Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag angående anvisande av anslag till befrämjande av lufttrafik m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1928-03-22 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:55, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag angående anvisande av anslag till befrämjande av lufttrafik m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 55.

1

Nr 55.

Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1928 kl. 2 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

framställda förslag angående anvisande

av anslag till befrämjande av lufttrafik m. m., jämte

i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

l:o. Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen (nr

1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—1929 har

Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln, under åberopande av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag, punkt 33, föreslagit riksdagen

att

1) för budgetåret 1928—1929 anvisa dels till understöd av regelbunden

luftfart ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor; dels ock för biträde

vid handläggning av ärenden rörande luftfart ett extra anslag av 5,000 kronor;

2) medgiva, att med Malmö stad må, i överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

angivna grunder, slutas avtal angående uppförande av en

tredje hangar å flygplatsen å Bulltofta.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 61—90 av åberopade statsrådsprotokollet.

I samband med förevarande förslag har utskottet till behandling förehaft

två motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 150, av herr G. W.

Hansson och den andra inom andra kammaren, nr 247, av C. W. 0. Höglund

och J. Hedvall, vari sammanstämmande hemställts, att riksdagen måtte för

ett fortsatt anslag till den svenska trafikflygningen uppställa det villkor, att

nödig begränsning göres i subvention för flygning inom andra länder för

att såmedelst inom ramen av hittills utgående statsanslag ej blott kunna

tillgodose redan anordnad anslutningsflygning med andra länder, utan jämväl

möjliggöra, att det av svenska staten subventionerade bolaget omhändertager,

i varje fall till hälften, linjerna Göteborg—Köpenhamn samt Stockholm—Berlin

och dels att någon tid under sommaren 1928 provflygning

skall kunna anordnas på sträckan Göteborg—London.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionerna.

I skrivelse den 5 april 1927, nr 6 A, har riksdagen anmält, att riksdagen,

med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag, för budgetåret 1927—1928

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 31 häft. (Nr 55.) 628 28 1

Befrämjande

av luftfart.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 55.

anvisat till understöd av regelbunden luftfart ett extra reservationsanslag av

500,000 kronor samt för biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart

ett extra anslag av 5,000 kronor.

Beträffande frågan om fortsatt subvention till aktiebolaget Aerotransport bär

departementschefen anfört följande:

»Enligt det mellan staten och aktiebolaget Aerotransport upprättade avtalet

angående uppehållande av regelbunden luftfart gäller detsamma till

utgången av år 1928. Om det icke före den 1 oktober 1928 av någondera

parten uppsäges, förlänges dess giltighet till utgången av år 1930. Dessutom

äger Kungl. Maj:t därest bolaget icke skulle på sätt, som Kungl. Maj:t anser

tillfredsställande, uppehålla den statsunderstödda luftfarten, uppsäga avtalet

till upphörande två månader efter uppsägningen. Jämväl bolaget är under

viss förutsättning berättigat att uppsäga avtalet även i annan ordning än

förut nämnts.

Några av de hörda myndigheterna hava ifrågasatt, att avtalet nu skulle

uppsägas, för att man skulle få fria händer att, om så skulle befinnas önskligt,

på annat sätt än för närvarande anordna den statsunderstödda luftfarten.

Såvida icke uppehållandet av berörda luftfart skall anförtros åt någon annan

än aktiebolaget Aerotransport, bereder emellertid avtalet i sin nuvarande

form möjlighet för staten att vidtaga de åtgärder, som av myndigheterna

ifrågasatts. Överhuvud taget är det så avfattat, att staten har vidsträckt

frihet att bestämma rörande sättet _ för drivandet av den statsmiderstödda

luftfarten och dennas utveckling. Å andra sidan lärer det, för att flygrörelsen

må kunna på ett tillfredsställande sätt skötas, vara av betydelse, att

onödiga skiften undvikas samt att tidsperioderna för uppgörelser icke tillmätas

alltför korta. Jag anser därför, att någon annan förändring icke nu bör äga

rum än att gällande avtal må med erforderliga jämkningar och för vinnande

av ytterligare erfarenhet förlängas till utgången av år 1930.

Chefen för generalstaben har framhållit, att bolagets luftfart borde koncentreras

på några få linjer, vilka borde trafikeras så lång tid av året som

möjligt. Bedan i mitt yttrande i statsverkspropositionen till 1927 års riksdag

gav jag uttryck åt eu sådan mening, och i enlighet härmed har också

luftfarten under år 1927 bedrivits. Den har i huvudsak inskränkts till

linjerna Malmö—Amsterdam och Stockholm—Helsingfors eller Abo och har

å dessa linjer utsträckts under så lång tid av året, som tillgängliga medel

till understöd det medgivit. Endast å Göteborgslinjen har trafik ägt rum

blott under en kortare tid av året, nämligen under juni och första hälften av

juli månad, varefter trafiken övertagits av Deutsche Luft Hansa; erforderligt

understöd till den av aktiebolaget Aerotransport å denna linje bedrivna

luftfarten har dock till viss del betalats av Sällskapet för flygtrafik i Göteborg.

Vad angår bolagets administrationskostnader, lärer det knappast kunnat

undvikas, att dessa under de första åren av bolagets verksamhet varit tämligen

höga. Styrelsen har dock ägnat oavlåtlig uppmärksamhet åt angelägenheten

att nedbringa omkostnaderna, och, såsom framgår av bolagets skrivelse

av den 6 december 1927, hava administrationskostnaderna väsentligt nedgått.

Jämväl andra omkostnader hava minskats. Sålunda har antalet mekaniker

något nedbringats, i den mån de hos bolaget anställda blivit fullt förtrogna

med sitt arbete. Genom de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i bolagets

styrelse ägnas alltjämt uppmärksamhet åt att i dessa avseenden alla möjligheter

till besparingar bliva beaktade.

Aktiebolaget Aerotransport har hemställt, att anslaget till statsunderstöd

för nästa bugdetår måtte ökas till 750,000 kronor, för att luftfarten måtte

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr

3

kunna utvidgas, varigenom bland annat bolagets materiel och organisation

kunde bättre utnyttjas. En del av de myndigheter, som yttrat sig i ärendet,

hava motsatt sig eu sådan höjning av anslaget. Även jag anser en ökning

av anslaget icke böra ifrågakomma, utan torde detsamma böra för nästa

budgetår utgå med oförändrat belopp eller 500,000 kronor. I stället torde

man fortfarande böra inrikta sig på att anpassa bolagets organisation efter

den luftfart, som kan bedrivas med understöd av anslag till detta belopp,

samt att även i övrigt bedriva denna luftfart så ekonomiskt som möjligt.

Då generalpoststyrelsen förklarat sig ämna även under år 1928 å Finlandslinjen

medsända post i samma utsträckning, som under senare delen av

1927 års luftfart ägt rum, varigenom statsbidraget å denna linje kan minskas,

blir det möjligt att år 1928 med ett anslag av 500,000 kronor bedriva luftfarten

å Amsterdam- och Finlandslmjerna i ungefär samma utsträckning som

under år 1927 eller å den förra linjen i samtrafik med holländska bolaget

Koninklijke Luchtvaart Maatscliappij från mitten av april till slutet av

september och å den senare linjen i samtrafik med finska Aerobolaget från

början av maj till slutet av oktober. Däremot bliva under nyssnämnda

förutsättningar medel icke tillgängliga för understöd åt luftfart mellan

Amsterdam och Paris; en utsträckning av den svenska Amsterdamlinjen

ända till Paris synes ej heller för närvarande av något trängande behov

påkallad.

Deutsche Luft Hansa lärer även under år 1928 komma att uppehålla trafik

å linjerna Malmö—Köpenhamn—Berlin och Oslo—Göteborg—Köpenhamn—Berlin.

Huruvida förstnämnda linje kommer att hava Malmö eller Köpenhamn till ändpunkt

lärer vara beroende på om erforderligt hangarutrymme kan å Bulltoftafältet_

beredas för det tyska bolagets nya stora flygplan av typen Junkers G 31

för 15 passagerare. I annat fall torde trafiken mellan Malmö och Köpenhamn,

såsom under vintern ägt rum, få uppehållas med enmotors flygplan och ombyte

ske i Köpenhamn. Försök bör givetvis göras att å linjen Oslo—Göteborg—Köpenhamn—Berlin

erhålla möjligast lämplig tidtabell i enlighet med

de av Sällskapet för flygtrafik i Göteborg uttalade önskemålen.

Yad vidare angår en direkt luftfartsled mellan Göteborg och London, så

torde den framtida tillkomsten av en dylik vara av ej ringa intresse ur

kommunikationssynpunkt. De flygtekniska förutsättningarna för densamma

och de trafiktekniska fördelar, särskilt för posten, som med densamma kunna

vinnas, torde dock ännu vara ovissa. Staten lärer under sådana förhållanden

icke kunna för år 1928 och inom ramen av nu utgående anslag ikläda sig

några väsentliga kostnader för denna nya linje.

Yad slutligen angår luftfartsleden Stockholm—Kalmar—Stett in—Berlin, å

vilken led Deutsche Luft Hansa under år 1927 bedrivit regelbunden luftfart

varje söckendag under sex månader, är densamma enligt vad från generalpoststyrelsen

meddelats av ringa postal betydelse med hänsyn till den tidtabell

som hittills tillämpats å linjen. Postverket har under år 1927 endast

i ringa utsträckning å linjen medsänt post, och detsamma blir antagligen

förhållandet även under år 1928, särskilt om avgångstiden från Stockholm,

såsom är avsett, kommer att bliva ännu tidigare än förra året. Om man

bortser från den rätt obetydliga lokala trafiken mellan Stockholm och Kalmar,

minskas linjens vikt för passagerartrafiken mellan Stockholm och Berlin därigenom,

att en resande kan för färd mellan nämnda städer med väl så stor

fördel fara på nattåg mellan Stockholm och Malmö samt använda luftfartsleden

Malmö—Berlin. Härtill kommer, att aktiebolaget Aerotransport för

närvarande saknar flygmateriel för deltagande i trafiken å linjen Stockholm—

Berlin. Med anledning av vad sålunda anförts och med hänsyn till det

förut framhållna behovet att koncentrera bolagets verksamhet anser jag, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 55.

åtminstone under år 1928 statsunderstöd för aktiebolaget Aerotransports

deltagande i trafiken å en linje Stockholm -Stettin—Berlin icke bör beräknas.

Detta bör dock icke hindra, att om intresse för denna linje }Tppas

från Stockholms stads sida, överenskommelse om dess upprätthållande med

bidrag från staden bör kunna träffas.

Enär behov av ökat understöd per flygkilometer utöver vad i avtalet med

aktiebolaget Aerotransport bestämts torde komma att förefinnas jämväl under

år 1928, lärer det böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut om

höjning av subventionen; dock bör densamma icke fastställas till högre belopp

än för år 1927 ägt rum. I övrigt torde Kungl. Maj:t böra hava möjlighet

att, till följd av förändrade förhållanden, vidtaga ändringar i den plan

för den statsunderstödda luftfarten, som liär ovan angivits.»

Beträffande den av sistlidne riksdag behandlade frågan om eu tredje

hangar å Bulltoftafältet vid Malmö har departementschefen erinrat bland

annat följande:

»Enligt vad som meddelades i statsverkspropositionen till 1927 års riksdag

hade drätselkammarens i Malmö tredje avdelning hemställt, att Kungl. Maj:t

ville vidtaga åtgärder för beviljande av anslag av statsmedel å 540,000 kronor

för uppförande av en ny hangarbyggnad jämte sidobyggnad å flygfältet

vid Bulltofta i Malmö. Nämnda sidobyggnad, som skulle uppföras

i anslutning till hangaren, skulle innehålla i bottenvåningen verkstadsutrymmen,

i andra våningen kontorsutrymmen och i tredje våningen restauranglokaler

samt boningsrum för flygare. Liksom den å flygplatsen redan

befintliga större hangaren, till vilken staten anslagit medel, skulle den nya

hangaren med tillhörande sidobyggnad uppföras genom Malmö stads försorg

samt bliva statens egendom med rätt för Malmö stad att använda byggnaderna

för avsett ändamål, men med skyldighet för staden att underhålla

dem i fullgott skick. Vid ärendets beredning inom kommunikationsdepartementet

föreslogos vissa förenklingar för att nedbringa kostnaderna. Sålunda

skulle tillsvidare anstå med anbringande av värmeledning i hangaren, varjämte

endast den för verkstad avsedda bottenvåningen av sidobyggnaden till

en början skulle uppföras. Med iakttagande av dessa förenklingar samt

vissa av byggnadsstyrelsen föreslagna konstruktionsändringar hade Malmö

drätselkammares fastighetskontor uppgjort ett nytt kostnadsförslag, enligt

vilket utgifterna för hangaren skulle bliva 289,000 kronor och för verkstadsbyggnaden

56,000 kronor. Till den av fastighetskontoret sålunda beräknade

summan borde dock läggas ett belopp av 14,200 kronor för inköp av vissa

verktygsmaskiner. Sammanlagda utgifterna skulle alltså uppgå till 359,200

kronor eller i jämnt tal 360,000 kronor. Hangaren skulle kunna rymma 8

tremotors flygplan.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t framhöll jag, att det icke

syntes obilligt, att, om staten lämnade medel till halva kostnaden för den

nya hangaren, Malmö stad tillsköte den andra hälften. Då vidare hangaren

huvudsakligast skulle användas av flygplan, tillhöriga utländska företag och

aktiebolaget Flygindustri, ansåg jag avgifter kunna uppbäras för hangarens

begagnande, så att kostnaderna för densamma kunde förräntas och amorteras.

Det belopp, vilket skulle tillskjutas av staten, syntes därför kunna

utgå såsom lån från luftfartslånefonden. I enlighet härmed föreslog Kungl.

Maj:t, att till luftfartslånefonden skulle göras erforderlig avsättning och att

riksdagen måtte besluta sådan ändring av huvudgrunderna för nämnda fond,

att lån från densamma måtte kunna utgå jämväl till anordnande av flygplats

och anskaffande av för sådan plats nödig utrustning. Till denna hemställan

har riksdagen lämnat bifall.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 55.

r>

Sedan riksdagen sålunda fattat beslut i frågan, hava förhandlingar pågått

med Malmö stad. Av protokoll, hållet vid sammanträde med drätselkammarens

i Malmö tredje avdelning den 25 november 1927, inhämtas, att avdelningen

under förutsättning av viss utfästelse från statsmyndigheternas

sida beslutit i sinom tid för stadsfullmäktige framlägga förslag till

avtal med staten, varigenom staden åtoge sig att å flygfältet vid Bulltofta

låta uppföra eu hangarbyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med de ritningar,

som legat till grund för propositionen i ärendet till 1927 års riksdag,

men med de avvikelser från dessa ritningar, att dels den del av byggnaden,

som enligt det av drätselkammaren ursprungligen uppgjorda förslaget,

skulle uppförts i tre våningar och innehålla icke blott verkstads- utan även

administrations- och restauranglokaler, nu skulle uppföras i två våningar,

av vilka den andra våningen skulle innehålla kontorslokaler, och dels att

det å de ursprungliga ritningarna upptagna tre våningar höga hörntornet

även skulle komma till utförande. Härigenom komme byggnadskostnaderna,

som enligt det i propositionen omförmälda jämkade förslaget beräknats uppgå

till 360,000 kronor, att ökas till omkring 385,000 kronor.

Den utfästelse från staten, som skulle utgöra förutsättningen för drätselkammarens

tredje avdelnings förslag till stadsfullmäktige angående uppförande

av den nya hangaren, skulle innehålla följande:

Därest Malmö stad åtager sig att å Bulltoftafältet uppföra en hangarbyggnad

av den storlek och beskaffenhet, som Kungl. Maj:t bestämmer,

samt staden icke av innehavaren av flygplatsen eller eljest erhåller så stor

avgift, att densamma förslår att betala:

1) den från innehavaren av flygplatsen nu utgående avgiften å 3,000

kronor,

2) ränta och amortering å dels det lån från luftfartslånefonden, som

Malmö stad kan komma att erhålla för hangarens utförande, och dels det

ytterligare lån, som Malmö stad upptager för enahanda ändamål, samt

3) skäligt underhåll av hangaren,

skall staten, som skall bliva ägare av hangarbyggnaden, genom eftergift

beträffande stadens skyldighet att förränta och amortera lånet från luftfartslånefonden

eller på annat sätt hålla staden skadeslös.

Såsom förutsättning för omförmälda utfästelse skall gälla, att genom ägoutbyte

mellan staten och Malmö stad det område, varå hangaren kommer

att uppföras, med äganderätt överlämnas till Kungl. Maj:t och kronan, mot

det att Malmö stad erhåller ett annat lika stort område av övningsplatsen

å Bulltofta.

Departementschefen, som funnit det vara av intresse även för staten, att

den nya hangaren kommer till stånd, har ansett, att staten borde i avtal

med Malmö stad ikläda sig förpliktelser i huvudsaklig överensstämmelse

med den utfästelse, som i drätselkammarens i Malmö tredje avdelnings protokoll

av den 25 november 1927 ifrågasatts. I det blivande avtalet borde

intagas bestämmelser, varigenom skapas garantier för att underhållet av

hangaren icke blir dyrare än som är nödvändigt. Därjämte borde staten

tillförsäkras rätt att i händelse av hangarens övertagande av staten även

övertaga förvaltningen av flygplatsen i dess helhet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 55.

Utskottets

yttrande.

Då utskottet för egen del går att angiva sin ståndpunkt till frågan om

fortsatt subvention till den civila luftfarten, anser utskottet till eu början

det erkännandet rättvisligen böra lämnas, att de svenska luftfartslinjerna

under sin hittillsvarande, jämförelsevis korta tillvaro i oväntat hög grad

visat sig uppfylla kraven på allmän trafikduglighet, och detta i all synnerhet

om i betraktande tages trafikmedlets tekniskt sett fullständigt nya art. Som

bevis för uppnådd trafiksäkerhet har vederbörande bolag i sin framställning

om fortsatt understöd kunnat åberopa, att ingen skada vare sig å befordrad

person eller befordrat gods inträffat sedan trafikens början. Och av generalpoststyrelsen

har vitsordats att turernas regelbundenhet varit tillfredsställande.

I jämförelse med år 1926 företer också det ekonomiska resultatet av

bolagets — aktiebolaget aerotransports — verksamhet under år 1927 en avgjord

förbättring. Biljettinkomsterna å Amsterdamlinjen utgjorde år 1926

155.200 och år 1927 175,400 kronor. Fraktinkomsterna å nämnda linje stegrades

från 22,900 till 35,200 och postinkomsterna från 12,800 till 15,300

kronor. Sammanlagt hava intäkterna å denna linje ökats från 197,200 till

226.200 kronor. På Hälsingforslinjen visa inkomsterna en så betydande ökning

som 58,800 kronor eller från 22,900 till 81,700 kronor. Bolagets sammanlagda

inkomster — statssubventionen frånräknad — hava ökats under

1927 i jämförelse med år 1926 med omkring 112,000 kronor. Trafikutgifterna

med frånseende av vissa avskrivningar visa däremot en minskning med omkring

55,000 kronor. I jämförelse med år 1926 har alltså rörelsen under

år 1927, enligt dessa utskottet från bolaget tillhändakomna uppgifter, förbättrats

med omkring 167,000 kronor.

Beträffande det nuvarande bolagets organisation är emellertid av vikt, att

denna är i möjligaste män koncentrerad och i övrigt så anpassad, att administrationskostnaderna

kunna hållas inom måttliga gränser. Såsom departementschefen

framhållit, har dock bolagets styrelse ägnat oavlåtlig uppmärksamhet

åt denna angelägenhet, varigenom också de allmänna omkostnaderna

betydligt nedbringats. Detta belyses även av senaste verksamhetsårs

avsevärt förbättrade ekonomiska resultat.

Onskligt är tvivelsutan vidare att genom den lämnade luftfartssubventionen

uppkomsten av en inhemsk flygindustri kan åtminstone på indirekt väg i

görligaste mån främjas. I detta avseende är emellertid att märka, hurusom i

direkt anslutning till det nuvarande trafikbolaget på sista åren anlagts ett

större flygindustriföretag vid Limhamn, där flygplan av olika modeller såväl

för krigsbruk som civilt bruk tillverkas. Beträffande motorerna samt den

metall, duraluminium, varav flygplanen vid ifrågavarande fabrik byggas, har

man visserligen hittills varit beroende av import från utlandet Men även

med tagen hänsyn härtill måste dock anses av stort värde, att inom landet

förefinnes ett dylikt produktionsföretag, till största delen inriktat på export

och i övrigt arbetande utan statsunderstöd.

Som ett önskemål framstår ock, att det svenska luftfartsväsendet i större

utsträckning än hittills kan anlitas för postbefordran.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 55.

7

I samband med anslagsfrågans behandling har utskottet ansett sig böra

framhålla dessa synpunkter. Även om utskottet förutser, att även hädanefter

de svenska luftfartslinjernas trafikering liimpligast handhaves av ett

statsunderstött enskilt trafikföretag, vill dock utskottet framhålla, hurusom

på olika sätt tillfyllestgörande sörjts för att, därest en omläggning av

formerna för statens subvention till luftfarten finnes erforderlig, en sådan

omläggning också kan genomföras. Det nuvarande avtalet med bolaget

gäller sålunda endast till utgången av år 1928. Om avtalet icke före den 1

oktober 1928 av någondera parten uppsäges, förlänges dess giltighet, dock

endast till utgången av år 1930. Dessutom äger Kungl. Maj:t, därest bolaget

icke skulle på sätt, som Kungl. Maj:t anser tillfredsställande, uppehålla

den statsunderstödda luftfarten, uppsäga avtalet till upphörande två

månader efter uppsägningen.

Därest, såsom sakkunniga myndigheter i olika länder anse sannolikt, den

civila lufttrafiken även efter sistnämnda år befinnes vara i behov av statsunderstöd

och förslag om sådant understöd för den svenska lufttrafiken

varder av Kungl. Maj:t för riksdagen framlagt, förutsätter utskottet, att därförinnan

en allsidig utredning verkställts ifråga om huru staten ur i främsta

rummet nationella, kommersiella och postala hänseenden må tillföras största

möjliga direkta och indirekta fördelar av ett sådant understöd.

Beträffande anslagsbeloppet för 1928—1929 har utskottet intet att erinra

mot Kungl. Maj:ts förslag, att anslaget oförändrat upptages till 500,000

kronor, vartill skulle, i likhet med 1927—1928, komma ett anslag av 5,000

kronor för biträde vid handläggning inom kommunikationsdepartementet av

ärenden rörande luftfart.

Likaledes tillstyrker utskottet till antagande den i statsverkspropositionen

omförmälda uppgörelsen med Malmö stad om en tredje hangar på

Bulltofta flygfält. Utskottet har därvid icke förbisett de ytterligare eftergifter,

som nu från statens sida erfordras. Å andra sidan framstår dock

som ett ur allmänna samfärdselsynpunkter icke oviktigt intresse, att flygstationen

i Malmö i fråga om hangarutrymmen och övrig utrustning motsvarar

trafikens krav.

I anslutning till de motions vis gjorda yrkandena vill utskottet uttala en

förväntan, att trafiken på Göteborg ordnas på ett tillfredsställande sätt. Beträffande

den i motionerna berörda frågan om provflygning sommaren 1928

på sträckan Göteborg—London får utskottet hänvisa till vad departementschefen

i detta avseende anfört. Såsom denne framhållit och av ytterligare

inhämtade upplysningar jämväl bestyrkts, vore visserligen försöksfiygningar

över ifrågavarande havssträcka av ej ringa intresse ur kommunikationssynpunkt;

trafiktekniskt förefalla dock en dylik linjes möjligheter åtminstone

på flygteknikens nuvarande stadium tämligen ovissa.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

I) att riksdagen må

a) för budgetåret 1928—1929 anvisa under riksstatens sjätte

huvudtitel

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 5$.

Väderlekstjänst

för

luftfarten.

1) till understöd av regelbunden luftfart ett extra reservationsanslag

av 500,000 kronor;

2) för biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart

ett extra anslag av 5,000 kronor;

b) medgiva, att med Malmö stad må i överensstämmelse

med de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den

4 januari 1928 angivna grunder slutas avtal angående uppförande

av en tredje hangar å flygplatsen å Bulltofta;

c) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande

den utsträckning, i vilken understöd åt den civila luftfarten

hädanefter bör lämnas, ävensom beträffande de lämpliga formerna

för dylikt understöds beviljande;

II) att de av herrar W. Hansson samt Höglund och Hedvall

i ämnet väckta motionerna 1:150 och II: 247 må anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört och hemställt.

2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 34) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1928—1929 anvisa dels till väderlekstjänst för luftfarten ett extra anslag av

13,600 kronor; dels och till telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten

ett extra förslagsanslag av 7,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 91-— 95 av statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1927—1928 har riksdagen till väderlekstjänst för luftfarten

under nionde huvudtiteln anvisat ett extra anslag av 7,000 kronor. Av

ett av riksdagen i skrivelse den 25 maj 1927, nr 9 A, angående anslag under

nionde huvudtiteln gjort uttalande framgår, att riksdagen ansett lämpligast,

att för väderlekstjänst för luftfarten behövliga anslag upptagas under sjätte

huvudtiteln. Mot en sådan anordning har departementschefen ansett intet

vara att erinra, då därigenom vinnes ökad överskådlighet över sammanlagda

beloppet av de medel, som beviljas till understöd åt den civila luftfarten.

Erforderliga anslag till väderlekstjänst för luftfarten för nästa budgetår

ha alltså ansetts böra äskas under sjätte huvudtiteln.

I skrivelse den 27 oktober 1927 har styrelsen för statens meteorologisk-hyd}~ografisha

anstalt anhållit, att för väderlekstjänst för luftfarten måtte för

budgetåret 1928—1929 anvisas 16,200 kronor.

Följande sammanställning utvisar de anslag till väderlekstjänst för luftfarten,

som anvisats för budgetåret 1927—1928, de av anstalten för budgetåret

1928—1929 begärda anslagen samt de belopp, som departementschefen

funnit nu böra för ändamålet äskas:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 55.

9

1

1927

-28

1928

—29

1928

-29

Anvisat

Anstaltens förslag

Förordado belopp

Kronor

Summa

kronor

Kronor

Summa

kronor

Kronor

Summa

kronor

Gemensamma utgifter (12 mån.)

! Extra nattobservationsarvoden å 20

kr. per månad och plats i Stock’

holrn, Göteborg, Malmö, Jönkö- ping och Kalmar .....................

-

1,200

1,200

1,200

1,200

Stockholms flyghamn (6 mån.)

1 Arvode åt en meteorologassistent

(16:e lönegraden för extra ordi- narie befattningshavare) ............

i Expenser ...................................

2,052

2,052

2,052

250

i

2,302

Göteborgs flygplats (6 mån.; 1927 —

1928 3 mån.)

Arvode åt en meteorologassistent

(16:e lönegraden för extra ordi- narie befattningshavare) ............

Extra observationsarvoden å 15 kr.

j per månad och plats i Kullen,

Halmstad, Yarberg, Smögen opb

Strömstad.................................

Extra observationsarvode å 50 kr.

per månad å Torslanda ............

! Extra pilotballongobservationer a 3

kr. per gång..............................

Expenser ....................................

225

150

300

675

1,980

450

300

600

250

3,580

450

300

375

1,125

Malmö flygplats (12 mån.)

Arvode åt en meteorologassistent

(16:e lönegraden för extra ordi- narie befattningshavare) ...........

Arvode åt en radiotelegrafist (12:e

lönegraden för extra ordinarie be-.

fattningshavare).................

Extra pilotballongobservationer å 3

kr. per gång ...........................

Expenser ...................................

3,816

1,200

469

5,485

840

3,816

3,060

1,200

500

8,576

3,816

3,060

750

500

8,126

Kalmar flyghamn (6 mån.)

Extra observationsarvoden å 20 kr.

per månad och plats i Landsort,

Ölands norra udde, Spårö, Kal- mar, Utlängan, Hörviken och Sim- rishamn ....................................

• 840

840

840

840

840

Summa kronor

—

7,000

—

16,248

—

13,593

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 31 häft. (Nr 55.) sss 28 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 55'',

Utskottets

yttrande.

Anstalten har förutsatt, att kostna''derna för telegram fortfarande

skulle utgå från det å anstaltens stat under nionde huvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till telegramkostnader m. m. Då emellertid övriga utgifter

för väderlekstjänst för luftfarten upptagas under sjätte huvudtiteln, borde,

enligt departementschefens mening, så även böra förfaras med de för ändamålet

erforderliga telegramkostnaderna. Det erforderliga anslaget torde kunna

bestämmas till 7,000 kronor och böra erhålla förslagsanslags natur.

Med iakttagande av vad sålunda anförts skulle för budgetåret 1928—1929

anvisas dels ett extra anslag till väderlekstjänst för luftfarten å 13,600 kronor

och dels ett extra förslagsanslag till telegramkostnader för nämnda väderlekstjänst

å 7,000 kronor.

Med tagen hänsyn till ifrågavarande väderlekstjänsts betydelse för trafiksäkerheten

har utskottet icke velat motsätta sig, att förevarande båda anslag

beviljas. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 under riksstatens

sjätte huvudtitel anvisa

ä) till väderlekstjänst för luftfarten ett extra anslag av 13,600

kronor;

b) till telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten ett

extra förslagsanslag av 7,000 kronor.

Stockholm den 22 mars 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAENZELIUS.

Vid förestående ärendens slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, Olof Olsson,

J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, C. P. V. Nilsson i Gränebo, ,/. G.

Walles, C. A. Carlsson i Gävle, E. A. Hallin, C. I. Asplund och J. B. Johansson i

Fredrikslund;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. V. Bydén, S. Bengtsson

i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp,

E. Kristensson i Göteborg, B. F:son Holmgren, O. Nilsson i Örebro, E. G,

E. Eriksson i Stockholm, C. Lindskog och O. E. F. Järte.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 55.

11

Reservationer:

vid punkt l:o) (befrämjande av luftfart)

i fråga om anslag till understöd av regelbunden luftfart

av herr Olsson i Kullenbergstorp, vilken ansett, att utskottet bort under

I a 1) hemställa om avslag å Kungl. Maj:ts framställning om ett extra reservationsanslag

å 500,000 kronor till understöd av regelbunden luftfart;

i fråga om uppförande av en tredje hangar å flygplatsen vid. Bulltofta

av herrar Kvarnzelius, Johansson i Fredrikslund och Olsson i Kullenbergstorp,

vilka ansett, att utskottets yttrande i denna del bort hava följande

lydelse:

»Vidkommande därefter den i statsverkspropositionen avhandlade frågan

om uppförande av en tredje hangar å flygplatsen vid Bulltoftafältet vill utskottet

endast framhålla, att utskottet, hur önsklig än nämnda hangarbyggnad

ur trafiksynpunkt anses vara, dock icke kan finna fog föreligga för ytterligare

eftergifter gentemot Malmö stad för att säkra tillkomsten av densamma,

Utskottet kan alltså icke tillstyrka Kungl. Maj:ts i detta avseende

framlagda förslag.»

samt att förty utskottet bort under punkt I b) hemställa,

att riksdagen må

b) avslå Kungl. Maj:ts förslag om visst medgivande gentemot

Malmö stad i fråga om uppförande av en tredje hangar å flygplatsen

å Bulltofta;

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:106 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen framställda förslag angående anvisande av anslag till befrämjande av lufttrafik m s. 1 i texten