Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organiserande av en reservstat för furirer vid Gotlands trupper.

1928-03-20 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:47, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organiserande av en reservstat för furirer vid Gotlands trupper.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 41.

Nr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1928 kl. 10 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

organiserande av en reservstat för furirer vid

Gotlands trupper.

(l:a avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1928—1929 har Kungl.

Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 10 av det vid propositionen fogade

utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag) föreslagit

riksdagen att, i avvaktan på den särskilda proposition i ämnet, som kunde

komma att avlåtas till riksdagen, tillsvidare för reservstat för furirer vid

Gotlands trupper för budgetåret 1928—1929 beräkna ett extra förslagsanslag

av 50,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten den 27 januari

1928 dagtecknad proposition (nr 51), under åberopande av det vid propositionen

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för sistnämnda

dag, föreslagit riksdagen

dels medgiva, att en reservstat för furirer vid Gotlands trupper må organiseras

i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen angivna

grunder,

dels ock för reservstat för furirer vid Gotlands trupper för budgetåret

1928 1929 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa ett extra förslagsanslag

av 50,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokoll.

I sitt utlåtande nr 1 angående försvarsväsendets ordnande anförde första

särskilda utskottet vid 1925 års riksdag, bland annat, följande.

Inför utskottet hade framhållits, att, beträffande Gotland, på grund av

avflyttning från ön icke kunde påräknas samma tillgång på f. d. underbefäl

som å fastlandet. Bör att i någon mån för å Gotland förlagda truppförband

säkerställa behovet av underbefäl vid mobilisering hade utskottet velat fästa

uppmärksamheten på de förslag rörande organisation av ett system med

jordavlönat underbefäl, som motionsledes framförts i första kammaren av

herr Iteuterskiöld m. fl. och i andra kammaren av herr Lindgren m. fl. Det

syntes utskottet, som om motionärernas förslag i nu berörda fall skulle förtjäna

att av Kungl. Maj:t närmare undersökas för att, därest en sådan ut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

•Statsutskottets utlåtande Nr 47.

9

redning skulle giva gynnsamt resultat, föranleda försök i mindre omfattning

med ett dylikt, efter Gotlands behov avpassat indelningsverk.

Med anledning härav anbefallde Kungl. Maj:t den 15 januari 1926 militärbefälhavaren

pa Gotland att i samråd med länets hushållningssällskaps egnahemsnämnd

verkställa utredning och inkomma med yttrande, huruvida ett

system med jordavlönat underbefäl lämpligen kunde komma till användning

å Gotland, samt att, därest så funnes vara fallet, avgiva förslag i ämnet.

Sedermera medgav Kungl. Maj:t, i anledning av en utav militärbefälhavaren

gjord framställning, genom beslut den 29 oktober 1926, att kaptenen

i Bohusläns regementes reserv, majoren i armén H. E. Uddgren finge under

viss tid såsom sakkunnig stå till militärbefälhavarens förfogande för att biträda

vid fullgörandet av nyssberörda uppdrag.

Med skrivelse den 6 februari 1927 har militärbefälhavaren överlämnat utredning

och förslag i ämnet, varöver yttranden sedermera avgivits av arméförvaltningen,

chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet, länsstyrelsen

i Gotlands län, länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott samt

statens egnahemsinspektör.

Inledningsvis har militärbefälhavaren yttrat sig angående grunderna för

här ifrågavarande utredning samt rörande huvudfordringarna på Gotlands

försvar. Den utredning, som av militärbefälhavaren verkställts, utmynnar i

ett förslag om förstärkning av befälstillgången på Gotland genom upprättande

av en reservstat för furirer vid Gotlands trupper.

Sedan departementschefen redogjort för militärbefälhavarens yttrande och

förslag rörande reservstatens organisation samt för myndigheternas däröver

avgivna utlåtanden, har departementschefen för egen del härutinnan anfört

följande.

»Det torde vara obestridligt, att uppsättandet av en reservstat för furirer

vid Gotlands trupper jämte en därtill ansluten furirsreserv i huvudsaklig

överensstämmelse med militärbefälhavarens förslag skulle vara ägnat att tillföra

de gotländska stridskrafterna en välbehövlig förstärkning av befälstillgången

i såväl kvalitativt som kvantitativt hänseende. I främsta rummet

åsyftar förslaget att tillgodose behovet av plutonchefer och stabsunderofficerare

vid infanteriet samt av personal inom vissa motsvarande befälskategorier

vid artilleriet. Men såsom ock av militärbefälhavaren framhållits, kan

det förväntas, att förslagets genomförande skulle komma att dels förbättra

volontärrekryteringen över huvud taget, varigenom den allmänna nivån inom

underbefälskåren komme att höjas, dels ock särskilt stimulera rekryteringen

av infödda gotlänningar, vilket i sin tur skulle medföra, att avflyttningen

från ön av f. d. fast anställda minskades. Indirekt skulle alltså fördelar

även vinnas beträffande de lägsta befälsgraderna.

Huruvida möjligheter förefinnas att i nöjaktig omfattning besätta reservstatsbeställningarna,

är givetvis vanskligt att nu söka bedöma. Militärbefälhavaren

synes i förevarande avseende hava byggt sitt förslag på den förutsättningen,

att flertalet av de befordrade volontärerna vid Gotlands trupper

skulle, efter att hava kvarstått i militärtjänst under sammanlagt minst sex

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr. 47.

år, kommu att övergå till reservstaten. Hållbarheten av ett sådant antagande

synes med fog kunna ifrågasättas. Emellertid är att märka, att anställning

å reservstaten avses att kunna vinnas jämväl av dem, vilka varit anställda

vid truppförband å fastlandet, och att man sålunda har att räkna med betydande

andrahandsresurser, därest det skulle visa sig, att de gotländska

truppernas eget aktiva personalbestånd icke utgjorde en tillräcklig rekryteringskälla

för reservstaten. Yid sådant förhållande och med hänsyn till de fördelar,

som genom det föreslagna systemet otvivelaktigt stå att vinna, därest

detsamma låter sig förverkligas, tvekar jag icke att tillstyrka ett beslut

om inrättande försöksvis av en reservstatsorganisation för furirer vid Gotlands

trupper, i stort sett utformad enligt de av militärbefälhavaren angivna

grunderna.

I nu förevarande sammanhang synes ståndpunkt allenast böra tagas beträffande

huvuddragen av den föreslagna organisationen; i avseende å de erforderliga

detaljföreskrifterna i ämnet torde beslut framdeles böra meddelas,

sedan ärendet varit i huvudsak underställt riksdagens prövning.

Yad först angår villkoren för intx-äde å reservstaten, längden av anställningstiden

å densamma och tjänstetiden i reserven ävensom omfattningen av

den militära tjänstgöringsskyldigheten, biträder jag i allt väsentligt vad militärbefälhavaren

därutinnan föreslagit. I likhet med arméförvaltningen anser jag,

att föreskrift bör meddelas därom, att musikfurirer icke må vinna anställning

av här ifrågavarande art.

Anställning å reservstaten skall enligt militärbefälhavarens förslag ske

medelst kontrakt, och avses kontrakten att vara av två slag, nämligen egnahemskontrakt

och penningkontrakt. Yad Sålunda föreslagits giver mig icke

anledning till någon erinran.

Beträffande de förmåner, som skulle vara förbundna med anställning å

reservstaten, har militärbefälhavaren föreslagit, att — förutom i det följande

närmare omförmälda förmåner under militärtjänstgöring — egnahemskontrakt

skulle tillförsäkra vederbörande en egnahemspremie av 7,000 kronor och penningkontrakt

medföra rätt till dels en årlig lön av 350 kronor under tjänstetiden

å reservstaten, dels ock vid slutet av denna tjänstetid en avgångspremie

av 750 kronor. De sålunda ifrågasatta förmånerna synas mig vara genomgående

för högt tilltagna i förhållande till den tjänstgöringsskyldighet, som

avsetts att åläggas beställningshavama å reservstaten, och torde skäligen

kunna begränsas till följande belopp, nämligen egnahemspremien 6,000 kronor,

årslönen vid anställning med penningkontrakt 300 kronor och avgångspremien

600 kronor. Såsom arméförvaltningen framhållit, torde det böra uttryckligen

fastslås, att den, vilken övergår till reservstaten, icke därigenom går miste

om den avskedspremie, vartill han på grund av sin föregående fasta anställning

vid krigsmakten kan hava blivit berättigad.

Den av hushållningssällskapets förvaltningsutskott och länsstyrelsen ifrågasatta

mellanformen av anställningskontrakt, enligt vilken viss del av egnahemspremien

skulle kunna utbytas mot årlig lön, finner jag, med hänsyn

till vad arméförvaltningen i ämnet anfört, icke vara av behovet påkallad.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 47.

11

Under militärtjänstgöringen bör, på sätt av militärbefälhavare!! föreslagits,

utgå kontant ersättning med 4 kronor om dagen, vartill torde böra komma

naturaförmåner enligt för manskap vid armén i sådant avseende gällande

grunder. Ifrågavarande kontanta förmån synes lämpligen böra benämnas

dagarvode. För inställelse till och återfärd från tjänstgöring torde böra utgå

rese- och traktamentsersättning enligt allmänna resereglementet.

Vid anstiillning medelst egnaliemskontrakt skulle enligt militärbefälhavarens

förslag vederbörande tillförsäkras egnahemslån. Såsom av egnaliemsinspektören

framhållits, torde emellertid anställning medelst sådant kontrakt kunna

i vissa fall ifrågakomma, utan att egnahemslån behöver eller ens kan beviljas.

Yrud angår tillvägagångssättet vid egnahemslåns beviljande i samband med

avslutande av kontrakt rörande anställning å reservstaten, finner jag, vad

egnahemsinspektören därutinnan anfört, vara värt beaktande. Ansökning om

dylikt lån bör givetvis i vanlig ordning prövas av låneförmedlaren, varvid

emellertid en under lämpliga och smidiga former anordnad samverkan mellan

låneförmedlaren och vederbörande kårchef förutsattes komma till stånd.

I anledning av militärbefälhavarens förslag, att här ifrågavarande egnahemslån

företrädesvis skulle lämnas för inköp av bebyggd fastighet, kar

egnahemsinspektören erinrat, att ett sådant förfarande skulle strida mot de

av riksdagen godkända villkoren för statens egnaliemslånerörelse. Då det

är av vikt att i olika hänseenden skapa de bästa möjliga förutsiittningar för

den tilltänkta organisationens förverkligande, har jag, efter samråd med

chefen för jordbruksdepartementet, funnit mig böra förorda, att beträffande

den kategori av låntagare, varom här är fråga, möjlighet må öppnas att bevilja

undantag i förevarande hänseende från de eljest gällande reglerna.

Chefen för jordbruksdepartementet torde komma att till behandling upptaga

detta spörsmål i samband med anmälan av frågan om avlåtande till årets

riksdag av proposition angående den statsunderstödda egnaliemsverksamheteii.

Yad angår sättet för egnahemspremiens användning, delar jag den av

egnahemsinspektören uttalade uppfattningen, att bestämmelserna härom icke

böra göras allt för snäva. På sätt denne föreslagit, bör premien i första

hand tagas i anspråk för bestridande av den del av kostnaden för fastighetens

förvärv och erforderliga bebyggande, som icke täckes av egnahemslån

eller annan välordnad, i fastigheten intecknad gäld. Av premien torde

vidare böra gäldas dels, enligt vederbörande kårchefs närmare beprövande,

kostnaderna för bosättningen, däri inbegripet anskaffning av yttre lösöre,

dels ock de två första årens räntor å egnahemslån eller annan i fastigheten

intecknad gäld. Av vad förut anförts torde framgå, att fastigheten i vissa fall

kan komma att av vederbörande övertagas på sådana villkor, att icke hela

premiebeloppet åtgår för bestridande av nyssberörda utgifter. I så fall torde

den återstående summan böra innestå för att jämte ränta utbetalas till beställningshavaren

vid slutet av anställningstiden å reservstaten, dock med

rätt för kårcliefen att under anställningstiden utanordna ifrågavarande medel

eller del därav för användande för jordförbättrings- eller annat dylikt ändamål,

för komplettering av jordbruksinventarier eller, i ömmande fall, för räntebetalning

och amortering å förut nämnd fastiglietsskuld.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 41.

I fråga om det antal furirer, som årligen må anställas å reservstaten,

ansluter jag mig till arméförvaltningens förslag, att detta antal bör bestäm,

mas till högst 10, därav högst 8 må anställas med egnahem skontrakt. -I

överensstämmelse med grundtanken i det system, som här avses att — om

ock i modifierad form — vinna tillämpning, måste det givetvis anses vara

ett önskemal, att största möjliga antal av de sålunda i första hand för egnaliemskontrakt

avsedda beställningarna besättas med personer, som grunda

egnahem å jordbrukslägenhet. Att, såsom av hushållningssällskapets förvaltningsutskott

ifrågasatts, i sådant hänseende bestämma, att ett visst minimiantal

av de årligen avslutade kontrakten skall utgöras av egnahemskontrakt

avseende jordbrukslägenheter, skulle emellertid sannolikt komma att inverka

försvårande på rekryteringen av reservstaten. Jag anser mig därför icke

kunna biträde berörda förslag, utan förordar, att — allenast med förut angivna

begränsning av antalet årligen ingångna egnahemskontrakt — full

valfrihet ma rada såväl mellan egnahemskontrakt och penningkontrakt som

mellan kontrakt av förstnämnda slag avseende å ena sidan jordbrukslägenhet

och å andra sidan bostadslägenhet.»

Departementschefen har härefter redogjort för militärbefälhavarens kostnadsberäkning

beträffande den föreslagna organisationen samt för myndigheternas

yttranden härutinnan. För egen del har departementschefen härutinnan

anfört följande.

»Såsom redan förut nämnts, synas mig de belopp, som av militärbefälhavaren

på Gotland föreslagits att utgå såsom egnahemspremie, årslön vid

anställning medelst penningkontrakt och avgångspremie, böra reduceras till

respektive 6,000, 300 och 600 kronor. I enlighet härmed och med tillämpning

i övrigt av samma beräkningsgrunder, som kommit till användning i

de av arméförvaltningen uppgjorda kostnadsberäkningarna, har jag uppskattat

medelsbehovet för den föreslagna reservstatsorganisationen sålunda:

Efter slutligt genomförd organisation.

Egnahemspremier, högst 8, ä 6,000 kronor till under året

med egnahemskontrakt å reservstaten anställda beställ
ningshavare

........................................................................... kronor 48,000: —

Årslöner a 300 kronor till med penningkontrakt anställda

beställningshavare till ett antal av förslagsvis 30 st....... » 9,000- —

Avgångspremier ä 600 kronor åt beställningshavare med

penningkontrakt vid inträde i reserven, förslagsvis......... » 1,200: ——

Dagarvoden ä 4 kronor för tjänstgöringsdag åt till tjänstgöring

inkallade beställningshavare || x 150 X 25 x 4^,

förslagsvis ............................................................................. » 10,000: —

.hese- och traktamentskostnader för de inkallades resor till

X 150 X 10j, förslagsvis ............ » 1,000: —

Summa kronor 69,200: —-

och från tjänstgöring

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 47.

13

Under budgetaret 1028—1020.

Egnahemspremier, liögst 8, it, (i,(XX) kronor till under året

med egnahemskontrakt å reservstaten anställda beställ
-

. ningshavare ........................................................................... kronor 48,000: —

Årslöner ä 300 kronor till med penningkontrakt under

året på reservstaten anställda beställningskavare till ett

antal av förslagsvis 2 st....................................................... » 600: —

Dagarvoden ä 4 kronor för tjänstgöringsdag åt till tjänstgöring

inkallade beställningshavare X 10 X 25 X 4^,

förslagsvis.................... » 667: —

Eese- och traktamentskostnader för de inkallades resor till

och från tjänstgöring År X 10 x loV förslagsvis............... » 67: —

Summa kronor 49,334: —

För nästkommande budgetår skulle alltså för här ifrågavarande ändamål

erfordras ett anslag av, i avrundat tal, 50,000 kronor. Anslaget torde, i

överensstämmelse med vad arméförvaltningen föreslagit, böra i riksstaten

uppföras såsom förslagsanslag.

Yad slutligen angår det för den militära egnahemslånerörelsen under det

närmaste budgetåret erforderliga beloppet, som avses att utgå ur statens

egnahemslånefond, torde detsamma framdeles böra av Kungl. Maj:t bestämmas

efter framställning av Gotlands läns hushållningssällskap.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att en reservstat för furirer vid Gotlands trupper

må organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden den

27 januari 1928 angivna grunder,

b) för reservstat för furirer vid Gotlands trupper för budgetåret

1928—1929 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa ett

extra förslagsanslag av 50,000 kronor.

Stockholm den 20 mars 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KYAENZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 46.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:91 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående organiserande av en reservstat för furirer vid Gotlands trupper. a1 i texten