Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928— 1929 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1928-03-09 · 58 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 48 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:6, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928— 1929 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr (i.

1

tfr 6.

Ankom till riksdagens kansli den It mars 1928 kl. 4 e. in.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928—

1929 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel,

innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

(4:e avd.)

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1928—1929 har

Kungl. Maj:t i avseende å sjätte huvudtiteln föreslagit riksdagen (punkt 1

av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för samma dag) att i avbidan på den proposition, som kunde komma

att avlåtas i ämnet, beräkna en höjning av det ordinarie förslagsanslaget till

departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 177,000 kronor, med

13,500 kronor till 190,500 kronor.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat

härigenom för riksdagen

anmäla.

2:o) I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 2) hemställer utskottet,

att riksdagen må till avlönande av en extra byråchef för

tekniska ärenden för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

anslag av 12,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1928—1929 har Kungl. Maj:t

upptagit det ordinarie förslagsanslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

med oförändrat belopp, 167,500 kronor. Beträffande nämnda anslag kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Departementets

avdelning av

Kungl. Majds

kansli.

[1.]°)

Extra byråchef

för tekniskaärenden.

[2-J

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen.

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 6 häft. (Nr 6.)

530 28 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Anslagen till

väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen

och dess

underlydande

distrikt m. in.

[3-6.]

Ex p ens er

för allmänna

arbeten.

[7-]

Vägundersökn

ing ar.

[8.]

Byggande av

landsvägar,

vanliga

bygdevägar

och broar.

[9-]

4:o) Beträffande Kungl. Maj:ts särskilda förslag angående anslag till vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet (punkt 3) och till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

distriktstjänstemän (punkt 4), angående ytterligare medel

till avlönande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän

(punkt 5) samt angående stipendier till medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren

(punkt 6) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

5:o) Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

reservationsanslaget till expenser för allmänna arbeten, nu 80,000 kronor,

med 20,000 kronor till 100,000 kronor.

Beträffande Kungl. Maj:ts förevarande förslag kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla.

Vägbyggnader och vägunderhåll.

G:o) Kungl. Maj:t har (punkt 8) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie

reservationsanslaget till vägundersökningar, nu 60,000 kronor, med 5,000 kronor

till 65,000 kronor.

Beträffande Kungl. Maj-.ts förslag kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att till byggande av

landsvägar och vanliga bygdevägar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

reservationsanslag av 4,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 13—16 av

åberopade statsrådsprotokollet. I

I samband med förevarande punkt har utskottet till behandling förehaft

följande inom andra kammaren väckta motioner, nämligen

nr 31, av herr 0. E. Sandberg, som hemställt, att riksdagen måtte besluta

att statsbidrag för marklösen vid byggandet av nya samt förbättring eller

omläggning av backiga eller eljest mindre goda vägar, och vid förbättring

av för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden, må utgå efter samma

grunder som till kostnaderna i övrigt, eller om detta icke kan bifallas att

statsbidrag för marklösen vid förbättring eller omläggning av backiga eller

eljest mindre goda vägar, och vid förbättringar av för automobiltrafiken viktiga

vägar å landsbygden, må utgå efter samma grunder som till kostnaderna

i övrigt;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Ne (j. ;5

in- 347, av herr (''. Larson i Tönnersa in. ti., som hemställt, att riksdagen

vid beviljande av anslag till byggande och förbättring av landsvägar och

bygdevägar måtte föreskriva, att statsbidrag jämväl skall utgå för inlösen av

mark till nämnda ändamål intill % av kostnaden härför;

nr 220, av herr 71/. Västberg, som hemställt, att riksdagen måtte besluta

att till bidrag för brobyggnader under budgetåret 1928—1929 upptaga ett

anslag å 1,400,000 kronor; samt

nr 249, av herr O. Hagman, som hemställt, att riksdagen måtte till byggande

av landsvägar och vanliga bygdevägar för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra reservationsanslag av 9,900,000 kronor.

I fiåga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

far utskottet hänvisa till motionerna.

Inledningsvis vill utskottet under nu förevarande punkt erinra, hurusom i

statsverkspropositionen föreslås vissa ändringar i väganslagens uppställning

Dessa förändringars huvudsakliga innebörd framgår av nedanstående sammanställning:
-

1927—1928

Anläggning eller förbättring

av vägar ...... 3,000,000: —

Understödjande av brobyggnader,

och, företrädesvis

mindre,

hamnbyggnader m m. 2)1,000,000: —

Anläggning av enklare

vägar............................ 700,000: —

1928—1929

i enligt statsverkspropositionen)

i9-] Byggande av landsvägar

och vanliga bygdevägar

>).............. ...... 4.000,000: -

[28.j Handelshamnar och

farleder........................ 250,000: —

[10.] Byggande av enkla

bygdevägar................. 700,000: —

Enligt gällande väglag uppdelas — på sätt framgår av den i statsrådsprotokollet

lämnade redogörelsen — de allmänna vägarna efter sin betydelse

för den allmänna samfärdseln i två slag: landsvägar och bygdevägar. Genom

1919 års lag om ödebygdsvägar tillkom ett nytt slag av vägar, ödebygdsvägarna,

vilka i vissa avseenden äro likställda med allmänna vägar. Stats

bidrag till anläggning av allmänna vägar utgå, oavsett automobilskattemedlen,

från två anslag, nämligen dels anslaget till anläggning av nya samt förbättring

eller omläggning av backiga eller eljest mindre goda vägar, dels ock

anslaget till anläggning av enklare vägar. Till anläggning av broar utgår

till bJobiggfaLTsTnot att frä“ anSlaget hädanefter SkullC Utgå ^bidrag jämväl

9-n ntvw detta f«6l01uP j a,l\ 750>000 kronor ansetts vara anslaget för brobyggnader och

2.>0,000 kronor för »handelshamnar och mindre farleder». Det För brobyggnader avsed,!•>

beloppet har nu föreslagits höjt till 1,000,000 kronor och lagts in i anslagit till »Byggande

äÄlÄoÄ^deVäSar,’S°m 6nligt KungL >Iapts försl‘S skulle höjas från

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

därjämte statsbidrag ur anslaget till understödjande av brobyggnader och,

företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning av åar och farleder.

Anläggning av ödebygdsvägar bekostas av särskilt för ändamålet anvisat

anslag.

De enklare vägarna äro att hänföra till bygdevägar, men de flesta bygdevägar

hava, enligt vad departementschefen framhåller, hittills utförts icke

såsom enklare vägar utan efter eu högre teknisk typ, vilken närmar sig

landsvägstypen, låt vara med mindre vägbredd. I anslutning till de sålunda

rådande faktiska förhållandena avse de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

utfärdade normalbestämmelserna, såvitt angår allmänna vägar, å ena sidan

landsvägar och vanliga bygdevägar, vilka behandlats i ett sammanhang, och

å andra sidan enkla bygdevägar.

Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle det till anläggning och

förbättring av vägar för 1927—1928 utgående reservationsanslaget å 3,000,(XX)

kronor för 1928—1929 upptagas under ändrad benämning »byggande av

landsvägar och vanliga bygdevägar», varvid, i samband med att till ifrågavarande

anslag från det tidigare för bro- och hamnbyggnader anvisade anslaget

föres <len för brobyggnader avsedda delen, anslaget skulle upptagas

med ett till 4,000,000 kronor förhöjt belopp, varav 1,000,000 kronor för brobyggnadsarbeten.

Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har förevarande anslagsbehov för

1928—1929 uppskattats till 9,900,000 kronor, varav 8,500,000 kronor för vägbyggnader

och 1,400,000 för broarbeten.

Departementschefen har beträffande själva anslagsberäkningen anfört följande

:

»Yad därefter angår beloppet av det nya anslaget, lärer detsamma, i den

mån det motsvarar det hittillsvarande anslaget till anläggning eller förbättring

av vägar m. in., icke kunna sättas till högre belopp än under de senaste

åren utgått till samma ändamål eller 3,000,000 kronor. Beträffande åter den

del av anslaget, som är ämnat att tillgodose behovet av statsbidrag till brobyggnader,

skulle — med utgångspunkt från att till understödjande av brobyggnader

och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader in. m. avsåges ett

belopp lika med det för sådant ändamål nu utgående anslaget å 1,000,000

kronor — till det nya anslaget föras ett belopp, motsvarande tre fjärdedelar

av nyssnämnda anslugsbelopp, 1,000,000 kronor, eller således 750,000 kronor.

Emellertid har tid efter annan i statsverkspropositionen vitsordats, att hittills

beviljade anslag till brobyggnader måste anses otillräckliga. Den av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nu förebragta utredningen visar även, att

ett betydande och trängande anslagsbehov föreligger. Vid sådant förhållande

synes en kraftig höjning av den för brobyggnader avsedda delen av anslaget

av nöden, och torde denna del böra beräknas till 1,000,000 kronor. I enlighet

härmed skulle anslaget i sin helhet upptagas till 4,000,000 kronor.»

Av departementschefen har förutsatts att vid bifall till den sålunda förordade

sammanslagningen det, därest riksdagen icke hade något att häremot

erinra, skulle ankomma på Kungl. Maj:t att för vinnande av större enkelhet

och reda vidtaga en formell revision av gällande bestämmelser om bidrag

till väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader samt upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr b''.

rensning av åar ocli farleder ävensom de övriga statsbidragsbestämmelser,

som därmed kunna äga samband. Härvid bär även ansetts böra tagas hänsyn

till de iindrade förhållanden, som numera inträtt beträffande väghållningen

inom köpingar och municipalsamhällen.

Av herr O. Hagman har i motion II: 249 påyrkats, att förevarande anslag

måtte höjas från det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet 4,000,000 kronor

till 9,900,000 kronor, d. v. s. vad av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under

denna punkt begärts. Herr M. Västberg har i motion II: 220 framhållit,

hurusom det för brobyggnader avsedda beloppet av 1,000,000 kronor finge

anses för knappt, och hemställt om höjning till det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

tillstyrkta anslagsbeloppet 1,400,000 kronor.

Med tagen hänsyn till de stora behov av anslag till väganläggningar, som

otvivelaktigt föreligga, vill utskottet tillstyrka, att den till dylika anläggningar

avsedda delen av anslaget förhöjes från av departementschefen beräknade

3,000,000 kronor till 3,500,000 kronor. Vad angår det för brobyggnadsarbeten

avsedda medelsbeloppet torde detta, på sätt departementschefen hemställt,

böra bestämmas till 1,000,000 kronor, en summa som innebär en höjning

av 250,000 kronor i jämförelse med nu löpande budgetår. Vid bifall till

vad utskottet sålunda tillstyrkt kommer alltså anslagets slutbelopp att utgöra

4,500,000 kronor.

Av herrar O. E. Sandberg och Larson i Tönnersa m. fi. har i väckta

motioner II: 31 och 147 hemställts, att statsbidrag från ifrågavarande anslag

måtte få utgå även för marlclösen. Den förstnämnda motionen avser även

automobilskattemedels användning för dylikt ändamål, i vilket hänseende

motionen emellertid under punkt 17:o) kommer att av utskottet upptagas till

behandling.

Det torde icke kunna bestridas, att den år 1914 beslutade åtgärden att

borttaga ifrågavarande tidigare medgivna rätt kan i vissa fall medföra mindre

önskvärda konsekvenser, i det kraven på att väganläggningarna erhålla den

ur allmän trafiksynpunkt gynnsammaste och även i övrigt lämpligaste sträckningen

får i alltför hög grad träda tillbaka för en lätt förklarlig strävan från

vägdistriktets sida att undvika markinköp. Att märka är ock de jämförelsevis

kostsamma markförvärv, som icke sällan förutsättas för genomförande av

erforderliga moderniseringsåtgärder i form av vägars rätning och breddning

och andra liknande omläggningsarbeten. Enligt utskottets mening torde

skäl föreligga för att, då så av allmänna samfärdselhänsyn kan befinnas särskilt

önskligt, statsbidrag må — efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande —

få från det under denna punkt behandlade anslaget utgå jämväl för lösen

av mark, vars förvärvande kan för vederbörande ort ställa sig i särskilt hög

grad betungande såsom exempelvis åker, äng eller trädgård, så ock för lösen

av byggnad, som befinnes liinderlig för vägs breddning eller omläggning

eller vars undanskaffande kan vara angeläget för tillgodoseende av trafiksäkerheten.

Utskottet*

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Byggande

av enkla

bygdevägar.

[io.]

b Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Med liansyn till att förevarande anslag till en väsentlig del är ämnat att

tillgodose behovet av statsbidrag jämväl för brobyggnadsarbeten har utskottet

ansett anslaget lämpligen böra upptagas under benämning: Byggande av

landsvägar, vanliga bygdevägar och broar.

Vad departementschefen anfört rörande behövligheten av en formell revision

av de nu gällande bidragsbestämmelserna i ämnet, har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Majds förevarande förslag och herr

Hagmans i ämnet väckta motion II: 249 samt med avslag å

herr Västbergs motion II: 220, i vad den skiljer sig från Kungl.

Maj ds förslag, till byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar

och broar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 4,500,000 kronor;

b) i anledning av de av herrar Sandberg och Larson i Tönneisa

m. fl. väckta motionerna II: 31 och 147, den förstnämnda

motionen i vad den avser nu förevarande anslag, medgiva, att,

da så av allmänna samfärdselhänsyn kan befinnas säi-skilt

önskligt, statsbidrag må, efter Kungl. Maj ds närmare beprövande,

från ifrågavarande anslag utgå jämväl för lösen av mark,

vars förvärvande skulle för vederbörande ort ställa sig i särskilt

hög grad betungande, såsom exempelvis åker, äng eller

trädgård så ock för lösen av byggnad, som befinnes hinderlig

för.vägs breddning eller omläggning eller vars undanskaffande

kan vara angeläget för tillgodoseende av trafiksäkerheten.

8:o) Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till byggande av

enkla bygdevägar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 700,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 10 och 17 av åberopade statsrådsprotokollet.

I samband med förevarande förslag har utskottet till behandling förehaft

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 28, av

herrar O. Pettersson och P. A. Larsson och den andra inom andra kammaren,

nr 53, av herrar A. Danielsson och A. Gustajson i Kasenberg, däri hemställts,

att riksdagen till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret 1928—1929

måtte anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Anslag för anläggning av enklare vägar hava anvisats från och med år

1914, till eu början avsedda för de nordligare länen men från och med år

1922 för hela landet. Anslagsbeloppet har för var och en av budgetperioderna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr G. 7

11*24—1927 bestämts till (500,000 kronor samt för budgetaret 11*27—11*28 till

700,()()(* kronor.

Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär för 1928—1929 begärts ett anslag

av 2,600,000 kronor.

Departementschefen bär i ärendet anfört följande:

»Beträffande först det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade beloppet

synes man under nu rådande förhållanden böra inskränka sig till att söka

fylla det nödvändigaste medelsbehovet. Jag anser mig därför icke kunna

föreslå en höjning av anslaget utöver det för innevarande budgetår fastställda

beloppet, 700,000 kronor.

Vidkommande därefter de föreslagna ändringarna beträffande anslagets

benämning och upptagande i riksstaten anser jag mig böra biträda riksräkenskapsverkets

förslag, dock att ordet »anläggning» av samma skäl som

under nästföregående punkt anförts beträffande anslaget till byggande av

landsvägar och vanliga bygdevägar bör utbytas mot »byggande», Anslaget

torde sålunda benämnas »Byggande av enlcla bygdevägar».

Enligt nu gällande bestämmelser för ifrågavarande anslag (kungörelse den

21 oktober 1921, nr 656) beviljas bidrag från anslaget av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

när fråga är om vägar i de fyra nordligaste länen och

bidraget ej överstiger två tredjedelar av den beräknade kostnaden för företaget,

men eljest av Kungl. Maj:t. Då anledning icke synes föreligga att

avvika från den beträffande allmänna väganslaget gällande ordningen för utdelande

av bidrag, torde, därest annat ej föranledes av blivande proposition

angående vägväsendets omorganisation, vid den förut omförmälda formella

revisionen av hithörande statsbidragsbestämmelser beträffande villkoren för

nu förevarande anslag jämväl den sakliga ändring vidtagas, att bidrag från

anslaget städse utdelas av Kungl. Maj:t.»

Utan att förbise det ur samhällelig synpunkt mycket belijärtansvärda

syfte, ifrågavarande anslag till enklare bygdevägar är avsett att främja, kan

dock utskottet icke tillstyrka, att anslaget för nästkommande budgetår bestämmes

till högre belopp än i riksstatsförslaget för ändamålet beräknats.

Yad angår den föreslagna ändringen i avseende å formen för bidrags

‘beviljande från anslaget, nämligen att prövningen av hithörande ärenden

hädanefter städse skulle hänskjutas till Kungl. Maj:t, har utskottet intet att

häremot erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med avslag å de av herrar O. Pettersson och P. A. Larsson

samt herrar Danielsson och Gustafson i Kasenberg i ämnet

väckta motionerna (I: 28 och II: 53), i vad dessa motioner skilja

sig från Kungl. Maj:ts förslag, må till byggande av enkla

bygdevägar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 700,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Byggande 9:o) Kungl. Maj:t liar (punkt 11) föreslagit riksdagen att för byggande av

av vägar ödebygdsvägar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

Norrbottens, av 500,000 kronor.

Västerbottens,

Jämtlands och

Västemorr- Förslaget innebär dels att den nuvarande benämningen å anslaget »AnläggImtfvtisa

ning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västerdetar

av norrlands samt vissa delar av Kopparbergs län» ändras till »Byggande av

KoPP“rt>ergs ödebygdsvägar», dels ock att det för innevarande budgetår anvisade anslagsni

] beloppet, 450,000 kronor, för budgetåret 1928—1929 höjes till 500,000 kronor.

utskottets Kungl. Maj.ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till

yttrande. annan erinran an att anslaget, i närmare överensstämmelse med dess nuvarande

titel, synes böra upptagas under benämning: Byggande av ödebygdsvägar

i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt

vissa delar av Kopparbergs län.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av

Kopparbergs län för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

reservationsanslag av 500,000 kronor.

Byggande av l0:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 12) att för byggande

efartsvägaf- av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservai

Norrland, tionsanslag av 275,000 kronor.

ViirmiånToch Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 19—22 av åberopade statsrådsnorra

delarna protokollet.

av Örebro

län- I samband med förevarande punkt har inom andra kammaren väckts föl
[12.

] jande till utskottets behandling hänvisade motioner, nämligen

nr 13, av herr P. Bergström i Bäckland, som hemställt, att riksdagen måtte

besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning för att utröna, om det

ytterligare finnes trakter, vars förhållanden skulle göra dem berättigade att

erhålla bidrag ur statens anslag till byggandet av utfartsvägar, och i så fall

föreslå, med vilken summa anslaget därigenom borde utökas, samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda;

nr 32, av herr E. Lindmark m. fl., som hemställt, att riksdagen måtte

besluta att för byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra reservationsanslag av kronor 320,000;

nr 85, av herrar J. Weijne och J. H. Blomquist, som hemställt, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag

angående de villkor, under vilka statsbidrag till byggande av enskilda utfartsvägar

må kunna utgå jämväl till vägföretag i Älvsborgs, Jönköpings och

Kronobergs län;

nr 90, av A. Andersson i Löbbo och E. Fast, som hemställt, att riksdagen

måtte besluta, 1) att det i Kungl. Maj:ts proposition nr 1 under 6:e huvud
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 6.

(>

titeln upptagna anslaget till byggande av enskilda utfartsvägar får vidgad

användning för hela landet, 2) att för budgetåret 1928—1929 höja det i föregående

punkt nämnda anslag, från vad i Kungl. Marjts proposition föreslås,

275,000 kronor, till 400,000 kronor;

nr 157, av herr C. E. Bengtsson i Kullen m. fl., som hemställt, att riksdagen

måtte besluta, att användningen av anslaget för »Byggande av enskilda

utfartsvägar» skall utvidgas till att omfatta hela landet och att detsamma

som följd av denna vidgade tillämpning höjes från 275,000 till 400,000

kronor; samt

nr 323, av herr E. Hage m. fl., som hemställt, att riksdagen måtte för

byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

reservationsanslag av 320,000 kronor, samt att riksdagen måtte medgiva, att

nämnda anslag även får användas till understödjande av byggandet av vägar

som ha karaktären av odlingsvägar.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Anslaget till anläggning av utfartsvägar är i riksstaten för innevarande

budgetår upptaget under titeln »Anläggning av utfartsvägar i Norrland,

Dalarna, Värmland och norra delarna av Örebro län».

Anslag till anläggning av utfartsvägar hava av riksdagen anvisats alltsedan

år 1918, till en början avsedda blott för de fyra nordligaste länen men från

och med budgetåret 1925—1926 med vidgad användning för hela Norrland

samt Dalarna och Värmland. Anslaget har för budgetåren 1925—1926 och

1926—1927 upptagits till 225,000 kronor samt för innevarande budgetår till

275.000 kronor med vidgad användning för anläggning av utfartsvägar jämväl

i norra delarna av Örebro län. Avsikten med anslaget är, såsom framgår

av den i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen, att genom beredande

av ett mindre bidrag från statens sida — vanligen blott 1/4—1/3 av totalkostnaden

— uppmuntra eller överhuvudtaget göra det möjligt för befolkningen

i avlägset liggande byar eller gårdar att själv bryta väg fram till de

allmänna trafiklederna; utfartsvägarna äro sålunda av enskild vägs natur och

ett understödjande av desamma från statens sida har motiverats med de

säregna och svåra samfärdselförhållanden, som råda inom stora områden av

landets norra delar.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att för nästkommande

budgetår måtte äskas ett till 320,000 kronor förhöjt anslag, förslagsvis fördelat

med 100,000 kronor till vart och ett av Norrbottens och Västerbottens

län, 40,000 kronor till Jämtlands län, 30,000 kronor till Västernorrlands län,

15.000 kronor till vart och ett av Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands

län samt 5,000 kronor till Örebro län.

Vidkommande anslagsbeloppet för nästkommande budgetår har departementschefen

uttalat, hurusom det givetvis vore önskvärt att kunna vidtaga

den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade förhöjningen. Med hänsyn

särskilt därtill, att anslaget vid föregående års riksdag undergick en icke

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

oväsentlig förhöjning, har han dock funnit sig icke kunna nu förorda ytterligare

ökning därav, varför anslaget torde böra upptagas till samma belopp

som för innevarande budgetår, nämligen 275,000 kronor.

Vad beträffar en av länsstyrelsen i Norrbottens län gjord framställning

om utsträckning av användningen av ifrågavarande anslag jämväl till odlingsvägar,

har departementschefen, som härutinnan delat den uppfattning, vilken

kommit till uttryck i statsutskottets utlåtande i ämnet vid 1927 års riksdag,

funnit sig icke kunna tillstyrka berörda framställning.

I ett flertal motioner hava framställts yrkanden, gående ut på att bidrag

från anslaget skulle få lämnas för utfartsväganläggningar även i rikets sydligare

delar. I avseende härå vill utskottet erinra, hurusom ifrågavarande

vägtyp införts med särskild tanke på Norrlands skogsområden, där på grund

av de stora avstånden behovet av att stödja befolkningen i dess ansträngningar

att skaffa vägar för förnödenhetsvaror in. m. är synnerligen starkt

framträdande. Det bör också hållas i minnet, hurusom den utsträckning av

anslagets användning utöver de allra nordligaste länen, som sedermera medgivits,

tillkommit efter stor tvekan och under betonande att ytterlig varsamhet

med bidrags beviljande borde iakttagas. I betraktande härav samt med

hänsyn ock till den allmänna begränsning av statens understödjande verksamhet,

vartill statsfinansiella hänsyn tvinga, får utskottet avstyrka motionerna.

Beträffande därefter den väckta motionen om förevarande anslags provisoriska

användning jämväl för s. k. odlingsvägar får utskottet erinra, att

nämnda fråga var föremål för 1927 års riksdags prövning, varvid motionsvis

framkomna yrkanden av i huvudsak liknande innebörd avslogos av riksdagen.

Vid sådant förhållande har utskottet icke kunnat tillstyrka det nu motionsvis

gjorda yrkandet.

Vad till sist angår avvägningen av själva anslagsbeloppet anser utskottet

detta, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, böra bestämmas till 275,000

kronor eller det belopp, vartill detsamma vid sistlidne riksdag höjdes.

Med förmälan därjämte att enligt utskottets mening anslaget alltjämt bör

erhålla sådan benämning, att detsammas lokala begränsning därvid utmärkes,

får utskottet hemställa,

I

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och med

avslag å den av herr Lindmark m. fl. i ämnet väckta motionen

II: 32, i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, samt

med avslag därjämte å de väckta motionerna II: 90 av herrar

Andersson i Löbbo och Fast, II: 157 av herr Bengtsson i

Kullen m. fl. samt II: 323 av herr Hage m. fl. i vad de innefatta

yrkande om höjning av anslaget utöver det av Kungl.

Maj:t föreslagna beloppet, för byggande av enskilda utfartsvägar

i Norrland, Dalarna, Värmland och norra delarna av Örehro

län för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 275,000 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

b) avslå de av lierrar Bergström i Bäckland, Weijne ocli

Llomquist, Andersson i Löbbo och Fast samt Bengtsson i

Kullen in. ti väckta motionerna II: 113, 85, 90 och 157, de tvä

sistnämnda i vad de innefatta yrkande om utredning rörande

utsträckt lokal användning av förevarande anslag;

c) avslå den av herr Hage m. fl. i ämnet väckta motionen

nr 323, i vad denna innefattar yrkande om anslagets användning

för s. k. odlingsvägar.

. 11:°) 1 enli8jiet med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 13) och under lianvis- Tillfartsvägar

ning till den i statsrådsprotokollet sid. 23 och 24 lämnade utredningen, till inlands•

hemställer utskottet, ’ banan.

[13.]

att riksdagen må för byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 250,000 kronor.

12:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) och under erinran,

att förevarande anslag är avsett för väganläggningens underhåll sista halvåret

1928 i av vaktan pa vägdistriktets övertagande av densamma, hemställer utskottet,

att riksdagen må för underhåll av vägen Tärna kyrkoby—

Slussfors för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 40,000 kronor.

Underhäll

av vägen

Tärna kyrkoby

—Slussfors.

[14.]

13:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) och under erinran Enkel bygdeom

anslagets karaktär av fortsättningsanslag, hemställer utskottet vä9 meUan

Muodos
att

riksdagen må för anläggning av enkel bygdeväg mellan lmfolo och

Muodoslombolo och Saivomuotka i Norrbottens län för budget- SaiV0”i”°Jkaåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 *-

kronor.

14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att för påbörjande Enkel bygdeav

anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över Huuki till Kieksisvaara vä8 meltan

i Norrbottens län för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservations- och Kictltsanslag

av 40,000 kronor. vaara

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 26—29 av åberopade statsråds- [10.]

protokollet.

Knligt Kungl. Maj:ts efter framställning av länsstyrelsen i Norrbottens

län tillkomna förslag skulle tillsvidare anstå med gränsvägens fortsättning

genom de mycket öde trakterna norr om Saivomoutka och i stället upptagas

arbeten på en ny gränsväg längre söderut närmast norr om Pajala, där den

nuvarande vägen går fram på ett betydande avstånd från gränsen, på sätt

inhämtas av följande av länsstyrelsen anförda motivering:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Å sträckan närmast norr om Pajala från Autio färjställe till Areavaara

by framginge gränsvägen på ett betydande avstånd från Muonioälven, som

här beskreve en stor båge mot öster. De i denna trakt utefter älven belägna

byarna och lägenheterna med en sammanlagd befolkning av flera hundra

personer vore alltjämt i saknad av väg och praktiskt taget isolerade från

den svenska bygden. Befolkningen vore i huvudsak hänvisad att söka sina

förbindelser över Finland, där bebyggelsen på denna sträcka av dalen vore

tätare än på svenska sidan och där allmän väg ginge fram i omedelbar närhet

av älven. Det hade länge varit ett önskemål att genom förbättrade kommunikationer

för denna bygd underlätta samfärdseln med kommunens centrum

och den svenska sidan i övrigt. Härtill komme att i byn Huuki funnes

betydande kalkfyndigheter, som skulle kunna bliva av stor betydelse för

övre Tornedalens jordbruk, men som icke kunde i någon större omfattning

utnyttjas, förrän väg komme till stånd. Då det sålunda ur flera synpunkter

synts vara av vikt att snarast möjligt få fram en vägförbindelse i dessa

trakter, hade länsstyrelsen utverkat förordnande för vederbörande distriktstjänsteman

att upprätta förslag därtill, vilket beräknades föreligga färdigt i

början av år 1928. Yägen, som torde bliva omkring 40 kilometer lång, skulle

utgå från Areavaara och i huvudsak följa älven över Huuki in. 11. byar till

Kieksisvaara, dit allmän väg redan framdragits från trakten av Pajala kyrkoby.

Viskottets Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för påbörjande av anläggning av enkel

bygdeväg från Areavaara över Huuki till Kieksisvaara i Norrbottens

län för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 40,000 kronor.

Tilläggsbidrag

till

vissa vag(inläggningsoch

brobt/ggnadsm.

fl. företag,

[17.]

15:o) I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17) hemställer utskottet,

att riksdagen må av det av 1925 års riksdag för beredande

av tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och brobyggnads- m.fl.

företag beviljade beloppet av 1,000,000 kronor för budgetåret

1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisa återstående

belopp 200,000 kronor.

Förbättring

xt&äerna.

18.]

16:o) Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att till förbättring

ch underhåll Qgp underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna

ttVJiUrafiken°'' för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,950,000

viktiga gator kronor att direkt utgå av automobilskattemedel.

och vägar i

Enligt vad i statsverkspropositionen föreslås, skall å riksstatens inkomstsida

under titeln automobilskattemedel uppföras ett belopp av 30,000,000

kronor. Av detta belopp är i första hand 5,250,000 kronor avsett att tagas

i anspråk för bestridande av hälften av de enligt gällande lag angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet utgående statsbidragen till vägunderhåll

och vinterväghållning, medan av återstoden 20 procent eller 4,950,000

kronor skola tillfalla rikets städer och 80 procent eller 19,800,000 kronor

landsbygden.

Under erinran om den vid 1927 års riksdag beslutade inskränkningen i

fråga om Kungl. Maj:ts rätt att förfoga över automobilskattemedlen för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV fl.

i;s

forskningsändamål m. m., varigenom ifrågavarande andel nedsatts till eu

halv procent, har departementschefen i lämnad redogörelse nu meddelat

bland annat, att till forsknings- och undersökningsarbeten under år 1927

anvisats sammanlagt 86,000 kronor, därav 5,300 kronor av städernas medel

och 80,700 kronor av landsbygdens medel.

Då den av svenska vägföreningen bedrivna verksamheten — enligt vad

departementschefen (sid. 37) uttalat — torde kraftigt bidraga till att automobilskattemedlen

på lämpligaste sätt komma till användning samt jämväl i

övrigt står de ändamål nära, vilka hittills understötts med anlitande av nyssnämnda,

till Kungl. Maj:ts förfogande ställda belopp, skulle för framtiden,

därest riksdagen ej häremot uttalade erinran, erforderligt anslag till föreningen

inom ramen av hittills tillämpade grunder utgå av ifrågavarande

halva procent av landsbygdens andel av automobilskattemedlen. Vid bifall

härtill skulle alltså anslag å riksstaten icke vidare erfordras för svenska

vägföreningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till förbättring och underhåll av för automobiltrahlcen

viktiga gator och vägar i städerna för budgetåret 1928

—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,950,000 kronor

att direkt utgå av automobilskattemedel.

17:o) Vidare har Kungl. Maj:t (punkt 19) föreslagit riksdagen att till för- Förbättring

bättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden och underhåll

n - no r\r\r\ av foraut°mo
för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 19,800,000 biltrafiken

kronor att direkt utgå av automobilskattemedel. viktiga vagar

° a lands
I

samband med förevarande förslag har utskottet till behandling förehaft bygden.

följande till utskottet hänvisade motioner, nämligen [19.]

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr

147, av herr Alexander Nilsson m. fl. och den andra inom andra kammaren,

nr 221, av herr P. Persson i Trången m. fl., diiri hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att 3 § 1 mom. i Kungl. Maj:ts förordning den 28 maj 1926

om fördelning av automobilskattemedel skall hava följande lydelse:

»1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent

på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll

medelst vägkassan, utgår bidrag med trettiofem procent av distriktets verkliga

kostnad---byggande av väg.

Till grund — — — förklaras förverkad.

b) Vad av---särskilda län.

dels och följande inom andra kammaren väckta motioner, nämligen

nr 58, av herr 0. Jeppsson m. fl., vilka hemställt, att riksdagen måtte

besluta sådan ändring av 3 § i Kungl. förordningen den 28 maj 1926 om

fördelning av automobilskattemedel, att till väghållningsdistrikt, vars samtliga

vägar övertagits till underhåll medelst vägkassa, bidrag utgår med trettiofem

procent av distriktets verkliga kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning

under nästföregående kalenderår;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

nr 156, av herr E. Bengtsson i Kullen m. fl., som hemställt, att riksdagen

ville besluta, att gällande förordning rörande automobilskattemedel så ändras,

att vid vägföretag, som utföras med bidrag av automobilskattemedel, bidrag

skall utgå ej endast med -/3 av kostnaden för själva vägarbetet utan även

med -/3 av kostnaderna för den marklösen,- som vederbörande distrikt nödgas

utbetala för vägföretagets realiserande;

nr 241, av herr E. Göransson, som hemställt, att riksdagen måtte besluta

att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning i enlighet med i motionen angivna

riktlinjer, huruvida och i vilken utsträckning automobilskattemedel må

kunna tagas i ansprak för byggandet av landsvägar och vanliga bygdevägar

samt att till nästa ars riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen kan

föranleda; samt

nr 338, av herrar A. Lindgren i Dingelvik och J. Johansson i Kälkebo,

vilka hemställt, att riksdagen matte besluta sådan ändring i förordningen

angående automobilskattemedlens fördelning, att bidrag av automobilskattemedel

enligt de i nämnda förordning angivna grunderna — dock så att i

stället för de verkliga kostnaderna räknas med de uppskattade kostnaderna

— jämväl må tillkomma sådana väghållningsdistrikt, vars vägunderhåll icke

helt övertagits medelst vägkassa, samt att vederbörande utskott måtte utarbeta

förslag till de ändringar i .ovannämnda förordning, som härav kunna

föranledas.

Slutligen har, såsom utskottet under punkt 7:o) här ovan omförmält, herr

O. E. Sandberg i eu inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion,

nr 31, hemställt, att riksdagen måtte besluta, att statsbidrag för marklösen vid

byggandet av nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest

mindre goda vägar och vid förbättring av för automobiltrafiken viktiga vägar å

landsbygden må utgå efter samma grunder som till kostnaderna i övrigt,

ellei om detta icke kan bifallas att statsbidrag för marklösen vid förbättring

eller omläggning av backiga eller eljest mindre goda vägar och vid förbättringar

av för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden må utgå efter sammagrunder

som till kostnaderna i övrigt.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för de gjorda framställningarna,

får Utskottet hänvisa till motionerna.

Beträffande till en början den ifrågasatta ökningen av det från automobilskattemedel

utgående bidraget för vägunderhåll till 35 procent vill utskottet

erinra, att den vid nästlidne riksdag i sådant avseende beslutade

höjningen från tidigare fastställda 10 till 20 procent först innevarande år

träder i tillämpning i och med årets fördelning av ifrågavarande bidrag, vilken

fördelning nu på våren 1928 påbörjas. Vid sådant förhållande bör

enligt utskottets mening eu närmare prövning av frågan om en ytterligare

höjning av förevarande bidrag lämpligen uppskjutas till en kommande

riksdag.

I ovanberörda, av herrar Lindgren i Dingelvik och Johansson i Kälkebo

väckta motion, II: 338, påyrkas ändring i det för underhållsbidrags beviljande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Kr ti.

in

nu gällande villkor att vägarna inom distriktet övertagits till underhåll av

vägkassan. Motioner i liknande syfte hava väckts vid såväl 1926 som 1927

års riksdagar utan att vinna riksdagens bifall. Under erinran därjämte att

bidrag från automobilskattemedel för underhåll av här avsedda vägar kan

även med nuvarande bestämmelser erhållas för fall, att underhållet är på

grund av automobiltrafik i synnerlig grad försvårat, får utskottet avstyrka

förevarande motionsvis gjorda yrkande.

Likaledes avstyrker utskottet den av herr Göransson väckta motionen,

II: 241, om utredning rörande automobilskattemedlens användning för nya

landsvägs- och bygdevägsanläggningar; i detta avseende må allenast erinras

om de svårigheter, som möta att ens kunna nöjaktigt tillgodose föreliggande

stora behov av automobilskattemedel för det redan befintliga vägnätets underhåll

och förbättring.

Beträffande till sist det motionsvis gjorda yrkandet, att bidrag av automobilskattemedel

måtte få lämnas även för marklösen, vill utskottet framhålla,

att skid torde föreligga för att, då så av allmänna samfärdselhänsyn

kan befinnas särskilt önskligt, statsbidrag må — efter Kungl. Maj:ts närmare

beprövande — få av automobilskattemedel utgå jämväl för lösen av mark,

vars förvärvande kan för vederbörande ort ställa sig i särskilt hög grad betungande,

såsom exempelvis åker, äng eller trädgård, så ock för lösen av

byggnad, som befinnes hinderlig för vägs breddning eller omläggning eller

vars undanskaffande kan vara angeläget för tillgodoseende av trafiksäkerheten.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

I) a) tillförbättring och underhåll av för autmidbiltrafiken viktiga

vägar å landsbygden för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

reservationsanslag av 19,800,000 kronor, att direkt utgå av

automobilskattemedel;

b) avslå den av herrar Lindgren i Dingelvik och Johansson

i Kälkebo väckta motionen II: 338;

c) avslå den av herr Göransson väckta motionen II: 241;

d) avslå de av herrar Alexander Nilsson in. fl., Jeppsson

m. fl. samt Persson i Trången m. fl. väckta motionerna 1:147

samt II: 58 och 221;

II) i anledning av de av herrar Sandberg och Bengtsson

i Kullen m. fl. väckta motionerna II: 31 och 156, medgiva, att

statsbidrag må, efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande, av

automobilskattemedel utgå jämväl för lösen av mark, vars

förvärvande kan för vederbörande ort ställa sig i särskilt hög

grad betungande såsom exempelvis åker, äng eller trädgård,

så ock för lösen av byggnad, som befinnes hinderlig för vägs

breddning eller omläggning eller vars undanskaffande kan vara

angeläget för tillgodoseende av trafiksäkerheten.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Bidrag till

vägunderhållet

på

landet m. in.

[20.]

Utskottets

yttrande.

18:o) Ivungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet m. m., nu

4,250,000 kronor, med 1,000,000 kronor till 5,250,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 31—35

av statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet är

avsett till gäldande av den enligt 60 § väglagen på staten belöpande andelen,

tre tiondelar, av kostnaden för vägunderhåll och — jämlikt beslut

av 1927 års riksdag — jämväl för vinterväghållning ävensom för tilläggsbidrag

för underhåll av ödebygdsvägar. Anslaget, som för budgetåret 1923—

1924 utgjorde 3,200,000 kronor, har sedermera höjts, för budgetåret 1924—

1925 till 4,700,000 kronor och för budgetåret 1925—1926 till 5,500,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har 1927 års riksdag beslutat höjning

av anslaget till 8,500,000 kronor samt dess täckande till hälften med automobilskattemedel,

och har anslaget i riksstaten för budgetåret 1927—1928

uppförts sålunda:

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag............ kronor 4,250,000.

Ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag,

att direkt utgå av automobilskattemedel ............ » 4,250,000.

Det utbetalta statsbidraget till vägunderhållet på landet har under budgetåren

1923—1927 uppgått till respektive omkring 5,864,000, 7,342,000,

8.235.000 och 8,789,000 kronor. Med hänsyn härtill och då under nästkommande

budgetår tillkommer utbetalning av ovanberörda statsbidrag

till vinterväghållningen samt av tilläggsbidrag enligt 9 § i lagen om ödebygdsvägar.

har en höjning av anslagsmedlen för omförmälda ändamål till

10.500.000 kronor nu befunnits erforderlig. Härav skulle enligt Kungl. Maj:ts

förslag hälften eller 5,250,000 kronor täckas av automobilskattemedel.

Med anledning härav har nu, i anslutning till vad som skett för innevarande

budgetår, det erforderliga beloppet uppdelats med 5,250,000 kronor

på ett vart av de två ordinarie förslagsanslagen »bidrag till vägunderhållet

på landet m. m.» och »ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. in.»,

vilket sistnämnda anslag under nästföljande punkt äskas att utgå direkt av

automobilskattemedel.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 339, har herr A. Lindgren

i Dingelvik hemställt, att »det i årets statsverksproposition under sjätte

huvudtiteln föreslagna ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet

på landet, nämligen 10,500,000 kronor», helt måtte utgå av skattemedel,

såsom skett t. o. in. budgetåret 1926—1927.

Då något förslagsanslag å 10,500,000 kronor till bidrag till vägunderhållet

på landet icke är i statsverkspropositionen begärt, lärer den i ämnet väckta

motionen få anses närmast beröra det under punkt 19 här nedan behandlade

anslaget, vilket, såsom nämnts, är avsett att utgå av automobilskattemedel.

Utskottet gör ock under sistnämnda punkt hemställan angående motionen,

men anser lämpligt att vid behandlingen av det första av de båda anslagen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr fl.

17

under nu förevarande punkt upptaga frågan om sattet för täckningen av de

medel som beviljas för vägunderhållet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot det av departementschefen

beräknade medelsbehovet, tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

I avseende å motionärens yrkande, att kostnaderna för ifrågavarande bidrag

till vägunderhållet måtte helt utgå av de allmänna statsinkomsterna och

alltså icke till någon del bestridas direkt av automobilskattemedel, vill utskottet

erinra, att denna fråga var föremål för ingående prövning vid 1927 års

riksdag utan att vinna riksdagens bifall. Under åberopande härav får utskottet

avstyrka den nu i ämnet ånyo väckta motionen.

Departementschefen har redogjort för uppkommen fråga, huruvida s. k.

varaktiga vägbeläggningar vore att hänföra till byggande eller till underhåll

av väg och har därvid uttalat, att, därest riksdagen icke hade något att

häremot erinra, utförandet av varaktiga beläggningar skulle för framtiden i

fråga om statsbidrag betraktas icke såsom underhåll utan som förbättring av

väg. Vidmakthållandet av en gång utförd varaktig beläggning vore däremot

givetvis att hänföra till vägunderhåll.

Utskottet har funnit vad departementschefen sålunda och i övrigt i förevarande

avseenden anfört icke föranleda något utskottets särskilda uttalande.

Utskottet förutsätter dock, att bidrag till varaktiga beläggningar anvisas att

utgå av vederbörande läns automobilskattefond, samt att med anledning av

krav på sådant bidrag förhöjning icke må äga rum av något läns andel i

utjämningsmedlen, med mindre på grund av särskilt betungande automobiltrafik

och därav föranledd onormal ökning i vägskatten verkligt behov härav

föreligger.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till vägunderhållet på landet m. m., nu 4,250,000 kronor,

med 1,000,000 kronor till 5,250,000 kronor.

19:o) Kungl. Maj:t har (punkt 21) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet

m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel, nu 4,250,000 kronor, med

1,000,000 kronor till 5,250,000 kronor.

Såsom utskottet under nästföregående punkt anmält, har herr A. Lindgren

i en inom andra kammaren väckt motion, nr 339, hemställt, att »det i

årets statsverksproposition under sjätte huvudtiteln föreslagna ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till vägunderhållet på landet, nämligen 10,500,000

kronor», helt måtte utgå av skattemedel, såsom skett t. o. m. budgetåret

1926—1927.

Ytterligare

bidrag till

vägunderhållet

på

landet m. m

[21.]

Vid 1927 års riksdags beslut, att hälften av det enligt väglagen utgående

bidraget till vägunderhållet på landet skulle bestridas av automobilskattemedel,

förutsattes, att hälften av statsbidraget för kalenderåret 1927 skulle

utgå av de under första halvåret 1927 influtna automobilskattemedlen (prop.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 6 häft. (Nr 6.) 5so 28 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Statsverkets

andel i

kostnaden för

v äg delning ar.

'' [22.]

Understöd

åt synnerligt

betungade

väghållning sdistrikt.

[23.]

Motion om

utredning

rörande

höjning av

väganslagen

i syfte att

främja motorfordonstrafik

i glest

befolkade

trakter.

18 Statsutskottets utlåtande Nr 6.

nr 175 sid. 20). I följd härav skulle framdeles hälften av det i slutet av

varje kalenderår utgående statsbidraget komma att utgå av de under närmast

föregående budgetår influtna automobilskattemedlen. Vid fördelningen

av de under första halvåret 1927 influtna automobilskattemedlen har avsatts

ett belopp av 6 miljoner kronor, motsvarande hälften av det beräknade statsbidraget

för 1927 till vägunderhållet på landet. De med automobilskattemedel

bestridda utgifterna för statsbidraget hava tills vidare avförts å det

i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppförda anslaget för sådant ändamål

(VI: C 2), vilket anslag täckes av under samma budgetår inflytande automobilskattemedel.

Härigenom har — såsom departementschefen framhållit

— det blivit möjligt att utan onödigt uppskov verkställa fördelningen av de

under första halvåret 1927 influtna medlen. Därest riksdagen icke har något

att häremot erinra, skulle nu enahanda förfarande iakttagas för framtiden.

I sådant fall bleve ovannämnda, provisoriskt avsatta belopp, 6 miljoner kronor,

omedelbart tillgängligt för fördelning å städerna och de särskilda länen

i vanlig ordning.

Under hänvisning till nästföregående punkt får utskottet, med förmälan

därjämte att vad departementschefen anfört rörande ifrågavarande anslagsfrågas

närmare budgetmässiga ordnande icke givit utskottet anledning till

erinran, hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å den av herr Lindgren i Dingelvik i ämnet väckta

motionen II: 339, må höja det ordinarie förslagsanslaget till

ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet rn. m., att direkt

utgå av automobilskattemedel, nu 4,250,000 kronor, med

1,000,000 kronor till 5,250,000 kronor.

20:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) hemställer utskottet,

att riksdagen må för bestridande av statsverkets andel i kostnaden

för vägdelningar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra förslagsanslag av 2,000 kronor.

21 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23) hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt synnerligt betungade väghållning

sdistrikt för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor.

22:o) I en inom andra kammaren väckt motion, nr 87, har herr P. Berg

ströni i Bäckland hemställt, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl.

Maj:t hemställa om utredning rörande lämpligheten av att väsentligt höja

nu utgående vägbyggnadsanslag i anslutning till vad som i motiveringen

anförts, d. v. s. för byggande av vägar inom glest befolkade trakter i

sj fte att främja dessa orters förbindelse med större samhällen genom motortrafik,

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan giva

anledning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 19

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen.

Motionären liar — med tanke särskilt på Norrland — framhållit angelägenheten

av att myndigheterna på allt sätt underlätta tillkomsten av nya

vägar i glest befolkade bygder; beaktas måste, enligt motionärens förmenande,

de samfärdselmöjligheter, som motortrafiken numera erbjuder, varigenom

vägförbindelsernas betydelse för dylika trakters utveckling väsentligt

ökats.

Utskottet behjärtar dessa motionärens synpunkter, men vill erinra, hurusom

på sista tiden införts ett flertal nya statsunderstödda vägtyper — enkla

bygdevägar, ödebygdsvägar samt enskilda utfartsvägar — samtliga avsedda

att direkt tjäna det av motionären angivna syftet och tillkomna på grundval

av utredningar, utförda av för ändamålet särskilt tillkallade sakkunniga.

I vilken utsträckning staten bör understödjande ingripa på detta område,

synes utskottet närmast vara en statsfinansiell fråga, som får lösas genom

här avsedda anslags lämpliga avvägning i förhållande till övriga budgetära

krav.

Under åberopande härav får utskottet avstyrka motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att den av herr Bergström i Bäckland väckta motionen II: 87

icke må av riksdagen bifallas.

23:o) Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen dels till hamn- och

farledsundersökningar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor, dels ock besluta, att för åtnjutande av statsbidrag

från ifrågavarande anslag skola gälla de i statsrådsprotokollet förordade

villkor.

För undersökningar av hamnar och farleder m. in. finnas å riksstaten

för innevarande budgetår uppförda två extra anslag, nämligen

dels anslaget till undersökningar av mindre hamnar och farleder ävensom

till upprättande av planer till anläggning eller ombyggnad av broar,

då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag, och dels anslaget

till undersökningar och upprättande av arbetsplaner för sådana fiskehamnar,

som äro avsedda att antingen utföras såsom statens fiskehamnar eller

erhålla statsbidrag från anslaget till statsunderstödda fiskehamnar. Det

förra anslaget, som tidigare under en lång följd av år utgått med 10,000

kronor och under budgetåren 1924—1926 varit höjt till 20,000 kronor, sänktes

för budgetåret 1926—1927 till 15,000 kronor och för budgetåret 1927—1928

ytterligare till 10,000 kronor. Yad beträffar det senare anslaget, hade riksdagen

tidigare anvisat ett anslag till undersökningar m. m. för statens fiskehamnar

och ett anslag till undersökningar m. m. för statsunderstödda fiskehamnar.

Genom beslut av statsmakterna nästlidet år upptogs å riksstaten

för budgetåret 1927—1928 ett gemensamt anslag för samtliga fiskehamnsundersökningar

till belopp av 10,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Hamn- och

farledsundersökningar.

[24.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr ti.

För erhållande av statsbidrag från de nuvarande två anslagen gälla följande

villkor. Beträffande anslaget till undersökningar av mindre hamnar

och farleder m. m. stadgas, att vederbörande intressenter skola bestrida, förutom

kostnader för erforderlig hantlangning, inbegripet förmän för liantlangningsmanskap,

båtar och sådana undersökningsredskap, som icke äro att

hänföra till instrument, lägst en tredjedel av övriga kostnader för arbetet,

dock att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, när synnerliga skäl därtill föreligga,

må medgiva nedsättning av intressenternas andel i kostnaderna, likväl

ej till mindre än en tiondel. Vid fiskehamnsundersökningar skola vederbörande

intressenter bekosta förut nämnd hantlangning ävensom i fråga om

fiskehamnsundersökningar, vartill förrättningsman icke förordnats före den

1 juli 1927 och vilka icke avse revidering av före nämnda dag upprättade

arbetsplaner för företag, avsedda att utföras såsom statens fiskehamnar, lägst

en tiondel och högst en tredjedel av övriga kostnader för arbetet.

Med tillstyrkande till en början att en omarbetning för en kostnad av

2,500 kronor utfördes av ett föreliggande förslag till inomskärsfarled mellan

Göteborg och Strömstad, har departementschefen vidare anfört följande:

»Vad härefter beträffar den ifrågasatta sammanslagningen av anslagen till

undersökningar av mindre hamnar och farleder in. in. och till fiskehamnsundersökningar,

får jag erinra, att jag tidigare denna dag föreslagit, att medel

till undersökningar m. m. för broar, såväl då de äro förenade med vägföretag

som då så icke är fallet, skall utgå från anslaget till vägundersökningar samt

att till följd härav ett belopp av 5,000 kronor skall överflyttas till nämnda

anslag från anslaget till undersökningar för mindre hamnar och farleder

m. m. Därest detta förslag bifalles, synes det mindre lämpligt att bibehålla

två olika anslag för undersökningar av hamnar och farleder. Jag vill därför

tillstyrka, att ett gemensamt anslag anvisas för samtliga dessa undersökningar

under benämningen »Hamn- och farledsundersöknmgar».

Enligt vad jag inhämtat, inneligger icke för närvarande hos väg- och

vattenbyggnadsstjTelsen någon framställning om undersökning, avsedd att

bekostas av det nuvarande anslaget till undersökningar av mindre hamnar

och farleder m. m. samt utföras under nästkommande budgetår. Då med

hänsyn härtill kostnaden för den av mig förordade omarbetningen av förslag

till inomskärsfarled mellan Göteborg och Strömstad synes kunna bestridas

av det nya gemensamma undersökningsanslaget, dock utan villkor om bidrag

från intressenternas sida, och då beträffande undersökningar såväl för fiskehamnar

som för andra hamnar ävensom farleder återhållsamhet alltjämt

torde böra iakttagas, anser jag mig icke kunna tillstyrka, att berörda gemensamma

anslag bestämmes till högre belopp än 15,000 kronor.

För det sålunda ifrågasatta anslaget torde böra såsom villkor föreskrivas,

att vederbörande intressenter i företaget skola vidkännas kostnaderna för hantlangning

m. m. samt dessutom i fråga om undersökningar, vilka icke avse

revidering av före den 1 juli 1927 upprättade arbetsplaner för företag, avsedda

att utföras såsom statens fiskehamnar, bestrida lägst en tredjedel av

övriga undersökningskostnader, dock att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

dels i fråga om fiskehamnsundersökningar och dels i övrigt, när synnerliga

skäl därtill föreligga, må medgiva nedsättning av intressenternas andel i kostnaden,

likväl ej till mindre än en tiondel. I fall, då undersökning företrädesvis

är av betydelse för det allmänna och något särskilt framträdande enskilt

intresse icke kan påvisas, synes Kungl. Maj:t böra kunna medgiva, att hela

undersökningskostnaden bestrides av statsmedel.»

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad som under

förevarande punkt i olika avseenden föreslagits, får hemställa,

att riksdagen må

a) till hamn- och farledsunder sökning ar för budgetåret 1928—

1929 anvisa ott extra reservationsanslag av 15,000 kronor;

b) besluta, att för åtnjutande av statsbidrag från ifrågavarande

anslag skola gälla de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 4 januari 1928 förordade villkor.

24:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) rörande anslag för utredning

rörande utliamn för Haparanda vid Karl Johans stad har riksdagen

redan fattat beslut; varom utskottet velat härigenom

erinra.

25:o) Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen 1) besluta, att den

av riksdagen år 1921 beslutade hamnbyggnaden vid Gnisvärd samt en

hamnanläggning vid Torekov — sistnämnda företag under det i statsrådsprotokollet

angivna villkor om bidrag från vederbörande intressenter skola

i nu angiven ordning komma till utförande inom fiskehamnsgruppen I efter

den inom samma grupp befintliga, nu pågående hamnbyggnaden vid Lörudden;

2) medgiva, att även för fall, där sådant ej tidigare beslutats, hamnarna vid

Gnisvärd och Torekov skola utföras och underhållas genom statens försorg;

3) för bedrivande av arbeten å till fiskehamnsgruppen I hörande hamnbyggnader

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av

200,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 43—49 av åberopade statsrådsprotokollet.

I samband med förevarande förslag har utskottet till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta motioner, den ena inom första kammaren,

nr 87, av herr Petrus Nilsson m. fl. och den andra inom andra kammaren,

nr 155, av herr E. Olsson i Högby m. fl., däri hemställts, att den av riksdagen

senast år 1923 till anläggning beslutade hamnbyggnaden Byxelkrok,

till vars utförande vederbörande kommun och landsting anslagit av riksdagen

förutsatta penningebidrag, måtte enligt ingenjören Segerfors förslag bringas

till utförande i därför redan tidigare fastställd ordning, att bekräfta att

hamnen vid Byxelkrok skall utföras och underhållas genom statens försorg;

samt att för bedrivande av arbeten å till fiskehamnsgruppen I hörande hamnbyggnader

för budgetåret 1928—1929 måtte anvisas ett extra reservationsanslag

av 300,000 kronor, varigenom möjlighet finnes till påbörjande i mindre

skala även av de föreslagna hamnanläggningarna vid Gnisvärd och Torekov;

dels och en inom andra kammaren av herr 0. Osberg väckt motion nr 226,

däri hemställts, att hamnförbättringen vid Hönö-Klåva skall utföras i enlighet

med den nya av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgjorda planen

Utskottets

yttrande.

Utredning

rörande uthamn

för

Haparanda

vid Karl

Johans stad

[25.]

Statens

fiskehamnar.

[26.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

under villkor, att intressenterna bidraga med fem procent av den beräknade

anläggningskostnaden, 313,500 kronor.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

får utskottet hänvisa till motionerna.

I skrivelse den 30 augusti 1927 bär väg■ och vattenbyggnadsstyrelsen gjort

framställning i fråga om behovet av medel för statens fiskehamnar under

budgetåret 1928—1929.

Beträffande fiskehamnsgruppen I anför styrelsen i huvudsak:

Av de till denna grupp hörande företagen vore de två första hamnbyggnaderna

vid Herrevik och By viken färdigställda. Arbetena för den tredje

hamnen i grupppen, Hölik, igångsattes år 1926 enligt Kungl. Maj:ts medgivande

den 11 december 1925, och denna hamn beräknades vara färdigbyggd

år 1928. Arbetena för den fjärde hamnen i gruppen, Lörudden, igångsattes

i början av år 1927 enligt Kungl. Maj:ts medgivande den 7 oktober 1926

och beräknades vara avslutade i augusti 1928. Beträffande den femte hamnen,

Värskär, syntes denna ej böra komma till utförande, enär kommunen ställt

sig avvisande och ej ville överlåta nödigt område för hamnen på av riksdagen

föreskrivna villkor.

Yad slutligen hamnen vid Byxelkrok beträffade, hade styrelsen låtit utarbeta

ett nytt förslag till arbetsplan. Planen, som efter på besiktning

grundade anvisningar av t. f. överdirektören Fr. Enblom uppgjorts i januari

1927 av arbetschefen S. Segerfors, vore beräknad kunna genomföras fölen

kostnad av 264,000 kronor, således för ungefär hälften av den kostnad,

529,000 kronor, som det av riksdagen år 1923 antagna alternativ II beräknades

draga.

Styrelsen hemställer, att beslut måtte fattas om utförande av statens fiskehamn

vid Byxelkrok i enlighet med nyssberörda plan.

Sedermera har styrelsen i skrivelse den 3 oktober 1927 meddelat, att

landstinget och Böda kommun beslutat bidraga med fem respektive tio procent

av den verkliga anläggningskostnaden för fiskehamnen vid Byxelkrok,

landstinget dock med högst 15,000 kronor.

Yidare upprepar styrelsen sin ovan omförmälda, år 1926 gjorda framställning,

att beslut måtte fattas om anläggande av statens fiskehamnar vid

Gnisvärd, Torekov och Utklipporna. Dylik framställning har jämväl

gjorts av länsstyrelsen i Gotlands län beträffande Gnisvärd och länsstyrelsen

i Blekinge län i fråga om Utklipporna.

Beträffande hamnen vid Gnisvärd må erinras, att i förenämnda motioner

vid 1927 års riksdag till stöd för yrkandet om företagets påbörjande anfördes

i huvudsak följande:

Gnisvärd vore västra Gotlands största fiskeläge med omkring 40 fiskare,

vilka med 15 motorbåtar och något över 20 andra mindre båtar i medeltal

årligen förde i land över 100,000 kilogram fisk. Dessa fiskare kämpade emellertid

med mycket stora svårigheter på grund av de dåliga hamnförhållandena.

Sålunda måste vid lågvatten stundom fisket helt inställas, emedan

båtarna icke kunde flyta genom hamninloppet, och i svårt väder vore det

förenat med verklig livsfara att angöra hamnen till följd av den grunda

och stenuppfyllda infartsleden. En fiskehamn vid Gnisvärd skulle bliva av

s. 23 Kontrollera mot PDF

''Statsutskottets utlåtande Nr 6. 23

nytta för fiskarena icke blott därstädes utan även i det närbelägna Blåhälls

fiskeläge.

I fråga om den föreslagna hamnen vid Torekov anförde styrelsen i ovanberörda

skrivelse den 31 augusti 1926 i huvudsak:

Efter samråd med ortsintressenterna hade en ny förenklad plan utarbetats

med en beräknad anläggningskostnad för hamnen med 3.6 meters djup av

356.000 kronor, och hade kommunen förbundit sig såväl att lämna nödigt

markområde som att bidraga till kostnaderna med ett belopp av 5,000 ä

7.000 kronor. Kostnaden för förut omförmälda, år 1924 föreslagna hamnförbättringar

vid Torekov beräknades till 424,700 kronor och för den år 1919

planerade stora fiske- och nödhamnen därstädes till 1,861,700 kronor.

Utöver vad tidigare av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen yttrats i fråga

om företagen vid Gnisvärd, Torekov och Utklipporna anför styrelsen nu i

huvudsak:

Beträffande Gnisvärd hade överenskommelse träffats om avsöndrande av

visst område för hamnen. Därest arbetena vid Gnisvärd icke kunde inom

den närmaste tiden igångsättas, medan ännu materiel, arbetsledning och en

del rutinerade arbetare kunde direkt överflyttas dit från andra, under avslutning

varande hamnarbeten å Gotland, måste en ökning i den uppskattade

kostnaden, 132,000 kronor, av omkring 10,000 kronor för extra transporter

av materiel och personal beräknas.

Till en fiskehamn vid Utklipporna hade hittills insamlats 29,600 kronor

bland ortsintressenterna, därvid länets hushållningssällskap bidragit med ett

mindre belopp. Såsom villkor för statsmakternas beslut om fiskehamnens

utförande borde därför uppställas, att vederbörande intressenter bidroge med

fem procent av den beräknade kostnaden, 665,000 kronor, eller med 33,250

kronor.

Sedermera har Thure Nilsson hemställt om anläggande på statens bekostnad

av vissa mindre fiskehamnar på Öland.

Beträffande medelsbehovet för arbeten inom fiskehamnsgruppen I

anför styrelsen:

Samtliga nu disponibla medel måste beräknas vara förbrukade vid utgången

av innevarande budgetår. För färdigställande av nu under arbete

varande anläggningar beräknades under nästa budgetår åtgå cirka 50,000

kronor. Vidare syntes under samma år tvenne nya hamnarbeten böra igångsättas.

På grund av deras utomordentligt stora betydelse syntes då Gnisvärd

och Utklipporna närmast böra ifrågakomma, och borde då den förra

till större delen medhinnas och den senare till en mindre del, motsvarande

en kostnad av respektive 100,000 kronor och 120,000 kronor. Medelsbehovet

skulle således bliva 270,000 kronor, varav kunde beräknas, att från »Blekinge

Fiskareförening Utklippan» cirka 20,000 kronor tillskötes.

Styrelsen hemställer därför, att till utförande av till fiskehamnsgruppen I

hörande arbeten måtte för budgetåret 1928—1929 anvisas 250,000 kronor.

Av de för företag inom gruppen II (muddringskamnar) anvisade medel,

1.250.000 kronor, skulle, enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erinrat,

jämlikt beslut av riksdagen användas dels 147,700 kronor till hamnförbätt
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

ringen vid Baskern ölla och dels tillhopa 450,000 kronor till arbeten inom

gruppen I, varför hela anslaget till gruppen II begränsats till 652,300 kronor.

Då hittills utförda arbeten kunnat utföras för ungefär den beräknade kostnaden,

borde anslaget kunna visa sig tillräckligt för arbetenas slutförande

utom i vad avsåge en såsom erforderlig ansedd utvidgning av planen för

Hönö-Klåva, som skulle medföra en beräknad kostnadsökning av omkring

200,000 kronor (313,500 kronor mot tidigare angivna 115,000 kronor). Även

om denna större plan bleve fastställd och arbetet igångsattes under budgetåret

1928—1929, torde emellertid, framhåller styrelsen, penningbehovet under

nämnda budgetår kunna hållas inom det tillgängliga anslaget, varför anvisande

av nya medel till detta anslag icke nu behövde ifrågasättas.

Departementschefen anför följande:

»Av de verkställda utredningarna torde framgå, att för fisket å Gotlands

västkust söder om Visby föreligger ett starkt behov av förbättrade hamnförhållanden,

för att det med användande av större fiskefartyg skall kunna

effektivare bedrivas och ytterligare utvecklas. Behovet av en dylik stödjepunkt

för fisket i dessa trakter vid Gnisvärd har också vitsordats såväl av

i ärendet hörda myndigheter och sakkunniga som ock av statsutskottet vid

nästlidet års riksdag. Enligt det nu utarbetade förslaget kan för sådant

ändamål erhållas en lämplig fiskehamnsanläggning vid Gnisvärd för en kostnad

utgörande mindre än en tredjedel av kostnaden för det av riksdagen

år 1921 beslutade men sedermera uppskjutna fiskehamnsbygget vid berörda

plats. Med hänsyn härtill och till fördelen att direkt kunna dit överflytta

arbetspersonal och materiel från andra hamnarbeten på Gotland vill jag tillstyrka,

att hamnen vid Gnisvärd nu kommer till utförande enligt det nya

förslaget samt att företaget i planen över byggandet av fiskehamnar hörande

till grupp I får sin plats omedelbart efter hamnbyggnaden vid Lörudden.

Beträffande härefter frågan om eu hamnanläggning vid Torekov äro liamnförhållandena

därstädes synnerligen otillfredsställande. Sålunda är den gamla

vågbrytaren förstörd och hamnen till följd av den utav de nordvästliga stormarna

förorsakade tång- och sanddriften så igengrundad, att blott helt små

farkoster kunna ingå i densamma. Detta har haft till följd, att fisket i dessa

trakter gått tillbaka, enär kustbefolkningen därstädes på grund av hamnens

ringa djup och i övrigt dåliga beskaffenhet ej kan använda de större fiskebåtar,

soin erfordras för bedrivande av havsfiske. Med sitt fördelaktiga läge

för fiske i Kattegatt och med sina stora avsättningsmöjligheter erbjuder

emellertid Torekov goda förutsättningar för ett lönande havsfiske, vartill

kommer, att den nu föreslagna hamnanläggningen skulle utgöra eu lämplig

skyddshamn för de fartyg, som bedriva fiske i angränsande farvatten. Behovet

av en förbättring i hamnförhållandena i Torekov torde alltså få anses till

räckligt styrkt, och har detta behov vitsordats såväl av de i ärendet hörda

myndigheterna som av riksdagen. På grund härav och då enligt det senast

framlagda förslaget eu tillfredsställande hamn i Torekov kan erhållas för

ett belopp, som icke uppgår till en femtedel av kostnaden, 1,861,700 kronor,

för genomförande av det för 1921 års riksdag framlagda men av riksdagen

huvudsakligen på grund av den tillämnade anläggningens betydande omfattning

avslagna förslaget till skydds- och fiskehamn därstädes, anser jag mig

böra förorda, att en hamn i enlighet med det nya förslaget nu anordnas

vid Torekov, därvid detta arbete i planen för fiskehamnsbyggnader inom

grupp I torde böra sättas efter hamnen vid Gnisvärd. Såsom villkor för

den nya hamnen, vid Torekov torde böra föreskrivas, att vederbörande intressenter

skola bidraga med minst 5,000 kronor till hamnens utförande,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

25

Till följd av vad sålunda föreslagits och då det med hänsyn till nödvändigheten

att alltjämt bedriva statens fiskeliamnsbyggnader i mera begränsad

omfattning icke synes möjligt att samtidigt igångsätta arbetena å ytterligare

fiskehamnar inom denna grupp, lärer det icke vara erforderligt att nu taga

ståndpunkt till vare sig den nya planen för fiskehamnen vid Byxelkrok eller

frågan om anläggning av hamn vid Utklipporna.

Av vad sålunda anförts följer, att jag anser mig kunna tillstyrka beredande

för nästkommande budgetår av medel för hamnbyggnader inom fiskehamnsgruppen

I i den utsträckning, som erfordras för färdigställande av arbetena

vid Hölick och Lörudden samt påbörjande av de ovan förordade

företagen vid Gnisvärd och Torekov. Härför lärer ett belopp av 200,000

kronor vara erforderligt.

Yad slutligen beträffar det till fiskehamnsgruppen II hörande arbetet vid

Hönö-Klåva, synes med beslut om företagets utförande i enlighet med den

nu framlagda planen så mycket hellre kunna anstå, som behov av arbetets

igångsättande under nästa budgetår icke lärer föreligga.»

Med hänsyn till den av departementschefen i ärendet anförda utredningen

vill utskottet tillstyrka att beslut nu fattas om igångsättande av de föreslagna

fiskehamnsanläggningarna vid Gnisvärd och Torekov.

Yad hamnen vid Byxelkrok beträffar, bör icke förbises det stora intresse,

som ortsbefolkningen ådagalagt för tillkomsten av denna nya hamnanläggning

å Ölands nordvästra udde. Genom omarbetning av de ursprungligen

uppgjorda planerna för anläggningen hava också de beräknade

kostnaderna för densamma kunnat nedbringas från tidigare angivet belopp

av 529,000 kronor till 264,000 kronor, varav enligt åtagande 26,400 kronor

skulle gäldas av Böda kommun. Då emellertid Ivungl. Maj:t icke upptagit

ifrågavarande hamnanläggning i planen för nästkommande budgetår, bär

utskottet icke ansett sig böra på grund av enskild motion nu föreslå hamnens

utförande; men utskottet förväntar, att Kungl. Maj:t fortfarande har sin

uppmärksamhet riktad på denna angelägenhet och icke underlåter att för

riksdagen framlägga förslag i ämnet, så snart förhållandena sådant medgiva.

Vidkommande den till fiskehamnsgruppen II (muddringshamnar) hörande

hamnanläggningen vid Hönö-Klåva är att märka, att de nuvarande liamnanordningarna

därstädes, trots att platsen utgör ett av Bohusläns och landets

största fiskelägen med en fiskebåtsflotta på cirka ett sextiotal fartyg,

uppgivas vara synnerligen otillfredsställande. Vid kultje och storm måste

fiskebåtarna lämna hamnen och söka mera skyddade platser.

På grund härav och då, enligt vad utskottet inhämtat, det ur synpunkten

av ett planmässigt bedrivande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens fiskehamnsarbeten

är önskligt, att ifrågavarande hamnanläggning kommer till utförande

under den närmaste tiden, vill utskottet tillstyrka, att beslut i enlighet

med det motionsvis väckta förslaget nu fattas om nämnda hamnanläggnings

utförande.

I avseende å för ändamålet erforderligt anslag får utskottet tillstyrka, att

för nästkommande budgetår anvisas det av Kungl. Maj:t under fiskehamnsgrupp

I äskade anslagsbeloppet å 200,000 kronor. För fiskehamn sgrupp II

Utskottets

yttrande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

behöves, såsom av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens yttrande inhämtas,

intet nytt anslag för 1928—1929.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) , med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

de av herr Petrus Nilsson m. fl. och herr Olsson i Högby

väckta motionerna I: 87 och II: 155, i vad de avse utförande

av hamnbyggnaden vid Byxelkrok, besluta, att den av riksdagen

år 1921 beslutade hamnbyggnaden vid Gnisvärd samt en

hamnanläggning vid Torekov — sistnämnda företag under det

av departementschefen i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 4 januari 1928 angivna villkor om bidrag från

vederbörande intressenter — skola i nu angiven ordning komma

till utförande inom fiskehamnsgruppen I efter den inom samma

grupp befintliga, nu pågående hamnbyggnaden vid Lörudden;

b) medgiva, att även för fall, där sådant ej tidigare beslutats,

hamnarna vid Gnisvärd och Torekov skola utföras och

underhållas genom statens försorg;

c) , med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

ovannämnda motioner I: 87 och II: 155, i vad de avse höjning

av det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet, för bedrivande

av arbeten å till fiskehamnsgruppen I hörande hamnbyggnader för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av

200,000 kronor;

d) i anledning av den av herr Osberg väckta motionen II:

226 besluta, att hamnförbättringen vid Hönö-Klåva skall utföras

i enlighet med den nya av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i skrivelse den 30 augusti 1927 omförmälda planen

under villkor, att intressenterna bidraga med fem procent av

den beräknade anläggningskostnaden.

Statsunder- 26:o) Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att för statsunder
StBhamnare''

stödda fiskehamnar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservations[27

~\ anslag av 190,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 49—56 av åberopade statsrådsprotokollet.

I samband med förevarande förslag har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr G. W. A. Ko os väckt motion, nr 29,

däri hemställts, att riksdagen ville utöver de av Kungl. Maj:t äskade 190,000

kronor för ifrågavarande ändamål anvisa ytterligare 110,000 kronor eller

sammanlagt 300,000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr 0. N. Olsson i Broberg m. fl.

väckt motion, nr 89, däri hemställts, att riksdagen måtte för statsunderstödda

hamnar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av

300,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

-11

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

får utskottet hänvisa till motionerna.

I skrivelse den 30 augusti 1927 anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beträffande

medelsbeliovet för ifrågavarande ändamål i huvudsak följande:

Till erhållande av bidrag från anslaget till statsunderstödda fiskehamnar

innelåge för närvarande sju ansökningar, motsvarande en beräknad byggnadskostnad

av 555,000 kronor och ett anslagsbelopp av omkring 485,000

kronor.

Dessutom vore utredningar för anslags förordande nära genomförda för

ytterligare tre hamnar, för vilka beräknades en byggnadskostnad av 154,000

kronor.

Den av riksdagen i skrivelse den 12 maj 1925, nr 6 A, punkt 23, begärda

utredningen angående behovet av och kostnaderna för iordningsställande av

fiskehamnen i Yitemölla i Kristianstads län hade nu verkställts och arbetsplan

för iordningsställande av hamnen den 3 februari 1927 uppgjorts av arbetschefen

G. Persson. Arbetet skulle bestå i förstärkning och reparation

av vågbrytarna och muddring i hamnen samt beräknades draga en kostnad

av 108,000 kronor.

Genom nyårsstormen 1904--1905 bortspolades övre delen av ytterskydden

vid de båda vågbrytarna, brobänksmurverket å hela västra hamnarmen samt

landfästet för östra armen, varjämte en myckenhet sand infördes i hamnen.

Sedan dess hade intet åtgjorts för hamnens underhåll utan densamma hade

försämrats under årens lopp och detta påtagligt även under det sista året.

Fisket vid Vitemölla vore detsamma, som bedreves från övriga hamnar på

ostkusten av Skåne och Blekingekusten, alltså i huvudsak sill-, torsk- och

flundrefiske. Med ordnade hamnförhållanden skulle under höst, vinter och

vår även kunna bedrivas laxfiske. Antalet fiskebåtar hemmahörande i Yitemölla

utgjorde 28, varav 3 däckade motorbåtar å 3 tons nettodräktighet;

övriga vore öppna segelbåtar av cirka 5 meters längd.

För att få hamnen iståndsatt vore en nödvändighet, att de båda vågbrytarna

reparerades samt att hamnen uppmuddrades till 2,5 meters djup under

medelvattenytan. Då vederbörande hamnintressenter utfäst sig att bidraga

med 10 procent av kostnaden, beräknades det erforderliga statsbidraget till

97,200 kronor.

Förutom nu avhandlade hamnföretag vore emellertid ett mycket stort

antal planerade, för vilka kostnaderna beräknats till i runt tal 5,000,000

kronor. Lämpligen torde härvid böra erinras om länsstyrelsens i Göteborgs

och Bohus län i 1926 års statsverksproposition omförmälda skrivelse

den 17 augusti 1925, vari framhölles, hurusom behovet av utvidgning och

förbättring av länets mindre fiskehamnar vore trängande och kostnaderna

därför beräknade till icke mindre än i runt tal 2,500,000 kronor. Under

året torde jämväl inkomma en del nya ansökningar rörande såväl dessa

Bohushammar som vissa andra, vilka borde tillgodoses med statsbidrag.

Styrelsen hemställer därför, att för ändamålet måtte för budgetåret 1928—

1929 anvisas 300,000 kronor.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»Då behov föreligger av förbättring av hamnen vid Yitemölla, vill jag

tillstyrka, att detta arbete kommer till utförande i enlighet med styrelsens

förslag samt att härför utgår statsbidrag i den ordning, som gäller för statsunderstödda

fiskehamnar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Handclshamnar

och

farleder.

[28.]

Utskottets

yttrande.

Vad beträffar behovet i övrigt av anslag till statsunderstödda fiskehamnar,

så enär för framtiden statens bidrag till nya fiskehamnar och förbättringar

av äldre fiskehamnar i regel torde komma att utgå från ifrågavarande

anslag, synes anslag för ändamålet böra anvisas jämväl för nästkommande

budgetår. Med hänsyn till rådande förhållanden anser jag mig

emellertid icke kunna tillstyrka beviljande av större belopp än som anvisats

för innevarande budgetår eller 190,000 kronor.»

I statsverkspropositionen förutsättes, att, därest riksdagen icke har något

att häremot erinra, Kungl. Maj:t i samband med den förut omförmälda revisionen

av hithörande statsbidragsbestämmelser skulle vidtaga viss ändring i

gällande bestämmelser rörande bidrag från nu förevarande anslag i syfte att

vinna ökad trygghet för vederbörande hamnföretags underhåll och användning

för avsett ändamål.

Med hänsyn till föreliggande stora behov av anslag för ifrågavarande

ändamål vill utskottet, i anslutning till de i ämnet motionsvis framställda

yrkandena, tillstyrka, att förevarande anslag för nästkommande budgetår

bestämmes till 250,000 kronor, en höjning på 60,000 kronor i förhållande

till innevarande budgetår och Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.

Yad departementschefen anfört rörande behovet av viss ändring i villkoren

för statsbidrag till statsunderstödda fiskehamnar och mindre hamnbyggnader,

föranleder intet särskilt uttalande från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och de i ämnet av herrar Ro os och Olsson i Broberg m. fl.

väckta motionerna I: 29 och II: 89, må för statsunderstödda fiskehamnar

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 250,000 kronor.

27:o) Kungl. Maj:t har (punkt 28) föreslagit riksdagen att till handelshamnar

och farleder för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 250,000 kronor.

Med utgångspunkt från att det för 1927—1928 utgående anslag till understödjande

av brobyggnader och företrädesvis mindre hamnbyggnader m. m.

bibehölles oförändrat vid 1,000,000 kronor har nu den för handelshamnar

och farleder avsedda delen därav, eller en fjärdedel av anslaget, föreslagits

skola upptagas såsom ett särskilt anslag å 250,000 kronor. Återstoden skulle,

på sätt utskottet under punkt 8:o) här ovan föreslagit, ingå i anslaget till

byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar och broar.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till handelshamnar och farleder för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 250,000

kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

29

28:o) I enlighet med Kungl. Maj:te förslag (punkt 29) hemställer utskottet, Underhåll

civ fiske
att

riksdagen må till underhåll av fiskehamnar för budgetåret hamnat.

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor. [29.]

V ägtraflkväsendet.

29:o) Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen att — med ute- Bidrag

slutande ur riksstaten av det ordinarie reservationsanslaget till vägar och ^munikakommunikationer

— i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptaga ett Höns ändamål.

ordinarie reservationsanslag till bidrag till vissa kommunikationsändamål [30.]

med 20,000 kronor.

De utgifter, som avföras från det i riksstaten för innevarande budgetår

under titeln »Vägar och kommunikationer» uppförda anslaget, utgöras —

framhåller departementschefen — bland annat, av bidrag till ångbåts- och

motorbåtstrafik å olika insjöar i Norrland, av medel till avlönande av åborna

å fjällstugorna vid vissa kommunikationsleder, av Sveriges bidrag till den

ständiga internationella föreningen för frågor rörande vägväsendet, samt av

bidrag till den internationella luftfartskommissionen. I enlighet med vad

riksräkenskapsverket hemställt har anslagets titel ansetts böra ändras till:

Bidrag till vissa kommunikationsändamål.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet, utskottets

. . n yttrande.

att riksdagen må — med uteslutande ur riksstaten av det

ordinarie reservationsanslaget till vägar och kommunikationer —

i riksstaten för budgetåret 1928—1929 upptaga ett ordinarie

reservationsanslag till bidrag till vissa kommunikationsändamål

å 20,000 kronor.

30:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) hemställer utskottet: Bidrag

. till skjuts
att

riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till entreprebidrag

till skjutsentreprenader, nu 230,000 k-ronor, med 60,000 naxtcr.

krönor till 170,000 kronor. [31*]

31:o) Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till bestridande utgifter för

av utgifter för registrering av automobiler m. m. för budgetåret 1928—1929 registrering

anvisa ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor. bner_

[32.]

Chefen för generalstaben har i skrivelse den 30 december 1927 anfört bland

annat:

En till generalstaben inkommenderad officer hade hittills förestått centralregistret

och såsom ersättning härför uppburit ett årligt arvode av 720

kronor. Nämnde officer hade emellertid från och med den 1 januari 1928

överförts till frivillig övergångsstat, men hade chefen för generalstaben, med

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

hänsyn till önskvärdheten av att behålla samma person under längre tid

såsom föreståndare för centralregistret, hemställt om hans kvarbeordrande

vid generalstaben. För tiden intill den 1 juli 1928 syntes erforderlig ersättning

till officeren kunna utgå från till chefens för generalstaben förfogande

stående medel. Med hänsyn till det ökade arbetet inom centralregistret

syntes erforderligt, att föreståndaren för detsamma ägnade huvudsakliga delen

av sin tjänstgöring åt registret och endast undantagsvis toges i anspråk för

annat därmed sammanhängande arbete inom generalstaben. För statsverket

torde det bliva förmånligare att för ifrågavarande befattning använda en till

övergångsstat överförd officer än en aktiv officer. Arvodet för befattningen

i fråga syntes böra beräknas till 3,180 kronor för år; och hemställde chefen

för generalstaben om härav föranledd förhöjning i det av honom i skrivelsen

den 15 november 1927 äskade beloppet av 9,000 kronor.

För egen del har departementschefen anfört följande:

»Enligt vad jag inhämtat omhänderhaves skötseln av centralregistret, förutom

av nämnde officer i egenskap av föreståndare, av tre kvinnliga biträden.

Ersättningen till dessa biträden utgår i form av ett bestämt årsarvode, nämligen

med 2,700 kronor till ett första biträde och 1,800 kronor till vartdera

av två andra biträden. De nu föreliggande framställningarna avse att bereda

dels officeren ett från 720 kronor till 3,180 kronor förhöjt årsarvode, motsvarande

arvodet till aktuarie i generalstaben, vilket motiveras därav att

han numera överförts till övergångsstat, dels ock vart och ett av de kvinnliga

biträdena avlöningstillägg med 300 kronor. Häremot synes intet vara

att erinra, varvid förutsättes, att dyrtidstillägg å ifrågavarande arvoden icke

skall utgå. Med hänsyn härtill och till storleken av de utgifter, som i övrigt

kunna väntas komma att belasta anslaget, vilket ju på senare tid väsentligt

överskridits, synes en höjning av anslaget till 20,000 kronor vara erforderlig.»

utskottets Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till

yttrande, särskild erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till bestridande av utgifter för registrering

av automobiler m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

förslagsanslag av 20,000 kronor.

Luftfartsväsendet.

Understöd av 32:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 33 och 34) om anslag

luftfart m*1^. för underst°d av regelbunden luftfart m. m. och väderlekstjänst för luftsamt

väder- farten m. m. kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlålekSluftfar/°r

*-allt^e: yi''ket utskottet velat härigenom för riksdagen

[33 o. 34.] anmäla.

Byggnadsväsendet.

Byggnads■ 33:o) Kungl. Maj:t har (punkt 35) föreslagit riksdagen att för byggnads
verksamhet.

styrelsens verksamhet för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av

-j 88,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 96 i åberopade statsrådsprotokollet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 31

I det ordinarie förslagsanslaget å 256,300 kronor till byggnadsstyrelsen

ingår en post å 67,000 kronor till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

in. in. Utöver det ordinarie anslaget har riksdagen till upprätthållande

av byggnadsstyrelsens verksamhet sedan flera år tillbaka anvisat ett extra

anslag, senast för budgetåret 1927—1928 till belopp av 84,500 kronor. Sistnämnda

anslag är avsett till avlöningar, i den mån den ordinarie anslagsposten

icke förslår, till icke-ordinarie befattningshavare och tillfälliga arbetsbiträden

å styrelsens samtliga byråer utom byggnadsbyrån, beträffande vars

icke-ordinarie befattningshavare kostnaderna för avlöningar jämlikt medgivande

av riksdagen påföras anslagen för de av byggnadsstyrelsen omhänderliavda

byggnadsföretag enligt grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t.

För nästkommande budgetår beräknar byggnadsstyrelsen samtliga kostnader

för avlöningar m. m. till icke-ordinarie personal till ett belopp av 155,500

kronor, då den för ändamålet i det ordinarie anslaget till byggnadsstyrelsen

upptagna posten uppgår till 67,000 kronor, skulle således för nästkommande

budgetår erfordras ett extra förstärkningsanslag av 88,500 kronor. Ökningen

är beroende på, bland annat, tillkommande ålderstillägg.

Med tillstyrkande av Kungl Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för byggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 88,500 kronor.

34:o) Under punkt 36 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till avlöning

av länsarkitekter för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag

av 52,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till åberopade statsrådsprotokollet

sid. 97—99.

Till avlönande av länsarkitekter har riksdagen för budgetåret 1927—1928

anvisat 47,000 kronor. I enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter

rörande dispositionen av nämnda anslag skall antalet länsarkitekter vara åtta.

De särskilda länsarkitektsdistrikten omfatta, ett distrikt Stockholms län, ett

distrikt Kronobergs, Kalmar och Blekinge län, ett distrikt Malmöhus och

Kristianstads län, ett distrikt Göteborgs och Bohus samt Hallands län, ett

distrikt Älvsborgs och Skaraborgs län, ett distrikt Kopparbergs, Västmanlands

och Gävleborgs län, ett distrikt AOisterbottens och Västernorrlands

län samt ett distrikt Norrbottens län. Det fasta av statsmedel utgående

arvodet till länsarkitekterna utgöra i Stockholms läns distrikt 8,000 kronor

och i vart och ett av de övriga sju distrikten 5,000 kronor, med skyldighet

dels för samtliga länsarkitekter, utom länsarkitekten i Stockholms län, att

jämväl utanför vederbörande distrikt på uppdrag av byggnadsstyrelsen fullgöra

till länsarkitektsysslan hörande åligganden, dels ock för länsarkitekten

i Stockholms län att vid behov biträda inom byggnadsstyrelsen med handläggning

av ärenden, avseende länsarkitekternas tjänsteåligganden. Till ett

Utskottets

yttrande.

Läns
arkitekter
[36.

]

s. 32 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Byggnader

och reparationer.

[37.]

32 Statsutskottets utlåtande Nr 6.

sakkunnigt biträde åt länsarkitekten i Stockholms läns distrikt är beräknat

ett belopp av högst 4,000 kronor.

I skrivelse den 9 september 1927 har byggnadsstyrelsen hemställt, att till

avlöning åt länsarkitekter måtte för budgetåret 1928—1929 anvisas ett till

57,000 kronor förhöjt belopp. Ökningen, 10,000 kronor, är avsedd till inrättande

av två nya länsarkitektbefattningar.

I fråga om denna framställning anför departementschefen:

»Beträffande byggnadsstyrelsens förslag till ökning av länsarkitekternas

antal må hänvisas till vad som i 1925 års statsverksproposition anfördes

såsom skäl för en utvidgning av länsarkitektsinstitutionen. Då emellertid

behovet av ytterligare sådana befattningar med ökad styrka gör sig gällande,

särskilt såvitt angår övervakandet av stadsplaneregleringen och byggnadsverksamheten

i de allt talrikare uppväxande smärre samhällena i olika delar

av landet, anser jag mig böra förorda, att från och med nästkommande

budgetår ytterligare eu länsarkitektbefattning inrättas. Beträffande frågan,

i vilka län den nya befattningen skall placeras, torde det böra ankomma

på Kungl. Maj:t att, sedan riksdagens beslut i anslagsfrågan föreligger, därom

fatta beslut. Jag vill härvid endast framhålla, att vid bedömande av denna

fråga särskilt avseende synes böra fästas vid föreliggande svårigheter att

kunna påräkna annan sakkunskap på ifrågavarande områden. Då arvodet

till den nye länsarkitekten synes böra bestämmas till samma belopp, som

utgår till flertalet av de nuvarande länsarkitekterna, eller 5,000 kronor, erfordras

av denna anledning en ökning av ifrågavarande anslag med 5,000

kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle alltså anslaget från och med

nästkommande budgetår utgå med ett till 52,000 kronor förhöjt belopp.»

Om än viss tvekan måste göra sig gällande inför den ytterligare utvidgning

av länsarkitektsinstitutionen, vartill förslag nu framlagts, anser sig dock utskottet,

med tagen hänsyn till den alltjämt fortgående livliga byggnadsverksamheten

inom landet och vikten av att särskilt i hastigt växande småsamhällen

denna verksamhet regleras på ett för den framtida utvecklingen ändamålsenligt

sätt, böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet

hemställer därför,

att riksdagen må till avlöning av länsarkitekter för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 52,000 kronor.

35:o) Kungl. Maj:t har (punkt 37) föreslagit riksdagen att i riksstaten för

budgetåret 1928—1929 uppföra det ordinarie reservationsanslaget till byggnader

och reparationer med oförändrat belopp, 500,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 99—102

i åberopade statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer, som

för budgetåret 1925—1926 var uppfört med 450,000 kronor, höjdes med hänsyn

till ökningen av kronans under byggnadsstyrelsens vård ställda fastig
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

iio

hetsbestånd för budgetåret 1920—1927 till 500,000 kronor, med vilket belopp

anslaget jämväl är upptaget för innevarande budgetår. Därjämte hava till

förstärkning av nämnda anslag under flera år anvisats extra anslag, för budgetåren

1926—1927 och 1927—1928 till belopp av 600,000 respektive 800,000

kronor.

Jämlikt medgivande av statsmakterna hava av vart och ett av de för ifrågavarande

ändamål under sistnämnda budgetår sålunda tillgängliga beloppen,

1,100,000 respektive 1,300,000 kronor, ett belopp av 50,000 kronor tagits i

anspråk för sådana restaureringsarbeten å Kalmar och Läckö slott, vilka ansetts

oundgängligen nödvändiga till förhindrande av ytterligare förstörelse av

nämnda slott. Det förutsattes vid denna frågas behandling år 1926, att

nämnda restaureringsarbeten skulle fördelas på flera år samt att kostnaderna

för arbetena skulle påföras förevarande anslag, därvid, efter utredning av

byggnadsstyrelsen, för varje år visst maximibelopp skulle fastställas.

Beträffande medelsbehovet för nästkommande budgetår har byggnadsstyrelsen

anfört, att, vad angår det ordinarie anslaget till byggnader och reparationer,

någon ökning icke erfordrades, under förutsättning att ett tillräckligt

förstärkningsanslag anvisades. Yad sistnämnda anslag beträffar, beräknar

styrelsen, att, då byggnadskostnaderna torde kunna väntas bliva i stort

sett oförändrade under budgetåret 1928—1929, ett extra anslag av 650,000

kronor vore erforderligt för det ordinarie reservationsanslagets förstärkning.

Härutöver erfordrades emellertid ett belopp av 50,000 kronor för oundgängligen

nödvändiga restaureringsarbeten å Kalmar och Läckö slott. Därjämte

borde förstärkningsanslaget ytterligare ökas med ett belopp av 197,000

kronor för vissa fasadreparationer å kronans byggnader i Stockholm. I fråga

om sistnämnda belopp har styrelsen anfört:

I sina skrivelser den 15 september 1925 och den 24 augusti 1926 angående

anslag till byggnader och reparationer hade styrelsen framhållit det

oeftergivliga behovet av reparationer av fasaderna å ett flerstal egendomar i

Stockholm och därvid närmare angivit de fastigheter, som i detta avseende

behövde iståndsättas. För innevarande budgetår beräknade styrelsen, att

dylika fasadreparationer skulle verkställas å följande fastigheter, nämligen

huset Birgerjarlstorg nr 11 (mot Mälaren), generalstabens förra hus å Riddarholmen

eller det s. k. Bosenhaneska huset (norra och västra fasaderna), tekniska

högskolans gamla kemibyggnad, tekniska skolan (mot gården), karolinska

institutets byggnader och kungl. biblioteket. För dessa arbeten beräknades

en sammanlagd kostnad av 195,000 kronor. Vid generalplanens

utarbetande för år 1927 hade emellertid den ändringen vidtagits, att fasadreparationer

upptagits beträffande karolinska institutets mellanbyggnad samt

biblioteks- och bostadsbyggnad, under det reparation av anatomibyggnadens

fasader uppskjutits. I stället avsåge styrelsen att utföra fasadreparationer

å bergsskolans förra hus vid Drottninggatan samt å egendomen Sergelgatan

nr 1, vilka arbeten visat sig icke lämpligen kunna anstå till nästa butgetår.

Under budgetåret 1928—1929 skulle fasadreparationerna fortsätta, och avsåge

styrelsen, att följande fastigheter därvid skulle komma ifråga, nämligen:

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 6 höft. (Nr 6.) 530 28 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Förstärkning

av anslaget

till byggnader

och reparationer.

[38.]

gamla kungshuset, kammarrättens hus, gymnastiska centralinstitutet (fasader

mot främre gården), lantmäteristyrelsens hus och karolinska institutets anatomibyggnad.

Hela det för budgetåret 1928—1929 erforderliga extra anslaget till byggnader

och reparationer skulle alltså bliva 650,000 + 50,000 + 197,000 kronor

eller 897,000 kronor.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av de sålunda gjorda äskandena har

departementschefen yttrat följande:

»Mot styrelsens plan för restaureringsarbeten å Kalmar och Läckö slott

under nästkommande budgetår har jag intet att erinra och tillstyrker därför,

att för ändamålet ett belopp av 50,000 kronor avses för nämnda budgetår.

Styrelsens anslagsäskande för byggnader och reparationer för budgetåret

1928—1929, tillhopa 1,397,000 kronor, innebär en ökning från det för innevarande

budgetår tillgängliga beloppet, 1,300,000 kronor, med 97,000 kronor.

Med hänsyn till angelägenheten av de av styrelsen föreslagna fasadreparationerna

å kronans hus i Stockholm finner jag mig böra tillstyrka, att

för byggnader och reparationer för nästkommande budgetår anvisas anslag

till högre belopp än nu är bestämt eller — inberäknat ovan av mig

förordade belopp för restaurering av Kalmar och Läckö slott — 1,350,000

kronor.

Av berörda belopp, 1,350,000 kronor, torde 500,000 kronor böra beräknas

såsom ordinarie anslag och återstoden eller 850,000 kronor anvisas såsom

förstärkningsanslag. Beträffande sistnämnda belopp gör jag framställning

under nästföljande punkt.»

Utskottet vill erinra, hurusom 1927 års riksdag i anledning av då föreliggande

förslag om höjning av det extra förstärkningsanslaget till byggnader

och reparationer anförde, att flera staten tillhöriga byggnader vore i sådant

tillstånd, att man icke längre syntes böra dröja med att igångsätta såsom

nödvändiga ansedda reparationsarbeten. Den ytterligare ökning av förstärkningsanslaget,

som nu begäres, är avsedd att möjliggöra ett fortsättande i

erforderlig omfattning av dessa arbeten, vilka huvudsakligen hänföra sig till

vissa statens byggnader i Stockholm. Enligt utskottets mening torde skäl

föreligga att bevilja det nu begärda anslaget. Under förevarande punkt

hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra

det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer

med oförändrat belopp, 500,000 kronor.

36:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts (punkt 38) framställda förslag och

under hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående punkt, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till förstärkning av reservationsanslaget till

byggnader och reparationer för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra anslag av 850,000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

35

37:o) Kungl. Maj:t liar (punkt 39) föreslagit riksdagen att för yttre restaurering

av Stockholms slott för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 175,000 kronor.

Med bifall till av Kungl. Maj:t gjorda framställningar i ämnet bär riksdagen

för yttre restaurering av Stockholms slott för tiden från och med

år 1922 till och med budgetåret 1927—1928 anvisat tillhopa 1,124,000 kronor,

därav för sistnämnda budgetår 175,000 kronor.

Av anslagen för budgetåren 1925—1928 må, jämlikt medgivande av statsmakterna,

respektive högst 5,000, 3,000 och 3,000 kronor tagas i anspråk

för fortsatt bedrivande av kulturhistoriska undersökningar i samband med

restaureringsarbetena.

Vid behandlingen år 1924 av frågan om anslag för ovanberörda restaureringsarbeten

förutsattes, att den då återstående delen, 875,000 kronor, av

det till 1,299,000 kronor beräknade totalkostnadsbeloppet för sagda arbeten

skulle fördelas med 175,000 kronor å vart och ett av budgetåren 1924—1929.

I enlighet härmed äskar byggnadsstyrelsen i skrivelse den 6 september

1927 för ifrågavarande arbeten för budgetåret 1928—1929 återstående belopp

eller 175,000 kronor. Då arbetenas fortsättande medförde behov av ytterligare

kulturhistoriska undersökningar, hemställer styrelsen om medgivande

att av det sålunda äskade anslaget få i mån av behov för dessa undersökningars

fortsättande disponera ett belopp av förslagsvis högst 3,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot att av det äskade fortsättningsanslaget,

175,000 kronor, för yttre restaurering av Stockholms slott

ett belopp av 3,000 kronor tages i anspråk för fortsatt bedrivande av kultur,

historiska undersökningar i samband med restaureringsarbetena, hemställer,

att riksdagen må för yttre restaurering av Stockholms slott

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 175,000 kronor.

38:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) angående anslag för

utredningar rörande nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat

härigenom för riksdagen

anmäla. ^

39:o) Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att för iståndsättande

av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 148,000 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till 103—106 i

åberopade stadsrådsprotokollet.

I enlighet med vad byggnadsstyrelsen i skrivelse den 27 november

1925 ifrågasatt framlade Kungl. Maj:t i proposition, nr 71, för 1926 års

riksdag förslag till iståndsättande m. m. av fastigheten nr 1 i kvarteret

Yttre restaurering

av

Stockholms

slott.

[39.]

Utskottets

yttrande.

Utredningar

rörande nybyggnad

för

Kungl. Maj.ts

kansli.

[40.]

Iståndsättande

av

fastigheten nr

1 i kvarteret

Lejonet i

Stockholm.

[41.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Lejonet i Stockholm, det s. k. Arvfurstens palats, vari utrikesdepartementet,

regeringsrätten och lagrådet äro inrymda. Förslaget avsåg en genomgripande

restaurering av byggnaden in- och utvändigt, däribland förstärkning

av grunden under densamma, samt modernisering av uppvärmnings-, belysnings-

och sanitära anordningar ävensom uppförande av eu tillbyggnad

å fastighetens gård. Genom de föreslagna arbetena skulle byggnaden för

sättas i ett skick, som bättre motsvarade dess framträdande läge och användning,

varjämte utrikesdepartementets lokalfråga skulle vinna en tillfredsställande

lösning. Enligt förslaget komme regeringsrätten och lagrådet i

händelse av fortsatt förläggning till ifrågavarande fastighet att i stort sett

bibehållas vid sina dåvarande lokaler. Kostnaderna för förslagets genomförande

beräknades till sammanlagt 975,000 kronor, varav 230,000 kronor för

förstärkning av grunden. För påbörjande av de föreslagna arbetena föreslog

Kungl. Maj:t riksdagen skola användas de besparingar om tillhopa 112,103

kronor 78 öre, som uppkommit å det av riksdagen för vissa inrednings- och

reparationsarbeten i för statsdepartement m. fl. statsinstitutioner avsedda

lokaler å tilläggsstat för år 1920 anvisade reservationsanslaget å 697,270

kronor.

I anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag medgav riksdagen, att

för påbörjande av arbetena med iståndsättande av ovannämnda fastighet

samt utvidgning och förbättring av utrikesdepartementets lokaler därstädes

finge användas ovanberörda besparingar om 112,103 kronor 78 öre.

Sedermera bemyndigade Kungl. Maj.t byggnadsstyrelsen att av sagda besparingar

taga i anspråk högst 30,000 kronor att användas till utförande av

beräkningar och ritningar till konstruktioner för förstärkning av grunden

under fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet, till upprättande av uppmätningsritningar

över ifrågavarande byggnad och till detaljutredningar för ombyggnadsarbetena

ävensom till påbörjande av sådana renoveringsarbeten, som

icke föregrepe en slutlig prövning av det av styrelsen med ovanberörda

skrivelse den 27 november 1925 framlagda förslaget till iståndsättande av

fastigheten samt utvidgning och förbättring av utrikesdepartementets lokaler

därstädes. Därjämte anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen att utarbeta

och till Kungl. Maj:t inkomma med fullständig plan för utförande av samtliga

i nyssnämnda förslag angivna arbeten.

Byggnadsstyrelsen har nu hemställt, att för slutförande av grundförstärkningsarbetena

måtte för budgetåret 1928—1929 anvisas 148,000 kronor,

och därvid anfört bland annat följande:

I sin ovannämnda skrivelse den 27 november 1925 utgick styrelsen från

att tiden för grundförstärkningsarbetenas utförande skulle göras beroende

av när den nya s. k. riksbron till Helgeandsholmen kunde komma till utförande.

Enligt då föreliggande uppgifter beräknades arbetena med nämnda

bro kunna igångsättas i början av år 1927. Enligt senare under hösten 1926

inhämtade upplysningar skulle desamma emellertid icke kunna påbörjas

förrän under år 1928, sedan brofrågan varit underställd sistnämnda års

riksdag, varför byggnadsstyrelsen saknade anledning att göra någon framställning

om avlåtande av proposition till 1927 års riksdag i fråga om an
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6‘.

37

visande av ytterligare medel för grundförstärkningsarbetena. Emellertid

syntes brofrågan numera hava kommit i det läge, att brobyggnadsarbetena

med bestämdhet kunde förväntas bliva ytterligare uppskjutna, och vore det

enligt av styrelsen inhämtade upplysningar i varje fall uteslutet, att frågan

komme att underställas 1928 års riksdag.

Enligt styrelsens mening kunde det emellertid icke anses vara tillrådligt

att längre låta anstå med verkställandet av grundförstärkningsarbetena å

ifrågavarande fastighet, och funne styrelsen det därför vara nödvändigt att,

även om vissa praktiska olägenheter därigenom skulle komma att uppstå,

utföra dessa arbeten oberoende av arbetena med den nya riksbron. I byggnadens

grund hade nämligen konstaterats betänkliga sättningar, vilka i sin

ordning förorsakat betydande skador och deformationer ovanför grunden

särskilt i de södra delarna av byggnaden. I vilken utsträckning detta vore

fallet framginge, bland annat, ciärav, att det vid verkställda avvägningar av

golvhöjderna visat sig, att det sydvästra partiet av byggnaden sjunkit omkring

25 centimeter i förhållande till mittpartiet mot Gustaf Adolfs torg.

Särskilt i avseende å byggnadens yttre vore de skador, som förorsakats

genom sättningarna i grunden, påfallande. Över huvud taget företedde byggnaden,

icke minst dess yttre, betänkliga brister, som krävde snara och

genomgripande åtgärder. Stora partier av fasadputsen vore bortfallna och

de skadade partierna vore endast nödtorftigt överdragna med kalkfärg. En

verklig reparation av fasaderna hade styrelsen ansett böra utföras först i

samband med företagandet av det planerade fullständiga iståndsättandet av

fastigheten. Emellertid måste givetvis grundförstärkningsarbetena föregå

alla andra såväl ut- som invändiga arbeten, då mindre sättningar och rörelser

i byggnaden icke torde kunna undvikas i samband med utförandet av grundförstärkningsarbetena.

Enligt ett nu genom styrelsens försorg utarbetat förslag till erforderlig

grundförstärkning skulle totalkostnaden belöpa sig till 230,000 kronor eller

till samma belopp, som av styrelsen år 1925 angivits. Det av förut omförmälda

besparingar å 112,103 kronor 78 öre till styrelsens förfogande för

visst utredningsarbete m. m. ställda beloppet av högst 30,000 kronor beräknas

i sin helhet åtgå för därmed avsett ändamål. Utöver återstoden av besparingarna,

82,103 kronor 78 öre, skulle alltså ytterligare ett belopp av

147,896 kronor 22 öre eller i avrundat tal 148,000 kronor erfordras för grundförstärkningsarbetenas

utförande. Grundförstärkningsarbetena äro avsedda

att slutföras under nästkommande budgetår.

Den fullständiga planen för iståndsättande i sin helhet av här ifrågavarande

fastighet har på grund av vissa numera inträdda förhållanden ännu

icke kunnat upprättas.

Under erinran att det nu äskade beloppet är avsett för slutförande av de

grundförstärkningsarbeten i fastigheten nr 1, kvarteret Lejonet i Stockholm

(Arvfurstens palats), till vilkas utförande 1926 års riksdag lämnat medgivande,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för iståndsättande av fastigheten nr 1 i

kvarteret Lejonet i Stockholm för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra reservationsanslag av 148,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

othtrm9S'' 40:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 42) föreslagit riksdagen att för ändrings
tionsafbeten

oc^ reparationsarbeten m. m. i gamla kungshuset i Stockholm för budgetåret

m.m. i gamla 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.

Stockholm1 Beträffande utredningen hänvisas till sid. 106—111 i åberopade statsrådsI-in

1 protokollet.

I nästlidet års statsverksproposition framlade Kungl. Maj:t ett av byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 19 november 1925 avgivet förslag, att statskontoret

skulle förläggas till det av generalstaben tidigare disponerade s. k. Rosenhaneska

huset med adressnummer 10 vid Birgerjarlstorg å Riddarholmen

samt att statskontorets lokaler i det s. k. gamla kungshuset med adressnummer

16 vid Birgerjarlstorg skulle användas till beredande av ökade utrymmen

för de till denna byggnad jämväl förlagda Svea hovrätt och kammarkollegium.

Genomförandet av detta förslag förutsatte åtskilliga ändrings- och

inredningsarbeten i nämnda byggnader, varjämte i samband därmed skulle

företagas en modernisering särskilt av uppvärmningsanordningarna i byggnaderna.

Samtliga dessa arbeten beräknades kosta, för Rosenhaneska huset

159,000 kronor och för gamla kungshuset 320,000 kronor. Hos riksdagen

äskade Kungl. Maj:t för budgetåret 1927—1928 hela det för arbetena i

Rosenhaneska huset beräknade beloppet, 159,000 kronor, samt ett belopp

av 20,000 kronor för påbörjande av arbetena i gamla kungshuset.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag blev av riksdagen bifallet.

Byggnadsstyrelsen har nu låtit verkställa utredning rörande erforderliga

arbeten i gamla kungshuset och framlagt detaljerat förslag i berörda hänseende.

Enligt detta förslag är arbetet med husets inre omändring och

iståndsättande för de ämbetsverk, Svea Hovrätt och kammarkollegium, som

för framtiden skola disponera detsamma, avsett att försiggå i följande

etapper:

Period I. 15 juni—15 sept. 1928: norra flygeln fram till trappan;

» II. 15 sept.—15 dec. 1928: mittbyggnadens norra del fram till skiljeväggen,

som i bottenvåningen står mellan

55 och 56 och mellan 51 och 52;

» III. 15 dec. 1928—15marsl929: mittbyggnadens mittparti fram till skiljeväggen,

som i bottenvåningen står mellan

44 och 45;

» IY. 15 mars—15 juni 1929: återstoden av mittbyggnaden.

Kostnaderna för det framlagda förslagets genomförande framgå av följande:

Egentliga byggnadsarbeten, inklusive målning......................................

Värmeledning.........................................................................................

Sanitära anordningar..............................................................................

Byggnadsarbeten i samband med anordnande av värmeledning och

sanitära anläggningar........................................................................

Hiss............................................................................................................

Byggnadsarbeten för hissen.....................................................................

Rengöring och transporter.....................................................................

Oförutsedda utgifter ..............................................................................

Ritningar, arbetsledning och entreprenadhandlingar samt kontroll...

Kronor

154,675

50.700

13.700

27,500

7.500

4.500

3,900

35,525

22,000

Summa kronor 320,000

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 39

Då 20,000 kronor redan för ändamålet anvisats, skulle alltså ytterligare

erfordras 300,000 kronor.

Departementschefen anför:

»Det torde vara uppenbart, att, därest den med statskontorets avflyttning

från gamla kungshuset åsyftade lokalförbättringen för Svea hovrätt och

kammarkollegium verkligen skall bliva till avsett gagn, åtskilliga ändringsarbeten

måste utföras. Särskilt är det beträffande hovrättens lokaler erforderligt

att vidtaga ändringar i rumsindelningen, bland annat för att bereda

sessionsrum för hovrättens samtliga divisioner. I samband härmed torde

det jämväl vara nödvändigt att ersätta den nuvarande uppvärmningen genom

kakelugnar med värmeledning. Härigenom kan byggnaden efter omdispositionen

utnyttjas på ett mera rationellt och ekonomiskt sätt. De av byggnadsstyrelsen

föreslagna ändringarna i avseende å införande av korridorsystem

och omläggning av rumsindelningen kunna nämligen icke utan samtidigt

anordnande av värmeledning genomföras annat än i begränsad omfattning,

och de uppdelningar av rum, som i sådant fall skulle kunna utföras, komme

att draga större kostnader, enär dels kakelugnarna pa en del ställen måste

flyttas och dels nya kakelugnar med tillhörande rökkanaler anordnas. Med

värmeledning kan därjämte vinnas uppvärmning av trappor och dylikt ävensom

av källarutrymmena, vilka sistnämnda härigenom i större utsträckning

kunna göras användbara som arkivlokaler. Genom införande av värmeledning

minskas i hög grad den brandrisk, som det nuvarande uppvärmningssystemet

utgör för de dyrbara, i stor utsträckning oersättliga handlingar, som såväl

hovrätten som framför allt kammarkollegium måste hava förvarade inom

byggnaden. Framhållas må ock, att årskostnaderna för byggnadens uppvärmning

efter införande av värmeledning beräknas kunna nedbringas med

omkring 6,000 kronor. Förbises må icke heller, att den ifrågasatta moderniseringen

av uppvärmnings-, belysnings- och de sanitära anordningarna på

grund av därmed förenade håltagnings- och andra byggnadsarbeten drager

mindre kostnad, om den genomföres samtidigt med de övriga ändringsarbetena,

vartill kommer, att ämbetsverken icke behöva bliva störda i sitt arbete mer

än en gång. ..

På grund av vad sålunda anförts och då det måste anses av omständigheterna

påkallat, att en modernisering inom denna gamla byggnad nu företages,

finner jag mig böra tillstyrka, att de i sådant hänseende föreslagna

arbetena komma till utförande samtidigt med de av den förändrade lokaldispositionen

betingade ändringsarbetena. På sätt riksantikvarien ifrågasatt

torde i samband med ändringsarbetena uppmätningar av byggnadens källarvåningar

jämväl böra verkställas.

För att kunna välja den lämpligaste tiden för de sålunda förordade arbetenas

bedrivande torde hela det återstående erforderliga anslagsbeloppet, 300,000

kronor, böra anvisas för nästkommande budgetår.»

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för ändrings- och reparationsarbeten m. m.

i gamla kungshuset i Stockholm för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Vissa ändrings-

och

och komplettering

sar beten

i ämbetsbyggnaden

i

kvarteret

Uppfinnaren

i Stockholm.

[43.]

41:o). Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att för vissa ändrings-

och kompletteringsarbeten i ämbetsbyggnaden i kvarteret Uppfinnaren

i Stockholm för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 29,570 kronor.

Beträffande utredningen får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet

sid. 111—115.

För uppförande av ämbetsbyggnader i kvarteret Kandidaten, numera benämnt

kvarteret Uppfinnaren, och å tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren i

Stockholm har riksdagen å tilläggsstat för år 1920 ävensom å riksstaten för

år 1921 för tiden 1 januari—30 juni 1923 samt för budgetåren 1923—1926

anvisat tillhopa 7,910,000 kronor, varav för ämbetsbyggnaden i kvarteret Uppfinnaren

beräknats ett belopp av 3,950,000 kronor. Med bifall till Kungl.

Maj:ts proposition, nr 119, har därefter riksdagen år 1926 medgivit, att av

sistnämnda medel ett belopp av 200,000 kronor finge användas för täckande

av motsedd brist i de för ämbetsbyggnaden i kvarteret Murmästaren anvisade

medel. För ämbetsbyggnaden i kvarteret Uppfinnaren hava sålunda varit

tillgängliga 3,750,000 kronor.

Genom beslut den 6 mars 1925 har Kungl. Maj:t förklarat, att i beslutet

angiven plan för disposition av lokaler i ämbetsbyggnaden i kvarteret Uppfinnaren

skulle tills vidare ligga till grund för byggnadsarbetenas utförande.

Enligt nämnda plan skulle i byggnaden lokaler beredas för följande myndigheter,

nämligen: generalstaben, rikets allmänna kartverks topografiska avdelning,

krigsarkivet, infanteriinspektionen, kavalleriinspektionen, tränginspektionen,

militärläroverksinspektionen, remonteringsstyrelsen, artillerioch

ingenjörhögskolan, sjökrigshögskolan, Stockholms stads och läns rullföringsexpeditioner

samt fjärde arméfördelningens chefsexpedition.

Sedermera har Kungl. Maj:t, efter riksdagens hörande, den 16 april 1926

godkänt ny plan rörande användning av utrymmena i byggnaden, enligt

vilken plan, under det lokaldispositionen i övrigt i huvudsak lämnats oförändrad,

de för krigsarkivet enligt den tidigare planen avsedda utrymmena

skulle till viss del disponeras av flygstyrelsen.

Med skrivelse den 18 maj 1927 har arméförvaltningens fortifikationsdepartement

överlämnat framställningar av chefen för fjärde arméfördelningen

om beredande av medel för utförande i omförmälda ämbetsbyggnad av vissa

ändrings- och kompletteringsarbeten, som efter ovanberörda militära mynlieters

inflyttning befunnits erforderliga.

Häröver har byggnadsstyrelsen den 1 september 1927 avgivit utlåtande

och därvid tillstyrkt vissa av berörda arbeten. Beträffande den närmare

redogörelsen för de sålunda av byggnadsstyrelsen förordade arbetena torde

utskottet få hänvisa till sid. 113 i förut omförmälda statsrådsprotokoll. Kostnaden

för utförande av dessa arbeten har beräknats till 41,713:50 kronor. Ett

belopp av 9,000'' kronor har redan av Kungl. Maj:t för ändamålet anvisats

från lantförsvarets anslag till extra utgifter.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stntiutskottets utlåtande Nr 6.

41

Departementschefen har anslutit sig till byggnadsstyrelsens förslag, varvid

han emellertid funnit sig böra förorda, att kostnaden för viss mindre del av

arbetena, nämligen kompletteringsarbetena i krigsarkivet, bekostas av expensmedel.

För sin del har departementschefen alltså tillstyrkt anvisande å

riksstaten av ett extra anslag för ändamålet av 29,570 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för vissa ändrings- och kompletteringsarhcten

i ämbetsbyggnaden i kvarteret Uppfinnaren i Stockholm för budgetåret

1928 — 1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 29,570

kronor.

42:o) Kungl. Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen att för ombyggnad

av vissa hissar i fastigheterna nr 5 och 6 i kvarteret Kosenbad i Stockholm

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,500

kronor.

Förevarande anslag är avsett att användas för anordnande av hissar med

tryckknappssvstem dels i fastigheten nr 5 med adress Drottninggatan 1 och

3, dels ock i fastigheten nr 6 med adress Kosenbad 2 i kvarteret Kosenbad

i Stockholm. Härigenom skulle de för de nu installerade hissarnas manövrering

erforderliga konduktörerna kunna undvaras och jämväl vissa besparingar

i övrigt i driftkostnaderna kunna ernås.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må för ombyggnad av vissa hissar i fastigheterna

nr 5 och 6 i kvarteret Rosenbad i Stockholm för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,500

kronor.

43:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag under punkt 45 angående anslag

för ändringsarbeten i fastigheten nr 6 i kvarteret Kosenbad i Stockholm

har riksdagen redan fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 23); varom utskottet

velat härigenom

erinra.

44:o) Kungl. Maj:t har (punkt 46) föreslagit riksdagen att för beredande

av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret i Kalmar län för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 28,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 120—123 i förberörda statsrådsprotokoll.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 6 september 1927 har lantmäteristyrelsen

framhållit, ätt den av lantmäterikontoret i Kalmar län disponerade

lokalen i länsresidenset i Kalmar vore synnerligen otillfredsställande. Lo
-

Utskottets

yttrande.

Ombyggnad

av vissa

hissar i

fastigheterna

nr o och 6 i

kvarteret

Rosenbad i

Stockholm.

[44.]

Utskottets

yttrande.

Ändringsarbeten

i

fastigheten

nr 6 i

kvarteret

Rosenbad i

Stockholm.

[45.]

Förbättrade

lokaler för

lantmäterikontoret

i

Kalmar län.

[46.]

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

kalen vore sålunda för trång, dispositionen av lokalutrymmena icke ändamålsenlig,

varjämte belysningsförhållandena vore otillfredsställande. För att

lokalen skulle på ett någorlunda tillfredsställande sätt fylla sitt ändamål,

måste densamma enligt lantmäteristyrelsens mening icke blott underkastas

vissa ändringsarbeten utan även avsevärt utvidgas. En utökning skulle, enligt

vad lantmäteristyrelsen inhämtat, möjligen kunna ske därigenom, att två

intilliggande rum, vilka nu disponerades av landshövdingen i länet, tillädes

lantmäterikontoret och andra liknande utrymmen inom fastigheten upplätes

till landshövdingen. Härigenom skulle så stort utrymme vinnas, att lokalerna

efter vidtagandet av i övrigt erforderliga ändringar bleve tillräckliga för en

längre tid framåt. I anslutning till vad sålunda anförts har lantmäteristyrelsen

hemställt, att byggnadsstyrelsen ville låta upprätta förslag till utvidgning

och förändring av lantmäterikontorets i Kalmar län nuvarande

lokaler samt, sedan länsstyrelsen i länet och lantmäteristyrelsen beretts tillfälle

att däröver avgiva yttrande, hos Kungl. Maj:t göra den framställning i

ärendet, vartill utredningen kunde giva anledning.

På grund härav har byggnadsstyrelsen framlagt förslag till ändringsåtgärder,

vilka i huvudsak avse följande:

I lantmäterikontorets nuvarande lokaler, belägna i länsresidensets bottenvåning

till höger om ingångsporten, vidtagas vissa smärre förändringar för

bättre utnyttjande av desamma. Yidare utvidgas lantmäterikontorets lokaler

med de i residensbyggnaden närmast liggande utrymmen, vilka för närvarande

disponeras av landshövdingen. Till ersättning för de utrymmen,

varmed landshövdingens boställsvåning på detta sätt minskas, utrymmes en

för närvarande till höger om huvudingången till landshövdingens våning

belägen gårdskarlslägenhet om 1 rum och kök och inredes till kapprum och

hall m. m. Lägenhet för gårdskarlen anordnas i vindsvåningen i gårdsflygeln

över garaget.

Kostnaderna för förslagets genomförande komma enligt en inom byggnadsstyrelsen

verkställd beräkning att uppgå till sammanlagt 28,000 kronor och

fördela sig på följande sätt:

Kronor

Arbeten i residensbyggnaden.............................................................. 17,700

» » flygelbyggnaden .................................................................... 4,800

Oförutsedda utgifter och arvoden ............................................................ 5,500

Departementschefen anför:

»På grund av det starkt framträdande behovet av större och i övrigt lämpligare

lokaler för lantmäterikontoret i Kalmar län synes icke längre kunna

anstå med åtgärder för berörda behovs tillgodoseende. Då genom det av

byggnadsstyrelsen i sådant hänseende framlagda förslaget för en jämförelsevis

obetydlig kostnad synes vinnas en varaktig förbättring i lantmäterikontorets

lokalförhållanden och då av skäl, nämnda styrelse anfört, någon nybyggnad

för ändamålet icke torde böra ifrågakomma, anser jag mig böra

tillstyrka, att sagda förslag nu kommer till utförande.»

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr G.

43

Med tillstyrkande av Kungl. Maj.ts förevarande förslag hemställer ut- utskottets

skottet, ........ yttrande''

att riksdagen må för beredande av förbättrade lokaler för lant.

mäteri kontor et i Kalmar län för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra reservationsanslag av 28,000 kronor.

45:o) Kungl. Maj:t har (punkt 47) föreslagit riksdagen att för restaurering Restaurering

av Malmöhus slott för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservations- av Mflf°hv3

anslag av 55,000 kronor. [47.]

Utredningen återfinnes å sid. 123—124 i åberopade statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har 1926 års

riksdag godkänt ett förslag till avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena,

och Malmö stad, å andra sidan, angående disposition av Slottsholmen i

Malmö m. m. Berörda avtal innebär bland annat, att staten upplåter de å

Slottsholmen i Malmö uppförda s. k. historiska byggnaderna eller Malmöhus

slott till Malmö stad att användas till museum. För detta ändamål skola

nämnda byggnader restaureras ut- och invändigt samt iordningställas till

museum i huvudsaklig överensstämmelse med ett av länsarkitekten N. Blanck

i augusti månad 1925 upprättat förslag. De egentliga restaureringsarbetena

skola utföras på statens bekostnad, medan övriga arbeten skola bekostas av

staden. För påbörjande av restaureringsarbetena, vilka beräknats draga en

kostnad av 312,000 kronor, har riksdagen för budgetåren 1926—1927 och

1927—1928 anvisat 50,000 respektive 80,000 kronor eller tillhopa 130,000

kronor.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 november 1927 har nu byggnadsstyrelsen

hemställt, att för fortsättande av ifrågavarande restaureringsarbeten

måtte för budgetåret 1928—1929 anvisas 55,000 kronor.

Under erinran att det nu äskade beloppet utgör fortsättningsanslag för Utskottets

utförande av de utav riksdagen tidigare beslutade restaureringsarbeten å yttrande.

Malmöhus slott, hemställer utskottet,

att riksdagen må för restaurering av Malmöhus slott för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 55,000

kronor.

46:o) I anledning av Kungl. Maj:ts under punkt 48 framställda förslag Konservering

angående anslag för konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin hemställer fästningsruin.

utskottet, [48.]

att riksdagen må för konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Förbättrade

lokaler för

lantmäteri

kontoret och

länsstyrelsen

i Kopparbergs

län.

[49.]

Förbättrade

lokaler för

länsstyrelsen

i Gävleborgs

län.

[50.]

47:o) Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 49 gjorda framställning angående

beräkning av anslag för förbättrade lokaler för lantmäterikontoret

och länsstyrelsen i Kopparbergs län kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom för riksdagen velat

anmäla.

48:o) Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att för beredande

av förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Gävleborgs län m. m. för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 77,700 kronor.

I fråga om utredningen hänvisar utskottet till sid. 126—129 i förut omförmälda

statsrådsprotokoll.

Med skrivelse den 6 oktober 1926 framlade byggnadsstyrelsen förslag till

beredande av förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Gävleborgs län samt

hemställde, att för ändamålet måtte för budgetåret 1927—1928 anvisas 85,000

kronor. Berörda förslag föranledde emellertid icke någon Kungl. Maj:ts

åtgärd.

I skrivelse den 17 augusti 1927 har byggnadsstyrelsen förnyat sin framställning

och hemställt, att ovanberörda belopp, 85,000 kronor, måtte för

ändamålet anvisas för budgetåret 1928—1929. Nyssnämnda förslag till ändringsarbeten

innebär, att länsstyrelsen övertager de hittills av landshövdingen

disponerade rummen i våningen 1 trappa upp, under det att för landshövdingen

i vindsvåningen inredas fem nya rum, avsedda till sovrum, jämte ett

tjänarerum samt hall och passager.

Kostnaderna för förslagets genomförande framgår av följande:

Byggnadsarbeten ...................................................................... kronor 49,700

Målningsarbeten.

Värmeledning ...............................................................................

Gas-, vatten- och avloppsledningar samt sanitär inredning......

Elektriska ledningar ....................................................................

Omtäckning av yttertaket med galvaniserad plåt jämte mål
_

“ing;;......;................................................................................

Golvbeläggning med korkparkett och linoleum, ändring av

gamla linoleummattor...............................................................

Arvoden och oförutsedda utgifter................................................

6.300

2,700

3.300

2,000

8,000

3,040

9,960

Summa kronor 85,000

Departementschefen anför i ärendet följande:

»Av vad ovan anförts framgår, att behovet av rymligare och i övrigt tjänligare

lokaler för länsstyrelsen i Gävleborgs län numera är så starkt, att

med åtgärder för berörda behovs tillgodoseende icke längre utan olägenhet

kan anstå. Genom det förslag, som i sådant hänseende framlagts av byggnadsstyrelsen,

synes en nöjaktig förbättring i länsstyrelsens lokalförhållanden

vinnas, samtidigt som därmed ernås en lämpligare förläggning av de

till landshövdingebostället hörande utrymmena. Såvitt nu kan bedömas,

synes förslaget icke heller verka föregripande på den omdisposition av utrymmena

inom Gävle slott, som kan komma att föranledas av den reform

av uppbördsväsendet, varom utredning nu pågår. Jag får därför tillstyrka,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6’. 45

att ifrågavarande lokalförbättring nu bringas till genomförande i enlighet

med byggnadsstyrelsens förslag.

Bland kostnaderna för förslagets genomförande har styrelsen upptagit en

post å 8,000 kronor för ny takbeklädnad å Gävle slott. Enligt vad jag inhämtat

belöpa härav endast 700 kronor å sådana arbeten, som betingas av

den föreslagna lokalutvidgningen, nämligen anordnande av sex nya takkupor.

För ifrågavarande ändamål torde därför böra äskas 77,700 kronor, medan

återstående belopp, 7,300 kronor, lärer böra utgå av de medel, som stå till

byggnadsstyrelsens förfogande för byggnader och reparationer.»

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må för beredande av förbättrade lokaler för länsstyrelsen

i Gävleborgs län m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra reservationsanslag av 77,700 kronor.

49:o) Kungl. Maj:t har (punkt 51) föreslagit riksdagen att för iståndsättande

av gamla residensbyggnaden i Härnösand till bostad åt landshövdingen

i Yästemorrlands län för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 137,500 kronor.

Beträffande utredningen får utskottet hänvisa till sid. 129—131 i åberopade

statsrådsprotokollet.

I anledning av två inom riksdagen väckta motioner beslöt 1927 års riksdag
dels

bemyndiga Kungl. Maj:t att med Härnösands stad träffa överenskommelse

rörande byte av mark m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med

ett av byggnadsstyrelsen i ovanberörda skrivelse den 25 augusti 1925 tillstyrkt

förslag;

dels ock för budgetåret 1927—1928 under sjätte huvudtiteln anvisa

a) till uppförande för Yästemorrlands läns lantmäterikontor av nybyggnad

m. m. ett extra reservationsanslag av 191,240 kronor;

b) för påbörjande av iståndsättande av gamla residensbyggnaden i Härnösand

för bostad åt landshövdingen m. fn. ett extra reservationsanslag av

66,250 kronor; samt

c) till beredande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands län m. m.

ett extra anslag av 9,000 kronor.

Av anslaget å 191,240 kronor voro 188,000 kronor avsedda för täckande

av byggnadskostnaderna och 3,240 kronor för förvärvande åt staten av

viss fasadrätt mot de Härnösands stad tillhöriga, till landsstatshusets tomt

gränsande tomterna nr 3 och 4 i kvarteret Juristen. Av anslaget å 66,250

kronor beräknades 5,000 kronor såsom ersättning till Härnösands stad jämlikt

ovanberörda överenskommelse rörande byte av mark m. m., 11,250

kronor för av detta markbyte betingad rensning av segelrännan i Nattviken

samt 50,000 kronor för påbörjande av iståndsättningsarbetena å residensbyggnaden,

vilka beräknades draga en kostnad av 187,500 kronor.

Utskottets

yttrande.

Iståndsättande

av gamla

residensbyggnaden

i Härnösand

till

bostad åt

landshövdingen

i Västernorrlands

län.

[51.]

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

I skrivelse till Kungl. Maj:t har nu byggnadsstyrelsen hemställt, att för

fullbordande av arbetet med residensbyggnadens iståndsättande till landshövdingbostad

måtte för budgetåret 1928—1929 anvisas återstående erforderligt

belopp, 137,500 kronor.

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t av förevarande ärende har departementschefen

anfört följande:

»Mot byggnadsstyrelsens framställning har jag intet att erinra. Då den

nya landshövdingbostaden näppeligen torde bliva färdigställd före den 1

juli 1929, torde för beredande av bostad åt landshövdingen för budgetåret

1928—1929 böra anvisas anslag till samma belopp, som för sådant ändamål

ntgår till honom under innevarande budgetår, eller 9,000 kronor.

I detta sammanhang får jag meddela, att riksräkenskapsverket i skrivelse

den 28 oktober 1927 angående ändrad uppställning av riksstatens sjätte

huvudtitel föreslagit, att under rubriken »Kronans publika hus» måtte upptagas

eu ytterligare underrubrik »Lokalhyror» samt att härunder skulle

föras icke blott anslaget till beredande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands

län utan även andra kostnader för förhyrande av ämbetslokaler

m. m. såväl i huvudstaden som i landsorten, i den mån dessa ej av särskilda

anledningar borde föras under vederbörande förvaltningsgren. Detta

syntes riksräkenskapsverket vara eu ofrånkomlig konsekvens av uppförandet

å inkomstsidan av titeln »Hyresmedel från de under byggnadsstyrelsens

vård stående egendomar». Det nuvarande systemet, enligt vilket hyreskostnaderna

principiellt fördes på vederbörande huvudtitlars expensanslag, syntes

nämligen riksräkenskapsverket icke vara rationellt, då härigenom vissa huvudtitlar

betungades mera än andra, beroende på det vederbörande ämbetsverk

i och för sig ovidkommande förhållandet, att lokal icke vore att tillgå i av

staten ägd fastighet. Skulle emellertid riksräkenskapsverkets åsikt i förevarande

avseende ej vinna beaktande, ansåge ämbetsverket, att rubriken

»Lokalhyror» borde utgå och kostnaden för beredande av bostad åt landshövdingen

i Västernorrlands län bestridas från femte huvudtitelns allmänna

expensanslag.

Yad riksräkenskapsverket anfört i fråga om den budgetmässiga behandlingen

av kostnader för förhyrande av lokaler för statens ämbetsverk synes

mig förtjänt av beaktande och torde efter verkställd utredning böra göras

till föremål för slutlig prövning i samband med statsverkspropositionen till

1929 års riksdag. I avbidan härpå och då medel för beredande av bostad

åt landshövdingen i Västernorrlands län icke synas komma att erfordras efter

budgetåret 1928—1929 annat än möjligen för tiden till den 1 oktober 1929,

torde det nu förordade anslaget för sådant ändamål liksom de tidigare anslagen

kunna alltjämt uppföras under sjätte huvudtiteln.»

Under erinran att det under förevarande punkt äskade anslaget är avsett

för fortsatta arbeten för det av nästlidet års riksdag beslutade iståndsättandet

av gamla residensbyggnaden i Härnösand, hemställer utskottet,

att riksdagen må för iståndsättande av gamla residenskyggnaden

i Härnösand till bostad åt landshövdingen i Västernorrlands

län för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 137,500 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

47

50:o) I

utskottet,

anledning av Kungl. Maj:ts förslag under punkt 52 hemställer

att riksdagen må till beredande av bostad åt landshövdingen i

Västernorrlands län för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

anslag av 9,000 kronor.

lieredande

av bostad åt

landshövdingen

i

Västernorrland

3 län.

[52.]

51:o) Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 53 framställda förslag angående

anslag för nybyggnad åt lantmäterikontoret i Jämtlands län kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

velat härigenom för riksdagen

anmäla.

Nybyggnad

för lantmäterikontoret

i Jämtlands

län.

[53.]

Diverse.

52:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) får utskottet hem- Ersättning åt

ställa, statens järn
-

att riksdagen må för beredande av ersättning åt statens järnvägar

för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna

för vissa resor för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra förslagsanslag av 25,000 kronor.

vägar för av

Kungl. Maj:t

medgivna

lindringar i

befordring savgifterna.

[54.]

53:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 55) föreslagit riksdagen att som utgivande

bidrag till utgivande genom Svenska brandskyddsföreningen av tidskriften svenska

»Brandskydd» för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 1,000 irandskyddskronor.

föreningen av

tidskriften

»Brand
För

understödjande av Svenska brandskyddsföreningens verksamhet har skydd».

1920 års riksdag på tilläggsstat för år 1920 beviljat ett förslagsanslag, högst [55.]

4,000 kronor, varjämte såsom bidrag till utgivande genom nämnda förening

av tidskriften »Brandskydd» å en var av tilläggsstaterna för åren 1921 och

1922 beviljats ett förslagsanslag, högst 500 kronor, samt för varje budgetår

under perioden 1923—1928 ett anslag av 400 kronor.

Departementschefen anför följande:

»Enligt vad jag inhämtat, hava utgifterna för tidskriften »Brandskydd» under

åren 1925 och 1926 uppgått till respektive omkring 25,500 och 26,000 kronor.

Den del av dessa belopp, som icke täckts av inkomster från tidskriften, har

måst bestridas av influtna medlemsavgifter, varav i anspråk tagits för år 1925

omkring 9,800 kronor och för år 1926 omkring 9,200 kronor.

Statsunderstöd till föreningens verksamhet, i den utsträckning föreningen

hemställt, kan jag ej ifrågasätta. Då det emellertid för föreningens fortsatta

utveckling torde vara av betydelse, om staten genom ett bidrag till föreningens

tidskrift alltjämt visar sitt intresse för föreningens strävanden, vill jag förorda,

att som bidrag till nämnda tidskrift för budgetåret 1928—1929 anvisas ett,

med hänsyn till föreningens utvidgade verksamhet och dess i följd därav

stegrade utgifter, till 1,000 kronor förhöjt belopp. Som villkor för erhållande

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

utgivande genom

Svenska

brandkårernas

riksförbund

av Tidskrift

för

landsbygdens

brandväsen.

[56.]

av statsbidraget synes i likhet med vad föregående år skett böra stadgas,

att lämpligt antal exemplar av tidskriften tillhandahålles kommunikationsdepartementet.

»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må som bidrag till utgivande genom Svenska

brandskyddsföreningen av tidskriften »Brandskydd» för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

54:o) Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att som bidrag till

utgivande genom Svenska brandkårernas riksförbund av »Tidskrift för landsbygdens

brandväsen» för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av

1,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 134—136 av åberopade statsrådsprotokollet.

I en inom första kammaren av herr J. Nilsson i Kristianstad m. fl. väckt

motion, nr 25, har hemställts, att riksdagen må till Svenska brandkårernas

riksförbund bevilja för budgetåret 1928—1929 ett extra anslag av 10,000

kronor såsom bidrag till förbundets verksamhet.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

Till understöd åt Sveriges riksförbund av frivilliga brandkårer hava sedan

ett antal år tillbaka anvisats anslag, senast för budgetåret 1926—1027 med

1,000 kronor.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har nu riksförbundet anfört i huvudsak

följande:

Till riksförbundet, som bildats år 1912 med ändamål att verka för utvecklingen

av ett ordnat brandväsen, framför allt å rikets landsbygd, vore för

närvarande anslutna 323 brandkårer, av vilka flertalet utgjordes av frivilliga

sammanslutningar. Sammanlagda värdet av brandredskap, som anskaffats

för dessa kårer, beräknades vid utgången av år 1926 utgöra omkring 2 miljoner

kronor. Riksförbundet anordnade instruktionskurser för befälet vid

de till förbundet anslutna brandkårerna samt utgåve broschyrer, normalstadgar

och instruktioner ävensom en tidskrift, »Tidskrift för landsbygdens brandväsen»,

vilken utkomme med sex nummer årligen. För sin verksamhet hade

riksförbundet anställt konsulenter med uppgift att arbeta för tillkomsten av

brandkårer i mera tätt bebyggda orter samt tillhandagå med råd och upplysningar

beträffande brandkårernas organisation, utrustning och utbildning.

För närvarande funnes nio konsulenter anställda i olika delar av landet,

vilka åtnjöte dels ett årligt arvode, dels reseersättning och dagtraktamente

för besök vid kårer. Konsulentverksamheten liksom riksförbundets verksamhet

i övrigt hade varit av stor betydelse för utvecklingen av landsbygdens

brandväsen. Men denna utveckling ställde också stora krav på

fullföljande av förbundets verksamhet. Det redan skapade intresset måste

vidmakthållas och inriktas på enhetliga grundlinjer. Kårerna borde helst

årligen besökas av konsulenterna samt uppmuntras och stödjas i sin verk
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr t!.

49

samhet genom direkt undervisning i släckningsarbete in. in. På grund av

riksförbundets arbetsform och ekonomiska förhållanden vore emellertid förbundets

möjligheter att utöva sin verksamhet begränsade. Eu för ändamålet

tillsatt kommitté hade därför utarbetat förslag till nya stadgar, innebärande,

bland annat, eu förändring av förbundets namn till Svenska brandkårernas

riksförbund», för att underlätta icke frivilliga brandkårers anslutning

till förbundet. Enligt förslaget borde i regel ett brandkårsförbund

organiseras för varje län såsom den drivande och sammanhållande kraften

för verksamheten inom länet. Konsulentverksamheten skulle ordnas gemensamt

och enhetligt av riksförbundet och brandkårsförbunden samt borde så

småningom så fullkomnas, att en ständig och inom länet bosatt brandkonsulent

bleve tillgänglig för varje brandkårsförbund. Konsulenten skulle vara

godkänd av riksförbundet. Enligt eu av de kommitterade samtidigt xippgjord

ekonomisk plan för riksförbundets fortsatta verksamhet beräknades

den årliga kostnaden till 34,000 kronor, i vilket belopp inginge 18,000 kronor

för konsulentverksamheten 3,000 kronor, för utgivande av förbundets tidskrift,

10,000 kronor för sekretariat, propaganda m. m. samt 3,000 kronor till

styrelsens reseersättningar och övriga utgifter. De medel, som erfordrats

för riksförbundets verksamhet, hade erhållits dels genom årsavgifter från

kårer och personliga medlemmar, dels och till övervägande del genom årliga

bidrag av brandförsäkringsanstalter samt av statsmedel. Enär årsavgifterna

av lämplighetsskäl icke kunde höjas och följaktligen icke kunde beräknas

högre än till 4,000 kronor, vore fullföljandet av riksförbundets verksamhet

enligt den nya arbetsformen beroende av möjligheten att erhålla ökade årliga

bidrag från förberörda håll. Brandförsäkringsanstalterna finge anses

hava kanske det största intresset och nyttan av förbundets verksamhet,

och det låge därför nära till hands att anse, att förbundet från detta

håll borde söka erhålla det ekonomiska understöd, som erfordrades. Det

intresse för förbundets verksamhet, som redan förefunnes hos brandförsäkringsanstalterna,

hoppades man också kunna öka. De kommitterade hade

emellertid icke ansett sig kunna påräkna högre årsbidrag till riksförbundet

från brandförsäkringsanstalterna än 20,000 kronor. För att kunna fullfölja

planen och ordna erforderlig propagandaverksamhet m. m. hade de kommitterade

därför ansett sig nödsakade beräkna att i bidrag av statsmedel

erhålla 10,000 kronor.

Riksförbundet hemställer alltså om ett statsbidrag för budgetåret 1928—

1929 å 10,000 kronor såsom bidrag till förbundets verksamhet.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»Efter vad jag inhämtat, hava de nya stadgarna numera godkänts, varför

riksförbundets namn är ändrat till Svenska brandkårernas riksförbund''.

Riksförbundets vinst- och förlusträkning för år 1926 upptager en inbalanserad

förlust från år 1925 å 2,240 kronor, under det att till år 1927 utbalanserats

en förlust å allenast omkring 620 kronor. Utgifterna för tidskriften

hava uppgått till respektive omkring 1,100 kronor och 1,300 kronor för vartdera

av åren 1925 och 1926 samt för år 1927 beräknats ujjpgå till omkring

1,300 kronor. Riksförbundets verksamhet är utan tvivel av betydelse för

det allmänna samt torde vara förtjänt av någon uppmuntran i form av

understöd från statens sida. Då emellertid verksamhetens understödjande

i främsta rummet är ett intresse för brandförsäkringsinrättningarna, lärer

staten i sin medverkan ej böra sträcka sig längre än till ett mindre under
Biliang

till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 6 häft. (Nr 6.) 630 ä8 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Understödjande

av

motorförarnas

helnykterhetsförbund.

[57.]

stöd, lämpligen i form av ett bidrag till riksförbundets tidskrift; och hemställer

jag, att i sådant avseende måtte för budgetåret 1928—1929 anvisas

ett belopp av 1,000 kronor. Som villkor för erhållande av statsbidraget

synes böra stadgas, att lämpligt antal exemplar av tidskriften tillhandahålles

kommunikationsdepartementet.»

Utskottet, som icke kan tillstyrka, att anslag till ifrågavarande sammanslutning

beviljas med högre belopp än Kungl. Maj:t föreslagit, får, med framhållande

av vad departementschefen anfört rörande brandförsäkringsinrättningarnas

intresse av att stödja förbundet, hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med avslag å den i ämnet av herr Nilsson i Kristianstad

m. fl. väckta motionen (I: 25), i vad den skiljer sig från

Kungl. Maj:ts förslag, må som bidrag till utgivande genom

Svenska brandkårernas riksförbund av »Tidskrift för landsbygdens

brandväsen» för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag

av 1,000 kronor.

55:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57) att till understödjande

av motorförarnas helnykterhetsförbund för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra anslag av 5,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 136 och 137 av åberopade statsrådsprotokollet.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Motorförarnas helnykterhetsförbund bildades den 31 juli 1926 på initiativ

av deltagare i Centralförbundets för nykterhetsundervisning sjätte allmänna

utbildningskurs för ungdomsledare m. fl. Förbundet är en riksorganisation

med säte i Stockholm och har till huvudändamål att främja trafiksäkerheten

genom att söka vinna alla motorförare för helnykterhetsprincipen samt verka

för skärpta nykterhetskrav såsom villkor för erhållande och innehav av körkort.

Medlemskap i förbundet beviljas varje körkortsinnehavare, som förbinder

sig uppfylla vissa villkor. Medlemsantalet uppgick i september

månad 1927 till över 1,700. I samma månad utkom första numret av förbundets

tidskrift ''Motorföraren’.

Onykterhet hos förare av motorfordon måste betecknas såsom en av de

allvarligaste riskerna för samfärdseln å våra vägar, och de sakkunniga, som

tillkallats för revision av motorfordonsförordningen, komma givetvis att ägna

denna fråga en ingående uppmärksamhet. Emellertid är det otvivelaktigt,

att ifrågavarande spörsmål ej löses allenast genom lagstiftningsåtgärder.

Minst lika nödvändigt är det, att genom en väl avvägd upplysningsverksamhet

i varje förares medvetande inpräglas vikten av att frivilligt avstå

från bruket av alkohol. I sistnämnda avseende synes förbundet kunna fylla

en betydelsefull uppgift, väl värd att av staten understödjas. Jag anser

mig därför böra tillstyrka förbundets framställning om statsbidrag med angivet

belopp. Erforderliga medel torde, med hänsyn till omständigheterna

i förevaraude fall, böra utgå från statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Chefen för finansdepartementet, med vilken jag i ärendet samrått, har förklarat

sig dela denna min uppfattning.»

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

51

Utskottet behjärtar de syften — icke minst ur den allmänna trafiksäkerhetens

synpunkt — som motorförarnas helnykterhetsförbund är avsett att

främja. Med hänsyn emellertid till den försiktighet, som alltid bör iakttagas,

då fråga är om nya statsbidrag till privata sammanslutningar av olika

slag, har utskottet ansett det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet böra

begränsas till 3,000 kronor. Därest emellertid anslag för ifrågavarande ändamål

framdeles skulle äskas, finner utskottet lämpligast, att detta sker under

åttonde huvudtiteln, å vilken övriga anslag för likartade ändamål utgå.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

att täckning för anslaget må beredas från rusdrycksmedelsfonden, hemställer

alltså,

att riksdagen må till understödjande av motorförarnas helnyJcterhetsförbund

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag

av 3,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

56:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag punkt 59 hemställer utskottet,

att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,

nu 10,010 kronor, med 5,020 kronor till 15,030

kronor, dock att i anslaget må göras den jämkning, som för

jämnande av huvudtitelns slutsumma kan bliva erforderlig.

57:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag under punkt 60 angående anslag

för tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

58:o) Kungl. Maj:t har (punkt 61) föreslagit riksdagen att för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra förslagsanslag av 170,000 kronor.

Rörande detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen

att avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

59:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har någon ändring icke föreslagits.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten

för budgetåret 1928—1929 upptagas med oförändrade belopp.

Stockholm den 9 mars 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Utskottets

yttrande.

Trycknings
kostnader.

[59.]

Tillfällig

löneför
bättring.

reo/]

Dyrtidstillägg

åt

befattningshavare

i

statens tjänst
rei.

]

Övriga

ordinarie

anslag.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. IT. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Olof

Olsson, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, G. P. V. Nilsson i Gränebo,

J. G. Walles, G. A. Carlsson i Gävle, C. I. Asplund, J. B. Johansson i Fredrikslund

och J. Clemedtson;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund,

P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. ./. Carlsson-Frosterud, P. M.

Olsson i Blädinge, 0. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona,

E. Kristensson i Göteborg, 0. Nilsson i Örebro och G. A. Anderson i Storegården;

med undantag därav att vid behandlingen av

punkterna 10—59 deltagit herr 0. A. Ernfors i st. f. herr Widell,

punkterna 25—59 deltagit herr C. Johansson i Hälsingborg i st. f. herr

Walles,

punkterna 17—59 deltagit herr P. C. Jonsson i Eskilstuna i st. f. herr

Törnkvist i Karlskrona.

Reservationer:

Vid punkt 7:o) (byggande av landsvägar m. m.) av herr Lindblad, vilken

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Av herr O. Hagman----- 1,400,000 kronor.

Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört får utskottet

föreslå, att anslaget för nästkommande budgetår bestämmes till det

av Kungl. Maj:t äskade beloppet, 4,000,000 kronor.

Av herrar O. E. Sandberg--------till behandling.

Beträffande det sålunda motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet allenast

framhålla, hurusom det torde få anses tillbörligt, att då staten i så betydande

utsträckning lämnar bidrag för själva väganläggningsarbetena —- i regel med

cirka två tredjedelar av de beräknade kostnaderna härför — den erforderliga

marken kostnadsfritt tillsläppes från orten. Enligt utskottets mening vore

det alltför vanskligt att medgiva eftergift i denna år 1914 fastslagna princip.

Med hänsyn till-----hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och med

avslag å de av herrar Västberg och Hagman i ämnet väckta

motionerna II: 220 och 249, i vad de skilja sig från Kungl.

Maj:ts förslag, till byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar

och broar för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 4,000,000 kronor;

b) avslå de av herrar Sandberg och Larson i Tönnersa m. fl.

väckta motionerna II: 31 och 147, den förstnämnda motionen

i vad den avser nu förevarande anslag.»

av herrar Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Walles, Asplund, Anderson i Råstock,

Rydén, Carlsson-Frosterud, Törnkvist i Karlskrona, Kristensson i Göte
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr R.

53

borg och Nilsson i Örebro, som ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Av herr O. Hagman — —---till behandling.

Beträffande det sålunda motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet allenast

framhålla, hurusom det torde få anses tillbörligt, att då staten i så betydande

utsträckning lämnar bidrag för själva väganläggningsarbetena — i regel med

cirka två tredjedelar av de beräknade kostnaderna härför — den erforderliga

marken kostnadsfritt tillsläppes från orten. Enligt utskottets mening vore

det alltför vanskligt att medgiva eftergift i denna år 1914 fastslagna princip.

Med hänsyn---hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) ----

b) avslå de av herrar Sandberg och Larson i Tönnersa m. fl.

väckta motionerna II: 31 och 147, den förstnämnda motionen i

vad den avser nu förevarande anslag.»

Vid punkt 17:o) (förbättring och underhåll av automobilvägar på landsbygden)
beträffande

I: b) av utskottets kläm av herr Olsson i Kullenbergstorp;

beträffande frågan om höjning av bidraget från automobilskattemedel för

vägunderhåll av herrar Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Clemedtson, Ernfors,

Nilsson i Bonarp, Bengtsson i Norup, Olsson i Blädinge, Olsson i Kullenbergstorp

och Anderson i Storegården, vilka ansett, att utskottets yttrande i

denna del bort hava följande lydelse:

»Beträffande---35 procent får utskottet, i anledning av de i ämnet

väckta motionerna, tillstyrka, att nämnda bidrag höjes från nuvarande 20 till

30 procent.»

samt att förty I:d) av utskottets kläm bort lyda sålunda:

»d) i anledning av de av herrar Alexander Nilsson m. fl.,

Jeppsson m. fl. samt Persson i Trången m. fl. väckta motionerna

I: 147 samt II: 58 och 221, besluta att 3 § 1 mom. i

kungl. förordningen den 28 maj 1926 om fördelning av automobilskattemedel

skall hava följande lydelse:

1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas

åttiofem procent på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits

till underhåll medelst vägkassan, utgår bidrag med trettio procent

av distriktets verkliga kostnad--— byggande av väg.

Till grund---förklaras förverkad.

b) Yad av---särskilda län.»

av herr Rydén;

vid punkt 25 (statens fiskehamnar) av herr Nilsson i Gränebo, vilken ansett

att utskottet bort tillstyrka bifall till de av honom och herr Olsson i Högby

i ämnet väckta motionerna.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

vid punkt 54 (svenska brandkårernas riksförbund) av herrar Kvarnzelius

och Bengtsson i Norup, som ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till den

i ämnet väckta motionen;

vid punkt 55 (motorförarnes helnykterhetsförbund) av herrar Lindblad,

Johansson i Fredrikslund, Clemedtson, Ernfors, Anderson i Båstock, Wiklund,

Olsson i Blädinge, Olsson i Kullenbergstorp, Kristensson i Göteborg, Nilsson

i Örebro och Anderson i Storegården, vilka ansett, att utskottet bort hemställa

om anvisande för ändamålet av ett extra anslag av 1,000 kronor att

utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;

av herr Bengtsson i Norup, som ansett, att utskottet bort tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

1

Ordinarie

Extra

!

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

i

Departementschefen ........................................................

24,000

| 2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

slagsanslag ....................................................................

* 190,500

3

Extra byråchef för tekniska ärenden ............................

12,000

Säger för departementet

214,500

12,000

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m.:

■ 1

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förslagsanslag ....

* 167,500

2

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet........

* 64,800

3

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän

* 30,000

4

Ytterligare medel till avlönande av väg- och vatten-

byggnadsstyrelsens distriktstjänstemän....................

* 4,500

5

Stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbygg-

|

nadskåren, reservationsanslag....................................

* —

j 6

Expenser för allmänna arbeten, reservationsanslag....

* 100,000

297,500

69,300

Vägbyggnader och vägunderhåll:

1

7

Väg- och broundersökningar, reservationsanslag........

* 65,000

8

Byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar och

|

broar, reservationsanslag ........................................

4,500,000

9

Byggande av enkla bygdevägar, reservationsanslag ...

700,000

10

Byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Väster-

bottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa

delar av Kopparbergs län, reservationsanslag........

500,000!

11

Byggande av enskilda utfartsvägar i Norrland, Dalarna,

Värmland och norra delarna av Örebro län,

reservationsanslag ...................................................

275,000

12

Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan, reser-

vationsanslag ............................................................

250,000

13

Underhåll av vägen Tärna kyrkoby—Slussfors, re-

servalionsanslag ........................................................

40,000

14

Anläggning av enkel bygdeväg mellan Muodoslombolo

och Saivomuotka i Norrbottens län, reservations- anslag ........................................................................

60,000j

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 6 höft. (Nr 6.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

15

16

17

18

19

20

21

22

Anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över

Huuki till Kieksisvaara i Norrbottens län, reser- vationsanslag ............................................................

Tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och bro- byggnads- m. fl. företag, reservationsanslag............

Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken

viktiga gator och vägar i städerna, reservations- anslag, att direkt utgå av automobilskattemedel....

Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken

viktiga vägar å landsbygden, reservationsanslag,

att direkt utgå av automobilskattemedel................

Bidrag till vägunderhållet på landet m.m., förslagsanslag

Ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet, m. m.,

förslagsanslag, att direkt utgå av automobil- skattemedel ................................................................

Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,

förslagsanslag ............................................................

Understöd åt synnerligt betungade väghållningsdi- strikt, reservationsanslag............................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

5,250,000

5,250,000

40,000

200,000

4,950,000

1

19,800,000

2,000

200,000

10,565,000

31,517,000

23

24

25

26

27

28

Hamnar och farleder:

Hamn- och farledsundersökningar, reservationsanslag

Utredning rörande uthamn för Haparanda vid Karl

Johans stad, reservationsanslag................................

Statens fiskehamnar, reservationsanslag ....................

Statsunderstödda fiskehamnar, reservationsanslag ....

Ilandelshamnar och farleder, reservationsanslag........

Underhåll av fiskehamnar, reservationsanslag............

15.000

* 6,500

200,000

250,000

250,000

25.000

746,500

Säger för väg- och vattenbyggnads väsen de t

10,862,500

32,332,800

C. Vägtrafikväsendet.

1

Bidrag till vissa kommunikationsändamål, reservations-

i

anslag ............................................................................

20,000

t

2

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ...........

170,000

3

Registrering av automobiler m. m., förslagsanslag........

20,000

Säger för vägtrafikväsendet

190,000

20,000j

D. Luftfartsväsendet.

•

■ j

1

Understöd av regelbunden luftfart, reservationsanslag

** 500,000

2

Biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart

** 5,000

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

** Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

:s

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor 1

3

Väderlekstjänst för luftfarten ........................................

* 13,600

4

Telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten.

förslagsanslag ................................................................

* 7,000

Säger för luftfartsväsendet

525,600

E. Byggnadsväsendet.

Byggnadsstyrelsen m. m.:

1

Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag................................

256,300

2

Byggnadsstyrelsens verksamhet ................................

88,500

3

Länsarkitekter..............................................................

52,000

4

Mätningar in. m. av kulturhistoriskt märkliga bygg-

nader, reservationsanslag ........................................

3,500

259,800

140,500

Kronans publika hus:

Löpande underhåll in. in.:

5

Byggnader och reparationer,

reservationsanslag ................ 500,000

6

Förstärkning av reservationsan-

slaget till byggnader och re- parationer ............................ 850,000

7

Lyshållning in. fl. utgifter för

kronans publika hus i Stock- holm, förslagsanslag ............ 100,000

600,000

850,000

Nybyggnader och särskilt beslutade reparations- och

ändringsarbeten:

8

Yttre restaurering av Stockholms slott,

reservationsanslag.................................... 175,000

9

Utredningar rörande nybyggnad för Kungl.

Maj:ts kansli, reservationsanslag............ *60,000

10

Iståndsättande av fastigheten nr 1 i kvar-

teret Lejonet i Stockholm, reservations- anslag ................................................... 148,000

11

Ändrings- och reparationsarbeten in. m. i

gamla kungshuset i Stockholm, reser- vationsanslag............................................ 300,000

12

Vissa ändrings- och kompletteringsarbeten

i ämbetsbyggnaden i kvarteret Uppfin- naren i Stockholm, reservationsanslag 29,570

13

Ombyggnad av vissa hissar i fastigheterna

nr 5 och 6 i kvarteret Rosenbad i

Stockholm, reservationsanslag................ 15,500

14

Ändringsarbeten i fastigheten nr 6 i kvar-

teret Rosenbad i Stockholm, reserva- tionsanslag................................................**55,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

** Beloppet redan beviljat av riksdagen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

15

Förbättrade lokaler för lantmäterikontoret

i Kalmar län, reservationsanslag........... 28,000

16

Restaurering av Malmöhus slott, reserva-

tionsanslag ............................................ 55,000

17

Konserveringsarbeten å Bohus fästnings-

ruin, reservationsanslag ........................ 30,000

18

Förbättrade lokaler för lantmäterikontoret

och länsstyrelsen i Kopparbergs län,

reservationsanslag...................................*150,000

19

Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Gäv-

leborgs län in. m., reservationsanslag.... 77,700

20

Iståndsättande av gamla residensbyggnaden

i Härnösand till bostad åt landshöv-

dingen i Västernorrlands län, reserva- tionsanslag............................................... 137,500

21

Beredande av bostad åt landshövdingen

i Västernorrlands län............................ 9,000

22

Nybyggnad för lantmäterikontoret i Jämt-

lands län, reservationsanslag ................*202,000

1,472,270

600,000

2,322,270

Säger för byggnadsväsendet

859,800

2,462,770

F. Diverse.

1

Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Maj:t

medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa

resor, förslagsanslag ....................................................

25,000

2

Tidskriften »Brandskydd»........................................

1,000

3

Utgivande av »Tidskrift för landsbygdens brandväsen»

1,000

4

Motorförarnas helnykterhetsförbund, att utgå av stats-

verkets fond av rusdrycksmedel ......................

3,000

5

Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser,

förslagsanslag ................................................................

3,600,000

6

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .........

120,000

7

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

80,000

8

Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................

15,030

9

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ........................................

40,000

10

Extra utgifter, reservationsanslag ........................

20,000

11

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ...................

* 9,000

12

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

!

slagsanslag ................................................

* 170,000

!

Säger för diverse

3,875,030

209,000

Summa''

16,001,830

35,562,170

* Av Kungi. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:295 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till tryckningskost a1 i texten
  2. Rskr. 1928:110 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds framställning om anslag till förkättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar « landsbygden s. 2 i texten