Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln gjorda framställningar.

1928-03-23 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:59, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln gjorda framställningar.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 59.

Remontering.

Nr 59.

Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1928 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t under

fjärde huvudtiteln gjorda framställningar.

(l:a avd.)

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna statsverkspropositionen

liar Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 33 av det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden nämnda dag)

föreslagit riksdagen att öka ordinarie reservationsanslaget till remontering,

nu 237,500 kronor, med 237,500 kronor till 475,000 kronor.

Beträffande utredningen rörande detta anslag får utskottet hänvisa till

sid. 79—84 av åberopade statsrådsprotokollet.

Förevarande anslag är i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppfört

med ett belopp av 237,500 kronor. Medelsbehovet för remontering under

nämnda budgetår beräknades emellertid till 440,000 kronor, av vilket belopp

190,000 kronor ansågs kunna täckas av förefintliga reservationer å remonteringsanslaget.

Antalet remonter, som avsågos att inköpas med anlitande

av de till disposition stående medlen under budgetåret 1927—1928, utgjorde

400 och medelpriset för remont beräknades till 1,100 kronor.

För budgetåret 1928—1929 har medelsbehovet under remonteringsanslaget

beräknats uppgå till 504,000 kronor, av vilken summa emellertid 29,000

kronor ansetts kunna utgå av förefintliga besparingar.

Till grund för anslagsberäkningen ligger följande sammanställning av utgifter

och inkomster under anslaget:

Utgifter.

Inköp av remonter.

410 remonter ä 1,100 kronor ................................................ kronor 451,000: —

Transport-, rese- och diverse kostnader.

410 remonter ä 187 kronor 50 öre...................................... » 76,875: —

Omkostnader vid depåerna................................................. » 15,600: —

A depå störtade remonter''.

10 remonter ä 1,287 kronor 50 öre...................................... » 12,875: —

Summa kronor 556,350: —

713 28

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 59.

13

Inkomster.

Ersättning för utrangerade stamhästar.

Ett beräknat belopp av kronor........................... 36,000: —

Ersättning för till tjänstehästar uttagna stamhästar.

10 under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 uttagna

hästar ä 1,600 kronor...................................... 16,000: — tronor 52,000: —

Återstod kronor 504,350: —

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

framlagda beräkningen av remonteringsanslaget för budgetåret 1928

—1929.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till remontering,

nu 237,500 kronor, med 237,500 kronor till 475,000

kronor.

2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att

dels minska ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och

skjutbanor, nu 2,650,000 kronor, med 930,000 kronor till 1,720,000 kronor;

dels ock medgiva, att av i statsrådsprotokollet över försvarsärenden den

4 januari 1928 omförmälda, för olika byggnadsföretag reserverade medel ett

belopp av 883,000 kronor må tagas i anspråk för täckande av medelsbehov

under samma anslag.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 138—144.

Vid avgivandet av förslag rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret

1927—1928 uppskattade arméförvaltningen medelsbehovet under ordinarie

byggnadsanslaget — frånsett anslagstiteln för arrende-, jordskylds- och

tomtöresmedlen samt Järvafältets arrendemedel — till 3,246,400 kronor.

Efter avdrag från denna summa av den till 93,662 kronor beräknade behållningen

å nyssnämnda anslagstitel upptogs anslagsbehovet av arméförvaltningen

till, i avrundat tal, 3,152,800 kronor.

I statsverkspropositionen till 1927 års riksdag (fjärde huvudtiteln, sid. 155)

uttalade departementschefen, att arméförvaltningen vid sin anslagsberäkning

icke tagit någon hänsyn till de beslutade truppförbandsindragningarna, vilka

skulle äga rum under budgetåret 1927—1928. Då emellertid arméns byggnadsanslag

givetvis borde allenast i minsta möjliga utsträckning tagas i

anspråk för bestridande av kostnader för reparations- och underhållsarbeten

å sådana etablissemang, som icke vidare komme att vara för något lantförsvarets

ändamål erforderliga, syntes anslaget redan för budgetåret 1927—

1928 kunna reduceras avsevärt under det av arméförvaltningen föreslagna

Utskottets

yttrande.

Byggnader,

övningsfält

och skjutbanor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 5i).

beloppet. Enligt de vid 1925 års försvarsutskotts utlåtande nr 1 fogade

kostnadsberäkningarna hade medelsbeliovet under ordinarie byggnadsanslaget

frånsett anslagstiteln för arrende-, jordskylds- och tomtöresmedlen m. m._

efter genomförd omorganisation av lantförsvaret uppskattats till 2,560,000

kronor. I jämförelse med motsvarande belopp i den av arméförvaltningen

framlagda anslagsberäkningen, 3,246,400 kronor, skulle sålunda anslaget efter

omorganisationens genomförande kunna nedbringas med 686,400 kronor.

Vad anginge budgetåret 1927-1928, syntes det departementschefen, att den

av arméförvaltningen äskade anslagssumman, 3,152,800 kronor, kunde minskas

med omkring 450,000 kronor till, i avrundat tal, 2,700,000 kronor.

^ Departementschefen erinrade härefter, att i försvarsutskottets utlåtande

sasom en förutsättning för den beräknade minskningen av byggnadsanslaget

angivits, att vissa mera genomgripande reparationsarbeten å en del äldre

kaserner komme till utförande, vilka arbeten beräknades draga en kostnad

av 500,000 kronor, samt att för bestridande av denna kostnad något särskilt

anslag ej behövde äskas av riksdagen, utan att härför borde tagas i anspråk

vissa av riksdagen redan anvisade medel för åtskilliga byggnadsföretag, som

ännu icke kommit till utförande, och av vilka flertalet till följd av den föreslagna

omorganisationen av försvarsväsendet bleve obehövliga.

I enlighet med departementschefens i ämnet gjorda hemställan föreslog

Kungl. Maj:t riksdagen att dels upptaga ordinarie byggnadsanslaget för

budgetåret 1927—1928 med 2,700,000 kronor, dels ock medgiva, att av omförmälda

reserverade medel högst 500,000 kronor finge tagas i anspråk för

utförande av vissa reparationsarbeten å armén tillhörande kasernetablissemang.

Riksdagen, som ansåg, att den till 93,662 kronor beräknade behållna inkomsten

å anslagstiteln för arrende-, jordskylds- och tomtöresmedlen m. m.

kunde höjas med 50,000 kronor till 143,662 kronor, nedsatte i följd härav

det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet med 50,000 kronor till 2,650,000

kronor. Kungl. Maj:ts förslag, att för reparationsarbeten å armén tillhörande

kasernetablissemang måtte fa disponeras högst c00,000 kronor av vissa reserverade

medel, blev av riksdagen bifallet.

I fråga om medelsbehovet för budgetåret 1928-1929 har departementschefen

nu anfört följande.

»Enligt från arméförvaltningens fortifikationsdepartement infordrad utredning

hava inkomster och utgifter å anslagstiteln för arrende-, jordskylds- och

tomtöresmedlen samt Järvafältets arrendemedel beräknats sålunda:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 59.

15

Förband m. m.

Beräknade

inkomster

Kronor

Beräknade

utgifter

Kronor

Första arméfördelningen................................................

Andra » ................................................

Tredje » ................................................

Fjärde » ................................................

Femte » ...............................................

Sj ätte » ...............................................

Gotland........................................................................

Boden ......................................................................

Karlsborg ................................................................

Ammunitionsfabriken & Marieberg................................

Carl Gustafs stads gevärsfaktori....................................

Åkers krutbruk ......................................................

Johanneshof och Kvarnängen ......................................

Att disponeras av fortifikationsdepartementet för oförut-

147,609

49,429

83,576

219.396

51,861

56,189

21,369

44,797

26,737

3,595

700

1,050

9,500

1 II 1 II 1 1 1 1 1 I 1 l

96,642

42,550

83,424

14;,323

35.560

50,934

24,124

45,100

21,462

1,395

380

1,050

1.620

—

551564

75,000

:

Summa kronor

715,808 |—| 626,564

-

Beräknade inkomster .......................................................... kronor 715,808:

» utgifter............................................................. » 626,564:

Beräknad behållning............................................................ kronor 89,244:

Den av arméförvaltningen verkställda beräkningen av inkomster och utgifter

under anslagstiteln för arrende-, jordskylds- och tomtöresmedlen samt

Järvafältets arrendemedel utvisar en behållning å denna titel av i runt tal

89,200 kronor. Såsom av ovanstående sammanställning framgår, har därvid

ett belopp av 75,000 kronor avsetts till disposition av fortifikationsdepartementet

för oförutsedda utgifter. Enligt min mening torde man dock för

oförutsedda utgifter kunna räkna med en lägre summa, och anser jag det

vara tillfyllest att för detta ändamål avse ett belopp av 50,000 kronor. I

följd härav torde den beräknade behållningen å anslagstiteln böra ökas med

25,000 kronor och alltså upptagas till 114,200 kronor.

Vidkommande anslagsberäkningen i övrigt har jag icke funnit anledning

till annan erinran än i fråga om uppskattningen av de årliga underhållskostnaderna

för de byggnadsföretag, som tillkommit efter beslutet om ny

härordning. Då ifrågavarande underhållskostnader synas böra beräknas med

tillämpning av hittills gällande, i det föregående angivna grunder för dylik

uppskattning, torde det av arméförvaltningen för ändamålet beräknade beloppet,

(46,900 + 7,000 =) 53,900 kronor, kunna nedsättas till i runt tal 27,000

kronor. Medelsbehovet under ordinarie byggnadsanslaget för nästkommande

budgetår skulle sålunda efter avdrag av den till 114,200 kronor uppskattade

behållningen å anslagstiteln för arrende-, jordskylds- och tomtöresmedlen

m. m. komma att utgöra (2,500,000 + 190,000 + 27,000 — 114,200=) i avrundat

tal 2,603,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 59.

Vid antagandet av 1925 års härordning förutsattes, att i samband med

genomförandet av den nya arméorganisationen en del byggnadsarbeten skulle

komma till utförande samt att kostnaderna härför skulle bestridas av vissa av

riksdagen för olika byggnadsföretag vid armén anvisade, ännu icke disponerade

medel. Sedan arméförvaltningens fortifikationsdepartement inkommit med

utredning angående de för truppförbandsförläggningarnas ordnande i enlighet

med härordningsbeslutet erforderliga byggnadsarbeten m. m., framlade Kungl.

Maj:t i proposition (nr 231) till 1927 års riksdag förslag om att av förut omförmälda,

för olika byggnadsföretag anvisade medel ett belopp av 2,396,507

kronor 31 öre måtte få tagas i anspråk för utförande av vissa utav fortifikationsdepartementet

föreslagna byggnadsarbeten m. m. Såsom inhämtas av

det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet, uttalade jag vid

ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t, bland annat, att då de beslutade

ändringarna i fråga om truppförbandens förläggning skulle genomföras redan

under budgetåret 1927—1928, det vore nödvändigt, att ärendet underställdes

1927 års riksdag. Med hänsyn till den begränsade tid, som stått till buds

för verkställande av ifrågavarande undersökningar och kostnadsberäkningar,

hade dessa icke kunnat utföras med den detaljerade noggrannhet, som varit

önskvärd, och hölle jag icke för osannolikt, att vissa förenklingar i den av

fortifikationsdepartementet framlagda planen kunde i en del fall vidtagas och

härigenom besparingar i de beräknade utgifterna åstadkommas. Givetvis

borde en ingående granskning av de olika utav fortifikationsdepartementet

uppgjorda förslagen framdeles äga rum, innan beslut fattades om byggnadsarbetenas

igångsättande.

Med anledning av Kungl. Maj:ts nyssnämnda framställning anförde riksdagen

i skrivelse den 21 maj 1927 (nr 212), att även riksdagen funnit, att

åtskilliga förenklingar och inskränkningar borde ske i den av fortifikationsdepartementet

uppgjorda byggnadsplanen. Att för det dåvarande verkställa

eu ingående prövning härutinnan ansåge riksdagen dock icke möjligt. Riksdagen

hade likväl, då vissa av de i byggnadsplanen ingående förslagen

måste inom en snar framtid under alla förhållanden komma till utförande,

beslutat bemyndiga Kungl. Maj:t att för byggnadsarbeten av sistnämnda art

disponera erforderligt belopp av de till förfogande stående reserverade medlen.

Yad åter anginge sådana arbeten, vilkas utförande icke kunde ovillkorligen

anses vara av sådan brådskande art, syntes det riksdagen nödvändigt, att

närmare utredning rörande såväl behovet som omfattningen av arbetena

verkställdes, varefter förslag härutinnan borde föreläggas 1928 års riksdag.

Jämlikt riksdagens bemyndigande har ett sammanlagt belopp av omkring

613,000 kronor disponerats för vissa av här ifrågavarande byggnadsarbeten.

Vad beträffar de övriga arbeten, som upptagits i förenämnda, av fortifikationsdepartementet

framlagda byggnadsplan, har vid eu närmare undersökning

framgått, dels att åtskilliga av dessa arbeten icke kunna hänföras till sådana

ombyggnader eller förändringar, som äro föranledda av beslutet om ny härordning,

och alltså icke synas vara av beskaffenhet att böra bekostas av omförmälda

reserverade medel, dels ock att i avseende å de arbeten, vilka sam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 59.

IT

manhänga med den nya härordningens genomförande, icke oväsentliga begränsningar

kunna vidtagas i fortifikationsdepartementets förslag. Det är

min avsikt att, sedan pågående utredning i sistberörda hänseende slutförts,

föreslå avlåtande till riksdagen av framställning om disponerande för vissa

byggnadsarbeten m. m. av en del utav de reserverade medlen. För sådant

ändamål beräknar jag, att ett belopp av högst 900,000 kronor kommer att

bliva erforderligt. Återstående del av de reserverade medlen, eller 883,000

kronor, torde lämpligen böra tagas i anspråk för täckande av medelsbehov

under ordinarie byggnadsanslaget. Under sådan förutsättning skulle medelsanvisningen

å anslaget för nästkommande budgetår kunna reduceras till

(2,603,000 — 883,000 —) 1,720,000 kronor.

I statsverkspropositionen till 1927 års riksdag framlades förslag om organiserande

av en remontdressyranstalt vid Herrevadsklosters remontdepå.

Detta förslag lämnades av riksdagen utan erinran. Efter det vederbörande

myndigheter sedermera gjort framställning om anvisande av medel för utförande

av vissa byggnadsarbeten vid remontdepån för att möjliggöra dressyr

anstaltens inrättande, medgav Kungl. Maj: t genom brev den 12 augusti

1927, att för bestridande av kostnaderna för de reparations- och omändringsarbeten

vid nämnda depå, vilka vore oundgängligen nödvändiga att redan

hösten 1927 komma till utförande för anordnande av lokaler för dressyranstalten,

ett belopp av högst 15,000 kronor finge utgå av ordinarie byggnadsanslaget.

Yad sålunda förekommit har jag ansett böra bringas till riksdagens

kännedom. Det synes mig, att i den mån ytterligare medel komma

att erfordras för ordnande av förläggningsförhållandena m. m. för remontdressyranstalten,

dessa jämväl böra utgå av ordinarie byggnadsanslaget.»

Med anledning av departementschefens yttrande rörande vissa byggnadsarbeten

vid Herrevadskloster har utskottet med stöd av § 46 riksdagsordningen

infordrat yttrande i ämnet från inspektören för kavalleriet vilket

yttrande är såsom bilaga fogat vid detta utlåtande.

Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) minska ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält

och skjutbanor, nu 2,650,000 kronor, med 930,000

kronor till 1,720,000 kronor;

b) medgiva, att av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

den 4 januari 1928 omförmälda, för olika byggnadsföretag

reserverade medel ett belopp av 883,000 kronor må tagas i

anspråk för täckande av medelsbehov under samma anslag.

3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 114) att, i avvaktan på

den proposition i ämnet, som kunde komma att till riksdagen avlåtas, tillsvidare

för utförande av vissa byggnadsarbeten m. rn. vid flottans station i Stoclc
Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 32 häft. (Nr 56—59.) 722/743 28 2

Utskottets

yttrande.

Byggnadsarbeten

m. m.

vid flottans

station

i Stockholm.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottet» utlåtande Nr 59.

Kajarbeten

vid flottans

station i

Stockholm.

För sv av sv

ds end ets

lönenämnd.

holm för budgetåret 1928—1929 beräkna ett extra reservationsanslag av

272,700 kronor.

Sedermera bär Kungl. Maj:t i en den 9 mars 1928 dagtecknad skrivelse

(nr 173) givit riksdagen tillkänna, att Kungl. Maj:t icke komme att till nu

pågående riksdag avlåta proposition i ämnet i följd varav medel för berörda

ändamål ej vidare behövde beräknas å riksstaten för budgetåret 1928

—1929.

I anledning härav erfordras icke något yttrande från utskottet i nämnda

fråga; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen

anmäla.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen medgiva (punkt 117) att för kajarbeten

vid flottans station i Stockholm må disponeras ett belopp av 85,000

kronor ur Stockholms varvs byggnadsfond.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 241 och 242 av åberopade statsrådsprotokollet.

På framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen anvisat dels för budgetåret

1924—1925 ett belopp av 45,000 kronor för ombyggnad av en kaj å

Galärvarvet, dels ock för budgetåret 1925—1926 ett belopp av 48,000 kronor

för utförande av vissa kajarbeten vid flottans station i Stockholm. Härjämte

hava 1926 och 1927 års riksdagar medgivit, att för sistnämnda ändamål

finge disponeras 40,000 respektive 67,000 kronor ur Stockholms varvs byggnadsfond.

Marinförvaltningen har framhållit behovet av att ytterligare medel anvisades

för iståndsättande av kajerna vid flottans station i Stockholm. På

grund av det synnerligen framskridna förfall, i vilket en del av kajerna råkat

sedan många år tillbaka, återstode ännu betydande kajområden, som vore i

trängande behov av ombyggnad eller reparation, för att icke desamma skulle

utgöra en fara för dem, som måste vistas därstädes. Detta förhållande hade

blivit ännu mera aktuellt genom den ökning av antalet fartyg å stationen,

som år 1927 ägt rum eller på grund av fattade beslut komme att äga rum.

Pör ändamålet erfordrades nu ett belopp av 85,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att för kaj arbeten vid flottans station

i Stockholm må disponeras ett belopp av 85,000 kronor ur

Stockholms varvs byggnadsfond.

5:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167) får utskottet,

under erinran om att förevarande anslag för budgetåret 1927—1928 uppförts

i riksstaten med 25,000 kronor, hemställa,

att riksdagen må till försvarsväsendets lönenämnd för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.

Stockholm den 23 mars 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 59.

It)

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Oloj

Olsson, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, G. P. V. Nilsson i Gränebo,

./. G. Walles, C. A. Carlsson i Gävle, E. A. Hallin, G. I. Asplund och ,/. B. Johansson

i Fredrikslund:

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K.V. Rydén, S. Bengtsson

i Norup, L. J. Carlsson-Prosterud, P. M. Olsson i Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp,

E. Kristensson i Göteborg, B. F:son Holmgren, O. Nilsson i Örebro,

E. G. E. Eriksson i Stockholm, C. Lindskog och 0. E. F. Järte.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

<Statsutskottets utlåtande Nr 59.

Inspektörens

för kavalleriet

expedition.

Nr Ilo.

Bilaga.

Angående kostnader

för dressyranstalten

vid Herrevadsholm.

Till riksdagens statsutskott.

På grund av d. s. den 3 dennes har jag liärmed äran översända avskrift

av chefens för dres syran stalten vid Herrevadskloster skrivelse nr 5/1928, av

vilken bland annat framgår, att för sagda anstalt någon ökning av de årliga

kostnaderna eller ytterligare anslag för engångskostnader icke torde erfordras.

Stockholm den 17 februari 1928.

Anbefalld genom stabs e. s. nr 65 att avgiva svar å vissa av riksdagens

statsutskott framställda frågor rörande härvarande remontdressyranstalt, får

jag härmed vördsamt anföra följande.

Hittills vunnen erfarenhet liar visat, att de beräkningar, som legat till

grund för det i 1927 års statsverksproposition angivna beloppet, varit i stort

sett riktiga. Enär lönen till kokerskan icke behöver utgå med större belopp

än 600 kronor, kan dock det angivna beloppet minskas till 4,600 kronor.

Några ytterligare utgifter, exempelvis för utförande av handräckningstjänst

o. d., behöva icke utgå.

Enär en del av liär erforderliga ändringsarbeten sistlidna höst kunnat

utföras genom mig underställd personal, hava samtliga för dressyranstalten

erforderliga lokaler nu iordningställts och likviderats, vadan icke några ytterligare

anslag för engångskostnader äro erforderliga utöver de, som ställts

till förfogande genom kungl. brev den 12 augusti 1927.

På samma gång får jag i detta sammanhang vördsamt omnämna, att erfarenheten

redan nu visat, att organisationen är mycket lämplig, att lokalerna

äro ändamålsenliga och tillräckliga och att de unga hästarna, tack vare till

Ljungbyhed förlagd flygskola, redan på ett tidigt stadium kunnat börja bibringas

erforderlig »truppvana».

Remisshandlingen återgår.

Herrevadskloster den 2 februari 1928.

R. von Rosen.

Inspektör för kavalleriet.

Henry Peyron.

Herrevadskloster»

remontdepå.

Dressyranstalten

nr 5.

Till inspektören för kavalleriet.

Gustaf v. Essen.

Depåchef.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:100 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj.t under fjärde huvudtiteln gjorda framställningar. s. 12 i texten