Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag angående anvisande av anslag till befrämjande av lufttrafik m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
1928-03-22 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1928:55, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag angående anvisande av anslag till befrämjande av lufttrafik m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 55.
1
Nr 55.
Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1928 kl. 2 e. in.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framställda förslag angående anvisande
av anslag till befrämjande av lufttrafik m. m., jämte
i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
l:o. Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen (nr
1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—1929 har
Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln, under åberopande av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag, punkt 33, föreslagit riksdagen
att
1) för budgetåret 1928—1929 anvisa dels till understöd av regelbunden
luftfart ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor; dels ock för biträde
vid handläggning av ärenden rörande luftfart ett extra anslag av 5,000 kronor;
2) medgiva, att med Malmö stad må, i överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
angivna grunder, slutas avtal angående uppförande av en
tredje hangar å flygplatsen å Bulltofta.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 61—90 av åberopade statsrådsprotokollet.
I samband med förevarande förslag har utskottet till behandling förehaft
två motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 150, av herr G. W.
Hansson och den andra inom andra kammaren, nr 247, av C. W. 0. Höglund
och J. Hedvall, vari sammanstämmande hemställts, att riksdagen måtte för
ett fortsatt anslag till den svenska trafikflygningen uppställa det villkor, att
nödig begränsning göres i subvention för flygning inom andra länder för
att såmedelst inom ramen av hittills utgående statsanslag ej blott kunna
tillgodose redan anordnad anslutningsflygning med andra länder, utan jämväl
möjliggöra, att det av svenska staten subventionerade bolaget omhändertager,
i varje fall till hälften, linjerna Göteborg—Köpenhamn samt Stockholm—Berlin
och dels att någon tid under sommaren 1928 provflygning
skall kunna anordnas på sträckan Göteborg—London.
I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionerna.
I skrivelse den 5 april 1927, nr 6 A, har riksdagen anmält, att riksdagen,
med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag, för budgetåret 1927—1928
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 31 häft. (Nr 55.) 628 28 1
Befrämjande
av luftfart.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 55.
anvisat till understöd av regelbunden luftfart ett extra reservationsanslag av
500,000 kronor samt för biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart
ett extra anslag av 5,000 kronor.
Beträffande frågan om fortsatt subvention till aktiebolaget Aerotransport bär
departementschefen anfört följande:
»Enligt det mellan staten och aktiebolaget Aerotransport upprättade avtalet
angående uppehållande av regelbunden luftfart gäller detsamma till
utgången av år 1928. Om det icke före den 1 oktober 1928 av någondera
parten uppsäges, förlänges dess giltighet till utgången av år 1930. Dessutom
äger Kungl. Maj:t därest bolaget icke skulle på sätt, som Kungl. Maj:t anser
tillfredsställande, uppehålla den statsunderstödda luftfarten, uppsäga avtalet
till upphörande två månader efter uppsägningen. Jämväl bolaget är under
viss förutsättning berättigat att uppsäga avtalet även i annan ordning än
förut nämnts.
Några av de hörda myndigheterna hava ifrågasatt, att avtalet nu skulle
uppsägas, för att man skulle få fria händer att, om så skulle befinnas önskligt,
på annat sätt än för närvarande anordna den statsunderstödda luftfarten.
Såvida icke uppehållandet av berörda luftfart skall anförtros åt någon annan
än aktiebolaget Aerotransport, bereder emellertid avtalet i sin nuvarande
form möjlighet för staten att vidtaga de åtgärder, som av myndigheterna
ifrågasatts. Överhuvud taget är det så avfattat, att staten har vidsträckt
frihet att bestämma rörande sättet _ för drivandet av den statsmiderstödda
luftfarten och dennas utveckling. Å andra sidan lärer det, för att flygrörelsen
må kunna på ett tillfredsställande sätt skötas, vara av betydelse, att
onödiga skiften undvikas samt att tidsperioderna för uppgörelser icke tillmätas
alltför korta. Jag anser därför, att någon annan förändring icke nu bör äga
rum än att gällande avtal må med erforderliga jämkningar och för vinnande
av ytterligare erfarenhet förlängas till utgången av år 1930.
Chefen för generalstaben har framhållit, att bolagets luftfart borde koncentreras
på några få linjer, vilka borde trafikeras så lång tid av året som
möjligt. Bedan i mitt yttrande i statsverkspropositionen till 1927 års riksdag
gav jag uttryck åt eu sådan mening, och i enlighet härmed har också
luftfarten under år 1927 bedrivits. Den har i huvudsak inskränkts till
linjerna Malmö—Amsterdam och Stockholm—Helsingfors eller Abo och har
å dessa linjer utsträckts under så lång tid av året, som tillgängliga medel
till understöd det medgivit. Endast å Göteborgslinjen har trafik ägt rum
blott under en kortare tid av året, nämligen under juni och första hälften av
juli månad, varefter trafiken övertagits av Deutsche Luft Hansa; erforderligt
understöd till den av aktiebolaget Aerotransport å denna linje bedrivna
luftfarten har dock till viss del betalats av Sällskapet för flygtrafik i Göteborg.
Vad angår bolagets administrationskostnader, lärer det knappast kunnat
undvikas, att dessa under de första åren av bolagets verksamhet varit tämligen
höga. Styrelsen har dock ägnat oavlåtlig uppmärksamhet åt angelägenheten
att nedbringa omkostnaderna, och, såsom framgår av bolagets skrivelse
av den 6 december 1927, hava administrationskostnaderna väsentligt nedgått.
Jämväl andra omkostnader hava minskats. Sålunda har antalet mekaniker
något nedbringats, i den mån de hos bolaget anställda blivit fullt förtrogna
med sitt arbete. Genom de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i bolagets
styrelse ägnas alltjämt uppmärksamhet åt att i dessa avseenden alla möjligheter
till besparingar bliva beaktade.
Aktiebolaget Aerotransport har hemställt, att anslaget till statsunderstöd
för nästa bugdetår måtte ökas till 750,000 kronor, för att luftfarten måtte
Statsutskottets utlåtande Nr
3
kunna utvidgas, varigenom bland annat bolagets materiel och organisation
kunde bättre utnyttjas. En del av de myndigheter, som yttrat sig i ärendet,
hava motsatt sig eu sådan höjning av anslaget. Även jag anser en ökning
av anslaget icke böra ifrågakomma, utan torde detsamma böra för nästa
budgetår utgå med oförändrat belopp eller 500,000 kronor. I stället torde
man fortfarande böra inrikta sig på att anpassa bolagets organisation efter
den luftfart, som kan bedrivas med understöd av anslag till detta belopp,
samt att även i övrigt bedriva denna luftfart så ekonomiskt som möjligt.
Då generalpoststyrelsen förklarat sig ämna även under år 1928 å Finlandslinjen
medsända post i samma utsträckning, som under senare delen av
1927 års luftfart ägt rum, varigenom statsbidraget å denna linje kan minskas,
blir det möjligt att år 1928 med ett anslag av 500,000 kronor bedriva luftfarten
å Amsterdam- och Finlandslmjerna i ungefär samma utsträckning som
under år 1927 eller å den förra linjen i samtrafik med holländska bolaget
Koninklijke Luchtvaart Maatscliappij från mitten av april till slutet av
september och å den senare linjen i samtrafik med finska Aerobolaget från
början av maj till slutet av oktober. Däremot bliva under nyssnämnda
förutsättningar medel icke tillgängliga för understöd åt luftfart mellan
Amsterdam och Paris; en utsträckning av den svenska Amsterdamlinjen
ända till Paris synes ej heller för närvarande av något trängande behov
påkallad.
Deutsche Luft Hansa lärer även under år 1928 komma att uppehålla trafik
å linjerna Malmö—Köpenhamn—Berlin och Oslo—Göteborg—Köpenhamn—Berlin.
Huruvida förstnämnda linje kommer att hava Malmö eller Köpenhamn till ändpunkt
lärer vara beroende på om erforderligt hangarutrymme kan å Bulltoftafältet_
beredas för det tyska bolagets nya stora flygplan av typen Junkers G 31
för 15 passagerare. I annat fall torde trafiken mellan Malmö och Köpenhamn,
såsom under vintern ägt rum, få uppehållas med enmotors flygplan och ombyte
ske i Köpenhamn. Försök bör givetvis göras att å linjen Oslo—Göteborg—Köpenhamn—Berlin
erhålla möjligast lämplig tidtabell i enlighet med
de av Sällskapet för flygtrafik i Göteborg uttalade önskemålen.
Yad vidare angår en direkt luftfartsled mellan Göteborg och London, så
torde den framtida tillkomsten av en dylik vara av ej ringa intresse ur
kommunikationssynpunkt. De flygtekniska förutsättningarna för densamma
och de trafiktekniska fördelar, särskilt för posten, som med densamma kunna
vinnas, torde dock ännu vara ovissa. Staten lärer under sådana förhållanden
icke kunna för år 1928 och inom ramen av nu utgående anslag ikläda sig
några väsentliga kostnader för denna nya linje.
Yad slutligen angår luftfartsleden Stockholm—Kalmar—Stett in—Berlin, å
vilken led Deutsche Luft Hansa under år 1927 bedrivit regelbunden luftfart
varje söckendag under sex månader, är densamma enligt vad från generalpoststyrelsen
meddelats av ringa postal betydelse med hänsyn till den tidtabell
som hittills tillämpats å linjen. Postverket har under år 1927 endast
i ringa utsträckning å linjen medsänt post, och detsamma blir antagligen
förhållandet även under år 1928, särskilt om avgångstiden från Stockholm,
såsom är avsett, kommer att bliva ännu tidigare än förra året. Om man
bortser från den rätt obetydliga lokala trafiken mellan Stockholm och Kalmar,
minskas linjens vikt för passagerartrafiken mellan Stockholm och Berlin därigenom,
att en resande kan för färd mellan nämnda städer med väl så stor
fördel fara på nattåg mellan Stockholm och Malmö samt använda luftfartsleden
Malmö—Berlin. Härtill kommer, att aktiebolaget Aerotransport för
närvarande saknar flygmateriel för deltagande i trafiken å linjen Stockholm—
Berlin. Med anledning av vad sålunda anförts och med hänsyn till det
förut framhållna behovet att koncentrera bolagets verksamhet anser jag, att
4
Statsutskottets utlåtande Nr 55.
åtminstone under år 1928 statsunderstöd för aktiebolaget Aerotransports
deltagande i trafiken å en linje Stockholm -Stettin—Berlin icke bör beräknas.
Detta bör dock icke hindra, att om intresse för denna linje }Tppas
från Stockholms stads sida, överenskommelse om dess upprätthållande med
bidrag från staden bör kunna träffas.
Enär behov av ökat understöd per flygkilometer utöver vad i avtalet med
aktiebolaget Aerotransport bestämts torde komma att förefinnas jämväl under
år 1928, lärer det böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut om
höjning av subventionen; dock bör densamma icke fastställas till högre belopp
än för år 1927 ägt rum. I övrigt torde Kungl. Maj:t böra hava möjlighet
att, till följd av förändrade förhållanden, vidtaga ändringar i den plan
för den statsunderstödda luftfarten, som liär ovan angivits.»
Beträffande den av sistlidne riksdag behandlade frågan om eu tredje
hangar å Bulltoftafältet vid Malmö har departementschefen erinrat bland
annat följande:
»Enligt vad som meddelades i statsverkspropositionen till 1927 års riksdag
hade drätselkammarens i Malmö tredje avdelning hemställt, att Kungl. Maj:t
ville vidtaga åtgärder för beviljande av anslag av statsmedel å 540,000 kronor
för uppförande av en ny hangarbyggnad jämte sidobyggnad å flygfältet
vid Bulltofta i Malmö. Nämnda sidobyggnad, som skulle uppföras
i anslutning till hangaren, skulle innehålla i bottenvåningen verkstadsutrymmen,
i andra våningen kontorsutrymmen och i tredje våningen restauranglokaler
samt boningsrum för flygare. Liksom den å flygplatsen redan
befintliga större hangaren, till vilken staten anslagit medel, skulle den nya
hangaren med tillhörande sidobyggnad uppföras genom Malmö stads försorg
samt bliva statens egendom med rätt för Malmö stad att använda byggnaderna
för avsett ändamål, men med skyldighet för staden att underhålla
dem i fullgott skick. Vid ärendets beredning inom kommunikationsdepartementet
föreslogos vissa förenklingar för att nedbringa kostnaderna. Sålunda
skulle tillsvidare anstå med anbringande av värmeledning i hangaren, varjämte
endast den för verkstad avsedda bottenvåningen av sidobyggnaden till
en början skulle uppföras. Med iakttagande av dessa förenklingar samt
vissa av byggnadsstyrelsen föreslagna konstruktionsändringar hade Malmö
drätselkammares fastighetskontor uppgjort ett nytt kostnadsförslag, enligt
vilket utgifterna för hangaren skulle bliva 289,000 kronor och för verkstadsbyggnaden
56,000 kronor. Till den av fastighetskontoret sålunda beräknade
summan borde dock läggas ett belopp av 14,200 kronor för inköp av vissa
verktygsmaskiner. Sammanlagda utgifterna skulle alltså uppgå till 359,200
kronor eller i jämnt tal 360,000 kronor. Hangaren skulle kunna rymma 8
tremotors flygplan.
Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t framhöll jag, att det icke
syntes obilligt, att, om staten lämnade medel till halva kostnaden för den
nya hangaren, Malmö stad tillsköte den andra hälften. Då vidare hangaren
huvudsakligast skulle användas av flygplan, tillhöriga utländska företag och
aktiebolaget Flygindustri, ansåg jag avgifter kunna uppbäras för hangarens
begagnande, så att kostnaderna för densamma kunde förräntas och amorteras.
Det belopp, vilket skulle tillskjutas av staten, syntes därför kunna
utgå såsom lån från luftfartslånefonden. I enlighet härmed föreslog Kungl.
Maj:t, att till luftfartslånefonden skulle göras erforderlig avsättning och att
riksdagen måtte besluta sådan ändring av huvudgrunderna för nämnda fond,
att lån från densamma måtte kunna utgå jämväl till anordnande av flygplats
och anskaffande av för sådan plats nödig utrustning. Till denna hemställan
har riksdagen lämnat bifall.»
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 55.
r>
Sedan riksdagen sålunda fattat beslut i frågan, hava förhandlingar pågått
med Malmö stad. Av protokoll, hållet vid sammanträde med drätselkammarens
i Malmö tredje avdelning den 25 november 1927, inhämtas, att avdelningen
under förutsättning av viss utfästelse från statsmyndigheternas
sida beslutit i sinom tid för stadsfullmäktige framlägga förslag till
avtal med staten, varigenom staden åtoge sig att å flygfältet vid Bulltofta
låta uppföra eu hangarbyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med de ritningar,
som legat till grund för propositionen i ärendet till 1927 års riksdag,
men med de avvikelser från dessa ritningar, att dels den del av byggnaden,
som enligt det av drätselkammaren ursprungligen uppgjorda förslaget,
skulle uppförts i tre våningar och innehålla icke blott verkstads- utan även
administrations- och restauranglokaler, nu skulle uppföras i två våningar,
av vilka den andra våningen skulle innehålla kontorslokaler, och dels att
det å de ursprungliga ritningarna upptagna tre våningar höga hörntornet
även skulle komma till utförande. Härigenom komme byggnadskostnaderna,
som enligt det i propositionen omförmälda jämkade förslaget beräknats uppgå
till 360,000 kronor, att ökas till omkring 385,000 kronor.
Den utfästelse från staten, som skulle utgöra förutsättningen för drätselkammarens
tredje avdelnings förslag till stadsfullmäktige angående uppförande
av den nya hangaren, skulle innehålla följande:
Därest Malmö stad åtager sig att å Bulltoftafältet uppföra en hangarbyggnad
av den storlek och beskaffenhet, som Kungl. Maj:t bestämmer,
samt staden icke av innehavaren av flygplatsen eller eljest erhåller så stor
avgift, att densamma förslår att betala:
1) den från innehavaren av flygplatsen nu utgående avgiften å 3,000
kronor,
2) ränta och amortering å dels det lån från luftfartslånefonden, som
Malmö stad kan komma att erhålla för hangarens utförande, och dels det
ytterligare lån, som Malmö stad upptager för enahanda ändamål, samt
3) skäligt underhåll av hangaren,
skall staten, som skall bliva ägare av hangarbyggnaden, genom eftergift
beträffande stadens skyldighet att förränta och amortera lånet från luftfartslånefonden
eller på annat sätt hålla staden skadeslös.
Såsom förutsättning för omförmälda utfästelse skall gälla, att genom ägoutbyte
mellan staten och Malmö stad det område, varå hangaren kommer
att uppföras, med äganderätt överlämnas till Kungl. Maj:t och kronan, mot
det att Malmö stad erhåller ett annat lika stort område av övningsplatsen
å Bulltofta.
Departementschefen, som funnit det vara av intresse även för staten, att
den nya hangaren kommer till stånd, har ansett, att staten borde i avtal
med Malmö stad ikläda sig förpliktelser i huvudsaklig överensstämmelse
med den utfästelse, som i drätselkammarens i Malmö tredje avdelnings protokoll
av den 25 november 1927 ifrågasatts. I det blivande avtalet borde
intagas bestämmelser, varigenom skapas garantier för att underhållet av
hangaren icke blir dyrare än som är nödvändigt. Därjämte borde staten
tillförsäkras rätt att i händelse av hangarens övertagande av staten även
övertaga förvaltningen av flygplatsen i dess helhet.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 55.
Utskottets
yttrande.
Då utskottet för egen del går att angiva sin ståndpunkt till frågan om
fortsatt subvention till den civila luftfarten, anser utskottet till eu början
det erkännandet rättvisligen böra lämnas, att de svenska luftfartslinjerna
under sin hittillsvarande, jämförelsevis korta tillvaro i oväntat hög grad
visat sig uppfylla kraven på allmän trafikduglighet, och detta i all synnerhet
om i betraktande tages trafikmedlets tekniskt sett fullständigt nya art. Som
bevis för uppnådd trafiksäkerhet har vederbörande bolag i sin framställning
om fortsatt understöd kunnat åberopa, att ingen skada vare sig å befordrad
person eller befordrat gods inträffat sedan trafikens början. Och av generalpoststyrelsen
har vitsordats att turernas regelbundenhet varit tillfredsställande.
I jämförelse med år 1926 företer också det ekonomiska resultatet av
bolagets — aktiebolaget aerotransports — verksamhet under år 1927 en avgjord
förbättring. Biljettinkomsterna å Amsterdamlinjen utgjorde år 1926
155.200 och år 1927 175,400 kronor. Fraktinkomsterna å nämnda linje stegrades
från 22,900 till 35,200 och postinkomsterna från 12,800 till 15,300
kronor. Sammanlagt hava intäkterna å denna linje ökats från 197,200 till
226.200 kronor. På Hälsingforslinjen visa inkomsterna en så betydande ökning
som 58,800 kronor eller från 22,900 till 81,700 kronor. Bolagets sammanlagda
inkomster — statssubventionen frånräknad — hava ökats under
1927 i jämförelse med år 1926 med omkring 112,000 kronor. Trafikutgifterna
med frånseende av vissa avskrivningar visa däremot en minskning med omkring
55,000 kronor. I jämförelse med år 1926 har alltså rörelsen under
år 1927, enligt dessa utskottet från bolaget tillhändakomna uppgifter, förbättrats
med omkring 167,000 kronor.
Beträffande det nuvarande bolagets organisation är emellertid av vikt, att
denna är i möjligaste män koncentrerad och i övrigt så anpassad, att administrationskostnaderna
kunna hållas inom måttliga gränser. Såsom departementschefen
framhållit, har dock bolagets styrelse ägnat oavlåtlig uppmärksamhet
åt denna angelägenhet, varigenom också de allmänna omkostnaderna
betydligt nedbringats. Detta belyses även av senaste verksamhetsårs
avsevärt förbättrade ekonomiska resultat.
Onskligt är tvivelsutan vidare att genom den lämnade luftfartssubventionen
uppkomsten av en inhemsk flygindustri kan åtminstone på indirekt väg i
görligaste mån främjas. I detta avseende är emellertid att märka, hurusom i
direkt anslutning till det nuvarande trafikbolaget på sista åren anlagts ett
större flygindustriföretag vid Limhamn, där flygplan av olika modeller såväl
för krigsbruk som civilt bruk tillverkas. Beträffande motorerna samt den
metall, duraluminium, varav flygplanen vid ifrågavarande fabrik byggas, har
man visserligen hittills varit beroende av import från utlandet Men även
med tagen hänsyn härtill måste dock anses av stort värde, att inom landet
förefinnes ett dylikt produktionsföretag, till största delen inriktat på export
och i övrigt arbetande utan statsunderstöd.
Som ett önskemål framstår ock, att det svenska luftfartsväsendet i större
utsträckning än hittills kan anlitas för postbefordran.
Statsutskottets utlåtande Nr 55.
7
I samband med anslagsfrågans behandling har utskottet ansett sig böra
framhålla dessa synpunkter. Även om utskottet förutser, att även hädanefter
de svenska luftfartslinjernas trafikering liimpligast handhaves av ett
statsunderstött enskilt trafikföretag, vill dock utskottet framhålla, hurusom
på olika sätt tillfyllestgörande sörjts för att, därest en omläggning av
formerna för statens subvention till luftfarten finnes erforderlig, en sådan
omläggning också kan genomföras. Det nuvarande avtalet med bolaget
gäller sålunda endast till utgången av år 1928. Om avtalet icke före den 1
oktober 1928 av någondera parten uppsäges, förlänges dess giltighet, dock
endast till utgången av år 1930. Dessutom äger Kungl. Maj:t, därest bolaget
icke skulle på sätt, som Kungl. Maj:t anser tillfredsställande, uppehålla
den statsunderstödda luftfarten, uppsäga avtalet till upphörande två
månader efter uppsägningen.
Därest, såsom sakkunniga myndigheter i olika länder anse sannolikt, den
civila lufttrafiken även efter sistnämnda år befinnes vara i behov av statsunderstöd
och förslag om sådant understöd för den svenska lufttrafiken
varder av Kungl. Maj:t för riksdagen framlagt, förutsätter utskottet, att därförinnan
en allsidig utredning verkställts ifråga om huru staten ur i främsta
rummet nationella, kommersiella och postala hänseenden må tillföras största
möjliga direkta och indirekta fördelar av ett sådant understöd.
Beträffande anslagsbeloppet för 1928—1929 har utskottet intet att erinra
mot Kungl. Maj:ts förslag, att anslaget oförändrat upptages till 500,000
kronor, vartill skulle, i likhet med 1927—1928, komma ett anslag av 5,000
kronor för biträde vid handläggning inom kommunikationsdepartementet av
ärenden rörande luftfart.
Likaledes tillstyrker utskottet till antagande den i statsverkspropositionen
omförmälda uppgörelsen med Malmö stad om en tredje hangar på
Bulltofta flygfält. Utskottet har därvid icke förbisett de ytterligare eftergifter,
som nu från statens sida erfordras. Å andra sidan framstår dock
som ett ur allmänna samfärdselsynpunkter icke oviktigt intresse, att flygstationen
i Malmö i fråga om hangarutrymmen och övrig utrustning motsvarar
trafikens krav.
I anslutning till de motions vis gjorda yrkandena vill utskottet uttala en
förväntan, att trafiken på Göteborg ordnas på ett tillfredsställande sätt. Beträffande
den i motionerna berörda frågan om provflygning sommaren 1928
på sträckan Göteborg—London får utskottet hänvisa till vad departementschefen
i detta avseende anfört. Såsom denne framhållit och av ytterligare
inhämtade upplysningar jämväl bestyrkts, vore visserligen försöksfiygningar
över ifrågavarande havssträcka av ej ringa intresse ur kommunikationssynpunkt;
trafiktekniskt förefalla dock en dylik linjes möjligheter åtminstone
på flygteknikens nuvarande stadium tämligen ovissa.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
I) att riksdagen må
a) för budgetåret 1928—1929 anvisa under riksstatens sjätte
huvudtitel
8
Statsutskottets utlåtande Nr 5$.
Väderlekstjänst
för
luftfarten.
1) till understöd av regelbunden luftfart ett extra reservationsanslag
av 500,000 kronor;
2) för biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart
ett extra anslag av 5,000 kronor;
b) medgiva, att med Malmö stad må i överensstämmelse
med de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den
4 januari 1928 angivna grunder slutas avtal angående uppförande
av en tredje hangar å flygplatsen å Bulltofta;
c) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande
den utsträckning, i vilken understöd åt den civila luftfarten
hädanefter bör lämnas, ävensom beträffande de lämpliga formerna
för dylikt understöds beviljande;
II) att de av herrar W. Hansson samt Höglund och Hedvall
i ämnet väckta motionerna 1:150 och II: 247 må anses besvarade
med vad utskottet ovan anfört och hemställt.
2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 34) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1928—1929 anvisa dels till väderlekstjänst för luftfarten ett extra anslag av
13,600 kronor; dels och till telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten
ett extra förslagsanslag av 7,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 91-— 95 av statsrådsprotokollet.
För budgetåret 1927—1928 har riksdagen till väderlekstjänst för luftfarten
under nionde huvudtiteln anvisat ett extra anslag av 7,000 kronor. Av
ett av riksdagen i skrivelse den 25 maj 1927, nr 9 A, angående anslag under
nionde huvudtiteln gjort uttalande framgår, att riksdagen ansett lämpligast,
att för väderlekstjänst för luftfarten behövliga anslag upptagas under sjätte
huvudtiteln. Mot en sådan anordning har departementschefen ansett intet
vara att erinra, då därigenom vinnes ökad överskådlighet över sammanlagda
beloppet av de medel, som beviljas till understöd åt den civila luftfarten.
Erforderliga anslag till väderlekstjänst för luftfarten för nästa budgetår
ha alltså ansetts böra äskas under sjätte huvudtiteln.
I skrivelse den 27 oktober 1927 har styrelsen för statens meteorologisk-hyd}~ografisha
anstalt anhållit, att för väderlekstjänst för luftfarten måtte för
budgetåret 1928—1929 anvisas 16,200 kronor.
Följande sammanställning utvisar de anslag till väderlekstjänst för luftfarten,
som anvisats för budgetåret 1927—1928, de av anstalten för budgetåret
1928—1929 begärda anslagen samt de belopp, som departementschefen
funnit nu böra för ändamålet äskas:
Statsutskottets utlåtande Nr 55.
9
1
1927
-28
1928
—29
1928
-29
Anvisat
Anstaltens förslag
Förordado belopp
Kronor
Summa
kronor
Kronor
Summa
kronor
Kronor
Summa
kronor
Gemensamma utgifter (12 mån.)
! Extra nattobservationsarvoden å 20
kr. per månad och plats i Stock’
holrn, Göteborg, Malmö, Jönkö- ping och Kalmar .....................
-
1,200
1,200
1,200
1,200
Stockholms flyghamn (6 mån.)
1 Arvode åt en meteorologassistent
(16:e lönegraden för extra ordi- narie befattningshavare) ............
i Expenser ...................................
2,052
2,052
2,052
250
i
2,302
Göteborgs flygplats (6 mån.; 1927 —
1928 3 mån.)
Arvode åt en meteorologassistent
(16:e lönegraden för extra ordi- narie befattningshavare) ............
Extra observationsarvoden å 15 kr.
j per månad och plats i Kullen,
Halmstad, Yarberg, Smögen opb
Strömstad.................................
Extra observationsarvode å 50 kr.
per månad å Torslanda ............
! Extra pilotballongobservationer a 3
kr. per gång..............................
Expenser ....................................
225
150
300
675
1,980
450
300
600
250
3,580
450
300
375
1,125
Malmö flygplats (12 mån.)
Arvode åt en meteorologassistent
(16:e lönegraden för extra ordi- narie befattningshavare) ...........
Arvode åt en radiotelegrafist (12:e
lönegraden för extra ordinarie be-.
fattningshavare).................
Extra pilotballongobservationer å 3
kr. per gång ...........................
Expenser ...................................
3,816
1,200
469
5,485
840
3,816
3,060
1,200
500
8,576
3,816
3,060
750
500
8,126
Kalmar flyghamn (6 mån.)
Extra observationsarvoden å 20 kr.
per månad och plats i Landsort,
Ölands norra udde, Spårö, Kal- mar, Utlängan, Hörviken och Sim- rishamn ....................................
• 840
840
840
840
840
Summa kronor
—
7,000
—
16,248
—
13,593
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 31 häft. (Nr 55.) sss 28 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 55'',
Utskottets
yttrande.
Anstalten har förutsatt, att kostna''derna för telegram fortfarande
skulle utgå från det å anstaltens stat under nionde huvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till telegramkostnader m. m. Då emellertid övriga utgifter
för väderlekstjänst för luftfarten upptagas under sjätte huvudtiteln, borde,
enligt departementschefens mening, så även böra förfaras med de för ändamålet
erforderliga telegramkostnaderna. Det erforderliga anslaget torde kunna
bestämmas till 7,000 kronor och böra erhålla förslagsanslags natur.
Med iakttagande av vad sålunda anförts skulle för budgetåret 1928—1929
anvisas dels ett extra anslag till väderlekstjänst för luftfarten å 13,600 kronor
och dels ett extra förslagsanslag till telegramkostnader för nämnda väderlekstjänst
å 7,000 kronor.
Med tagen hänsyn till ifrågavarande väderlekstjänsts betydelse för trafiksäkerheten
har utskottet icke velat motsätta sig, att förevarande båda anslag
beviljas. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 under riksstatens
sjätte huvudtitel anvisa
ä) till väderlekstjänst för luftfarten ett extra anslag av 13,600
kronor;
b) till telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten ett
extra förslagsanslag av 7,000 kronor.
Stockholm den 22 mars 1928.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVAENZELIUS.
Vid förestående ärendens slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, Olof Olsson,
J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, C. P. V. Nilsson i Gränebo, ,/. G.
Walles, C. A. Carlsson i Gävle, E. A. Hallin, C. I. Asplund och J. B. Johansson i
Fredrikslund;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. V. Bydén, S. Bengtsson
i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp,
E. Kristensson i Göteborg, B. F:son Holmgren, O. Nilsson i Örebro, E. G,
E. Eriksson i Stockholm, C. Lindskog och O. E. F. Järte.
Statsutskottets utlåtande Nr 55.
11
Reservationer:
vid punkt l:o) (befrämjande av luftfart)
i fråga om anslag till understöd av regelbunden luftfart
av herr Olsson i Kullenbergstorp, vilken ansett, att utskottet bort under
I a 1) hemställa om avslag å Kungl. Maj:ts framställning om ett extra reservationsanslag
å 500,000 kronor till understöd av regelbunden luftfart;
i fråga om uppförande av en tredje hangar å flygplatsen vid. Bulltofta
av herrar Kvarnzelius, Johansson i Fredrikslund och Olsson i Kullenbergstorp,
vilka ansett, att utskottets yttrande i denna del bort hava följande
lydelse:
»Vidkommande därefter den i statsverkspropositionen avhandlade frågan
om uppförande av en tredje hangar å flygplatsen vid Bulltoftafältet vill utskottet
endast framhålla, att utskottet, hur önsklig än nämnda hangarbyggnad
ur trafiksynpunkt anses vara, dock icke kan finna fog föreligga för ytterligare
eftergifter gentemot Malmö stad för att säkra tillkomsten av densamma,
Utskottet kan alltså icke tillstyrka Kungl. Maj:ts i detta avseende
framlagda förslag.»
samt att förty utskottet bort under punkt I b) hemställa,
att riksdagen må
b) avslå Kungl. Maj:ts förslag om visst medgivande gentemot
Malmö stad i fråga om uppförande av en tredje hangar å flygplatsen
å Bulltofta;
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1928:106 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen framställda förslag angående anvisande av anslag till befrämjande av lufttrafik m s. 1 i texten