Utlåtande i anledning av Kungl. Majtts proposition angående ändrade grunder för bistånd till återupprättande av viss industriell verksamhet i Nederkalix socken. *
1928-02-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1928:20, Utlåtande i anledning av Kungl. Majtts proposition angående ändrade grunder för bistånd till återupprättande av viss industriell verksamhet i Nederkalix socken. *
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 20.
1
Nr 20.
Ankom till riksdagens kansli den 11 februari 1928 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majtts proposition angående
ändrade grunder för bistånd till återupprättande
av viss industriell verksamhet i Nederkalix
socken. * (4:e avel.)
I en till riksdagen den 27 januari 1928 avlåten, till statsutskottet för förberedande
behandling hänvisad proposition, nr 38, har Kungl. Maj:t, under
åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att vid lämnande av
bistånd till återupprättande av viss industriell verksamhet i Nederkalix socken
i Norrbottens län, för vilket ändamål 1927 års riksdag anvisat ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor, må tillämpas de grunder, som departementschefen
i statsrådsprotokollet angivit.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:t beslöt den 20 maj 1927 att i proposition (nr 252) till 1927
års riksdag föreslå riksdagen att dels medgiva, att Kungl. Maj:t finge enligt
i statsrådsprotokollet över socialärenden för nämnda dag angivna grunder
lämna bistånd till återupprättande av viss industriell verksamhet i Nederkalix
socken i Norrbottens län, dels ock å riksstaten för budgetåret 1927—
1928 bland utgifter för kapitalökning under titeln »Låneunderstöd» för understöd
till återupprättande av viss industriell verksamhet anvisa ett reservationsanslag
å 2,000,000 kronor, därav att täckas av andra statsinkomster än
lånemedel 500,000 kronor och att täckas av lånemedel 1,500,000 kronor.
Yad sålunda föreslagits bifölls av riksdagen, som i skrivelse den 8 juni
1927 (nr 310) anmälde sitt beslut i frågan. Uti sin skrivelse uttalade riksdagen
bland annat, att statens deltagande i företagets finansiering helst icke
borde taga den direkta aktieteckningens form. I avseende å förslagets detaljer
framhöll riksdagen nödvändigheten av att, innan slutligt avtal om statshjälpen
träffades, trygghet vunnits för att det blivande bolaget, utöver statshjälpen,
förfogade över tillräckligt anläggnings- och rörelsekapital, varjämte riksdagen
uttalade, att domänstyrelsens medverkan i den planerade hjälpaktionen
endast borde lämnas på ett fullt affärsmässigt sätt.
Departementschefen har nu anfört bland annat följande:
»Efter det riksdagens beslut fattats, hava av representanter för ortsintressena
genom den så kallade Kalixkommitténs arbetsutskott förts förhand
Bihang
till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 16 häft. (Nr 20.)
341 28
2
Statsutskottets utlåtande Nr 20.
lingar dels med representanter för staten och dels med Ytterstforsbolagets
konkursbo och olika penninginrättningar, varjämte arbetats för anskaffande
av aktieteckningar i det nja bolaget.
Arbetet för det nya bolaget har nu fortskridit så långt, att dess bildande
kan anses säkerställt. Konkursförvaltningen i Ytterstforsbolaget har erbjudit
sig att teckna aktier för 850,000 kronor. I likvid för dessa skola överlåtas
dels förut omnämnda fastigheter, dels vissa båtar m. m., vilka konkursförvaltningen
tidigare erbjudit sig att för en köpeskilling av 50,000 kronor sälja
till det nja bolaget. Av medlemmar uti »Föreningen Nederkalix Industri
u. p. a.» (i det följande benämnd industriföreningen) hava tecknats aktier till ett
belopp av något över 1,500,000 kronor, och det vore meningen, att staten
skulle teckna aktier för icke fullt 500,000 kronor, motsvarande vad som utav
det av riksdagen beviljade anslaget, 2,000,000 kronor, icke tages i anspråk
för lån till industriföreningen^ medlemmar. Aven teckningen av ytterligare
erforderligt belopp, 150,000 kronor, kan anses säkerställd. Angående villkoren
för det lån, som staten skulle lämna industriföreningen, har i stort
sett enighet vunnits, ehuru formellt avtal ännu icke kommit till stånd. Enligt
uppgjort förslag till stiftelseurkund för det nya bolaget skall Kungl.
Maj: t äga utse två av styrelsens fem ledamöter jämte två suppleanter ävensom
eu revisor jämte suppleant. Uti industriföreningens stadgar har intagits
bestämmelse, att en styrelseledamot och en revisor jämte suppleanter
för dem skola utses av Kungl. Maj:t. Enligt särskilt avtal med domänstyrelsen
har för det nya bolagets räkning skett utstämpling och pågår för närvarande
avverkning av virke till den myckenhet, som erfordras för driftens
igångsättande på tidigare antagna tidpunkter.
Bildandet av det nya bolaget synes alltså kunna förverkligas i överensstämmelse
med vad som var avsett vid riksdagens behandling av frågan.
Genom nyssnämnda bestämmelser i stiftelseurkunden för det blivande bolaget
samt i föreningens stadgar torde staten få anses hava erhållit tillbörligt
inflytande på ledningen av bolaget ävensom möjlighet att bevaka sina intressen
i föreningen. Emellertid hava svårigheter mött att anskaffa det
kapital, som utöver aktiekapitalet erfordras för drivandet av den tänkta verksamheten.
Därutinnan är läget det följande.
Arbetsutskottet har satt sig i förbindelse med Ytterstforsbolagets förlagsgivare,
aktiebolaget Svenska handelsbanken, som redan tidigare förklarat sig
i princip villig att lämna kredit åt det bolag, som kunde komma att bildas.
Banken uttalade därvid den önskan, att innan närmare underhandlingar påbörjades
ytterligare utredning måtte förebringas rörande det nya bolagets kapitalbehov
och rörande bärigheten av företaget. I anledning härav verkställde på
begäran av arbetsutskottet vice verkställande direktören i svenska trävaruexportföreningen
J. L. Ekman eu förnyad granskning av de tidigare gjorda
kalkylerna. Ekman kom härvid till det resultatet, att för anläggningarna erfordrades
ett belopp av 4,700,000 kronor och såsom förlagskapital i runt tal
4,250,000 kronor, därvid han räknade med att det största kapitalbehovet
skulle föreligga vid juni månads utgång, innan skeppningen ännu kommit igång.
Ekman framhöll vidare, att i vissa punkter jämkning borde begäras i det blivande
kontraktet med domänstyrelsen. Efter erhållen del av denna utredning —
vilken i de delar, som beröra kapitalbehovet, torde få såsom bilaga fogas vid protokollet
i detta ärende — har banken förklarat, att, om Kalixkommittén kunde
på annat sätt anskaffa de medel, som erfordrades för sågens och sulfatfabrikens
iordningställande, banken vore villig att tillhandahålla en kredit,
som vid varje tidpunkt högst motsvarade anskaffnings-, respektive tillverkningsvärdet
av samtidigt förefintliga, under förlagsintecknmg eller annan
pantförskrivning ingående råvara- och lagertillgångar, respektive däremot
Statsutskottets utlåtande Nr 20.
3
svarande säkra fordringar, dock att totala kreditbeloppet icke finge överstiga
4.500.000 kronor. Såsom säkerhet för lånet fordrade banken dels förlagsinteckningar,
motsvarande kreditens totalbelopp, och dels fastighetsinteckningar
till samma belopp. Vidare har det blivande bolaget ur industrilånefonden
— mot av statskontoret godkänd säkerhet och på vanliga villkor
beträffande lånetid, amortering m. m. — beviljats ett lån å 500,000 kronor.
Postsparbanken har tillförsäkrat bolaget ett lån å samma belopp, 500,000
kronor, på eu tid av 15 år, vilket lån skall vara amorteringsfritt i 10 år och
därefter amorteras med en femtedel varje år. Säkerheten för dessa båda
lån skall utgöras av två inteckningar i boiagets fastigheter å vardera 500,000
kronor med samma rätt inbördes och beträffande förmånsrätten liggande
mellan 500,000 och 1,500,000 kronor; botteninteckningen å 500,000 kronor
skulle — jämte andra inteckningar med sämre rätt ävensom förlagsinteckn
in gar — tillkomma banken som säkerhet för dess lån.
På nu angivna sätt skulle erhållas ett kapital av, inberäknat aktiekapitalet,
8,500,000 kronor. Enligt de senast verkställda beräkningarna skulle
ändock återstå att fylla ett kapitalbehov av omkring (8,950,000 — 8,500,000)
500.000 kronor. Detta behov har ansetts kunna täckas på det sätt, att domänstyrelsen
medgiver kredit för betalningen för rotvärdet av levererat virke
under intill ett år längre tid än som avsågs i de uppgjorda kontraktsförslagen.
Domänstyrelsen kommer med sådan kredit att på eu gång hava fordran för
rotvärdet av två års virkesleveranser, vilket värde enligt kontraktsförslagens
priser skulle ujjpgå till omkring en miljon kronor. Såsom säkerhet för betalningsskyldighetens
fullgörande skulle — i stället för den i kontraktsförslagen
förutsatta bankgarantien — lämnas inteckningar i bolagets fastigheter till
belopp, motsvarande nyssnämnda värde och till förmånsrätten liggande näst
efter 3,250,000 kronor.
Såsom synes kommer den sålunda uppgjorda planen för lämnande av det
beslutade biståndet att i vissa avseenden skilja sig från den, som förelåg vid
tiden för riksdagens beslut, i det att dels kapital skulle från statens och statsinstitutioners
sida tillhandahållas i större utsträckning än som då förutsattes,
och dels domänstyrelsen skulle avstå från kravet på bankgaranti, vartill
kommer att vissa smärre jämkningar skulle företagas i domänstyrelsens
kontrakt. Därjämte är att märka, att med hänsyn till inträffad ändring i
konjunkturerna de föreliggande kontraktsförslagen, på vilka finansieringsplanen
uppbyggts, numera torde i vissa hänseenden vara mindre fördelaktiga för
staten än vid den tid, då det i förslagen innefattade anbudet avgavs.
Med hänsyn dels härtill, dels till den omfattande kredit, som skulle lämnas
av domänstyrelsen, torde, enligt vad jag inhämtat, domänstyrelsen icke för
sin del kunna anse den avsedda uppgörelsen såsom en under nu inträdda
förhållanden i alla hänseenden affärsmässig sådan.
Då behovet av understöd till lindrande av arbetslösheten i orten är lika
stort som förra året, lärer det vara uppenbart, att den då beslutade hjälpaktionen
bör fullföljas. De såsom nödvändiga befunna modifikationerna i tidigare
gällande förutsättningar för densamma synas mig kunna godtagas.
Riksdagens medgivande torde emellertid böra inhämtas till de jämkningar i
villkoren, för vilka jag nyss redogjort.»
Stor tvekan måste tvivelsutan göra sig gällande inför de ytterligare eftergifter,
som från statens sida nu krävas för genomförandet av här avsedda
företag för cellulosatillverkning och sågverksrörelse inom Kalixbygden.
Vid frågans bedömande måste dock å andra sidan hållas i minnet
de säregna omständigheter, som i detta fall ansetts motivera statens
mellankomst. I samband med den tidigare inom Nederkalix kommun be
-
Utskottets
yttrande.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 20.
fintliga sulfatfabrikens och sågverksrörelsens överlåtande på en större enskild
— sedermera i konkurs försatt — industrikoncern hava dessa företags verksamhet
överflyttats till andra platser och all industriell rörelse inom Kalixorten
så gott som helt nedlagts. Utan några befolkningens åtgöranden har
på detta sätt vållats en fullständig omkastning i kommunens tillvaro och
framkallats en arbetslöshet, så svårartad att vissa utomordentliga hjälpåtgärder,
efter tillstyrkan av bland andra kommerskollegium och socialstyrelsen,
befunnits påkallade.
Inom orten hava nu ansträngningarna helt inriktats på återupprättandet
av den industriella verksamheten enligt den plan, som förelädes fjolårets
riksdag. Därvid har det emellertid visat sig, att svårigheter uppstått att,
på sätt i fjolårets förslag förutsattes, tillgodose det erforderliga kreditbehovet.
Härigenom ha ytterligare stödåtgärder blivit oundgängliga, därest planen
ifråga skall kunna realiseras. Om det än måste synas beklagligt att nu så
betydande ytterligare eftergifter skola krävas, torde dock skäl tala för att
icke riksdagen genom en avvisande hållning i saken äventyrar den tidigare
uppgjorda planens genomförande.
Med hänsyn till nu angivna omständigheter har utskottet icke velat motsätta
sig Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att vid lämnande av bistånd till
återupprättande av viss industriell verksamhet i Nederkalix
socken i Norrbottens län, för vilket ändamål 1927 års riksdag
anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, må tillämpas
de grunder, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 27 januari 1928 angivits.
Stockholm den 10 februari 1928.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KYAENZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Olof Olsson, J.
L. Widell, O. Bergqvist, C. P. V■ Nilsson i Gränebo, J. G. Walles, C. A. Carlsson i Gävle,
E. A. Nallin, C. 1. Asplund, J. B. Johansson i Fredrikslund och C. Johansson i Hälsingborg;
från andra kammaren: herrar P. Nilsson i Bonarp, L. J. Carlsson-Frosterud, P.
M. Olsson i Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp, E. Kristensson i Göteborg, O. Nilsson
i Örebro, S. Persson i Fritorp, O. Andersson i Höör, J. Olofsson i Digernäs, P. C. Jonsson
i Eskilstuna, O. E. F. Järte och O. Isacsson.
Statsutskottets utlåtande Nr 20.
5
Reservationer:
av herrar Hallin, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Bonarp, Olsson i
Blädinge, Persson i Fritorp och Järte, vilka ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hava följande lydelse:
»Enligt vad som inhämtas av det nu framlagda förslaget, hava förhoppningarna
om erhållande av utöver den tidigare beslutade statshjälpen erforderlig
kredit från vederbörande enskilda kreditinstitut icke kunnat uppfyllas.
Till följd härav erfordras ytterligare högst betydande eftergifter från statens
sida.
Trots fjolårets riksdags uttalande om angelägenheten av att domänstyrelsens
medverkan skedde på ett fullt affärsmässigt sätt förutsättes nu att domänstyrelsen
avstår från sina krav på bankgaranti samt dessutom medgiver
ytterligare utsträckt kredit för betalningen av levererat virke; med en sådan
kredit, vilken skulle avse två års virkesleveranser, beräknas, enligt vad utskottet
inhämtat, domänverkets fordran hos företaget komma att uppgå till
ett så betydande belopp som 1,000,000—1,200,000 kronor. Såsom framgår
av propositionen,. har domänstyrelsen icke kunnat anse denna uppgörelse
som ’en under nu inträdda förhållanden fullt affärsmässig sådan’.
Statens direkta ekonomiska insats i företaget skulle uppgå till 3,000,000
kronor, därav 1,000,000 kronor — eller 500,000 kronor från industrilånefonden
och 500,000 kronor från postsparbanken — mot inteckningar i fastigheter
med synnerligen ovisst realisationsvärde och i övrigt mot tvivelaktig eller så
gott som ingen säkerhet.
Utskottet har icke heller kunnat undgå att uppmärksamma den bristfälliga
förberedande behandling, som propositionen undergått. Sålunda har
trots ärendets vikt intet officiellt yttrande infordrats från domänstyrelsen.
Om redan tidigare tvekan på goda grunder gjort sig gällande i fråga om
lämpligheten av statens inträde och finansiella medverkan i ett företag med
så ovissa ekonomiska framtidsutsikter som det här planerade, måste enligt
utskottets mening avgörande betänkligheter hysas mot de ytterligare eftergifter
som nu krävas.
Av sålunda angivna skäl får utskottet avstyrka den nu framlagda propositionen.
Utskottet hemställer alltså,
att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke må av riksdagen
bifallas.»
av herrar Nilsson i Gränebo och Olsson i Kullenbergstorp.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1928:19 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder Jör bistånd till återupprättande av viss industriell verksamhet i Ned s. 10 i texten