Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majtts proposition angående ändrade grunder för bistånd till återupprättande av viss industriell verksamhet i Nederkalix socken. *

1928-02-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:20, Utlåtande i anledning av Kungl. Majtts proposition angående ändrade grunder för bistånd till återupprättande av viss industriell verksamhet i Nederkalix socken. *

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

1

Nr 20.

Ankom till riksdagens kansli den 11 februari 1928 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majtts proposition angående

ändrade grunder för bistånd till återupprättande

av viss industriell verksamhet i Nederkalix

socken. * (4:e avel.)

I en till riksdagen den 27 januari 1928 avlåten, till statsutskottet för förberedande

behandling hänvisad proposition, nr 38, har Kungl. Maj:t, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att vid lämnande av

bistånd till återupprättande av viss industriell verksamhet i Nederkalix socken

i Norrbottens län, för vilket ändamål 1927 års riksdag anvisat ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor, må tillämpas de grunder, som departementschefen

i statsrådsprotokollet angivit.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:t beslöt den 20 maj 1927 att i proposition (nr 252) till 1927

års riksdag föreslå riksdagen att dels medgiva, att Kungl. Maj:t finge enligt

i statsrådsprotokollet över socialärenden för nämnda dag angivna grunder

lämna bistånd till återupprättande av viss industriell verksamhet i Nederkalix

socken i Norrbottens län, dels ock å riksstaten för budgetåret 1927—

1928 bland utgifter för kapitalökning under titeln »Låneunderstöd» för understöd

till återupprättande av viss industriell verksamhet anvisa ett reservationsanslag

å 2,000,000 kronor, därav att täckas av andra statsinkomster än

lånemedel 500,000 kronor och att täckas av lånemedel 1,500,000 kronor.

Yad sålunda föreslagits bifölls av riksdagen, som i skrivelse den 8 juni

1927 (nr 310) anmälde sitt beslut i frågan. Uti sin skrivelse uttalade riksdagen

bland annat, att statens deltagande i företagets finansiering helst icke

borde taga den direkta aktieteckningens form. I avseende å förslagets detaljer

framhöll riksdagen nödvändigheten av att, innan slutligt avtal om statshjälpen

träffades, trygghet vunnits för att det blivande bolaget, utöver statshjälpen,

förfogade över tillräckligt anläggnings- och rörelsekapital, varjämte riksdagen

uttalade, att domänstyrelsens medverkan i den planerade hjälpaktionen

endast borde lämnas på ett fullt affärsmässigt sätt.

Departementschefen har nu anfört bland annat följande:

»Efter det riksdagens beslut fattats, hava av representanter för ortsintressena

genom den så kallade Kalixkommitténs arbetsutskott förts förhand
Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 16 häft. (Nr 20.)

341 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

lingar dels med representanter för staten och dels med Ytterstforsbolagets

konkursbo och olika penninginrättningar, varjämte arbetats för anskaffande

av aktieteckningar i det nja bolaget.

Arbetet för det nya bolaget har nu fortskridit så långt, att dess bildande

kan anses säkerställt. Konkursförvaltningen i Ytterstforsbolaget har erbjudit

sig att teckna aktier för 850,000 kronor. I likvid för dessa skola överlåtas

dels förut omnämnda fastigheter, dels vissa båtar m. m., vilka konkursförvaltningen

tidigare erbjudit sig att för en köpeskilling av 50,000 kronor sälja

till det nja bolaget. Av medlemmar uti »Föreningen Nederkalix Industri

u. p. a.» (i det följande benämnd industriföreningen) hava tecknats aktier till ett

belopp av något över 1,500,000 kronor, och det vore meningen, att staten

skulle teckna aktier för icke fullt 500,000 kronor, motsvarande vad som utav

det av riksdagen beviljade anslaget, 2,000,000 kronor, icke tages i anspråk

för lån till industriföreningen^ medlemmar. Aven teckningen av ytterligare

erforderligt belopp, 150,000 kronor, kan anses säkerställd. Angående villkoren

för det lån, som staten skulle lämna industriföreningen, har i stort

sett enighet vunnits, ehuru formellt avtal ännu icke kommit till stånd. Enligt

uppgjort förslag till stiftelseurkund för det nya bolaget skall Kungl.

Maj: t äga utse två av styrelsens fem ledamöter jämte två suppleanter ävensom

eu revisor jämte suppleant. Uti industriföreningens stadgar har intagits

bestämmelse, att en styrelseledamot och en revisor jämte suppleanter

för dem skola utses av Kungl. Maj:t. Enligt särskilt avtal med domänstyrelsen

har för det nya bolagets räkning skett utstämpling och pågår för närvarande

avverkning av virke till den myckenhet, som erfordras för driftens

igångsättande på tidigare antagna tidpunkter.

Bildandet av det nya bolaget synes alltså kunna förverkligas i överensstämmelse

med vad som var avsett vid riksdagens behandling av frågan.

Genom nyssnämnda bestämmelser i stiftelseurkunden för det blivande bolaget

samt i föreningens stadgar torde staten få anses hava erhållit tillbörligt

inflytande på ledningen av bolaget ävensom möjlighet att bevaka sina intressen

i föreningen. Emellertid hava svårigheter mött att anskaffa det

kapital, som utöver aktiekapitalet erfordras för drivandet av den tänkta verksamheten.

Därutinnan är läget det följande.

Arbetsutskottet har satt sig i förbindelse med Ytterstforsbolagets förlagsgivare,

aktiebolaget Svenska handelsbanken, som redan tidigare förklarat sig

i princip villig att lämna kredit åt det bolag, som kunde komma att bildas.

Banken uttalade därvid den önskan, att innan närmare underhandlingar påbörjades

ytterligare utredning måtte förebringas rörande det nya bolagets kapitalbehov

och rörande bärigheten av företaget. I anledning härav verkställde på

begäran av arbetsutskottet vice verkställande direktören i svenska trävaruexportföreningen

J. L. Ekman eu förnyad granskning av de tidigare gjorda

kalkylerna. Ekman kom härvid till det resultatet, att för anläggningarna erfordrades

ett belopp av 4,700,000 kronor och såsom förlagskapital i runt tal

4,250,000 kronor, därvid han räknade med att det största kapitalbehovet

skulle föreligga vid juni månads utgång, innan skeppningen ännu kommit igång.

Ekman framhöll vidare, att i vissa punkter jämkning borde begäras i det blivande

kontraktet med domänstyrelsen. Efter erhållen del av denna utredning —

vilken i de delar, som beröra kapitalbehovet, torde få såsom bilaga fogas vid protokollet

i detta ärende — har banken förklarat, att, om Kalixkommittén kunde

på annat sätt anskaffa de medel, som erfordrades för sågens och sulfatfabrikens

iordningställande, banken vore villig att tillhandahålla en kredit,

som vid varje tidpunkt högst motsvarade anskaffnings-, respektive tillverkningsvärdet

av samtidigt förefintliga, under förlagsintecknmg eller annan

pantförskrivning ingående råvara- och lagertillgångar, respektive däremot

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

3

svarande säkra fordringar, dock att totala kreditbeloppet icke finge överstiga

4.500.000 kronor. Såsom säkerhet för lånet fordrade banken dels förlagsinteckningar,

motsvarande kreditens totalbelopp, och dels fastighetsinteckningar

till samma belopp. Vidare har det blivande bolaget ur industrilånefonden

— mot av statskontoret godkänd säkerhet och på vanliga villkor

beträffande lånetid, amortering m. m. — beviljats ett lån å 500,000 kronor.

Postsparbanken har tillförsäkrat bolaget ett lån å samma belopp, 500,000

kronor, på eu tid av 15 år, vilket lån skall vara amorteringsfritt i 10 år och

därefter amorteras med en femtedel varje år. Säkerheten för dessa båda

lån skall utgöras av två inteckningar i boiagets fastigheter å vardera 500,000

kronor med samma rätt inbördes och beträffande förmånsrätten liggande

mellan 500,000 och 1,500,000 kronor; botteninteckningen å 500,000 kronor

skulle — jämte andra inteckningar med sämre rätt ävensom förlagsinteckn

in gar — tillkomma banken som säkerhet för dess lån.

På nu angivna sätt skulle erhållas ett kapital av, inberäknat aktiekapitalet,

8,500,000 kronor. Enligt de senast verkställda beräkningarna skulle

ändock återstå att fylla ett kapitalbehov av omkring (8,950,000 — 8,500,000)

500.000 kronor. Detta behov har ansetts kunna täckas på det sätt, att domänstyrelsen

medgiver kredit för betalningen för rotvärdet av levererat virke

under intill ett år längre tid än som avsågs i de uppgjorda kontraktsförslagen.

Domänstyrelsen kommer med sådan kredit att på eu gång hava fordran för

rotvärdet av två års virkesleveranser, vilket värde enligt kontraktsförslagens

priser skulle ujjpgå till omkring en miljon kronor. Såsom säkerhet för betalningsskyldighetens

fullgörande skulle — i stället för den i kontraktsförslagen

förutsatta bankgarantien — lämnas inteckningar i bolagets fastigheter till

belopp, motsvarande nyssnämnda värde och till förmånsrätten liggande näst

efter 3,250,000 kronor.

Såsom synes kommer den sålunda uppgjorda planen för lämnande av det

beslutade biståndet att i vissa avseenden skilja sig från den, som förelåg vid

tiden för riksdagens beslut, i det att dels kapital skulle från statens och statsinstitutioners

sida tillhandahållas i större utsträckning än som då förutsattes,

och dels domänstyrelsen skulle avstå från kravet på bankgaranti, vartill

kommer att vissa smärre jämkningar skulle företagas i domänstyrelsens

kontrakt. Därjämte är att märka, att med hänsyn till inträffad ändring i

konjunkturerna de föreliggande kontraktsförslagen, på vilka finansieringsplanen

uppbyggts, numera torde i vissa hänseenden vara mindre fördelaktiga för

staten än vid den tid, då det i förslagen innefattade anbudet avgavs.

Med hänsyn dels härtill, dels till den omfattande kredit, som skulle lämnas

av domänstyrelsen, torde, enligt vad jag inhämtat, domänstyrelsen icke för

sin del kunna anse den avsedda uppgörelsen såsom en under nu inträdda

förhållanden i alla hänseenden affärsmässig sådan.

Då behovet av understöd till lindrande av arbetslösheten i orten är lika

stort som förra året, lärer det vara uppenbart, att den då beslutade hjälpaktionen

bör fullföljas. De såsom nödvändiga befunna modifikationerna i tidigare

gällande förutsättningar för densamma synas mig kunna godtagas.

Riksdagens medgivande torde emellertid böra inhämtas till de jämkningar i

villkoren, för vilka jag nyss redogjort.»

Stor tvekan måste tvivelsutan göra sig gällande inför de ytterligare eftergifter,

som från statens sida nu krävas för genomförandet av här avsedda

företag för cellulosatillverkning och sågverksrörelse inom Kalixbygden.

Vid frågans bedömande måste dock å andra sidan hållas i minnet

de säregna omständigheter, som i detta fall ansetts motivera statens

mellankomst. I samband med den tidigare inom Nederkalix kommun be
-

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

fintliga sulfatfabrikens och sågverksrörelsens överlåtande på en större enskild

— sedermera i konkurs försatt — industrikoncern hava dessa företags verksamhet

överflyttats till andra platser och all industriell rörelse inom Kalixorten

så gott som helt nedlagts. Utan några befolkningens åtgöranden har

på detta sätt vållats en fullständig omkastning i kommunens tillvaro och

framkallats en arbetslöshet, så svårartad att vissa utomordentliga hjälpåtgärder,

efter tillstyrkan av bland andra kommerskollegium och socialstyrelsen,

befunnits påkallade.

Inom orten hava nu ansträngningarna helt inriktats på återupprättandet

av den industriella verksamheten enligt den plan, som förelädes fjolårets

riksdag. Därvid har det emellertid visat sig, att svårigheter uppstått att,

på sätt i fjolårets förslag förutsattes, tillgodose det erforderliga kreditbehovet.

Härigenom ha ytterligare stödåtgärder blivit oundgängliga, därest planen

ifråga skall kunna realiseras. Om det än måste synas beklagligt att nu så

betydande ytterligare eftergifter skola krävas, torde dock skäl tala för att

icke riksdagen genom en avvisande hållning i saken äventyrar den tidigare

uppgjorda planens genomförande.

Med hänsyn till nu angivna omständigheter har utskottet icke velat motsätta

sig Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att vid lämnande av bistånd till

återupprättande av viss industriell verksamhet i Nederkalix

socken i Norrbottens län, för vilket ändamål 1927 års riksdag

anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, må tillämpas

de grunder, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 27 januari 1928 angivits.

Stockholm den 10 februari 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KYAENZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Olof Olsson, J.

L. Widell, O. Bergqvist, C. P. V■ Nilsson i Gränebo, J. G. Walles, C. A. Carlsson i Gävle,

E. A. Nallin, C. 1. Asplund, J. B. Johansson i Fredrikslund och C. Johansson i Hälsingborg;

från andra kammaren: herrar P. Nilsson i Bonarp, L. J. Carlsson-Frosterud, P.

M. Olsson i Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp, E. Kristensson i Göteborg, O. Nilsson

i Örebro, S. Persson i Fritorp, O. Andersson i Höör, J. Olofsson i Digernäs, P. C. Jonsson

i Eskilstuna, O. E. F. Järte och O. Isacsson.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

5

Reservationer:

av herrar Hallin, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Bonarp, Olsson i

Blädinge, Persson i Fritorp och Järte, vilka ansett, att utskottets yttrande

och förslag bort hava följande lydelse:

»Enligt vad som inhämtas av det nu framlagda förslaget, hava förhoppningarna

om erhållande av utöver den tidigare beslutade statshjälpen erforderlig

kredit från vederbörande enskilda kreditinstitut icke kunnat uppfyllas.

Till följd härav erfordras ytterligare högst betydande eftergifter från statens

sida.

Trots fjolårets riksdags uttalande om angelägenheten av att domänstyrelsens

medverkan skedde på ett fullt affärsmässigt sätt förutsättes nu att domänstyrelsen

avstår från sina krav på bankgaranti samt dessutom medgiver

ytterligare utsträckt kredit för betalningen av levererat virke; med en sådan

kredit, vilken skulle avse två års virkesleveranser, beräknas, enligt vad utskottet

inhämtat, domänverkets fordran hos företaget komma att uppgå till

ett så betydande belopp som 1,000,000—1,200,000 kronor. Såsom framgår

av propositionen,. har domänstyrelsen icke kunnat anse denna uppgörelse

som ’en under nu inträdda förhållanden fullt affärsmässig sådan’.

Statens direkta ekonomiska insats i företaget skulle uppgå till 3,000,000

kronor, därav 1,000,000 kronor — eller 500,000 kronor från industrilånefonden

och 500,000 kronor från postsparbanken — mot inteckningar i fastigheter

med synnerligen ovisst realisationsvärde och i övrigt mot tvivelaktig eller så

gott som ingen säkerhet.

Utskottet har icke heller kunnat undgå att uppmärksamma den bristfälliga

förberedande behandling, som propositionen undergått. Sålunda har

trots ärendets vikt intet officiellt yttrande infordrats från domänstyrelsen.

Om redan tidigare tvekan på goda grunder gjort sig gällande i fråga om

lämpligheten av statens inträde och finansiella medverkan i ett företag med

så ovissa ekonomiska framtidsutsikter som det här planerade, måste enligt

utskottets mening avgörande betänkligheter hysas mot de ytterligare eftergifter

som nu krävas.

Av sålunda angivna skäl får utskottet avstyrka den nu framlagda propositionen.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke må av riksdagen

bifallas.»

av herrar Nilsson i Gränebo och Olsson i Kullenbergstorp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:19 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder Jör bistånd till återupprättande av viss industriell verksamhet i Ned s. 10 i texten