Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organiserande av en reservstat för furirer vid Gotlands trupper.
1928-03-20 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1928:47, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organiserande av en reservstat för furirer vid Gotlands trupper.
Dokumentets text
8
Statsutskottets utlåtande Nr 41.
Nr 47.
Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1928 kl. 10 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
organiserande av en reservstat för furirer vid
Gotlands trupper.
(l:a avd.)
I den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1928—1929 har Kungl.
Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 10 av det vid propositionen fogade
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag) föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på den särskilda proposition i ämnet, som kunde
komma att avlåtas till riksdagen, tillsvidare för reservstat för furirer vid
Gotlands trupper för budgetåret 1928—1929 beräkna ett extra förslagsanslag
av 50,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten den 27 januari
1928 dagtecknad proposition (nr 51), under åberopande av det vid propositionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för sistnämnda
dag, föreslagit riksdagen
dels medgiva, att en reservstat för furirer vid Gotlands trupper må organiseras
i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen angivna
grunder,
dels ock för reservstat för furirer vid Gotlands trupper för budgetåret
1928 1929 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa ett extra förslagsanslag
av 50,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokoll.
I sitt utlåtande nr 1 angående försvarsväsendets ordnande anförde första
särskilda utskottet vid 1925 års riksdag, bland annat, följande.
Inför utskottet hade framhållits, att, beträffande Gotland, på grund av
avflyttning från ön icke kunde påräknas samma tillgång på f. d. underbefäl
som å fastlandet. Bör att i någon mån för å Gotland förlagda truppförband
säkerställa behovet av underbefäl vid mobilisering hade utskottet velat fästa
uppmärksamheten på de förslag rörande organisation av ett system med
jordavlönat underbefäl, som motionsledes framförts i första kammaren av
herr Iteuterskiöld m. fl. och i andra kammaren av herr Lindgren m. fl. Det
syntes utskottet, som om motionärernas förslag i nu berörda fall skulle förtjäna
att av Kungl. Maj:t närmare undersökas för att, därest en sådan ut
-
•Statsutskottets utlåtande Nr 47.
9
redning skulle giva gynnsamt resultat, föranleda försök i mindre omfattning
med ett dylikt, efter Gotlands behov avpassat indelningsverk.
Med anledning härav anbefallde Kungl. Maj:t den 15 januari 1926 militärbefälhavaren
pa Gotland att i samråd med länets hushållningssällskaps egnahemsnämnd
verkställa utredning och inkomma med yttrande, huruvida ett
system med jordavlönat underbefäl lämpligen kunde komma till användning
å Gotland, samt att, därest så funnes vara fallet, avgiva förslag i ämnet.
Sedermera medgav Kungl. Maj:t, i anledning av en utav militärbefälhavaren
gjord framställning, genom beslut den 29 oktober 1926, att kaptenen
i Bohusläns regementes reserv, majoren i armén H. E. Uddgren finge under
viss tid såsom sakkunnig stå till militärbefälhavarens förfogande för att biträda
vid fullgörandet av nyssberörda uppdrag.
Med skrivelse den 6 februari 1927 har militärbefälhavaren överlämnat utredning
och förslag i ämnet, varöver yttranden sedermera avgivits av arméförvaltningen,
chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet, länsstyrelsen
i Gotlands län, länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott samt
statens egnahemsinspektör.
Inledningsvis har militärbefälhavaren yttrat sig angående grunderna för
här ifrågavarande utredning samt rörande huvudfordringarna på Gotlands
försvar. Den utredning, som av militärbefälhavaren verkställts, utmynnar i
ett förslag om förstärkning av befälstillgången på Gotland genom upprättande
av en reservstat för furirer vid Gotlands trupper.
Sedan departementschefen redogjort för militärbefälhavarens yttrande och
förslag rörande reservstatens organisation samt för myndigheternas däröver
avgivna utlåtanden, har departementschefen för egen del härutinnan anfört
följande.
»Det torde vara obestridligt, att uppsättandet av en reservstat för furirer
vid Gotlands trupper jämte en därtill ansluten furirsreserv i huvudsaklig
överensstämmelse med militärbefälhavarens förslag skulle vara ägnat att tillföra
de gotländska stridskrafterna en välbehövlig förstärkning av befälstillgången
i såväl kvalitativt som kvantitativt hänseende. I främsta rummet
åsyftar förslaget att tillgodose behovet av plutonchefer och stabsunderofficerare
vid infanteriet samt av personal inom vissa motsvarande befälskategorier
vid artilleriet. Men såsom ock av militärbefälhavaren framhållits, kan
det förväntas, att förslagets genomförande skulle komma att dels förbättra
volontärrekryteringen över huvud taget, varigenom den allmänna nivån inom
underbefälskåren komme att höjas, dels ock särskilt stimulera rekryteringen
av infödda gotlänningar, vilket i sin tur skulle medföra, att avflyttningen
från ön av f. d. fast anställda minskades. Indirekt skulle alltså fördelar
även vinnas beträffande de lägsta befälsgraderna.
Huruvida möjligheter förefinnas att i nöjaktig omfattning besätta reservstatsbeställningarna,
är givetvis vanskligt att nu söka bedöma. Militärbefälhavaren
synes i förevarande avseende hava byggt sitt förslag på den förutsättningen,
att flertalet av de befordrade volontärerna vid Gotlands trupper
skulle, efter att hava kvarstått i militärtjänst under sammanlagt minst sex
10
Statsutskottets utlåtande Nr. 47.
år, kommu att övergå till reservstaten. Hållbarheten av ett sådant antagande
synes med fog kunna ifrågasättas. Emellertid är att märka, att anställning
å reservstaten avses att kunna vinnas jämväl av dem, vilka varit anställda
vid truppförband å fastlandet, och att man sålunda har att räkna med betydande
andrahandsresurser, därest det skulle visa sig, att de gotländska
truppernas eget aktiva personalbestånd icke utgjorde en tillräcklig rekryteringskälla
för reservstaten. Yid sådant förhållande och med hänsyn till de fördelar,
som genom det föreslagna systemet otvivelaktigt stå att vinna, därest
detsamma låter sig förverkligas, tvekar jag icke att tillstyrka ett beslut
om inrättande försöksvis av en reservstatsorganisation för furirer vid Gotlands
trupper, i stort sett utformad enligt de av militärbefälhavaren angivna
grunderna.
I nu förevarande sammanhang synes ståndpunkt allenast böra tagas beträffande
huvuddragen av den föreslagna organisationen; i avseende å de erforderliga
detaljföreskrifterna i ämnet torde beslut framdeles böra meddelas,
sedan ärendet varit i huvudsak underställt riksdagens prövning.
Yad först angår villkoren för intx-äde å reservstaten, längden av anställningstiden
å densamma och tjänstetiden i reserven ävensom omfattningen av
den militära tjänstgöringsskyldigheten, biträder jag i allt väsentligt vad militärbefälhavaren
därutinnan föreslagit. I likhet med arméförvaltningen anser jag,
att föreskrift bör meddelas därom, att musikfurirer icke må vinna anställning
av här ifrågavarande art.
Anställning å reservstaten skall enligt militärbefälhavarens förslag ske
medelst kontrakt, och avses kontrakten att vara av två slag, nämligen egnahemskontrakt
och penningkontrakt. Yad Sålunda föreslagits giver mig icke
anledning till någon erinran.
Beträffande de förmåner, som skulle vara förbundna med anställning å
reservstaten, har militärbefälhavaren föreslagit, att — förutom i det följande
närmare omförmälda förmåner under militärtjänstgöring — egnahemskontrakt
skulle tillförsäkra vederbörande en egnahemspremie av 7,000 kronor och penningkontrakt
medföra rätt till dels en årlig lön av 350 kronor under tjänstetiden
å reservstaten, dels ock vid slutet av denna tjänstetid en avgångspremie
av 750 kronor. De sålunda ifrågasatta förmånerna synas mig vara genomgående
för högt tilltagna i förhållande till den tjänstgöringsskyldighet, som
avsetts att åläggas beställningshavama å reservstaten, och torde skäligen
kunna begränsas till följande belopp, nämligen egnahemspremien 6,000 kronor,
årslönen vid anställning med penningkontrakt 300 kronor och avgångspremien
600 kronor. Såsom arméförvaltningen framhållit, torde det böra uttryckligen
fastslås, att den, vilken övergår till reservstaten, icke därigenom går miste
om den avskedspremie, vartill han på grund av sin föregående fasta anställning
vid krigsmakten kan hava blivit berättigad.
Den av hushållningssällskapets förvaltningsutskott och länsstyrelsen ifrågasatta
mellanformen av anställningskontrakt, enligt vilken viss del av egnahemspremien
skulle kunna utbytas mot årlig lön, finner jag, med hänsyn
till vad arméförvaltningen i ämnet anfört, icke vara av behovet påkallad.
Statsutskottets utlåtande AV 47.
11
Under militärtjänstgöringen bör, på sätt av militärbefälhavare!! föreslagits,
utgå kontant ersättning med 4 kronor om dagen, vartill torde böra komma
naturaförmåner enligt för manskap vid armén i sådant avseende gällande
grunder. Ifrågavarande kontanta förmån synes lämpligen böra benämnas
dagarvode. För inställelse till och återfärd från tjänstgöring torde böra utgå
rese- och traktamentsersättning enligt allmänna resereglementet.
Vid anstiillning medelst egnaliemskontrakt skulle enligt militärbefälhavarens
förslag vederbörande tillförsäkras egnahemslån. Såsom av egnaliemsinspektören
framhållits, torde emellertid anställning medelst sådant kontrakt kunna
i vissa fall ifrågakomma, utan att egnahemslån behöver eller ens kan beviljas.
Yrud angår tillvägagångssättet vid egnahemslåns beviljande i samband med
avslutande av kontrakt rörande anställning å reservstaten, finner jag, vad
egnahemsinspektören därutinnan anfört, vara värt beaktande. Ansökning om
dylikt lån bör givetvis i vanlig ordning prövas av låneförmedlaren, varvid
emellertid en under lämpliga och smidiga former anordnad samverkan mellan
låneförmedlaren och vederbörande kårchef förutsattes komma till stånd.
I anledning av militärbefälhavarens förslag, att här ifrågavarande egnahemslån
företrädesvis skulle lämnas för inköp av bebyggd fastighet, kar
egnahemsinspektören erinrat, att ett sådant förfarande skulle strida mot de
av riksdagen godkända villkoren för statens egnaliemslånerörelse. Då det
är av vikt att i olika hänseenden skapa de bästa möjliga förutsiittningar för
den tilltänkta organisationens förverkligande, har jag, efter samråd med
chefen för jordbruksdepartementet, funnit mig böra förorda, att beträffande
den kategori av låntagare, varom här är fråga, möjlighet må öppnas att bevilja
undantag i förevarande hänseende från de eljest gällande reglerna.
Chefen för jordbruksdepartementet torde komma att till behandling upptaga
detta spörsmål i samband med anmälan av frågan om avlåtande till årets
riksdag av proposition angående den statsunderstödda egnaliemsverksamheteii.
Yad angår sättet för egnahemspremiens användning, delar jag den av
egnahemsinspektören uttalade uppfattningen, att bestämmelserna härom icke
böra göras allt för snäva. På sätt denne föreslagit, bör premien i första
hand tagas i anspråk för bestridande av den del av kostnaden för fastighetens
förvärv och erforderliga bebyggande, som icke täckes av egnahemslån
eller annan välordnad, i fastigheten intecknad gäld. Av premien torde
vidare böra gäldas dels, enligt vederbörande kårchefs närmare beprövande,
kostnaderna för bosättningen, däri inbegripet anskaffning av yttre lösöre,
dels ock de två första årens räntor å egnahemslån eller annan i fastigheten
intecknad gäld. Av vad förut anförts torde framgå, att fastigheten i vissa fall
kan komma att av vederbörande övertagas på sådana villkor, att icke hela
premiebeloppet åtgår för bestridande av nyssberörda utgifter. I så fall torde
den återstående summan böra innestå för att jämte ränta utbetalas till beställningshavaren
vid slutet av anställningstiden å reservstaten, dock med
rätt för kårcliefen att under anställningstiden utanordna ifrågavarande medel
eller del därav för användande för jordförbättrings- eller annat dylikt ändamål,
för komplettering av jordbruksinventarier eller, i ömmande fall, för räntebetalning
och amortering å förut nämnd fastiglietsskuld.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 41.
I fråga om det antal furirer, som årligen må anställas å reservstaten,
ansluter jag mig till arméförvaltningens förslag, att detta antal bör bestäm,
mas till högst 10, därav högst 8 må anställas med egnahem skontrakt. -I
överensstämmelse med grundtanken i det system, som här avses att — om
ock i modifierad form — vinna tillämpning, måste det givetvis anses vara
ett önskemal, att största möjliga antal av de sålunda i första hand för egnaliemskontrakt
avsedda beställningarna besättas med personer, som grunda
egnahem å jordbrukslägenhet. Att, såsom av hushållningssällskapets förvaltningsutskott
ifrågasatts, i sådant hänseende bestämma, att ett visst minimiantal
av de årligen avslutade kontrakten skall utgöras av egnahemskontrakt
avseende jordbrukslägenheter, skulle emellertid sannolikt komma att inverka
försvårande på rekryteringen av reservstaten. Jag anser mig därför icke
kunna biträde berörda förslag, utan förordar, att — allenast med förut angivna
begränsning av antalet årligen ingångna egnahemskontrakt — full
valfrihet ma rada såväl mellan egnahemskontrakt och penningkontrakt som
mellan kontrakt av förstnämnda slag avseende å ena sidan jordbrukslägenhet
och å andra sidan bostadslägenhet.»
Departementschefen har härefter redogjort för militärbefälhavarens kostnadsberäkning
beträffande den föreslagna organisationen samt för myndigheternas
yttranden härutinnan. För egen del har departementschefen härutinnan
anfört följande.
»Såsom redan förut nämnts, synas mig de belopp, som av militärbefälhavaren
på Gotland föreslagits att utgå såsom egnahemspremie, årslön vid
anställning medelst penningkontrakt och avgångspremie, böra reduceras till
respektive 6,000, 300 och 600 kronor. I enlighet härmed och med tillämpning
i övrigt av samma beräkningsgrunder, som kommit till användning i
de av arméförvaltningen uppgjorda kostnadsberäkningarna, har jag uppskattat
medelsbehovet för den föreslagna reservstatsorganisationen sålunda:
Efter slutligt genomförd organisation.
Egnahemspremier, högst 8, ä 6,000 kronor till under året
med egnahemskontrakt å reservstaten anställda beställ
ningshavare
........................................................................... kronor 48,000: —
Årslöner a 300 kronor till med penningkontrakt anställda
beställningshavare till ett antal av förslagsvis 30 st....... » 9,000- —
Avgångspremier ä 600 kronor åt beställningshavare med
penningkontrakt vid inträde i reserven, förslagsvis......... » 1,200: ——
Dagarvoden ä 4 kronor för tjänstgöringsdag åt till tjänstgöring
inkallade beställningshavare || x 150 X 25 x 4^,
förslagsvis ............................................................................. » 10,000: —
.hese- och traktamentskostnader för de inkallades resor till
X 150 X 10j, förslagsvis ............ » 1,000: —
Summa kronor 69,200: —-
och från tjänstgöring
Statsutskottets utlåtande Nr 47.
13
Under budgetaret 1028—1020.
Egnahemspremier, liögst 8, it, (i,(XX) kronor till under året
med egnahemskontrakt å reservstaten anställda beställ
-
. ningshavare ........................................................................... kronor 48,000: —
Årslöner ä 300 kronor till med penningkontrakt under
året på reservstaten anställda beställningskavare till ett
antal av förslagsvis 2 st....................................................... » 600: —
Dagarvoden ä 4 kronor för tjänstgöringsdag åt till tjänstgöring
inkallade beställningshavare X 10 X 25 X 4^,
förslagsvis.................... » 667: —
Eese- och traktamentskostnader för de inkallades resor till
och från tjänstgöring År X 10 x loV förslagsvis............... » 67: —
Summa kronor 49,334: —
För nästkommande budgetår skulle alltså för här ifrågavarande ändamål
erfordras ett anslag av, i avrundat tal, 50,000 kronor. Anslaget torde, i
överensstämmelse med vad arméförvaltningen föreslagit, böra i riksstaten
uppföras såsom förslagsanslag.
Yad slutligen angår det för den militära egnahemslånerörelsen under det
närmaste budgetåret erforderliga beloppet, som avses att utgå ur statens
egnahemslånefond, torde detsamma framdeles böra av Kungl. Maj:t bestämmas
efter framställning av Gotlands läns hushållningssällskap.»
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att en reservstat för furirer vid Gotlands trupper
må organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden den
27 januari 1928 angivna grunder,
b) för reservstat för furirer vid Gotlands trupper för budgetåret
1928—1929 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa ett
extra förslagsanslag av 50,000 kronor.
Stockholm den 20 mars 1928.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KYAENZELIUS.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 46.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1928:91 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående organiserande av en reservstat för furirer vid Gotlands trupper. a1 i texten