes det kommissionen vara grundad anledning

antaga, att de medel, varöver kommissionen förfogade, skulle förslå

till finansierandet av hjälpverksamhetens kostnader första halvåret 1926.

På grund härav funne kommissionen det icke påkallat att hemställa om

utverkande hos 1925 års riksdag av ytterligare anslag till arbetslöshetens

bekämpande.

Med hänsyn till vad kommissionen sålunda uttalat anförde föredragande

departementschefen i statsverkspropositionen till 1925 «-rs riksdag (femte

huvudtiteln, sid. 37), att han ansåge sig icke böra föreslå Kungl. Maj:t att

av riksdagen äska något nytt anslag till arbetslöshetens bekämpande. I

enlighet härmed begärde Kungl. Maj:t icke något anslag till ändamålet för

budgetåret 1925—1926.

I proposition till 192(1 års riksdag, nr 213, föreslog Kungl. Majd riksdagen

att för bekämpande av arbetslösheten för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra reservationsanslag av 8,000,000 kronor.

Sistnämnda proposition bifölls av riksdagen (riksdagens skrivelse nr 344).

I proposition till 1927 års riksdag nr 236, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att för bekämpande av arbetslösheten för budgetåret 1927—1928 anvisa

ett extra reservationsanslag av 5,000,000 kronor. Förslaget grundade

sig på framställning av arbetslöshetskommissionen i skrivelse den 24 november

1926. I denna skrivelse framlade kommissionen en beräkning över tillgångar

och skulder å anslaget till bekämpande av arbetslösheten. På grundval

av denna beräkning anförde kommissionen, att av de till buds stående

medlen för bestridande av de med hjälpverksamheten förenade kostnaderna

ett belopp av omkring 3,325,000 kronor skulle kunna förväntas den 1 juli

1927 återstå och alltså bliva disponibelt för budgetåret 1927—1928. Beträffande

frågan om erforderliga medel för sistnämnda budgetår uttalade

kommissionen, att arbetslösheten icke kunde väntas då bliva av mindre omfattning

än under budgetåret 1926—1927 och att endast en lycklig utveckling

av den industriella produktionen och det ekonomiska livet i övrigt kunde

påverka förhållandena i motsatt riktning. Med hänsyn till osäkerheten vid

bedömande av arbetsmarknadens framtida gestaltning samt till behovet av

medel, som kunde i verksamheten användas som rörelsekapital och såsom

reserv för oförutsedda utgifter, ansåg kommissionen, att anslaget för budgetåret

1927 — 1928 borde beräknas till nyssnämnda belopp 5,000,000 kronor.

I eu senare ingiven promemoria, dagtecknad den 15 februari 1927, anförde

kommissionen, att det alltjämt mötte svårighet att grunda förslag om

erforderliga medel för budgetåret 1927—1928 på annat iin vaga sannolikhetsberäkningar.

Behovet av en medelsreserv berodde bland annat därpå,

att beräkningen av kostnaderna vore grundad på att de bidrag, som inflöte

från kommissionens uppdragsgivare för nödhjälpsarbetens utförande, komme

att bliva oförändrade. Någon garanti härför funnes emellertid icke, varför

en viss säkerhetsmarginal syntes vara behövlig.

Så länge den industriella produktionen icke visade tendenser till en mera

påtaglig expansion, varigenom de båda senaste årens ökade arbetskraftsöverskott

och de säsongarbetslösas lediga armar kunde tagas i anspråk,

syntes man knappast kunna räkna med något egentligt omslag i arbets
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 178.

marknadens gestaltning under den närmaste framtiden. Någon sådan förändring

i det allmänna läget, som motiverade eu sänkning av det av kommissionen

i skrivelse den 24 november 1926 föreslagna beloppet av 5,000,000

kronor, hade enligt kommissionens i nämnda promemoria uttalade uppfattning

icke heller inträffat sedan dess. Däremot syntes det icke uteslutet,

att staten under det kommande budgetåret nödgades träda in hjälpande i

något större utsträckning än tillförne, därest icke arbetsmarknadens läge

komme att undergå en avsevärd förbättring på de områden, där tecken till

en ljusning för närvarande icke vore direkt skönjbara. Kommunernas bärkraft

måste nämligen i många fall antagas bliva ytterligare försvagad till

följd av den långvariga arbetslöshetens tryck.

Kommissionen vidhöll därför sitt tidigare förslag.

Till detta förslag anslöt sig även departementschefen, under anförande,

bland annat, att det icke vore uteslutet, att arbetslösheten kunde komma

att stiga, att en utvidgning av statens hjälpverksamhet därigenom skulle

kunna bliva nödvändig, samt att därför eu viss reserv för oförutsedda händelser

syntes oundgängligen erforderlig.

Med bifall till den i enlighet härmed gjorda framställningen beviljade

1927 års riksdag (skrivelse den 8 juni 1927 nr 270) för budgetåret 1927—1928

till bekämpande av arbetslösheten ett extra reservationsanslag av 5,000,000

kronor.

Gällande författningsbestämmelser angående statsbidrag till arbetslöshetshjälp

äro sammanfattade i eu kungörelse av den 7 juli 1922 (nr 419), som

länder till efterrättelse tills vidare, så länge anslag för ifrågavarande ändamål

utgår.

Därjämte har riksdagen vid särskilda tillfällen uttalat sig angående principerna

för den statliga hjälpverksamheten för arbetslösa. Sålunda meddelade

1922 års riksdag — efter det Kungl. Maj:t den 10 mars nämnda år

fattat beslut, innefattande jämkning i vissa avseenden av dittills gällande

regler — i skrivelse den 7 juni 1922, nr 291, nya direktiv för bedrivande av

berörda verksamhet, därvid särskilt spörsmålet om arbetskonflikts inverkan

å den av staten lämnade arbetslöshetshjälpen behandlades.

Vidare beslöt 1923 års riksdag i anledning av eu till riksdagen avlåten

proposition, nr 52, att vid utövandet av omförmälda verksamhet skulle, utöver

då gällande direktiv, tillämpas vissa av statsutskottet närmare angivna

regler för yrkesbestämningen (riksdagens skrivelse den 13 april 1923,

nr 79).

Med anledning av ett av Kungl. Maj:t meddelat beslut rörande hjälpverksamheten

i ett speciellt fall av arbetskonflikt upptogs vid behandlingen

av Kungl. Maj:ts förenämnda proposition nr 213 till 1926 års riksdag frågan

om riktlinjerna för utövande av hjälpverksamheten i fall av arbetskonflikt

till förnyat skärskådande såväl i statsutskottet (utlåtande nr 168) som vid

ärendets behandling i riksdagens kamrar. I överensstämmelse med vad

statsutskottet i detta avseende hemställt, gjorde riksdagen i sin förut omförmälda

skrivelse nr 344, i vilken riksdagen anmälde sitt beslut om anvisande

av nytt anslag till bekämpande av arbetslösheten, vissa uttalanden

i fråga om direktivens tillämpning. Beträffande dessa uttalanden må hän
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

<Statsutskottets utlåtande AV 178.

visas till den redogörelse, som lämnats därför i 1927 års proposition i motsvarande

fråga (nr 236 sid. 5).

Genom beslut den 18 juni 1926 förordnade sedermera Kungl. Maj:t, att

ett exemplar av berörda riksdagsskrivelse skulle överlämnas till statens ar

betslöshetskommission till kännedom och efterrättelse.

För användningen av det för innevarande budgetår anvisade anslaget

gälla de för motsvarande anslag för budgetåret 1926—1927 fastställda

grunderna.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande proposition bär utskottet till

behandling förehaft vissa inom riksdagen väckta motioner.

I tva likalyda]ide motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr

291, av herr G. Möller m. 6. och den andra inom andra kammaren, nr 463,

av herr P. A. Hansson in. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att till arbetslöshetens bekämpande anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra reservationsanslag — att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med i

nämnda motioner angivna riktlinjer — å 8,000,000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr O. Järte m. fl. väckt motion, nr 519,

har hemställts, att riksdagen må, i överensstämmelse med de förslag till

ändring i nuvarande grunder för den statliga arbetslöshetspolitiken, som i

motionen framställts, för arbetslöshetens bekämpande under femte huvudtiteln

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 1

miljon kronor.

I en inom andra kammaren av herr J. P. Dahlén m. fl. väckt motion, nr

469, har vidare hemställts,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 161 måtte bevilja

ett förslagsanslag å 30 miljoner kronor att användas för understödjande

av kommunala och anordnandet av statliga produktiva arbeten för de

arbetslösa,

att riksdagen måtte såsom villkor för anslagets användande föreskriva,

att arbetslöshetskommissionen avskaffas samt att hjälpverksamheten för de

arbetslösa organiseras så, att ledningen därav lägges direkt under social

departement och att kommunerna erhålla rätt att driva en självständigare

arbetslöshetspolitik,

att riksdagen vid beviljande av ovan nämnda anslag måtte fastställa sådana

direktiv för hjälpverksamheten, att alla oförvållat arbetslösa skola i

möjligaste mån beredas arbete vid av kommuner eller stat anordnade produktiva

hjälparbeten och att, därest i något fall sådant arbete ej kan beredas

de arbetslösa, dessa beviljas understöd efter de grunder, som i motionen

framhållits.

Slutligen hava fru Christina Ekberg och fru Olivia Nordgren i en inom

andra kammaren väckt motion, nr 520, med instämmande i yrkandet i motionen

II :463, hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

anhålla om utfärdande av sådana föreskrifter angående statsbidrag till ar
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 178.

Utskottets

yttrande■

betslöshetshjälp, att i motionen angivna personer måtte komma i åtnjutande

av sådant understöd, som omförmäles i § 3 kungl. kungörelsen angående statsbidrag

till arbetslösketshjälp den 7 juli 1922.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att åtgärder från statens

sida till bekämpande av arbetslösheten alltjämt äro av behovet påkallade.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle statens hjälpverksamhet

för de arbetslösa under nästkommande budgetår bedrivas under i huvudsak

samma former som under de senaste åren varit fallet. Enda avvikelsen

härutinnan är, att enligt det nu framlagda förslaget statsbidrag till statskommunala

arbeten skulle utgå med intill 50 % av det belopp, som sammanlagt

utbetalas till de arbetslösa, vilka beretts arbete vid dylikt arbetsföretag.

Därvid skulle dock iakttagas, att statsbidraget för dag och person ej finge

uppgå till högre belopp än 50 % av den för företaget fastställda nödlijälpslönen

och ej heller överstiga ett belopp av 3 kronor, dock att Ivungl. Maj:t

skulle kunna, då särskilda omständigheter föranledde därtill, medgiva, att

statsbidraget finge utgå med högre belopp. För närvarande gäller, att

statsbidrag till kommunalt arbetsföretag utgår för det antal hela arbetsdagar,

under vilka arbete vid företaget beredes arbetslösa, med högst det

belopp för varje dag och arbetslös, som, därest kontant arbetslöshetsunderstöd

utgått, kan antagas hava tillkommit kommunen såsom statsbidrag till sådant

understöd åt de i företaget anställda arbetslösa. På grund av dessa bestämmelser

kan statsbidraget för dag och arbetslös som regel uppgå till högst

1 krona för dag för icke familjeförsörjare samt för barnlös familjeförsörjare

till högst 1 krona 50 öre för dag. För familjeförsörjare med barn kan utöver

sistnämnda belopp utgå ett statsbidrag av högst 30 öre för varje inom

eller utom äktenskapet fött barn. — Efter särskilt av Kungl. Maj:t meddelat

beslut kan dock statsbidraget utgå med högre belopp.

Till Kungl. Maj:ts förslag i nu nämnda hänseende har utskottet velat

giva sin anslutning. I övrigt har utskottet funnit skäl icke föreligga för

ändring i grunderna för statsbidrags åtnjutande.

Yad anslagsfrågan angår, har, såsom nämnts, Kungl. Maj:t äskat ett belopp

av 3,000,000 kronor. Motionsvis har ifrågasatts anvisandet av anslag

å 30,000,000 kronor, 8,000,000 kronor och 1,000,000 kronor. Utskottet får

för sin del och på de skäl, departementschefen anfört, tillstyrka beviljande av

det av Kungl. Maj:t äskade beloppet.

Av vad utskottet sålunda anfört framgår, att utskottet icke kan tillstyrka

de i motionerna 1:291, 11:463, 469 och 519 gjorda yrkandena. Yad angår

den i motionen II: 520 gjorda hemställan har utskottet med hänsyn till de

konsekvenser ett bifall till de av motionärerna påyrkade ändringarna i

grunderna för försörjningspliktig nödhjälpsarbetares rätt till s. k. ortstillägg

skulle medföra, icke kunnat förorda ändringarna ifråga.

s. 7 Kontrollera mot PDF

>Statsutskottets utlåtande Nr 118.

7

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och med avslag å herrar Möllers m. fl., P. A.

Hanssons m. fl., Dahléns m. fl. Järtes och fruarna Ekbergs och

Nordgrens ovanberörda motioner I: 291, II: 463, 469, 519 och

520, till bekämpande av arbetslösheten, i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet

den 9 mars 1928 förordade grunder, under femte huvudtiteln,

avdelningen sociala verk och inrättningar, underavdelningen

arbetsfred, arbetsförmedling, arbetarskydd m. m., för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000,000

kronor.

Stockholm den 26 maj 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. IT. Kvamzelius, A. C. Lindblad, Olof Olsson,

J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, C. P. V. Nilsson i Gränebo,

G. I. Asplund, J. B. Johansson i Fredrikslund, ./. Clemedtson, K. A. W. Björclc,

och D. Hansén-,

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Eydén, G. B.

Jansson i Falun,= P. Nilsson i Bonarp, L. J. Garlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp,

A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, O. Anderssson i

Höör, O. E. F. Järte, A. Danielsson och G. A. Anderson i Storegården.

Reservationer:

1) av herrar Lindblad, Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Asplund, Björclc,

Anderson, i Råstock, Bydén, Jansson i Falun, Carlsson-Frosterud, Törnkvist

i Karlskrona och Andersson i Höör, vilka ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort hava följande lydelse:

»Av den i motionerna I: 291 och II: 463 lämnade utredningen synes utskottet

otvetydigt framgå, att den mycket omfattande arbetslösheten kräver

en väsentligt vidgad hjälpverksamhet, därest icke obotlig skada skall tillfogas

samhället. Utskottet måste i anslutning till denna sin principiella

uppfattning hävda, att den statliga understödsverksamheten bör omfatta

samtliga oförvitliga arbetslösa, därvid kontanta understöd i erforderlig utsträckning

böra lämnas. I fråga om reglerna för kontantunderstödens fastställande

håller utskottet före, att berörda understöd icke, på sätt hittills

skett, böra schematiskt fastställas till halva den av arbetslöshetskommissio
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

.Statsutskottets utlåtande Nr 178.

nen för varje ort fastställda grovarbetarelönen utan så avpassas, att de giva

den arbetslöse nödtorftig försörjning.

Vidkommande de för nu förevarande hjälpverksamhet i övrigt gällande

direktiven finner sig utskottet icke kunna underlåta att giva uttryck åt den

uppfattningen, att fullgiltig anledning föreligger att till ny prövning upptaga

frågan om en revision av de bestämmelser, vilka nu så gott som kategoriskt

utesluta vissa stora arbetaregrupper från det allmännas hjälp. Särskilt

vill utskottet framhålla, att arbetslös person bör principiellt anses stå

utanför arbetskonflikterna och att alltså avstängning från arbetslöshetshjälp

icke må ifrågakomma under strejk eller lockout; dock att självfallet den

person, som deltager i strejk eller är föremål för lockout, icke må erhålla

arbetslöshetshjälp. Vidare bör arbetsplats, vid vilken arbetskonflikt pågår,

ej hänföras till den öppna arbetsmarknadens arbetstillfällen och arbetslös

alltså icke anses skyldig att taga anställning å sådan arbetsplats vid äventyr

att arbetslöshetshjälpen eljest indrages.

Den genom beslut av 1926 års riksdag införda regeln, att arbetslös kan

hänvisas till arbetsplats, där konflikt råder, måste enligt utskottets mening

betecknas såsom för den arbetslöse förödmjukande samtidigt som den utgör

från statens sida ett angrepp mot den solidaritetsgrund, på vilken arbetarrörelsen

bygger och som tillfört samhället i dess helhet stora värden. Slutligen

vill utskottet i detta sammanhang betona, att, på sätt motionsvis framhållits,

sedan år 1927 frågan om en bestämd gräns mellan vad som lämpligen

bör hänföras till nödhjälpsarbeten och ordinarie arbeten å den öppna

arbetsmarknaden aktualiserats. Enligt utskottets åsikt bör det icke ifrågakomma,

att arbeten, som uppenbarligen böra anses tillhöra den öppna arbetsmarknaden,

utföras genom arbetslöshetskommissionens försorg.

Av det nu sagda framgår, att utskottet icke kan förorda den ytterligare

utveckling av grundsatserna för den statliga arbetslöshetshjälpen i inhuman

riktning, som påyrkas i motionen II: 519. Icke heller finner utskottet tillräckliga

skäl vara anförda för ett bifall till motionen II: 469 beträffande ledningen

av hjälpverksamheten. Vidkommande motionen II: 520 anser sig utskottet

böra uttala, att för det däri berörda önskemålet goda billighetsskäl

kunna anföras. Hinder synes icke böra möta för Kungl. Maj:t att beakta

de motionsvis framförda synpunkterna, då så av föreliggande omständigheter

må synas påkallat. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga

de jämkningar i gällande bestämmelser, som i sådant avseende må prövas

erforderliga.

Med den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, kan utskottet icke finna

det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet tillfyllest. Till förhindrande av

att en mera omfattande och mera human hjälpverksamhet skall äventyras

genom brist på medel, får utskottet för sin del förorda bifall till de i motionerna

I: 291 och II: 463 gjorda yrkandena om anvisande av ett belopp av

8 miljoner kronor för nästkommande budgetår.

Av vad utskottet sålunda anfört, följer, att utskottet icke kan biträda det

i motionen II: 519 framställda yrkandet i avseende på fastställande av anslagets

storlek.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 178.

9

Utskottet får alltså hemställa,

I) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och herrar Möllers m. fl. och P. A. Hanssons

m. fl. samt Dahléns m. fl. ovanberörda motioner, I: 291,

II: 463 och 469, samt med avslag å herr Järtes m. fl. motion,

II: 519, i huvudsaklig överensstämmelse med av utskottet förordade

grunder, under femte huvudtiteln, avdelningen sociala

verk och inrättningar, underavdelningen arbetsfred, arbetsförmedling,

arbetarskydd m. in., för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra reservationsanslag av 8,000,000 kronor; samt

II) att fru Ekbergs och fru Nordgrens motion (II: 520), i

mån den icke kan anses besvarad genom vad utskottet ovan

anfört, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.»;

2) av herrar Widell, Bergqvist, Johansson i Fredrikslund, Clemedtson, Nilsson

i Bonarp, Holmgren, Järte och Anderson i Storegården, som ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»I likhet med — — — behovet påkallade.

Enligt Kungl. Maj:ts---högre belopp.

Till Kungl. Maj:ts förslag i nu nämnda hänseende får utskottet ansluta sig,

dock att utskottet i likhet med socialstyrelsen och på av styrelsen anförda

skäl anser, att det absoluta maximibidraget bör sättas lägre än det av Kungl.

Maj:t ifrågasatta beloppet av 3 kronor. I likhet med vad motionsvis (II: 519)

påyrkats, finner sig utskottet för sin del böra förorda, att sagda bidrag fixeras

till 2 kronor.

Såsom av propositionen framgår, har någon ändring av gällande konfliktdirektiv

icke ifrågasatts.

I motionen 11:519 har emellertid på given anledning visst förtydligande

ansetts böra givas åt de bestämmelser härvidlag, som senast fattades vid

1926 års riksdag.

I detta avseende stadgas för närvarande

’att vid annan partiell konflikt fråga om hänvisning av arbetssökande till

därav berörda arbetsställe skall göras beroende särskilt därav, huruvida den

lön och övriga villkor, som erbjudas, kunna med hänsyn till de i orten för

arbetet gällande arbets- och lönevillkoren anses skäliga. I det fall, att därvid

såsom utgångspunkt för skälighetsprövningen lagts för annan liknande

yrkesutövning gällande kollektivavtal, bör avseende fästas endast vid faktiskt

utgående, lägsta löner eller däremot svarande bestämmelser.’

Till följd av tvist, som uppkommit, hur detta direktiv skall tolkas, då den

blockerade arbetsgivaren erbjudit en lön för grovarbetare, som överstiger

den av arbetslöshetskommissionen för orten fastställda grovarbetarelön —

som ligger till grund för nödhjälpslönens beräkning — har det tillägget ansetts

böra göras, att såsom skälig lön i direktivets mening för grovarbetare den

lön skall beräknas, som arbetslöshetskommissionen för nyssnämnda syfte fastställt

såsom giltig på orten.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 84 häft. (Nr 178—179.) 1300 28 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 178.

Till denna motionärens mening ansluter sig utskottet. I övrigt anser utskottet

någon ändring av nu gällande direktiv icke böra ifrågakomma.

Vad anslagsfrågan angår, har, såsom nämnts, Kungl. Maj:t äskat ett belopp

av 3,000,000 kronor, därvid Kungl. Maj:t utgått från, att en behållning

å hittills beviljade anslag å omkring 4,250,000 kronor skulle komma att stå

till förfogande den 1 juli 1928. Om nödvändigheten av att ytterligare medel

till ett så stort belopp, som av Kungl. Maj:t ifrågasatts, anvisas för nästkommande

budgetår har utskottet emellertid icke känt sig övertygat. I betraktande

av storleken av förefintliga reservationer å hittills beviljade anslag

samt med hänsyn till det budgetära läget har utskottet, som förutsätter, att

arbetslöshetsutgifterna må i fortsättningen kunna inskränkas under den

varmare årstiden i större omfattning än hittills skett, ansett anslaget kunna

begränsas till 2,000,000 kronor.

Av vad utskottet sålunda anfört framgår, att utskottet icke kan tillstyrka

de i motionerna I: 291, II: 463 och 469 gjorda yrkandena. Vad angår den i

motionen II: 520 gjorda hemställan har utskottet, med hänsyn till de konsekvenser

ett bifall till de av motionärerna påyrkade ändringarna i grunderna

för försörjningspliktig nödhjälpsarbetares rätt till s. k. ortstillägg skulle

medföra, icke kunnat förorda ändringarna ifråga.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och herr Järtes motion, II: 519, samt med avslag å

herrar Möllers m. fl., P. A. Hanssons m. fl., Dahléns m. fl. och

fruarna Ekbergs och Nordgrens ovanberörda motioner I: 291,

II: 463, 469 och 520 till bekämpande av arbetslösheten, i huvudsaklig

överensstämmelse med av utskottet förordade grunder,

under femte huvudtiteln, avdelningen sociala verk och inrättningar,

underavdelningen arbetsfred, arbetsförmedling, arbetarskydd

m. m., för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 2,000,000 kronor.»;

samt

3) av herrar Nilsson i Gränebo och Olsson i Kullenbergstorp, som ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»I likhet med---behovet påkallade.

Enligt Kungl. Maj:ts--—- högre belopp.

Till Kungl. Maj:ts förslag i nu nämnda hänseende får utskottet ansluta sig,

dock att utskottet i likhet med socialstyrelsen och på av styrelsen anförda

skäl anser, att det absoluta maximibidraget bör sättas lägre än det av Kungl.

Maj:t ifrågasatta beloppet av 3 kronor. I likhet med vad motionsvis (II: 519)

påyrkats, finner sig utskottet för sin del böra förorda, att sagda bidrag fixeras

till 2 kronor. I övrigt har utskottet funnit skäl icke föreligga för ändring

i grunderna för statsbidrags åtnjutande.

Yad anslagsfrågan angår — — — äskade beloppet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

«Statsutskottets utlåtande Nr 178.

11

Av vad utskottet sålunda anfört framgår, att utskottet icke kan tillstyrka

de i motionerna 1:291, 11:463 och 469 gjorda yrkandena. Vad angår den i

motionen II: 520 gjorda hemställan har utskottet, med hänsyn till dekonsekvenser

ett bifall till de av motionärerna påyrkade ändringarna i grunderna

för försörjningspliktig nödhjälpsarbetares rätt till s. k. ortstillägg skulle

medföra, icke kunnat förorda ändringarna ifråga.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och herr Järtes motion, II: 519, samt med avslag å

herrar Möllers m. fl., P. A. Hanssons m. fl., Dahléns m. fl. och

fruarna Ekbergs och Nordgrens ovanberörda motioner I: 291,

II: 463, 469 och 520 till bekämpande av arbetslösheten, i huvudsaklig

överensstämmelse med av utskottet förordade grunder,

under femte huvudtiteln, avdelningen sociala verk och inrättningar,

underavdelningen arbetsfred, arbetsförmedling, arbetarskydd

m. m., för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 3,000,000 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:370 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bekämpande av arbetslösheten. s. 15 i texten